Island

reykjavik, thingvellir, gullfoss, vik, höfn, jökulsarlon, kefla, krafla, myvatn, husavik, glaumbaer, stykkisholmur, strokkur och akureyri var några platser jag besökte på island, rainer stalvik

Fler bilder från Island finns på www.stalvik.com

Island – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Island, Europa, “Sagornas, vulkanernas, lavans, hästarnas, glaciärernas och vattenfallens Ö”. Nära och fjärran, nordiskt exotiskt!

Ett besök på Island är en naturupplevelse utöver det vanliga. Här finns spännande miljöer. Från dånande vattenfall till havets mjuka dyningar. Från bördiga dalgångar till sterila lavafält. Från absolut tysthet till den arktiska tärnans gälla skrik i en närgången attack. Från Reykjaviks rökiga nattklubbar till viddernas rena luft. Res hit och njut!

Min nästan 2 500 kilometer långa bilresa på Island gav mig en bra bild av landet och skapade en längtan att återvända. Detta var en stor resa gällande naturupplevelser. Det enda jag skulle vilja ha ogjort var resan till “Puffin Island” från Reykjavik, som är en enda stor turistfälla. Undvik denna “attraktion” om Du kommer hit!

Läs om min resa och se fler bilder island-resa

Islands historia i korthet

Äldre historia

Man tror att de få irländska munkar som bodde på Island under 800-talet gav sig iväg när landet började befolkas av skandinaviska hedningar. Med säkerhet vet man att den förste nordbo som bosatte sig permanent på Island var norrmannen Ingolfur Arnarson som år 874 byggde sig en gård vid Reykjavik (Rökviken). Det anses dock att den förste nordbo som kom till “Snaeland” (Snölandet) var en svensk viking kallad Naddoddur år 850. Förmodligen hade han kommit ur kurs under en segling till Färöarna.

Med Ingolfur Arnarsons bosättning inleddes den så kallade “Landmanstiden” som varade mellan åren 874 – 930. Under denna tid förenades kust-Norge till ett rike under Harald Hårfagre. Oroligheterna i samband med detta ledde till att många norska stormän valde att utvandra till Island och Färöarna. Landmanstiden avslutades år 930 när islänningarna antog en gemensam lag enligt norsk förebild. Från och med detta år hölls ett gemensamt ting, Alltinget, varje sommar vid Thingvellir. Alltinget hade lagstiftande och dömande rättigheter men den verkställande makten låg hos de lokala hövdingarna. År 1000 beslöt Alltinget att kristendomen skulle vara Islands officiella religion. Den gamla hedniska tron tilläts dock parallellt. De olika trosuppfattningarna skapade starka motsättningar hos befolkningen och resulterade i många blodiga strider.

Den isländska “Fristaten” varade fram till 1262 då Alltinget beslutade att Island skulle anslutas till Norge efter att det pågått inbördeskrig mellan de mäktigaste stormännen. Island behöll dock självstyre i stor omfattning under unionen med Norge. Under denna period stärkte kyrkan sin makt.

År 1380 knöts Norge och därmed även Island till Danmark. När den så kallade “Kalmarunionen” upplöstes 1536 blev både Island och Norge danska lydriken.

Danska perioden

Under danskarnas reformationsperiod stötte de på hårt motstånd. Inte förrän de låtit mörda den mäktige biskopen i Holar år 1550 lyckades de avskaffa katolicismen. Kyrkans stora jordegendomar tog danska kronan hand om. Island blev efter reformationen närmast en dansk koloni. Den danske kungen lät införa ett handelsmonopol 1602 som förbjöd all handel med Island utom för vissa köpmän som fick köpa licenser från den danska kronan. Detta fick förödande konsekvenser för den isländska ekonomin. Handelsmonopolet mildrades 1787. Först 1854 släpptes handeln helt fri igen.

1800-talet

Under 1800-talet började en nationalistisk rörelse växa fram bland intellektuella islänningar som levde i Danmark. En av förgrundsfigurerna i denna var Jon Sigurdsson. Under hårda förhandlingar under hans ledning lyckades islänningarna få en egen grundlag och Alltinget fick åter lagstiftande rättigheter.

Några viktiga årtal i Islands moderna historia

1915 Allmän rösträtt infördes för både män och kvinnor.

1916 Bildades de första politiska partierna, Socialdemokratiska partiet och Framstegspartiet.

1918

Blev Island erkänt som en självständig stat i personalunion med Danmark. Den danske kungen kvarstod som isländskt statsöverhuvud, och Danmark hade ansvaret att försvara Island mot angrepp utifrån

1940

I maj ockuperades Island i förebyggande syfte av Storbritannien sedan Tyskland ockuperat Danmark

1941

USA övertog den militära kontrollen av Island, och amerikanerna upprättade en flygbas vid Keflavík för mellanlandningar på luftbron till de allierade i Europa.

1944

Efter en folkomröstning beslöt alltinget att före andra världskrigets slut säga upp unionen med Danmark och den 17 juni utropades Island till en självständig republik. Den första regeringen blev en koalition bestående av Självständighetspartiet, socialdemokraterna och Socialistpartiet

1946

USA tog hem sina trupper, men det amerikanska flygvapnet fick behålla landningsrättigheterna på den flygplats de själva byggt vid Keflavík. Då detta var omstritt på Island ledde det till att den dåvarande regeringen splittrades

1949

Blev Island medlem i den västliga försvarsalliansen NATO, men vidhöll att inga främmande trupper skulle få förläggas till landet i fredstid. Även NATO-anslutningen mötte stark inhemsk opposition

1951

Island som saknade egna försvarsstyrkor, samtidigt som spänningen mellan öst och väst steg i samband med Koreakriget, ingick därför inom ramen för NATO-samarbetet ett försvarskontrakt med USA. Det innebar att amerikanerna fick rätt att även i fredstid använda Keflavík som militär bas och stationera trupper där mot att de tog på sig ansvaret för Islands försvar

1952 – 1975

För att skydda fisket, som fått en allt större betydelse för den isländska ekonomin, utvidgade Island mellan dessa år stegvis sina fiskegränser från fyra till 200 sjömil. Detta medförde ökade spänningar till Storbritannien och Norge och konflikter på havet uppstod

1970

För att förbättra sina handelsmöjligheter anslöt sig Island till frihandelsorganisationen EFTA

1959 – 1971

Under en lång tid präglades inrikespolitiken av regeringskriser och nyval. Åren mellan 1959 och 1971 var ett undantag då landet regerades av en koalition mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna. Detta var en period av stark ekonomisk tillväxt till följd av rika fiskefångster. Under denna period genomfördes sociala reformer och levnadsstandarden höjdes

1980

Vigdís Finnbogadóttir, blev Islands första kvinnliga, och världens första folkvalda kvinnliga president

1991

I Alltingsvalet gick Självständighetspartiet fram starkt och kunde åter bilda koalition med Socialdemokraterna. Ny statsminister blev Självständighetspartiets partiledare Davíd Oddsson som varit borgmästare i Reykjavík

1994

Island slöt ett EES-avtal vilket gav dem tillträde till EU:s inre marknad 1994. Socialdemokraterna krävde även att Island skulle gå med i EU, men Självständighetspartiet stod fast vid sitt nej till EU-medlemskap

1995

Efter valet splittrades regeringskoalitionen. Davíd Oddsson och Självständighetspartiet bildade en ny regering med det EU-kritiska Framstegspartiet, vars ledare Halldór Ásgrímsson blev utrikesminister

1996

President Vigdís Finnbogadóttir avgick. Till hennes  efterträdare valdes den förre vänsterpolitikern och professorn Ólafur Ragnar Grímsson

1999

Den borgerliga koalitionen behöll sin majoritet i Alltingsvalet

2000

Större delen av vänsteroppositionen gick under året samman i det nya socialdemokratiska partiet Alliansen. Men längst till vänster fanns det nybildade partiet Vänstern-De gröna, som vann opinionsstöd för sin kamp mot planerna på en jättedamm för ett vattenkraftverk i känslig natur på östra Island. Trots omfattande protester röstade regeringens majoritet igenom förslaget i alltinget

2003

Det mycket omdebatterade kraftverksbygget på östra Island inleddes
I alltingsvalet lyckades regeringen behålla en knapp majoritet. Den Socialdemokratiska alliansen gick fram mindre än väntat och Vänstern-De Gröna förlorade en del mandat. Det lilla Liberala partiet fördubblade sin storlek efter hård kritik av regeringens fiskekvoter

2004

Lade statsminister Davíd Oddsson fram ett kontroversiellt lagförslag som bland annat syftade till att hindra starka näringslivsintressen från att äga massmedier om de hade sin huvudsakliga verksamhet i andra branscher. Han anklagades för att ha skräddarsytt förslaget för att komma åt sin personlige fiende inom näringslivet, Jón Ásgeir Jóhannesson. Alltinget godkände dock förslaget, men president Ólafur Ragnar Grímsson lade in sitt veto mot lagen. En folkomröstning i frågan planerades men starka protester fick Davíd Oddsson att dra tillbaka lagförslaget, vilket blev hans svåraste politiska nederlag under de 13 år han innehaft statsminsiterposten.
Oddsson avgick som statsminister under hösten och enligt regeringspartiernas koalitionsavtal övertog Halldór Ásgrímsson statsministerposten. Davíd Oddsson blev istället utrikesminister.

2005

Lämnade Davíd Oddsson politiken och blev istället chef för Islands centralbank

2006

Kommunalvalet i maj blev ett kraftigt bakslag för Framstegspartiet som såg sin andel av rösterna halveras till 12 procent. Till följd av valnederlaget avgick Halldór Ásgrímsson både som partiledare och statsminister. Utrikesminister Geir Haarde från Självständighetspartiet utsågs till ny statsminister

2007

Miljön var den stora frågan inför parlamentsvalet i maj och den stora symbolfrågan för miljörörelsen var bygget av den enorma kraftverksdammen Kárahnjúkar i ett område med känslig natur. Protesterna mot regeringens projekt gynnade oppositionspartiet Vänstern-de Gröna som i valet ökade med drygt 6 procentenheter till 14 procent av rösterna. Men även statsminister Geir Haardes Självständighetsparti ökade något, till 37 procent.Framstegspartiets 12 procent blev däremot ett bakslag och på grund av valnederlaget valde Framstegspartiet att lämna regeringen.
Socialdemokratiska Alliansen, som med sina 29 procent av rösterna gick tillbaka något i valet, blev istället Självständighetspartiets nya partner i regeringen trots skilda politiska program. Den nya regeringen fick en stabil majoritet i alltinget med 43 av de 63 mandaten. Geir Haarde fortsatte som statsminister och hans parti fick även ansvar för finansdepartementet, medan socialdemokraternas ledare Ingibjörg Sólrún Gisladóttir blev ny utrikesminister

Islands förhållande till EU blev snart en tvistefråga mellan de två koalitionspartierna. Trots att stora delar av näringslivet förespråkade ett isländskt EU-medlemskap och en övergång från den isländska valutan króna till euro, förblev det näringslivsvänliga Självständighetspartiet skeptiskt. Alliansen var däremot det enda partiet i alltinget som öppet verkade för att Island skulle ansluta sig till EU. Den isländska opinionen var splittrad i frågan, men andelen EU-positiva invånare ökade

2008

Det planerade presidentvalet i juni ställdes in eftersom ingen utmanare till president Ólafur Ragnar Grímsson anmält sig. Han svors därmed in för sin fjärde mandatperiod
Den överhettade ekonomi försämrades snabbt under året och höstens globala finanskris utlöste en akut bankkris på Island. Regeringen tog kontroll över de största bankerna och tvingades ta lån utifrån för at hantera den uppkomna krisen, bl a från Sverige. Politikerna fick skulden för den ekonomiska krisen, och tusentals människor demonstrerade varje vecka i Reykjavik med krav på regeringens och centralbankschefens avgång. Samtidigt växte opinionen för EU-medlemskap och övergång till euro

2009

I januari blev protesterna allt våldsammare och krav restes på nyval. Statsminister Geir Haarde tvingades utlysa nyval till våren, samtidigt som han meddelade att han inte ställde upp för omval som Självständighetspartiets ledare eftersom han hade drabbats av cancer. Några dagar senare lämnade Haarde in regeringens avskedsansökan, sedan koalitionssamarbetet mellan Självständighetspartiet och socialdemokratiska Alliansen hade brutit samman

Socialdemokraterna förhandlade fram en ny regeringskoalition med Vänstern-De gröna, som presenterades den 1 februari. Statsminister blev socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir finansminister blev Vänstern-De grönas partiledare Steingrimur Sigfusson. Vänsterkoalitionen var i minoritet i alltinget men utlovades stöd av det borgerliga Framstegspartiet. Den nya regeringen begärde en parlamentarisk utredning om isländskt EU-medlemskap och meddelade att den kritiserade ledningen för Islands centralbank skulle bytas ut

Efter en lång maktkamp med den nya regeringen tvingades Centralbankens chef David Oddsson tvingades lämna sin post i slutet av februari efter en lång maktkamp med den nya regeringen. Han anklagades för att ha stor del i skulden för landets finanskris. Till ny centralbankschef utsågs norrmannen Svein Harald Øygard, därmed blev Island först i världen med att välja chefen för landets centralbank från utlandet

Nyvalet i april blev en historisk seger för de båda vänsterpartierna, som för första gången fick majoritet i alltinget. Socialdemokraterna blev störst med 29,8 procent och Vänstern-De gröna fick 21,7 procent. Självständighetspartiet gjorde samtidigt en historisk förlust, miste en tredjedel av sin väljarkår och nådde sitt lägsta resultat hittills, 23,7 procent. Framstegspartiet ökade sin röstandel något till 14,8 procent och den nybildade Medborgarrörelsen tog sig in i alltinget med 7,2 procent

De båda regeringspartierna, Socialdemokraterna och Vänstern-De gröna, fick en majoritet med 34 av alltingets 63 mandat. En ny vänsterregering bildades och den tillträdde i maj med socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir som statsminister på nytt

Efter en lång och intensiv debatt beslöt alltinget den 16 juli att Island ska ansöka om EU-medlemskap

I augusti genomfördes stora protester mot den nya regeringen. Tusentals människor demonstrerade utanför alltinget mot regeringens förslag att motsvarande över 40 miljarder svenska kronor skulle betalas av isländska staten till hundratusentals brittiska och nederländska bankkunder. Dessa miste sina besparingar när den isländska Internetbanken Icesaver gick i konkurs 2008. För att finansiera kompensationen måste staten ta lån som skulle återbetalas på 15 år vilket skulle drabba skattebetalarna istället för bankens ägare. Demonstranterna krävde att regeringen skulle säga nej till denna lösning

Efter en höst med politiska motsättningar lyckades regeringen strax före nyår vinna en ny omröstning om Icesave i parlamentet. Därmed förband sig Island att betala 3,8 miljarder euro till de brittiska och nederländska regeringarna fram till 2024. President Ólafur Ragnar Grímsson tvekade dock med att skriva under den nya lagen när nära 25 % av alla röstberättigade islänningar uppmanade i ett upprop presidenten att lägga in sitt veto och begärde en folkomröstning om lagen. Presidenten följde uppmaningen och avvisade lagen, vilket ledde till att folkomröstning måste utlysas. Därmed hamnade regeringen i en svår kris. Storbritannien och Nederländerna fortsatte att kräva att Island skulle ersätta de belopp som de båda regeringarna redan hade betalat ut till de drabbade spararna. Efter en utdragen debatt beslöt alltinget om folkomröstning i mars 2010

2010

I januari avvisar president Olafur Ragnar Grímsson den nya Icesave-lagen efter det att nästan en fjärdedel av alla röstberättigade islänningar skrivit under ett upprop för att presidenten ska lägga in sitt veto mot lagen och att en folkomröstning ska hållas i frågan

I februari för regeringen samtal med Storbritannien och Nederländerna för att söka nå en ny uppgörelse om Icesave-affären och därmed undvika en isländsk folkomröstning. Samtalen misslyckas

I mars uppmanar statsminister Sigurðardóttir islänningarna att bojkotta folkomröstningen om Icesave-lagen, som hon anser är meningslös. Sex av tio röstberättigade går dock till valurnorna, och över 93 procent säger nej till lagen. Endast 1,8 procent stöder ja-sidan

I april lägger en offentlig utredning, som pågått sedan 2008, fram sin rapport om den isländska bankkrisens orsaker. Sju ledande politiker och statstjänstemän får hård kritik för “synnerligen allvarliga försummelser”. En parlamentskommitté får i uppdrag att avgöra om de sju personerna ska ställas inför rätta i så kallad landsdomstol (riksrätt). Bland de mest kritiserade personerna finns förre statsministern Davíd Oddsson, förre statsministern Geir Haarde och förre finansministern Árni M. Mathiesen

Vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott skapade under en tid stora problem för världens flygtrafik med inställda turer och hundratusentals strandade människor på flygplatser. En av dem som drabbades var jag på väg hem från en resa till Indien

I maj ökar stödet för det nybildade partiet Besti flokkurinn (Bästa partiet) i spåren av den ekonomiska krisen. Partiet har grundats av komikern och populisten Jon Gnarr. Besti Flokkurinn vinner kommunvalet i Reykjavík med närmare 35 % av rösterna och tar 6 av 15 mandat i kommunfullmäktige. Jon Gnarr blir ny borgmästare

I juni ger EU-kommissionen klartecken för förhandlingar med Island om medlemskap i unionen

I juli ger EU:s finansministrar ett slutgiltigt ja till att Island ska få börja förhandla om ett EU-medlemskap

I september rekommenderar en parlamentarisk granskningskommission att den förre statsministern Geir Haarde och tre av hans ministrar ska ställas inför rätta för allvarlig försumlighet som bidragit till den isländska bankkrisen. Kommissionen är partipolitiskt delad och striden hotar att spräcka regeringen när den socialdemokratiska statsministern förklarar en partikamrat oskyldig. Alltinget röstar för att endast ställa Haarde inför riksrätt för hans agerande, eller brist på agerande, i finanskrisen. Övriga utpekade ministrar frikänns

I december kommer Island överens med Nederländerna och Storbritannien om ett nytt avtal kring Icesave-skulden. Genom att sänka räntan minskar den isländska statens betalningsansvar

2011

I februari godkänner Alltinget den nya Icesave-lagen med klar majoritet, men president Grímsson lägger åter in sitt veto. Presidenten vill ha ytterligare en folkomröstning

I mars grips nio personer i London och Reykjavik samband med utredningen av storbanken Kaupthings kollaps. Misstankar finns om ekonomisk brottslighet

I april röstar islänningarna åter nej till Icesave-lagen. Runt 57 % av deltagarna i den andra folkomröstningen avvisar förslaget. Oppositionen begär en förtroendeomröstning i alltinget, vilken regeringen vinner med 32 röster mot 30

I maj lägger aska från ett nytt utbrott i vulkanen Grimsvötn delar av Island i mörker. Askmolnet stoppar flygtrafiken i landet och sprider sig över delar av norra Europa, där en rad flyg får ställas in

I juni inleds Islands förhandlingar om EU-medlemskap

I september finner konkursförvaltare nya tillgångar i Internetbanken Icesaves som väntas räcka för att kompensera de drabbade kunderna i Storbritannien och Nederländerna. Därmed antas de isländska skattebetalarna inte behöva stå för notan. Affären väntas dock ta flera år att avsluta

I december tvingas jordbruks- och fiskeminister Jon Bjarnarson att lämna regeringen för sin kritiska inställning till förhandlingarna om medlemskap i EU

Icesaves ägare Landsbanki gör en första utbetalnin till nederländska och brittiska fordringsägare. Samtidigt dras Island inför frihandelssammanslutningen Eftas domstol, där landet anklagas för att inte ha följt insättningsgarantin utan diskriminerat utländska sparare när Icesave gick i konkurs. Island avvisar anklagelserna. Förhandlingar i ärendet ska hållas i september 2012

2012

I februari får Island kritik från EU och Norge efter de kraftigt ökade makrillfångsterna under 2011för att inte vilja kompromissa om fångstkvoter. Förhandlingarna har misslyckats trots fem förhandlingar sedan 2010. EU och Norge hävdar att Islands ensidigt höjda kvoter hotar makrillbeståndet i Nordatlanten
Icesaves ägare Landsbanki säljer matvarukedjan Iceland Foods i Storbritannien, vilket ökar bankens möjligheter att ersätta de drabbade kunderna

I mars inleds riksrättsprocessen mot den förre statsministern Haarde, som hålls ansvarig för den isländska bankkraschen 2008. Han betecknar rättegången som en fars och åtalet som politisk förföljelse
I april frias Geir Haarde i riksrättsåtalet på tre av fyra punkter och slipper fängelse eller annan straffpåföljd. Han fälls dock för att ha underlåtit att kalla till särskilda regeringsmöten under bankkrisen 2008

I en opinionsundersökning säger närmare 54 % nej till isländskt EU-medlemskap, medan drygt 27 % är för ett inträde i unionen

I juni väljs president Olafur Ragnar Grímsson om till en femte mandatperiod. Grímsson får närmare 53 % av rösterna

I augusti går förhandlingar om Islands medlemskap i EU framåt men är en konfliktfråga i regeringen. Två ministrar från Vänstern-De gröna kräver att EU-förhandlingarna ska omprövas

I september beslutar EU-parlamentet om importförbud mot isländsk makrill och landningsförbud i EU-ländernas hamnar. Sanktionerna är ett led i EU:s och Islands tvist sedan 2010 om makrillkvoter, där Island ensidigt höjt sin fångstkvot på grund av ökat makrillbestånd i de isländska vattnen

Förhandlingar om Icesave-konflikten förs i Eftas domstol, där Island anklagas för att ha diskriminerat utländska sparare

I oktober förlorar regeringskoalitionen sin majoritet när en socialdemokrat hoppar av sitt parti
I en rådgivande folkomröstning stöder två tredjedelar av de röstande ett förslag till ny grundlag
I december meddelar det statliga norska oljebolaget Petero AS att man ska börja borra efter olja nordost om Island

2013

I januari beslutar regeringen ta paus i förhandlingarna med EU om medlemskap till alltingsvalet i april är klart

Efta-domstolen ger Island rätt i Icesavekonflikten. Island hade anklagats för att ha brutit mot EES-avtalet och EU:s regler när internetbanken Icesaves brittiska och nederländska kunder inte kompenserades för sina förluster vid bankens konkurs. Trots utslaget tänker Island fortsätta sin återbetalning till Storbritannien och Nederländerna som kompenserade sina medborgare och krävde ersättning från Island

I februari föreslår inrikesminister Ögmundur Jonasson att filter införs på Internet som hindrar datoranvändare att ladda ner eller titta på porr på Internet

I mars åtalas två tidigare bankchefer och 13 ledande banktjänstemän för att ha bidragit till bankkrisen 2008 genom manipulering av aktiekurserna

I april blir Alltingsvalet en storseger för den borgerliga oppositionen. Framstegspartiets ledare Sigmundur Gunnlaugsson får uppdraget att bilda ny regering

I maj presenteras den nya regeringen. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blir statsminister och Självständighetspartiet ledare Bjarni Benediktsson blir finansminister. Den nya koalitionen stoppa Islands förhandlingar om EU-medlemskap

I juni återupptar Island kommersiell valfångst med en fångstkvot på 154 sillvalar

Islands geografi

Island är Europas näst största ö med en yta av 103 000 kvadratkilometer. Avståndet på huvudön är från väst till öst cirka 500 kilometer och från norr till söder cirka 300 kilometer. Trots att Island är beläget i Nordatlanten är det bara den lilla ön Grimsey, i norra delen av landet, som ligger norr om polcirkeln. Island tillhör jordens yngsta landmassor och här pågår omfattande vulkaniska och geothermiska aktiviteter.

Landmassan utgörs till 52 % av ökenliknande platåer, 12 % av glaciärer, 11 % av lavafält och 4 % av sanddeltan. Bara cirka 21 % av landets yta är odlingsbar och möjlig att bebo. Majoriteten av befolkningen och jordbruket är koncentrerat till den sydvästra delen av landet, mellan huvudstaden Reykjavik och Vik. Över hälften av landets yta ligger på mer än 500 meters höjd. Berget Hvannadalshnukur är landets högsta med en höjd av 2 119 meter. Vattnajökull, Europas största och världens tredje största glaciär, upptar en stor del av landets yta.

Reykjavik med sina nästan 170 000 invånare är Islands huvudstad. Näst största stad är Akureyri med cirka 15 000 invånare. Den totala befolkningsmängden uppgår till cirka 279 000 invånare.

Islands geologi och Islands klimat

Eftersom Island ligger på den Atlantiska centralryggen råder här en omfattande vulkanisk och geothermisk aktivitet. Vulkanutbrotten har varit omfattande och förödande under tidens gång och pågår fortfarande. De geothermiska aktiviteterna ger billig och ren energi i form av hett vatten med temperaturer upp till 75 grader Celcius. På många platser kan man studera jordens urkrafter i form av sprutande vatten (geysrar), bubblande gyttjehål eller stinkande svavelkällor. Att bada i varma källor är ett omtyckt fritidsnöje bland islänningar och turister. Vulkaner och vulkankratrar kan studeras på många platser.

Kombinationen av Golfströmmens varma vatten och förhärskande sydväst vindar från Atlanten ger landet västra och sydvästra delar milda vintrar. Blandningen av detta mildare klimat, de kallare polarhaven i norr och de snötäckta bergen skapar ofta molnighet och regn. Reykjavik har i genomsnitt bara 3 soldagar i januari och endast 1 dag i juli! En förändring på grund av jordens klimatförändring kan dock ses.

I landets norra och östra delar är vädret betydligt torrare och bättre. Akureyri- och Myvatnregionerna tillhör de soligaste. Staden Egilsstadir i nordöst brukar generellt ha landets högsta temperaturer.

För den sol- och värmetörstande turisten är Island absolut inte rätt plats på jorden att söka sig till. Här gäller ofta vindtäta och varma kläder, även på sommaren.

Flora och Fauna

Island saknar nästan helt och hållet större sammanhängande skogar. Man tror att det eventuellt kan ha funnits större skogsområden i de kustnära regionerna som avverkats av de första bosättarna. Ingen vet med säkerhet. Skogsplantering pågår på flera håll och man har lyckats skapa mindre skogsområden som är populära rekreationsmål för islänningarna.

Växter har inte lätt att finna fäste i den tundra- och ökenliknande miljön som skapats av vind- och vattenerosion. De stora lavafälten, som täcker stora delar av landet, erbjuder inte heller de på några gynnsamma växtmiljöer. Även de många betande fåren går hårt åt växtligheten. Trots detta har flera europeiska växter och blommor lyckats etablera sig. Under min resa registrerade jag, bland annat midsommarblomster, smörblomma, olika binkor, fjällsippa, fjällnejlika, styvmorsviol, fjällvallmo och vityxne.

Det enda ursprungliga inhemska däggdjur som finns på Island är polarräven. Andra däggdjur som ren, möss och råttor har förts hit på olika sätt.

De isländska haven är mycket fiskrika och islänningarna har ofta kämpat hårt för sina fiskerättigheter, ibland till och med med väpnade insatser. I haven runt Island lever även 17 olika arter valar och flera arter sälar.

För ornitologer är Island ett riktigt eldorado. Nästan överallt träffar man på ett omfattande fågelliv. Besöken i fågelbergen är fascinerande upplevelser. Många besökare försöker komma till platser där man kan se den vackra och, till utseende lite vemodiga, lunnefågeln. Lunnefågeln är Islands vanligaste fågel. Den är inte alltid lätt att se den på nära håll eftersom den häckar i mer eller mindre svåråtkomliga trakter. Kommer man till en häckningsplats är lunnefågeln ofta orädd och ger därför möjlighet att studera den på nära håll. Att se den komma till boplatsen med näbben full av fisk för att mata ungen är en syn man aldrig glömmer.

Islands befolkning, språk och sociala förhållanden

Island började befolkas under den så kallade “Landmanstiden”, 874 – 930 efter Kristus, av norska nybyggare och vikingar som tidigare bott på de brittiska öarna. Dessutom kom även, i mindre omfattning, andra nordbor. Bland de tidiga invånarna fanns även kelter.

Om man undantar Grönland är Island Europas mest glesbefolkade land med knappt 3 invånare per  kvadratkilometer. Den totala befolkningsmängden uppgår till cirka 279 000 invånare. Mer än hälften av dem lever i Reykjavik-området. Omkring 25 000 islänningar bor på farmer runt om i landet.

Det isländska språket är ett västnordiskt språk som tillhör den germanska språkgruppen och härstammar från vikingatidens fornnorska. Det grundläggande ordförrådet och grammatiken har inte genomgått några större förändringar sedan dess. Uttalet har däremot förändrats en hel del. Efter reformationen på mitten av 1500-talet fick danskan en stark ställning och påverkade isländskan i stor omfattning. För att skydda sitt språk har islänningarna haft en restriktiv inställning till utländska låneord. Nya ord har bildats, så långt det varit möjligt, ur det gamla ordförrådet.

Islands sociallagstiftning och välfärdssystem liknar de övriga nordiska ländernas. Det finns bland annat allmän sjukförsäkring och föräldrapenning. Den allmänna pensionsåldern är 67 år, fiskare och sjömän pensioneras tidigare.

Utbildning

Skolgången för isländska barn mellan 6 år och 16 år är obligatorisk, grundskolan är tioårig. Efter grundskolan finns teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning och olika specialskolor. Omkring 90 procent av eleverna fortsätter att studera efter grundskolan.

Utbildningsnivån bland islänningar är hög. Trots en liten befolkning finns det en rad högskolor; Islands universitet (i Reykjavík), Akureyri universitet, Reykjavík universitet (handelshögskola), lärarhögskola, teknisk högskola, konstakademi, med flera.

Många isländska ungdomar studerar också utomlands, främst i Skandinavien, USA och Storbritannien.

Isländska barn i skolåldern läser två obligatoriska främmande språk; danska och engelska.

För mer information se island-fakta

Min resa runt Island bjöd på många vackra och intressanta upplevelser bland vulkaner, gejsrar, glaciärer, fågelberg och hav, med naturupplevelser utöver det vanliga. Jag vet att jag kommer att återvända till Island för att komplettera mina upplevelser. Då för att vandra i inlandet och rida häst på vidderna. Res till Island om Du har möjlighet. Du kommer garanterat inte att bli besviken!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email