På denna sida finns information om Lettland historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Några bilder från min resa till Lettland
Här finns information om Lettland historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Några platser som jag besökte under min resa till Lettland var riga, jurmala, kuldiga, dundaga, cape kolka, slitere, irbene, ventspils och sigulda, rainer stalvik
Min 3 293 kilometer långa bilresa genom Baltikum har gett mig en bra uppfattning om vad de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har att erbjuda en resenär. Min resa började och slutade i Lettlands huvudstad Riga.
Här finns inga spektakulära naturupplevelser att göra, men man har mycket skog som det går bra att vandra i, floder att paddla på och en lång kustlinje som kan bjuda på både bad och härlig enslighet. Kulturlivet har också en hel del att erbjuda.
Det som lockade mig till att utforska de tre länderna var att besöka de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista, som de gamla stadsdelarna i Tallin, Riga och Vilnius, Kuriska näset med sina mäktiga sanddyner (Litauen) och Kernave (Litauen) med sina arkeologiska lämningar (Litauen). Men jag ville också komma till platser som ”Korskullen” i Litauen där det finns över 100 000 kors utplacerade av pilgrimer, vandra bland staden Siguldas slott, att besöka ålderdomliga byar, i framför allt, Litauen och Narvas mäktiga borg som spelade en viktig roll under Sveriges storhetsperiod.
Den som är intresserad av arkitektur, gamla stadsmiljöer, platser med historisk anknytning och ålderdomliga byar har en hel del att titta på i dessa länder.
Jag tyckte om att resa i Baltikum för städerna med de gamla stadsmiljöerna, den vackra arkitekturen, de gamla byarna och att det ofta fortfarande är ett lugnare tempo här än hemma i Sverige.
Det som var mindre trevligt på denna resa var att det verkade som om väldigt många balter mentalt fortfarande är kvar i ”det gamla sovjetsamhället”, vilket visar sig i att människor är ohövliga, oartiga, buffliga och ohjälpsamma.
Ett exempel på ohjälpsamhet var det jag råkade ut för i den lilla lettiska byn Mazirbe, där en expedit vägrade att beskriva vägen till en sevärdhet för att HON inte tyckte den var någonting att se! Värsta otrevligheten jag råkade ut för under resan var mötet med den turisthatande polismannen Gintautas Stepanafas vid entrén till nationalparken på Kuriska näset i Litauen. Först bötfällde han mig för att ha kört över en heldragen linje som inte finns och sedan visade han att han ville skära halsen av mig och ”all tourists”. Jag var väldigt överraskad över hans beteende eftersom det enda jag gjorde var att stanna till för att betala avgiften till nationalparken! Hans polisrapport har jag sparat som en ”souvenir” från Litauen. Första dagen jag var i Litauen stals mitt paraply ur ryggsäcken på marknaden i Klaipeda. Heja Litauen!
Jag har aldrig haft så få kontakter med lokalbefolkningen under en resa som på denna! Fast jag är inte speciellt ledsen för det med tanke på hur otrevliga många balter var!
In the very near future I have visited 90 countries, all over the world, and have been lucky to meet many nice people, with the people in the Baltic as an exception. Regretfully I met a lot of very rude, unpolite and unhelpful people during this trip. The worst one was the Lithuanian policeman Gintautas Stepanafas who fined me for crossing a line that not existed!!! It seems, regretfully, that many persons still acts as they did during the ”Sovjetperiod”. They should consider that they left this era and now are members of Europe! My first day in Lithuania someone stole my umbrella from the backpack. Lithuania, I love you!
Läs om min resa och se fler bilder lettland-resa
Lettland historia i korthet
Lettland, äldre historia
Det landområde som vi sedan 1800-talet kallar för Lettland var bebott redan flera årtusenden före Kristus. Den baltiska kustens rika förekomst av bärnsten, som används till smycken och andra prydnadsföremål, ledde tidigt till handel mellan Baltikum och Medelhavsområdet. I forngrekiska gravar har man hittat föremål av bärnsten daterade till cirka 1 600 före Kristus, som har visat sig komma från Östersjökusten. På 100-talet efter Kristus, under romarrikets tid, uppstod den så kallade Bärnstensvägen som var en livligt trafikerad handelsled mellan Norditalien och Östersjön.
De första säkra skriftliga uppgifterna om ett baltiskt folk, aisterna, kommer från den romerske historieskrivaren Tacitus ungefär ett århundrade e Kr. Enligt honom samlade detta folk bärnsten och var jordbrukare och fruktodlare i större omfattning än germanerna. En gotisk författare som hette Jordanes skrev på 500-talet att aisterna bodde öster om floden Wistula. Språkvetenskaplig forskning har visat att det baltiska området under forntiden sträckte sig från Östersjön in i nuvarande Ryssland, ända fram till trakterna kring Volga och Moskva.
Under slutet av 1100-talet erövrade tyska korsriddare områden utmed den baltiska kusten. År 1201 grundade de Riga av dden preussiske biskopen Albert. Här bildades Svärdsriddarorden, som senare gick upp i Tyska orden. År 1282 blev Riga en hansestad.
Efter reformationen år 1522 upplöstes den tyska ordensstaten. I kriget mellan åren 1558 och 1583 hamnade Livland under polsk-litauisk styre. Efter det svensk-polska kriget, 1600 – 1629, kom landet under svensk kontroll. Efter det nordiska kriget 1700 – 1721 blev Livland och Riga en del av det växande ryska väldet under tsar Peter I. Kurland var länge ett självständigt hertigdöme under Polen men avstods 1795 till Ryssland, i och med detta behärskade tsaren Östersjöns hela östra kust. Livland och Kurland förblev ryskkontrollerade baltiska provinser fram till den lettiska självständigheten 1918.
På 1850-talet uppstod en nationell rörelse som möttes av en medveten förryskningspolitik, bland annat förbjöds lettiska som undervisningsspråk i folkskolan. I början av 1900-talet bildades en politisk rörelse som krävde territoriell självständighet för Lettland inom det ryska imperiet. Mellan åren 1905 – 1907 gjorde letterna uppror både mot den tyska lantadeln och mot det ryska förtrycket. Resningen slogs dock ned på ett mycket brutalt sätt och hundratals människor dödades i straffexpeditioner och avrättningar medan tusentals förvisades till Sibirien.
I samband med första världskriget, i synnerhet under åren 1915–1917, stod många strider i Lettland och landet lamslogs. År 1915 ockuperade Tyskland landets västra halva och en femtedel av befolkningen drevs på flykt medan ryssarna förflyttade en stor del av industrin till det inre av Ryssland.
Några viktiga årtal i Lettlands moderna historia
1917
Letterna krävde fullständigt oberoende och lettiska nationalistgrupper valde ett provisoriskt nationellt råd
1918 18 november utropade sig Lettland som självständigt
1920
Tyskar och ryssar hade slutgiltigt besegrats och när fredsavtalet undertecknades i Riga den 11 augusti lovade Sovjetryssland att ”för evig tid” respektera den lettiska självständigheten
1922 Antog Lettland en demokratisk författning
1920-talet
Den nya demokratin var instabil och flera svaga koalitionsregeringar avlöste varandra. De viktigaste partierna var det konservativa Bondeförbundet, som hade premiärministerposten i tolv av 18 regeringar och det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Kommunistpartiet var förbjudet. Framgångsrika jordreformer gav mark till över 140 000 jordlösa småbönder
1934
President Karlis Ulmanis, också Bondeförbundets ledare, genomförde en oblodig statskupp som upplöste parlamentet, förbjöd samtliga politiska partier och upprättade diktatur
1939
Den 23 augusti delas Europa upp mellan Tyskland och Sovjetunionen i den hemliga Molotiv-Ribbentrop pakten. De baltiska länderna hamnar i Sovjetunionens intressesfär
Den 5 oktober tvingar Sovjetunionen Lettland att underteckna ett avtals som ger dem rätt att invadera landet
1940
Den 17 juni ockuperade Sovjetunionen Lettland
Sovjetunionen genomförde val som regisserades av kommunisterna, och det nya parlamentet ”ansökte” sedan om inträde i Sovjetunionen. President Ulmanis deporterades och terror inleddes mot befolkningen i vilken över tusen människor dödades på mindre än ett år
1941
På natten den 14 juni deporterades över 15 000 lettiska invånare, de flesta var letter, men även judar och ryssar, till fångläger i Sibirien
Industrin och handeln började förstatligas
Sovjetstyret avbröts under sommaren när tyska trupper ockuperade Lettland
Lettiska Legionen, ett lettiskt SS-förband, inrättades på order av Adolf Hitler. Den största delen av Lettlands nära hundratusen judar dödades, delvis under medverkan av letter. Andra letter riskerade sina liv för att rädda judar och göra motstånd mot den tyska ockupationen
1944 Återkom de ryska trupperna till Lettland efter att den tyska armén drivits tillbaka
1945
De tyska trupperna kapitulerade och mer än 100 000 letter flydde till väst
Ryssarna återupptar förstatligandet av näringslivet som avbrutits under den tyska ockupationen och jordbruket kollektiviserades. Kommunistpartiet blev enda tillåtna politiska organisation och motståndsrörelsen, som främst representerades av de väpnade Skogsbröderna, slogs ned brutalt
1949 Den 25 mars deporteras 44 000 letter till fångläger i Sibirien
1953 Hade cirka 120 000 människor dödats, fängslats eller deporterats i Lettland
1959
Partiledningen byttes ut och en omfattande utrensning av nationalistiska letter genomfördes. En intensiv förryskning av Lettland startades, bland annat genom en massiv rysk invandring som hotade att göra letterna till minoritet i sitt eget land
1970-talet, slutet – 1980-talet, början
Den lettiska nationella rörelsen reaktiverades och oppositionen mot det sovjetiska styret och den omfattande miljöförstöringen, främst vid militärbaserna, tilltog
1984 Bildades en lettisk miljöskyddsorganisation
1986
Efter att Michail Gorbatjov tagit makten i Moskva bildades en medborgarrättsgrupp som organiserade de följande årens massdemonstrationer vid frihetsmonumentet i Riga för att påminna om historiska sovjetiska övergrepp på Lettland. Oppositionen blev med tiden en mycket stark kraft
1987
Den 14 juni och 23 augusti förekommer stora anti Sovjetiska demonstrationer i Riga som slås ned av ryssarna
Lettland historia, modern
1988
I september erkändes lettiska som statsspråk
I oktober bildades folkfronten som samlade de krafter som ville förändra den totalitära regimen
Den 11 november hissas den lettiska flaggan på Rigas slott för första gången sedan sovjetockupationen
1989
I juli antog Lettlands parlament, högsta sovjet, en deklaration om suveränitet och ekonomisk självständighet
Den 23 augusti, på 50-årsdagen av Molotov-Ribbentroppakten, bildade invånarna i Estland, Lettland och Litauen en 650 kilometer lång mänsklig kedja från Vilnius via Riga till Tallinn med krav på frihet och oberoende
Vid sin kongress i oktober krävde Folkfronten fullständig politisk och ekonomisk självständighet, flerpartisystem och marknadsekonomi
I lokalvalen i december fick Folkfrontens kandidater cirka 75 % av rösterna
1990
I början av året fråntogs det lettiska kommunistpartiet sina författningsenliga privilegier av den lettiska sovjetrepublikens högsta sovjet, som också fördömde 1940 års beslut om anslutning till Sovjetunionen. På samma gång togs flaggan, statsvapnet och nationalsången från mellankrigstidens självständiga Lettland åter i officiellt bruk
På våren vann Folkfronten valet till Lettlands högsta sovjet. Parlamentet bytte namn till högsta rådet och utfärdade en deklaration om återupprättande av Lettlands självständighet. Anatolijs Gorbunovs från det lettiska kommunistpartiet, ordförande för högsta rådet, fick ställning som statschef medan Folkfrontens Ivars Godmanis, utsågs till premiärminister
Enligt den sovjetiske ledaren Gorbatjov var Lettlands självständighetsförklaring olaglig och i Lettland förekom strejker bland icke-letter i protest mot självständigheten
1991
I början av januari gav kommunistpartiets ledning order till inrikesdepartementets specialtrupper, OMON (svarta baskrarna), att inta landets viktigaste tidningsredaktioner och förlagshus
Den 13 januari samlades över 700 000 människor från hela landet i Riga för att försvara landets oberoende
En vecka senare genomförde de svarta baskrarna väpnade aktioner mot inrikesdepartementet i Riga och fem människor dödades vilket gav självständighetsrörelsen ökat stöd
I mars genomfördes en folkomröstning och nästan 75 % av befolkningen röstade för ”en demokratisk och självständig lettisk republik”
I samband med Moskvakuppen förklarade den 21 augusti högsta rådet i Riga Lettland för självständigt. När det stod klart att kuppen i Moskva misslyckats och kommunistpartiet förbjöds, greps den lettiske kommunistledaren Alfreds Rubiks
Lettlands självständighet erkändes snabbt av en rad länder, och den 6 september även i Moskva
En svår fråga att hantera inför efter självständigheten gällde grunderna för medborgarskap i den nya republiken. I slutet av året lagfäste högsta rådet att alla som varit medborgare i Lettland fram till 1940, och deras ättlingar, automatiskt skulle få medborgarskap och därmed rösträtt
Hårda krav på språkkunskaper, insikter i grundlagen och lojalitet mot Lettland föreslogs för övriga invånare, av vilka de flesta var rysktalande. Detta ledde till demonstrationer bland ryska immigranter, skarpa protester från Moskva och hotfulla övningar av den ryska militären i Lettland. Bland letterna fanns dock ett utbrett stöd för hårda lagar mot den rysktalande befolkningen som var i majoritet i Riga och sex andra städer
1993
Vid det första parlamentsvalen den 6 och 7 juni saknade drygt 25 % av befolkningen medborgarskap och därmed rösträtt. 89 av saeimas 100 ledamöter som valdes var letter, trots att nästan hälften av befolkningen var icke-lettisk
Det nyvalda parlamentet återupprättade författningen från 1922 och utsåg Bondeförbundets kandidat Guntis Ulmanis till president
1994
Förhandlingarna med Ryssland om de sovjetryska truppernas återtåg blev svåra men den 31 augusti lämnar de sista ryska soldaterna Lettland.
1995
Årets parlamentsval vanns av två missnöjespartier, det vänsterpopulistiska Husbonden (Samnieks) och tyskletten Joachim Siegerists högerextrema och antiryska parti Folkrörelse för Lettland. Nio partier valdes in i parlamentet och regeringsbildningen blev därför besvärlig. Andris Skele, enpartilös ledamot, företagsledare och mångmiljonär lyckades bilda en koalitionsregering med sex partier. Skele ville locka utländska investerare till Lettland och föra landet mot medlemskap i EU
1996 Den 18 juni omvaldes Guntis Ulmanis som president
1997
Avgick Andris Skele men han fick forma en ny koalitionsregering, som drabbades av flera korruptionsaffärer och upplöstes efter ett halvår. I stället bildade Guntars Krasts en ny fempartiregering
1998
Försämrades Lettlands förhållande till Ryssland, dels på grund av konflikten kring den ryska minoritetens möjligheter att bli lettiska medborgare, dels för att lettiska veteraner från Waffen-SS fick hålla en minneshögtid i Riga. Till följd av krisen sprack den lettiska regeringen. Lettiska nationalistgrupper tvingade samma år fram en folkomröstning om en föreslagen liberalisering av medborgarskapslagen. Väljarna godkände förslaget vilket välkomnades av EU
Vid parlamentsvalen i oktober vann Andris Skeles Folkpartiet, ett nytt högerinriktat parti. Skele tvingades bort och Vilis Kristopans från Lettlands väg bildade en minoritetskoalition, som blev kortlivad
1999
Den 17 juni valde parlamentet den före detta psykologiprofessorn Vaira Vike-Freiberga till ny president, Lettlands första kvinnliga
Andris Skele återkom som premiärminister under året. I kamp mot budgetunderskottet föreslog hans koalition bland annat sänkta pensioner och höjd pensionsålder
2000
Under våren föll regeringen främst på grund av konflikter kring privatiseringen av de statliga företagen. Rigas borgmästare Andris Berzins från Lettlands väg utsågs till ny premiärminister
2001 Den 17-19 augusti firade Riga sitt 800 års jubileum som stad
2002
I parlamentsvalet förlorade Lettlands väg sina platser. Valets segrare blev det nybildade högerliberala partiet Ny era. Partiets ledare Einars Repse, tidigare chef för centralbanken, lovade kamp mot den svåra korruptionen
Einars Repse bildade en EU- och NATO-vänlig majoritetsregering
2003
I september hölls folkomröstning om Lettlands EU-medlemskap. Ja-sidan vann med 67 % av rösterna mot 32 % för nej
2004
Repses ledarstil och hans korruptionsjakt gav honom politiska fiender både inom och utom regeringen, och i början av året avgick han trots att President Vike-Freiberga hade manat regeringen att hålla samman över Lettlands inträde i NATO och EU under våren
Hon utsåg istället Indukis Emsis, från partiet De gröna, till ny regeringschef som bildade en minoritetskoalition
I maj antog parlamentet en skollag som krävde mer undervisning på lettiska i ryskspråkiga gymnasier. Lagen orsakade arga protester bland lettlandsryssar och hård kritik från Ryssland
Indulis Emsis minoritetsregering föll efter bara ett halvår. Till ny regeringsbildare utsågs Aigars Kalvitis från Folkpartiet
2006
Höstens parlamentsval blev historiskt när för första gången sedan självständigheten en regering omvaldes i Lettland
2007
Den populära presidenten Vaira Vike-Freibergas ersattes av Valdis Zatlers
Under hösten lät regeringen avskeda antikorruptionsbyrån KNAB:s chef Aleksej Loskutovs vilket ledde till protester hos befolkningen. Protesterna riktade sig mot korruption men också mot växande inflation och kraftigt stigande matpriser. Demonstranterna fick stöd av president Zatlers och i december avgick premiärminister Kalvitis, och Loskutovs återfick sin tjänst
Ny regeringschef blev inrikesminister Ivars Godmanis som varit premiärminister under åren 1990–1993
2008
Under sommaren beslöt regeringen åter att avskeda antikorruptionsbyråns chef Aleksej Loskutovs som anklagades för bristande kontroll sedan ett par tjänstemän vid byrån förskingrat pengar
Under hösten övergick den höga ekonomiska tillväxten i finanskris med drastiska och impopulära åtstramningar
2009
I januari äger ett stort protestmöte rum i Riga mot regeringen och följs av upplopp och våldsamma kravaller
I februari får Lettland ännu en utbetalning av EU gällande krislån
Genomförs bondeprotester i Riga. Regeringen ger efter för böndernas krav på krisstöd och jordbruksministern avgår
De två största koalitionspartierna revolterar och kräver premiärminister Ivars Godmanis avgång, som lämnar in sin avskedsansökan
I april pekar budgetunderskottet mot 12 % av BNP och måste ner kraftigt för att utbetalningarna av nödlånen från EU ska fortsätta
I juni hotar statsbankrutt om inte villkoren för nya låneutbetalningar uppfylls. Efter en hård inbördes konflikt enas regeringen om nya budgetnedskärningar. Offentliga löner sänks med ytterligare 20 % och pensioner minskas med 10 %. Sjukhus och skolor stängs, och skatter höjs
I juli får Riga får en ryskspråkig borgmästare, Nil Ushakov, sedan hans parti Harmonicentern vunnit lokalvalet i huvudstaden
EU betalar ut ytterligare 1,2 miljarder euro i lån
Efter månader av hårda förhandlingar ingår Lettland en ny låneuppgörelse med IMF, som öppnar för fortsatta utbetalningar av krislånen
I augusti betalar IMF ut nära 200 miljoner euro i lån. Trycket mot den lettiska valutan minskar, och ryktena om devalvering avtar
I september säger parlamentet nej till en fastighetsskatt som IMF begärt
I oktober kommer regeringen överens om att införa den begärda fastighetsskatten efter press från långivarna
I december godkänner parlamentet budgeten för 2010 med åtstramningar och skattehöjningar, bland annat höjd inkomstskatt från 23 till 26 % och en ny fastighetsskatt
2010
I januari ökade arbetslösheten till 20 % och blev därmed den högsta inom EU
I mars lämnar koalitionens största parti, Folkpartiet, regeringen i samband med en konflikt kring åtstramningarna. Premiärminister Dombrovskis förlorar sin majoritet i parlamentet, som mot regeringens vilja röstar igenom en sänkning av hotellmomsen
I april når arbetslösheten en rekordnivå på 22,5 %
I juni vänder den lettiska ekonomin efter två års BNP-minskning med totalt cirka 25 %
I juli är ungdomsarbetslösheten 39 %, vilket är den näst högsta nivån i EU
I september växer åter ekonomin och skatteintäkterna ökar vilket minskar behovet av ytterligare nödlån
Parlamentsvalet i oktober blir en seger för premiärminister Valdis Dombrovskis Enhetsallians, som får nära 32 %av rösterna
För första gången i det självständiga Lettland inbjuds ett ryskdominerat parti, Harmonicentern, till regeringsförhandlingar. Men Enhetsalliansens tre falanger har vetorätt, och den ena avvisar samarbete med Harmonicentern, medan den andra säger nej till Nationella alliansen
I november bildar Dombrovskis koalition mellan Enhetsalliansen och De grönas och böndernas förbund. Den nya regeringen får 55 av parlamentets 100 mandat
I december blir president Valdis Zatlers den förste baltiske presidenten på över 15 år som gör ett officiellt besök i Moskva
2011
I maj beslutar president Zatlers upplösa parlamentet, som vägrar häva den rättsliga immuniteten för en korruptionsmisstänkt oligark. Antikorruptionsbyrån Knab gör över 40 räder mot landets tre mäktiga oligarker och deras affärsverksamhet. Misstankarna gäller penningtvätt, skatteflykt, mutor, maktmissbruk med mera
I presidentvalet i juni röstar parlamentet bort Valdis Zatlers från ämbetet. Parlamentsledamoten Andris Berziņs från De grönas och böndernas förbund väljs till ny president
I juli beslutar det konservativa Folkpartiet upplösa sig självt, och partiledaren och oligarken Andris Skele säger sig lämna politiken
Expresident Zatlers beslut att upplösa parlamentet godkänns i folkomröstning med över 94 % procent av rösterna
Med folkets stöd grundar Zatlers ett nytt politiskt parti, Zatlers Reformparti, för att ställa upp i det nyval till parlamentet som utlyses till september
I augusti firar Lettland 20-årsjubileet av självständigheten från Sovjetunionen
I september vinner det ryskdominerade Harmonicentern nyvalet med 28,4 % av rösterna före nybildade Zatlers Reformparti, som får 20,8 %
I oktober lämnar sex parlamentsledamöter Zatlers Reformparti och bildar egen partigrupp
Premiärminister Valdis Dombrovskis bildar sin tredje regering. Koalitionen består av Dombrovsksi parti Enhet, Zatlers Reformparti och Nationella alliansen. Med de sex avhopparna från Reformpartiet har koalitionen stöd av 56 av parlamentets 100 mandat. Valets vinnare Harmonicentern ställs utanför regeringsmakten
I november försätts Lettlands sparbank, Krajbanka, i konkurs, sedan ägaren Vladimir Antonov misstänks ha svindlat banken på stora belopp
I december har BNP vuxit med drygt 5 % under året. Budgetunderskottet blir 3,5 % vilket är något mindre än regeringens beräkning. Lettland kan därför i förväg avsluta det treåriga låneprogrammet med IMF
2012
Folkräkningen under 2011 visar att Lettland har 2 060 000 invånare, vilket är en minskning med över 300 000 på ett drygt decennium
I februari hålls en folkomröstning efter namninsamling av den ryska minoriteten ryska ska bli officiellt språk vid sidan av lettiska. Förslaget avvisas med 74,8 % av rösterna
I juni avgår justitieminister Gaidis Berziņs från Nationella alliansen i protest mot premiärminister Dombrovskis förslag att ge Lettlands judar kompensation för historiskt förlorad egendom. USA:s utrikesminister Hillary Clinton besöker Riga och uppmanar regeringen att skynda på återlämnandet av judisk egendom som beslagtogs av sovjetockupanterna eller vars ägare mördades under naziockupationen
I juli sänks momsen till 21 % i ett försök att bromsa inflationen, så att Lettland kan bli godkänt för inträde i eurosamarbetet
I september återställs från och med höstterminen en del av de lönesänkningar som gjordes för lärarna i budgetnedskärningarna 2008–2009
I oktober anser EU:s kommissionär för ekonomiska och monetära frågor, Olli Rehn, att Lettland kan bli redo för att gå över till euro 2014
I december noteras att BNP vuxit med cirka 5 % under året. Lettland återbetalar hela sitt lån till IMF i förväg efter att ha sålt statsobligationer till den lägsta räntan dittills. Huvuddelen av lånen från EU och Världsbanken återstår dock att betala
2013
I januari sänks inkomstskatten sänks från 25 till 24 %, enligt en plan som innebär stegvisa sänkningar till 20 % år 2015
I mars beslutar regeringen att ansöka om anslutning till eurozonen 2014
Enligt Eurostat är Lettland det EU-land som har störst andel skilsmässor
I juni ger EU klartecken för Lettland att införa euro som valuta från 2014
Finansinspektionen dömer en icke namngiven bank till högsta bötesbelopp, 100 000 lats, cirka 1,2 miljoner kronor, för penningtvätt. Banken har hanterat en del av de summor som förskingrades från ryska staten i det skattefusk som avslöjats av den ryske juristen Sergej Magnitskij, vars investmentbolag anklagade sex banker i Lettland för att ha tagit emot pengar ur bedrägerihärvan
Lettland flora och fauna
Cirka 45 % av Lettlands landyta täcks av skog, som domineras av tall men här växer också björk, gran, bok och lind. Ungefär 10 % av ytan utgörs av träsk och myrmarker.
Lettlands flora och fauna är artrik och mer än 27 000 arter finns registrerade. Här hittar man sällsynta fågelarter som svart stork, havsörn och kornknarr, den vita storken är fortfarande ganska vanlig. Till de mera ovanliga, eller sällsynta, däggdjuren som lever i landet är, bland annat, varg (stammen uppgår till cirka 400 individer), björn, lodjur, bäver (Europas största population), visent, älg, rådjur, hjort, vildsvin och utter. 223 fågelarter häckar regelbundet i Lettland.
Cirka 9 % av landets totala yta har avsatts för olika naturskydd; fyra naturreservat, tre nationalparker, 211 naturskyddsområden, mm
Lettland geografi
Lettland, med en total yta på 64 589 kvadratkilometer, består av ett småkuperat slättland med många floder som mynnar i Östersjön, samt några tusen sjöar, de flesta finns i landets östra del. Utefter den ungefär 50 mil långa kusten i väster sträcker sig en kustslätt. Mer än hälften av landets yta ligger lägre än 100 meter över havet och omkring 2/5-delar av landet är täckt av skog.
Lettlands yta motsvarar ungefär en sjundedel av Sveriges och avståndet till Gotland är endast cirka 15 mil.
Lettland är kulturhistoriskt sett indelat i fyra regioner; i väst ligger Kurezeme, i norr Vidzeme, i öst Latgale och i söder Zemgale
Lettland huvudstad: Riga 743 000 invånare
Andra större städer Lettland:
Daugavpils 112 000 invånare, Liepaja 85 000 invånare, Jelgava 62 000 invånare
Lettland klimat
Lettland har ett tempererat klimat med fyra olika årstider. I landets västra del präglas det av närheten till Östersjön och här är klimatet mera maritimt. Här är somrarna relativt varma och vintrarna inte speciellt kalla.
I landets östra delar råder ett närmast kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter.
Juli är årets varmaste månad med en medeltemperatur på +17.5 grader C. Medeltemperaturen vintertid ligger på -4.9 grader C
Lettland befolkning
Under åren mellan 1990 och 2007 minskade Lettlands befolkning med över 14 % främst beroende på utflyttning och låga födelsetal. Efter EU-inträdet 2004 har många lettländare emigrerat till Storbritannien och Irland. En tredjedel av landets befolkning bor i huvudstaden Riga.
Under sovjettiden, från andra världskriget till 1991, skedde en omfattande invandring av ryssar, som arbetskraft och för att utöva kontroll av befolkningen för Moskvas räkning. År 1989 var letternas andel av befolkningen nere i 52 %, men har sedan dess ökat då ryssar utvandrat och letter återvänt från exil. De rysktalande är dock i majoritet i flera större städer, till exempel Riga och Daugavpils. År 2007 saknade cirka 17 % av landets befolkning lettländskt medborgarskap och därmed rösträtt i parlaments- och kommunalval. De flesta av dessa var ryssar.
Efter självständigheten antogs en lag som gav automatisk rätt till medborgarskap för de som var medborgare i Lettland 1940 och deras ättlingar. De som hade kommit till landet under sovjettiden, och deras ättlingar, måste ansöka och uppfylla villkor för att få medborgarskap vilket innebar att nästan alla letter fick medborgarskap och de allra flesta ryssar blev utan.
Under hot från Ryssland och press från Europarådet med flera organisationer mildrade Lettland lagen om medborgarskap. Från 1998 fick alla barn födda i landet efter självständigheten rätt till medborgarskap på föräldrarnas begäran. Övriga måste ansöka om det, godkännas i ett prov i lettiska språket och historien, kunna huvudpunkter i grundlagen samt nationalsångens text. De som agerat ”anti-konstitutionellt” mot staten eller är medlemmar av förbjudna organisationer, som kommunistpartiet, får inte medborgarskap.
Före andra världskriget levde cirka 90 000 judar i Lettland, men bara några tusen överlevde kriget. Under den tyska ockupationen 1940–1944 deltog en del letter, uppmuntrade eller tvingade av nazisterna, i judeförföljelserna. Uppgörelsen med denna delen av historien har gått trögt, men en internationell kommission övervakar numera forskningen kring naziförbrytelser.
Sedan 1988 är lettiska landets officiella språk, men även ryskan har en stark ställning och används av många inom affärslivet
Lettland språk
Språkforskare tror att det för länge sedan fanns ett gemensamt baltoslaviskt språk som under tidens gång delades upp i fornbaltiska och fornslaviska tungomål. Lettiska och litauiska är de nu enda levande baltiska språken. Likheten mellan dem är ungefär som den mellan svenska och isländska
Lettland socialt
Jämfört med andra länder inom EU år hälsonivån i Lettland låg vilket bland annat beror på trångboddhet, dålig kosthållning och undermålig sanitet samt miljöföroreningar. Den ökade fattigdomen har bland annat lett till spridning av tuberkulos. Aborter, skilsmässor och självmord är relativt vanliga och alkoholismen är utbredd. I landet finns organiserad brottslighet som sysslar med människohandel, narkotikasmuggling och penningtvätt. Lettland är ett transitland för narkotika från Centralasien via Ryssland till västra Europa.
På senare år har den snabba hiv-spridningen har bromsats men samhällets resurser till hälsovård har ansträngts hårt efter självständigheten och täcker inte behoven. De låga lönerna inom sjukvården har lett till ett utbrett system med ”tacksamhetsgåvor”, eller mutor, till läkarna. Efter Lettlands medlemskap i EU har sjukvårdspersonal sökt sig till länder inom där lönerna är betydligt högre. Den privata vårdsektorn växer snabbt, men de flesta människor har inte råd med behandling där.
Nästan 25 % av Lettlands befolkning är pensionärer. För att bromsa kostnaderna för dessa beslutades det år 1999 om en gradvis höjning av pensionsåldern till 62 år.
Lettland religion
I Baltikums forntid tillbads Zemes mate, Moder jord, som ett gudomligt väsen från vilket allt liv härstammade. Människorna som levde under denna period dyrkade djur, träd, mark och vattendrag och hästen hade en särställning som ansågs ha en nära relation till solgudinnan.
Av Europas befolkning var de baltiska folken bland de sista att kristnas. På 1200-talet erövrades Lettland militärt av Svärdsriddarorden och Tyska ordens korsriddare, och därmed blev området formellt kristet. I verkligheten fortsatte den hednisk tron och sedvänjorna att leva kvar hos folk under sekler. År 1521 kom reformationen till Riga då katolska kyrkan splittrades och protestantiska kyrkor uppkom. Den lutherska läran blev i början av 1600-talet den dominerande religiösa inriktningen i de delar som styrdes av Sverige, från 1629 till 1721). Latgale-regionen i öster förblev katolskt under Polen. Det ryska styret från början av 1700-talet innebar att även den ortodoxa läran spreds bland letterna. Idag dominerar katoliker och protestanter bland letterna, medan de ryskspråkiga är rysk-ortodoxa.
Under sovjettiden förbjöds i stort sett all religionsutövning, troende diskriminerades och kyrklig egendom beslagtogs. Efter självständigheten har religionsfrihet återinförts, kyrkorna har blivit oberoende och återfått sin egendom.
Lettland utbildning
Vid sju års ålder börjar de lettiska barnen i den nioåriga grundskolan. Efter grundskolan fortsätter nästan hälften av eleverna till det treåriga gymnasiet, eller till en två- till fyraåriga yrkesutbildning. Kvaliteten på undervisningen hålls nere av bristande resurser och låga lärarlöner. Landets enskilda skolor har stor frihet och privata skolor är tillåtna.
Vid sidan av de lettiskspråkiga skolorna finns även ryskspråkiga och polskspråkiga. Även andra skolor förekommer. Det lettiska språket är ett obligatoriskt ämne i alla skolor och de flesta är överens om att minoriteternas kunskap i lettiska behöver förbättras. En ny lag från 2004 innebar att högst 40 % av gymnasieundervisningen fick ske på minoritetsspråk, ryska, polska, vitryska med flera språk, medan 60 % skulle hållas på lettiska och främmande språk. Den nya lagen utlöste en politisk strid med omfattande protester från ryskspråkiga elever. Reformen fullbordades 2007 men det rådde brist på lettiskkunniga lärare i de ryskspråkiga gymnasierna.
Landet har en lång tradition av hög utbildningsnivå. Bland ett trettiotal universitet och högskolor är Lettlands universitet och Rigas tekniska universitet störst. Handelshögskolan i Stockholm har en filial i Riga.
Lettland turism
Turismen till Lettland ökar men de flesta besöker enbart Riga som är känd för sin vackra gamla stad med bland annat medeltida byggnader och jugendarkitektur. Rigas gamla stad finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Lettland kan även erbjuda friluftsliv i orörd natur. Väster om Riga ligger Jurmala med sina långa sandstränder och vackra gamla trähus som idag lockar turister från hela Östersjöregionen.
Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Det som delvis förtar nöjet att resa i länderna är människorna som inte inbjuder till kontakter, de är tyvärr väldigt ofta trista att ha kontakt med. Trots mina erfarenheter har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
För mer information se lettland-fakta
Sidan uppdaterad: 240123
Det finns många intressanta, fascinerande och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik