Bosnien-Hercegovina

bosnien och hercegovina, europa, sarajevo, visegrad, foca, sutjeska national park, stolac, mostar, blagaj, pocitelj, kravice och konjic var några platser jag besökte i Bosnien-Hercegovina, Rainer Stalvik

Bosnien och Hercegovina – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Utbildning, Religion mm

Jag har länge planerat att besöka länderna på Balkan, men 1990-talets spända politiska situation och krigen som följd har gjort att jag avstått. Efter att situationen lugnat ned sig började jag besöka länderna i regionen. De senaste två länderna jag besökte var Bosnien-Hercegovina och Montenegro.

Under en nästan 1 500 kilometer lång bilresa besökte jag stora delar av de båda, små, intressanta och mycket vackra, länderna Bosnien-Hercegovina och Montenegro på Balkan. Min resa började och slutade i Sarajevo, Bosniens-Hercegovinas huvudstad.

Klicka på länken för att läsa om min resa  bosnien-hercegovina-resa

Bosnien-Hercegovinas historia i korthet

Under antiken var nuvarande Bosnien-Hercegovina en del av det som en gång var Illyrien och Romarriket

600-talet efter Kristus flyttade Sydslaviska folkstammar in i området från norr

800-talet Bosnien omnämns för första gången i skrifter

1377

blev Bosnien ett självständigt kungarike under kung Tvrtko Kotromanic´ men försvagades av inre stridigheter turkiska angrepp

1463 införlivades större delen av Bosnien med det Osmanska riket

1482

besegrades även regionen Hercegovina av turkarna och många bosnier konverterade därefter till islam, delvis frivilligt

1831 gjorde den bosniska adeln uppror mot det Osmanska riket

1832 Osmanerna slog ned det bosniska upproret och regionen Hercegovina fick autonom status

1878 bestämdes att dubbelmonarkin Österrike-Ungern skulle ”besätta och förvalta Bosnien-Hercegovinaför den turkiske sultanens räkning” på Berlinkongressen

1908 annekterades provinsen formellt av Österrike-Ungern

1914

den 28 juni föll ”Skotten i Sarajevo” då Gavrilo Princip, medlem i Unga Bosnien, dödade ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru Sophie von Chotek. Händelsen utlöste den så kallade ”Svarta veckan”, vilket några veckor senare resulterade i första världskrigets utbrott

1918

blev Bosnien och Hercegovina en del av ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike” under Serbiens regent Aleksandar Karadordević

1929 ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike” döptes om till Kungariket Jugoslavien

1941

invaderades Jugoslavien av axelmakterna och deras anhängare (Tyskland, Italien, Ungern och Bulgarien). Landet styckades upp och nästan hela Bosnien hamnade under den så kallade Oberoende staten Kroatien

1945   blev Bosnien en av sex delrepubliker i den nya socialistiska federationen Jugoslavien

1992

När Jugoslavien började falla sönder röstade hölls en folkomröstning i månadsskiftet februari – mars om självständighet. Bosniaker och bosnienkroater röstade för självständighet. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien.  Den 6:e och 7:e april erkändes Bosnien som självständig stat av USA och dåvarande EG (idag EU). Men då hade bosnienserberna redan utropat en egen republik, och kriget var ett faktum.  Kriget kom att pågå i drygt tre och ett halvt år. Det krävde minst 100 000 människors liv och drev hälften av landets invånare på flykt

1995

När Balkankriget upphörde genom det så kallade ”Dayton-avtalet” blev Bosnien en internationellt övervakad nation i två ungefär lika stora delar; Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska. Avtalet innebar också att de politiska institutionerna byggde på en uppdelning mellan de tre dominerande folkgrupperna.  Ansvaret för landets politik och ekonomi skulle successivt överföras från det internationella samfundet till nya bosniska institutioner. Nationalistpartier vann stort i de första valen efter freden

2000

I parlamentsvalet segrade en partiallians ledd av det multietniska och reforminriktade socialdemokratiska SDP. Stödet fanns övervägande i Federationen, i Republika Srpska fortsatte nationalistpartier att dominera. En nationell koalitionsregering bildades men lamslogs snart av intern splittring

2001

Inrättades en del rikstäckande organ; en gemensam gränsförvaltning, ett försvarsdepartement, en högsta domstol, ett åklagarämbete och tullförvaltning

Åtalade krigsförbrytare tvingades lämna sina offentliga poster. En del av dem dömdes till långa fängelsestraff av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag och småningom också av Bosniens egen krigsförbrytardomstol

2002

I parlamentsvalet vann nationalistiska partier åter mark, trots omvärldens fortsatta försök att stödja moderata krafter och få Bosnien att fungera som en nation. En ny koalitionsregering bildades, men motsättningar mellan partierna gjorde regeringsarbetet ineffektivt

2004

Efter att en lång tid ha varit uppdelad i en bosniakisk och en kroatisk del återförenades staden Mostar

2006

Höstens parlamentsval dominerades av nationalistiska budskap. Valresultaten visade att den etniska splittringen bestod, och till och med hade stärkts

2007

I början av året bildade de sju största partierna, mer eller mindre nationalistiska, regering och landet fick för första gången en serbisk premiärminister, Nikola Špirić. Under hösten visade det sig att det inte var helt lätt att samregera med de olika ideologierna som grund

2009

I mars förklarade sig Radovan Karadzić sig icke skyldig till de elva åtalspunkterna mot honom vid FN-tribunalen i Haag, Parlamentet godkände en författningsändring som grundlagsfäster Brckos status som neutralt och självstyrande område

I maj antog parlamentet i Republika Srpska en ny lagstiftning som innebär att, bland annat, kontroll över polis och rättsväsende ska överföras från nationsnivå till de två landsdelarna. USA:s  vicepresident Joe Biden besökte Bosnien och fördömde den nationalistiska retorik som genomsyrar politiken i landet. Avgick Federationens premiärminister Nedzad Branković sedan han anklagats för att ha förskingrat offentliga medel

I juni utsågs Mustafa Mujezinović, från det bosniakiska partiet SDA, till ny premiärminister i Federationen

I juli avsattes säkerhetsminister Tarik Sadović av parlamentet, efter krav från hans eget parti SDA. Han anklagas för att ha förhindrat utvisningen av utländska islamister bosatta i Bosnien

Den 1 september upphörde det internationella samfundets övervakning och förvaltning av Brcko

I oktober inleddes rättegången mot Karadzić officiellt i Haag. Han vägrar att inställa sig, med hänvisning till att han inte fått tillräckligt med tid för att förbereda sig. Biljana Plavšić, president i Republika Srpska 1996–1998, friges ur fängelset i Sverige där hon avtjänat ett straff för krigsförbrytelser

I november sköts rättegången mot Karadzić upp till mars 2010

2010

I januari undertecknade Bosnien och Kroatien ett avtal om att ömsesidigt erkänna varandras domstolar och domslut, för att hindra att brottslingar med dubbelt medborgarskap undgår straff

I juni dömdes två bosnienserbiska före detta säkerhetsofficerare av krigsförbrytartribunalen i Haag till livstids fängelse för folkmord och andra krigsförbrytelser i Srebrenica. Fem andra får kortare straff

I september godkände parlamentet i Republika Srpska en omstridd lag som innebär att statlig egendom kan övergå i Republika Srpskas egendom

Den 3:e oktober hölls presidentval, tre presidenter skulle väljas

I november tillträdde det tredelade presidentrådet. Dodik sade att när han tillträder som president i Republika Srpska att man inte längre kommer att erkänna lagar eller resolutioner från det internationella samfundets höge representant. Han säger också att hans mål på sikt är att Republika Srpska bryter sig ur Bosnien-Hercegovina

I december hävde EU sitt visumkrav för bosniska medborgare

2011

I mars utsåg Federationens parlament en ny federationspresident efter långa förhandlingar, men den avgående presidenten vägrade att lämna sin post. Valkommissionen underkände då parlamentets val varför den höge representanten Inzko ingrep och underkände valkommissionens beslut. Parlamentet godkände också en ny Federationsregering som främst bestod av SDP och SDA. De två stora kroatiska partierna, HDZ BiH och HDZ 1990, fortsatte att bojkotta Federationens nya parlament

I april röstade parlamentet i Republika Srpska för att hålla en folkomröstning om diverse lagar som den höge representanten tvingat på landsdelen och som SNSD anser är diskriminerande mot serber. Inzko hotar att förbjuda folkomröstningen

I maj skrev Inzko i en rapport till FN:s säkerhetsråd att den föreslagna folkomröstningen i Republika Srpska utgör det allvarligaste brottet mot Daytonavtalet sedan det undertecknades 1995. Den 26 maj greps Ratko Mladić i Serbien. Han var bosnienserbernas befälhavare under kriget. Mladić förs till Haag för att ställas inför rätta bland annat för folkmord i Srebrenica

I juli misslyckades parlamentet på nytt med att godkänna en premiärminister och bilda regering

I oktober greps en serbisk islamist vid en väpnad attack mot USA:s ambassad i Sarajevo. En polis skadas i samband med attacken

I december, drygt ett år efter valet i oktober 2010, tillkännagav sex partier, SDP, SNSD, SDA, SDS, HDZ BiH och HDZ 1990, att de kommit överens om att bilda regering

2012

I januari godkände parlamentet presidentrådets förslag till ny premiärminister, kroaten Vjekoslav Bevanda, som är medlem av HDZ-BiH och avgående finansminister i Federationen

I februari godkändes landets nya regering, 16 månader efter valet

I mars lämnade Zeljko Komsić, som är den kroatiska medlemmen av presidentrådet, alla sina uppdrag i det socialdemokratiska SDP i protest mot att partiet inte tar itu med landets problem, till exempel korruptionen

I maj inleddes rättegången mot Ratko Mladić i Haag

I juli deltog många människor i en massbegravning av cirka 500 nyligen identifierade offer för massakern i Srebrenica år 1995

I september beviljade Internationella valutafonden (IMF) ett nytt lån på 405 miljoner euro under två år. Pengarna skall betalas ut i omgångar under förutsättning att nedskärningar görs i de omfattande offentliga utgifterna

I december la regeringen i Republika Srpska fram en åtstramningsbudget för 2013 med tioprocentiga lönesänkningar för offentliganställda. Tusentals lärare och poliser deltar i en protestdemonstration mot förslaget. Den bosnienserbiske förre generalen Zdravko Tolimir dömdes av FN-tribunalen i Haag till livstids fängelse för delaktighet i folkmordet i Srebrenica 1995

2013

I februari avgick Republika Srpskas  premiärminister Aleksandar Dzombić och hans ministrar på president Milorad Dodiks begäran. Enligt presidenten behöver regeringen ny energi efter ett år av ekonomisk recession och med en arbetslöshet på cirka 42 %

I mars utsåg president Dodik i Republika Srpska Željka Cvijanović, tidigare ekonomiminister, till ny regeringsbildare. Hon blir därmed Republika Srpskas första kvinnliga regeringschef. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien dömde förre inrikesministern i Republika Srpska och hans underlydande till 22 års fängelse vardera för etnisk rensning av kroater och muslimer i inbördeskriget 1992. En bosnisk domstol dömde den serbiske förre milisledare Veselin Vlahović till 45 års fängelse för mord på 31 människor, kidnappning av 14 personer, våldtäkt på minst 13 kvinnor och tortyr av flera offer. Brotten begicks under inbördeskriget 1992 – 1995, och domen är den strängaste som avkunnats i landet för krigsbrott. Bosnisk polis grep bosniakisk-kroatiska Federationens president Zivko Budimir och 18 andra personer, bland dem flera av presidentens medarbetare, misstänkta för korruption. Budimir anklagas för att ha tagit mutor för att godkänna amnestier för en mängd brottsdömda personer
I maj släpptes den bosniakisk-kroatiska Federationens president Zivko Budimir efter att ha gripits i april anklagad för korruption. En parlamentarisk kommission ansåg att Budimir bör lämna sitt ämbete. Sex bosnienkroatiska politiker och militärer dömdes i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag till fängelse i mellan 10 och 25 år för krigsbrott på 1990-talet. Jadranko Prlić, tidigare president i den bosnienkroatiska utbrytarrepubliken Herceg-Bosna, fick det längsta straffet

I juni blockerade tusentals demonstranter parlamentet i Sarajevo i protest mot att de folkvalda inte kunde enas kring en ny lag om personnummer, vilket förvägrar de nyfödda id-handlingar och därmed sjukvård. Protesterna utökades senare till ett allmänt krav att politiker från skilda etniska grupper ska överge sina låsningar och enas i viktiga frågor för landets bästa

I juli godkände parlamentets representanthus den nya lagen om personnummer, men den blockerades av bosniakiska ledamöter i överhuset. Regeringen införde dock en temporär procedur som gör det möjligt att utfärda personnummer för nyfödda

I september avbröt de två regerande serbiska partierna Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) och Serbiska demokratiska partiet (SDS) sitt samarbete, sedan SNSD krävt att handelsministern från SDS skulle avgå

I oktober genomförde Bosnien sin första folkräkning efter kriget i början av 1990-talet. Beslutade EU att dra tillbaka bistånd på 47 miljoner euro sedan Bosniens politiker misslyckats med att enas om den ändring av vallagen som krävs för att minoritetsgrupper ska kunna ställa upp i val

I november konstaterades att Bosnien-Hercegovinas befolkning minskat med över en halv miljon, 13 %, sedan 1991 baserat på folkräkningen som genomfördes i oktober. Preliminära siffror visade att landets totala befolkning uppgår till cirka 3,8 miljoner. Parlamentets överhus godkände äntligen en ny lag, som gör det möjligt att utfärda personnummer för nyfödda. Den muslimsk-kroatiska federationen president Zivko Budimir åtalades för maktmissbruk och för att ha benådat 27 personer dömda för krigsbrott, mord, narkotikabrott m m

I december dömdes den man som utförde ett bombdåd mot polisstationen i Bugojno i juni, 2010 till 45 års fängelse för terrorism

2014

I februari utbröt stora demonstrationer runt om i Bosnien-Hercegovina mot uteblivna löner och pensioner, mot politikernas oförmåga att förändra landets svåra ekonomiska situation och den höga arbetslösheten samt politikernas privilegierade situation. Efter några dagar lugnade läget ned sig. Under demonstrationerna avgick premiärministrarna i flera av Federationens tio kantoner, däribland Sarajevo

I mars upptäcktes en ny massgrav i byn Oborci i nordvästra Bosnien-Hercegovina  med omkring 147 kroppar, troligen civila bosnjaker som dödades i staden Kozarac 1992

I april avskedades säkerhetsminister Fahrudin Radončić för att han inte lyckades stoppa demonstrationerna i februari

I maj drabbades Bosnien-Hercegovina, och Serbien, av de svåraste översvämningarna på ett sekel. Sammanlagt evakueras tiotusentals människor och 44 personer hittades döda. Nödhjälp kommer från bland annat EU, grannländerna och Ryssland

I juni uppmärksammades ”Skotten i Sarajevo” den 28 juni med olika aktiviteter i huvudstaden Sarajevo, en händelse som utlöste första världskriget. Bosnienserbiska och serbiska politiker valde istället att delta i olika arrangemang som hyllade Gavrilo Princip, mannen som mördade den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru. Princip ses av vissa som hjälte medan andra anser honom vara terrorist

I juli gav ett utslag i en domstol i Haag Nederländerna ansvaret för att omkring 300 bosniaker mördades av den bosnienserbiska armén i Srebrenica i juli 1995.Staden hörde till de enklaver där FN lovat att skydda civilbefolkningen men den holländska FN-styrkan som var stationerad i Srebrenica misslyckades med detta. När serberna intog staden mördades närmare 8 000 bosniakiska män och pojkar; runt 300 av dem hade sökt skydd hos den nederländska FN-styrkan, som dock överlämnade dem till serberna i tro att de var säkra

Bosnien-Hercegovina geografi

Bosnien-Hercegovina är något större än Danmark till ytan och ligger på Balkanhalvön. Landet består huvudsakligen av berg, mindre än en tiondel av ytan ligger lägre än 150 meter över havet. Bergen är till största delen täckta av skog och på sina håll når topparna över 2 000 meter.
I norr, längs gränsfloden Sava, finns bördiga slätter.

Landet liknar en trekant och är på två sidor omslutet av Kroatien. Gränsen bryts av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster gränsar landet mot Serbien och Montenegro.

Huvudstaden Sarajevo, lite drygt 300 000 invånare, ligger i den centrala delen av landet vid floden Bosna, som gett namn åt en av landets två historiska enheter, provinsen Bosnien. Den andra historiska enheten, Hercegovina, ligger i söder och utgör en femtedel av landets yta.

Andra större städer är Banja Luka cirka 238 000 invånare, Tuzla cirka 100 000 invånare, Zenica cirka 93 000 invånare och Mostar cirka 68 000 invånare.

Sedan inbördeskrigets slut 1995 är Bosnien-Hercegovina uppdelat i två politiska enheter: den muslimsk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska, Serbiska republiken, som domineras av serber.

Federationen Bosnien-Hercegovina som omfattar de västra och centrala delarna, utgör cirka 51 % av landets yta. Federationens huvudstad Sarajevo är även huvudstad för landet som helhet. Sarajevos östra förorter ligger i Republika Srpska och utgör en egen stad Öst-Sarajevo, före detta Srpska Sarajevo (Serbiska Sarajevo). Banja Luka fungerar som Republika Srpskas huvudstad

Totalt antal invånare i landet är omkring 3 876 000

Bosnien-Hercegovinas klimat

Klimatet i Bosnien-Hercegovina är till största delen inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. I de områden som ligger nära den korta kusten i söder råder medelhavsklimat

I januari har Sarajevo en medeltemperatur på 1 °C och i juli-augusti 21 °C

Medelnederbörden i Sarajevo på 43 mm i januari och i september på 103 mm

Befolkning

Det var motsättningar mellan Bosnien-Hercegovinas tre dominerande folkgrupper; bosniaker, serber och kroater, som låg bakom inbördeskriget i början av 1990-talet. Än idag är de inte lösta och hotar fortsatt att slita itu landet

Efter kriget var uppgifterna om befolkningens storlek osäkra, men år 2013 fastställdes den till cirka 3,8 miljoner invånare. En halv miljon färre än vid krigsutbrottet två decennier tidigare

Enligt en folkräkning 1991 i det dåvarande Jugoslavien var cirka 43,5 % av invånarna i Bosnien muslimer, numera kallade bosniaker, nästan 33 % var serber, även kallade bosnienserber, och knappt 20 % var kroater, även kallade bosnienkroater. Resterande del av invånarna gick in i grupper övriga. De tre stora grupperna definieras nu som ”konstituerande folkgrupper” och utgör en bärande del av landets statsskick.Det finns också 17 erkända nationella minoriteter, bland dem är romerna flest. Före kriget föredrog en betydande andel människor, ofta med blandad bakgrund, att definiera sig som jugoslaver. I samband med kriget tvingades många att välja sida, och därmed ta avstånd från en del av sitt ursprung

En ny folkräkning genomfördes år 2013. Uppgifter om de etniska gruppernas storlek planeras att offentliggöras år 2014

Före kriget 19992 – 1995 var muslimer den officiella, och tämligen oomstridda, benämningen på invånare vars förfäder omvänts till islam under det osmanska riket. För att inte blanda ihop etnicitet med religion har bosniaker efter hand blivit den vedertagna termen. Bosnier är termen för alla medborgare i landet

Hälften av invånarna, över två miljoner människor, flydde under kriget till andra länder eller inom Bosnien. Hur många som dödades vet ingen exakt. Uppskattningarna har varierat, men brukar nu hamna på drygt 100 000 människor. En majoritet av dem var bosniaker, och runt hälften civilpersoner. Fortfarande är cirka 10 000 människor rapporterade som saknade efter krigsutbrottet

Enligt fredsavtalet i Dayton 1995 ska fri rörlighet råda i hela landet och flyktingar ska kunna återvända till sina gamla hem. Efter en trög start hade efter ett årtionde omkring en miljon flyktingar återvänt till sina hemtrakter, varav knappt hälften från utlandet. År 2012 fanns det fortfarande omkring 100 000  internflyktingar i landet. Flera hundra tusen bosnier bor också kvar i utlandet

Bosnien är idag i praktiken ett etniskt segregerat land. De flesta serber bor i Republika Srpska, medan kroater och bosniaker dominerar var sin del av Federationen. Kroaterna i Bosnien är i allmänhet bosatta i de södra och västra delarna av landet, medan bosniakerna utgör majoriteten i de centrala områdena

Språk

Det officiella språket i Jugoslavien var, från 1954, serbokroatiska. Kroater och muslimer använde det latinska alfabetet medan serberna vanligen skrev med kyrilliska bokstäver och de ansågs tala dialekter av samma språk, inte olika språk. Efter Jugoslaviens sönderfall betraktas serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska som skilda språk, även om folk kan kommunicera över språkgränserna utan större problem. Uppdelningen är i huvudsak politisk, men får stora återverkningar i bland annat skolfrågor

Samtliga är sydslaviska språk som utgör en undergrupp på det indoeuropeiska språkträdet

Sociala förhållanden

Bosnien-Hercegovina är ett av Europas fattigaste länder. Även som delrepublik i det forna Jugoslavien var regionen eftersatt. Kriget under åren 1992 till 1995 förstörde mycket, från sjukhus till skolor och fungerande sociala nätverk

Nästan 20 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och den utbredda arbetslösheten späder på fattigdomen. Men även anställda har det svårt då det förekommer att löner inte betalas ut regelbundet

Socialförsäkringssystemet har stora brister och de bidrag som betalas ut går främst till krigsveteraner, oavsett inkomstnivå. Många fattiga blir därmed utan hjälp från staten

Kvinnor har i större utsträckning än män trängts ut från arbetsmarknaden efter kriget och försörjer sig i högre grad på informellt arbete vilket ger dem sämre pensioner och sjukförsäkring. Endast var tredje kvinna beräknas inkomst via lön

Jämställdheten i Bosnien har förbättrats, men kvinnor i alla åldrar utsätts för våld och då särskilt i hemmen. Våld i hemmet kriminaliserades först 2005. En jämställdhetslag trädde i kraft 2003 och enligt den skall 40 5 av offentliga poster tillsättas av kvinnor, något som ser ut att dröja. Efter valet 2010 var endast 17 % av parlamentsledamöterna kvinnor

Romernas situation är utsatt. Romerna, som räknas som den största av övriga folkgrupper i Bosnien-Hercegovina, har alltid levt i samhällets utkant och möts ofta av fördomar och diskriminering i sjukvård och skolväsendet. Romer har även generellt sett lägre utbildning och har länge inte haft någon politisk organisation för att driva sina intressen i det bosniska samhället. Många romer är inte registrerade och undandrar sig övriga samhället, vilket förvärrar deras situation

Religion

Religionerna islam och kristendom är ungefär lika stora i Bosnien-Hercegovina. Vilken religionsgrupp man tillhör beror i huvudsak vilken folkgrupper man ingår i. Bosniakerna, som tidigare kallades muslimer, bekänner sig till största delen till islams huvudinriktning sunni. De flesta serber tillhör den serbisk-ortodoxa kyrkan, medan kroaterna främst är romerska katoliker

De tre folkgrupperna har mycket gemensamt språkligt och kulturellt. Tillhörigheten till vilken religion man till har avgjorts av vilka imperier man styrts av. Bosniakerna övergick till islam under det osmanska riket och Serberna blev genom det östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna. Bland kroaterna, som levde i det habsburgska imperiet, ökade katolicismen

Under inbördeskriget, 1992–1995, ökade religionen inflytandet i människors liv. Före kriget var många inte aktivt religiösa men under detta förstärkte religionen den egna identiteten och blev en del av den bosniska politiken. Bland muslimer har det blivit vanligare att iaktta muslimska seder som huvudduk för kvinnor, och många koranskolor har öppnats

Utbildning

Språkgränserna splittrar skolväsendet i Bosnien-Hercegovina och bröt till stor del samman under kriget. Det lider fortfarande av stora materiella brister

För barn råder formellt skolplikt i nio år, mellan 6 och 15 års ålder. De flesta barn går i grundskolan. Två tredjedelar av dem går även ut det treåriga gymnasiet, som erbjuder både studieförberedande och yrkesinriktad utbildning

När grundskolan förlängdes år 2003 infördes en gemensam läroplan för hela landet vilket skedde efter internationella påtryckningar och syftade till att minska de etniska motsättningarna, som skolorna ansågs befästa genom att ge olika historieskrivningar och betona språkskillnader. Då undervisning på det egna språket anses vara en viktig grundprincip, är det svårt att komma åt splittringen. Skolväsendet saknar dessutom nationell samordning och därmed är skolundervisningen fortfarande i huvudsak etniskt segregerad

Universitet finns i huvudstaden Sarajevo, Bihać, Tuzla, Mostar och Banja Luka

Turism i Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina har aldrig haft någon turistnäring av större omfattning trots förutsättningar för vintersport och sevärda städer som till exempel Sarajevo, Mostar och Jajce

Åren efter kriget 1992–1995 hölls turismen tillbaka på grund av outvecklad infrastruktur, risk för nya oroligheter och på vissa håll på grund av outlösta minor. På senare år har dock strömmen av besökare till Bosnien-Hercegovina ökat, många av besökarna är exilbosnier som reser till hemlandet på semester

År 2010 uppgick antal besökare till cirka 365 000

För mer information se   bosnien-hercegovina-landsfakta

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik