grekland-rhodos-resa

Klicka på bilden för större format
Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv

rhodos, grekland, rhodos stad, lindos, filerimos, fjärilsdalen, kamiros, seven springs, ön symi, klostret panormitis var platser på denna resa till rhodos, rainer stalvik

Resa till Rhodos, Grekland – Rhodos stad, Lindos, Symi mm

Talar man om ön Rhodos tänker många omedelbart på ett av den antika världens sju underverk, statyn ”Kolossen på Rhodos” som förstördes av en jordbävning år 225 före Kristus. Huruvida den funnits eller inte tvistar de lärde om. Idag har Rhodos mycket av intresse att erbjuda sina besökare, förutom sol och bad. Är man intresserad av historia finns det en uppsjö av fascinerande platser att besöka som är förknippade med Rhodos långa, intressanta och dramatiska historia.

Detta var mitt tredje besök i Grekland. Efter att tidigare ha varit i Aten och på öarna Aegina och Hydra var det nu dags att resa till Rhodos för att, i första hand, titta på staden Rhodos gamla stad uppförd av Johanniterriddarna och upptagen på UNESCO:s lista över världsarv sedan 1988. Under min vecka på Rhodos hann jag även att besöka Lindos, Filerimos, Fjärilsdalen, det antika Kamiros, ön Symi med klostret Panormitis och ”Seven Springs”.

Det är bara att erkänna att jag blev mycket förtjust i ön Rhodos! Under den vecka i juni som jag var här sken solen från en klarblå himmel, det var en behaglig värme och ön hade ännu inte hunnit bli överfull av turister!

Att ta sig till Rhodos är enkelt, och att hitta boende, om man som jag gjorde, köpte en flygbiljett genom ett charterbolag och bokade hotell på nätet. Är man två kan man lätt hitta en billig resa genom att vänta på ett extraerbjudande eller ”en sista-minuten-resa” från charterbolagen. Att ta sig runt till olika sevärdheter gör man enklast med hjälp av lokala bussar, hyr en bil eller anlitar någon arrangör. Undvik dock charterbolagens turer då dessa i regel kostar mycket mer än en lokal arrangörs!

Rhodos tillhör ögruppen Tolvöarna, som består av 12 större och 150 mindre öar och är den största av dem. Rhodos är till ytan Greklands fjärde största ö. Till formen liknar Rhodos en ”spjutspets” pekandes mot Turkiet. Ön är 77 kilometer lång och 37 kilometer på sitt bredaste ställe och bjuder på en omväxlande natur. Öns invånarantal uppgår till cirka 117 000.

Kort om Rhodos historia

Före Kristus

Rhodos strategiska läge mellan två stora sjövägar i Medelhavet har påverkat ön, både historiskt såväl som ekonomiskt.

Enligt den grekiska mytologin var öns ursprungliga invånare telchinerna, ett mystiskt och demoniskt folkslag med magiska krafter. Arkeologiska fynd visar att öns första bosättningar kan dateras till cirka 5 000 år före Kristus

Mellan 1 600 och 1 500 år före Kristus, kanske tidigare, etablerade minoerna kontakt med Rhodos

1 600- 1150

Kollapsar den minoiska civilisationen och ön koloniseras av folkgruppen mykener

1 200- till 1 100-talen

Inleddes den grekiska medeltiden och doriderna anländer. Rhodos delas upp i tre stater, Lindos, Ialyssos och Kamiros, av doridernas härskare Tlepolemus

700-talet

Ingick de tre staterna ett förbund med andra grekiska stater

477

När den grekiska staten besegrade perserna i slaget vid Marathon anslöt sig trestadsstaten, Lindos, Ialysson och Kamiros, till det nybildade delianska förbundet

404

Lämnade trestadsstaten delianska förbundet på grund av de allt tyngre, påtvingade, skatterna

408

Förenades de tre städerna och bildade Rhodos stad och etablerade nya handelskontakter i Medelhavet. Senare bildade man en allians med Alexander den Store

305

Belägrade Demetrius, en av Alexander den Stores fältherrar som stred om delar av hans rike som splittrades efter Alexanders död år 323 f Kr,, Rhodos stad för att bryta alliansen mellan staden och fursten Ptolemaios. Efter ett års belägring av Rhodos stad gav Demetrius upp sitt misslyckade försök att inta staden

304 – 292

Chares från Lindos byggde kolossen på Rhodos

225

Drabbas Rhodos av en förödande jordbävning. Kolossen föll samman och staden Rhodos förstördes nästan helt

200-talet

Ingick Rhodos stad en allians med Rom

42

Intog, och plundrade, den romerske generalen Cassius Rhodos som hämnd för att staden vägrade stödja honom i kampen om makten med Octavianus efter Ceasars död

Efter Kristus

51

Anlände aposteln Paulus till Lindos och införde kristendomen på ön, vilket finns beskrivet i ”Apostlagärningarna” i Nya Testamente

155

Rhodos drabbades av en ny kraftig jordbävning

269

Rhodos anfölls av goter

395 – 1453

Rhodos är en del av det Bysantinska riket

635

Anlände araberna till ön

1046

Ockuperades ön av italienska Genua men blir senare återtaget av bysantinerna

1082

Venetianer grundade handelsbaser

1191

Den engelske kungen Richard Lejonhjärta landsteg på Rhodos under sin färd till det Heliga landet

1309 – 1522

Erövrades Rhodos av korsriddare tillhörande Johanniterorden som använde ön som sin bas för anfall mot det Heliga landet

1453

Turkarna anföll Rhodos för första gången men korsriddarna lyckas motstå en 90 dagar lång belägring

1522

Landsteg den arabiske ledaren Suleiman den store med 100 000 man och lyckades efter sex månaders strider och belägring besegra korsriddarna. De överlevande riddarna tilläts lämna Rhodos och öns befolkning förbjöds att idka handel för att istället ägna sig åt jordbruk

1523 – 1912

Turkarna styrde över Rhodos

1912

Ockuperade Italien Tolvöarna under kriget med turkarna. Befolkningen begärde dock att få tillhöra det grekiska fastlandet

1919

Enligt Venizelos-Tittoni-avtalet gick Italien med på att avstå alla grekiska öar de ockuperat förutom Rhodos. Avtalet infriades dock aldrig

1923

I Lausanne-avtalet införlivades Tolvöarna officiellt med Italien

1943 – 1945

Tyskarna ockuperade Rhodos

1947

Den 31 mars återfick Grekland Dodekaneserna

1988

Rhodos gamla stad togs upp på UNESCO:s lista över världsarv

Staden Rhodos var min bas under den vecka jag besökte ön. Härifrån åkte jag med lokalbussar till de platser jag var intresserad av och härifrån tog jag färjan till ön Symi. Det var enkelt att ta sig runt med hjälp av lokala transportmedel och lokala turoperatörer.

Resa till Rhodos

Rhodos stad

Rhodos stad, cirka 80 000 invånare, är ön Rhodos största ort och Tolvöarnas huvudstad.

Den första staden Rhodos bildades genom sammanslagning av de tre städerna Kameiros, Ialyssos och Lindos på 700-talet före Kristus. Den första staden kallades för Damos Rodion och blev snabbt ett framgångsrikt centra för handel och kultur.

Rhodos stad är uppdelad i två delar, en nyare stadsdel och en gammal. Den gamla är en välbevarad medeltidsstad, med trånga gränder innanför befästa murar. Murarna och många byggnader har sitt ursprung från riddarperioden då Johanniterriddarna byggde upp staden. Riddarna köpte ön år 1306 och tog den i besittning år 1309.

I övrigt har gamla staden en blandning av bysantinsk, romersk och turkisk arkitektur. Sedan 1988 är Rhodos gamla stad upptagen på UNESCO:s lista över världsarv. Den nyare stadsdelen präglas av hotell och andra turistfaciliteter.

Det lilla trivsamma hotellet jag bodde på låg på gatan Mandilara, bara cirka 200 meter från närmaste strand och lite drygt tio minuters promenad från den gamla staden.

Den gamla staden

Ett av skälen till att jag ville resa till Rhodos var för att titta på den gamla medeltida staden. Hela första dagen jag var på Rhodos ägnade jag åt att vandra omkring i den gamla staden för att njuta av den fantastiska arkitekturen och atmosfären. Några av de sevärdheter jag titta på var nedanstående.

De mäktiga stadsmurarna har sitt ursprung från den bysantinska tiden men byggdes till och förstärktes av riddarna. En vandring, på insidan såväl som på utsidan, ger en bra överblick över de kraftiga murarna som skulle hålla stånd mot fiender. På flera håll i murarna finns vackra stadsportar som ofta är dekorerade med något av stormästarnas vapen. En av de mäktigaste är Amboiseporten som byggdes år 1512 på order av stormästaren Emery d´Amboise. Han var stormästare under åren 1505 till 1512. En annan mycket spektakulär port är den vackra Thalassiniporten.

I stadsmurarna finns flera stora och imponerande försvarstorn som uppfördes av de olika riddargrupperna, tungorna, som till exempel spanska tornet uppfört år 1489, Del Carettotornet, italienska tornet, uppfört på order av stormästaren Fabrizio del Caretto, 1513 – 1521, och Jungfru Marias torn.

Collachium-kvarteren

Collachium-kvarteren omfattar alla byggnader som tillhörde riddarna och deras härbärgen. I dessa ligger många av de förnämsta byggnaderna som bidragit till att Rhodos gamla stad togs upp på UNESCO:s världsarvslista.

Jag började min rundvandring i den gamla staden vid Frihetsporten som ligger nära torget Plata Simis. De historiska byggnaderna finns strax innanför porten och fortsätter sedan allt eftersom man kommer in i den gamla staden. Några av de byggnader jag fascinerades mest av var, bland annat;

Resterna efter ett av Afrodites tempel, som uppfördes på 200-talet före Kristus. Mittemot templet ligger Museet för Modern grekisk konst inrymd i en vacker byggnad uppförd av riddarna. Auvergnarnas härbärge som uppfördes på order av stormästaren Guy de Blanchefort åt 1507. Den bysantinska fontänenArgirokastroutorget togs hit under den italienska perioden och var tidigare en dopfunt. Riddarnas sjukhus började byggas under senare hälften av 1300-talet av stormästaren Roger de Pinsot. Det fungerade som sjukhus fram till 1489 och användes senare som vapenarsenal av både riddare och turkar. Idag fungerar byggnaden som museum.

Vid torget Plateia Mousiou ligger en byggnad, som var en kyrka under den bysantinska perioden och johanniternas katedral. Året efter, år 1523, turkarnas belägring av den gamla staden avrättades många kristna i katedralen och den kallas därför för Röda kyrkan. Mittemot det Arkeologiska museet ligger det engelska härbärget som byggdes på 1480-talet. Italienarna återuppbyggde detta år 1919 efter att det förstörts av den stora explosionen år 1856.

Arkeologiska museet är en av de vackraste och mest imponerande byggnaderna i den gamla staden, tycker jag. Detta var tidigare riddarnas nya sjukhus som började byggas år 1440 på order av stormästaren Jean Bonaparte de Lastic, vars vapensköld pryder ingången. Sjukhuset var dock inte klart förrän år 1489 på grund av att resurser saknades.

När jag gick upp för Odos Ippoton, Riddarnas gata, kände jag mig förflyttad tillbaka i tiden! Gatan är lite drygt 200 meter lång och cirka sex meter bred. Längs gatan ligger flera av de forna härbärgena. På ett par ställen spänner vackra valv tvärs över gatan. Går man Odos Ippoton norrut kommer man till Stormästarnas palats, den gamla stadens mäktigaste byggnad.

Stormästarnas palats byggdes ursprungligen under den bysantinska perioden på 600-talet efter Kristus men började byggas till / om av Johanniterriddarna på 1300-talet. Byggnaden som uppfördes under den bysantinska perioden tros vara en rekonstruktion av ett palats som byggdes på en plats där det under antiken funnits ett tempel tillägnat solguden Helios. Turkarna använde palatset som stall, fängelse och lagringsplats för krutdurkar. Palatset förstördes vid den stora krutexplosionen år 1856 men återuppbyggdes av italienarna i slutet av 1930-talet.

Jag kände mig oerhört liten när jag gick genom porten med de tre tornen till kassan för att köpa en entrébiljett till palatset. Och inte blev det bättre under rundvandringen i de gigantiska salarna som förändrats av italienska arkitekter så att de idag har lite gemensamt med hur de såg ut under riddarperioden. De imponerande romerska och kristna mosaikerna hämtade italienarna från Kos. Även om interiören skiljer sig väsentligt från hur den såg ut tidigare var den vacker och imponerande, enligt mig.

De turkiska kvarteren

Från Stormästarnas palats gick jag in i de turkiska kvarteren som stammar från tiden efter segern över Johanniterna år 1522. Många turkiska byggnader förstördes under den italienska perioden men det finns fortfarande typiska hus med träbalkonger kvar. Huvudgatan i de turkiska kvarteren är Sokratus, en lång gata med basarer.

Jag gick från Stormästarnas palats till Suleimans moské och var på så sätt snabbt inne i de turkiska kvarteren. Suleimans moské byggdes år 1523 till minnet av ottomanernas erövring av Rhodos. Den rosa moskén är imponerande och vacker och byggdes år 1828 på den plats där den första moskén stod.

På en innergård, mittemot Suleimans moské, ligger Ahmet Havuz bibliotek som grundades år 1794. Här finns en ovärderlig samling handskrivna korantexter och persiska manuskript. Det var riktigt skönt att komma in i lugnet, bort från det brusande och myllrande gatulivet på Sokratus!

Flera av riddarnas kyrkor gjordes om till moskéer av turkarna efter att de besegrat riddarna år 1522.

De smala och trånga gatorna i de turkiska kvarteren var spännande att utforska med sitt intressanta folkliv!

De judiska kvarteren

Även i de judiska kvarteren, som ligger runt torget Plateia Evraion Martyron, finns det vackra, gamla byggnader att titta på. Den jag fastnade för i första hand var ruinen av kyrkan St:a Maria du Burg. En kväll gick jag och lyssnade på en konsert som hölls i ruinen. Vackert och trevligt! En annan mäktig byggnad är Ärkebiskopens palats som tidigare var Johanniterordens säte för sjöadministration.

Monte Smith

En annan sevärdhet man inte bör missa under sitt besök på Rhodos är att ta sig upp till Monte Smith som ligger cirka två kilometer sydväst om staden. Här låg den antika staden, som till ytan var mycket större än den medeltida staden. Tyvärr finns det bara lite kvar av denna då invånarna tog stenblock härifrån till andra byggnader. Det är enkelt att ta sig till Monte Smith med lokalbussar från Nya Marknaden, som jag gjorde. Från Monte Smith gick jag tillbaka till den gamla staden, en trivsam promenad genom vackra bostadskvarter.

På toppen av Monte Smith står de imponerande ruinerna av två tempel tillägnade Athena Polias och Zeus. Templen förstördes vid den stora jordbävningen år 225 före Kristus.

En bit nedanför templen ligger den antika teatern som byggdes på 200-talet före Kristus och den forna stadion. Båda är nu restaurerade.

Mandrakihamnen

Jag tyckte också om att ströva runt i Mandrakihamnen och kvarteren runt denna. Även här finns en del intressant att titta på.

Mandrakihamnen anlades när man grundade den gamla staden på 400-talet före Kristus. På vägbanken mellan Mandrakihamnen och Emboriohamnen ligger de tre berömda väderkvarnarna och i slutet av denna ligger borgen Agios Nikolaos byggd på 1400-talet.

Vid inloppet till hamnen skall enligt uppgift statyn av Kolossen på Rhodos ha legat. Här finns nu två istället två italienska bronsstatyer föreställande en hjort och en hind. Dovhjortarna är en symbol för Rhodos och det finns en liten stam hjortar som lever kvar på ön.

Andra byggnader av arkitektoniskt intresse som ligger nära Mandrikihamnen är Grekiska banken, postkontoret, domstolen, stadshuset och Nationalteatern.

De finns mycket att titta på i Rhodos stad, framför allt i den Gamla staden, för dem som kan tänka sig att lämna solstolarna en stund!

Byn Lindos – ”Den vita byn”

Ett besök i byn Lindos, cirka 56 kilometer söder om staden Rhodos, bjuder på en oförglömlig upplevelse. Lindos är vid sidan om den Gamla staden i Rhodos stad en av öns största sevärdheter.

Lindos bebyggdes av minoerna för cirka 5 000 år sedan och tack vare tillgången till en naturlig hamn växte staden till en av öns tre mest betydelsefulla städer. Ruinerna av den antika staden ligger på ett berg som den moderna byn klättrar upp för. På den forna akropolen, nu omgärdad av massiva murar som uppfördes av Johanniterriddarna, finns flera vackra tempelruiner. Nedanför berget ligger den vackra Paulusviken där aposteln Paulus lär ha landstigit under en storm år 51 efter Kristus.

På 500-talet före Kristus byggdes Athena Lindias-tempel på toppen av berget. Efter grundandet av staden Rhodos år 408 före Kristus tappade Lindos en del av sin politiska betydelse men behöll den som handels- och pilgrimsort fram till romartiden.  År 342 före Kristus brann det stora templet ned och Athenas staty förstördes. Ett nytt tempel byggdes och en ny staty av gudinnan Athena ersatte den förstörda. Under den bysantinska perioden byggdes en borg strax intill templet och en mur byggdes runt hela Akropolis. Johanniterriddarna befäste staden ytterligare. Osmanerna installerade en garnison på akropolisområdet under 1600-talet e Kr.

Jag tog lokalbussen från den nya marknaden i Rhodos stad till Lindos, en tur som tog cirka en timme och tjugo minuter. Färden går till stora delar längs öns östra kust och bjuder på fina vyer.

Det var nästan så att jag kippade efter andan när jag fick se den vackra vyn över byn med de vita husen som klättrar upp för bergsbranten, det blå Medelhavet och den mäktiga riddarborgen på toppen av berget bakom byn.

Busshållplatsen ligger en liten bit från själva byn och det är en kort promenad till denna. Det var redan många turister på plats när jag kom fram till byn så jag förstod att det skulle bli trångt på shoppinggatorna genom byn.

Det var soligt, och varmt, Lindos är en av Rhodos varmaste orter med temperaturer på ibland över +45 grader Celcius, när jag började min promenad upp mot borgen. Jag tog god tid på mig för att njuta av atmosfären i byn; de smala, vindlande och trånga gatorna, de välvårdade husen, alla affärer där turister trängdes, barer, caféer och restauranger i överflöd osv Vid ett av husen trängdes en flock åsnor i väntan på att få transportera turister som inte orkar gå upp till borgen.

Promenaden upp till borgen bjuder på fina vyer över byn och Lindosviken. Väl uppe på borgen börjar en intressant historisk rundvandring.

Det är en mäktig syn som uppenbarar sig när man kommit till foten av borgen. De höga och massiva murarna reser sig rakt upp i skyn och en stor trappa leder in i borgen. Väl innanför murarna kan man titta på lämningar från den antika perioden fram till turkarnas vistelse på Rhodos.

Det som lever kvar mest i mitt minne är, i första hand, de två vapensköldarna ovanför fönstret i Kommendörshuset tillhörande de två stormästarna som förknippas med borgen, Antoine de Fluvian (1421 – 37) och Pierre d´Abusson (1476 – 1503), den bysantinska Johanneskyrkan byggd på 1200-talet, det romerska templet, Athena Lindias tempel och den doriska stoan, en kolonnad med tjugo pelare (ursprungligen fanns här fyrtiotvå). Och naturligtvis de fantastiska vyerna över Lindos och Paulus bukterna samt byn Lindos.

I Lindos by är det värt att besöka den bysantinska kyrkan Panagias byggd på 1300-talet med sina vackra fresker målade i slutet av 1700-talet och Kaptenshusen som rika sjökaptener lät bygga under 1600-talet. Jag strövade även runt i byn en lång stund för att uppleva den underbara miljön.

Innan jag lämnade Lindos gick jag ned till den vackra stranden för att njuta av vyerna över havet och byn.

Lindos är värt att besöka under en heldagsutflykt från Rhodos stad. Tag gärna en tidig buss hit för att slippa den största turistinvasionen en stund och hettan som kommer senare under dagen.

Filerimos  – Riddarnas första bas

Även i Filerimos fanns tidigare ett akropolis med tempel. Tyvärr finns det lite bevarat åt eftervärlden av dessa. Besökare kommer till Filerimos i första hand för att se riddarnas första bas på Rhodos och det gigantiska korset på utsiktsplatsen med vackra vyer över kusten och inlandet.

Jag kom till Filerimos på en arrangerad tur, den enda jag köpte, vilket gjorde att jag på ett enkelt sätt kom till två sevärdheter under denna tur. Den första var Filerimos och den andra Fjärilarnas dal. Dagens resa ägde rum i en lyxig buss med luftkonditionering vilket gjorde resan behaglig.

Bussen parkerade mittemellan riddarnas kyrka och utsiktsplatsen Här promenerade flera påfåglar omkring och visade upp sig i all sin prakt. Jag styrde stegen direkt till platsen där riddarnas kyrka låg.

Kyrkan ”Vår Fru av Filerimos” rekonstruerades av italienarna då den första kyrkan byggts ovanpå resterna av akropolis av bysantinska munkar på 400-talet. Den nya kyrkan döljer fyra kapell och ett kloster.

Toppen av berget Moni Filerimos blev riddarnas första bas när de anlände till Rhodos. Ett av kapellen byggdes av stormästaren Emery d´Amboise på 1300-talet.  Samtliga kapell hade tyvärr inte öppnats för säsongen under mitt besök varför jag fick nöja mig med att titta på byggnaderna från utsidan.

Framför den västra sidan av den stora kyrkan finns mindre lämningar efter templen Athena Polias och Zeus Polios byggda på 200-talet före Kristus.

Platsen runt kyrkan andades fridfullhet varför det var skönt att strosa omkring i denna miljö en stund innan det var dags att gå till utsiktsplatsen med de fina vyerna över kusten och inlandet. Förutom de imponerande vyerna var också det 18 meter höga korset som står här värt att titta på.

Tillbaka på parkeringsplatsen, i väntan på bussavgången, hann jag fotografera några av de vackra påfåglarna som stolta promenerade omkring i gräset.

Fjärilsdalen – Koilada ton Petaloudon

Fjärilsdalen, cirka 16 kilometer sydväst från Rhodos stad, var det andra målet på den organiserade turen. Hit lockas tusentals fjärilar, egentligen malar av arten björnspinnare, från slutet av juni till augusti av doften av kådan från ambraträd. Ansamlingen av malar lockar hit turister i massor som vill se den vackra ”fjärilen”.

Eftersom jag var här i början av juni hade malarna ännu inte anlänt varför jag fick nöja mig med en fin vandring genom den vackra dalgången med urgamla träd, vattenfall och träbroar. Under vandringen genom dalen upp till kyrkan Moni Kalopetra kunde jag även njuta av vacker fågelsång.

Kyrkan Moni Kalopetra når man efter en knappt två kilometer lång vandring. Kyrkan som byggdes år 1782 ligger i en rofylld miljö och är väl värd att besöka.

Efter besöket i Fjärilsdalen gick resan tillbaka till Rhodos stad där jag än en gång promenerade till den Gamla staden och dess fantastiska miljö.

Kamiros – ”Den gamla staden”

Kamiros grundades enligt legenden av altaemener från Kreta för flera tusen år sedan. Arkeologiska fynd visar att det funnits en minoisk bosättning här. År 226 före Kristus restaurerades Kamiros efter en kraftig jordbävning men förstördes av en ny år 142 före Kristus. Efter det föll staden i glömska. Vid den senare jordbävningen täcktes staden av jord och smuts från bergssidan vilket innebar att ruinerna låg skyddade och helt intakta istället för att bli stenbrott för efterkommande bosättare. År 1859 återupptäcktes Kamiros av bybor och därefter tog arkeologer vid och gjorde många unika fynd.

Jag tog en lokalbuss från nya marknaden i Rhodos stad till Kamiros då jag ville besöka denna unika historiska boplats. Kamiros har ett vackert läge i en bergssluttning med fina vyer över havet. Att vandra runt bland ruinerna ger en bra inblick i hur en antik stad var planerad.

Av det doriska templet återstår inte mycket mer än grunden och en del pelarrester. På terrassens östra sida finns ett antal offeraltare. Det största är tillägnat solguden Helios, öns beskyddare. Vad man offrade är höljt i dunkel.

I det som en gång var ett bostadsområde finns lämningar efter offentliga bad, ett brunnshus och några större hus med kolonner och rester av ett dräneringssystem. Staden delas av en huvudgata som har restaurerats och bjuder på en fin promenad genom området.

I övre delen av staden finns resterna av en enorm cistern som försåg stadens cirka 400 invånare med vatten.

Kamiros stora sevärdhet är resterna av den 206 meter långa stoan, en täckt kolonnad,  från 200-talet före Kristus. Bakom stoan låg ett tempel tillägnat gudinnan Athena Kamira, som endast grunden återstår av idag.

Efter mitt två timmar långa besök i gamla Kamiros promenerade jag ned till havet i väntan på bussen, det går bara en om dagen till/från Kamiros. Vid havet låg den gamla hamnen, som det syns få spår av idag. I väntan på bussen passade jag på att ta en kall öl i en av restaurangerna.

På eftermiddagen var jag tillbaka i Rhodos stad. Jag passade på att göra ytterligare en kort visit i den gamla staden innan jag promenerade tillbaka till hotellet.

Den som är historiskt intresserad skall absolut göra ett besök i gamla Kamiros för att få en bra bild av hur en antik stad var planerad.

Ön Symi – ”Tolvöarnas pärla”

Öns namn kommer från Syme som var dotter till kung Ialyssos i det antika Grekland och som rövades bort från Rhodos. Den som missar ett besök på den vackra ön Symi under sin vistelse på Rhodos har gått miste om en fantastisk upplevelse!

Det är enkelt att komma till ön Symi. Den som inte orkar anstränga sig köper en arrangerad tur hit, men får då vara beredd på att betala överpris för resan. De lokala arrangörerna brukar ta Euro 25 för en tur inklusive transfer till/från hotellet. En svensk researrangör begärde hela Euro 47 för sin resa! Jag betalade Euro 18 för en biljett av färjerederiets personal som sålde biljetter i Mandrakihamnen. Båtturen jag följde med på tog 1 timme och 45 minuter. Det finns snabbare transporter, men varför jäkta?

Från hotellet promenerade jag till nya marknaden, som är navet för många transporter, för att bli upphämtad av en buss som körde mig, och många andra, till färjan. Bussen hämtar passagerare vid 08.30-tiden. Båten går omkring 09.00.

Båtresan, cirka 24 kilometer, blev en fin upplevelse, dock ganska blåsig. Solen sken så jag satt ute på däck under hela resan. Utfarten ur Rhodos stad var magnifik med fina vyer över den gamla staden där stormästarnas palats ”svävade” över all annan bebyggelse. Vi passerade enstaka öar under resan.

Infarten i hamnen i byn Gialos är makalöst vacker. En väl skyddad hamn som omges av bergssluttningar täckta med färgglada hus byggda i nyklassicistisk arkitektur på 1800-talet. Öns välstånd skapades av det framgångsrika fisket av tvättsvamp. Öns ekonomi drabbades hårt när svamparna drabbades av sjukdom i början av 1900-talet. Idag är turism den största inkomstkällan.

Direkt efter färjans ankomst till Symi började jag min rundvandring i Gialos. Jag började med att runda hamnen och gå uppför branta trappor som slingrade sig fram mellan vackert målade hus. Här och var stötte jag på människor som bodde i husen, men mest var det turister som strövade runt för att njuta av atmosfären. Ju längre bort från hamnen, restaurangerna och affärerna jag kom desto färre turister mötte jag.

Vilken upplevelse det var att ströva runt i gränderna, känna dofter från mat som lagades och blommor som växte överallt. Vyerna över hamnen och motsatta delen av hamnen blev allt vackrare ju högre jag kom. I övre delen av staden/byn, fanns gamla hus som var skadade. Kanske skadades de under andra världskriget?

Längst upp bland husen på bergskrönet mötte jag inga turister. Nu var det bara greker som rörde sig i middagshettan mellan husen. Jag mötte en präst som bar en flicka på ryggen! Vid ett tillfälle kom fyra män ridande på hästar uppför den branta trappan.

Efter en dryg timmes promenad på den västra sidan gick jag tillbaka till hamnen och promenerade över till den östra sidan. Nu var jag tillbaka i turistströmmen bland souvenirbutikerna igen. Vackra vyer över husen på bergssluttningarna och två stora kyrkor mötte mig när jag rundade huvudgatan.

Tyvärr räckte inte de dryga två timmarna jag hade på mig till någon djupare utforskning av Gialos men jag var väldigt nöjd med vad jag fått se och uppleva ändå.

Båten avgick vid 14-tiden med stäven riktad mot öns södra sida. I båtturen ingick även ett besök vid det stora klostret Panormiti byggt på 1600-talet. Här fick vi en knapp timme på oss att besöka klostret innan det var dags att återvända till Rhodos stad.

Klostret Panormiti är en gigantisk anläggning med vackert läge i en bukt som mäktigt tornar  upp sig när man närmar sig med båten.

Passagerarna på båten fick 45 minuter på sig att utforska klostret och jag gick direkt till innergården för att få några bilder innan alla andra hann dit. Rofyllt och vackert ända tills resten var ikapp mig. För att få uppleva lugnet en stund till gick jag ut på bakgården och vidare längs en liten väg med trädgårdar och flera hus som hörde till klosteranläggningen.

När jag kom tillbaka till klostret var det betydligt lugnare och jag kunde njuta av arkitekturen.
Undrar hur det skulle vara att bo här några dagar. Möjligheten att hyra en klostercell finns…

Efter att alla kommit ombord vände båten stäven mot Rhodos stad dit vi kom ganska precis klockan 18 och därmed var en av de finaste dagarna på Rhodos nästan slut.

Kvällen tillbringade jag på en restaurang på gatan Mandilara med att lyssna på vacker grekisk musik.

Epta Piges – Seven Springs

”Du måste besöka Seven Springs!” sa man hos researrangören.  Så jag åkte dit med en lokalbuss från Nya Marknaden i Rhodos stad.

Epta Piges betyder ”sju källor” och syftar på de sju källor som flyter ut i den konstgjorda sjön och vattenfallet som skapades när italienarna lät dämma upp den skogiga dalen två och en halv kilometer inåt landet från Kolimbia.

Jag hoppade av bussen vid uppfarten till Epta Piges och gick vandringsstigen upp till besökscentrat; ett café och en souvenirbutik. Härlig promenad med vacker fågelsång. Det tog ungefär tio minuter att gå till café som var översållat med turister.

För att komma till sjön kan man endera gå en stig över berget, som jag gjorde, eller genom den 186 meter långa, mörka tunneln som mynnar ut vid sjön. Jag hoppade över tunnelvandringen eftersom jag inte ville blöta ned mig.

Sjön….. var inte mycket att hurra för, en grund liten pöl med vacker grön färg. Vattenfallet var inte heller någonting att se för den som sett vattenfall i Norge eller Sverige.

Jag hoppades på att få se några av de orkidéer som växer här, men det verkade vara försent på säsongen – tyvärr.

I väntan på bussen gick jag runt på några stigar i området och var uppriktigt sagt glad när det var dags att gå tillbaka till busshållplatsen.

Den här turen var inte värd tiden jag lade ned på den! Enligt mitt sätt att se är detta en turistfälla!

Veckan på Rhodos tog slut alldeles för snabbt! Jag var dock nöjd med denna då jag tagit tillvara på mina dagar på bästa möjliga sätt och enligt mina intressen. Jag hade hunnit med att se en hel del av den vackra ön samt intressanta historiska platser. Dock kände jag att det fanns mera att uppleva, och eventuellt ta ett bad i Medelhavet också. Hit kommer jag gärna tillbaka!

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik