Armenien fakta

På denna sida finns fakta om Armenien som folkmängd, yta, medellivslängd, läskunnighet, bnp, vägnät, internetanvändare, flagga, riksvapen, karta mm.

Officiellt namn: Hayastani Hanrapetut’yun
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad/Invånare: Jerevan / 1 094 000

Yta (totalt): 29 743 km2
Andel av landytan som är åkermark: 15.8 %
Landyta med skog: 9.1 %

Kustlinje: 0 km
Lägsta punkt: Floden Debed (400 möh)
Högsta punkt: Aragats Lerrnagagat’  ( 4 090 möh)
Viktigaste floder: Arats
Större sjöar: Sevan

Andra större städer Armenien:
Gyumri 148 000 invånare, Vanadzor 101 000 invånare, Vagharshapat 47 000 invånare

Invånare, totalt: 2 778 000 (2024)
Invånare/km2 (Landyta): 98
Procentuell andel invånare i städerna: 63.7 % (2023)

Folkgrupper:
Armenier 98.1 %, Yazider (kurder) 1.1 %, Övriga 0.8 %

Religion:
Armenisk apostolisk 95.2 %, övriga kristna 1.2 %, övriga religioner 0.9 %, ingen religionstillhörighet 0.6 %, ospecificerade 1.7 %

Språk:
Armeniska (officiellt språk) 98.1 %, kurdiska 1.1 %, övriga 1.8 %

Befolkningstillväxt: -0.42 %
Spädbarnsdödlighet: 12
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 73.4 / 80.1

Befolkning under fattigdomsgräns: 26.5 % (2021)
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 36.1 %
Andel av befolkning som är undernärd: 3.4 % (G = 2019)
Alkoholkonsumtion (ren alkohol) per capita (APC) liter: 3.77 (2019)

Läskunnighet % (befolkning över 9 år): Män/Kvinnor 99.8 / 99.7
Andel barn som börjar grundskolan: 90.7 % (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 15 (Sverige 12) (2017)

Självständighet: 21 september, 1991 (från Sovjetunionen)
Nationaldagar: 21 september (Självständighetsdagen)
Rösträttsålder: 18 år

BNP/invånare: USD 7 014 (G 2022)
Valuta: Dram (AMD)
Största handelspartners (export): Ryssland, UAE, Kina

Elkonsumtion per person: 1 900 kWh (Sverige 13 480 kWh)
Elektricitet från kärnkraft: 34.8 % (Sverige 29.5 %)
Elektricitet från vindkraft: 0 % (Sverige 17.2 %)
Utsläpp koldioxid/invånare (ton): 2.1 (Sverige 3.4) (2019)

Antal utländska besökare: 375 000 (2020)

Militära utgifter i % av BNP: 4.3 % (2022)

Mobiltelefoner, abonnemang: 3 761 000 (2022)
Internetanvändare: 2 212 000 (79.0 % av befolkningen) (2021)

Järnvägsnät: 686 km (2017)
Vägnät (större vägar): 7 700 km (2019)

Angivna värden är beräknade

Källor: 

CIA World Factbook 2024/06

(G) Globalis

Armenien flagga

Armeniens flagga består av tre horisontella band i rött, blått och orange. Den antogs i dess nuvarande form av Armeniens högsta sovjet den 24 augusti 1990, dagen efter självständighetsförklaringen.

Flaggan tillkom under Armeniens korta självständighet 1918–1921, och bygger på den armeniska flagga som skapades 1885 vid Armeniska institutet i Venedig. Under den sovjetiska perioden från 1922 användes flaggor med traditionell sovjetisk utformning. När Armenien lämnade Sovjetunionen 1991 återinfördes den gamla flaggan

Flaggans färger anses symbolisera följande;
Rött står för blodet som armenierna spillde när de försvarade sitt land
Blått står för himlen

Orange för landets goda jord

Eftersom den armeniska regeringen inte har fastslagit någon exakt nyans av röd, blå och orange finns två olika versioner av flaggan. Den vanligaste varianten består av ljusare nyanser, medan den lite mer ovanliga flaggan innehåller mer dämpade färger

Armenien statsvapen

I Armeniens statsvapen syns en örn och ett lejon hålla en sköld med vapnen för de fyra historiska armeniska kungadömen som vaktar berget Ararat, Armeniens nationalsymbol. Vid deras fot finns ett antal föremål som symboliserar olika aspekter hos den armeniska nationen;

– ett veteknippe som representerar den armeniska nationens arbetsamma natur.
– en fjäder som representerar nationens intellektuella och kulturella arv.
– en bruten kedja som representerar strävan efter frihet och självständighet.
– ett svärd som bryter genom kedjan och representerar nationens styrka och kampen för frihet.
– ett band som symboliserar Armeniens trikolor.

Armenien nationalhymn

Armenien karta

Läs om min resa:     armenien-resa

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se /  rainer stalvik