Nordmakedonien landsfakta
Nordmakedonien statsskick, yta, folkmängd, folkgrupper, religion, bnp, flagga, karta, mm
Officiellt namn: Republika Severna Makedonija /
Nordmakedonien (namnbyte den 12 februari, 2019)
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Skopje / 475 000
Yta (totalt): 25 713 km2
Andel av landytan som är åkermark: 16.4 % (2018)
Landyta med skog: 39.8 % (2018)
Kustlinje: 0 km
Lägsta punkt: Floden Vardar 50 möh
Högsta punkt: Golem Korab ( 2 764 möh)
Viktigaste floder: Vardar
Större sjöar: Ohrid, Prespa
Andra större städer i Nordmakedonien:
Bitola 87 000 invånare, Kumanovo 76 000 invånare, Prilep 74 000 invånare
Invånare, totalt: 2 133 000 (2023)
Invånare/km2 (Landyta): 83 (G = 2020)
Procentuell andel invånare i städerna: 59.5 % (2023)
Befolkningstillväxt: 0.11 %
Folkgrupper:
Makedonier 58.4 %, Albaner 24.3 %, Turkar 3.9 %, Romer 2.5 %, Serber 1.3 %, övriga folkgrupper 2.3 %, ej tillgängliga data 7.2 %
Religion:
Makedonskt ortodoxa 46.1 %, Islam 32.2 %, övriga kristna 13.8 %, övriga religioner och ateister 0.5 %, ospecificerade 0.2 %, ej tillgängliga data 7.2 %
Språk:
Makedonska (officiellt språk) 61.4 %, Albanska (officiellt språk) 24.3 %, Turkiska 3.4 %, Romani 1.7 %, övriga språk 2.0 %, ej tillgängliga data 7.2 %
Spädbarnsdödlighet: 7 (2023)
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 75.0 / 79.3
-
- Nordmakedonien befolkningspyramid 2023
Befolkning under fattigdomsgräns: 21.6 % (2018)
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 34.1% (2021)
Andel av befolkning som är undernärd: 2.7 % (G = 2019)
Alkoholkonsumtion (ren alkohol) per capita (APC) liter: 3.9 (2019)
Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män / Kvinnor 99.1 / 97.6 (2020)
Andel barn som börjar grundskolan: 96.1 %
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (Sverige 12)
Självständighet: 8 september, 1991 från Jugoslavien
Nationaldagar: 8 september
Rösträttsålder: 18 år
BNP/ capita: USD 6 721 (G = 2021)
Valuta: Makedonska dinar (MKD)
Största handelspartners (export): Tyskland, Serbien, Bulgarien
Antal utländska besökare: 118 000 (2020)
Elkonsumtion per person: 3 500 kWh (Sverige 13 480 kWh)
Elektricitet från fossila bränslen: 71.4 % (Sverige 1.0 %)
Elektricitet från kärnkraft: 0 % (Sverige 29.5 %)
Elektricitet från vindkraft: 2.3 % (Sverige 17.2 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 3.55 (Sverige 3.4) (2018)
Militära utgifter i % av BNP: 1.6 % (2022)
Mobiltelefoner, abonnemang: 1 941 000 (2021)
Internetanvändare: 1 743 000 (83.0 % av befolkningen) (2021)
Järnvägsnät: 699 km (2020)
Vägnät (större vägar): 14 182 km (2017)
Angivna värden är beräknade
Källor:
(G=) Globalis Online
Nordmakedonien flagga
Efter det forna Jugoslaviens upplösning förklarade sig Makedonien självständigt i september 1992, men först under 1993 fick landet officiellt erkännande av FN som oberoende stat.
Flaggan som antogs 1992 modifierades till sitt nuvarande utseende år 1995, en gul solsymbol på röd botten. De röda och gula färgerna har förekommit i landet sedan 1800-talets nationella befrielserörelser.
Solsymboler i olika varianter är vanligt förekommande i länderna på södra Balkan och anses ge uttryck för frihet, framsteg och välstånd
Den 12 februari, 2019 bytte landet namn från Makedonien till Nordmakedonien
Nordmakedonien riksvapen
Nordmakedoniens statsvapen består av två girlander av vete, tobaksblad och vallmoknoppar som knyts samman med ett band som är dekorerat med motiv av en traditionell makedonsk folkdräkt.
I mitten av statsvapnet syns en sjö, ett berg och en stigande sol, symboler som sägs stå för ”vårt lands rikedomar, vår kamp och vår frihet” enligt makedonierna. Statsvapnets komposition bygger på Jugoslaviens statsvapen och följer samma mönster.
”Emblemet” konstruerades vid andra världskrigets slut och antogs den 27 juli 1946 för delrepubliken Makedonien inom federationen Jugoslavien och saknar historiska rötter av traditionella vapensköldar eller makedonska traditioner
Nordmakedonien karta
För mer information om Nordmakedonien och min resa: makedonien makedonien-resa
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik