På denna sida finns information om Syrien historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.

Några bilder från min resa till Syrien

Här kan du läsa om Syrien historia i sammandrag, från äldre till modern.

Jag besökte Syrien ett par år innan pågående oroligheter bröt ut och mötte ett helt annat land än dagens. Den förtryckande regimen var den samma. ”Folket på gatan” var vänliga och hjälpsamma, vilket jag uppskattade mycket.

Flera av de städer som nu nästan dagligen förekommer i nyhetsrapporter om död och förstörelse var vid mitt besök lugna, vackra och intressanta platser att besöka och det är därför med sorg i hjärtat jag lyssnar på dessa.

Titeln på min hemsida syftade på de många historiska ruiner som finns runt om i Syrien. Idag har titeln en helt annan innebörd! Låt oss hoppas att oroligheterna i Syrien snart är över så att befolkningen får leva under fria förhållanden och vi resenärer får tillbaka ett intressant land att besöka.

Rainer S i juni, 2012

Syrien historia i korthet, från äldre till modern 

Människor har länge levt i det område som vi idag kallar för Syrien. Spår av förhistoriskt mänskligt liv som dateras till för 150 000 år sedan har påträffats i syriska grottor. Det historiska Syrien, Stor-Syrien, omfattade Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina/Israel.

Syrien historia äldre (före Kristus) 

6 600 f Kr

Arkeologiska fynd visar att det fanns utvecklade samhällssystem med hus och försvarsanläggningar vid Ugarit

3 000-talet f Kr

Syrien omtalas för första gången i egyptiska källor i samband med egyptiska expeditioner i jakt på timmer.

2 500-talet f Kr

Den libanesiska kusten koloniseras av en folkgrupp som kom att kallas för fenicier

2 340 f Kr

Sargon av Akkad regerar över ett rike omfattande södra delarna av Mesopotamien (nuvarande Irak), största delen av dagens Syrien och västra Iran

2 000-talet f Kr

Under den senare hälften dominerades norra Syrien tidvis av kungariket Ebla. I det fanns världens äldsta kända bibliotek i form av 16 000 lertavlor med kilskrift. I skrifter från Ebla omnämns Damaskus som redan hade grundats och därmed är världens äldsta kontinuerligt bebodda huvudstad

2 200-talet f Kr

Förstördes Ebla av riket Akkad i södra Mesopotamien.

2 000-1 800 f Kr

Den akkadiska civilisationen kuvades av ett semitiskt nomadfolk, amoriterna.

1 600-talet f Kr

Erövrades dagens Stor-Syrien av Egypten vars styre över området utmanades av hettiter och assyrier i olika omgångar.

1 550 f Kr

Egyptierna styr över Libanon och södra Syrien. I norr förekommer strider om herraväldet mellan Mitanni, Hurrianer, Hittiter och Egypten

1 450-1 200 f Kr

Blomstrade den gamla kuststaden Ugarit med stora palats och tempel.
I utgrävningar av Ugarit har man hittat världens äldsta alfabet

1 365 f Kr

Hittiternas rike omfattar nu området som utgör dagens Syrien och Libanon. De sluter pakter med Egypten och Mitanni

1 200 f Kr

Utvidgade fenicierna, som levde längs den syriska kusten, sitt välde. De var duktiga sjöfarare och upprättade en rad handelsstäder längs Medelhavets kust. Fenicierna utvecklade också ett alfabet ur vilket först det grekiska och senare det latinska alfabetet bildades

856 f Kr

Assyrierna erövrar norra Syrien och flera feniciska städer

700-talet f Kr

Assyrierna erövrade Stor-Syrien. Senare erövrades landet av babylonier och perser

539 f Kr

De persiska akimidierna besegrar babylonierna och gör Syrien till en provins

300-talet f Kr

Föll det persiska riket för Alexander den Stores styrkor. Hela regionen kom under starkt inflytande av grekiska/hellenistiska idéer och institutioner. Efter Alexanders död styrdes Stor-Syrien av en av hans generaler, Seleukos, och dennes efterföljare, seleukiderna. Under denna tid flyttade många greker in och det syriska handelsväldet utvecklades

64 f Kr

Romarna erövrar Syrien som blir en romersk provins. Staden Antioch (numera Antakya i Turkiet) blir provinshuvudstad

 Syrien historia äldre (efter Kristus) 

272 e Kr

Efter att kung Zenobia av Palmyra försökt inta Egypten och Antioch besegras han av den romerske kejsaren Aurelius och sänds till Rom som fånge

313 e Kr

Den romerske kejsaren Konstantin I förklarar att kristendom får utövas och gör den till statsreligion i Syrien

395 e Kr

Syrien styrs från Bysans, med säte i Konstantinopel (Istanbul)

630-talet e Kr

Erövrades regionen av arabiska styrkor och inlemmades i det växande islamiska väldet

635 e Kr

Damaskus intas av en islamisk armé

661 e Kr

Damaskus blev huvudstad och handelscentrum i det islamiska imperiet under Umayyad-dynastin

747 e Kr

Gjorde abbasid-dynastin uppror mot Umayyaderna. De flyttade imperiets centrum till Bagdad och Stor-Syrien blev till en provins bland andra

800-talet e Kr

I slutet av seklet annekterades Stor-Syrien återigen av Egypten som under de följande århundradena fick kämpa för att försvara territoriet mot invasioner av turkiska seldjuker, kristna korsfarare och slutligen mongoler

1250

Under de egyptiska mamlukernas styre från detta år försvagades landet av krig, hungersnöd och pest

1500-talet

I början av detta århundrade erövrades Syrien av de osmanska turkarna och en viss förbättring inträffade, men i stort innebar den osmanska eran en stagnation. I stora delar av landet lät turkarna lokala ledare sköta det dagliga styret i utbyte mot att de betalade skatt till Konstantinopel

1800-talet

Under detta århundrade öppnades landet för västerländska missionärer som grundade flera skolor och universitet. Samtidigt reformerade turkarna det politiska systemet och berövade jordägarna en del av deras privilegier

1830-talet

Det osmanska styret avbröts kortvarigt då Egypten åter invaderade Stor-Syrien

Syrien historia modern 

1914

Den arabiska nationalism som börjat spira i slutet av 1800-talet hade vid första världskrigets utbrott fått fäste inom vissa utbildade grupper, bl a armén, och under kriget blev Syrien centrum för den arabiska nationaliströrelsen.

1920

Utropades emiren Feysal, son till sharifen av Mecka, till kung över Stor-Syrien.
Krigets segrarmakter delade emellertid upp området emellan sig i enlighet med det hemliga Sykes-Picotavtalet från 1916. Palestina, det vill säga, dagens Israel, Västbanken och Gaza samt nuvarande Jordanien, tilldelades britterna som mandat under Nationernas förbund medan resten blev ett franskt mandat

1925

För att försvaga motståndet och dra fördel av den religiösa mångfalden delade fransmännen upp sitt mandat i Libanon och republiken Syrien. Området kring hamnstaden Latakia och Jabal Druze (idag Jabal al-Arab) i söder administrerades för sig. När fransmännen tog över var både ekonomin och administrationen körda i botten. De styrde landet med hårda medel och alla nationalistiska strävanden slogs ned.
Lokala uppror och strejker resulterade dock i en allmän revolt under drusernas ledning. Upproret kunde inte kuvas förrän fransmännen bombade Damaskus. För att i någon mån rättfärdiga sitt agerande inför en reagerande världsopinion bytte fransmännen ut den militäre guvernören mot en civil

1939

Under hela 1930-talet hade missnöjet med fransmännen stadigt ökat.
Detta år kulminerade det när fransmännen tillät Turkiet att annektera den omstridda Hatay-provinsen kring staden Alexandretta (nuvarande Iskenderun) i nordväst

1941

Utbröt nya uppror och samma år invaderades Syrien av allierade styrkor. Den franska exilregeringen under general de Gaulle lovade syrierna självständighet, och den erkändes formellt under året

1943

Nationalistledaren Shukri Kuwatli valdes till landets förste president

1946

Självständigheten förverkligades fullt ut i april då alla utländska soldater hade lämnat landet

1940-talet, slutet

Tiden efter andra världskriget blev instabil och oroligheterna i regionen fick stort inflytande på den syriska inrikespolitiken

1948 Efter att staten Israel bildats anföll Syrien tillsammans med andra arabländer landet

1949

Tre statskupper genomfördes i landet under detta år. Orsaken till dessa berodde till stor del på besvikelse över arabsidans nederlag i kriget mot Israel

1950-talet

Ekonomin nådde ett bottenläge när tullunionen med Libanon upplöstes och en viktig handelsväg därmed stängdes. Missnöjet med de ekonomiska problemen spred sig till alla samhällsklasser. Olika regeringar avlöste varandra. I mitten av 1950-talet började vänsterpartierna få ökat stöd inom opinionen, framförallt det socialistiska Baathpartiet och det syriska kommunistpartiet. Radikala politiker kom successivt att inta allt fler poster, och en rad avtal slöts med Sovjetunionen och andra kommunistländer

1958

Syrien och Egypten bildade Förenade arabrepubliken som skulle utgöra ett första steg mot en större arabisk gemenskap

1961

Förenade Arabrepubliken upphör på grund av missnöje med Egyptens dominerande roll och leder till ny statskupp. Den civila regering som tillträdde efter kuppen blev kortlivad

1963

I mars ägde en militärkupp rum som förde Baathpartiet till makten. Efter att ha stärkt sina ställningar och bland annat ha slagit ned ett nytt kuppförsök började Baathpartiet nationalisera banker och industrier. En jordreform genomfördes som även den ändrade de politiska förutsättningarna

1966

Slitningarna mellan radikala civila partimedlemmar och en mer praktiskt inriktad grupp inom militären utlöste en ny statskupp. Den radikala falangen tog makten

1967

Efter nederlaget i kriget mot Israel och förlusten av Golanhöjderna förlorade de radikala krafterna snabbt sin makt

1970 Ny statskupp som leddes av Hafez al-Assad, chef för flygvapnet

1971

Hafez al-Assad väljs till landets president. Han förde en mera liberal ekonomisk politik än sina företrädare vilket ledde till förbättringar. Utrikespolitiskt behöll han samarbetet med Sovjet men arbetade också för bättre relationer med olika västländer. Även relationerna till andra arabstater förbättrades och man bildade en ny arabisk federation med Egypten och Libyen, som dock blev kortvarig

1972

För att bredda regeringens bas bildade Assad Nationella progressiva fronten bestående av Baathpartiet och några socialistpartier. Därefter regerades Syrien formellt av fronten, men den reella makten låg fortfarande hos Baathpartiet och Assad, som hade ett fast grepp om militären och ett antal rivaliserande säkerhetsorgan

1973

Syrien fick en ny författning som gav Assad större maktbefogenheter. I den nya grundlagen gjordes ingen hänvisning till islam som statsreligion, men efter oroligheter som krävde flera liv tvingades regeringen göra ett tillägg till grundlagen om att presidenten måste vara muslim
I oktober gick Syrien och Egypten gemensamt till anfall mot Israel i ett försök att ta tillbaka de territorier som förlorades i kriget 1967

1976

Syrien börjar blanda sig i Libanon militärt, vilket blev en tung ekonomisk börda för landet

1978

Valdes Assad till president för andra gången

1982

I februari ledde Muslimska brödraskapet en flera veckor lång revolt i staden Hama. Den slogs ned mycket brutalt av regeringstrupper och omkring 10 000 människor dödades. Upproret i Hama följdes av en ny konfrontation med Israel, som 1981 i praktiken hade annekterat de ockuperade Golanhöjderna.
Under sommaren gick israeliska trupper in i Libanon för att driva ut palestinierna därifrån, och samtidigt angrep israelerna Syriens militära anläggningar i den libanesiska Bekaadalen

1983

Hafez al-Assad blev allvarligt sjuk vilket utlöser en maktkamp inom Baath-partiet och presidentens yngre bror Rifaat försökte gripa makten

1984

Under året återhämtade sig Hafez al-Assad från sin sjukdom och sände brodern, som hade utnämnts till vicepresident, utomlands under åtta år. Efter maktkampen och dess efterdyningar lade presidenten grunden till en stor personkult

1991

Syrien stödde USA:s krig mot Irak i Kuwait

1994

Presidentens äldste son Basel omkom i en trafikolycka

1998

Rifaat al-Assad avsätts som vicepresident och presidentens bröder Rifaat och Jamil tvingades lämna landet på grund av korruptionsanklagelser

1999 Hafez al-Assad utsågs till president för en femte sjuårsperiod

2000

Juni

Avled Hafez al-Assad efter en hjärtattack

Efter presidentens död infördes en ändring i författningen som sänkte minimiåldern för en president från 40 till 34 år, vilket råkade vara sonen Bashars ålder. Baathpartiets ledning utsåg Bashar Assad till presidentkandidat, och en månad efter faderns död valdes han till president med 97 procent av rösterna i en folkomröstning.

2002

Satte USA och Israel Syrien på ”svarta listan”

2003

Efter USA:s invasion av Irak anklagas Syrien för att stötta utländska soldater

Parlamentsval hölls och Muhammad Naji al-Otari blev premiärminister. Enligt presidenten skulle ett ekonomiskt reformarbete i landet påskyndas

2004

Under året frigavs omkring 380 politiska fångar, den första större amnestin på tre år. Anledningen antogs vara att man ville visa EU ett tecken på förbättrade mänskliga rättigheter

2005

Februari

Mördades Libanons förre premiärminister Rafiq al-Hariri i Beirut. Misstankar väcks att den syriska staten och dess säkerhetstjänst varit inblandade

April

Kallade president Bashar al-Assad hem de cirka 15 000 syriska soldaterna och underrättelseagenterna från Libanon

Maj

Uppgavs att omkring 1 200 misstänkta militanta islamister gripits vid irakiska gränsen efter att ha försökt ta sig in i grannlandet från Syrien

Juni

Höll Baathpartiet kongress. Undantagslagarna lättades något men inga andra politiska reformer utlovades. Vicepresident Abdul Halim Khaddam avgår. Han lämnar landet och anklagar president Assad för inblandning i mordet på al-Hariri

Juli

Rapporteras om strider mellan syriska armén och irakiska upprorsgrupper inne i Syrien

September

Förhördes inrikesminister Ghazi Kanaan och flera andra personer inom regimen av FN-utredare om mordet på Rafiq al-Hairiri

Oktober

Hittades Ghazi Kanaan död på sitt kontor. Det är oklart om han begått självmord eller blivit mördad, och om det i så fall har något samband med mordet på al-Hariri. FN-utredarna skriver i sin första, preliminära, rapport att syriska underrättelsetjänsten troligen godkände attentatet i Beirut.

November

Frigavs 190 politiska fångar, bland dem två framträdande människorättsaktivister

2006

Februari

Ombildade president Bashar al-Assad regeringen. Utrikesminister Faruq al-Shara blir vicepresident och efterträds som utrikesminister av Walid al-Muallim

Kravaller utbryter i Damaskus efter den danska tidningen Jyllands-Postens publiceringar av karikatyrer av profeten Muhammed. Den byggnad där, bland annat de danska och svenska ambassaderna är inrymda i sticks i brand och även den norska ambassaden antänds.

Mars

Utnämns Najah al-Attar också till vicepresident. Hon är den första kvinnan på den posten i Syrien

Syriska regimmotståndare i landsflykt bildar Nationella räddningsfronten vid ett möte i Bryssel. Bland initiativtagarna är den avhoppade vicepresidenten Abdul Halim Khaddam

Maj

Grips flera regimkritiker sedan de krävt att Syrien ska sluta lägga sig i Libanons angelägenheter

Juli

Flyr tusentals libaneser till Syrien undan de israeliska invasionsstyrkorna

September

Angrips USA:s ambassad i Damaskus av fyra beväpnade män. Tre av dem dödas och den fjärde grips

November

Misstänktes Syrien även för inblandning i mordet på Libanons industriminister Pierre Gemayel

Syrien och Irak återupprättar de diplomatiska förbindelserna som varit avbrutna i nästan 25 år

2007

Mars

Besöker EU:s utrikesrepresentant Javier Solana Syrien för att försöka övertala regimen att avbryta sitt stöd till libanesiska Hezbollah och palestinska Hamas

April

Segrar Baathpartiet och dess allierade inom Nationella progressiva fronten stort i parlamentsvalet. Inga oppositionspartier tillåts delta

Döms Anwar al-Bunni, en framträdande jurist, till fem års fängelse för sitt arbete för de mänskliga rättigheterna

Maj

Väljs Bashar al-Assad om till president för ytterligare sju år

September

Anmäler Syrien Israel till FN:s säkerhetsråd för att ha kränkt syriskt luftrum

2008

Januari

Grips flera regimkritiker för att ha undertecknat Damaskusdeklarationen med krav på demokratiska reformer. De döms till vardera sex års fängelse, som senare omvandlas till två och ett halvt år.

Februari

Utvidgar USA sina sanktioner mot Syrien som varit i kraft sedan 2004

En framträdande libanesisk Hezbollahledare, Imad Mughniyah, dödas av en bilbomb i Damaskus. Gärningsmännen är okända. Israel förnekar inblandning

Juli

Besöker president Bashar al-Assad Frankrike som ett första steget mot ett normaliserat förhållande till västvärlden. Under vistelsen i Paris träffar Assad också Libanons nye president Michel Suleiman. De enas om att arbeta för att upprätta normala diplomatiska relationer mellan länderna.

September

Dödas 17 människor av en bilbomb i Damaskus. Syrien anklagar den islamistiska organisationen Fatah al-Islam som ansvariga, vilket de senare erkänner

Syrien står som värd för ett toppmöte med Frankrike, Turkiet och Qatar med syfte att främja fred i Mellanöstern

Oktober

Går amerikanska soldater stationerade i Irak in på syriskt territorium och dödar enligt egen uppgift en al-Qaidaledare

Syrien och Libanon upprättar diplomatiska förbindelser för första gången sedan länderna blev självständiga på 1940-talet.

2009

Maj

Förlänger USA sanktionerna mot Syrien men vill ha med landet i arbetet för fred i Mellanöstern

Juni

Säger FN:s atomenergiorgan IAEA att de funnit spår av oredovisat uran i en anläggning i Damaskus

Augusti

Kallar Irak hem sin ambassadör från Damaskus sedan Syrien vägrat utlämna två personer som anklagas för att ha legat bakom attentat i Irak. Syrien kallar hem sin ambassadör från Bagdad

2010

Maj

Anklagar USA Syrien för att stödja terrorister, försöka framställa massförstörelsevapen och för att ha levererat Scudrobotar till libanesiska Hezbollah

Juli

Förbjuds heltäckande slöjor som döljer ansiktena vid de syriska universiteten

Augusti

Besöker president Assad Libanon. Libanons premiärminister Saad al-Hariri säger att det varit ett misstag att anklaga Syrien för mordet på hans far 2005. FN-utredarna tror nu istället var Hezbollah som låg bakom mordet.

Oktober

Återvänder ambassadörerna från Syrien och Irak till respektive land efter att de blivit hemkallade i augusti 2009

Syrisk domstol begär att 33 personer, bland dem flera FN-utredare, ska gripas för falska anklagelser mot Syrien för mordet på Rafiq al-Hariri. Bland de utpekade är den tyske förre FN-åklagaren Detlev Mehlis.

December

Beslutar USA:s president Barack Obama att efter många års avbrott åter stationera en ambassadör i Damaskus

2011 – 2020 Pågår det syriska inbördeskriget

2011

Januari

Uppstod mindre demonstrationer i Syrien som en följd av den Arabiska våren och som en protest mot en korrupt regering och att de mänskliga rättigheterna kränktes

Mars

6:e Fängslades och torterades 15 studenter för att de demonstrerat mot regimen

15:e Utbröt större oroligheter som en protest mot att 15 studenter fängslades och torterades den 6 mars

16:e Svarade regeringen med våld och arresteringar av ett flertal av de protesterande

18:e Kulminerade konfrontationerna och flera civila dödades. Efter detta eskalerade regeringens insatser för att få stopp på demonstrationerna

Maj

7:e Belägrade armén staden Baniyas

I mitten av maj belägrades Hamah, Homs, Talkalakh, Latakia och två distrikt i Damaskus

Juni

4:e Sattes helikoptrar in mot demonstranterna

10:e Belägrades Jisr Shughur. Enligt syriska armén dödades 120 av deras soldater i ett bakhåll. Motståndare hävdade att de dödade var soldater som hade deserterat och dödats av armén

12:e Rapporterade en journalist inifrån Daraa att staden var isolerad av armén. Efter detta trappades demonstrationerna och de militära insatserna upp ytterligare.

De ditintills mest omfattande striderna ägde rum i Homs där den Fria syriska armén hade tagit kontroll över flera stadsdelar. Trupper lojala mot regeringen belägrade staden och attackerade med artilleri och senare med marktrupper. De civila förlusterna i Homs uppgick till flera tusen och det humanitära lidandet var omfattande på grund av brist på el, vatten, mat och mediciner.

Ett stort antal människor flydde till grannländerna Turkiet, Jordanien och Libanon. Flyktingarna berättade om övergrepp som armén begått i form av fördrivning av civila genom att döda kreatur och bränna åkrar och avrättning av desertörer.

Enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, utövade de reguljära syriska styrkorna systematiska och överlagda övergrepp på barn. Hundratals greps och torterade. Enligt Olof Palmes Internationella Center skedde merparten av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna av den syriska armén, men även fall av avrättningar och andra övergrepp utförda av den ”Fria syriska armén” dokumenterades.

2012

Februari

26:e Röstade syrierna fram en ny konstitution för landet. Den nya konstitutionen sades bland annat innebära flerpartisystem, vilket enligt regeringen skulle sätta punkt för det halvsekellånga enpartistyret. Omröstningen ifrågasattes av vissa som en skenmanöver för att dämpa protesterna

April

9:e Rapporterade Reuters och Sky News att syriska trupper skjutit mot flyktingläger med syriska flyktingar i Turkiet

12:e Ingicks en vapenvila mellan regeringen och oppositionen. Vapenvilan ledde till en minskning av våldet, men striderna fortsatte

15:e Attackerade regeringsstyrkor staden Homs medan rebeller angrep en polisstation i Aleppo. Efter att vapenvilan trätt i kraft beslutade FN att skicka en grupp observatörer

Maj

26:e Hoppade rebellerna av FN:s fredsplan efter massakern i Hula nära Homs där nästan 100 personer dödades. I augusti fastställde FN att det var regeringsstyrkor som utförde massakern

Juni

6:e Varnade FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon för ett nära förestående fullskaligt inbördeskrig i Syrien

7:e Utfördes en ny massaker i al-Qubair i Hamah provinsen

Juli

18:e Dödades Syriens försvarsminister Daoud Rahja och presidentens svåger Assef Shawkat i ett självmordsattentat

20:e Inledde regeringsstyrkor en offensiv mot rebeller i Damaskus. Rebellerna hade för första gången i större omfattning utfört attacker i huvudstaden

28:e Inledde regeringsstyrkor operationer i Syriens största stad Aleppo där den ”Fria syriska armén” under en tid haft framgångar

Augusti

6:e Avgick Syriens premiärminister Riyad Hijab och gick över till oppositionen. Till ersättare utsågs Omar Ghalawanji som tillfällig premiärminister

9:e Tillträdde Wael Nader al-Halqi som landets nya premiärminister

2013

Januari

Konstateras att 60 000 människor har dödats i det syriska upproret, enligt FN:s beräkningar. Mer än en halv miljon syrier har flytt till grannländerna och ytterligare över två miljoner beräknas vara på flykt inne i landet.

Februari

20:e Undertecknade PYD (YPG) och Fria syriska armén (FSA) ett avtal om eldupphör, men kriget fortsatte

April

Uppstod en spricka mellan al-Qaida och dess irakiska samarbetspartner, Iraks islamiska stat, som då bytte namn till Islamiska staten (IS) i Irak och Levanten (ISIL). Islamiska staten (IS) bildas ur al-Qaida i Irak och ansluter senare till striderna i Syrien. Inbördeskriget ger upphov till flera andra välfinansierade jihadiströrelser.

Under våren hävdade USA och Frankrike att de funnit bevis för att regeringssidan vid flera tillfällen hade använt kemiska stridsmedel. De syriska och ryska regeringarna bestred detta

Regeringsstyrkorna vinner tillbaka mark men samtidigt börjar också jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) ta kontroll över områden i norra Syrien. IS leds av Abu Bakr al-Baghdadi.

Augusti

Visas bilder i TV som påstås vara resultatet av regimens attacker med kemiska vapen utanför Damaskus. Hundratals människor kan ha dött. Regimen avfärdar uppgifterna

September

28:e Enas FN:s säkerhetsråd på fjärde försöket godkänna en resolution som kräver att Syriens kemiska vapen ska förstöras

2014

Januari

Sprickan mellan de olika rebellrörelserna vidgas och ISIL hamnade i strid med de flesta andra sunnirebellerna i Syrien, inklusive den al-Qaidaanslutna Nusrafronten

Samtidigt med kriget i Syrien fortsatte IS att hamna allt mer i fokus. Under sommaren utropade IS ett kalifat, en stat enligt dess extremt stränga tolkning av islamisk lag, vilken mycket få muslimer ställde sig bakom. IS hade de senaste åren tjänat hundratals miljoner kronor på att kidnappa utlänningar, som i en rad fall filmats när de avrättats.

Augusti

Var omkring hälften av Syriens befolkning på flykt, och över 170 000 hade dödats i kriget. En talman för rebellerna påstår att de har attackerat upp till 80 % av byar kontrollerade av ISIS i Idlib och 65 % i Aleppo.

Under året möttes representanter för den syriska regimen och oppositionen under två omgångar för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz. Inga resultat uppnåddes dock

Regeringsstyrkorna tog under 2014 tillbaka initiativet i markstrider efter månader av dödläge

2015

Januari

7:e Fastställer Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att tre byar i Syrien utsatts för attacker med klorgas under föregående år. Gasen ska ha släppts i ”tunnbomber” från helikoptrar, vilket pekar ut den syriska regimen.

Med stöd av USA-ledda bombningar har kurdiska styrkor lyckats segra mot IS i Kobane och Tal Abyad, två städer på gränsen till Turkiet. I januari drivs IS ut från Kobane efter flera månaders strider

Mars

31:a Meddelar FN att 7,6 miljoner människor tvingats lämna sina hem i Syrien. Ytterligare 3,9 miljoner har flytt till grannländerna, vilket betyder att nästan varannan syrier är på flykt

April

16:e Uppger det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet att mer än 222 000 människor har dödats i Syrien sedan upproret mot Bashar al-Assads regim inleddes 2011. Omkring 67 000 ska vara civila, varav över 11 000 barn.

Maj

21:a Går IS in i det världsarvsklassade området i Palymra och förstör flera historiska byggnader. Framryckningen innebär att IS nu kontrollerar hälften av det syriska territoriet

Juni

17:e Uppger OPCW att alla kemiska vapen som förts ut ur Syrien har förstörts. Totalt har 1 300 ton kemiska vapen förflyttats. Uppgifter kommer om att de första syriska flyktingarna har lämnat Turkiet och återvänt hem till gränsstaden Tal Abyad, som tagits tillbaka från IS av kurdiska styrkor och syriska rebeller

23:e Beslutar Turkiet att tillåta amerikanska stridsflyg starta från flygbasen Incirlik. Turkisk militär deltar med stridsflyg och pansarvagnar

Juli

26:e Medger president Bashar al-Assad att hans styrkor har försvagats. De 300 000 personer som ingick i armén från början har nästan halverats sedan konflikten startade med protester mot regeringen i mars 2011

Augusti

Utreder FN kemvapenattacker i Syrien efter nya rapporter om krigföring med senapsgas. Enligt syriska aktivister används gasen av IS

September

Inleder Ryssland ett militärt samarbete med Syrien, Iran och Irak för att bekämpa IS. Länderna har stått bakom al-Assad sedan konflikten startade och Ryssland har sedan tidigare gett militärt stöd till den syriska presidenten.

30:e Genomför Ryssland sitt första flyganfall i Syrien. Officiellt ska attackerna vara riktade mot IS, men flera av flygräderna verkar snarare utföras mot den syriska oppositionen

Oktober

9:e Intar IS flera byar runt Aleppo från andra rebellgrupper, i vad som beskrivs som extremisterna största avancemang på månader. Detta sker trots intensiva ryska flygbombningar

2016

Januari

29:e Fredssamtalen i Geneve inleds efter fyra dagars försening

Februari

5:e Regeringsstyrkor stödda av ryskt stridsflyg vinner terräng och är på väg att omringa staden Aleppo i norr som länge varit uppdelad i en regim- och en rebellkontrollerad del. Tiotusentals Aleppobor tar sig ut och ger sig av på flykt norrut mot gränsen till Turkiet.

16:e Belägrade städer i närheten av huvudstaden Damaskus och i norra Syrien nås av hjälpsändningar med bland annat mat och mediciner

22:a Når USA och Ryssland en överenskommelse om eldupphör som skall gälla i delar av Syrien, men inte i områden där IS och Nusrafronten är aktiva. Det innebar att stora delar av centrala, norra och östra Syrien hamnade utanför avtalet.

27:e Inleddes vapenvilan som blev bräcklig och inte höll länge

Mars

14:e Samtal mellan regeringen och oppositionen under FN:s överinseende återupptas i Genève

15:e Meddelade Ryssland att man trappar ned militärinsatsen i Syrien och inledde reträtten av ”huvudparten” av landets styrkor. Vapenvilan som ingicks i slutet av februari höll dock inte och under sommaren och hösten fortsatte Ryssland att regelbundet bistå den syriska regeringen med flyganfall.

27:e Tog syriska regeringsstyrkor med hjälp av ryska bombningar kontroll över den världsarvsklassade staden Palmyra, som föll i IS händer i maj 2015. Under den nästan tio månader långa ockupationen dödade IS minst 280 personer

April

13:e Genomförs parlamentsval i de regeringskontrollerade delarna av landet. Baathpartiet med allierade vinner 200 av de 250 mandaten i parlamentet. Oppositionen i exil kallar valet ”en fars”

Maj

5:e USA och Ryssland tvingar fram en två dagar lång vapenvila i Aleppo

I slutet av maj inledde Syriska demokratiska styrkorna SDF, en koalition av kurdiska styrkor och delar av den syrisk-arabiska oppositionen, en offensiv för att erövra/återta den nordsyriska staden Manbij från IS. I början av juni inringades staden och under juli pågår strider inne i själva staden. Efter att SDF befäst sin kontroll över Manbij-regionen, såg Turkiet sig hotat av denna enligt landet PKK-relaterade grupperingen.

Juni

8:e Syriska rebeller driver bort IS från två byar vid gränsen mot Turkiet och öppnar därmed en viktig försörjningsled till rebellerna i norra Aleppo

Juli

11:e Syriska rebellgrupper inleder en stor offensiv mot den västra delen av Aleppo som hålls av regeringstrupper. Offensiven inleds sedan regeringssidan lyckats skära av den viktigaste försörjningsleden in till den rebellkontrollerade östra delen av staden. En knapp vecka senare tar regeringssidan helt kontroll över vägen och invånarna i östra Aleppo är därmed instängda.

Augusti

6:e En koalition av arabiska och kurdiska styrkor intar den strategiskt belägna staden Manbij från IS. Offensiven stöds med flyganfall från den USA-ledda koalitionen

18:e Regeringssidan bombar för första gången kurdiska ställningar i staden Hasaka i norra Syrien. Staden är delad mellan kurdisk milis och regeringsvänliga milisgrupper. Några dagar senare sluter kurderna och regeringssidan under rysk medling ett avtal om eld upphör

22:e Turkiet säger att hela regionen längs gränsen mot Syrien måste ”rensas” på IS. Syriska rebeller rapporteras ha samlats på den turkiska sidan av gränsen i väntan på att gå till offensiv mot IS i den syriska staden Jarablus, som beskrivs som Islamiska statens sista stora transitpunkt vid gränsen.

24:e Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus

28:e USA manar båda sidor till besinning sedan strider utbrutit mellan turkiska trupper och kurdisk YPG-milis utanför Jarablus. Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien

September

4:e Turkiet uppger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt Turkiet inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet

4:e Regeringsstyrkor lyckas erövra några rebellkontrollerade områden i Aleppo och därmed är den östra delen av staden återigen belägrad av regeringstrupper

9:e USA och Ryssland kommer överens om en vapenvila i Syrien som ska gälla från måndag kväll den 12 september. Avtalet godkänns av Syriens regering och välkomnas av den syriska oppositionsallians som är representerad vid fredssamtalen i Genève. Vapenvilan ska inte omfatta IS, Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) samt den kurdiska milisen YPG.

13:e SOHR uppger att kriget nu krävt drygt 301 000 människors liv. Mer än 86 000 av de dödade är civila, varav drygt 15 000 barn. Över 107 000 dödsoffer tillräknas regeringssidan. Bland rebellerna är förlusterna relativt jämnt fördelade mellan extremistiska grupperingar, inklusive utlänningar, och icke-jihadister samt kurder. Till dessa siffror kommer över 3 600 dödade som inte kunnat identifieras samt tusentals människor som försvunnit spårlöst under kriget och som troligen också mist livet.

14:e Den vapenvila som initialt gällde i två dygn förlängs med ytterligare 48 timmar, efter ett nytt beslut av USA och Ryssland gemensamt

16:e Trots vapenvilan har 40 lastbilar med förnödenheter avsedda för Aleppo i flera dagar suttit fast i buffertzonen mellan Turkiet och Syrien. På lastbilarna finns mat till 80 000 människor i en månad

17:e Tiotals syriska soldater dödas i ett flyganfall av den USA-ledda koalitionen nära staden Dayr al-Zawr i provinsen med samma namn. USA erkänner att man av misstag kan ha träffat regimstyrkor istället för IS-ställningar

19:e Sedan striderna åter trappats upp alltmer i Aleppo under veckoslutet förklarar armén vapenvilan för bruten, efter bara en vecka. Armén anklagar rebeller för mer än 300 brott mot vapenvilan. Några timmar efter beskedet träffas minst 18 av 31 lastbilar i en kolonn med förnödenheter i Aleppoprovinsen, och flera människor dödas

22:a Regimen inleder med hjälp av ryskt flyg ett nytt omfattande anfall mot den rebellkontrollerade delen av Aleppo sedan samtal i New York inom den internationella stödgruppen ISSG slutat utan resultat

Oktober

5:e Ryssland meddelar att ett luftvärn i form av S-300-missiler håller på att placeras ut på den ryska basen i Tartus i Syrien

16:e Turkiskt stödda rebeller erövrar staden Dabiq i norra Syrien från IS. Efter en rad andra motgångar har IS nu förlorat 16 procent av det territorium som rörelsen kontrollerade vid årets början

November

6 november Syriens demokratiska styrkor (SDF), som består av kurdiska YPG samt mindre arabiska och turkmenska grupper, meddelar att de inlett en militär operation för att återta staden Raqqa som är högkvarter i Syrien för den extremistiska islamistgruppen IS.

12:e Regeringsstyrkor återtar de områden som rebellerna erövrat sedan de inledde en offensiv mot västra i Aleppo i slutet av oktober

15:e Efter en månads uppehåll återupptar regeringen sitt bombardemang av östra Aleppo. Samtidigt meddelar Ryssland at man inlett en större operation till stöd för regeringen

28:e Regeringens styrkor avancerar i Aleppo och nu har regeringen återtagit de nordöstra delarna av staden. Förlusten av nordöstra Aleppo är ett hårt slag för rebellerna som haft kontrollen där sedan 2012

December

5:e Ryssland och Kina stoppar en resolution i FN:s säkerhetsråd som uppmanar till en sju dagar lång vapenvila i Aleppo

11:e Islamiska staten återerövrar tillfälligt staden Palmyra som regeringssidan hållit sedan april

13:e Rebellerna har endast kvar kontrollen av några få kvarter i sydöstra delen av Aleppo. På kvällen uttalar sig Ryssland och säger att striden är över i östra Aleppo

15:e När det blivit tillräckligt lugnt i östra Aleppo inleder Röda halvmånen och andra hjälporganisationer en evakuering av invånarna

30:e Ryssland och Turkiet förhandlar fram en landsomfattande vapenvila som godtas av den syriska regeringen och merparten av rebellerna. Vapenvilan omfattar inte IS

31:a Under nyårsaftonen ställer sig FN:s säkerhetsråd bakom vapenvilan och rysk-turkiska planer på att anordna fredssamtal i Kazakstans i januari 2017

31:a Efter att de sista invånarna i östra Aleppo evakuerats förklarar den syriska armén att den nu har full kontroll över staden.

2017

Januari

6:e Meddelar Moskva att den ryska militären börjat trappa ned sin närvaro i Syrien

23:e Möte mellan syriska regeringen och representanter för olika rebellgrupper, IS dock exkluderat, för vapenvila mm i Kazakstans huvudstad Astana med Ryssland, Iran och Turkiet som medlare- Mötet avslutas utan resultat.

Februari

15:e Nytt möte i Astana om situationen i Syrien genomförs. Även denna gång resultatlöst

24:e Turkiet meddelar att turkiska styrkor och rebeller allierade med Turkiet har tagit kontroll över staden al-Bab vid gränsen till Turkiet i norra Syrien. al-Bab var IS sista fäste i provinsen Aleppo

28:e Ryssland och Kina stoppar med sina veton ännu en resolution gällande Syrien i FN:s säkerhetsråd

Mars

3:e En första samtalsrunda avslutas vid nya fredsförhandlingar i Genève

9:e USA meddelar att 400 marinkårssoldater ska skickas till Syrien för att bistå den koalition av rebeller och kurder som avancerar mot Raqqa för att återerövra staden från Islamiska staten

13:e SOHR uppger att organisationen nu dokumenterat drygt 320 000 dödade till följd av kriget. Mer än 96 000 av de dödade är civila, varav drygt 17 000 barn. FN meddelar att 4,9 miljoner syrier har flytt utomlands medan 6,6 miljoner blivit internflyktingar.

14:e En tredje samtalsrunda om Syriens framtid hålls i Kazakstans huvudstad Astana men denna gång är oppositionen inte representerad med hänvisning till brott mot vapenvilan från regeringen sida

17:e Syriens armé sköt ned ett israeliskt plan som anföll mål i närheten av staden Palmyra. Konfrontationen vid Palmyra är de allvarligaste mellan Israel och Syrien sedan kriget startade

30:e USA meddelar att landet söker en ny strategi i Syrienkriget och medger för första gången öppet att president Assads avgång inte längre är det viktigaste målet

April

4:e Minst 86 människor, varav 30 barn, dödas vid en giftgasattack mot den rebellkontrollerade byn Khan Sheikhun i Idlib-provinsen. Regeringen förnekar att den genomfört någon gasattack

7:e Som en följd av nervgasattacken mot byn Khan Sheikhun några dagar tidigare beordrar USA:s president Donald Trump ett anfall mot Syrien. 59 kryssningsrobotar avfyras från fartyg i Medelhavet mot den militärbas varifrån attacken ska ha utgått.

27:e Syrien anklagar Israel för att ha avfyrat flera missiler och därmed ha orsakat en stor explosion nära Damaskus flygplats. Israel kommenterar som vanligt inte uppgifter om israeliska anfall mot mål i Syrien.

Maj

4:e Ryssland, Iran och Turkiet skriver under en uppgörelse om att inrätta fyra säkerhetszoner, i regioner som regimen inte kontrollerar. Det är ett konkret resultat av den senaste samtalsrundan i Kazakstan. Enligt överenskommelsen ska eldupphör råda i zonerna och inga flyganfall får genomföras där. Invånarna i zonerna ska få snabb humanitär hjälp och flyktingar ska tillåtas att återvända. Zonerna ska enligt planen vara upprättade den 4 juni.

10:e En allians av kurdiska och arabiska styrkor som strider med stöd av USA rapporteras ha intagit staden Tabqa och en närbelägen damm som hållits av IS

20:e I staden Homs avslutas en evakuering av rebeller och deras anhöriga, sammanlagt cirka 15 000 personer. De ges fri lejd till rebellkontrollerat område. Ryska soldater ska sörja för säkerheten i kvarter som de lämnar

29:e Sista steget genomförs i evakueringen av flera tusen regeringsmotståndare och civila från Damaskus. Rebellerna med familjer får fri lejd till områden i norra Syrien som hålls av oppositionen. Regeringssidan kontrollerar nu huvudstaden så när som på en handfull stadsdelar.

Juni

18:e Ett amerikanskt stridsflygplan skjuter ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa

30:e En FN-utredning bekräftar att den gas som användes i attacken i april i Idlibprovinsen var sarin. Experter vid Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och FN ska genomföra en utredning för att avgöra om syriska regeringsstyrkor låg bakom attacken

30:e Islamiska staten, IS, är inte längre närvarande i provinsen Aleppo enligt en uppgift. Efter att ha funnits i Aleppo i fyra år har dragit sig tillbaka från byarna och städerna i takt med att regeringsstyrkor har avancerat

Juli

4:e De USA-stödda styrkorna i Syrien har brutit igenom den mur som omger den gamla delen av Raqqa, terrororganisationen IS ”huvudstad”

9:e Vapenvila träder i kraft i sydvästra Syrien i regionerna Daraa, Quneitra och Sweida. Den har förhandlats fram av Ryssland och USA

16:e Oppositionsgruppen Syriska människorättsobservatoriet säger sig ha identifierat totalt 331 765 dödade sedan upproret bröt ut våren 2011. Av dessa var 99 617 civila (18 243 barn och 11 427 kvinnor inräknade).

24:e Ryska militärpoliser har börjat patrullera två områden, ett i sydväst och ett i Östra Ghuta nära Damaskus

28:e Syriska regeringsstyrkor har börjat ta sig in i staden al-Sukhna, det sista IS-fästet i Homsprovinsen

Augusti

14:e Fler än 600 000 flyktingar har återvänt hem sedan årets början, de flesta till Aleppo, uppger Internationella migrationsorganisationen (IOM)

September

1:a En rebellallians med amerikanskt stöd uppger att den har tagit full kontroll över al-Raqqas gamla stadskärna, men i staden finns fortfarande ett IS-högkvarter och cirka 25 000 civila

6:e FN:s utredare säger nu officiellt att de har bevis för att syriska flygvapnet använde giftgasen sarin vid anfallet mot Khan Sheikhun den 4 april, som krävde minst 83 människors liv.

7:e Anfaller Israel med flyg, från libanesiskt luftrum, en anläggning nära Masyaf mellan staden Hama och en hamn som nyttjas av ryska flottan. Den syriska regimen har anklagats för att framställa kemvapen på platsen.

Oktober

4:e Organisationen OPCW, som verkar för ett förbud mot kemiska vapen, uppger att nervgasen sarin användes i norra Syrien i mars 2017, flera dagar före den dödliga och mer uppmärksammade attacken i Khan Sheikhun. Sammanlagt undersöker OPCW 45 misstänkta kemvapenattacker sedan mitten av 2016.

5:e Hårda strider rasar vid al-Raqqa, IS huvudstad, och Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) där insatser pågår för att driva bort IS.

17:e En allians av kurdiska och arabiska miliser med USA-stöd uppger att de efter fyra månaders belägring och strider kontrollera staden al-Raqqa, som varit bas för IS expansion i Syrien och Irak. Syriska IS-krigare och deras familjer har fått lämna staden, men inte jihadister från utlandet, uppger den kurdisk-arabiska alliansen.

18:e Lever 800 000 internflyktingar under mycket svåra omständigheter i cirka 400 läger i Idlibprovinsen, uppger turkiska Röda Halvmånen

24:e Ryssland lägger in veto i FN:s säkerhetsråd mot att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes i Khan Sheikhun

26:e FN-experter som granskat händelserna i Khan Sheikhun den 4 april offentliggör sin slutsats: de har kommit fram till att det var regeringssidan som användes sig av giftgasen sarin. Enligt FN-uppgifter dog 83 personer

November

2:a Regeringsarmén har enligt uppgift att den har intagit staden Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) vid floden Eufrat. Största delen av den osmanska staden från 1800-talet har varit under IS kontroll sedan 2014

9:e IS har drivits ut ur Albu Kamal i provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor), tillkännager regeringsarmén. Men striderna fortsätter i närmare två veckor till innan armén lyckas fördriva IS från staden. Samhället har beskrivits som IS sista fäste i stadsmiljö i Syrien

13:e Flera flyganfall utförs mot staden al-Atarib i västra Aleppoprovinsen. Anfallen ska ha krävt uppemot 60 liv vid stadens marknad och det finns barn bland dödsoffren. Ansvariga är det syriska flygvapnet eller Assadregimens ryska allierade.

22:a Presidenterna Assad, Putin, Erdogan och Rohani möts i ryska Sotji för att diskutera den syriska krisen

26:e Regeringssidan angriper rebeller i östra Ghuta nära Damaskus med flyganfall och artilleri

26:e Enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) hävdar att man kan verifiera att totalt minst 340 000 människor fått sätta livet till sedan inbördeskriget började 2011

28:e Nya fredssamtal under FN:s ledning inleds i Genève

30:e Fredssamtalen i Genève förlängs till den 15 december. Regeringssidan vägrar diskutera ett av motståndarnas huvudkrav, att Bashar al-Assad inte kan leda ett framtida Syrien

December

11:e President Putin besöker den ryska flygbasen i Syrien och säger att de ryska styrkorna ska börja dras tillbaka

14:e FN:s åttonde försök att få till fredsförhandlingar avslutas

29:e Regeringssidan, understödd av ryskt stridsflyg, attackerar rebellstyrkor i Idlibprovinsen. Idlib är nu den enda provins som står helt utanför Assadregeringens kontroll

2018

Januari

2:a Regeringsstyrkorna anfaller rebellkontrollerade områden sker i Östra Ghuta och Misraba utanför Damaskus, liksom i provinsen Idlib i nordväst. Omkring 30 civila dödsoffer rapporteras

2:a Kriget i Syrien har nu skördat fler än 340 000 människors liv och tvingat miljontals på flykt sedan det bröt ut 2011

9:e Flyganfall mot rebellenklaven Östra Ghuta nära Damaskus med flera dödsoffer

19:e Turkiet inleder en offensiv från Hatayprovinsen mot kurdmilisen YPG i Afrin i norra Syrien

25:e Förhandlingsmöte i FN:s regi. Mötet leds av medlaren Staffan de Mistura som försöker få Assadregimen och oppositionsföreträdare att diskutera författningsfrågor

30:e I ryska Sotji inleds en Syrienkonferens, men viktiga aktörer har tackat nej till att delta. FN-medlaren Staffan de Mistura är dock på plats trots farhågor för att Ryssland, Iran och Turkiet genom sina Syrieninitiativ underminerar FN:s fredssträvanden.

31:a Striderna mellan regeringsstyrkor och rebeller i provinserna Idlib och Hama har drivit fler än 270 000 människor på flykt sedan december.

Februari

5:e Närmare 30 civila dödas i ett dussintal flyg- och artillerianfall mot rebellkontrollerade Östra Ghuta. USA hävdar att det skett sex misstänkta klorgasattacker på en månad mot rebellområden, bland dem Östra Ghuta

8:e Kurdiska milismän har gripit två britter i 30-årsåldern som misstänks vara IS-krigare. De har ingått i en grupp på fyra Londonbor som kallats ”The Beatles” och gjort sig kända för stor hänsynslöshet

10:e Ett israeliskt stridsflygplan störtar efter att ha utfört anfall mot ”iranska mål”

14:e Ryssland bekräftar för första gången icke-militära förluster i Syrien, personal som inte tjänstgjort inom statliga styrkor. Det var 15 ryssar anställda vid ett säkerhetsföretag som omkom när när ett vapenförråd sprängdes

20:e Efter en månads offensiv mot Afrin i Syrien har turkiska trupper intagit 25 byar. Flera hundra personer har dödats under striderna, både civila såväl som soldater

24:e FN:s säkerhetsråd enas om en resolution som uppmanar till en månads vapenvila på belägrade platser så att invånarna ska kunna få mat och sjukvård. Men anfallen mot rebellenklaven Östra Ghuta utanför Damaskus fortsätter. Över 500 civila, bland dem 130 barn, har enligt SOHR mist livet under den senaste veckans bombardemang.

26:e Ryssland och Assadregimen fattar beslut om fem timmars dagligt stopp för anfallen mot rebellfästen, framför allt i Östra Ghuta. Stridsuppehållen ska göra det möjligt för civila att ge sig av.

Mars

1:a Hjälpsändningar har för första gången sedan Turkiets angrepp på staden kommit fram till Afrin

6:e Ett ryskt transportflygplan kraschar vid landning på en flygbas i nordvästra Syrien, nära Medelhavet. Alla de 39 personerna ombord omkommer

8:e Turkiska styrkor och deras allierade syriska rebeller intar staden Jandairis som hållits av kurdiska styrkor

15:e Inbördeskriget går in på sitt åttonde år. SOHR meddelar att 353 395 personer dödats i kriget sedan den 15 mars 2011. Mer än halva befolkningen, som var 20 miljoner före kriget, är på flykt inom landet eller i andra länder

18:e Täta flyktingströmmar rör sig både från Afrin i norr och från Östra Ghuta öster om Damaskus. Turkiska styrkor och deras syriska rebellallierade har pressat den kurdiska YPG-milisen på reträtt och tagit över staden Afrin. 1 500 kurder har stupat och 250 000 civila har lämnat regionen, enligt SOHR. Kriget i Östra Ghuta verkar närma sig slutet.

19:e EU har fört upp ytterligare personer på sin sanktionslista gällande personer lojala mot Assadregimen. Listan omfattar nu 261 personer

20:e Sker ett av de dödligaste rebellanfallen på länge mot huvudstaden Damaskus kräver 44 liv när en granat slår ned på en affärsgata.

23:e Rebeller med familjer lämnar Harasta i 30 bussar i riktning mot Idlib. Harasta i Östra Ghuta har kontrollerats av gruppen Ahrar al-Sham. Samtidigt har en annan grupp, Faylaq al-Rahman, utlyst vapenvila i södra delen av Östra Ghuta och dagen efter börjar bussar transportera folk även därifrån.

29:e ”USA:s 2 000 soldater ska tas hem från Syrien ”meddelar president Donald Trump utan att ange slutdatum

31:a Nästan 45 500 människor, rebeller med familjer, har under påskveckan bussats ut från enklaver som hållits av islamistgruppen Faylaq al-Rahman. Regeringen har återtagit 95 procent av Östra Ghuta

April

7:e Förmodad gasattack i staden Duma

8:e Rebellgruppen Jaysh al-Islam har accepterat att 8 000 rebeller med 40 000 anhöriga ska lämna Duma och köras till Jarabulus i norr. Ungefär lika många som tidigare fått fri lejd ur andra enklaver i Östra Ghuta i mars. Därmed är fem års belägring av rebellfästen öster om Damaskus över.

14:e Deklarerar Syriens armé att alla regimfientliga styrkor har lämnat Östra Ghuta

14:e USA, Storbritannien och Frankrike angriper Assadregimen med kryssningsrobotar och stridsflygplan. Anfallen riktas mot en forskningsanläggning och en vapendepå i Damaskus utkant och ett lager väster om Homs, platser som enligt de tre västländerna kan kopplas till kemvapen.

21:a Inspektörer från OPCW har efter en veckas väntan i Damaskus tillåtits besöka Duma för att undersöka anklagelser om att regeringsarmén använt kemvapen där

25:e Vid ett stort internationellt givarmöte i Bryssel utlovas totalt 4,4 miljarder dollar till Syriens civila 2018. Enligt FN behövs mer än det dubbla, till akuta insatser för syrier som är kvar i hemlandet och flyktingar som tagit sig till grannländer.

Drygt sex miljoner beräknas nu vara på flykt inom landet och fem miljoner utomlands. Antalet biståndsbehövande beräknas till 13 miljoner totalt, inräknat personer som inte har gett sig iväg från sina hemorter.

29:e Assadregimens utrensning av rebellgrupper utförs nu i södra Damaskus. Rebeller i minst fyra fästen har gått med på att förflyttas till områden i nordvästra Syrien som är rebellkontrollerade.

Maj

3:e Gravar kommer att öppnas för kemvapenexperter för att undersöka om det förekommit användande av stridsgaser i Duma den 7 april

7:e Rebeller med civila anhöriga lämnar fickor av landet som de kontrollerat i provinserna Hama och Homs

10:e Efter att 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna, som Israel ockuperar, anfaller Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar

10:e Efter att evakueringarna genomförts, uppger SOHR att Damaskusområdet för första gången sedan 2011 är tömt på rebeller, sånär som en IS-ficka i det palestinska flyktinglägret Yarmuk och samhället al-Hajar al-Aswad

16:e Det är sannolikt att klorgas användes i en attack mot det rebellkontrollerade området Saraqib, öster om Idlib den 4 februari, har OPCW kommit fram till

21:a Regeringsarmén uppger att den nu har full kontroll över huvudstaden Damaskus med omgivningar efter att de sista IS-styrkorna drivits ut ur flyktinglägret Yarmuk och intilliggande al-Hajar al-Aswad.

Juni

1:a Enligt SOHR miste 244 civilpersoner livet i krigshändelser i maj. Det gör månaden till den minst dödliga för civila sedan inbördeskriget bröt ut 2011

11:e FN uppger att antalet internflyktingar nått en ny rekordnivå. Under årets fyra första månader flydde 920 000 syrier sina hem, vilket är den högsta siffran hittills under kriget. Därmed uppgår det totala antalet internflyktingar till 6,2 miljoner enligt FN:s uppgifter.

23:e Ryska styrkor lierade med Assadregimen bombar rebellkontrollerade områden i södra Syrien

Juli

6:e OPCW meddelar att man funnit spår av klorgas vid analyser av de prover man tagit i Duma

6:e Rebeller i återstående rebellfästen i provinsen Daraa gör upp med regeringsstyrkorna om att lämna ifrån sig sina tyngre vapen. Regimen får kontroll över gränspassagen till Jordanien och har därmed kontroll över hälften av Syriens gränsövergångar till grannländerna, bland dessa samtliga vid libanesiska gränsen. Alla hamnar vid Medelhavet hålls av regimen.

12:e Regeringsarmén hissar Syriens flagga i södra Daraa. Handlingen har symbolvärde eftersom Daraa var upprorets vagga under den arabiska våren 2011.

15:e De sista kurdiska gerillakrigarna lämnar Manbij i norr som del i en överenskommelse för att undvika en konfrontation mellan turkisk trupp och USA-stödda styrkor.

19:e Cirka 6 900 människor evakueras från shiasamhällena al-Fu’a och Kafriya i Idlib-provinsen och förs till regimkontrollerat område i Aleppotrakten, mot att regeringen friger 1 500 civila och rebeller från statliga fängelser. De regimvänliga byarna har i tre år varit omringade av jihadisterna.

22:a Över 400 personer, räddningsarbetare som tillhör den syriska organisationen Vita hjälmarna och anhöriga till dessa, evakueras av Israel. De Vita Hjälmarna har bistått nödställda i rebellkontrollerade områden i Syrien, men hotas nu av regeringsarméns framryckning i söder

25:e Enligt statliga medier har IS genomfört flera samordnade självmordsbombningar och andra attentat i och omkring staden al-Suwayda i sydväst. Omkring 220 människor dödades

30:e Regimen bedöms nu ha kontroll över 60 procent av Syriens territorium

Augusti

3:e Stängde ett fältsjukhus i norra Israel där sjuka och skadade från Syrien fått läkarvård meddelar israeliska armén. Sedan fältsjukhuset öppnades 2017 har omkring 6 800 syrier fått vård vid endagsbesök på andra sidan gränsen. Utöver fältsjukhusets patienter har 3 500 syriska civila behandlats på vårdinrättningar i Israel sedan 2013.

16:e Saudiarabien utlovar 100 miljoner dollar till USA för stabiliseringsinsatser i Syrien. Pengarna ska användas i områden som befriats från Islamiska staten

23:e FN-rapportörer hävdar att det finns mellan 20 000 och 30 000 IS-krigare kvar i gränstrakterna mellan Syrien och Irak.

27:e Assadregeringen i Damaskus och Irans regering har slutit ett avtal om fortsatt militärt samarbete. Israel reagerar kraftigt.

September

4:e Israeliska stridskrafter har utfört mer an 200 anfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år, bekräftar en israelisk militärkälla. De flesta av målen har enligt källan anknytning till iranska Revolutionsgarde

13:e Oppositionsgruppen SOHR skriver upp det totala dödstalet sedan inbördeskriget började i mars 2011 till 364 792 personer. Antalet civila motsvarar nästan en tredjedel av dödsoffren: 111 000, varav fler än 20 000 barn

16:e I regeringskontrollerade områden genomförs lokalval, trots att nästan bara kandidater från regeringspartiet Baath finns på valsedlarna

17:e En överenskommelse mellan Turkiets och Rysslands presidenter att upprätta en en demilitariserad zon i Idlibprovinsen som skall gälla från den 15 oktober väcker hopp om att de civilas lidande skall lindras.

17:e Syriskt luftvärn skjuter av misstag ner ett ryskt militärflygplan med 15 personer ombord som är på väg till den flygbas Ryssland disponerar i Syrien. Israeliskt stridsflyg anfaller samtidigt syriska mål

30:e Sedan Ryssland inledde sina flyganfall i Syrien för precis tre år sedan har 18 000 människor fått sätta livet till, hävdar SOHR. Nästan hälften av dödsoffren var civila, resten stridande i olika rebell- eller jihadistgrupper. Amerikanska flyganfall riktade mot IS har pågått ett år längre, sedan 2014. I de anfallen ska minst 3 300 civila ha dött, enligt SOHR.

Oktober

13:e President Bashar al-Assad undertecknar en ny lag som ger staten starkare kontroll över muslimska samfund

15:e Den viktigaste gränsövergången mellan Syrien och Jordanien öppnas igen. Övergången via samhället Nasib har varit stängd sedan 2015. Jordanien valde att stänga gränsen sedan rebeller intagit den syriska sidan

16:e Överenskommelsen om en buffertzon i Idlibprovinsen ska genomföras trots att alla rebellstyrkor inte har dragit tillbaka sina vapen, meddelar Rysslands regering

27:e Ett toppmöte mellan Turkiet, Ryssland, Frankrike och Tyskland i Istanbul avslutas med en maning om att vapenvilan i Idlib måste bli varaktig. Syriens regering anser detta vara en tillfällig lösning

28:e IS återerövrar Baghuz i östra Syrien som hållits av den kurdiskarabiska milisen SDF, och kommer över vapen och fordon.

November

1:a Turkiska och amerikanska styrkor börjar gemensamt patrullera staden Manbij i norra Syrien. Manbij har tidigare kontrollerats av en kurdisk milis, YPG, som har amerikanskt stöd men ses som terrorister av Turkiet.

24:e En fångutväxling sker mellan regeringen och rebellstyrkor nära staden al-Bab utanför Aleppo. Tio fångar från vardera sidan överlämnas

25:e En misstänkt klorgasattack i Aleppo ger drygt hundra personer andningsbesvär. Assadregimen och jihadister anklagar varandra för att ha utfört attacken

December

3:e Omkring 28 000 syrier har återvänt hem efter att ha levt som flyktingar i Jordanien sedan gränsen mellan länderna åter öppnades i mitten av oktober. I grannländerna finns enligt FN nu 5.6 miljoner syriska flyktingar och 6.6 miljoner människor lever som internflyktingar trots att krigsaktiviteterna avtagit.

19:e President Trump ger besked om att USA:s marktrupper ska tas hem. Soldaterna har bistått kurdisk-arabiska styrkor som bekämpar IS och Trump betraktar de striderna som avklarade. I praktiken har de 2 000 amerikanerna samtidigt utgjort skydd för kurderna, som annars hotas av anfall både från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen.

28:e Syriens armé hissar sin flagga i staden Manbij nära turkiska gränsen som hållits av kurdiska styrkor med stöd av USA. De kurdiska styrkorna har gått med på att överlämna staden till regeringsarmén hellre än att utsättas för den nya offensiv som Turkiet hotar med.

31:a Under 2018 krävde den syriska konflikten 19 666 liv, enligt SOHR. Cirka 6 350 av dödsoffren var civila. Antalet omkomna är det lägsta sedan inbördeskriget bröt ut 2011 och kan ses som tecken på att kriget är på väg att ta slut i takt med att Assadregimen återtar kontrollen över fler delar av landet. Regimen kontrollerar nu drygt 60 procent av landets yta.

2019

Januari

6:e President Trumps besked från den 19 december om att de amerikanska markstyrkorna ska lämna Syrien modifieras. De skall dras tillbaka när USA kan konstatera att IS har besegrats fullständigt, meddelar säkerhetsrådgivaren John Bolton

13:e Hotade President Trump via Twitter med ekonomisk förödelse om Turkiet angriper de kurdiska styrkorna när USA:s soldater lämnat Syrien. Trump vill se en tre mil bred buffertzon mellan turkiska och kurdiska styrkor, men anger inte vem som inrätta den och bevaka den eller var zonen ska vara belägen. Svaret från president Erdoğan blev att Turkiet ska inrätta en säkerhetszon som ska ligga på syriska sidan om gränsen.

16:e Tog IS tar på sig ett självmordsattentat i Manbij som krävde fyra amerikaners liv. Även civila från orten finns också bland totalt minst 18 dödsoffer. Enligt USA:s försvarshögkvarter är attentatet det dödligaste för amerikansk del sedan samarbetet med de kurdiska styrkorna började 2014.

Februari

19:e Drog Storbritannien in medborgarskapet för den 19-åriga för att hon och två andra tonårs flickor för att de lämnade landet och anslöt sig till IS. Även män som begått grova brott i IS namn har förlorat sitt brittiska medborgarskap

24:e Säger Sveriges regering nej till att bistå IS-krigare med svenskt medborgarskap som vill återvända hem

28:e Föreslog FN:s nye Syriensamordnare Geir Pedersen att de stater som är mest engagerade i Syrienfrågan bör inrätta ett nytt, gemensamt forum för att hantera konflikten. Förslaget möts inte med något större intresse

Mars

1:a Kom inspektörer från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) fram till att kemvapen användes mot rebeller i Duma 2018 i vilket 43 människor miste livet.

1:a Inledde de kurdiskarabiska styrkorna i SDF vad som beskrivs som slutstriden mot IS-anhängare i det sista fästet Baghuz. Det har gjorts uppehåll i anfallen för att släppa ut civila, framför allt har anhöriga till jihadister, kvinnor och barn, med tydliga tecken på undernäring tagit sig ut och förts till uppsamlingsläger.

4:e Tillät den syriska staten företag att tillfälligt importera olja till sin egen förbrukning

7:e Uppskattade den brittiska försvarsmyndigheten att det Brittiska flygvapnet, RAF, som deltagit i den USA-ledda alliansen i kriget mot IS i Syrien och Irak, att RAF:s insatser krävt drygt 4 000 jihadisters liv under räder utförda mellan september 2014 och januari 2019. De flesta har dödats i Irak

10:e Demonstrerade människor i Daraa, där den syriska revolutionen började, mot planerna att åter resa en staty av Hafiz al-Assad, landets förre ledare. Åtta år tidigare rev demonstranter den förra statyn i protest mot hans hårda styre av Syrien

11:e Vädjade FN:s barnfond Unicef om att barn till IS-medlemmar inte ska betraktas som terrorister. Unicef beräknar att det finns omkring 3 000 barn med påbrå från minst 43 länder enbart i det största lägret i östra Syrien, al-Hol

18:e Säger den syriske försvarsministern att regeringen kommer att återta de kurdiskt styrda områdena i norr och i den rebellkontrollerade Idlibprovinsen på samma sätt som regeringsarmén har återerövrat alla andra delar av landet.

23:e Hissade SDF, de kurdiskarabiska styrkorna i norra Syrien, sin flagga i det sista IS-fästet Baghuz och deklarerar att slutstriden mot jihadiströrelsen är över. Dock finns enstaka IS fästen kvar på mindre platser längs gränsen mellan Syrien och Irak. Kalifatet är dock krossat

25:e Erkände USA:s president Trump Golanhöjderna, som Israel annekterade från Syrien i krig 1967, som israeliskt område. Många länder protesterar, i synnerhet Syrien

April

15:e Införde regimen bensinransonering för privatbilister i regimkontrollerade områden, max 20 liter bensin på fem dagar till subventionerat pris är den nya regeln. Ransoneringen införs på grund av handelssanktioner mot landet. Regeringen kontrollerar nu ungefär två tredjedelar av landets yta, men inte de viktigaste oljefälten i landets nordöstra del.

25:e Intygar vittnesuppgifter, som återgavs av Amnesty International, att fler än 1 600 civila miste livet under USA-ledda flyg- och artillerianfall som utfördes mot Islamiska statens fäste al-Raqqa 2017. De länder som deltog i offensiven mot staden har uppgett att 180 civila liv krävdes.

29:e Uppmanade IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, som 2014 utropade ett kalifat i Mosul i Irak, i en video på internet till nya terrordåd. Det var fem år sedan al-Baghdadi visade sig på liknande sätt

Maj

3:e Krävde regimen i Damaskus att SDF kontrollerade områden ska återföras under den syriska centralregeringens styre. Kurderna kräver formellt erkännande för sin regionala förvaltning

8:e Stoppade minst 16 biståndsorganisationer med anknytning till FN sitt arbete i nordvästra Syrien. Anfall från regeringsarmén och dess ryska allierade gör arbetet för farligt, uppger FN:s samordnare i OHCR

Juni

3:e Började IS-anhöriga som är syriska medborgare återföras till sina hemorter från fånglägret al-Hol där det fanns 70 000 personer, främst kvinnor och barn, internerade

8:e Avled den förre fotbollsmålvakten i ungdomslandslaget Abd al-Basit al-Sarut efter att ha blivit sårad i strid mot regeringstrupper i Idlib. Han hade en framträdande roll i protesterna mot den syriska regeringen i Homs under våren 2011.

10:e Anföll regeringstrupper och dess ryska allierade flera platser i Idlibprovinsen. Många civila dödas

Juli

1:a Anföll Israel under natten mål nära Damaskus och Homs med robotar. En rysktillverkad luftvärnsrobot, avfyrad av syriska regeringsstyrkor, missar sitt israeliska mål och landar inte långt från Nicosia på Cypern.

4:e Tas en råoljetanker med last från Iran i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar. Lasten är på väg till Syrien

22:a Dödas omkring 50 människor vid flyganfall i nordvästra Syrien. Enligt uppgift är det både ryska och regeringsplan som anfaller. Ryssarna förnekar inblandning

29 juli övergrepp av olika slag mot väktare mm återkommer från anhängare till jihadiströrelsens metoder i fånglägret al-Hol i norra Syrien.

Augusti

1:a Samtyckte Syriens regering till vapenvila i en buffertzon i Idlib, under förutsättning att zonen övervakas av turkisk och rysk trupp och att jihadiststyrkorna lämnade zonen

1:a Meddelade FN att man kommer att utreda flera attacker i nordvästra Syrien som riktats mot civila mål och mot anläggningar som verkar med FN-stöd. Ryssland reagerar negativt på detta besked.

6:e Lyckades omkring 15 000 anhängare till Islamiska staten (IS) samla sig till attacker mot styrkor som håller deras tidigare ”kalifat” i Syrien och Irak

7:e Beslutade sig Turkiet och USA för att inrättas en buffertzon i norra Syrien och att zonen ska samordnas från turkisk mark. Zonen skulle sträcka sig mellan turkiska gränsen och områden i Syrien som var under kurdisk kontroll

19:e Syriska flygvapnet stoppade en turkisk militärkolonn med 50 fordon på väg mot Khan Shaykhun i Idlibprovinsen

22:a Meddelade Syriens regering att en humanitär korridor öppnats för civilpersoner som vill lämna rebellhållna områden i Idlib

30:e Meddelade Ryssland att regeringssidan gått med på en ensidig vapenvila i Idlib från och med den 31 augusti. Trots detta rapporterades efter detta datum att ryskt stridsflyg genomfört anfall i Idlib.

31:a Dödades fler än 40 personer i en amerikansk attack i Idlib, som enligt USA:s försvarsdepartement var riktad mot al-Qaida-ledare

September

16:e Uppmanade IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi rörelsen att dess anhängare att befria jihadister och anhöriga som hålls fängslade i Syrien och Irak. Det rör sig om tusentalspersoner

23:e Meddelade FN att det bildats en kommitté som ska skriva en ny författning för Syrien, med både regimen och företrädare för oppositionen.

Oktober

7:e Lämnade USA:s president Donald Trump ett besked som av Turkiet tolkades som att han ger stöd till deras planer att på egen hand upprätta en buffertzon i norra Syrien dit syriska flyktingar skall föras. Kurderna i Syrien, som med amerikanskt stöd har bekämpat jihadiströrelsen IS, såg beskedet som ett svek.

9:e Kungjorde Turkiets president Erdogan att turkiska styrkor har gått över gränsen i norra Syrien. Samhällen och kurdiska posteringar längs gränsen utsattes för flyg- och artillerianfall, som följdes av marktrupper. Dödsoffer, såväl civila som militära, rapporterades omedelbart och Turkiet fick stark internationell kritik för sin operation. Detta var Turkiets tredje militära offensiv in i Syrien sedan 2016.

13:e Den turkiska offensiven in i Syrien resulterade i växande flyktingströmmar, enligt FN-organisationen Ocha omkring 130 000 flyktingar. Efter en uppgörelse med de kurdiska styrkorna avancerade den syriska regeringsarmén mot den turkiska gränsen. USA meddelar att i stort sett alla kvarvarande amerikanska militärer som befunnit sig i norra Syrien för samarbete med kurderna dras tillbaka. En stor del av de markstyrkor som stred för Turkiet utgjordes av syriska rebeller, som under inbördeskriget bekämpade Assadregimen. Närmare 800 anhöriga till IS-jihadister rapporterades ha lyckats utnyttja oredan under offensiven till att lämna läger där de hållits internerade.

14:e Införde USA ekonomiska sanktioner mot Turkiet och krävde stopp för den militära offensiven in på syriskt område

17:e Offentliggjorde USA:s vicepresident Pence och utrikesminister Pompeo en uppgörelse med Turkiet om tillfälligt eldupphör. SDF-milisen i Syrien, som dominerades av kurder, fick fem dygn på sig att dra sig tillbaka från områden där turkisk militär är på väg in. Avtalet sågs som att USA gav Turkiet klartecken för att ockupera en del av Syrien. I staden Afrin tog ryska styrkor över en bas som amerikansk militär hade utrymt.

18:e Beräknade FN att 166 000 människor tvingats fly sina hem i nordöstra Syrien under den vecka som gått sedan Turkiet inledde sin offensiv in i Syrien

22:a Kom Turkiets och Rysslands presidenter överens om gemensam patrullering av Syriens gränsområde i norr, längs gränsen mot Turkiet. De krävde att den kurdiska YPG-milisen skulle dra tillbaka sina styrkor så att de inte befinner sig närmare gränsen än tre mil

23:e Upphävde USA:s president Trump sanktionerna mot Turkiet som infördes den 14 oktober. återtar de sanktioner han införde mot Turkiet den 14 oktober då han bedömde att Turkiet uppfyllt kraven på vapenvila. Kongressledamöter och militära ledare i USA kritiserade skarpt Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska styrkor från Syrien som har stött landets kurder.

26:e Började USA föra in trupper från Irak till syriskt område för att skydda oljekällor så att dessa inte tas över av IS eller någon annan

27:e Sprängde sig Abu Bakr al-Baghdadi, ledaren för IS, själv genom att utlösa ett bombbälte han bar för att undkomma den amerikanska specialstyrkan som jagade honom. I en separat räd nära staden Jarabulus dödades Abu al-Hasan al-Muhajir, talesman för IS, av kurdiskledda SDF-styrkor i samarbete med amerikansk militär.

29:e Dödades sex syriska soldater i en konfrontationer mellan Syriens och Turkiets regeringsstyrkor. Striderna var de första mellan regeringsarméerna sedan Turkiet gick till offensiv inne på syriskt område

31:a Bekräftade IS att både rörelsens ledare och dess talesman dött. Till ny ledare för IS utsågs Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi. Ny talesman för IS blev Abu Hamza al-Qurayshi

November

11:e Började Turkiet deportera IS-medlemmar till deras hemländer. Bland de första är en tysk, en dansk och en amerikan. Enligt landets inrikesminister har Turkiet omkring 1 200 IS-anhängare i förvar.

16:e Detonerade en bilbomb vid en busstation i al-Bab som kontrolleras av styrkor som är på Turkiets sida i Syrien. 19 människor dödades, varav 13 civila, och över 30 skadades.

20:e Bekräftade Israel att flyganfall hade genomförts mot terrormål nära Damaskus. Enligt uppgift dödades 23 personer

December

17:e Dödades omkring 30 personer när regeringstrupper anföll byar i Idlibregionen, där de sista oppositionsfästena finns. Regeringstruppernas attacker resulterade i stora flyktingströmmar

20:e Lade Ryssland och Kina in veto mot en FN-resolution som skulle ha möjliggjort leveranser av nödhjälp till cirka fyra miljoner människor i norra Syrien i ett år framåt.

29:e Anföll amerikanska trupper bland annat vapenlager i västra Irak och östra Syrien som har anknytning till en proiransk milisgrupp. Fler än 20 milismän dödades

31:a Rapporterades att sammanlagt 11 215 dödsoffer har rapporterats under 2019, varav 3 473 civila, av dessa var 1 021 barn. Det är det lägsta antal dödade sedan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011

2020

Januari

Intog Assadregimens styrkor den strategiskt belägna staden Maarrat al-Numan som ligger längs motorvägen mellan Damaskus och Aleppo. Staden hade sedan 2012 kontrollerats av motståndare till den syriska regimen.

Enligt hjälparbetare från kurdiska Röda halvmånen har fler än 500 personer avlidit i fånglägret al-Hol, 371 av de avlidna var barn

Trots vapenvila anföll regeringsstyrkor platser i Idlib under två dagar. I flyganfallen deltog även ryska plan. Antalet dödade uppskattades till omkring 60 personer

Enligt en rapport från SOHR har inbördeskriget, som startade i södra Syrien i mars 2011, nu krävt sammanlagt fler än 380 000 människors liv. Fler än 115 000 dödade utgjordes av civila, av dem var cirka 22 000 barn och 13 000 kvinnor. Statistiken omfattade inte människor som var försvunna efter att ha kidnappats av någon av de krigförande parterna, och inte heller personer, omkring 88 000, som antogs ha dött av tortyr i Assadregimens fängelser. 13 miljoner syrier beräknades vara på flykt, antingen inom landet eller utomlands

Februari

Anföll syriska regeringsstyrkor turkiska soldater i Idlibprovinsen, minst 33 turkar dödades. Turkiet besvarade den syriska attacken. Antalet dödade på den syriska sidan var inte känt

Öppnades åter staden Aleppos flygplats. I TV gjordes en direktsändning från den första flygningen till staden från Damaskus på åtta år.

Skärptes läget mellan Assadregimen och Turkiet i norra Syrien. Fem turkiska soldater dödades i Idlib till följd av artilleribeskjutning från syriska regeringsstyrkor

Genomförde Israel flygräder mot flera mål söder om Damaskus där det enligt israelerna finns fästen av iranier

Assadregimens offensiv mot de sista rebellfästena i Idlibprovinsen som började den 1 december antogs ha lett till att fler än 500 000 människor drivits på flykt enligt FN-organisationen Ocha, 80 % av flyktingarna uppskattades vara kvinnor och barn. Sammantaget var nu mer än hälften av Syriens befolkning på 20 miljoner före kriget blivit flyktingar, antingen inom landet eller i andra länder.

Anföll den syriska regeringens armé en turkisk trupp i Idlibprovinsen. I samband med attacken dödades åtta turkar. Turkiet svarade med raketer och minst 13 syriska soldater dödades

Mars

Sköt Turkiet ned två syriska stridsflygplan och riktade ett drönaranfall mot en kolonn med syriska militärfordon i Idlibprovinsen. 19 syriska soldater dödades. Syriska styrkor sköt ned tre turkiska drönare

6:e Trädde en ny vapenvila mellan turkiska styrkor och ryskstödda syriska regeringsstyrkor i kraft

15:e Gick det syriska inbördeskriget in på sitt tionde år. Minst 384 000 människors liv har krävts, varav fler än 116 000 är civilpersoner

22:a Bekräftades Syriens första dödsfall i sjukdomen covid-19

25:e Infördes nattligt utegångsförbud i Damaskus för att motverka coronapandemin. Butiker, marknader och kollektivtrafik stängdes

April

17:e Rapporterades det första dödsfallet i covid-19 från det kurdstyrda området i nordöstra Syrien.

I den rebellkontrollerade staden Afrin sprängdes en tankbil, närmare 50 människor omkom. Sprängdådet ägde rum vid en marknad där folk gjorde inköp inför kvällens måltider under den pågående fastemånaden ramadan

Maj

4:e Kidnappades nio poliser, och dödades vid ett överfall mot en myndighetsbyggnad i staden Daraa i södra Syrien

10:e Genomfördes ett attentat i Sahl al-Ghab av en rebellgrupp som hade anknytning till al-Qaida, omkring 50 regeringssoldater och rebeller dödades.

Juni

2:a Efter flera månaders uppehåll anföll ryskt stridsflyg rebellmål i nordvästra Syrien

11:e Avskedades premiärminister Imad Khamis och ersattes av Hussein Arnous, som haft ministerposten med ansvar för vattenresurser

16:e Slöt två rivaliserande kurdiska organisationer, Kurdiska nationalrådet och PYD, en överenskommelse om samarbete

17:e Devalverade den syriska centralbanken landets valuta med 44 %. Samma dag utökade USA sina sanktioner mot statsledningen, för första gången riktades sanktioner mot president Bashar al-Assads fru Asma. Sanktionerna berörde ytterligare 38 andra personer.

I tre dagar genomfördes demonstrationer i staden al-Suwaida i södra Syrien. Den övervägande drusiska befolkningen krävde bättre levnadsvillkor

Juli

1:a Hittades ett stort parti, 84 miljoner tabletter (14 ton), i hamnen i den italienska staden Salerno i containrar som kommit från Syrien. Italiensk polis hävdade att det var Islamiska staten (IS) som låg bakom smugglingsförsöket med syfte att finansiera terrorism.

19:e Genomfördes parlamentsval i områden där Assadregeringen hade kontroll av läget, motsvarande cirka 70 % av landet

21:a Tillkännagavs resultatet av parlamentsvalet och som väntat fick regeringspartiet Baath och dess samarbetspartner med en betryggande seger och fick 177 av 250 mandat. Valdeltagandet var låga 33 %

Augusti

18:e Dödades en rysk generalmajor i ett sprängattentat i Idlibprovinsen

21:a Rapporterades det första dödsfallet i covid-19 från de rebellkontrollerade områdena i Idlibprovinsen. I nordöstra Syrien hade till dags dato 17 dödsfall rapporterats från det kurdiskt kontrollerade området i nordöstra Syrien. 82 dödsoffer var rapporterade i delar av landet där Assadregimen har behållit eller återtagit kontrollen.

24:e Slogs landets elförsörjning ut av en explosion i en gasledning i Damaskusområdet som misstänktes vara orsakad av ett terrordåd

31:a Anföll Israel militära mål på två platser i södra Syrien. Enligt uppgift omkom 11 personer, bland dem sju allierade utländska milismän

September

3:e Omkom 16 personer i östra Syrien i ett förmodat israeliskt flyganfall. De omkomna var antagligen irakiska milismän med Iransympatier. Flyganfallen genomfördes vid städerna al-Mayadin och Abu Kamal vid den irakiska gränsen.

15:e Dödades Sayyaf al-Tunsi, en tunisisk jihadistledare, i Idlibprovinsen av ett drönaranfall mot hans fordon. Attentatet antogs ha utförts av USA

30:e Införde USA sanktioner mot centralbankschefen Hazem Karfoul och 16 andra personer eller inrättningar i Syrien

Oktober

5:e Meddelades att syriska medborgare skall få lämna fånglägret al-Hol. Utländska medborgare, största gruppen var irakier, skulle dock få stanna kvar i lägret tills uppgörelser med deras hemländer var klara. Syriska IS-medlemmar som satt i kurdiska fängelser skulle stanna i dessa

6:e Omkom ett tjugotal personer och cirka 80 skadades av en bilbomb i staden al-Bab, fyra mil nordost om Aleppo.

13:e Brann det på stora åkerarealer längs kusten och inåt Homs på grund av hett och torrt väder. Flera dödsoffer krävdes och cirka 25 000 människor tvingades lämna sina hem enligt FN . Nationellt katastrofläge utlystes.

15:e Frigavs 631 syriska fångar med anknytning till jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) efter att de avtjänat minst hälften av sina straff, alla var dömda efter anklagelser om terrorbrott. Fångarna omfattades av en överenskommelse om amnesti som slutits med arabiska klanledare i området

22:a Dödades Adnan al-Afiyuni, sunnimuslimsk mufti i Damaskus, när hans bil sprängdes av en bomb. Han hade samarbetat med Assadregimen och spelat en viktig roll när försoningsavtal slutits med rebellgrupper runt huvudstaden under inbördeskriget

26:e Anföll ryskt stridsflyg ett träningsläger tillhörande rebellalliansen Faylaq al-Sham, som var lierad med Turkiet. Enligt uppgift dödades 78 rebeller. Anfallet genomfördes av ryssarna trots rådande vapenvila mellan Ryssland och Turkiet.

November

16:e Fick fler än 500 syriska medborgare, varav många med anknytning till förmodade medlemmar av Islamiska staten (IS), lämna fånglägret al-Hol. Omkring 6 000 syrier hade nu fått lämna fånglägret efter uppgörelser med syriska klaner

18:e Uppgav israeliska armén att iranska och syriska fästen i Syrien angripits efter att sprängladdningar hittats nära israelisk militär på Golanhöjderna. Omkring 10 personer dödades

21:a Anfölls Iranstödd milis i östligaste Syrien av, förmodat, israeliskt flyg, 14 milismän dödades, åtta av dem var irakier och sex afghaner

24:e Miste omkring 30 personer livet på tre olika platser vid den turkiska gränsen av bilbomber och i minfält.

December

9:e Enligt FN dödades minst antal människor under det hittills nio år långa inbördeskriget i Syrien. Totalt beräknades att det totala dödstalet uppgick till 387 000, av de omkomna var 117 000 civila, varav 22 000 barn. Antalet syriska flyktingar utomlands uppgick nu till 5.5 miljoner och antalet internflyktingar uppgick till 6.7 miljoner.

30:e Utförde IS en attack mot en buss i östra Syrien, 37 soldater dödades

2021

Januari

13 januari

Hade Israel utfört fyra flygattacker mot mål i östra Syrien under två veckor, bland målen fanns både militära installationer och förråd. Nästan 60 personer miste livet.24 januari

Enligt en rapport från FN:s barnfond Unicef har fler än hälften av barnen i Syrien gått miste om skolundervisning på grund av inbördeskriget. Under 2020 kunde Unicef bekräfta 52 attacker mot utbildningssystemet, viket betydde att skolor och skolpersonal sammanlagt har utsatts för nästan 700 attacker sedan inbördeskriget bröt ut 2011.

Februari

2 februari

Varnade olika biståndsorganisationer för att regimen i Syrien inte ville hjälpa till att människor i olika delar av landet skulle få tillgång till vaccin mot covid-19. Regeringen hade anslutit sig till upphandlingsorganet Covax, som ska förse fattiga länder med vaccin till framför allt sjukvårdspersonal. Men regimen gjorde uttalanden om att områden som regeringen inte hade kontroll över inte skulle inkluderas i vaccinationskampanjer.
Enligt rapporter från den syriska regeringen hade knappt 1 000 personer nu avlidit i covid-19.

8 februari

Dödades 26 personer, bland dem sju soldater i syriska armén, i ett bakhåll utfört av Islamiska staten (IS) mot en fordonskolonn i Dayr al-Zawr (Deir Ezzor). Enligt uppgift dödades 11 IS-jihadister.

13 februari

Varnade FN:s livsmedelsprogram (WFP) att omkring 60 %, 12,4 miljoner människor, av Syriens befolkning kan komma att beröras av matbrist

24 februari

Mördades en person i al-Hollägret som arbetade för organisationen Läkare utan gränser

25 februari

Genomförde USA flyganfall mot Irantrogna miliser i östra Syrien, enligt uppgift dödades 22 proiranska rebeller. Attacken, den första sedan Joe Biden tillträdde som president, var ett svar på återkommande raketbeskjutning mot amerikansk personal i Irak.

Mars

2 mars

Beslutade organisationen Läkare utan gränser att man ställer in sitt arbete i lägret al-Hol efter att en av organisationens medarbetare mördades den 24 februari. Enligt en av de kurder som ansvarar för lägret har det inträffat minst 31 mord i lägret sedan årsskiftet.

8 mars

Trots ökad smittspridning av covid-19 i landet, även president Bashar al-Assad och hans hustru Asma hade drabbats av sjukdomen, planerar man för att hålla presidentval

15 mars

Det är nu tio år sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut. Exilorganisationen SOHR har räknat ut att 388 652 personer förlorat livet under denna tid, varav drygt 117 000 civila, av dessa var 22 000 barn. Omkring 200 000 människor saknas. Enligt SOHR kan över 100 000 personer ha mist livet i regimens fängelser och häkten.

16 mars

Dödades 21 soldater i ett bakhåll mot en militärbuss i provinsen Daraa i södra Syrien

30 mars

Meddelade de kurdiskdominerade SDF-styrkorna att de har gripit 53 misstänkta IS-medlemmar i lägret al-Hol. Fem av de gripna misstänks ha lett slumrande IS-celler i lägret

April

12 april

Enligt Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) var det en helikopter tillhörande det syriska flygvapnet som släppte minst en klorgasbomb över den rebellkontrollerade staden Saraqib söder om Aleppo i februari 2018.

21 april

Fick Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, som kontrolleras av rebellgrupper, sina första leveranser av vaccin mot covid-19 via WHO:s inköpsorganisation Covax. Leveransen uppgick till 54 000 doser av Astra Zenecas vaccin som levererades från Turkiet. Vaccinationerna skulle börja i maj. Vårdpersonal och äldre med hälsotillstånd som medför att de tillhör riskgrupper prioriterades.

22 april

Levererades drygt 200 000 doser Astravaccin till den syriska regimen

Maj

3 maj

Endast tre personer tilläts ställa upp i presidentvalet den 26 maj, inklusive den sittande presidenten Bashar al-Assad. 48 andra som anmält intresse har fått avslag på att kandidera meddelade Författningsdomstolen.

25 maj

Fick omkring 300 irakier med förmodad anknytning till islamiska staten (IS) lämna lägret al-Hol med eskort till ett läger söder om Mosul i Irak. Detta var den första repatrieringen från lägret av irakiska familjer.

26 maj

Genomfördes presidentvalet. När parlamentets talman summerat valet sade han att den sittande presidenten Bashir al-Assad fått 95,1 % av rösterna och att 87,6 % av de röstberättigade deltagit i valet. Utmanarna Abdallah Sallum Abdallah fick 1,5 % av rösterna och Mahmud Ahmad Marai fick 3,3 %.

Juni

1 juni

Enligt den regimkritiska organisationen SOHR har nu 494 438 personer dödats under det syriska inbördeskriget. Av de dödade uppskattas omkring 160 000 vara civila offer och nästan 70 000 vara jihadister. Regeringsstyrkorna och miliser som strider för Assaregimen ska enligt SOHR ha förlorat uppemot 170 000 man.

27 juni

Genomförde USA anfall mot flera Iranstödda väpnade grupper vid gränsen mellan Irak och Syrien. Utvalda mål fanns i båda länderna och minst sju döda rapporterades. Enligt försvarshögkvarteret Pentagon var detta svar på upprepade attacker mot amerikaner stationerade i Irak.

Juli

29 juli

Ägde sammandrabbningar mellan regimstyrkor och rebeller rum i Daraa. Omkring 20 personer dödades

September

25 september

Uppgav FN att minst 350 209 personer dödats under de första tio åren av inbördeskrig i Syrien men FN trodde att det verkliga dödstalet var betydligt högre. Oppositionsgruppen SOHR angav att det beräknade dödstalet översteg 606 000.

Oktober

14 oktober

Anföll Israel vad som uppgavs vara iranska positioner i centrala Syrien. Minst 9 personer dödades

20 oktober

Minst 14 personer dödades i ett attentat mot en militärbuss i Damaskus, när två bomber detonerade då bussen passerade under Presidentbron. Passagerarna var soldater och dådet var det värsta i huvudstaden på flera år. Samma dag dödades minst 12 personer i samband med artilleribeskjutning i den rebellhållna nordvästra delen av Syrien. I provinsen Hama dog dessutom sex regimtrogna miliskrigare i en detonation vid ett vapenlager.

20 oktober

Avrättades 24 personer som anklagats för att medvetet ha startat skogs- eller markbränder år 2020. Totalt registrerades 187 bränder i provinserna Latakia, Homs och Tartus. Tre personer omkom under bränderna och stora markarealer förstördes.

November

13 november

Mördades tre irakiska medborgare i al-Hol lägret. Enligt uppgift från SOHR hade nu totalt 78 personer mördats i lägret hittills under året

14 november

Donerade Kina en halv miljon doser av vaccin mot covid-19 till Syrien, där andelen vaccinerade var en av de lägsta i världen. Veckan innan hade regimen i Damaskus tagit emot 1,3 miljoner doser av kinesiskt vaccin som köpts in via det internationella samarbetet Covax.

2022

Januari 

20 januari

I ett försök av beväpnade män att frita fångar ur fängelset i al-Hasaka, som antogs tillhöra en terrorcell med koppling till IS, fann man närmare 850 minderåriga barn. Under de sex dagar belägringen pågick dödades mer än 180 personer

Februari 

2 februari

Genomförde amerikanska specialstyrkor en helikopterattack mot en plats i nordvästra Syrien riktad mot terrornätverket IS varvid ledaren Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi dödades. Totalt dödades 13 personer, bland dem även kvinnor och barn.

Mars 

10 mars

Bekräftade terrorgruppen IS att Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi dödades den 2 februari. Till hans efterträdare utsågs Abu Hasan al-Hashimi al-Qurayshi

15 mars

Rapporterade oppositionsgruppen SOHR att Ryssland rekryterade legosoldater från Syrien till den ryska invasion i Ukraina som inleddes den 24 februari. Enligt uppgift skulle de frivilliga få en månadslön på motsvarande 11 000 kronor i Ukraina.

18 mars

Reste president Bashar al-Assad till Abu Dhabi där han togs emot av Förenade Arabemiraten. Detta var antagligen hans första utlandsresa sedan kriget i Syrien bröt ut 2011. Assad försökte etablera nytt stöd åt den syriska regimen hos sunnimuslimer.

27 mars

Uppgav irakisk militär att man börjat bygga en mur längs gränsen mot Syrien för att förhindra IS-anhängare från att ta sig över gränsen

28 mars

Vid sammandrabbningar mellan kurdiska vakter och IS-anhängare i lägret al-Hol dödades fem personer, även barn

Juni

29 juni

Erkände Syrien, som första stat i världen vid sidan av Ryssland, de två separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Ukraina svarade med att bryta de diplomatiska förbindelserna med Syrien

Juli 

12 juli

En man som utpekats som Syrienchef i terrorgruppen Islamiska staten (IS) dödades i en drönarattack i nordvästra Syrien enligt amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon

Augusti 

12 augusti

Meddelade Syriens demokratiska styrkor (SDF), som kontrollerade stora delar av norra Syrien och som stått för huvuddelen av de senaste årens insatser mot terrorgruppen IS, att dess samarbete med en USA-ledd allians avslutas. Detta skedde som protest mot att Turkiet genomförde drönarattacker mot SDF och dessutom avsåg att angripa SDF i Manbij och Tall Rifaat.

September

23 september

Omkring 130 personer omkom när ett fartyg med cirka 150 migranter sjönk utanför den syriska staden Tartus. De omkomna var syrier, libaneser och palestinier som försökte ta sig till Europa

November 

20 november

Genomförde Turkiet flygattacker mot kurdiska mål i både Irak och Syrien som vedergällning efter ett bombdåd i centrala Istanbul, som enligt den turkiska ledningen utfördes av PKK-gerillan.

30 november

Uppgav IS att dess ledare, irakiern Abu Hasan al-Hashimi al-Qurashi, stupat i strid i provinsen Daraa. Till ny ledare utsågs Abu al-Hussein al-Husseini al-Qurashi

December 

4 december

Utbröt protester i Suwayda, en stad kontrollerad av regimstyrkor, mot allt högre levnadsomkostnader. Enligt beräkningar gjorda av FN lever omkring 90 % av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

7 december

Ställdes alla idrottstävlingar in i regeringskontrollerade områden på grund av energibrist, till att börja med till årets slut. Inom statliga arbetsplatser hade man infört fyradagarsvecka för att spara el och drivmedel. Syriens största telekombolag meddelade att delar av verksamheten låg nere för att man inte hade bränsle till egna elgeneratorer.

28 december

Träffades Syriens och Turkiets försvarsministrar i Moskva för de första officiellt bekräftade samtalen på hög nivå sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011

31 december

Under 2022 krävde kriget i Syrien minst 3 825 dödsoffer enligt oppositionsgruppen SOHR, vilket var lägst antal döda sedan kriget bröt ut 2011. Omkring 320 av de dödade var barn

2023 

Januari 

Beskyllde Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) det syriska flygvapnet för att ha utfört en klorgasattack den 7 april 2018 som krävde 43 liv i staden Duma.

Februari 

Drabbades gränsområdet mellan Turkiet och Syrien av flera jordbävningar, som krävde tusentals människors liv i båda länderna. Epicentrum låg vid miljonstaden Gaziantep nära Medelhavets östligaste hörn. Två av skalven var de största i regionen på nästan 100 år. Fler än 50 000 människor antogs ha omkommit. Den syriska regeringen lovade att öppna fler gränsövergångar för att hjälp till de drabbade skulle komma fram.

I ett bakhåll utanför staden Homs krävdes fler än 50 människors liv. Dådet tillskrevs Islamiska staten (IS), enligt statlig syrisk TV. Majoriteten av de dödade var civila.

Utförde Israel ett robotanfall mot stadsdelen Kafr Susa i Damaskus, där det fanns statliga inrättningar, bland annat syriska UD, och bostäder för regimens säkerhetstjänst. Enligt uppgift dödades 15 personer.

April 

Införde EU sanktioner mot kusiner till president Bashar al-Assad, som pekats ut som inblandade i smuggling av fenetyllin, som är narkotikaklassat. Olaglig handel med det centralstimulerande preparatet, som är besläktat med amfetamin, antogs vara en av regimens inkomstkällor.

Maj 

Efter mer än tio års avstängning välkomnades Syrien tillbaka av Arabförbundet. Arabförbundets beslut var enhälligt, men Qatar meddelade att landet inte skulle normalisera relationerna med Syrien. Dock skulle man inte vara motarbeta Arabförbundets beslut.

Började Turkiet bygga bostäder för hemvändande syriska flyktingar på mark längs gränsen mellan länderna. Qatar skulle bidra till finansiering av byggandet. I Turkiet bodde vid detta tillfälle mer än tre miljoner syrianska flyktingar. De flesta hade tillfälligt skydd i Turkiet. EU bidrog till att finansiera deras tillvaro för att de inte skulle söka sig vidare till länder inom EU.

Juni 

Lovade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken amerikanskt stöd på omkring 148 miljoner dollar till stabiliseringsinsatser i Syrien och Irak. Målet var att samla in 601 miljoner dollar från deltagande länder till behov som syrier och irakier själva har uttryckt. Storbritannien lovade bidra med 109 miljoner dollar under loppet av fem år, utöver närmare 20 miljoner dollar till akuta humanitära insatser på kortare tid.

Beslutade FN:s generalförsamling att inrätta en oberoende kommission med uppdraget att granska vad som hänt med människor som rapporterats försvunna under de år som gått sedan revolten och inbördeskrig bröt ut i Syrien 2011. Människorättsorganisationer hävdade att det kunde röra sig om uppemot 100 000 personer.

Juli 

Fick brittiska BBC sin pressackreditering indragen i Syrien, vilket betydde att BBC:s journalister inte fick arbeta i landet. Assadregimen reagerade mot en granskning som genomförts av BBC:s arabiskspråkiga redaktion, som hade granskat handeln med drogen fenetyllin. Enligt BBC:s källor fanns det kopplingar till högre skikt inom militären och till president Assads släkt.

Augusti 

Anklagades terrorgruppen Islamiska staten (IS) för en attack mot en militärbuss som krävde minst 33 soldaters liv i Dayr al-Zawr i östra Syrien.

September 

Avskaffades de hårt kritiserade statliga militära fältdomstolar enligt dekret från president Bashar al-Assad. Fältdomstolarna, som kritiserats hårt för godtyckliga processer som lett till snabba avrättningar, inrättades 1968. På 1980-talet fick de också domsrätt över civilpersoner, ett av regimens svar på att det förekom protester mot förtrycket.

November 

För tredje gången på tre veckor anföll USA mål i Syrien som uppgavs ha anknytning till Iran, endera till Irans officiella revolutionsgarde eller till Iranstödda organisationer. Sedan den 17 oktober hade minst 45 angrepp mot amerikanska styrkor i Syrien och Irak rapporterats. I Syrien fanns omkring 900 amerikanska soldater och i Irak cirka 2 500 med uppgift att bevaka så att jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) inte ökade i styrka igen.

Utfärdade Frankrike en arresteringsorder för Syriens president Bashar al-Assad som anklagades för inblandning i brott mot mänskligheten i samband med attacker med kemiska vapen 2013.
Uppmanade Internationella domstolen (ICJ) regimen i Syrien att vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra tortyr och annan grym eller nedsättande behandling eller straff. Inte heller fick bevisförstöring förekomma. Uttalandet från FN-domstolen skedde i ett mål som byggde på anklagelser mot regimen om tortyr mot fångar, godtyckliga gripanden och försvinnanden.

December 

Beslutade FN:s livsmedelsprogram att ställa in sina leveranser av mat till människor i olika delar av Syrien i januari 2024 på grund av brist på ekonomiska resurser. Endast människor i akuta nödlägen skulle kunna få sådan hjälp, meddelar WFP. Hjälpen till Syrien har stegvis reducerats under året på grund av bristande ekonomi. Flera miljoner människor var beroende av mathjälp utifrån.

Uppgav oppositionsgruppen SOHR att 2023 blev ett dödligare år i Syrien än 2022 på grund av striderna i landet. Minst 4 360 personer har dödats under året, både civila och stridande. Bland dödsoffren 2023 var nästan 550 kvinnor och barn.

2024

Januari

Under en israelisk flygattack mot ett bostadshus i Damaskus dödades fem företrädare för Revolutionsgardet i Iran och ett flertal andra personer från olika arabländer.

Februari

Genomförde USA flyganfall mot milisgrupper i Syrien och Irak som vedergällning för att tre amerikanska soldater dödades i Jordanien den 28 januari. Oklart hur många som dödades i anfallet. Påföljande dag anfölls även huthirörelsen i Jemen för deras attacker mot på civil sjöfart i Röda havet.

6 februari

Vid årsdagen för jordbävningskatastrofen i norra Syrien och sydöstra Turkiet meddelade Turkiets inrikesdepartement att 53 537 människor omkom i Turkiet. Den syriska regeringens officiella dödstal uppgavs vara 1 414 omkomna. Lokala företrädare i norra Syrien beräknade antalet omkomna till 4 537.

April

Utsattes den konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus för ett israeliskt flyganfall, ett tiotal människor dödades varav sju ingick i det statliga iranska revolutionsgardet. Anfallet var det femte mot Syrien under en enda vecka.

Maj

Bedömde Världsbanken att mer än en fjärdedel av Syriens befolkning nu levde i djup fattigdom, drygt 13 år efter krigsutbrottet under den arabiska våren 2011. Före 2011 var djup fattigdom sällsynt i Syrien.

Juni

Beslutade kurdiska myndigheter, som kontrollerade delar av norra Syrien, att skjuta upp lokala val som planerats till den 11 juni på grund av det politiskt spända läget.

Juli

Fick Baathpartiet med stödpartier 74 % av rösterna i parlamentsvalet och vann därmed valet. President Bashar al-Assad behöll nu full kontroll över den lagstiftande församlingen.

November

Utförde Israel ännu en flygattack i Syrien, den hittills dödligaste, mot tre mål i staden Palmyra. Enligt uppgift dödades fler än 80 proiranska stridande, vissa från Irak och Libanon.

27 november

Inledde flera rebellgrupper, däribland islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS), en blixttoffensiv mot Aleppo, Syriens näst största stad. Assadregimen hade haft kontroll över staden sedan 2016. HTS hade sedan tidigare kontroll över stora områden i Idlib-regionen i nordvästra Syrien liksom delar av de angränsande provinserna Aleppo, Hama och Latakia. Flera länder hade terrorstämplat HTS, som haft kopplingar till terrornätverket al-Qaida.

30 november

Kontrollerade HTS stora delar av Aleppo efter sin överraskande offensiv, enligt oppositionsgruppen SOHR. Syriska armén medgav att rebellerna intagit stora delar av staden och tiotals armésoldater hade dödats eller sårats. HTS uppgav att striderna i Aleppo krävt över 300 döda, varav över 180 från den egna gruppen. Ryskt stridsflyg angrep Aleppo för första gången sedan 2016.

December

5 december

Förlorade Assadregimens styrkor kontrollen över den viktiga staden Hama efter hårda strider mot HTS efter att de intagit Aleppo.

8 december

När HTS intog huvudstaden Damaskus föll Assadregimen efter 50 år vid makten och Bashar al-Assad, som varit president sedan år 2 000, flydde till Moskva där han fick politisk asyl. Regimens fall är en ”seger för alla syrier”, sade Abu Mohammed al-Julani, ledare för Hayat Tahrir al-Sham (HTS) i ett tal i Umayyadmoskén.

10 december

Utsågs Mohmmed al-Bashir till att leda en övergångsregering fram till den 1 mars 2025. Bashir ledde sedan tidigare regeringen i provinsen Idlib, som kontrollerades av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS).

Framfördes krav på besked om vad som hänt med de tusentals människor som fängslats av Assadregimen för, bland annat , sina politiska åsikter.

11 december

Avbröt Baathpartiet, som dominerat syrisk politik i över 60 år, tills vidare all verksamhet efter Assadregimens fall. Partiets egendom och pengar skulle överföras till inrikesdepartementet och finansdepartementet, meddelade partiledningen. Företrädare för Baathpartiet meddelade att det stödde övergångsregeringen som utsetts efter Assads fall.

Ledaren för den nyutnämnda övergångsregeringen sade att en av dess främsta prioriteringar är att återställa säkerhet och stabilitet och att se till att de miljontals flyktingar som fanns utspridda i världen skulle återvända till Syrien.

12 december

Sade en talesperson för övergångsregeringen att Syriens grundlag skulle upphävas och parlamentet upplösas under en tre månader lång övergångsperiod.

14 december

Började omvärlden etablera kontakter med Syriens nya ledarskap Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och flera länder öppnade åter sina ambassader i Damaskus. I Aqaba, Jordanien möttes diplomater och utrikesministrar från Turkiet, EU, USA, Jordanien, Saudiarabien, Egypten mfl länder och antog ett uttalande om att de stöder en fredlig övergång i Syrien där alla politiska och sociala krafter var företrädda.

16 december

Hävdade president Bashar al-Assad från Moskva att han aldrig planerade att lämna landet eller övervägde att avgå.

17 december

FN:s flyktingorgan UNHCR beräknade att omkring en miljon flyktingar kan återvända till Syrien under första halvåret 2025. Uppemot sex miljoner syrier antogs leva utanför landet, främst i grannländerna. Syrien beräknades ha över sju miljoner internflyktingar.

20 december

År 2018 terroriststämplade USA gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och utfärdade en belöning på 10 miljoner dollar till den som grep ledaren Ahmed al-Sharaa, Syriens nye ledare. Den amerikanska diplomaten Barbara Leaf meddelade att denna nu tagits bort under samtal med landets nya ledning. Besöket var det första formella amerikanska diplomatbesöket i Syrien sedan USA stängde sin ambassad 2012.

21 december

Utsågs nya ministrar i övergångsregeringen. Asaad Hassan al-Shibani blev utrikesminister, Murhaf Abu Qasra utsågs till försvarsminister och Aisha Al-Dibs fick ansvar för kvinnofrågor.

29 december

Antog Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa i en intervju att det skulle kunna ta upp till fyra år innan nya val skulle kunna hållas, då det beräknades att det skulle ta upp till tre år att skriva en ny grundlag och en folkräkning måste genomföras innan ett val hålls för att fastställa antalet röstberättigade.

Mer om information om Syrien: 

Min resa till Syrien

Landsfakta Syrien 

Syrien socialt mm

Syrien turism     UK Travel Advice to Syria

Sidan uppdaterad: 250326

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik