Island historia mm

Island historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

På denna sida finns information om Island historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.

Några bilder från min resa till Island (scannade bilder)

Här finns information om Island historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.

Några platser jag besökte under min resa på Island var reykjavik, thingvellir, gullfoss, vik, höfn, jökulsarlon, kefla, krafla, myvatn, husavik, glaumbaer, stykkisholmur, strokkur och akureyri

Island, ”Sagornas, vulkanernas, lavans, hästarnas, glaciärernas och vattenfallens ö”. Nära och fjärran, nordiskt exotiskt!

Ett besök på Island är en naturupplevelse utöver det vanliga. Här finns spännande miljöer. Från dånande vattenfall till havets mjuka dyningar. Från bördiga dalgångar till sterila lavafält. Från absolut tysthet till den arktiska tärnans gälla skrik i en närgången attack. Från Reykjaviks rökiga nattklubbar till viddernas rena luft. Res hit och njut!

Min nästan 2 500 kilometer långa bilresa på Island gav mig en bra bild av landet och skapade en längtan att återvända. Detta var en stor resa gällande naturupplevelser. Det enda jag skulle vilja ha ogjort var resan till ”Puffin Island” från Reykjavik, som är en enda stor turistfälla. Undvik denna ”attraktion” om Du kommer hit!

Läs om min resa och se bilder island-resa

Island historia i korthet

Island historia, äldre

Man tror att de få irländska munkar som bodde på Island under 800-talet gav sig iväg när landet började befolkas av skandinaviska hedningar. Med säkerhet vet man att den förste nordbo som bosatte sig permanent på Island var norrmannen Ingolfur Arnarson som år 874 byggde sig en gård vid Reykjavik (Rökviken). Det anses dock att den förste nordbo som kom till ”Snaeland” (Snölandet) var en svensk viking kallad Naddoddur år 850. Förmodligen hade han kommit ur kurs under en segling till Färöarna.

Med Ingolfur Arnarsons bosättning inleddes den så kallade ”Landmanstiden” som varade mellan åren 874 – 930. Under denna tid förenades kust-Norge till ett rike under Harald Hårfagre. Oroligheterna i samband med detta ledde till att många norska stormän valde att utvandra till Island och Färöarna. Landmanstiden avslutades år 930 när islänningarna antog en gemensam lag enligt norsk förebild. Från och med detta år hölls ett gemensamt ting, Alltinget, varje sommar vid Thingvellir. Alltinget hade lagstiftande och dömande rättigheter men den verkställande makten låg hos de lokala hövdingarna. År 1000 beslöt Alltinget att kristendomen skulle vara Islands officiella religion. Den gamla hedniska tron tilläts dock parallellt. De olika trosuppfattningarna skapade starka motsättningar hos befolkningen och resulterade i många blodiga strider.

Den isländska ”Fristaten” varade fram till 1262 då Alltinget beslutade att Island skulle anslutas till Norge efter att det pågått inbördeskrig mellan de mäktigaste stormännen. Island behöll dock självstyre i stor omfattning under unionen med Norge. Under denna period stärkte kyrkan sin makt.

År 1380 knöts Norge och därmed även Island till Danmark. När den så kallade ”Kalmarunionen” upplöstes 1536 blev både Island och Norge danska lydriken.

Danska perioden

Under danskarnas reformationsperiod stötte de på hårt motstånd. Inte förrän de låtit mörda den mäktige biskopen i Holar år 1550 lyckades de avskaffa katolicismen. Kyrkans stora jordegendomar tog danska kronan hand om. Island blev efter reformationen närmast en dansk koloni. Den danske kungen lät införa ett handelsmonopol 1602 som förbjöd all handel med Island utom för vissa köpmän som fick köpa licenser från den danska kronan. Detta fick förödande konsekvenser för den isländska ekonomin. Handelsmonopolet mildrades 1787. Först 1854 släpptes handeln helt fri igen.

1800-talet

Under 1800-talet började en nationalistisk rörelse växa fram bland intellektuella islänningar som levde i Danmark. En av förgrundsfigurerna i denna var Jon Sigurdsson. Under hårda förhandlingar under hans ledning lyckades islänningarna få en egen grundlag och Alltinget fick åter lagstiftande rättigheter.

Island historia, modern

1915 Allmän rösträtt infördes för både män och kvinnor.

1916 Bildades de första politiska partierna, Socialdemokratiska partiet och Framstegspartiet.

1918

Blev Island erkänt som en självständig stat i personalunion med Danmark. Den danske kungen kvarstod som isländskt statsöverhuvud, och Danmark hade ansvaret att försvara Island mot angrepp utifrån

1940

I maj ockuperades Island i förebyggande syfte av Storbritannien sedan Tyskland ockuperat Danmark

1941

USA övertog den militära kontrollen av Island, och amerikanerna upprättade en flygbas vid Keflavík för mellanlandningar på luftbron till de allierade i Europa.

1944

Efter en folkomröstning beslöt alltinget att före andra världskrigets slut säga upp unionen med Danmark och den 17 juni utropades Island till en självständig republik. Den första regeringen blev en koalition bestående av Självständighetspartiet, socialdemokraterna och Socialistpartiet

1946

USA tog hem sina trupper, men det amerikanska flygvapnet fick behålla landningsrättigheterna på den flygplats de själva byggt vid Keflavík. Då detta var omstritt på Island ledde det till att den dåvarande regeringen splittrades

1949

Blev Island medlem i den västliga försvarsalliansen NATO, men vidhöll att inga främmande trupper skulle få förläggas till landet i fredstid. Även NATO-anslutningen mötte stark inhemsk opposition

1951

Island som saknade egna försvarsstyrkor, samtidigt som spänningen mellan öst och väst steg i samband med Koreakriget, ingick därför inom ramen för NATO-samarbetet ett försvarskontrakt med USA. Det innebar att amerikanerna fick rätt att även i fredstid använda Keflavík som militär bas och stationera trupper där mot att de tog på sig ansvaret för Islands försvar

1952 – 1975

För att skydda fisket, som fått en allt större betydelse för den isländska ekonomin, utvidgade Island mellan dessa år stegvis sina fiskegränser från fyra till 200 sjömil. Detta medförde ökade spänningar till Storbritannien och Norge och konflikter på havet uppstod

1970

För att förbättra sina handelsmöjligheter anslöt sig Island till frihandelsorganisationen EFTA

1959 – 1971

Under en lång tid präglades inrikespolitiken av regeringskriser och nyval. Åren mellan 1959 och 1971 var ett undantag då landet regerades av en koalition mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna. Detta var en period av stark ekonomisk tillväxt till följd av rika fiskefångster. Under denna period genomfördes sociala reformer och levnadsstandarden höjdes

1980

Vigdís Finnbogadóttir, blev Islands första kvinnliga, och världens första folkvalda kvinnliga president

1991

I Alltingsvalet gick Självständighetspartiet fram starkt och kunde åter bilda koalition med Socialdemokraterna. Ny statsminister blev Självständighetspartiets partiledare Davíd Oddsson som varit borgmästare i Reykjavík

1994

Island slöt ett EES-avtal vilket gav dem tillträde till EU:s inre marknad 1994. Socialdemokraterna krävde även att Island skulle gå med i EU, men Självständighetspartiet stod fast vid sitt nej till EU-medlemskap

1995

Efter valet splittrades regeringskoalitionen. Davíd Oddsson och Självständighetspartiet bildade en ny regering med det EU-kritiska Framstegspartiet, vars ledare Halldór Ásgrímsson blev utrikesminister

1996

President Vigdís Finnbogadóttir avgick. Till hennes  efterträdare valdes den förre vänsterpolitikern och professorn Ólafur Ragnar Grímsson

1999

Den borgerliga koalitionen behöll sin majoritet i Alltingsvalet

Island historia 2000 – 2022

2000

Större delen av vänsteroppositionen gick under året samman i det nya socialdemokratiska partiet Alliansen. Men längst till vänster fanns det nybildade partiet Vänstern-De gröna, som vann opinionsstöd för sin kamp mot planerna på en jättedamm för ett vattenkraftverk i känslig natur på östra Island. Trots omfattande protester röstade regeringens majoritet igenom förslaget i alltinget

2003

Det mycket omdebatterade kraftverksbygget på östra Island inleddes
I alltingsvalet lyckades regeringen behålla en knapp majoritet. Den Socialdemokratiska alliansen gick fram mindre än väntat och Vänstern-De Gröna förlorade en del mandat. Det lilla Liberala partiet fördubblade sin storlek efter hård kritik av regeringens fiskekvoter

2004

Lade statsminister Davíd Oddsson fram ett kontroversiellt lagförslag som bland annat syftade till att hindra starka näringslivsintressen från att äga massmedier om de hade sin huvudsakliga verksamhet i andra branscher. Han anklagades för att ha skräddarsytt förslaget för att komma åt sin personlige fiende inom näringslivet, Jón Ásgeir Jóhannesson. Alltinget godkände dock förslaget, men president Ólafur Ragnar Grímsson lade in sitt veto mot lagen. En folkomröstning i frågan planerades men starka protester fick Davíd Oddsson att dra tillbaka lagförslaget, vilket blev hans svåraste politiska nederlag under de 13 år han innehaft statsminsiterposten.
Oddsson avgick som statsminister under hösten och enligt regeringspartiernas koalitionsavtal övertog Halldór Ásgrímsson statsministerposten. Davíd Oddsson blev istället utrikesminister.

2005

Lämnade Davíd Oddsson politiken och blev istället chef för Islands centralbank

2006

Kommunalvalet i maj blev ett kraftigt bakslag för Framstegspartiet som såg sin andel av rösterna halveras till 12 procent. Till följd av valnederlaget avgick Halldór Ásgrímsson både som partiledare och statsminister. Utrikesminister Geir Haarde från Självständighetspartiet utsågs till ny statsminister

2007

Miljön var den stora frågan inför parlamentsvalet i maj och den stora symbolfrågan för miljörörelsen var bygget av den enorma kraftverksdammen Kárahnjúkar i ett område med känslig natur. Protesterna mot regeringens projekt gynnade oppositionspartiet Vänstern-de Gröna som i valet ökade med drygt 6 procentenheter till 14 procent av rösterna. Men även statsminister Geir Haardes Självständighetsparti ökade något, till 37 procent.Framstegspartiets 12 procent blev däremot ett bakslag och på grund av valnederlaget valde Framstegspartiet att lämna regeringen.
Socialdemokratiska Alliansen, som med sina 29 procent av rösterna gick tillbaka något i valet, blev istället Självständighetspartiets nya partner i regeringen trots skilda politiska program. Den nya regeringen fick en stabil majoritet i alltinget med 43 av de 63 mandaten. Geir Haarde fortsatte som statsminister och hans parti fick även ansvar för finansdepartementet, medan socialdemokraternas ledare Ingibjörg Sólrún Gisladóttir blev ny utrikesminister

Islands förhållande till EU blev snart en tvistefråga mellan de två koalitionspartierna. Trots att stora delar av näringslivet förespråkade ett isländskt EU-medlemskap och en övergång från den isländska valutan króna till euro, förblev det näringslivsvänliga Självständighetspartiet skeptiskt. Alliansen var däremot det enda partiet i alltinget som öppet verkade för att Island skulle ansluta sig till EU. Den isländska opinionen var splittrad i frågan, men andelen EU-positiva invånare ökade

2008

Det planerade presidentvalet i juni ställdes in eftersom ingen utmanare till president Ólafur Ragnar Grímsson anmält sig. Han svors därmed in för sin fjärde mandatperiod
Den överhettade ekonomi försämrades snabbt under året och höstens globala finanskris utlöste en akut bankkris på Island. Regeringen tog kontroll över de största bankerna och tvingades ta lån utifrån för at hantera den uppkomna krisen, bl a från Sverige. Politikerna fick skulden för den ekonomiska krisen, och tusentals människor demonstrerade varje vecka i Reykjavik med krav på regeringens och centralbankschefens avgång. Samtidigt växte opinionen för EU-medlemskap och övergång till euro

2009

I januari blev protesterna allt våldsammare och krav restes på nyval. Statsminister Geir Haarde tvingades utlysa nyval till våren, samtidigt som han meddelade att han inte ställde upp för omval som Självständighetspartiets ledare eftersom han hade drabbats av cancer. Några dagar senare lämnade Haarde in regeringens avskedsansökan, sedan koalitionssamarbetet mellan Självständighetspartiet och socialdemokratiska Alliansen hade brutit samman

Socialdemokraterna förhandlade fram en ny regeringskoalition med Vänstern-De gröna, som presenterades den 1 februari. Statsminister blev socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir finansminister blev Vänstern-De grönas partiledare Steingrimur Sigfusson. Vänsterkoalitionen var i minoritet i alltinget men utlovades stöd av det borgerliga Framstegspartiet. Den nya regeringen begärde en parlamentarisk utredning om isländskt EU-medlemskap och meddelade att den kritiserade ledningen för Islands centralbank skulle bytas ut

Efter en lång maktkamp med den nya regeringen tvingades Centralbankens chef David Oddsson tvingades lämna sin post i slutet av februari efter en lång maktkamp med den nya regeringen. Han anklagades för att ha stor del i skulden för landets finanskris. Till ny centralbankschef utsågs norrmannen Svein Harald Øygard, därmed blev Island först i världen med att välja chefen för landets centralbank från utlandet

Nyvalet i april blev en historisk seger för de båda vänsterpartierna, som för första gången fick majoritet i alltinget. Socialdemokraterna blev störst med 29,8 procent och Vänstern-De gröna fick 21,7 procent. Självständighetspartiet gjorde samtidigt en historisk förlust, miste en tredjedel av sin väljarkår och nådde sitt lägsta resultat hittills, 23,7 procent. Framstegspartiet ökade sin röstandel något till 14,8 procent och den nybildade Medborgarrörelsen tog sig in i alltinget med 7,2 procent

De båda regeringspartierna, Socialdemokraterna och Vänstern-De gröna, fick en majoritet med 34 av alltingets 63 mandat. En ny vänsterregering bildades och den tillträdde i maj med socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir som statsminister på nytt

Efter en lång och intensiv debatt beslöt alltinget den 16 juli att Island ska ansöka om EU-medlemskap

I augusti genomfördes stora protester mot den nya regeringen. Tusentals människor demonstrerade utanför alltinget mot regeringens förslag att motsvarande över 40 miljarder svenska kronor skulle betalas av isländska staten till hundratusentals brittiska och nederländska bankkunder. Dessa miste sina besparingar när den isländska Internetbanken Icesaver gick i konkurs 2008. För att finansiera kompensationen måste staten ta lån som skulle återbetalas på 15 år vilket skulle drabba skattebetalarna istället för bankens ägare. Demonstranterna krävde att regeringen skulle säga nej till denna lösning

Efter en höst med politiska motsättningar lyckades regeringen strax före nyår vinna en ny omröstning om Icesave i parlamentet. Därmed förband sig Island att betala 3,8 miljarder euro till de brittiska och nederländska regeringarna fram till 2024. President Ólafur Ragnar Grímsson tvekade dock med att skriva under den nya lagen när nära 25 % av alla röstberättigade islänningar uppmanade i ett upprop presidenten att lägga in sitt veto och begärde en folkomröstning om lagen. Presidenten följde uppmaningen och avvisade lagen, vilket ledde till att folkomröstning måste utlysas. Därmed hamnade regeringen i en svår kris. Storbritannien och Nederländerna fortsatte att kräva att Island skulle ersätta de belopp som de båda regeringarna redan hade betalat ut till de drabbade spararna. Efter en utdragen debatt beslöt alltinget om folkomröstning i mars 2010

2010

I januari avvisar president Olafur Ragnar Grímsson den nya Icesave-lagen efter det att nästan en fjärdedel av alla röstberättigade islänningar skrivit under ett upprop för att presidenten ska lägga in sitt veto mot lagen och att en folkomröstning ska hållas i frågan

I februari för regeringen samtal med Storbritannien och Nederländerna för att söka nå en ny uppgörelse om Icesave-affären och därmed undvika en isländsk folkomröstning. Samtalen misslyckas

I mars uppmanar statsminister Sigurðardóttir islänningarna att bojkotta folkomröstningen om Icesave-lagen, som hon anser är meningslös. Sex av tio röstberättigade går dock till valurnorna, och över 93 procent säger nej till lagen. Endast 1,8 procent stöder ja-sidan

I april lägger en offentlig utredning, som pågått sedan 2008, fram sin rapport om den isländska bankkrisens orsaker. Sju ledande politiker och statstjänstemän får hård kritik för ”synnerligen allvarliga försummelser”. En parlamentskommitté får i uppdrag att avgöra om de sju personerna ska ställas inför rätta i så kallad landsdomstol (riksrätt). Bland de mest kritiserade personerna finns förre statsministern Davíd Oddsson, förre statsministern Geir Haarde och förre finansministern Árni M. Mathiesen

Vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott skapade under en tid stora problem för världens flygtrafik med inställda turer och hundratusentals strandade människor på flygplatser. En av dem som drabbades var jag på väg hem från en resa till Indien

I maj ökar stödet för det nybildade partiet Besti flokkurinn (Bästa partiet) i spåren av den ekonomiska krisen. Partiet har grundats av komikern och populisten Jon Gnarr. Besti Flokkurinn vinner kommunvalet i Reykjavík med närmare 35 % av rösterna och tar 6 av 15 mandat i kommunfullmäktige. Jon Gnarr blir ny borgmästare

I juni ger EU-kommissionen klartecken för förhandlingar med Island om medlemskap i unionen

I juli ger EU:s finansministrar ett slutgiltigt ja till att Island ska få börja förhandla om ett EU-medlemskap

I september rekommenderar en parlamentarisk granskningskommission att den förre statsministern Geir Haarde och tre av hans ministrar ska ställas inför rätta för allvarlig försumlighet som bidragit till den isländska bankkrisen. Kommissionen är partipolitiskt delad och striden hotar att spräcka regeringen när den socialdemokratiska statsministern förklarar en partikamrat oskyldig. Alltinget röstar för att endast ställa Haarde inför riksrätt för hans agerande, eller brist på agerande, i finanskrisen. Övriga utpekade ministrar frikänns

I december kommer Island överens med Nederländerna och Storbritannien om ett nytt avtal kring Icesave-skulden. Genom att sänka räntan minskar den isländska statens betalningsansvar

2011

I februari godkänner Alltinget den nya Icesave-lagen med klar majoritet, men president Grímsson lägger åter in sitt veto. Presidenten vill ha ytterligare en folkomröstning

I mars grips nio personer i London och Reykjavik samband med utredningen av storbanken Kaupthings kollaps. Misstankar finns om ekonomisk brottslighet

I april röstar islänningarna åter nej till Icesave-lagen. Runt 57 % av deltagarna i den andra folkomröstningen avvisar förslaget. Oppositionen begär en förtroendeomröstning i alltinget, vilken regeringen vinner med 32 röster mot 30

I maj lägger aska från ett nytt utbrott i vulkanen Grimsvötn delar av Island i mörker. Askmolnet stoppar flygtrafiken i landet och sprider sig över delar av norra Europa, där en rad flyg får ställas in

I juni inleds Islands förhandlingar om EU-medlemskap

I september finner konkursförvaltare nya tillgångar i Internetbanken Icesaves som väntas räcka för att kompensera de drabbade kunderna i Storbritannien och Nederländerna. Därmed antas de isländska skattebetalarna inte behöva stå för notan. Affären väntas dock ta flera år att avsluta

I december tvingas jordbruks- och fiskeminister Jon Bjarnarson att lämna regeringen för sin kritiska inställning till förhandlingarna om medlemskap i EU

Icesaves ägare Landsbanki gör en första utbetalnin till nederländska och brittiska fordringsägare. Samtidigt dras Island inför frihandelssammanslutningen Eftas domstol, där landet anklagas för att inte ha följt insättningsgarantin utan diskriminerat utländska sparare när Icesave gick i konkurs. Island avvisar anklagelserna. Förhandlingar i ärendet ska hållas i september 2012

2012

I februari får Island kritik från EU och Norge efter de kraftigt ökade makrillfångsterna under 2011för att inte vilja kompromissa om fångstkvoter. Förhandlingarna har misslyckats trots fem förhandlingar sedan 2010. EU och Norge hävdar att Islands ensidigt höjda kvoter hotar makrillbeståndet i Nordatlanten
Icesaves ägare Landsbanki säljer matvarukedjan Iceland Foods i Storbritannien, vilket ökar bankens möjligheter att ersätta de drabbade kunderna

I mars inleds riksrättsprocessen mot den förre statsministern Haarde, som hålls ansvarig för den isländska bankkraschen 2008. Han betecknar rättegången som en fars och åtalet som politisk förföljelse
I april frias Geir Haarde i riksrättsåtalet på tre av fyra punkter och slipper fängelse eller annan straffpåföljd. Han fälls dock för att ha underlåtit att kalla till särskilda regeringsmöten under bankkrisen 2008

I en opinionsundersökning säger närmare 54 % nej till isländskt EU-medlemskap, medan drygt 27 % är för ett inträde i unionen

I juni väljs president Olafur Ragnar Grímsson om till en femte mandatperiod. Grímsson får närmare 53 % av rösterna

I augusti går förhandlingar om Islands medlemskap i EU framåt men är en konfliktfråga i regeringen. Två ministrar från Vänstern-De gröna kräver att EU-förhandlingarna ska omprövas

I september beslutar EU-parlamentet om importförbud mot isländsk makrill och landningsförbud i EU-ländernas hamnar. Sanktionerna är ett led i EU:s och Islands tvist sedan 2010 om makrillkvoter, där Island ensidigt höjt sin fångstkvot på grund av ökat makrillbestånd i de isländska vattnen

Förhandlingar om Icesave-konflikten förs i Eftas domstol, där Island anklagas för att ha diskriminerat utländska sparare

I oktober förlorar regeringskoalitionen sin majoritet när en socialdemokrat hoppar av sitt parti
I en rådgivande folkomröstning stöder två tredjedelar av de röstande ett förslag till ny grundlag
I december meddelar det statliga norska oljebolaget Petero AS att man ska börja borra efter olja nordost om Island

2013

Januari

Slog Efta-domstolen fast att Island inte bröt mot EES-avtalet eller EU:s regler och inte diskriminerade brittiska och nederländska kunder i samband med Icesaves konkurs. Trots utslaget skulle Island fortsätta att betala till Storbritannien och Nederländerna som kompenserade sina medborgare och därefter krävde ersättning från Island

April

Blev Alltingsvalet en storseger för den borgerliga oppositionen. Självständighetspartiet och Framstegspartiet fick 19 mandat vardera, vilket gav dem majoritet i alltinget. Socialdemokraterna förlorade mer än hälften av sina mandat, liksom Vänstern-De gröna. Framstegspartiets ledare Sigmundur Gunnlaugsson fick i uppdrag att bilda ny regering

Maj

Avbröt den nya regeringen alla förhandlingar om ett isländskt EU-medlemskap

Bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet en majoritetsregering. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blev statsminister och Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson utsågs till finansminister

Juni

Återupptog Island den kommersiella valfångsten med en kvot på 154 sillvalar

December

Dömdes fyra före detta högt uppsatta chefer på Kaupthing Bank till fängelse mellan tre och fem års fängelse för att olagligt ha undanhållit viktig information under finanskrisen 2008. De ålades också att betala de höga rättegångskostnaderna

Sköt polisen ihjäl en beväpnad man i Reykjavík i samband med en skottväxling. Händelsen väckte stor uppmärksamhet då detta antagligen var första gången som en polisinsats ledde till att en misstänkt brottsling dödades

2014

Februari

Drog regeringen formellt tillbaka landets ansökan om medlemskap i EU och tillkännagav samtidigt att någon folkomröstning i frågan inte kommer att hållas. Tusentals EU-anhängare protesterade mot beslutet

Augusti

Varnade geologer för kraftigt ökad seismologisk aktivitet vid vulkanen Bárðarbunga, som ligger intill den stora glaciären Vatnajökull. Fler än 300 människor evakuerades från en nationalpark i vulkanens närhet. Bara några dagar senare började lava flöda ut från vulkanen

November

Dömdes den tidigare chefen för Landsbanki, Sigurjón Árnason, till ett års fängelse för att ha manipulerat marknaden under upptakten till den finansiella krisen 2008. Två andra tidigare tjänstemän vid Landsbanki dömdes också till fängelse för bedrägerier

2015 

Mars

Visade officiell statistik att Islands bruttonationalprodukt (BNP) var tillbaka på samma nivå som före finanskrisen 2008

Juli

Meddelade regeringen att Island inte kommer att följa det beslut om fiskeförbud i den nordligaste delen av Nordatlanten, som de arktiska staterna Norge, Danmark, Kanada, Ryssland och USA beslutade om

Augusti

Rysslands importförbud mot vissa varor från EU drabbade Island hårt när den viktiga fiskexporten till Ryssland stoppades

2016

Januari

Meddelade Island att man nu ersatt Storbritannien och Nederländerna fullt ut för förlusterna i samband med kollapsen av den isländska internetbanken Icesave 2008

Tillkännagav president Grímsson att han kommer att lämna posten efter 20 år som statschef

April

Avslöjade ett internationellt nätverk av journalister genom de så kallade Panamadokumenten statsminister Gunnlaugsson och hans hustru hade placerat tillgångar på tiotals miljoner kronor i skatteparadiset Brittiska jungfruöarna via ett brevlådeföretag. Även landets inrikesminister och finansminister omnämndes i dokumenten. Oppositionen krävde Gunnlaugssons avgång samt nyval. Tusentals islänningar demonstrerade utanför alltinget mot Gunnlaugssons agerande

5 april meddelade statminister Gunnlaugsson att han tar ”time out” på obestämdtid efter den hårda kritik han fått efter att det avslöjats att han placerat många miljoner i skatteparadiset Brittiska jungfruöarna via ett brevlådeföretag. Tillförordnad statsminister blev jordbruksministern Sigurður Ingi Jóhannsson. Regeringen meddelade att nyval ska hållas under hösten

9 april Avgick statminister Gunnlaugsson formellt och Jóhannsson blev ordinarie statsminister. Regeringen ombildades

Juni

Tecknades ett nytt försvarsavtal med USA om att amerikansk trupp åter ska kunna placeras ut tillfälligt i Island

26 juni Valdes Guðni Jóhannesson till ny president

Augusti

1 augusti Tillträdde Guðni Jóhannesson formellt som president

Oktober

Godkände Island Parisavtalet om klimatet som ett av de första länderna

30 oktober I Alltingsvalet blev Självständighetspartiet största parti och fick 29 % av rösterna. Näst största parti blev Vänstern-De gröna som fick 16 % av rösterna och på tredje plats kom Piratpartiet med 14,5 %. Det styrande Framstegspartiet mer än halverades och fick 11,5 % av rösterna. Efter valet meddelade statsminister Jóhannsson att han avgick

November

3 november Gav president Jóhannesson ledaren för Självständighetspartiet, Bjarni Benediktsson, i uppdrag att bilda en ny regering

15 november Meddelade Benediktsson att han inte lyckats bilda en regeringskoalition och lämnar tillbaka uppdraget som regeringsbildare till presidenten. Synen på relationen till EU samt fiskeripolitik spräckte möjligheten

16 november Fick Katrín Jakobsdóttir, ledare för Vänstern-De gröna, uppdraget att försöka bilda en ny regering

24 november Gav Katrin Jakobsdottír, ledare för Vänstern-De gröna, upp försöken att bilda en ny regeringskoalition

Meddelade skattemyndigheten att 108 islänningar utreddes för misstänkt skatteflykt sedan deras namn förekommit i de så kallade Panamadokumenten

December

12 december fick Piratpartiets ledare Birgitta Jónsdóttir uppdraget att bilda ny regering. En vecka senare meddelade även hon att hon misslyckats med att bilda regering

30 december Fick Självständighetspartiets ledare Benediktsson åter uppdraget att försöka bilda en regering

2017

Januari

Tio veckor efter valet till Alltinget bildades en ny borgerlig koalitionsregering med Benediktsson som statsminister

Visade en utredning att effekterna av isländska placeringar i skatteparadis resulterat i en förlust av uteblivna skatter till staten låg i spannet mellan 2.8 till 6.5 miljarder isländska kronor under perioden 2006 till 2014

Mars

Togs de sista restriktionerna för kapitalrörelser som påverkar landets hushåll och företag. Bort. Kapitalkontrollen infördes under krisåret 2008 för att stoppa kapitalflykt ut ur landet och förhindra negativa effekter på valutamarknaden

September

Efter att partiet Ljus Framtid lämnat regeringskoalitionen föll regeringen och statsminister Benediktsson lämnade efter detta in sin avskedsansökan. Ljus framtid lämnade regeringen i protest mot att Benediktsson inte informerat resten av regeringen att hans far, Benedikt Sveinsson, försökt hjälpa en dömd pedofil att få brottet rensat från brottsregistret, något som är möjligt i Island

Oktober

28 oktober I nyvalet till alltinget förblev det regerande Självständighetspartiet störst, men gick från att ha haft 21 mandat i valet 2016 till 16. Det socialdemokratiska Alliansen ökar sina mandat från 3 till 7. Piratpartiet backade från 10 mandat till 6. Centerpartiet gick framåt i valet. Partiet Ljus framtid åkte ur alltinget

November

Fick Katrin Jakobsdottir, ledare för partiet Vänstern-De Gröna, uppdraget att bilda ny regering. Partiet blev näst störst i alltingsvalet

December

Enades fiskenationerna kring Arktis om att tills vidare stoppa allt kommersiellt fiske i de arktiska vattnen då fiskbestånden minskat i storlek och fiskstimmen har börjat ta nya vägar på grund av klimatförändringar. Med i överenskommelsen var Kanada, EU, Kina, Danmark (Grönland och Färöarna), Island, Japan, Norge, Sydkorea, Ryssland och USA

2018

Januari

Efter långvariga förhandlingar kunde Katrin Jakobsdottír bilda en bred koalitionsregering mellan hela åtta partier. Jakobsdottír blev ny statsminister, medan ledaren för Självständighetspartiet utsågs till finansminister och Gudlaugur Thór Thórdarson fortsatte som utrikesminister

Som första land i världen införde Island en lag mot ojämlik lönesättning. Det blir olagligt för en arbetsgivare att sätta löner som är könsdiskriminerande. Förbudet ska införas gradvis under tre års tid

Mars

Frös Island tillfälligt de bilaterala förbindelserna med Ryssland och meddelade att isländska ledare kommer att bojkotta fotbolls-VM i Ryssland i juni. Orsaken till detta var en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Samtidigt utvisades ryska diplomater från ett 20-tal länder

April

Återupptog ett företag jakten på sillval efter ett jaktstopp på två år. Skälet till stoppet var att försäljningen av valkött till Japan minskat. Kvoten för 2018 låg på 161 sillvalar. Flera djur- och naturskyddsorganisationer protesterade mot det isländska beslutet

Juli

Stoppade valfångstföretaget IP Útgerd jakten på vikval på grund av dålig lönsamhet

Ersatte FN:s generalförsamling Island efter att USA lämnade sin plats i juni i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna

2019

Februari

Meddelade fiskeriminister Kristján Þór Júlíusson från Självständighetspartiet att Island kommer att fortsätta med valjakt under de kommande fem åren. Fångstkvoterna kommer att vara 209 för sillvalar och 217 för vikvalar. Regeringen var splittrad i frågan. Vänstern-De gröna var kritiska till fortsatt valjakt. Självständighetspartiet lyckades driva igenom sin linje med stöd av Framstegspartiet

2020

Mars

23 mars

Infördes skärpta regler för islänningarna på grund av coronapandemin. Förbud infördes mot folksamlingar med fler än 20 personer, badhus träningslokaler, nöjesställen, museer, frisörer mm stängdes. Regeringen planerade åtgärder för omkring 230 miljarder isländska kronor för att stötta ekonomin

Nästan 600 personer var smittade av covid-19 och omkring 6 000 befann sig i hemkarantän efter att ha vistats i riskområden utomlands

April

22 april

Lanserades det ekonomiska stödpaketet till isländska företagare för att dämpa de ekonomiska effekterna på grund av coronapandemin. Krisåtgärderna var riktade särskilt till små och medelstora företag. Särskilt stöd skulle även ges till arbetslösa och hushåll med låga inkomster

Maj

15 maj

Hävde regeringen de restriktioner som infördes i mars för att försöka förhindra spridningen av coronaviruset. Stora delar av samhället fungerade åter som vanligt och skolor, frisörer och muséer öppnades. Även offentliga sammankomster med fler än 50 personer tilläts

Juni

15 juni

Öppnade Island åter sina gränser för resenärer som lät testa sig för covid-19. Otestade resenärer skulle tillbringa två veckor i karantän

27 juni

Vid presidentvalet omvaldes den sittande presidenten Guðni Jóhannesson, som fick 92 % av rösterna, Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson förlorade därmed stort

Juli

31 juli

Skärptes åter restriktionerna för att bromsa coronapandemin då flera nya fall av covid-19 rapporterats. Gränsen för antalet deltagare i sammankomster sänktes från 500 till 100 och bärande av ansiktsmask blev obligatorisk när man reste med buss, tåg, flyg etc samt vid besök hos frisörer

September

Drabbades Island av en tredje våg av coronasmitta i september efter ha varit betydligt lägre under sommaren. Drygt 500 personer insjuknade i covid-19 och omkring 1 700 människor var i karantän. Ansiktsmask skulle användas under längre resor med kollektivtrafiken samt i skol- och universitetslokaler

Oktober

4 oktober

Stängdes de flesta idrottsanläggningarna, barer och diskotek under minst två veckor och folksamlingar begränsades till max 20 personer i ett försök att bromsa coronapandemin

31 oktober

På grund av den ökade smittspridningen av covid-19 skärptes restriktionerna för andra gången i oktober. Gränsen för hur många människor som fick samlas vid ett arrangemang sänktes från 20 till 10. Idrottsevenemang och scenframträdanden var förbjudna och simhallar, barer och nattklubbar var stängda. Restauranger fick vara öppna men alkoholförsäljning tilläts inte efter klockan 21.00

November

Sammanställning från statistiska centralbyrån visade att Islands BNP minskade med drygt 7 % under årets första sex månader mycket beroende på minskade inkomster från turistnäringen. Turismen hade minskat kraftigt på grund av coronapandemin. Under tredje kvartalet skedde en viss återhämtning, dock lägre än förväntat

2021 

Mars 

17 mars

Öppnade Island landet för turister som var vaccinerade mot covid-19 utan att först behöva testas eller sitta i karantän. Beslutet gällde även för besökare från länder utanför Schengenområdet

Juli 

23 juli

Införde regeringen åter restriktioner för att bekämpa en ny spridning av coronaviruset i landet

September 

25 september

I alltingsvalet fick Självständighetspartiet drygt 24 % av rösterna vilket gav dem 16 av 63 mandat i alltinget och gjorde dem till största partiet. Framstegspartiet fick drygt 17 % av rösterna och 13 mandat. Partiet Vänstern-De gröna fick knappt 13 % av rösterna och 8 mandat. Socialdemokratiska alliansen, Folkpartiet och Piratpartiet fick vardera 6 mandat. Liberala reformpartiet fick 5 mandat och Centern 3 mandat. Omkring 80 % av de röstberättigade deltog i valet

2022 

Februari 

4 februari

Meddelade regeringen att valjakten kommer att upphöra från och med 2024, vilket i första hand berodde på minskad efterfrågan på valkött i Japan

25 februari

Hävde regeringen alla restriktioner som införts för att stoppa spridningen av coronaviruset

28 februari

Införde Island sanktioner mot Ryssland för deras invasion av Ukraina genom att stänga luftrummet för ryska flygplan och att visumansökningar från ryssar stoppas. Island skulle dessutom delta fullt ut i de internationella sanktioner som införts. Landet skänkte även en miljon euro i humanitärt stöd till Ukraina

December 

12 december

Åtalades två isländska män för att ha förberett ett terrorattentat mot samhällsinstitutioner och personer på viktiga samhällspositioner. Åtalet är det första hittills på Island som gäller ett planerat terrorbrott

2023 

Februari 

7 februari

Beslutade en domstol att lägga ned åtalet mot två män som den 12 december, 2022 anklagades för att ha planerat ett terrordåd

Oktober 

24 oktober

Strejkade tiotusentals isländska kvinnor under en hel dag för att protestera mot orättvisa löneskillnader mellan män och kvinnor. Detta var den första heldagstrejken för kvinnor sedan 1975

November 

11 november

Evakuerades nästan fyra tusen invånare i staden Grindavik efter en varning om ett kommande vulkanutbrott

December 

19 december

Ägde ett vulkanutbrott rum på Reykjaneshalvön efter att mindre jordskalv och annan geotermisk aktivitet pågått i området sedan oktober

Island geologi

Eftersom Island ligger på den Atlantiska centralryggen råder här en omfattande vulkanisk och geothermisk aktivitet. Vulkanutbrotten har varit omfattande och förödande under tidens gång och pågår fortfarande. De geothermiska aktiviteterna ger billig och ren energi i form av hett vatten med temperaturer upp till 75 grader Celcius. På många platser kan man studera jordens urkrafter i form av sprutande vatten (geysrar), bubblande gyttjehål eller stinkande svavelkällor. Att bada i varma källor är ett omtyckt fritidsnöje bland islänningar och turister. Vulkaner och vulkankratrar kan studeras på många platser

Island flora och fauna

Island saknar nästan helt och hållet större sammanhängande skogar. Man tror att det eventuellt kan ha funnits större skogsområden i de kustnära regionerna som avverkats av de första bosättarna. Ingen vet med säkerhet. Skogsplantering pågår på flera håll och man har lyckats skapa mindre skogsområden som är populära rekreationsmål för islänningarna

Växter har inte lätt att finna fäste i den tundra- och ökenliknande miljön som skapats av vind- och vattenerosion. De stora lavafälten, som täcker stora delar av landet, erbjuder inte heller de på några gynnsamma växtmiljöer. Även de många betande fåren går hårt åt växtligheten. Trots detta har flera europeiska växter och blommor lyckats etablera sig. Under min resa registrerade jag, bland annat midsommarblomster, smörblomma, olika binkor, fjällsippa, fjällnejlika, styvmorsviol, fjällvallmo och vityxne

Det enda ursprungliga inhemska däggdjur som finns på Island är polarräven. Andra däggdjur som ren, möss och råttor har förts hit på olika sätt.De isländska haven är mycket fiskrika och islänningarna har ofta kämpat hårt för sina fiskerättigheter, ibland till och med med väpnade insatser. I haven runt Island lever även 17 olika arter valar och flera arter sälar

För ornitologer är Island ett riktigt eldorado. Nästan överallt träffar man på ett omfattande fågelliv. Besöken i fågelbergen är fascinerande upplevelser. Många besökare försöker komma till platser där man kan se den vackra och, till utseende lite vemodiga, lunnefågeln. Lunnefågeln är Islands vanligaste fågel. Den är inte alltid lätt att se den på nära håll eftersom den häckar i mer eller mindre svåråtkomliga trakter. Kommer man till en häckningsplats är lunnefågeln ofta orädd och ger därför möjlighet att studera den på nära håll. Att se den komma till boplatsen med näbben full av fisk för att mata ungen är en syn man aldrig glömmer

Island geografi

Island är Europas näst största ö med en yta av 103 000 kvadratkilometer, ungefär lika stort som Lappland. Avståndet på huvudön är från väst till öst cirka 500 kilometer och från norr till söder cirka 300 kilometer. Trots att Island är beläget i Nordatlanten är det bara den lilla ön Grimsey, i norra delen av landet, som ligger norr om polcirkeln. Island tillhör jordens yngsta landmassor och här pågår omfattande vulkaniska och geothermiska aktiviteter

I söder är kusten flack, medan den annars ofta är brant och sönderskuren av fjordar samt omgiven av småöar. Inlandet utgörs av en högplatå med en del högre bergstoppar

Landmassan utgörs till 52 % av ökenliknande platåer, 12 % av glaciärer, 11 % av lavafält och 4 % av sanddeltan. Bara cirka 21 % av landets yta är odlingsbar och möjlig att bebo. Majoriteten av befolkningen och jordbruket är koncentrerat till den sydvästra delen av landet, mellan huvudstaden Reykjavik och Vik. Över hälften av landets yta ligger på mer än 500 meters höjd. Berget Hvannadalshnukur är landets högsta med en höjd av 2 119 meter. Vattnajökull, Europas största och världens tredje största glaciär, upptar en stor del av landets yta

Island huvudstad: Reykjavik 119 000 invånare

Island andra större städer: Kópavogur 31 700 invånare, Hafnarfjördur 26 900 invånare, Akureyri 17 700 invånare

För mer information   island-fakta

Island klimat

Kombinationen av Golfströmmens varma vatten och sydvästvindar från Atlanten ger landets västra och sydvästra delar milda vintrar. Blandningen av detta mildare klimat, de kallare polarhaven i norr och de snötäckta bergen skapar ofta molnighet och regn. Reykjavik har i genomsnitt bara 3 soldagar i januari och endast 1 dag i juli! Klimatförändringen kan ses på olik håll på Island numera

I landets norra och östra delar är vädret betydligt torrare och bättre. Akureyri- och Myvatnregionerna tillhör de soligaste. Staden Egilsstadir i nordöst brukar generellt ha landets högsta temperaturer

För den sol- och värmetörstande turisten är Island absolut inte rätt plats att söka sig till. Här gäller ofta vindtäta och varma kläder, även på sommaren

Medeltemperatur (Celsius)

Reykjavik     Januari / Juli +0 / + 11
Akureyri       Januari / Juli -1 + 20.5 / +11

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Reykjavik      Januari / Juli 50 / 20
Akureyri        Januari / Juli 61 / 40

Island befolkning 

Island började befolkas under den så kallade “Landmanstiden”, 874 – 930 efter Kristus, av norska nybyggare och vikingar som tidigare bott på de brittiska öarna. Dessutom kom även, i mindre omfattning, andra nordbor. Bland de tidiga invånarna fanns även kelter

Om man undantar Grönland är Island Europas mest glesbefolkade land med knappt 3 invånare per kvadratkilometer. Den totala befolkningsmängden uppgår till cirka 343 000 invånare, närmare två tredjedelar av befolkningen lever i Reykjavik-området. Omkring 25 000 islänningar bor på farmer runt om i landet

Island språk 

Det isländska språket är ett västnordiskt språk som tillhör den germanska språkgruppen och har sina rötter i vikingatidens fornnordiska. Det grundläggande ordförrådet och grammatiken har inte genomgått några större förändringar sedan dess, uttalet har däremot förändrats en hel del

Efter reformationen på mitten av 1500-talet fick danskan en stark ställning och påverkade isländskan i stor omfattning

För att skydda sitt språk har islänningarna haft en restriktiv inställning till utländska låneord. Nya ord har bildats, så långt det varit möjligt, ur det gamla ordförrådet

För mer information   island-fakta

Island sociala förhållanden 

Islands välfärdssystem och en sociallagstiftning liknar de som finns i de andra nordiska länderna och levnadsstandarden är hög

De sociala trygghetssystemen täcker allmän ålderspension, änkepension, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och familjestöd som barnbidrag upp till 18 års ålder. Pensionsåldern är 67 år, sjömän och fiskare kan pensioneras tidigare. Även socialhjälp finns och stöd vid funktionsnedsättning

Tre fjärdedelar av de sociala utgifterna betalas av den offentliga sektorn, resten betalas huvudsakligen av arbetsgivarna och en liten del bekostas av arbetstagarna genom egenavgifter

Island är ett av världens mest jämställda samhällen, och landet har en lång tradition av kamp för kvinnors rättigheter. Föräldrapenning betalas ut i nio månader

Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir var världens första öppet homosexuella premiärminister

Island religion 

På Island råder enligt författningen religionsfrihet

Islänningarna övergav asatron och kristnades på 1 000-talet. En majoritet av befolkningen tillhör den evangelisk-lutherska statskyrkan. Andra samfund som finns på Island är, bland annat den katolska kyrkan och den fria lutherska kyrkan i Reykjavík

Island utbildning

Den tioåriga grundskolan och skolgången på Island är obligatorisk för barn från 6 till 16 års ålder. Efter grundskolan kan man fortsätta på teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning och specialskolor. Över 90 % av eleverna fortsätter att studera efter grundskolan. Isländska barn i skolåldern läser två obligatoriska främmande språk, danska och engelska

Islänningarna är välutbildade och trots en liten befolkning finns flera högskolor, Islands universitet i Reykjavík, Reykjavík universitet som är en privat handelshögskola och Akureyri universitet samt lärarhögskola, teknisk högskola, konstakademi med flera. Många isländska ungdomar studerar också utomlands, främst i Skandinavien, USA eller Storbritannien

Island turism 

Inte många länder kan mäta sig med Island när det gäller mäktiga naturupplevelser. Här finns glaciärer, varma källor, gejsrar, valar, ett rikt fågelliv och den vackra isländska hästen som man kan se lite här och var. Man behöver absolut inte fundera över varför naturälskare söker sig hit!
Antal besökare som kom till Island ökade stadigt under många år, med undantag av tiden strax efter den stora finanskrisen 2008

Island är ett av de mest intressanta länder jag besök!

Min resa runt Island bjöd på många vackra och intressanta upplevelser bland vulkaner, gejsrar, glaciärer, fågelberg och hav, med naturupplevelser utöver det vanliga. Jag vet att jag kommer att återvända till Island för att komplettera mina upplevelser. Då för att vandra i inlandet och rida häst på vidderna. Res till Island om Du har möjlighet. Du kommer garanterat inte att bli besviken!

För mer information   island-fakta

Sidan uppdaterad: 240122

Iceland tourism     Visit Iceland

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik