australien-resa

Bilder med märkning (U) betyder att det visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

sidney, blue mountains, melbourne, canberra, snowy mountains, grampians national park, phillip island, tasmanien, hobart, ross, eagle hawk neck, strahan, sheffield, launceston, oatlands och queenstown var några av de platser jag besökte under min resa till australien, rainer stalvik

Flera bilder från Australien finns på www.stalvik.com    

För mer information se   Grundfakta Australien     Landsfakta Australien

Australien, Sidney, Melbourne, Canberra, Tasmanien mm

Australien, världens till ytan sjätte största land, har flera olika naturtyper inom landets gränser; från tropiska områden med stora korallrev att snorkla i till snöklädda berg med möjlighet att åka skidor. För den som vill bada och surfa bjuder Australien på obegränsade möjligheter.

Läser man turistbroschyrer som beskriver landet möter man ofta benämningar som Sunshine Coast, Surfers Paradise, Daydream Island etc., vilket säger ganska mycket om vad Australien står för, enligt min uppfattning.

Resa till Australien

En resa till Australien har länge lockat mig för att komma hit och uppleva en del av det exotiska djur- och naturliv som finns i landet. Här lever unika djurarter som känguru, koala, vombat, näbbdjur och dingo. Spännande djur om man kommer i kontakt med dem, vilket kan vara svårt eftersom de för det mesta är nattaktiva. I flera nationalparker finns fina vandringsleder och orörd natur.

Jag begränsade medvetet geografiskt min fyra veckor långa rundresa i Australien för att hinna gå på ”djupet” i de områden jag planerade att besöka och kom därför inte till platser som Stora Barriärrevet eller Alice Springs, utan valde istället att ha Sydney, Canberra och Melbourne som baser för utflykter till omkringliggande områden. En vecka av resan tillbringade jag på Tasmanien.

Genom detta upplägg täckte jag in en mindre del av landet, men fick istället möjlighet att stanna lite längre på de platser jag besökte.

Melbourne, Sydney och Canberra var trevliga städer att komma till, men jag tyckte nog att höjdpunkterna var veckan på Tasmanien och vandringarna i Blue Mountains, som är ett unikt naturområde upptaget på UNESCO:s lista över Världsnaturarv.

Det var intressant att besöka Australien, men jag delar inte den entusiasm som flera resenärer jag talade med uttryckte för landet. För min del var Australien för modernt och tillrättalagt och det var ofta väldigt långt till de vackra naturområdena. Avgifterna till nationalparkerna var många gånger väldigt höga, ofta avgifter per dag, och att deltaga i utflykter eller andra arrangemang tog man också ordentligt betalt för. Entréavgifter till sevärdheter som akvarierna i Melbourne och Sydney var även de mycket höga. För övrigt var det inte speciellt dyrt att resa i Australien. Australiensarna jag mötte var, med några få undantag, alltid trevliga, lättsamma och hjälpsamma.

För att hålla nere mina reskostnader bodde jag alltid på vandrarhem som är välorganiserade, ofta central belägna, och rena. Vandrarhemmet Melbourne Metro var det sämsta jag bodde på. En del av personalen var otrevliga mot gästerna, vilket var ett undantag från den annars mycket trevliga vandrarhemspersonalen som jag kom i kontakt med. Melbourne Metro verkade också ha dålig kontroll över vandrarhemmet. Under ett par av de nätter jag bodde här sov en person på golvet i mitt rum som inte hörde till de boende på vandrarhemmet.

Resa till Australien

Melbourne

Efter en lång flygtur från Göteborg, via Amsterdam och Kuala Lumpur, landade jag i Melbourne som blev start- och slutdestination på min resa i sydöstra Australien och Tasmanien.

Melbourne är med sina cirka 3,2 miljoner invånare Australiens näst största stad och en stad som sjuder av liv. Melbourne är en stor evenemangsstad och här är alltid något arrangemang på gång. Under mitt besök pågick Samväldesspelen som är ett stort idrottsevenemang för före detta brittiska kolonier.

Melbourne har en underbar blandning av ny och gammal bebyggelse som ger staden dess speciella charm och atmosfär. För den shoppingintresserade finns en uppsjö av butiker att botanisera bland.

Trots att jag är en person som föredrar vistelser i naturen tyckte jag om strövtågen i Melbourne.

Melbourne grundades i maj 1835 i och med att John Batman ”köpte” 240 000 hektar mark av den aboriginiska Kalin-stammen. Aboriginerna som inte hade någon erfarenhet av att sälja mark nöjde sig med lite verktyg, mjöl och tyger som betalning.

Den som såg till att bosättningen på den forna aboriginiska marken kom igång på allvar var John Pascoe Fawkner. När han dog år 1869 var Melbourne redan en blomstrande stad som snabbt vuxit på grund av de guldfyndigheter man gjort i området.

Melbournes centrala del anses vara området från floden Yarra i söder, Fitzroy Gardens i öster, Victoria Street i norr och Spencer Street i väster. Stadens hjärta är området runt Bourke Street mall, mellan Swanston Street och Elizabeth Street.

Det är lätt att ta sig runt i Melbourne och dess förorter med hjälp av lokala bussar eller det förnämliga spårvagnsnätet. Ett bra sätt att bekanta sig med den centrala delen av staden är att åka med gratislinjen City Circle som kör i en slinga i innerstaden. Man kan stiga av precis var man vill för att besöka olika sevärdheter och sedan fortsätta färden. Bästa sättet att upptäcka centrala Melbourne är dock till fots.

Några av de stadens sevärdheter jag besökte var nedanstående.

Federation Square, stadens nya kulturella centra, som färdigställdes år 2002. Byggnaderna runt torget är designade i en futuristisk arkitektur som man endera tycker om, eller inte.

Utefter Swanston Street finns förutom mängder av affärer även ett flertal vackra byggnader, som Manchester Unity Building, Stadshuset och Stadsbiblioteket uppfört år 1854.

På Bourke Street ligger det gamla Posthuset och Royal Arcade byggd 1869, som är Melbournes äldsta affärsgata.

Chinatown har ända sedan guldruschen i slutet av 1800-talet varit den kinesiska befolkningens centra. Det ligger på Little Bourke Street. Här är det mycket kinesiskt och stadsdelen avgränsas av två vackra portar.

Queen Victoria market är en av Melbournes största och mest populära marknader som är öppen de flesta av veckans dagar. Här är roligt att ströva runt bland skrikande försäljare och shoppande stadsbor. En del av marknadsplatsen utgjorde Melbournes första kyrkogård och resterna efter 9 000 kroppar lär fortfarande finnas under marknadens parkeringsplats.

Varje onsdagskväll mellan november och februari hålls en nattmarknad här och då kommer många melbournebor och turister hit för att äta och dricka öl.

Melbourne Gaol, det gamla stadsfängelset byggdes år 1841, var en minst sagt olustig plats att komma till. I detta avrättades mer än etthundra personer. Den mest kände av dem alla var Ned Kelly, som av vissa hjälteförklarats. Hans sista ord innan han hängdes var de berömda – ”Ja, sån´t är livet.”

Docklands var tidigare ett våtmarksområde och en lagun som ursprungligen användes av den aboriginiska Koorie-stammen som jaktmarker. Fram till 1970-talet var detta en del av Melbournes hamnområde. Nu ligger här moderna byggnader som Telstra arenan och lyxbostäder.

Shrine of Remebrance är ett stort krigsmonument som byggts för att hedra de stupade australiensiska soldaterna under Första Världskriget.

Royal Botanical Garden, den botaniska trädgården, anses vara Australiens finaste och bland världens förnämsta. Här är det skönt att ströva runt i den välskötta parken när man vill fly bort från trafiken och människomassorna inne i staden. För den fågelintresserade finns en hel del att titta på för i parken håller ett stort antal olika fågelarter till.

Captain James Cooks house, engelsmannen James Cook är berömd för sina sjöresor och upptäcktsfärder. Hans föräldrars hus stod ursprungligen i Yorkshire i Storbritannien. På 1930-talet demonterades det, sten för sten, och skeppades i containrar till Melbourne där det återuppbyggdes. Idag står huset i Fitzroy Gardens och är en populär turistattraktion.

St Kilda är en av Melbournes många förorter och en av de finaste, med vackert läge vid havet. Hit åker gärna Melbourneborna för att sola och bada eller för att gå på Luna Park, det gamla nöjesfältet byggt år 1912, som nu klassats som ett historiskt minnesmonument. Populärt i St Kilda är också att ströva på piren som sträcker sig lågt ut i havet.

Phillip Island

De flesta besökare som kommer till delstaten Victoria, i vilken Melbourne är huvudstad, ser till att komma till en av de sevärdheter som marknadsförs hårt, Phillip Island. Ön ligger cirka 125 kilometer sydöst om Melbourne. Huvudattraktionen är pingvinparaden, som är ett naturskådespel vilket återkommer vid samma tidpunkt varje kväll då världens minsta pingvinart återvänder till sina boplatser. Förr fick man fotografera skådespelet, utan blixt, numera är det totalt förbjudet. En arrangerad dagstur till Phillip Island från Melbourne brukar kosta drygt 1 000-lappen och då ingår även ett besök vid Koala Conservation Centre samt en tur till sälkolonin vid Seal Rocks.

Det finns dock betydligt mera att se på Phillip Island än pingvinparaden.

Phillips Islands vackra natur bjuder på fina vandringsmöjligheter, i inlandet eller vid stränderna. Man kan vandra till Swan Lake, som är en liten insjö med rikt fågelliv. Här finns, bland annat, en stor koloni svarta svanar. För den som vill bada eller surfa finns här långsträckta sandstränder. En av de finaste ligger vid Woolamai.

The Nobbies, på öns sydvästra spets är en samling spektakulära klippformationer som reser sig rakt ur havet. Här kan man njuta av naturkrafterna när de stora vågorna som rullar in från havet slås sönder mot klipporna.

Din som vill se koalor på nära håll får inte missa ett besök vid Koala Conservation Centre som ligger nära Cowes.

The Grampians National Park

Nationalparken The Grampians är med sin rika flora och fauna, aboriginska lämningar, dramatiska klippformationer och vackra natur en av delstaten Victorias stora sevärdheter. Grampians ligger cirka 260 kilometer väster om Melbourne. Centralorten heter Halls Gap och har bara några få hundra invånare.

De flesta som söker sig till The Grampians gör det för vandringsmöjligheterna och de dramatiska bergen. Här finns mer än 150 kilometer vandringsleder. Tyvärr var området stängt till stora delar när jag kom hit, vilket jag inte visste om i förväg, på grund av de svåra skogsbränder som drabbat området under sommaren 2006.

Min stora behållning av besöket i The Grampians var kontakten med flera stora flockar kängurur. Den första, som jag såg under min resa, gick och betade fridfullt på gräsfälten runt Halls Gap.

De planerade vandringarna blev tyvärr inte av, dels för att området var avspärrat och dels för att jag var sjuk och tvingades återvända till Melbourne för att uppsöka sjukhus.

Sydney

Sydney är huvudstad i delstaten New South Wales. Det var här kapten Cook landsteg den 17 april 1770 och det var här de första européerna bosatte sig som inledde koloniseringen av Australien. I delstaten bor cirka 7 miljoner invånare, varav drygt 4 miljoner i Sydney. Staden ligger där Parramatta River rinner ut i havet och är Australiens äldsta och största stad, samt en betydande hamn- och industristad. Staden grundades den 26 januari 1788 när kapten Arthur Phillip från Engand landsteg på den plats som idag är Circular Quay.

Till ytan är Sydney större än London och ligger vackert beläget vid havsviken Port Jackson, som ger staden dess charm och karaktär. Port Jackson delar staden i en nordlig och en sydlig del med Harbour Bridge som sammanhållande länk.

Den naturliga samlingspunkten i Sydney är stråket runt hamnen på södra stranden. Här ligger det magnifika operahuset, The Rocks, den ursprungliga bebyggelsen, och Darling Harbour, stadens nyaste samlingsplats.

Jag hade Sydney som bas under tre dagar vilket gav mig tid att utforska en del av staden och några omkringliggande förorter, Parramatta och Manly. Sydney är en trivsam stad med en hel del att titta på. Några av stadens sevärdheter jag besökte var nedanstående.

The Rocks, ett stenigt område väster om landstigningsplatsen Sydney Cove. Här byggdes de första husen. I inledningsskedet av koloniseringen var The Rocks en farlig plats att komma till och tillhåll för valfångare, fångar, prostituerade och gatugäng. Under 1820-talet började man sanera miljön och de nyrika byggde vackra fastigheter ovanför det gamla slumområdet.

Idag är The Rocks renoverat och uppfräschat och ett populärt område att besöka. Här finns mycket av den gamla miljön bevarad med kullerstensbelagda gator och koloniala byggnader. Här hittar man också Sydneys äldsta hus, Cadman´s Cottage, byggt 1816.

Sydney Harbour Bridge, hamnbron, kallas även för ”Klädhängaren” på grund av sitt utseende. Bron stod klar 1932. Från en av pylonerna, brotornen, har man en fin vy över staden och hamnen.

Sydney Opera House, operahuset, stadens största sevärdhet, ligger på en udde nära Cirkular Quay. Det började byggas 1959 efter att den danske arkitekten Jörn Utzon vunnit den arkitekturtävling som utlysts. Efter ett bråk drog sig Utzon ur byggandet och operahuset kunde inte färdigställas förrän 1973. Taket är klätt med 1 056 000 kakelplattor från svenska Höganäs.

Circular Quay, byggt vid Sydney Cove där de första européerna landsteg 1788, är en underbar plats att besöka. Folklivet är vibrerande, här ligger flera trevliga restauranger och terminaler för färjeturer till olika platser runt Sydney.

Några vackra koloniala byggnader i centrala staden är det gamla posthuset vid Martin Place, stadshuset, St Andrews Cathedral, som är Australiens äldsta kyrka och Queen Victoria Building i bysantinsk byggstil. På Macquarie Street finns största koncentrationen av koloniala byggnader.

Chinatown, den kinesiska stadsdelen, är full av kinesiska reklam- och affärsskyltar. Här finns också flera trevliga restauranger att besöka.

Från Sydneys centrala delar kan man åka till Darling Harbour med monorailbanan. Här ligger Pyrmont Bridge som var världens första elektriskt manövrerade svängbro och det magnifika akvariet.

Fishmarket, fiskmarknaden, är också en intressant upplevelse, speciellt under fiskauktionen tidigt på morgonen. På Sydneys fiskmarknad säljs årligen mer än 15 miljoner kilo fisk. Efter auktionen kan man stanna och äta på någon av de trevliga restaurangerna som ligger här eller besöka affärer som säljer fisk till privatkunder eller restauranger.

Royal Botanic Gardens, den botaniska trädgården, är en härlig plats att uppsöka när man är trött på att ströva runt på asfalterade gator och när man vill slippa trafiken. Här kan man se många olika fågelarter som fridfullt letar mat på gräsmattorna och titta på en stor koloni av flygande hundar som håller till i flera träd.

Runt Sydney finns flera trevliga platser att besöka. Jag besökte ett par av dem.

Parramatta, en liten trevlig historisk stad, ligger en knapp timmes tågresa väster om Sydney. Staden är den näst äldsta nybyggarplatsen i Australien och under en tid ansågs den bli landets huvudstad.

Jag tog morgontåget från Sydney till Parramatta och promenerade runt i stadens historiska centrum en halv dag innan jag åkte med båten River Cat tillbaka till Sydney på Parramatta River, en fin och trevligt båttur på cirka en timme.

Halvön Manly, norra strandens juvel, når man enkelt med färja från Circular Quay. Båtturen tar 30 minuter och bjuder på fina vyer. Manly är en av Sydneys förorter med fina stränder varför man får vara beredd på att många åker hit soliga dagar.

Jag tog mig till Manly huvudsakligen för att gå den fina vandringsleden runt halvön som går förbi både vackra stränder och dramatiska klippformationer. En del av Manly ingår i Sidney Harbour National Park och är därför naturskyddat.

Blue Mountains (på UNESCO:s världsarvslista)

Blue Mountains har länge varit Sydneybornas tillflyktsort undan stressen och värmen. Blue Mountains, som är en del av bergskedjan The Great Dividing Range, börjar 65 kilometer väster om Sydney med bergstoppar som sträcker sig upp till 1 100 meter över havet.

Området var länge ogenomträngligt för de första européernas expansion och många av de tidigaste fångarna som kom hit trodde att Kina och friheten låg på andra sidan Blue Mountains. Det tog mer än 25 år innan någon europé lyckades korsa detta stora bergs- och skogsområde.

I området som kallas för Blue Mountains finns flera nationalparker. De togs upp på UNESCO:s lista över världsnaturarv år 1991. Anledningen till utmärkelsen är, bland annat, att det växer 91 olika arter av eukalyptus i bergen och 132 växter som är endemiska.

Bergen har fått sitt namn för att mycket fina droppar olja frigörs från eukalyptusträden och när ljuset bryts i denna ridå av olja uppfattar ögat det som blått.

Centralorten heter Katoomba, cirka 18 000 invånare. Med denna stad som bas är det lätt att komma vidare i området med tåg eller buss, om man inte har tillgång till egen bil. Över veckosluten är busstrafiken dock starkt begränsad.

Jag hade Katoomba som bas under fyra dagar vilket gav mig tillfälle att vandra i detta säregna och vackra område. Dessa vandringsdagar blev en av höjdpunkterna under min resa.

Under två dagar utgick mina vandringar från Katoomba där Blue Mountains mest berömda sevärdhet, Echo Point med fina vyer över klippformationen som kallas ”Three Sisters”, ligger. Hit kommer de flesta turisterna, alla ger sig dock inte ut på några längre vandringar.

Vandringslederna är fint markerade och många, varför det är lätt att lägga upp egna vandringsturer utifrån kondition eller hur långt man vill gå.

Vissa av lederna går längs klippkanterna vilket ger fina vyer in över dalgångarna och skogarna. Det blå diset syns så fort solen skiner och skapar en trolsk stämning.

En fin vandring i Katoomba är att börja med att gå Prince Henry Cliff Walk fram till ”Three Sisters” där man går ned ”The Giant Stairway, med 900 (!) trappsteg, till Federal Pass Walking Track och följer denna fram till Orphan Rock genom tät regnskog. Därefter kan man gå vidare till kolarbetarnas läger, som är skyltat med informationstavlor, mot linbanan eller den gamla järnvägen, som är en av världens brantaste. Orkar man inte gå trapporna tillbaka upp till klippkanten kan man åka med järnvägen eller kabinbanan upp ur dalen. Turen med järnvägen är en häftig upplevelse.

En annan fin vandringsled, som tar en dag, går via ”Three Sisters” till Ruined Castle. På denna led går man genom tät regnskog inne i nationalparken till klippformationen ”Ruined Castle”.

Vandringarna vid Wentworth Falls bjuder på mäktiga naturupplevelser. Här finns stora, vackra vattenfall och oerhört dramatiska klippformationer. Vandringslederna har man dragit runt dessa. Man kommer nära vattenfallen och man kan vandra uppe på klippkanten, mitt på den eller i dalgången under klipporna. Oavsett var man vandrar bjuds man på vackra och spännande vyer.

Jag började min vandring genom att gå ”Darwins Walk”, som följer den stig där den store vetenskapsmannen Charles Darwin vandrade på sin enda resa i Australiens inland. Leden börjar inne i Wentworth Falls och leder fram till det stora vattenfallet. Härifrån kan man lägga upp sin vandring efter egen smak. Själv fortsatte jag på leden National Pass som till stora delar går mitt i bergsväggen. Vid Observation Hut gick jag tillbaka upp på klippkanten och följde leden ”Overcliff Walk” tillbaka till Wentworth Falls och ”Darwins Walk” tillbaka till samhället. Därmed var ännu en fin vandringsdag i Blue Mountains avslutad.

Fina vandringar kan man även göra med Blackheath som utgångspunkt. Det är lätt att ta sig hit med buss från Katoomba, men få turer på söndagar. Det går bra att be busschauffören köra fram till startplatsen för vandringen ”The Grand Canyon Walk”.

Att vandra ”The Grand Canyon Walk” bjuder på intressanta naturupplevelser eftersom man vandrar på bottnen av en djup ravin. Regnskogen som växer här nere är tät och artrik, fåglarna många. Det känns som om man vandrar i en skog som varit oförändrad i miljontals år.

Min vandring började vid Neates Glen i Blackheath, där busschauffören släppte av mig. Härifrån gick jag ned i den djupa ravinen och såg hur vegetationen förändrades allt eftersom jag vandrade. Från torrare eukalyptusskog till den forntida regnskogen. Jag följde leden upp till Evans Lookout och gick sedan vidare på ”Cliff Top Track”, med sagolika vyer in över Grose Valley fram till Covetts Leap där jag fortsatte leden mot Pulpit Rock. Vandringen till järnvägsstationen i Blackheath gick genom skogen från Horseshoe Falls.

Vandringarna i Blue Mountains tillhörde resans absoluta höjdpunkter!

Canberra

Canberra, Australiens huvudstad har cirka 310 000 invånare.

När Australiens olika kolonier blev delstater år 1901 togs ett beslut att bygga en ny huvudstad i stället för att göra någon av de konkurrerande städerna Sydney och Melbourne till landets huvudstad.

År 1910 bestämdes platsen för den nya huvudstaden och 1911 köptes marken för denna. Den 12 mars 1913 lades den första grundstenen och staden döptes till Canberra, vilket lär ha sitt ursprung i den aboriginiska termen för mötesplats. År 1927 flyttade regeringen från Melbourne till Canberra. men det var inte förrän i mitten av 1950-talet som den verkligt stora satsningen på Canberra kom igång.

Canberra är uppbyggd runt sjön Burley Griffin och är en luftig stad med breda avenyer och vidsträckta parker. Man planterade hela 12 miljoner träd av ett hundratal olika arter!

Trots att staden är ung har den flera sevärdheter. De flesta ligger inom den så kallade ”parlamentstriangeln”. Några av sevärdheterna är nedanstående.

Kapten Cooks Minnesfontän, som är en hög vattenstråle som sprutar 147 meter rakt upp i luften ur Lake Burley Griffin strax utanför Regatta Point. Det är ständigt 6 ton vatten i luften när de starka jetstrålarna arbetar. Fontänen skall påminna om kapten Cooks första steg på den australiska östkusten den 17 april 1770.

Vid Regatta Point, intill norra stranden, står en jordglob som är 3 meter i diameter. Den visar kapten Cooks upptäcktsfärder.

Det nya parlamentshuset är symbolen för statsmakten och har en modern utformning. Byggnaden är öppen för allmänheten dagligen för att lyssna på debatter och för visningar. När parlamentet inte arbetar ges kostnadsfria guidade rundvandringar. Byggnaden invigdes officiellt i maj 1988, jubileumsåret för Australiens 200-års dag.

Det gamla parlamentshuset byggdes år 1927. Här höll regeringen till ända fram till 1988 då det nya parlamentshuset invigdes. Även här ges guidade turer för allmänheten.

Aboriginska tältambassaden ligger mitt emot huvudentrén till det gamla parlamentshuset. Den tillkom 1972 när den australiska regeringen vägrade erkänna aboriginernas rätt till eget land. Här fick den aboriginska flaggan sin legitimitet. Tyvärr är tältambassaden numera väldigt förfallen och misskött.

Det australiska krigsmonumentet är en stor och vacker byggnad med utställningshallar kopplade till olika krigsinsatser. Även här ges kostnadsfria guidade turer och en kort krigsfilm.

Anzac Parade är en gata med elva olika minnesmärken över krig Australien deltagit i.

Tasmanien

En vecka av min resa i Australien tillbringad jag på Tasmanien. Huvudstaden Hobart blev min start- och slutpunkt under detta besök.

Huvuddelen av Tasmaniens befolkning är koncentrerad till öns norra och sydöstra delar. Stora områden av ön är jordbruksmark och bjuder på ett böljande landskap samt pittoreska små städer. I det centrala höglandet ligger sjödistriktet. Tasmaniens sydväst- och västkust är vild och glest befolkad.

Två dagar tillbringade jag i Hobart, Tasmaniens huvudstad och under fyra dagar körde jag runt ön med bil vilket gav mig en bra överblick av öns naturtyper och miljöer.

Här följer en kort beskrivning av min vistelse på ön.

Hobart

Tasmaniens huvudstad Hobart har cirka 130 000 invånare. Staden är Australiens näst äldsta och grundades av européerna år 1803. Hobart ligger vid mynningen av floden Derwert. Området beboddes tidigare av den seminomadiska aboriginiska Mouheneer stammen. Av de första 262 europeiska invånarna var 178 fångar. Staden har en fin hamn där många köpmän förr gjorde sig stora förmögenheter på valfångsten.

Hobart har, efter australiska förhållanden, många äldre byggnader som ger staden en del av dess charm. Staden har mer än nittio byggnader och områden som klassas som historiska av National Trust. Några av stadens sevärdheter är följande.

Salamanca Place med fina sandstensbyggnader. De användes tidigare som lagerlokaler eller av företag kopplade till varvsindustrin. Idag är olika gallerier, pubar, restauranger och affärer inrymda i byggnaderna.

Battery Point är Hobarts historiska stadskärna. Förr låg det gamla hamnområdet här. Nu kan man titta på de gamla vackra husen som finns i området. Framför allt bör man inte missa att besöka Arthurs Circus där några av områdets äldsta och mest pittoreska hus ligger.

Hotel Lenna, med sin fina italienska arkitektur. Det fungerade först som ett överklasshem och uppfördes på 1880-talet. Numera är Lenna ett av stadens lyxhotell.

St David´s Park var ursprungligen Hobarts första kyrkogård, som senare gjordes om till park. Idag är området ett populärt grönområde dit människor gärna kommer med sina kaffekorgar. I parken finns gravstenar kvar efter Hobarts första invånare och flera minnesmonument.

Parliament House, parlamentshuset, byggdes år 1835 och var ursprungligen stadens tullhus.

I Hobart ligger också Cascade Brewery, som är landets äldsta.

Nära bryggeriet ligger ruinerna efter ”The Female Factory”, som var ett av Australiens två kvinnofängelser. Redan år 1828 förvarades de första kvinnliga fångarna i denna anläggning.

I stadens bakgrund ligger Mount Wellington, ett 1 270 meter högt berg. Mount Wellington är en populär utflyktsplats och från bergets topp har man fina vyer över Hobart och dess omgivningar.

Rundresa på Tasmanien

Startpunkten var Hobart. Härifrån körde jag söderut mot Port Arthur på den Tasmanska halvön och vände sedan norrut. Jag körde till en början inlandsvägen från Richmond, via Oatlands till Launceston och vidare via Deloraine till Mole Creek mot nordkusten. Därefter följde jag nordkusten till Somerseth varifrån jag körde mot Roseberg och Zeehan till Strahan. Från Strahan körde jag via Queenstown och New Norfolk tillbaka till Hobart.

Min rundresa förde mig, bland annat, till nedanstående platser.

Runt Eagle Hawk Neck på den tasmanska halvön finns fina kustmiljöer med imponerande klippformationer. Hela den tasmanska halvön är intimt förknippad med fånghantering. I Port Arthur låg Australiens mest ökända fängelse dit de hårdast belastade kriminella  fångarna fördes. Vid Eagle Hawk Neck fanns den så kallade ”Dog Line”, ett system av aggressiva vakthundar som ofta slet förrymda fångar, om det var några som lyckades fly från det välbevakade fängelset i Port Arthur, i bitar.

Richmond, cirka 900 invånare, är en av Tasmaniens historiska städer som har ett vackert läge vid floden Coal. Staden var tidigare en betydelsefull militärstrategisk punkt på den gamla vägen mellan Hobart och Port Arthur. Richmond Gaol, det gamla fängelset, byggdes år 1825, fem år före det beryktade i Port Arthur. Det är nu en av stadens stora sevärdheter. St Johns Church är Australiens äldsta katolska kyrka. Richmond Bridge, bron över floden Coal, som byggdes av fångar år 1823 är en av Tasmaniens mest fotograferade motiv.

Oatlands, cirka 600 invånare, har den största samlingen av historiska byggnader av alla landsbygdsstäder i Australien. Bara längs med huvudgatan finns nästan 90 byggnader från början av 1830-talet och framåt.

Oatland Lodge, numera ett ”Bed & Breakafast”-ställe, byggdes av fångar. Byggnaden är numera klassad som ett historiskt monument av högsta rang. Den stora väderkvarnen Callington Mill, som byggdes i slutet av 1800-talet, höll på att förfalla men är nu restaurerad och står som ett monument över svunnen tid.

Ross, cirka 300 invånare, var tidigare en garnisonsstad som grundades år 1812 för att skydda resenärer på den nord-sydliga huvudvägen mellan Hobart och Tasmaniens nordkust. Stadens förnämsta sevärdhet är bron som byggdes av fångar år 1836. Stenmästaren Daniel Herbert, också han fånge, benådades för de fina dekorationerna han skapade på bron. I Ross låg Tasmaniens andra kvinnofängelse.

Campell Town, cirka 800 invånare. Även denna lilla stad har en vacker bro, Red Bridge, uppförd av fångar år 1836. Den är byggd av 1 500 000 tegelstenar som fångarna fick dra på kärror från grannstaden Ross, tolv kilometer söder om Campbell Town. Bron byggdes så stark att den inte har behövt repareras sedan den uppfördes, trots att den sedan länge är hårt trafikerad.

Launceston, cirka 70 000 invånare, grundades år 1805. Staden är Australiens tredje äldsta och norra Tasmaniens kommersiella centra. Stadskärnan består av många fina gamla hus uppförda på 1800-talet. Stadens mest kända sevärdhet är den stora ravinen som bildats av floden Esk. På båda sidor om ravinen finns vandringsleder som ger fina vyer över den mäktiga ravinen. På kvällen är den upplyst vilket ger klipporna dramatiska formationer. Vid Ducks Reach byggdes Australiens första elektricitetsverk.

Sheffield, cirka 1 000 invånare, marknadsför sig som ”Staden med väggmålningarna”, vilket stämmer för många av stadens hus har fantastiskt vackra väggmålningar. Sheffield är verkligen värd ett besök!

Penguin, cirka 3 000 invånare, är en liten trivsam stad på Tasmaniens norra kust med ett vackert läge vid havet. Stadens främsta sevärdhet är den stora pingvinstatyn mitt i centrum.

Zeehan, cirka 900 invånare. Vid sekelskiftet 18-/1900-talet hade staden mer än 10 000 invånare. Vid denna tidpunkt blomstrade Zeehan efter att man funnit silver och bly i de omkringliggande bergen. Zeehan kallades under sin storhetstid för ”Silver City”. År 1908 började fyndigheterna ta slut och stadens betydelse minskade. Några av byggnaderna från stadens blomstringsperiod finns kvar. Den mest imponerande är det tidigare välkända Grand Hotel. Fortfarande finns gruvdriften kvar i Zeehan, numera dock i blygsam skala.

Strahan, cirka 800 invånare, är den enda ”större” staden på Tasmaniens västkust.

Staden grundades i början av 1820-talet i och med att man byggde ett fängelse för starkt belastade kriminella på ön Sarah Island som ligger mitt i hamnen. Fångarna användes till att fälla Huon-tallar, en speciellt art tall som man bara hittar i västra Tasmanien, som då växte i riklig mängd runt Strahan. De arbetade i upp till 12 timmar per dag, ofta med tunga kedjor runt fötterna. De fällda träden flottades till Sarah Islands sågverk där de bearbetades. Fängelset övergavs 1834 när det i Port Arthur byggdes. I dag är Strahan en liten pittoresk stad vars huvudgata följer hamnen.

Med Strahan som bas kan man göra flera intressanta utflykter, på egen hand eller arrangerade, bland annat till den av UNESCO världsnatursarvsklassade regnskogen vid floden Gordon. Turen är tyvärr väldigt högt prissatt.

Populär att besöka är också den 33 kilometer långa sandstranden Ocean Beach, speciellt vid solnedgången.

Henty Dunes är ett naturskyddat område vid havet som består av upp till 30 meter höga sanddyner. Dessa var en helig plats för de aboriginer som tidigare bebodde området.

Queenstown, cirka 2 500 invånare. Upptäckten av guld i Queen River Valley år 1881 drog massvis med lycksökare till trakten och två år senare var gruvdriften i full gång. År 1891 koncentrerades mineralutvinningen på koppar. Efter tjugo års hård gruvdrift hade regnskogen runt Queenstown skövlats och stora miljöproblem uppstått i gruvdriftens spår. Mycket av förstörelsen kan ses än idag , speciellt om man kör längs huvudvägen, in eller ut ur staden. Stannar man till utefter vägen som vindlar sig uppför, eller nedför, bergen söder om Queenstown får man en bra överblick. Staden får ett spöklikt utseende på grund av de avskalade bergen.

Stadens största attraktion är West Coast Wilderness Railway som går mellan Queenstown och Strahan. Järnvägen började byggas 1894 och var färdigställd 1899. Den var under en period stängd för trafik men har öppnats igen efter renovering för turisttrafik. En tur och returresa tar cirka åtta timmar och kostar runt SEK 700:-!

New Norfolk, cirka 5 100 invånare, ligger i den bördiga Derwent Valley. Staden grundades år 1803 och blev ett centra för odling av humle. Fortfarande kan man se många av de speciella husen som byggdes för att torka humlen i. Ursprungligen kallades staden för Elizabeth Town, men döptes om i samband med att bosättare från Stillahavsön Norfolk började bosätta sig i staden i början av 1800-talet.

I New Norfolk ligger St Matthews kyrkan, byggd år 1823, som är Tasmaniens äldsta kyrka. Den har mycket vackra glasfönster med bibliska motiv.

Tiden på Tasmanien var alldeles för kort för att hinna med några längre vandringar. Jag hade gärna vandrat den berömda ”The Overland Track”, som tar fem till sex dagar och går genom en av Tasmaniens vildaste delar.

Resa till Australien

Det var intressant att besöka Australien, men de långa transporterna och de höga avgifterna till vackra naturområden förtog lite av resans tjusning. Man behöver mera än fyra veckor på sig för att hinna med att göra en ordentlig resa i detta stora land, enligt min uppfattning.

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik