Här finns information om Myanmar historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.

Under min resa till Myanmar, Burma, besökte jag platser som rangoon, yangon, mingun, bagan, amarapura, mandalay, sittwe, mrak u, kalaw, inle, inlesjön och mount popa , rainer stalvik 

Burma, eller som landet numera benämns Myanmar, kallas ofta ”Det Gyllene Landet”.  Jag skulle vilja göra ett tillägg. ”Det Leende och Gyllene Landet”. Ett uttryck som alla besökare säkert håller med om. Vänligare och mera leende människor än de man möter i Burma får man leta efter!

Burma är ett intressant, spännande och vackert land att resa i. Här finns vackra gamla tempel, vacker natur, intressanta minoritetsfolk och ett synnerligen intressant folkliv!

Läs om min resa     burma-resa

Myanmar historia i korthet / Burma historia i korthet

Det finns knappt någon kunskap om landets förhistoriska period, även om arkeologiska utgrävningar visar att människor bodde här redan långt före Kristi födelse.

De tidigast kända folkgrupper som efterlämnat spår av betydelsefulla kulturer i Burma är pyu och mon som bodde i Irrawaddys deltaområde några hundra år före Kristus. Efter dem kom de tibeto-burmanska folken, förfäder till dagens burmaner. Övriga folkgrupper som finns i landet i dag invandrade i etapper från långt före Kristi födelse fram till slutet av 1700-talet och levde åtskilda från varandra, varför varje folkgrupp har utvecklat sin egen kultur och särart.

Några viktiga årtal i Burmas historia 800-talet (efter Kristus) – 1946

800 – 900- talen

Under denna tidsperiod flyttade burmanerna hit från Himalayas östra delar. De kom snart i konflikt med mon-folket. En lång och blodig maktkamp utbröt, som burmanerna gick segrande ur

849 – 1287

År 849 e Kr grundades kungariket Bagan, vid Ayeyarwady floden. Dess höjdpunkt inleddes när kung Anawratha besteg tronen år 1044. Slutet på denna epok kom när Kublai Khan och hans tartarer invaderade Burma år 1287. Efter detta uppstod ett kaos som varade i 250 år med maktkamper mellan olika folkgrupper

1500-talet

Under denna tidsperiod enades landet åter under den burmanska dynastin Toungoo. Ständiga krig försvagade riket, som åter upplöstes i strider mellan folkgrupper där ingen var tillräckligt stark för att ta makten

1700-talet

I slutet av detta århundrade uppstod den tredje burmanska dynastin, Konbaung

1885

Detta år hade landet erövrats, och inlemmats som en provins i Brittiska Indien. Upprinnelsen till den totala erövringen var de gränskonflikter som burmeserna hade med det Brittiska ostindiska kompaniet från början av 1800-talet.

Tiotusentals indier sändes till Burma för att sköta ekonomi, handel och administration. De flesta minoritetsfolken, som inte hade kämpat mot kolonialmakten, belönades med lokalt självstyre i stor omfattning. Många av dem tog värvning i brittisk tjänst som soldater eller blev lägre tjänstemän. Efter britternas övertag utvecklades Burma till världens ledande risexportör. De nationellt självmedvetna burmanerna gjorde dock motstånd mot det brittiska kolonialstyret

1920-talet

Buddhistiska munkar predikade att det koloniala styret förvred människornas sinnen och därför omöjliggjorde strävan efter den buddistiska saligheten

1930-talet

En självständighetsrörelse växte fram och dess medlemmar kallade varandra thakin, herre, mästare, en titel som var förbehållen de  koloniala herrarna. För befolkningen blev de snart kända som thakinerna. De hämtade sina idéer från bland annat socialismen och marxismen och japansk fascism, men framför allt gick deras argument ut från buddistisk tradition

1936

För att dämpa de oroligheter och strejker som ofta förekom under 1930-talet, riktade mot kolonialstyret, mot indiska penningutlånare och gästarbetare, försökte britterna blidka nationalisterna genom att ge dem ökat självstyre och detta år fick burmeserna ett eget parlament genom allmänna val

1937

En premiärminister utsågs av parlamentet, men den brittiske guvernören behöll vidsträckta maktbefogenheter

1940-talet

Vid andra världskrigets utbrott tog japanerna kontakt med burmanska nationalister och lovade dem stöd i självständighetskampen. En grupp thakiner, ledda av Aung San, smugglades ut ur Burma och fick militär utbildning av den japanska underrättelsetjänsten. Dessa bildade sedan kärnan i specialförband som med räder i Burma understödde den japanska invasionen 1942

Sedan de allierade hade drivits ut ur nästan hela landet utropades Burma till en självständig stat. Men självständigheten blev bara formell. I praktiken härskade Japans kejserliga armé, och många burmeser sattes i tvångsarbete och utsattes för brutala övergrepp

1945

Britter och burmeser som lierat sig med dem, under ledning av den brittiske överbefälhavaren i Sydöstasien Mountbatten, anföll japanerna och lyckades detta år återerövra Burma. Efter kriget kom britter och burmeser i konflikt med varandra när britterna inte ville överlämna makten i ett självständigt Burma till Aung San och Frihetsförbundet, eftersom man var missnöjd med det kommunistiska inslaget i rörelsen. Britterna ändrade inställning när oroligheter bröt ut och blev så omfattande att ett allmänt uppror hotade

Myanmar / Burma historia, modern 1947 – 1999

1947

Frihetskämpen Aung San och sex andra ledande AFPFL-medlemmar som skulle ingå i regeringen för det självständiga Burma mördades i en sammansvärjning ledd av den konservative politikern U Saw som manövrerats undan makten genom överenskommelsen mellan britterna och Frihetsförbundet

1948

En annan ledare ur AFPFL, Thakin Nu, tog över regeringsansvaret vid självständigheten den 4 januari
Kort efter självständigheten inledde kommunisterna ett gerillakrig mot landets nya regering, ledd av U Nu, en av ledarna från självständighetsrörelsen och i västra Burma slogs muslimska rebeller för en egen stat

1949

Tog Karenfolket till vapen mot regeringen och samtidigt gick kinesiska nationalistiska trupper på flykt undan Mao Zedongs folkarmé in i delstaten Shan i norr, där de upprättade ett eget välde. På våren låg större delen av landsbygden utanför regeringens kontroll, och även delar av huvudstaden Rangoon behärskades tidvis av rebeller

1951

Först detta år kontrollerade regimen åter större delen av landet

1950-talet

Under andra hälften av detta årtionde försvagades regeringens ställning, bland annat för att den inte lyckades lösa jordfrågan, trots jordreformen saknade nästan hälften av bönderna egen jord. Ekonomiska svårigheter hade dessutom lett till försämrad levnadsstandard. Minoritetsfolken och kommunisterna fortsatte den väpnade kampen medan regeringspartiet splittrades av personstrider. Regeringen fick också mycket kritik för att den inte gjorde buddismen till statsreligion

1958

Gav regeringschefen U Nu upp och bad parlamentet att utse överbefälhavaren general Ne Win till regeringschef

1960

General Ne Win lämnade tillbaka regeringsmakten till U Nu sedan dennes fraktion i Frihetsförbundet (AFPFL) hade vunnit parlamentsvalet
U Nu inledde diskussioner med representanter för minoritetsfolken om ökat självstyre men militären fruktade att detta skulle leda till den burmesiska statens upplösning. Officerarna ogillade även U Nus försök att locka utländska företag till Burma, eftersom det stred mot deras socialistiska idéer

1962

I mars grep general Ne Win makten i en militärkupp. Politiker fängslades och militärer tog över förvaltningen. En ”burmesisk väg till socialism” infördes, som Ne Win beskrev som en kombination av buddism och socialism, och det arméstyrda Burmas socialistiska programparti (Burma Socialist Programme Party, BSPP) blev landets enda tillåtna politiska parti

1970-talet

I början av detta årtionde kungjorde de militära ledarna planer på att införa en ny författning och överlämna makten till en civil regering. Som en förberedelse för detta lämnade Ne Win och 20 andra höga militärer i regeringen formellt armén

1974

Den nya författningen trädde i kraft och allmänna val hölls till en folkförsamling. Ne Win valdes till president och ledare för ett nytt, övervakande organ, statsrådet. På papperet fick Burma en civil regering och en del av de styrande byttes ut, men i stort låg makten i händerna på samma grupp som tidigare. Under flera år isolerade sig Burma nästan helt från omvärlden

1980-talet

Efter några år med växande ekonomi försämrades åter situationen i början av detta årtionde och vid flera tillfällen bröt oroligheter ut till följd av livsmedelsbrist. BSPP försökte komma till rätta med problemen genom att omorganisera i partitoppen och att avskeda tusentals partimedlemmar som inte ansågs ha levt upp till partiets ideal. En kampanj mot korruptionen inom förvaltningen inleddes också, men de grundläggande problemen kvarstod dock

1987

Tvingades Burma att ansöka hos FN om status som ett så kallat LDC-land (Least Developed Country), minst utvecklat land, vilket beviljades. För många burmeser, som mindes det relativa välståndet under tiden före militärkuppen, var FN-beslutet en nationell förödmjukelse. Detta bidrog till den massrörelse för demokrati och mot socialism som drog fram över Burma 1988-1990 och som gav uttryck åt 26 års frustration över ständiga prisstegringar, brist på utveckling och total avsaknad av grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Initiativet till protesterna togs av Burmas traditionellt politiskt aktiva studenter

1988

I mars och juni demonstrerade studenterna i huvudstaden Rangoon mot militärstyret, vilket bemöttes med våld och många studenter dödades
Ne Win lät officiellt ”pensionera” sig i juli, men förblev, trots sjukdom och sin höga ålder, den reelle makthavaren bakom kulisserna

Ett par kortlivade regeringar, som alla bestod av Ne Wins anhängare, följde på varandra, medan massdemonstrationerna i landet fortsatte

Under landsomfattande oroligheter i juli tros militären ha dödat flera tusen demonstranter på olika platser i Burma. Nya politiska grupper bildades. Efter 30 års exil i Storbritannien återvände Aung San Suu Kyi, dotter till nationalhjälten Aung San, till Burma. Tillsammans med två höga militärer bildade hon Nationella förenade fronten för demokrati (National United Front for Democracy, NUFD), som senare bytte namn till Nationella förbundet för demokrati (National League for Democracy, NLD)

I september grep en ny uppsättning generaler under ledning av Saw Maung makten. Dagarna efter kuppen beräknas ytterligare omkring tusen människor ha dödats och tusentals oppositionella gick under jorden

1989

På våren lovade militärrådet att ordna fria val och överlämna makten till en demokratiskt utsedd regering. Politiska partier tilläts registrera sig, men Aung San Suu Kyi sattes i husarrest under sommaren och kunde därmed inte kandidera i valet

1990

Till valet i maj ställde över 90 partier upp, däribland det regeringstrogna Nationella förenade partiet (National Unity Party, NUP) och Aung San Suu Kyis NLD. I valet, som bedömdes ha gått rätt till, vann NLD en övertygande seger med cirka 60 % av rösterna, vilket skulle ha gett 392 av de 485 mandaten mot 10 för NUP
När NLD gjorde anspråk på att i enlighet med valresultatet få överta regeringsmakten påstod militären att valet inte gällde till ett parlament utan en församling som skulle skriva en ny författning. Juntan förklarade att den tänkte sitta kvar till dess att den nya författningen hade godkänts av alla folkgrupper. Konflikten trappades upp under sommaren och hösten och flera tusen politiska aktivister greps

1991

Fick Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för sin ickevåldskamp för demokrati. De styrande generalerna i Burma hamnade därmed under starkt internationellt tryck att frige henne ur husarresten

1995

I juli släpptes Aung San Suu Kyi ur sin husarrest vilket tände förhoppningar om en politisk dialog inom landet, men varje ansats till reformer följdes av nya bakslag. Efter frigivningen återinsattes hon som ledare för NLD

1996

I maj höll NLD sin första kongress. Polisen hade dock gripit över 200 delegater för att de skulle hindras att delta. Partikongressen antog en resolution om att utarbeta ett alternativ till det förslag till ny författning som militärjuntan lagt fram
Senare under året skakades landet på nytt av oroligheter, då studenterna vid universitetet i Rangoon demonstrerade mot regimen

De ständiga trakasserierna av oppositionen ledde till att USA och EU införde begränsade sanktioner mot Burma

1998

Konflikten trappades upp på nytt när hundratals NLD-medlemmar greps sedan partiet meddelat avsikten att inkalla ett ”folkets parlament” för att trotsa juntans vägran att erkänna valet 1990. NLD tvingades ge upp planerna och bildade istället en mindre grupp med uppgift att representera ”folkets parlament”

Myanmar / Burma historia, modern 2000 – 2020

2000

Aung San Suu Kyi, ledaren för oppositionsrörelsen Nationella förbundet för demokrati (NLD) hade trots frigivningen ur husarresten inte full rörelsefrihet. Tillsammans med partikamrater försökte hon vid tre tillfällen under året att lämna Rangoon för att träffa NLD-medlemmar. Militären stoppade gruppen utanför huvudstaden, och efter det sista försöket i september sattes hon åter i husarrest

2002

SPDC meddelade i mars att fyra släktingar till den tidigare härskaren Ne Win hade gripits för planer på ett kuppförsök mot juntan
Trots det påstådda kuppförsöket stoppades inte regimens samtal med Aung San Suu Kyi, och i maj upphörde hennes husarrest efter 19 månader. Frigivningen uppgavs vara villkorslös och NLD-ledaren kunde resa vart hon ville

2003

I maj dömdes tio NLD-aktivister till långa fängelsestraff för att de spridit regimfientliga flygblad. Vid samma tid hade Aung San Suu Kyi och andra NLD-ledare inlett en månadslång rundresa i landet, bland annat hos minoritetsfolken i Kachinstaten. Juntans lokala anhängare började störa partiets möten, och utanför Mandalay attackerades NLD:s bilkortege av beväpnade män. Militären grep bland andra Aung San Suu Kyi, som placerades i ”skyddsförvar”, och partiets vice ordförande Tin Oo, som fängslades. Båda sattes några månader senare i husarrest

I augusti omorganiserades juntans ledning. Ordförande Than Shwe avgick från sin post som premiärminister till förmån för general Khin Nyunt som senare meddelade att nationalkonventet åter skulle samlas för att skriva en ny författning vilket skulle leda till ett nytt val

2004

I april frigavs NLD:s ordförande Aung Shwe och vice ordförande U Lwin. Samtidigt tilläts NLD att öppna sitt huvudkontor i Rangoon som varit stängt i nästan ett år. Nationalkonventet samlades i maj, men det bojkottades av NLD, delvis i protest mot att partiets högsta ledare ännu satt i husarrest. Även flera etniska minoritetsgrupper bojkottade konventet

Inom juntan rådde oenighet om den förda politiken, och i oktober avsattes premiärminister Khin Nyunt och placerades i husarrest, anklagad för korruption och mutbrott. Premiärministern, som även var chef för den militära underrättelsetjänsten, anses ha förespråkat fortsatta överläggningar med Aung San Suu Kyi, vilket Than Shwe motsatte sig

I november tillkännagav militärjuntan en stor amnesti för över 9 000 personer, bland annat dem som ”på felaktiga grunder” hade gripits av den nu nedlagda underrättelsetjänsten, personer dömda för mindre brott och många som bara hade kort tid kvar av sina straff

2005

I maj detonerades tre sprängladdningar i två varuhus och ett konferenscentrum i Rangoon och minst 20 personer dödades. En uppfattning var att bombdåden utfördes av personer som hade rensats ut från Khin Nyunts underrättelsetjänst. Enligt regeringen var det exilgrupper

2006

Juntans högsta ledare Than Shwe lämnade i september över kontrollen av de väpnade styrkorna till en av sina närmaste män, Shwe Mann. Samtidigt lämnade Maung Aye posten som regional befälhavare. De båda ledarna behåller sina poster i det styrande rådet, och maktskiftet tolkades som att de kommer att ta ledningen i en civil regering
Samtalen om en ny författning återupptogs i oktober

2007

I början av året enades  länderna inom ASEA, den sydostasiatiska samarbetsorganisationen, om en resolution som krävde att Burma skulle påskynda processen mot nationell försoning och frige politiska fångar.
I slutet av januari anklagades Aung San Suu Kyi av militärjuntan för skatteflykt, eftersom hon inte hade utnyttjat pengarna från Nobels fredspris inom Burmas gränser

I augusti och september hölls demonstrationer på olika håll i landet i protest mot att regimen i mitten av augusti dubblerat priset på bränsle vilket hade resulterat i att även biljettpriserna på bussar ökade kraftigt. Kostnaderna drabbade vanligt folk, som redan hade svårt att klara sin försörjning. I en av de största protestmarscherna i Rangoon i augusti ingick oppositionsanhängare, däribland ledare för en studentgrupp som varit aktiv under folkupproret 1988. Demonstrationerna eskalerad och även munkar började delta i dem. Munkarnas engagemang trappade upp demonstrationerna som nådde sin höjdpunkt mot slutet av september

Den 21 september deltog omkring 1 500 munkar i en protestmarsch i Rangoon. Deras ledare meddelade att de tänkte fortsätta med sina fredliga demonstrationer till dess att militärregimen föll. Oroligheterna i landet var de värsta sedan slutet av 1980-talet.

Den 22 september tog sig demonstrerande munkar fram till Aung San Suu Kyis hus. Oppositionsledaren, som inte hade fått visa sig offentligt på fyra år, tilläts hälsa på munkarna från husporten

Den 23 september deltog 20 000 personer i demonstrationerna, varav många munkar och nunnor, i de största protesterna på Rangoons gator sedan 1988 års demokratiuppror

Den 24 september fortsatte demonstrationerna och omkring 50 000 demonstranter samlades i Rangoon. En rörelse av munkar uppmanade befolkningen att fortsätta protesterna mot militärdiktaturen

Även den 25 september förekom massdemonstrationer i Rangoon men sedan stoppade militärregimen dessa med hårda metoder. Vissa källor gör gällande att cirka 200 personer dödats under demonstrationerna

FN och ASEAN protesterade mot militärregimens agerande mot de fredliga demonstranterna, men Kina förhindrade att sanktioner vidtogs mot Burma. FN skickade ett sändebud till Burma för att medla mellan militären och Aung San Suu Kyi för att få igång ett samarbete mellan dem. Men i slutet av december hade Suu Kyi och regimens ombud endast träffats en gång för samtal

2008

I början av året meddelade militärjuntan att en folkomröstning skulle hållas den 10 maj om en ny författning
En vecka innan folkomröstningen skulle hållas drabbades kustlandet i söder av en kraftig cyklon. Flera områden översvämmades och förödelsen blev stor särskilt i Irrawaddy-deltat och i Rangoon. Enligt officiella uppgifter några dagar efter naturkatastrofen hade omkring 30 000 personer dödats, men flera biståndsorganisationer och FN trodde att antalet mycket högre, kanske över 100 000. Trots katastrofen, och omvärldens försök att få folkomröstningen senarelagd, så genomfördes folkomröstningen som planerat i nästan hela landet den 10 maj. I de områden som drabbats hårdast blev omröstningen dock uppskjuten i två veckor. Några dagar senare meddelade regimen att den nya konstitutionen hade fått stöd av drygt 92 % av väljarna. Enligt många bedömare, däribland människorättsorganisationer, låg en blandning av fusk och hot bakom resultatet

Den 22 maj kom FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Burma för att dels besöka de drabbade områdena, dels träffa general Than Shwe för att försöka få regimen att ta emot mer bistånd till katastrofens offer. Nya uppgifter visade då att 78 000 hade dött i katastrofen och att 56 000 fortfarande saknades. I början av juni meddelades att antalet döda var drygt 134 000 efter cyklonen, och att mer än 2 miljoner människor behövde hjälp av olika former av hjälp enligt FN-uppskattningar. Trots det enorma hjälpbehovet förhalade militärjuntan länge västvärldens hjälpinsatser. I juli ansåg dock FN:s chef för humanitära frågor att hjälparbetet nu kunde beskrivas som ” en normal internationell räddningsoperation”. Under hösten var problemet istället att få biståndsgivare att donera mer bistånd till landets drabbade befolkning

I slutet av september frigav regimen drygt 9 000 fångar för gott uppförande och för att de skulle få möjlighet att delta i valet 2010. En av dem som fick amnesti var Win Tin, en av grundarna till oppositionsrörelsen NLD. Med 19 år i fängelse var han den politiska fånge som suttit inspärrad längst i landet

2009

I januari försöker hundratals burmesiska muslimer, rohingya, fly med båt till Thailand, där myndigheterna inte vill släppa in dem. Många räddas senare i land i Indonesien

I februari träffar FN:s sändebud Ibrahim Gambari på nytt Aung San Suu Kyi men tas inte emot av juntaledaren Than Shwe

I april erbjuder sig oppositionspartiet NLD att delta i den politiska processen och ställa upp i planerade val om regimen friger alla politiska fångar, ändrar den nyss antagna författningen och släpper in internationella valobservatörer

I maj släpper militärjuntan släpper in all FN-personal som behövs för att hjälpa offren för förra årets cyklonkatastrof. Enligt FN är flera hundra tusen människor fortfarande i behov av hjälp

I juni driver en militäroffensiv mot karengerillan KNU tusentals civila på flykt in i Thailand

I augusti döms Aung San Suu Kyi till tre års straffarbete för brott mot reglerna för husarresten. Hon hade i maj låtit en oinbjuden amerikansk man stanna över natten sedan han tagit sig till hennes avspärrade bostad genom att simma över en sjö

Milis ur shanfolket drabbar samman med armén i norra Burma. Cirka 30 000 människor är involverade, de flesta kineser

I oktober inleder Aung San Suu Kyi en dialog med militärjuntan och får träffa västdiplomater

2010

I februari friger militärjuntan NLD:s vice ordförande Tin Oo som suttit fängslad eller i husarrest i över tio år

I mars meddelar regeringen att en ny vallag har antagits. Juntan ska själv utse medlemmarna av en valkommission. NLD beslutar sig för att bojkotta valet, eftersom författningen gör det omöjligt för Aung San Suu Kyi att kandidera. Som en följd av detta förklarar myndigheterna partiet upplöst

I april lämnar premiärminister Thein Sein och de flesta av hans ministrar formellt militären för att bilda ett nytt ”civilt” parti med sikte på det utlovade parlamentsvalet senare på året. Partiet får namnet Unionens demokrati- och utvecklingsparti (USDP)

I oktober inför regeringen en ny flagga och ny nationalsång samt ändrar landets officiella namn från Unionen Myanmar till Republiken unionen Myanmar

I november resulterade de första allmänna valen på 20 år i en storseger för det militärstödda Unionens solidaritets- och utvecklingsparti (USDP). Oppositionen klagar på omfattande fusk och i omvärlden avvisas valet som en bluff. Bara en vecka efter valet friges Aung San Suu Kyi

2011

I januari tillåts Aung San Suu Kyi att koppla in internet i sin bostad

I mars tillträdde den förre premiärministern Thein Sein som president för en formellt civil regering. Som de flesta ministrar var han militär fram tills valrörelsen började

I augusti tar president Thein Sein emot Aung San Suu Kyi i huvudstaden Naypyidaw

I september avbryts bygget av en kontroversiell kinesisktfinansierad damm och vattenkraftverk. Beslutet tolkas som en för Burma ovanlig eftergift åt opinionen

I oktober friges en del politiska fångar friges och en lag om att tillåta fackföreningar antas

I november beslutar sig NLD för att gå med i den politiska processen sedan lagen som i praktiken uteslöt Aung San Suu Kyi upphävts

I december besöker USA:s utrikesminister Hillary Clinton Burma och utlovar stöd och diplomatiska förbindelser om reformerna fortsätter

President Thein Sein undertecknar en lag som gör det lagligt att hålla fredliga demonstrationer, något som tidigare varit förbjudet

Ett avtal om vapenvila ingås mellan regeringen och gerillagruppen Shanstatens armé (SSA), som slåss för en självständig stat för minoritetsfolket shan i östra Burma

Aung San Suu Kyi registrerar åter sitt parti NLD som upplöstes i samband med parlamentsvalet 2010

2012

I januari höjs bränslepriserna kraftigt

Karenfolkets gerillarörelse KNU sluter ett avtal om vapenvila med regimen. Karens uppror mot militärdiktaturen har pågått sedan 1949

Ytterligare flera hundra politiska fångar friges, däribland flera ledande studentaktivister från protesterna1988

Aung San Suu Kyi bekräftar att hon kandiderar till parlamentet i fyllnadsval i april

USA meddelar att man börjar förbereda sig för att normalisera de diplomatiska förbindelserna med Burma med avsikt att så småningom sända en ambassadör till landet

EU belönar Burmas ”anmärkningsvärda politiska reformprogram” genom att upphäva visumförbudet för landets ledande politiker

I slutet av januari inleder Aung San Suu Kyi sin valkampanj inför fyllnadsvalen den 1 april. Tusentals människor sluter upp vid hennes första valmöte i staden Dawei. Suu Kyi säger att de viktigaste valfrågorna för henne är rättssäkerhet, utveckling och nationell försoning

I mars kandiderar NLD i 47 av de 48 valkretsar i vilka fyllnadsval genomförs den 1 april

Burma erbjuder USA, EU och Asean att övervaka valen den 1 april. Det är första gången regimen i landet inbjuder utländska valobservatörer

En vecka före valdagen avbryter Suu Kyi sin valkampanj på grund av utmattning. Fyllnadsvalen i tre distrikt i Kachin senareläggs till följd av strider i området

Två dagar före valet säger Aung San Suu Kyi att valkampanjen inte kan betecknas som fri och rättvis, och hänvisar främst till oegentligheter kring röstlängderna. Hon nämner också att valmaterial förstörts och att valarbetare trakasserats

I fyllnadsvalen i 46 valkretsar i april vinner NLD sammanlagt 43 platser och Aung San Suu Kyi är en av dem som väljs in

Centralbanken beslutar att låta valutan kyat flyta, vilket i praktiken betyder en kraftig devalvering av den övervärderade valutan

President Thein Sein träffar företrädare för karenrebellerna KNU för första gången

Storbritanniens premiärminister David Cameron besöker Burma. Den är första gången sedan Burmas självständighet 1948 som landet tar emot en brittisk premiärminister. Vid sitt besök stödjer Cameron ett förslag från Aung San Suu Kyi om att sanktionerna mot Burma ska avbrytas, men inte upphävas för gott, i syfte att uppmuntra president Thein Sein och andra reformvänner inom regeringen till att fortsätta demokratiseringen

Aung San Suu Kyi planerar att lämna landet för att besöka Norge och Storbritannien. Norska UD säger att de förbereder sig för ett besök i juni. Hennes reseplaner tolkas som ett erkännande av regeringens reformer på så sätt att hon nu gör bedömningen att hon kan resa utomlands utan rädsla för att inte få lov att återvända. Senast Aung San Suu Kyi lämnade Burma var 1988

De nyligen invalda NLD-ledamöterna, däribland Aung San Suu Kyi, beslutar att inte närvara vid parlamentets öppnande den 23 april. Skälet är att de inte vill svära eden, i vilken det står att ledamöterna ska skydda konstitutionen. NLD, som motsätter sig den nuvarande författningen på en rad punkter

EU beslutar formellt att under ett år häva alla sanktioner mot Burma, förutom vapenembargot. Vid ett besök av EU:s utrikeschef Catherine Ashton i Burma tillkännages även att EU öppnar ett kontor i Rangoon

I maj besöker FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon Burma för att stödja reformprocessen, vilken riskerar att försenas av NLD:s vägran att svära eden i parlamentet. I samband med besöket säger Aung San Suu Kyi att NLD beslutat sig för att ”kompromissa” och svära eden trots allt, för att inte bli ”ett politiskt problem” och för att folket vill se NLD i parlamentet

Aung San Suu Kyi får ett pass och regeringen uppger att hon nu är fri att resa vart hon vill
Indiens premiärminister Manmohan Singh besöker Burma. Det är det första officiella besöket av en indisk regeringschef i landet sedan 1987. Singh träffar även Aung San Suu Kyi samt undertecknar en rad samarbetsavtal inom handel och diplomati

Aung San Suu Kyi reser till Thailand för att bland annat träffa burmesiska gästarbetare och flyktingar samt delta vid World Economic Forum. Det är hennes första utlandsresa sedan 1988

I juni bryter motsättningarna mellan buddister och muslimer ut i öppen konflikt med tiotals döda

Aung San Suu Kyi lämnar Burma för en två veckor lång resa i Storbritannien, Schweiz, Irland, Frankrike och Norge. I Genève talar hon bland annat inför FN:s arbetsorganisation som arbetat mot barnslaveri i Burma, och i Oslo mottar hon Nobels fredspris som hon fick 1991

President Thein Sein tillkännager att de pågående politiska reformerna och försoningsprocessen nu ska följas av ekonomiska reformer och statens roll i landets ekonomi ska minskas

I juli benådar president Thein Sein 46 interner, varav 20 är politiska fångar. Syftet uppges vara att stärka försoningsprocessen i landet

Den 9 juli intar Aung San Suu Kyi tillsammans med 42 partikamrater sin plats i parlamentet

USA:s president Barack Obama lättar på de ekonomiska sanktionerna mot Burma. Ett par dagar efter beskedet från Obama träffar president Thein Sein USA:s utrikesminister Hillary Clinton under en näringslivskonferens i Kambodja. Clinton beskriver mötet som ”en milstolpe” i relationerna mellan de båda länderna

FN beräknar att närmare 80 människor mist livet under de oroligheter som pågått i delstaten Rakhine sedan i juni. Muslimer, i synnerhet folkgruppen rohingya, har drabbats hårdast av de styrkor som regeringen sänt till området för att stävja våldet. Runt 80 000 människor beräknas ha flytt från sina hem
I augusti hålls manifestationer runt om på gatorna i Burma för att uppmärksamma att det är 24 år sedan massdemonstrationer för demokrati hölls 1988

Informationsdepartementet meddelar att förhandscensuren avskaffas för tryckta publikationer. Radio och TV ska fortsatt kunna förhandsgranskas

Burmas regering tillsätter en kommission som ska granska våldet mellan buddister och muslimer i Rakhine. FN välkomnar initiativet

President Thein Sein genomför en regeringsombildning, där reformmotståndare uppges få ge plats åt mer reformvänliga politiker

I september växer de redan starka spänningar mellan parlamentet och regeringen när parlamentet tvingar författningsdomstolens samtliga domare att avgå. Bakgrunden är att domstolen i mars försökt begränsa parlamentets befogenheter, bland annat dess möjligheter att övervaka regeringsmedlemmarnas arbete genom exempelvis utfrågningar

Aung San Suu Kyi gör en resa till USA, där hon bland andra träffar utrikesminister Hillary Clinton och president Barack Obama. Under besöket upphäver USA sina sanktioner mot president Thein Sein
Regeringen friger drygt 500 fångar, däribland flera politiska fångar och utländska medborgare. Enligt oppositionella källor kan det röra sig om runt ett sextiotal politiska fångar

Under sitt besök i USA uppmanar president Thein Sein omvärlden att upphäva alla sanktioner mot hans land. Det är första gången på 46 år som en burmesisk statschef besöker USA

I oktober lyfter USA ytterligare sanktioner och restriktioner för finansinstitutioner mot att låna ut pengar till Burma

Nya oroligheter bryter ut i Rakhine. Enligt den burmesiska regeringen dödas den här gången fler än 80 människor och drygt 22 500 människor tvingas fly från sina hem, av dem är 21 700 muslimer. Totalt har runt 100 000 människor blivit hemlösa sedan striderna mellan buddister och muslimer i Rakhine utbröt i juni. Tusentals hus har förstörts i nya bränder, och hela stadsdelar och byar uppges nu vara utplånade. Nattligt utegångsförbud införs i en rad städer, och fler säkerhetssoldater och poliser skickas till Rakhine

I november beviljar världsbanken bistånd till Burma till ett värde av 80 miljoner dollar samt utlovar ytterligare ekonomiskt stöd i form av lån. Det är första gången på 25 år som Burma får finansiellt stöd från låneinstitutet

EU erbjuder Burma drygt 100 miljoner dollar i utvecklingsstöd

USA:s president Barack Obama besöker Burma för att visa landets stöd för reformprocessen. Inför besöket släpps fler än 450 fångar ur landets fängelse

I december riktar president Thein Sein hård kritik i ett TV-tal mot den offentliga förvaltningen som enligt honom bromsar demokratiseringsarbetet

Meddelar regeringen att privatägda tidningar ska tillåtas från 1 april 2013. Från och med februari kan ansökningar om utgivningstillstånd lämnas in. Burma har inte haft privata tidningar sedan 1964
För första gången tillåts offentligt nyårsfirande. Under ett halvt sekels militärstyre har alla offentliga folksamlingar varit förbjudna

2013

Januari

Avskaffade regeringen förbudet från 1988 mot folksamlingar större än fem personer på allmän plats

April

Rekommenderades i en utredning att säkerhetsstyrkorna i delstaten Rakhine skall fördubblas på grund av det etniska våldet mellan muslimer och buddhister

Hävde EU alla handels- och ekonomiska sanktioner mot Myanmar och enskilda individer. Förbudet mot vapenförsäljning kvarstår dock. USA behåller en del riktade sanktioner på grund av oro för situationen för de mänskliga rättigheterna

Meddelade USDP-regeringen att privatägda tidningar nu är tillåtna. Myanmar har inte haft privata tidningar sedan 1964. Fyra privatägda tidningar börjar ges ut, The Union, The Voice, Standard Times och The Golden Fresh Land

Maj

Återinfördes den gamla regeln om barnbegränsning för muslimska rohingyer I delar av Rakhine. De får bara skaffa två barn. Begrränsningen gäller inte buddister

Dömdes sju muslimer till långa fängelsestraff efter våldsutbrottet i mars i Meiktila mellan buddister och muslimer

Juli

Dömdes tjugotre personer till fängelse för delaktighet i upploppen mellan muslimer och buddister i Meiktila i mars. Personerna döms för bland annat mord, misshandel och mordbrand

December

Utfärdade regeringen en omfattande amnesti och hävdar att alla politiska fångar nu är släppta. Människorättsaktivister ifrågasätter uppgiften

Meddelade NLD att partiet ställer upp i valet 2015 även om inte grundlagen ändras så att Aung San Suu Kyi kan bli president

2014

Januari

Visade uppgifter att buddister i delstaten Rakhine har dödat närmare 50 människor tillhörande den muslimska minoriteten rohingyer. Även säkerhetsstyrkorna ska ha deltagit i dödandet. Regeringen avfärdade uppgifterna som grundlösa rykten

Februari

Stoppade regeringen Läkare utan gränsers hjälp till rohingyer i Rakhine. Organisationen anklagas för att prioritera vård till rohingyer framför buddister

Maj

Förlängde USA en del sanktioner mot Myanmar med ett år. Skälet, enligt Washington är att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och militärens inflytande över politiken består, trots de politiska reformerna

Juli

Bad regeringen Läkare utan gränser och 23 andra internationella biståndsorganisationer att återvända till Rakhine, fem månader efter det att organisationerna tvingades avbryta sina insatser där

Dömdes fyra reportrar och VD:n vid tidskriften United Weekly News till tio års fängelse vardera för publiceringen av en artikel i vilken militären anklagas för att tillverka kemiska vapen

Ledde spänningar mellan buddister och muslimer i Mandalay, landets nästa största stad, till våldsamheter. Två människor, en buddist och en muslim, dödades

September

Beslutade valkommissionen att inställa planerade fyllnadsval till 35 platser i parlamentet. Myndigheten hänvisar till behovet av att spara pengar inför ett toppmöte i Asean i november samt inför 2015 års ordinarie val

December 

För första gången sedan 1949 hölls allmänna val till ungefär motsvarande stadsfullmäktige i Rangoon. Strikta regler gör att bara omkring 400 000 av stadens flera miljoner invånare har rösträtt

2015

Januari 

Inledde hundratals universitetsstuderande, utan tillstånd från myndigheterna, en protestmarsch från Mandalay till Rangoon. Protesten rör den akademiska friheten vid högre lärosäten. Studenterna krävde också att regeringen satsar mer pengar på högre utbildning

Gick armén till offensiv mot Kachinrebeller i norra delen av landet sedan upprorsmännen kidnappat den lokala transportministern och tre polisbefäl

Februari 

Bröt de hårdaste striderna på två år ut i Shanstaten mellan regeringsstyrkor och kokang-rebellerna MNDAA. Efter tre veckors strider hade fler än 130 stridande har dödats

Kritiserade FN:s speciella sändebud till Myanmar, Yanghee Lee, landet för diskriminering av den muslimska folkgruppen rohingya. Regeringen anklagar Lee för att lägga sig i landets inre angelägenheter och inte se till de positiva aspekterna av demokratiprocessen

Maj

Förvärrades båtflyktingkrisen som pågick i havet utanför Myanmars kust. Tusentals flyktingar, varav många är rohingyer, blir fast i båtar ute till havs under svåra umbäranden. Skälet var att Thailand inledde ett tillslag mot flyktingsmugglare och att flyktingarna på sin väg från Bangladesh eller Myanmar till Indonesien och Malaysia vägras tillträde till länderna i regionen. Efter internationella påtryckningar lovade Indonesien och Malaysia ge 7 000 flyktingar tillfälligt skydd. Thailand vägrar underteckna överenskommelsen. Myanmar går motvilligt med på att bidra till krisens lösning. Sedan årsskiftet antas fler än 25 000 människor ha flytt från Myanmar och Bangladesh

Juni

Bjöd Kinas styrande kommunistparti in, för första gången, Aung San Suu Kyi till Kina, där hon träffar bland andra president Xi Jinping

Juli

Antog parlamentet en lag som innebär en rad begränsningar för äktenskap mellan buddistiska kvinnor och män av annan religion

Frigav regeringen 6 966 fångar i en massamnesti av ”humanitära skäl”. Bland de frigivna fångarna finns 210 utländska medborgare, inklusive de 153 kinesiska skogsarbetarna

Dömde en domstol i Kachinstaten 153 kinesiska medborgare till livstids fängelse för illegal avverkning av regnskog. Kina reagerar kraftigt över domarna

Augusti

Parlamentet antar nya omstridda religionslagar, som föreslagits av buddist-nationalister. Det skall bli svårare att konvertera från buddism till en annan religion

Avsatte president Thein Sein sin främste politiske rival inom USDP, Shwe Mann, som också är parlamentets talman, från partiledarposten

Steg vattennivåerna i floden Irrawaddy kraftigt under årets monsunperiod och stora områden översvämmas. I mitten av månaden hade mer än 100 personer omkommit

September

Inleddes valrörelsen inför parlamentsvalet. Omkring 90 partier ställer upp med kandidater, och omkring 30 miljoner invånare är röstberättigade. Valet gäller de valbara platserna i såväl folkförsamlingen som nationalitetsförsamlingen. De två kamrarna ska efter valet tillsammans utse en ny president

Oktober

15 oktober ingicks vapenvila med 8 av de 17 rebellgrupper som har förhandlat om vapenvila med regeringen. Nio grupper avvisar avtalet om vapenvila

November

Fortsatte striderna i norra delen av landet mellan regeringsarmén och rebellgrupperna Shanstatens armé-Nord respektive Kachins oberoende armé

8 november Visade valresultatet att NLD vunnit 255 av de 330 valbara mandaten i representanthuset (underhuset). USDP fick 30 mandat och de regionala partierna Arakans nationella parti (ANP) samt Shan-nationaliteternas förbund för demokrati (SNLD) fick 12 mandat vardera. I nationalitetsförsamlingen (överhuset) fick NLD 135 av 168 valbara mandat, medan USDP fick 12 mandat, ANP 10 och SNLD 3 mandat. Därmed fick NLD en absolut majoritet i parlamentet och kan på egen hand välja landets nästa president. President Thein Sein gratulerar Aung San Suu Kyi till valsegern och USDP erkändeer sig besegrat

2016

Januari

12 januari Deltog Aung San Suu Kyi för första gången i officiella fredssamtal med Myanmars etniska motståndsgrupper

Februari

1 februari tillträdde det NLD-dominerade parlamentet, militären har kvar sina reserverade platser. En första viktig uppgift för nationalförsamlingen blir att välja en ny president och bilda en ny regering

Mars

1 mars strandade förhandlingarna mellan NLD och militären om att ändra författningen så att en person vars barn har utländskt medborgarskap, dvs Aung San Suu Kyi, ska kunna bli president. Suu Kyi meddelade att hon istället kommer att styra landet via ett ombud på presidentposten

10 mars nominerade Underhuset NLD-politikern Htin Kyaw som sin presidentkandidat. Överhuset nominerar Henry Van Thio från NLD och militären nominerar Myint Swe, som ses som en hårdför militär

15 mars valde parlamentets båda kamrar NLD-politikern och akademikern Htin Kyaw till ny president och blir därmed den förste civile presidenten på 50 år

29 mars hävdes undantagstillståndet i Rakhine som gällt sedan 2012 då våldsamheter bröt ut mellan buddister och rohingya

30 mars tillträdde Htin Kyaw som Myanmars första civila president på över ett halvt sekel. Även de båda vicepresidenterna installerades liksom den nya regeringen. Aung Suu Kyi blir utrikesminister samt minister med ansvar för presidentens kansli. Hon tillträder också en särskild post som nationell rådgivare och blir därmed den person som i praktiken regerade landet. Militären utsåg tre ministrar, försvar, inrikes samt ministern med ansvar för gränsfrågor. Suu Kyi blev den enda kvinnan i regeringen

April

5 april gjorde Aung San Suu Kyis sin första utlandsresa som utrikesminister. Den gick till Kina, som är Myanmars viktigaste handelspartner och största investerare

8 april kungjorde Aung San Suu Kyi att en av de första åtgärderna som den nya regeringen ska vidta är att frige alla politiska fångar som antas uppgå till omkring 200

17 april, nyårsdagen, frigav president Htin Kyaw 83 politiska fångar

Maj

17 maj hävde USA en del av de sanktioner som fanns mot Myanmar för att uppmuntra landets demokratiprocess

22 maj besökte den amerikanske utrikesministern John Kerry Myanmar

Augusti

18 augusti besökte Aung San Suu Kyi där hon får stöd för fredssamtalen med etniska gerillagrupper nära den kinesiska gränsen

24 augusti tillsatte regeringen en rådgivande grupp av internationella experter som ska arbeta med problemen i delstaten Rakhine”. Gruppen ska ledas av den förre FN-chefen Kofi Annan

September

Möttes hundratals företrädare för 15 av landets 18 etniska gerillagrupper i Naypyidaw för ett fem dagars möte om hur fred ska uppnås. Rohingya är inte representerade. Samtalen leds av Aung San Suu Kyi. Mötet resulterade inte i några konkreta resultat. Mötet hölls 31.08 – 4.09

6 september Vid Kofi Annans besök i Rakhine möttes han av demonstrerande buddister på flygplatsen med burop och plakat med slagord. De sade att de inte vill ha någon kommission ledd av Kofi Annan

22 september Vid sitt tal i FN lovade Aung San Suu Kyi att främja de mänskliga rättigheterna i Rakhine

Oktober

5 oktober upphävde parlamentet en lag som gett myndigheterna rätt att frihetsberöva oppositionella och döma dem till hårda fängelsestraff för att de, bland annat stört allmänhetens moral eller för att ha spridit falska rykten

9 oktober dödades nio soldater när okända gärningsmän angriper en gränspostering i Rakhine. Myndigheterna skyller attacken på rohingyer och inleder en offensiv i delstaten för att gripa de skyldiga. Tusentals människor tvingas fly undan armén och fler än 40 människor dödades

November

16 november flydde hundratals rohingyer från Rakhine till Bangladesh på grund av militärens offensiv mot dem. Minst 130 människor har dödats och omkring 30 000 har tvingats på flykt

28 november Bangladesh, Malaysia och Indonesien med flera muslimska länder protesterade mot Myanmars behandling av rohingyer i Rakhine. Aung San Suu Kyi tvingades ställa in en resa till Indonesien på grund av stora demonstrationer mot henne och den myanmariska regeringen där

30 november sade OHCHR, FN:s kontor för mänskliga rättigheter, att rohingyerna kan vara offer för brott mot mänskligheten i samband med militäroffensiven i Rakhine

December

19 december Amnesty International skrev i en rapport att militärens övergrepp mot rohingyer under offensiven i Rakhine kan röra sig om brott mot mänskligheten

2017 

Januari

4 januari skrev den regeringstillsatta kommission som har i uppdrag att utreda anklagelserna om övergrepp mot rohingyabefolkningen i Rakhine i en rapport att bevisen för att säkerhetsstyrkorna ska ha begått sådana brott är otillräckliga

29 januari sköts den välkände juristen och rådgivaren åt Aung San Suu Kyi Ko Ni ihjäl på Rangoons internationella flygplats

Mer än 30 000 rohingyer flydde till Bangladesh i januari. De tre senaste månaderna har minst 65 000 flytt från Myanmar

Februari

9 februari sade en tjänsteman från FN att antalet döda i militäroffensiven mot rohingyer i Rakhine kan överskrida 1 000, vilket är fler än vad världsorganisationen tidigare sagt

15 februari informerade en regeringsföreträdare att arméns ”rensningsoperation” i norra Rakhine nu är avslutad. Situationen i området uppgavs och soldaterna ersattes av en polisstyrka för att övervaka lag och ordning

Mars 

17 mars inleddes rättegången mot Kyi Lin, Aung Win Khaing och två andra personer som misstänks ha utfört och/eller legat bakom mordet på juristen Ko Ni. En femte person, en militär, var efterlyst för inblandning i mordet

April

2 april i fyllnadsvalet till parlamentet vann NLD 9 av 19 mandat. Valresultatet indikerar att NLD har fortsatt starkt stöd bland majoritetsfolket burmeser, medan väljarstödet försvagats i områden med etniska minoriteter

17 april öppnades oljeledningen mellan hamnstaden Kyaukpyu och sydöstra Kina efter lång försening

Maj 

2 maj avvisade Aung San Suu Kyi ett beslut av FN:s råd för de mänskliga rättigheterna om att utreda anklagelserna om brott begångna av myanmariska säkerhetsstyrkor mot den muslimska rohingya-minoriteten i Rakhine. Suu Kyi hävdar att en sådan utredning bara skulle öka spänningarna mellan delstatens muslimer och buddister ytterligare. Aung San Suu Kyi har sagt att hon inte tror att någon etnisk rensning av muslimer förekommer i Rakhine vilket påverkar hennes trovärdighet negativt internationellt

4 maj upprättade Myanmar och Vatikanstaten fulla diplomatiska förbindelser efter ett möte mellan påven Franciskus och Aung San Suu Kyi

Juni

23 juni fick sextiosju barnsoldater lämna armén i den första frigivningen av minderåriga under året. Tidigare har militären släppt närmare 850 barnsoldater i enlighet med en överenskommelse med FN från 2012

30 juni vägrade regeringen utfärda visum till tre utredare från FN:s människorättsråd som på plats i Rakhine ville granska anklagelserna om övergrepp mot minoritetsgruppen rohingya. Regeringen sade att utredarna inte var välkomna då regeringen redan genomfört en egen utredning

Augusti

3 augusti dödades sex människor i ett överfall mot en by i Rakhine. Samtliga offer tillhörde folkgruppen myo. Myndigheterna anklagade en grupp militanta rohingyer för att ligga bakom attacken

11 augusti bekräftade regeringen bekräftar att ytterligare militärer skickats till Rakhine för att förstärka säkerheten där

25 augusti gick en grupp militanta rohingyer går till attack mot ett 30-tal polisposteringar i Rakhine. Ett tiotal poliser och ett tiotal andra personer dödades. . En grupp som kallar sig Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army) tog på sig ansvaret för räderna. Armén gick till våldsam motoffensiv

25 augusti lämnade den regeringstillsatta kommissionen som leddes av den tidigare FN-chefen Kofi Annan och som haft i uppdrag att granska händelserna i Rakhine sin slutrapport. Gruppen uppmanar regeringen och omvärlden att arbeta för att de statslösa rohingyerna ska få bli medborgare i Myanmar

31 augusti ledde en militäroffensiv mot väpnade personer bland rohingyas i Rakhine till massflykt till Bangladesh. Offensiven inleddes efter det att militanta rohingyer gjort räder mot ett 30-tal polisposteringar några dagar tidigare. Minst 400 människor dödades

September

6 september kommenterade Aung San Suu Kyi för första gången den senaste våldsutvecklingen i Rakhine. Hon säger att alla människor i delstaten får hjälp och skydd av regeringen på bästa möjliga sätt, såväl rohingyer som buddister. Vidare sade hon att medierapporteringen kring utvecklingen i Rakhine är felaktig

13 september meddelade en talesman för regeringen att Aung San Suu Kyi inte kommer att delta vid FN:s säkerhetsråds öppnande. Skäl till detta angavs inte

13 september på initiativ av Sverige och Storbritannien höll FN:s säkerhetsråd ett extra möte med anledning av händelseutvecklingen i Rakhine. Antalet rohingyer som flytt till Bangladesh uppgår nu till en tredjedel av folkgruppen ronhingya. Hela Säkerhetsrådet är kritiska till vad som händer i Rakhine och uppmanade Myanmars regering att stoppa våldet

19 september höll Aung San Suu Kyi ett tal till nationen. Talet som hölls på engelska är även riktat till omvärlden som kritiserar henne för att inte ta avstånd från militärens övergrepp mot muslimska rohingya i Rakhine. Inte heller denna gång fördömde hon militärens offensiv. Aung San Suu Kyi sade också att hennes regering fördömer alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och allt olagligt våld

20 september stoppade Storbritannien över 400 000 dollar i finansiellt stöd till landets militär på grund av anklagelserna om människorättsbrott begångna i samband med offensiven i Rakhine

26 september uppgav FN att omkring 480 000 rohingyer nu flytt från Myanmar till Bangladesh sedan den 25 augusti 2017

Oktober

2 oktober fördömde åttioåtta enskilda organisationer i ett gemensamt uttalande de ”brott mot mänskligheten” som begåtts av myndigheter i Myanmar mot den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine. I sitt uttalande uppmanade organisationerna även världens länder att dra in allt militärt stöd till och samarbete med Myanmars militär och säkerhetstjänst

16 oktober uppmanade den tidigare FN-chefen Kofi Annan, som ledde den regeringstillsatta kommission som i augusti lämnade en rapport om situationen i Rakhine, FN:s säkerhetsråd att arbeta för att de runt en halv miljon rohingyer som nu lever i flyktingläger i Bangladesh ska kunna återvända till Myanmar på ett värdigt och tryggt sätt. Han vädjade även till militären och regeringen att få ett slut på den pågående väpnade konflikten i Rakhine

17 oktober lämnade FN:s vice generalsekreterare för politiska frågor, Jeffrey Feltman, Myanmar efter fem dagars resultatlösa förhandlingar med landets politiska och militära ledning om en lösning på krisen i Rakhine

29 oktober deltog tusentals människor i en demonstration i Rangoon till stöd för landets militära styrkor

November

2 november gjorde Aung San Suu Kyi ett endags besök i Rakhine. På sin rundresa i några av delstatens städer, däribland delstatshuvudstaden Sittwe, träffade hon rohingyer. Enligt vittnen ska hon ha sagt att regeringen finns där för att hjälpa till, samt att invånare i Rakhine inte ska slåss mot varandra

6 november lyckades FN:s säkerhetsråd inte samla sig kring en resolution mot Myanmar för hanteringen av flyktingkrisen i Rakhine, då Kina motsätter sig en sådan. Rådet gör istället ett kritiskt uttalande i vilket det uppmanar Myanmars regering att stoppa den militäroffensiv i delstaten som orsakat flyktingströmmen in i Bangladesh

14 november i en intern utredning frikände armén sig själv från alla anklagelser om brott och kränkningar begångna mot rohingyer i Rakhine

16 november skrev Human Rights Watch (HRW) i en rapport att många kvinnor och flickor i den muslimska minoriteten rohingya har utsatts för gruppvåldtäkter utförda av soldater under militäroffensiven i Rakhine som inleddes i augusti 2017

16 november sade arméchef Min Aung Hlaing att de drygt 600 000 rohingyer som flytt till Bangladesh sedan i augusti 2017 inte kan återvända förrän de riktiga myanmariska medborgarna är redo att acceptera dem. Han avvisade också alla anklagelser om att armén begått övergrepp mot folkgruppen rohyngier. Arméchefens uttalande gick därmed emot Aung San Suu Kyi och hennes regering som tidigare lovat att påbörja repatrieringen av flyktingarna

19 november efter mötet mellan Aung San Suu Kyi presenterar Kinas utrikesminister Wang Yi ett förslag på hur krisen i Rakhine ska lösas. I förslaget ingår en vapenvila och repatriering av de flyktingar befinner sig i Bangladesh

23 november ingick Myanmar och Bangladesh ett avtal om samarbeta för att återföra de runt 600 000 människor som flytt Myanmar till Bangladesh. Repatrieringen är planerad att påbörjas i slutet av januari 2018

28 november undvek påven Franciskus under sitt besök nämna rohingyerna, anklagelserna om etnisk rensning utförd av militären samt den humanitära krissituation som uppstått efter militäroffensiven i Rakhine. Inte heller Aung San Suu Kyi nämnde under besöket rohingyerna eller övergreppen mot dem

December

10 december greps två myanmariska reportrar från nyhetsbyrån Reuters och åtalades för att ha använt sekretessbelagt material när de avslöjade en massaker på tio rohingyer i byn Inn Din i Rakhine

14 december dödades minst 6 700 rohingyer mellan 25 augusti och 25 september som var den första månaden av militärens offensiv mot militanta rohingyer i Rakhine. Bland de döda fanns omkring 730 barn under fem års ålder enligt hjälporganisationen Läkare utan gränser i en rapport. Enligt rapporten sköts 69 % av offren ihjäl, 9 % brann inne i sina hus och 5 % slogs ihjäl. Av barnen sköts 60 % ihjäl

19 december meddelade militären att man funnit en massgrav i den norra delen av delstaten Rakhine. I graven, som upptäcktes i en by där merparten av invånarna är muslimska rohingyer, fanns kvarlevorna efter tio människor

24 december antog FN:s generalförsamling en resolution som uppmanade Myanmar att avsluta den militära insatsen mot rohingyer i delstaten Rakhine. Resolutionen krävde också att alla flyktingar tilläts återvända, att rohingyer erbjuds fullt medborgarskap i Myanmar och att FN tillsätter ett så kallat särskilt sändebud för Myanmar. 124 länder röstade för resolutionen. Kina, Ryssland, Kambodja, Laos, Filippinerna, Vietnam, Vitryssland, Zimbabwe och Syrien röstade emot

29 december sände Bangladeshiska myndigheter en lista till Myanmar med namn på omkring 100 000 muslimska rohingyer som befinner sig i flyktinglägren kring Cox’s Bazar och som Bangladesh vill återsända i en första etapp av den repatriering de båda länderna enades om i november 2017. Enligt avtalet ska de första flyktingarna återvända till Myanmar i slutet av januari 2018

2018 

Januari

10 januari erkände arméchefens kansli för första gången att regeringssoldater har deltagit i det våld som pågått i delstaten Rakhine sedan i augusti 2017 och som drivit fler än 650 000 muslimska rohingyer på flykt till Bangladesh

15 januari hade Myanmar och Bangladesh enats om att 1 500 rohingyer ska skickas tillbaka från flyktinglägren i Bangladesh till Myanmar varje vecka under två år. Av överenskommelsen framgick dock inte när repatrieringen ska påbörjas

16 januari dödades sju personer när polisen skjuter in i omkring 5 000 buddhister tillhörande folkgruppen rakhine (arakan) i staden Mrauk U. Människorna hade samlats för att fira en buddistisk ceremoni och det är inte känt varför situationen urartade i våld

Februari

13 februari skrev ytterligare två rebellgrupper under avtalet om vapenvila med regeringen. Därmed har 10 av 17 rebellgrupper ingått avtalet

21 februari dödades två kvinnliga banktjänstemän och drygt ett 20-tal människor skadades när en sprängladdning detonerar i en bank i staden Lashio i delstaten Shan

26 februari uppmanade Tawakkol Karman, Shirin Ebadi och Mairead Maguire, som alla tre mottagit Nobel fredspris, fredspristagaren Aung San Suu Kyi att ”se klart” och ta ställning mot våldet som riktas mot rohingyerna. Uttalandet kom efter att de tre besökt flyktinglägren i Bangladesh. FN har beskrivit det systematiska våldet mot rohingyerna i Rakhine som etnisk rensning och ett möjligt folkmord, men har inte anklagat militären för krigsbrott. Flera kritiker kräver att Suu Kyis fredspris ska tas tillbaka. Myanmars ledning har avvisat alla anklagelser och stoppat FN:s utredare från att besöka Rakhine

Mars

2 mars placerade Myanmar ut militärer i gränszonen mellan länderna, vilket påverkar relationen mellan länderna negativt

11 mars en rapport från Amnesty International visade satellitbilder och vittnesmål att landets militär sedan januari 2018 rivit övergivna rohingya-byar i norra Rakhine och byggt nya vägar och militära byggnader där byarna stått

19 mars ställde Aung San Suu Kyi in ett offentligt framträdande hos en tankesmedja i Sydney, Australien. Hon besökte Australien för att delta i ett möte mellan Australien och Aseanländerna. En stor del av mötestiden gick åt att diskutera flyktingkrisen i Rakhine

21 mars avgick president Htin Kyaw efter två år på posten. Det är inte känt varför Htin Kyaw avgår i förtid men den 72 årige presidenten har tidigare haft problem med hjärtat

28 mars valde parlamentet med stor majoritet Win Myint från NLD till ny president. Han har tidigare arbetat som jurist och var politisk fånge under juntatiden. Med Win Myint som president innebar det Suu Kyi kunde fortsätta att vara Myanmars verkliga ledare

30 mars tillträdde Win Myint som president

April 

2 april efter att under lång tid ha nekat FN:s säkerhetsråd att besöka landet tillät Myanmars regering detta. FN ville göra ett besök för att bedöma situationen för att bedöma situationen för rohingyerna i Rakhine. Datum för besöket bestämdes dock inte

10 april dömdes sju soldater till upptill tio års straffarbete för delaktighet i det utomrättsliga dödandet av tio rohingyer i byn Inn Din i september 2017

27 april flydde fler än 4 000 människor från sina hem i delstaten Kachin de senaste tre veckorna på grund nya strider mellan den etniska gerillan KIA och regeringsstyrkor

Maj

1 maj besökte en delegation från FN:s säkerhetsråd Myanmar. Under det två dagar långa besöket träffade delegationen Aung San Suu Kyi och generalen Min Aung Hlaing. Efter ett besök i Rakhine uppmanar FN-representanterna åter Myanmars ledare att låta en oberoende utredning granska anklagelserna om grova övergrepp mot den rohingyska befolkningen i Rakhine. Sedan 2012 har omkring 1 miljon, av 1.5 miljoner, rohingyer drivits ut ur landet

12 maj dödades ett 20-tal människor i nya strider mellan militären och den etniska gerillan TNLA i delstaten Shan

Juni

25 juni riktade EU sanktioner mot sex högt uppsatta militärer och en polischef för deras roll i flyktingkrisen i Rakhine. Även Kanada inför sanktioner mot samma militärer. Sanktionerna består av reseförbud och frysta tillgångar

26 juni avskedades en av de fem generaler som EU riktat sanktioner riktade mot sig av EU för brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med militäroffensiven i Rakhine från hösten 2017. En annan av de fem generalerna avgick i maj på grund av hälsoskäl och en låga prestationer i tjänsten

Juli

4 juli sattes ett sextiotal rohingyer har satts i förvar efter att de försökt återvända till Myanmar efter flykten till Bangladesh. Anledningen var oklar. Sedan augusti 2017 har färre än 200 rohingyiska flyktingar återvänt till Rakhine genom repatrieringsavtalet med Bangladesh

Augusti 

27 augusti skrev FN:s oberoende utredare att överbefälhavare Min Aung Hlaing och ett antal andra befälhavare bör åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott riktade mot rohingyerna i sin rapport. I rapporten kritiseras även Aung San Suu Kyi för att hon inte agerat tillräckligt mot övergreppen

September

3 september dömdes två myanmariska journalister från nyhetsbyrån Reuters, Wa Lone och Kyaw Soe Oo, till sju års fängelse vardera för att ha använt sekretessbelagt material vid avslöjandet av en massaker i byn Din Inn i Rakhine. Båda nekade till brott och sa att de lurades i en fälla när de fick dokumenten av en polischef under ett restaurangbesök

12 september fick, för första gången sedan flyktingkrisen tilltog hösten 2017, FN-organen UNDP och UNHCR tillstånd av myndigheterna att resa in Rakhine

18 september öppnade åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) en preliminär utredning av anklagelserna mot Myanmar om systematiska övergrepp begångna mot landets rohingyer- Över en miljon statslösa rohingyer befinner sig nu i Bangladesh

18 september offentliggjorde FN:s oberoende utredare sin slutrapport om händelserna i Rakhine sedan hösten 2017. Enligt rapporten har Myanmars armé använt oproportionerligt våld mot den rohingyska minoriteten. Utredarna ansåg att militärens politiska inflytande måste upphöra och att de högsta generalerna måste ställas inför rätta för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Enligt rapporten har Aung San Suu Kyi och hennes regering bidragit till den stora omfattningen av brott mot de mänskliga rättigheterna i Myanmar. Myanmar står dock fast vid att militäroffensiven hösten 2017 var nödvändig för att krossa ett rohingyskt väpnat uppror

18 september dömdes krönikören Ngar Min Swe till sju års fängelse för att ha lagt ut olämpliga inlägg om Aung San Suu Kyi på Facebook

December

20 december meddelade militären att de genomför nya upprensningsoperationer i norra Rakhine sedan två buddister hittats dödade

2019 

Januari

3 januari Flera veckors strider mellan gerillagruppen Arakan Army (AA) och militären i norra Rakhine drev tusentals människor på flykt

4 januari Gick gerillagruppen Arakanesiska armén (AA), som kämpar för den buddistiska gruppen rakhines rättigheter i delstaten Rakhine, till angrepp mot fyra polisstationer i Buthidaung nära gränsen till Bangladesh. Tretton poliser dödades och nio poliser skadades innan militären kom till polisens hjälp

7 januari Beordrade regeringen militären att inleda en offensiv mot den buddistiska AA-gerillan i Rakhine

11 januari Avslog appellationsdomstolen de två Reutersjournalisterna Wa Lone och Kyaw Soe Oos överklagande av fängelsedomarna på sju år som avkunnades mot dem i september 2018 för användande av hemligstämplade dokument vid avslöjandet av en massaker på rohingyer i en by i Rakhine

18 januari Meddelade militären att man dödat 13 rebeller inom gerillagruppen AA i strider i delstaten Rakhine

Februari

6 februari Protesterade Bangladesh mot att en ny flyktingvåg höll på att skapas när tusentals invånare i Rakhine flydde till landet undan de nya striderna som uppstått

15 februari Dömdes två personer till döden för mordet på den muslimske juristen Ko N i januari 2017. Ko Ni arbetade som rådgivare till Aung San Suu Kyi och NLD. Ko Ni arbetade för att få författningen ändrad, så att militärens formella politiska makt skulle minska

19 februari Antog parlamentet ett förslag från NLD om att tillsätta en kommitté som skulle se över författningen från 2008. Militären och dess stödparti USDP motsatte sig förslaget

April

10 april Rapporterades om intensiva strider mellan regeringssoldater och gerillagruppen Arakanesiska armén (AA) i Mrauk U i Rakhine. Tiotusentals människor rapporterades ha flytt från sina hem undan striderna

30 april Förbjöd EU vapenförsäljning till Myanmar till den 30 april 2020 och sanktionerna mot 14 högt uppsatta ledare inom militären och säkerhetstjänsterna på grund av deras roller i våldet mot och fördrivningen av hundratusentals rohingyer i Rakhine 2017

Maj

7 maj Kunde de båda Reutersreportrarna Wa Lone och Kyaw Soe Oo lämnar fängelset i Rangoon efte att de benådats av presidenten i samband med den traditionella nyårsamnestin. Omkring 6 500 fångar benådades samma dag

28 maj Frigavs de sju soldater som 2018 dömdes till tio års fängelse för massakern på tio rohingiska män och pojkar i byn Inn Din i Rakhine 2017

Juli

15 juli Lämnade kommittén som tillsattes i februari för att granska författningen sin rapport till parlamentet. Rapporten innehöll över 3 500 förslag på tillägg till 2008 års författning. Förslagen syftar till att minska militärens inflytande över politik och samhälle

16 juli Införde USA nya sanktioner mot Myanmars militär. Arméchef Min Aung Hlaing och tre andra höga militära befäl samt deras familjer belades med inreseförbud till USA

Augusti

5 augusti Lämnade FN-utredare en rapport om läget i Myanmar och förespråkade hårdare sanktioner mot militären och dess ekonomiska intressen

22 augusti Misslyckades även det andra försöket att få rohingyska flyktingar i Bangladesh att frivilligt flytta tillbaka till hemlandet Myanmar. Inte en enda flykting kom till de bussar och lastbilar som Bangladesh ställt till förfogande för återresan. Flyktingarna uppgav att de inte ville återvända till Myanmar så länge deras säkerhet inte kunde garanteras där

September

17 september Lämnade FN-utredare över en andra rapport med en förteckning på 150 personer som de misstänkt gjort sig skyldiga till folkmord eller krigsbrott mot rohingyerna i Rakhine i samband med militäroffensiven hösten 2017. Namnlistan var hemlig, men det framgick att flera militärbefäl fanns med på den

Oktober

26 oktober Kidnappade Arakanesiska armén (AA) närmare 60 poliser, regeringssoldater och statstjänstemän i delstaten Rakhine

November

7 november gick flera rohingyska och latinamerikanska människorättsgrupper samman i en rättssak i Argentina i vilken de anklagade en rad myanmariska personer, däribland Aung San Suu Kyi, för att ha gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med fördrivningen av rohingyer från Rakhine 2017

14 november gav Internationella brottmålsdomstolen ICC klartecken till en fullskalig granskning av anklagelserna om brott mot mänskligheten begångna mot rohingyer i Rakhine hösten 2017

21 november Skulle Aung San Suu Kyi i egenskap av utrikesminister leda Myanmars försvar i ICJ-domstolen i Haag, där Gambia dragit landet inför rätta med anklagelser om folkmord på muslimska rohingyer 2017

December

11 december Avvisade Aung San Suu Kyi Gambias anklagelse vid förhandlingarna i ICJ om att ett folkmord med avsikt skulle ha begåtts mot den rohingyska folkgruppen i Rakhine hösten 2013 och sade också att Gambia, som tagit Myanmar till domstolen, gav en missvisande och ofullständig bild av vad som hände

19 december detonerade tre mindre sprängladdningar i den lilla staden Manaung, som ligger på en ö utanför kusten i Rakhine, strax innan besök av Aung San Suu Kyi

26 december Dödades en lokal NLD-politiker i Buthidaung i Rakhine efter att ha kidnappats av gerillagruppen AA den 11 december

2020

Januari

17:e Besökte Kinas president Xi Jinping Myanmar och utlovade stora investeringar i landet, bland annat i en djuphavshamn, ett höghastighetståg till Kina och en modernisering av Rangoon

20:e I en rapport från den regeringstillsatta kommissionen (ICOE) fastslogs att en del enskilda soldater sannolikt gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och grova brott mot mänskliga rättigheter gentemot rohingyer under militäroffensiven 2017

23:e Beslutade Internationella domstolen i Haag att Myanmar måste vidta akuta åtgärder för att förhindra ett folkmord på landets rohingyska minoritet och att Myanmar även måste bevara alla eventuella bevis på att militärens fördrivning av rohingyer hösten 2017 var ett folkmord

Mars

10:e Röstade militärens företrädare i parlamentet ned NLD:s försök att minska militärens politiska befogenheter. NLD hade under ett år försökt genomföra författningsändringar som syftade till att avskaffa de platser i parlamentet som var reserverade för militären och som innebar att militären kunde stoppa alla lagförslag från NLD

24:e Rapporterade Myanmar sina två första fall av covid-19 smitta

25:e Terrorstämplade myndigheterna den väpnade separatistgruppen Arkanesiska armén (AA), som kämpar för självstyre för den buddistiska folkgruppen rakhine (arakaneser)

31:a Rapporterade Myanmar sitt första dödsfall i covid-19. Den avlidne var en 69-årig man som tidigare samma månad återvänt från cancerbehandling i Australien

April

9:e Släpptes omkring 250 rohingyer ur fängelse för att minska risken för smitta av covid-19

17:e Tillkännagav president Win Myint att en fjärdedel av de nästan 24 900 personer som sitter i fängelse skulle friges för att minska spridningen av coronaviruset, 87 av dem var av utländsk härkomst. Hela Myanmar var nu satt i karantän på grund av coronapandemin

18:a Började myndigheterna lätta på de restriktioner i Rangoon som infördes i mars för att bromsa coronapandemin. Det nattliga utegångsförbudet kvarstod dock

29:e Meddelade Yanghee Lee, FN:s sändebud för mänskliga rättigheter i Myanmar, att militären kan ha begått krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i sin kamp mot rebellgruppen Arakanesiska armén (AA) i delstaterna Chin och Rakhine. Striderna mellan militären och AA i Rakhine hade trappats upp under de senaste månaderna och beskrevs som de intensivaste i landet på flera år av tankesmedjan Internationella krisgruppen (ICG)

Juni

21:a Myanmar hade nu 287 bekräftade fall av covid-19 och sex dödsfall i sjukdomen

26:e Beviljade IMF, Internationella Valutafonden, Myanmar ett lån på 356,5 miljoner dollar för att mildra den ekonomiska nedgången i landet på grund av coronapandemin

30:e Dömde en militärdomstol tre officerare för övergrepp begångna mot rohingyer under operationer i olika byar i Rakhine. Rättegången hölls bakom lyckta dörrar varför det inte kom ut någon information om vilka som dömts eller till vilka straff

Augusti

26:e Spridningen av coronaviruset ökade snabbt i Myanmar och särskilt fort spreds det i Rakhine, som stängdes ned helt av myndigheterna. Delstaten är en av landets fattigaste och speciellt utsatta är de omkring 130 000 rohingyer som bor i Rakhine och de omkring 150 000 arakaneser (rakhiner) som lever som internflyktingar på grund av striderna mellan militären och rebellgruppen Arakanesiska armén (AA)

Oktober

14:e Kidnappades tre kandidater för partiet NLD- av den terroristklassade gruppen AA i Rakhine

16:e Meddelade valmyndigheten att de allmänna valen den 8 november inte kommer att kunna genomföras i alla delar av landet på grund av bristande säkerhet. Områden i de konfliktdrabbade delstaterna Rakhine, Shan och Kachin kommer att spärras för val

29:e Öppnades många vallokaler för röstberättigade som var 60 år eller äldre för förtidsröstning, en av de som förtidsröstade var Aung San Suu Kyi

November

8:e Vann Aung San Suu Kyis regerande parti NLD parlamentsvalet med så stor marginal att det fick över 50 % av platserna i den lagstiftande församlingen. Det militärstödda oppositionspartiet USDP hävdade valfusk och människorättsgrupper framförde kritik mot att valet inte gick att genomföra i vissa konfliktdrabbade områden

15:e Undertecknade femton länder, Myanmar var ett av dessa, i Asien och Stillahavsregionen handelsavtalet RCEP, Regional Comprehensive Economic Partnership. Medlemmarna är några av världens största ekonomier, Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland samt de tio sydöstasiatiska Aseanländerna. Tillsammans svarar de för nästan en tredjedel av världens samlade BNP

Myanmar flora och fauna, Burma flora och fauna 

Som i andra delar av Asien består Burmas, Myanmars, ursprungliga skogar av två huvudtyper; monsunskogen och regnskogen. Var och en med sina karaktäristiska växter. I, på gränsen mot Tibet förekommer en vegetationstyp anpassad till Himalayas stränga klimat

Djurlivet är, precis som växtligheten, anpassad till tropiska förhållanden och här finns däggdjur som tiger, elefant, olika arter björnar och apor, tapir, gaur mm

Fågellivet är rikt och man uppskattar att det finns cirka 1 000 olika arter i landet, inklusive flyttfåglar

Myanmar geografi, Burma geografi

Till ytan är Myanmar, Burma, cirka 1,5 gånger större än Sverige. Landets form liknas ibland med en papegojas. Burma, Myanmar har en längd av cirka 200 mil och är som bredast 100 mil
Myanmar, tidigare Burma, ligger i Sydöstasien med kust mot Bengaliska viken och Indiska oceanen

Centralslätten kring floderna Irrawaddy, Ayeyarwady, och Sittang, Sittaung, är helt omgärdad av en hästskoliknande kedja av berg och högplatåer som avgränsar landet från Bangladesh och Indien i nordväst samt Kina, Laos och Thailand i öst. Genom dessa bergsområden skär Floderna Chindwin och Salween (Thanlwin) i väst respektive öst

Floden Irrawaddy är nästan 2 000 kilometer lång, och räknas som landets livsnerv

I södra Myanmar, Burma, löper en smal, skogrik landremsa längs Thailand ned till Malackahalvöns smalaste del. Utanför denna finns ett stort antal öar, Mergui (Myeik)-arkipelagen. Merparten av landets ris odlas i bördiga deltaområden som floden Irrawaddy och andra floder bildat

Myanmar huvudstäder:
Yangon (Rangoon) 4 478 000 invånare /
Naypyidaw (administrativ huvudstad sedan 2006) 925 000 invånare

Myanmar andra större städer:
Mandalay 1 208 000 invånare, Mawlamyine 439 000 invånare, Kyain Seikgyi 246 000 invånare

Myanmar klimat, Burma klimat 

Klimatet i Myanmar / Burma är i huvudsak tropiskt och påverkas av sydvästmonsunen från Indiska oceanen, som ger landet tre årstider: en varm regntid från slutet av maj till slutet av oktober, en svalare och torrare period från oktober till mitten av februari och en varm torrtid från februari till maj

I högländerna är klimatet relativt svalt. I bergsområdena i de nordligaste delarna av landet förekommer snö i januari och februari

Genomsnittstemperatur Rangoon Celsius
Januari       +24.8
Juli              +26.9

Genomsnittlig nederbörd i Rangoon (mm)
Januari / Juli           3 / 468

Myanmar befolkning, Burma befolkning

Drygt två tredjedelar av Myanmars invånare räknas till majoritetsfolket burmeser. Omkring 30 % av befolkningen tillhör cirka 100 officiellt erkända nationella minoriteter. I delstaten Rakhine lever den av regimen förföljda muslimska minoriteten rohingya. De betrakta som ett utländskt folk av regeringen och får därför inte medborgarskap i Myanmar

En stor del av befolkningen, huvudsakligen burmeser, bor i det bördiga låglandet på centralslätten kring floderna Irrawaddy och Sittang. Det var efter denna folkgrupp som landet fick sitt tidigare namn – Burma

Den största folkgruppen bland de många minoritetsfolken är shan, som bor i dalarna på högplatån i landets östra del. Den näst största minoriteten, karen (kayin), lever dels i Irrawaddyflodens delta sydväst om staden Rangoon (Yangon) och dels i gränsbergen mot Thailand i öster. Arakaneserna (rakhine) bor i delstaten Rakhine som ligger vid kusten i väster och gränsar till Bangladesh i norr

Vid självständigheten 1948 löstes inte frågan om minoritetsfolkens rättigheter och därför har olika grupper av frihetsrörelser kämpat för någon form av självstyre sedan dess. Landet har därför mer eller mindre befunnit sig i inbördeskrig under hela sin moderna historia. Den politik militärregimen för mot minoritetsfolken har lett till en omfattande utvandring eller flykt till grannländerna

Folkgrupper:
Burmeser (bamar) 68 %, Shan 9 %, Karen 7 %, Rakhine 4 %, Kineser 3 %, Mon 2 %, Indier 2 %, Övriga 5 %

För mer information      Myanmar landsfakta

Myanmar språk, Burma språk 

Burmesiska, som talas av majoriteten av landets meborgare, är officiellt språk. Tillsammans med tibetanska utgör det stommen i den tibetoburmanska språkgruppen. Dit hör också flera av Myanmars minoritetsspråk: arakanesiska, karen, karenni, kachin och chin samt några mindre språk. Mon, palaung och wa tillhör språkgruppen mon-khmer och är således besläktade med khmer, huvudspråket i Kambodja. Shan är ett thaispråk, nära besläktat med thailändska och laotiska

Språk:
Burmanska är officiellt språk, minoritetsspråk som arakanesiska, karen, karenni, kachin, chin, naga, mon, palaung, wa, engelska

Myanmar religion, Burma religion 

Majoriteten av burmeserna, arakaneserna (rakhine), mon, shan och pa-o samt flertalet karener är buddister tillhörande theravadaskolan

Bland minoritetsfolken kachin och chin är de flesta kristna, främst baptister men också katoliker
Enligt folkräkningen 2014 är inte fullt 90 % av befolkningen buddister (theravadabuddister), medan drygt 6 % är kristna, drygt 4 % är muslimer, knappt 1 % är anhängare av traditionella inhemska religioner och 0,5 % är hinduer

Formellt råder religionsfrihet i landet

Myanmar religion:
Buddhister 87.9 %, Kristna 6.2 %, Muslimer 4.3 %, Animister 0.8 %, Hinduer 0.5 %, Övriga 0.2 %, ingen religion 0.1 %

För mer information      Myanmar landsfakta

Myanmar socialt, Burma socialt

För offentliganställda finns ett begränsat socialförsäkringssystem som omfattar pension och viss ersättning vid sjukdom, moderskap och arbetsskada. För övriga finns knappt någon form av socialförsäkringssystem

För längesedan fanns en förhållandevis väl fungerande fri hälsovård som omfattade många. Efter att den försummats i många år fungerar den dåligt. Tillgången till sjukvård och mediciner anses nu vara lika dålig som i de fattigaste afrikanska länderna. Situationen är värst för de etniska minoriteterna i konfliktområdena

Under militärdiktaturen utvecklades Myanmar till ett socialt skiktat klassamhälle, med höga militärer och byråkrater i toppen och bondebefolkningen och de etniska minoriteterna i botten vilket har lett till stor fattigdom hos en stor del av befolkningen

Narkotikamissbruket är utbrett som en följd av den utbredda opiumodligen. Spridningen av hiv/aids har snabbt ökat i missbrukargrupperna genom smittade injektionssprutor. Sedan i början av 2000-talets första år samarbetar Myanmar med frivilligorganisationer för att begränsa spridningen

Barnarbete är vanligt förekommande på grund av fattigdom trots att man skrivit under och ratificerat FN:s barnkonvention. Många barn ur problemfamiljer hamnar på gatan, där de försörjer sig genom att tigga eller stjäla. Barnprostitution förekommer och fattiga flickor löper risk att rövas bort och sålda som prostituerade i Thailand

Ett annat problem utgör arméns och de etniska milisernas tvångsrekrytering av barnsoldater. Upp till 20 % av arméns soldater uppges vara under 18 år, trots att det inte är tillåtet enligt lag. FN försöker få myndigheterna att avskaffa användandet av barnsoldater

Myanmar utbildning, Burma utbildning 

I Myanmar, Burma, är skolundervisningen avgiftsfri för alla där den finns att tillgå, vilket är fallet i städerna men inte alltid på landsbygden

De barn som vill, har möjlighet kan börja i förskola vid fyra års ålder. Vid fem års ålder börjar barnen den obligatoriska grundskolan som omfattar fem år. Efter dessa år följer ett fyraårigt mellanstadium samt ett tvåårigt högstadium. Nästan alla barn börjar i grundskolan eller går i buddistiska klosterskolor, men bara drygt hälften av en årsklass fortsätter till mellanstadiet
Under lång tid efter självständigheten hade Myanmar länge en jämförelsevis hög utbildningsnivå, och läskunnigheten var hög. Universiteten i Rangoon och Mandalay har traditionellt varit de främsta. På 1960-talet, efter att militären tagit makten, sjönk standarden på utbildningen långsamt. Från mitten av 1990-talet blev det en markant försämring på alla utbildningsnivåer på grund av låga ekonomiska anslag

Under demokratiseringsprocessen som startade på 2010-talet har regeringarna anslagit mera pengar till utbildningssektorn

Det finns även ett antal privata skolor i landet, en del tar ut höga terminsavgifter medan andra drivs genom välgörenhet. Nya privata skolor har startats delvis med hjälp från utlandet

Efter studentrevolter stängdes de större universiteten i Rangoon och Mandalay nästan helt år 1996, endast doktorandstudier tilläts. År 2013 öppnades de åter

För mer information      Myanmar landsfakta

Thanaka, ansiktsdekorationer

Vid ett besök i Burma lägger man snabbt märkte till att burmeserna har stora gula ”fläckar” i ansiktet, thanaka. Dessa kommer från en pasta, gjord på vatten och bark från thanakaträdet. Pastan stryker man på huden som skydd mot den starka solen. Den är också fuktighetsbevarande och fungerar även som skönhetsmedel

Myanmar turism, Burma turism 

För inte så längesedan var Myanmar, Burma, ett av världens mest isolerade länder. Efter en  satsning på att utveckla turismen har antalet besökare stigit kraftigt. Den som besöker Myanmar har mycket intressant och spännande att uppleva; ett naturskönt land, fina stränder, en stor etnisk mångfald, gyllene pagoder och en spännande historia. Det som grumlar idyllen är ett flertal konflikter, inte minst den mot rohingyafolket i delstaten Rakhin, som pågår mellan regering och minoritetsfolk som strävar efter sin frihet

Jag besökte Burma år 2 000 och deltog då i en starkt ifrågasatt resa. Den väckte till och med så stort uppseende att man i TV diskuterade huruvida det var rätt att resa till Burma som turist

Min resa gick under en period då mycket få turister kom till landet och jag fick därför uppleva ett genuint Burma som kommer att förändras med de allt fler besökare som kommer till landet

Jag besökte många spännande och intressanta platser som Rangoon, Pathein, Sittwe och Mrak-U i nordväst, Mandalay, Amarapura, Mingun, Sagaing, Bagan, Mount Popa, Kalaw-regionen och Inlesjön. Vackra, spännande och intressanta platser med ett fascinerande folkliv

Resan till Burma var en av mina bästa och starkaste, hittills. Med mig hem hade jag nya erfarenheter och minnen från ett vackert och intressant land. De starkaste intrycken från resan var nog mötena med, de alltid leende och vänliga, invånarna, men även den vackra naturen lämnade oförglömliga minnen.

För mer information om Myanmar / Burma: 

Min resa till Myanmar / Burma, foton och reseberättelse

Landsfakta (yta, folkmängd, folkgrupper, läskunnighet, befolkningspyramid, BNP, flagga mm)

Travel in Myanmar Myanmar tourism

Sidan uppdaterad: 210301

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dem på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik