Albanien, historia mm

Albanien,
historia, geografi, befolkning, språk, socialt, utbildning mm

En sammanfattning av Albaniens historia, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm. Rainer Stalvik 

Fakta om Albanien, som historia, geografi, befolkning, språk, socialt, utbildning mm

På sidan om min resa i Albanien finns information om platser jag besökte som, Tirana, Petrela, Elbasan, Korca, Gjirokastra, Saranda, Butrint, Berat, Durres och Shkodra, rainer stalvik

Albanien, Europa, var det 104:e landet/autonoma området som jag besökte och nu återstår enbart de nya länder som tidigare ingick i Sovjetunionen för att jag skall ha besökt samtliga av Europas länder

Albanien, ett av Europas minsta länder, ligger på Balkan och har länge intresserat mig. Jag har medvetet avstått från att resa hit eftersom landet tillhör en region som ofta drabbats av oroligheter. Efter resor till Kroatien, Montenegro, Serbien och Makedonien tyckte jag tiden var mogen att även besöka Albanien för att se vad detta land har ett erbjuda en resenär. Jag blev positivt överraskad av min rundresa i detta lilla bergiga och natursköna land som även har en del kulturella sevärdheter att bjuda på.

Det finns tyvärr inte många guideböcker att välja mellan när man skall planera sin resa i Albanien. Den enda som var någorlunda bra som jag hittade ges ut av ett engelskt förlag men även den är bitvis inaktuell upptäckte jag under resans gång. Information finns även att hitta på nätet. Hyrbil är bra att ha tillgång till eftersom bussförbindelserna till mindre platser är svåra att reda ut för den som inte talar albanska.

Efter att ha studerat guideboken, besökt olika hemsidor med information om Albanien och UNESCO:s hemsida över världsarv bestämde jag mig för följande upplägg; besök i huvudstaden Tirana och i städerna Ebasan, Korca, Gjirokastra, Saranda och Berat samt vid världsarvet Butrint i södra delen av landet. För att komma till dessa städer hyrde jag en bil i Tirana. Städerna Shkodra och Durres besökte jag med hjälp av lokala bussar.

Med detta upplägg kunde jag besöka de flesta av Albaniens sevärda städer och världsarven i Butrint, Gjirokasta och Berat. Bilresan förde mig genom vacker natur och imponerande bergsmassiv. Totalt körde jag 1 140 kilometer på de, ofta mycket dåliga, albanska vägarna. Min resa började och slutade i Tirana.

Läs om min resa och se fler bilder albanien-resa

Albanien historia i korthet

Albanerna antas härstamma från illyrerna, ett indoeuropeiskt folk som omkring år 1 000 före Kristus (i slutet av bronsåldern), bodde på den västra sidan av Balkanhalvön. Romarna började invadera det vi nu kallar för Albanien under 200-talet före Kristus och hade slutligen besegrat de upproriska illyriska stammarna år 9 efter Kristus. När romarriket delades år 395 kom Albanien att tillhöra det Östromerska riket Bysans.

Turkarna, osmanerna, inledde i slutet av 1300-talet erövringen av Albanien, men den albanske nationalhjälten Georg Kastriota, oftast kallad Skanderbeg, förmådde samla stammarna till enat motstånd. Under ett kvarts sekel lyckades de hålla stånd mot osmanerna. Tio år efter Skanderbegs död år 1468 införlivades Albanien med det osmanska riket och förblev, trots flera uppror, under turkarnas överhöghet fram till år 1912.

Ur kampen för rätten att använda det albanska språket utvecklades under 1800-talets andra hälft en allt starkare albansk nationalism och mer organiserat motstånd. Flera uppror slogs dock ned.

Några viktiga årtal i Albaniens historia 1900 – 1999

1912

Balkanförbundets stater; Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro, förklarade krig mot det osmanska riket. Flera av dem gjorde i samband med kriget anspråk på albanska områden, vilket bidrog till att muslimska och kristna ledare utropade Albanien som en självständig stat i november

1913

Vid fredssamtalen i London i maj erkändes Albanien som självständigt. Ungefär hälften av den albanska befolkningen hamnade dock i angränsande länder. Serbien fick bland annat provinsen Kosovo, och Grekland fick andra albanska områden.
Som regent över Albanien utsåg stormakterna preussaren prins Wilhelm av Wied. Det folkliga motståndet och första världskrigets utbrott fick honom att lämna landet redan efter ett halvår

1920

Efter första världskriget hotades Albanien av en ny delning, vilket albanerna lyckades avvärja vid fredskonferensen i Paris

1925

Under flera år av inre stridigheter tog Ahmed Zogu, en klanhövding från norra Albanien, makten med hjälp från bland annat Serbien

1928

Utropade sig Ahmed Zogu till kung över Albanien under namnet Zog I. Han ingick en militär och politisk allians med det fascistiska Italien

1939

Italienarna ockuperade Albanien och lät upprätta ett Storalbanien där Kosovo och de albanska delarna av Makedonien ingick. Kungen flydde utomlands med statskassan

1941

Bildades det albanska kommunistpartiet

1943

Under hösten ersattes de italienska ockupationstrupperna av tyska trupper
I juli upprättades en partisanarmé på initiativ av kommunistpartiet. Partisanerna och andra väpnade organisationer med nationalister och rojalister stred inbördes samtidigt som de försökte driva ut ockupationsmakten

1944

Kommunisterna segrade i inbördeskriget. I oktober bildade de en provisorisk regering under ledning av Enver Hoxha. Kort därefter hade partisanerna fördrivit alla utländska trupper

1945

När andra världskriget var över hölls ett val i december som bara kommunister deltog i

1946

Bildades Folkrepubliken Albanien och ett vänskapsavtal med Jugoslavien skrevs under

1947

Den jugoslaviske ledaren Tito planerade en union mellan Jugoslavien och Albanien. Tanken var att Albanien skulle slås samman med Kosovo till Jugoslaviens sjunde delrepublik

1948

När Moskva bröt med den jugoslaviska regeringen skrinlades sammanslagningsplanerna och Albanien blev istället en stark samarbetspartner med Sovjetunionen, som fick bygga en flottbas i staden Durres

1953

Efter den sovjetiske ledaren Josef Stalins död försämrades relationerna med Sovjetunionen och den albanska regeringen började istället närma sig Jugoslavien

1961

Albanien bröt relationerna med Sovjetunionen och etablerade istället kontakt med Kina. Sovjetunionen tvingades lämna basen i Durres och det sovjetiska biståndet ersattes av ett kinesiskt. Detta hämmade landets ekonomi och ledde till krav på förändringar. Regeringschefen Hoxha svarade med en serie utrensningar i ledarskikten

1970-talet

Albanien tog avstånd från Kina när Kina upprättade förbindelser med USA samt sökte förbättra relationerna med Jugoslavien

1978

Det kinesiska biståndet upphörde och Albaniens internationella isolering blev i det närmaste total. Albaniens författning förbjöd regeringen att låna pengar utomlands och att ta emot bistånd. Inte heller var det tillåtet för utländska företag att etablera sig i Albanien

Enver Hoxhas regim väckte omvärldens avsky, vilket ytterligare bidrog till Albaniens isolering. Inget östeuropeiskt land gick så långt som Albanien när det gällde att efterlikna Stalins tvångsmetoder och terror. Tusentals ”klassfiender” avrättades, fängslades, förvisades inom landet eller internerades i arbetsläger. Samtidigt blev den albanske ledaren föremål för en fanatisk personkult

1985

Avled Enver Hoxha och efterträddes av Ramiz Alia som inledde en försiktig reformpolitik. Albanien förblev dock Europas fattigaste land och albanernas missnöje med regimen ökade

1989

De politiska förändringar som ledde till att kommunistdiktaturerna föll i Östeuropa nådde även Albanien och allt fler albaner försökte lämna landet, samtidigt som kraven på demokrati ökade
1990 I december gav regeringen efter för folkets krav och tillät flerpartisystem
1991 I mars hölls det första demokratiska valet. Kommunisterna fick två tredjedelar av rösterna. Det nyvalda parlamentet erkände rätten till bland annat privat ägande, yttrandefrihet och utvandring. En ny presidentpost infördes och Ramiz Alia utsågs till president

Oroligheterna i landet fortsatte dock. Regeringen tvingades avgå efter några veckor

I juni tillträdde en koalitionsregering där båda de stora partierna ingick. Kommunisterna bytte namn till Albaniens socialistparti (PSSH)

1992

Kollapsade landets ekonomi. Bristen på livsmedel ledde till plundring och hungerkravaller och folk emigrerade i stor omfattning. Regeringen tvingades avgå och nyval utlystes till mars. I detta segrade oppositionen. PDS bildade regering tillsammans med två små partier. President Alia efterträddes av PDS-ledaren Sali Berisha
Berisha-regimen inledde en kampanj för att utplåna kommunismen. Det gamla kommunistpartiets tillgångar konfiskerades och rättegångar inleddes mot flera tidigare kommunistledare

1994

Socialistpartiets ledare Fatos Nano dömdes till tolv års fängelse för missbruk av internationell nödhjälp. Socialistpartiet hävdade att Nano fängslats av politiska skäl

1996

Inför valet trakasserades regeringens politiska motståndare. Lagar infördes för att utestänga befattningshavare från kommunisttiden från offentliga positioner. Många av socialistpartiets politiker drabbades, samtidigt som regeringens sympatisörer skyddades. Ändå var Sali Berisha själv medlem i kommunistpartiet under Hoxha-epoken
Demokratiska partiet vann valet i maj. Flera partier bojkottade valet och protesterade mot valfusk, vilket bekräftades av internationella observatörer. En ny koalitionsregering bildades, dominerad av Demokratiska partiet

Berisha började styra alltmer enväldigt och skaffa sig full kontroll över medierna. Oberoende tidningar och den politiska oppositionen trakasserades ständigt av säkerhetspolisen

1997

Allvarliga protester bröt ut då de så kallade pyramidspelen kollapsade. Pyramidspelen var ett slags investeringsfonder som fungerade ungefär som kedjebrev. Många blev helt utblottade när pyramiderna föll samman. Därefter vidtog protester mot regeringen som spred sig över hela landet och stor laglöshet rådde. Regeringen bad omvärlden om hjälp för att återställa ordningen och tvingades utlysa nyval
I valet i juni fick Socialistpartiet egen majoritet i parlamentet. Till ny president utsågs Socialistpartiets generalsekreterare Rexhep Mejdani. Den nya regeringens främsta uppgift blev att återställa ordningen, samla in alla vapen som fanns i omlopp, ta itu med de många banditgängen och upplösa de rebellråd som styrde flera platser i söder, och lyckades delvis med detta

1998 – 1999

Under oroligheterna i Kosovoprovinsen och NATO:s militära ingripande flydde cirka
450 000 kosovoalbaner till Albanien

Albanien historia, modern 2000 – 2021

2001

Parlamentsvalet i juni genomfördes i stort sett utan det våld och valfusk som påverkat tidigare val. Socialistpartiet säkrade egen majoritet och kunde på nytt bilda regering

2002

I juli återkom Fatos Nano som regeringschef efter att han avgått

2004

I februari uppmanade Berisha och PDS till regeringskritiska protester i Tirana. Polis sattes in för att hindra tusentals demonstranter från att storma regeringsbyggnader. Senare i månaden demonstrerade 50 000 människor i Tirana och krävde Nanos avgång

2005

Inför valet i juli deklarerade EU-kommissionen att fria och rättvisa val var en förutsättning för förhandlingar om ett albanskt medlemskap i EU

I slutet av året konstaterade EU att Albanien hade gjort stora framsteg när det gällde ett fungerande rättsväsende och att stärka demokratin och de politiska rättigheterna

2006

Albanien och EU undertecknade ett stabiliserings- och associeringsavtal, som anses vara första formella steget på vägen mot ett medlemskap i unionen

2007

Februari

Det konservativa regeringspartiet Demokratiska partiet (PD) förlorar stort i lokalvalen. Det oppositionella Socialistpartiet (PS) segrar i alla större utom Shkodra

Juni

USA:s president George W Bush besöker Albanien

Juli

Det regerande partiet PD:s ordförande Bamir Topi väljs efter fyra omröstningar till landets president

2008

Februari

18:e  Erkänner Albanien officiellt Kosovo som en suverän stat

Mars

Tjugosex människor dödas och runt 300 skadas när ett arméförråd utanför huvudstaden Tirana exploderar. Över 300 byggnader i närheten totalförstörs. Olyckan antas ha berott på slarv och leder till att försvarsministern tvingas avgå

April

Albanien erbjuds medlemskap i NATO

Augusti

Röstar parlamentet för att den allmänna värnplikten skall avskaffas vid årsskiftet 2009/2010

2009

April

Samtidigt som Albanien formellt inträder i försvarsalliansen Nato ansöker man om medlemskap i EU

Juli

Parlamentsvalet resulterar i att den borgerliga PD-regeringen kan med knapp segermarginal sitta kvar vid makten. Oppositionen hävdar att regeringssidan fuskat och protester utbryter bland oppositionsanhängare

November

Det oppositionella PS anordnar en rad demonstrationer mot påstått valfusk. Premiärminister Sali Berisha vägrar gå med på oppositionens krav att rösterna ska räknas om

2010

September

Ekonomiminister Dritan Prifti anklagas för inblandning i en korruptionsaffär och tvingas lämna sin post

November

EU avvisar Albaniens begäran om att få status som kandidatland för medlemskap. Dock avskaffas visumkravet för albanska medborgare som vill resa in i unionen

2011

Januari Oppositionen fortsätter att demonstrera mot vad de anser var valfusk i parlamentsvalet juli 2009. Vid ett tillfälle skjuter säkerhetspoliser ihjäl fyra människor under en protestaktion i Tirana

Februari Parlamentet fråntar den avsatte ekonomiministern Prifti hans immunitet mot åtal för kunna ställa honom inför rätta för misstänkt korruption. En förundersökning inleds mot förre vice premiärministern Ilan Meta för misstänkt korruption i samband med ett kraftverksbygge

Maj Socialistpartiet PS går starkt framåt i lokalvalen, men i Tirana utropas PD:s kandidat till segrare efter en utdragen och bitter konflikt om rösträknandet

December Albanien ingår ett avtal med Montenegro och Makedonien om att de tre ländernas medborgare ska kunna resa mellan länderna utan pass, ID-kort räcker

2012

Juni Inrikesminister Bujar Nishani väljs till president sedan förhandlingar mellan regeringen och oppositionen om en gemensam, partilös kandidat brutit samman

September Parlamentet röstar för att begränsa brottsmisstänkta parlamentsledamöters och andra höga ämbetsmäns möjligheter att slippa åtal och rättegång

Oktober Parlamentet godkände att stoftet av landets forne Kung Nishani Zog skulle få återföras till Albanien

November Kvarlevorna av kung Zog ombegravs i ett nybyggt familjemausoleum i Tirana vid en högtidlig ceremoni. Kung Nishani. Zog lämnade landet under den italienska invasionen 1939 och dog i Frankrike 1961

November Den 28 november uppmärksammar Albanien 100-årsdagen som självständig nation med festligheter i bland annat Tirana

December Albanien får på nytt avslag på sin begäran om att få ställning som kandidatland till EU. Unionens ministerråd kräver tydligare framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt att landet skall genomföra allmänna val av internationell standard

2013

Februari

Två före detta chefer för vaktstyrkan Republikanska gardet frias för dödsskjutningarna av fyra demonstranter i januari 2011

Mars

Premiärminister Berisha erbjuder uppehållstillstånd för 210 medlemmar av den iranska motståndsrörelsen Mojahedin-e-Khalq (MEK), som av säkerhetsskäl behöver lämna Irak

April

Socialiströrelsen för integration (LSI) avbryter regeringssamarbetet med Demokratiska partiet (PD) och lierar sig med Socialistpartiet inför parlamentsvalet i juni

Åklagarmyndigheten inleder en förundersökning om brott mot Socialistpartiets ledare Edi Rama, som misstänks för maktmissbruk under sin tid som borgmästare i Tirana fram till 2011

Två stora partiallianser bildas inför parlamentsvalet

Maj

Den socialistiska oppositionen säger sig ha funnit stora brister i röstlängderna inför valet i juni. Enligt Socialistpartiet misstänks över 25 000 namn vara dubblerade och över 350 000 personer saknar adresser

De första 13 medlemmarna av den iranska motståndsrörelsen MEK anländer till Albanien efter att ha tvingats lämna Irak. Totalt har 210 medlemmar erbjudits uppehållstillstånd i Albanien

Regeringen och oppositionen antar tre lagar som är nödvändiga för att EU ska ge klartecken till medlemskapsförhandlingar

Juni

23:e Dödas en aktivist för Socialistpartiet och en kandidat för PD skadas i en skottväxling utanför en vallokal på valdagen. Innan rösträknandet ens kommit igång utropar båda lägren sig till segrare

Den socialistledda Alliansen för ett europeiskt Albanien får 57,7 % av rösterna i parlamentsvalet och 83 mandat i parlamentet, medan DP-ledda Alliansen för arbete, välfärd och integration får 39,4 % och 57 mandat. Övriga partier får sammanlagt 2,3 % av rösterna, men inga mandat. Enligt valkommissionen var valdeltagandet 53,5 %

EU-kommissionen gratulerar Albanien till ett väl genomfört val och hoppas att de återstående stegen av valprocessen genomförs enligt internationell standard. Även valobservatörerna från OSSE godkänner valet som ”fritt och tämligen rättvist”
Juni Efter tre dagars tystnad erkänner premiärminister Berisha att regeringsalliansen har förlorat valet

Juli

PD väljer Tiranas borgmästare Lulzim Basha till ny partiledare efter den avgående premiärministern Berisha

Augusti

Den tillträdande premiärministern Edi Rama presenterar en regering med 21 ministrar, däribland honom själv och en vice premiärminister. Sex av ministrarna är kvinnor, bland annat får Albanien sin första kvinnliga försvarsminister

September

Parlamentet godkänner den nya socialistledda regeringen och Edi Rama tillträder som premiärminister. Rama, som varit Tiranas borgmästare, lovar att bekämpa korruptionen och snabba på integrationen med EU

Centrala valkommissionen bötfäller samtliga partier för att de inte har haft tillräckligt många kvinnliga kandidater på valbar plats i parlamentsvalet

Oktober

EU-kommissionen rekommenderar att Albanien ska få officiell ställning som kandidat till medlemskap i unionen

Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair blir rådgivare åt regeringen.
November Regeringen avvisar en begäran från USA om att ta hand om och förstöra de kemiska stridsmedel som samlats in i Syrien

December

Regeringen väcker åtal mot den förre försvarsministern Arben Imami för maktmissbruk, förskingring av statliga medel och brott mot reglerna för offentlig upphandling

2014

Januari

En arbetsgrupp tillsätts av regeringen för att minska stölderna av elektricitet. Enligt beräkningar stjäls mer än hälften av den producerade volymen antingen genom tjuvkopplingar eller genom att kunderna inte betalar sina räkningar

Februari

Då det förekommer en omfattande narkotikasmuggling och människohandel mellan Albanien, Grekland och Italien bjuder den albanska regeringen in de två länderna för att lösa problemen

Maj 

IMF godkänner ett lån på 100 miljoner dollar för att reformera den albanska finanssektorn

Juni

Albanien får, efter fyra avslag, klartecken av EU att bli kandidatland. Dock måste en rad reformer genomföras innan förhandlingar kan starta, bland annat mot korruption, den organiserade brottsligheten och för de grundläggande mänskliga rättigheterna

Under flera dagar utkämpar polis eldstrider med narkotikaodlare i byn Lazarat, där stora mängder cannabis odlats helt öppet. Lazarat bedöms ha producerat omkring 900 ton cannabis årligen till ett värde av cirka 4,5 miljarder euro. Efter fem dagar tar polisen kontroll över byn, förstör alla odlingar, bränner all skördad marijuana och beslagtar vapen och ammunition. 14 personer grips och 130 bostadshus genomsöks

Juli

Parlamentet antar en lag som minskar antalet kommuner från 380 till 61. Avsikten med den nya lagen är att stärka den kommunala servicen i fråga om hälsovård, utbildning och trygghet

Augusti

18 privata högskolor stängs med omedelbar verkan och 13 andra får tills vidare inte ta in nya elever. Enligt premiärminister Rama har dessa skolor utfärdat orimligt många examensbevis, bland annat till 900 utländska medborgare trots att de inte haft undervisning på andra språk än albanska

September

Påven Franciskus besöker Albanien och hyllar landet som ett föredöme för fredlig samexistens mellan muslimer och kristna. Hundratusentals muslimer, katoliker och ortodoxa välkomnar honom

Oktober

Albanien dras in i en diplomatisk tvist med Serbien i samband med en EM-kvalmatch i fotboll i Belgrad. Matchen avbryts sedan ett fjärrstyrt litet flygplan med en flagga föreställande ett ”Stor-Albanien” styrts in över arenan

November

Premiärminister Rama reser till Belgrad på det första besöket i Serbien på 68 år av en albansk regeringschef. Dispyt bryter ut mellan honom och den serbiske premiärministern under en TV-sänd presskonferens om Kosovos ställning

Tusentals människor demonstrerar i Tirana mot de skattehöjningar regeringen infört i samband med ett lån från IMF gav Albanien i maj

2015

Februari

I Tirana exploderar två sprängladdningar, dock utan att skada någon. Premiärminister Rama beskriver dåden som terrorattentat avsedda att stoppa regeringens insatser mot organiserad brottslighet

Tio tidigare anställda vid centralbanken döms till fängelse för åsidosättande av tjänsteplikt i samband med en stöld av drygt 5 miljoner euro från banken

April

Antas en lag av parlamentet som tillåter insyn i de personakter som upprättades av kommunisttidens säkerhetspolis. En kommitté ska granska handlingarna och på begäran lämna ut dem till de berörda. Omkring var femte alban förmodas ha samarbetat med säkerhetstjänsten Sigurimi och lämnat uppgifter om bekanta, kolleger eller anhöriga

Maj

Serbiens premiärminister Aleksandar Vucic besöker Albanien, som första serbiska höga politiker

Enligt en rapport skriven av en parlamentarisk kommission är korruptionen djupt rotad på alla nivåer i rättssystemet, från poliser till domare

Juli

Efter att parlamentet antagit en ny lag om statlig finansiering av privata universitet utbryter protestaktioner från studenter och flera offentligt anställda professorer som hävdar att lagen hotar den högre utbildningens självständighet och ökar risken för statlig styrning av den akademiska världen

December

Regeringen lovar att hjälpa till i sökandet efter kvarlevor av de runt 6 000 människor som avrättades eller avled i fångläger under kommunisttiden 1946–1991

2016

Februari

Parlamentet antar en lag som förbjuder kommersiell trädfällning i tio år. Avsikten sägs vara att undvika en ”ekologisk katastrof”. Insatser utlovas också mot den illegala skogsavverkning som bedöms vara tio gånger större än den lagliga. Sedan kommunistregimens fall 1991 har skogsbeståndet halverats

Premiärminister Rama avskedar finansminister Shkelqim Cani och ersätter honom med hittillsvarande ekonomiministern Arven Ahmetaj. Någon motivering lämnas inte

Juni

Riksåklagaren beslutar att stänga av rikspolischefen från hans arbete. Åklagarmyndigheten hävdar att polisen använt olagliga avlyssningsmetoder och två andra högre polisbefäl placeras tills vidare i husarrest

Juli Efter 18 månaders debatt och intensiva slutförhandlingar med deltagande av representanter för EU och USA antar parlamentet ett reformpaket som ska sätta stopp för korruptionen och inflytandet från den organiserade brottsligheten i rättsväsendet

Augusti

Iranska medier rapporterar att 155 medlemmar av den landsflyktiga oppositionsrörelsen Folkets mujahedin har flugits från Irak till Albanien, där de beviljats asyl

November

6 november Minst 20 000 albanska katoliker samt representanter för Vatikanen samlas i staden Shkodra när 38 katoliker som avrättades eller torterades under kommunistregimen saligförklaras

December

22 december Författningsdomstolen godkänner de lagar som parlamentet antagit för att eliminera risken för korruption inom rättsväsendet. Oppositionen överklagar då de anser att regeringen skulle få inflytande över rättsväsendet

29 december Två parlamentsledamöter och borgmästaren i staden Kavaja fråntas sina politiska uppdrag av Centrala valkommissionen för att de inte redovisat att de dömts för brott utomlands, bland annat för penningförfalskning, människohandel och deltagande i gruppvåldtäkt

2017

Februari

8 februari Grep polisen 18 personer vid räder mot människosmugglare. Enligt åklagare har de smugglat flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern via Albanien till främst Tyskland och Österrike

25 februari anhålls oppositionsledaren Lulzim Basha av polis anklagad för uppvigling efter att enligt polisen ha manat till våldshandlingar mot statliga institutioner

Mars

Premiärminister Rama byter ut fyra ministrar den 13 mars med förklaringen att han vill förbättra regeringen inför parlamentsvalet i juni

April

28 april väljs, efter fyra försök i parlamentet, den tidigare premiärministern, 1999–2002, Ilir Meta till ny president

Maj

10 maj grips en journalist efter att på Facebook ha uppmanat till mord på chefen för EU:s delegation i Albanien, Romana Vlahutin

Efter medling av USA och EU enas regeringen och oppositionen om en lösning på den politiska krisen, som innebär att alla partier lovar att ställa upp i det kommande parlamentsvalet

Inför parlamentsvalet i juni har de båda stora partierna, Socialistpartiet och Demokratiska partiet, beslutat att inte bilda allianser med mindre partier som i det senaste valet. En ny lag som börjat gälla inför det kommande valet kan ge upp till sju års fängelse för röstköp, försäljning av falska ID-kort eller för poliser som försöker utnyttja sin makt till att påverka väljare

Juni

Vid parlamentsvalet den 25 juni segrar Socialistpartiet klart. Partiet får drygt 48 % av rösterna, vilket ger det möjlighet att i fortsättningen regera på egen hand. Demokratiska partiet fick knappt 29 %. Socialiströrelsen för integration fick drygt 14 % av rösterna. Socialistpartiet tilldelas därmed 74 av de 140 mandaten. Valdeltagandet var 45 %, vilket var en besvikelse

Juli

Den nyvalde presidenten Ilir Meta tillträder ämbetet den 24 juli vid en ceremoni i parlamentet

Augusti

27 augusti Premiärminister Rama presenterar sin nya regering. Antalet ministerposter minskas från 20 till 14 genom att flera departement slås samman. Den nya regeringen får lika många kvinnliga som manliga ministrar

2018

Januari

27 januari demonstrerar tusentals oppositionsanhängare i Tirana med krav på regeringens avgång. Demonstranterna anklagar Rama-regeringen för att ha kopplingar till organiserad brottslighet, narkotikasmuggling och för att ha gjort landet fattigare och mer korrupt

Mars

21 mars stänger Uefa av Albaniens mest framgångsrika fotbollslag, Skënderbeu, i tio års tid på grund omfattande matchfixning. Laget anklagas för kopplingar till organiserad brottslighet och åläggs också att betala en miljon euro i böter. Skënderbeu ska ha tjänat stora pengar på 53 riggade matcher mellan 2010 och 2016

Mars

26 mars utvisas en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder

April

17 april rekommenderar EU-kommissionen i sin årliga utvidgningsrapport att medlemskapsförhandlingar inleds med Albanien och Makedonien

Juni

26 juni beslutar EU:s ministerråd att medlemskapsförhandlingar ska inledas med Albanien och Makedonien i juni 2019, under förutsättning att vissa villkor uppfylls

Oktober

25 oktober röstar parlamentet igenom en lag som förbjuder spel på sportevenemang och begränsar kasinoverksamhet, i ett försök att bekämpa den organiserade brottsligheten. Även all spelreklam förbjuds. Kasinon ska hädanefter endast få förekomma på större turisthotell

21 oktober genomför polisen omfattande razzior runt om i landet mot narkotikaligor, i vad som beskrivs som den största insatsen hittills i sitt slag i Albanien. Enligt inrikesministern deltar 1 500 poliser under tre dagar och fyra dominerande narkotikaligor bryts upp

December

19 december Två iranska diplomater utvisas och förklaras icke önskvärda i landet av säkerhetsskäl

20 december kastar Endri Hasa från Demokratiska partiet (DP) ägg mot premiärminister Edi Rama när han håller ett anförande om återkommande studentdemonstrationer. Endri Hasa tillåts inte komma in i parlamentet under tio dagar som straff

2019

Februari

14 februari Sprutade parlamentsledamoten från Demokratiska partiet (DP), Edi Paloka bläck på premiärminister Edi Rama i parlamentet. Paloka, som också var vice talman, genomförde sin attack när Rama skulle svara på frågor om korruption som ställts av DP:s ledare Lulzim Basha

16 februari Deltog tusentals oppositionsanhängare i en protest utanför parlamentet i Tirana med krav på att premiärminister Edi Rama skulle avgå. Flera av dem försökte ta sig in i byggnaden. Fem partier anklagade premiärminister Rama för ”samarbete med organiserad brottslighet” och för att låta korruption och fattigdom breda ut sig

26 februari Uppstod tumult utanför parlamentsbyggnaden när oppositionspolitiker och anhängare försökte hindra ledamöter från det regerande partiet PS från att ta sig in i byggnaden. Polisen använde tårgas för att skingra demonstranterna som kastade sten och rökgranater mot byggnaden. Oppositionsledaren Lulzim Basha deltog i protesten och försäkrade att kampen skulle fortsätta tills regeringen störtats

Informerade oppositionsledaren Lulzim Basha att parlamentsledamöter från Demokratiska paritet och dess allierade skulle lämna sina poster. Basha upprepade anklagelser om att regeringen manipulerade valresultaten 2017 och har band till organiserad brottslighet. Premiärminister Rama avfärdade det nya hotet om avhopp med att oppositionen bara agerar i desperation

Mars

28 mars Drabbade demonstranter åter ihop med polis utanför parlamentsbyggnaden i Tirana. Det var den sjunde oppositionsledda protesten på sex veckor, och den tredje som urartar i våldsamheter som uppstod när demonstranter försökte storma parlamentsbyggnaden. Oppositionen fortsatte att kräva premiärminister Edi Ramas avgång och bojkottade sedan en dryg månad arbetet i parlamentet

April

13 april Skadades flera personer under sammandrabbningar med polis utanför parlamentsbyggnaden i Tirana. Polisen använde tårgas och batonger för att stoppa demonstranter som satt eld på en bil och försöker storma parlamentsbyggnaden. Oppositionsledaren Lutzim Basha upprepade kravet på att premiärminister Edi Rama skulle avgå

Maj

11 maj Ännu en gång inträffade våldsamma sammandrabbningar när oppositionen demonstrerade utanför parlamentsbyggnaden i Tirana. Demonstranter kastade smällare och molotovcocktails mot polisen som svarade med vattenkanoner och tårgas. Både poliser och demonstranter skadades

22 maj Inledde EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex en insats i Albanien, den första utanför unionen. Frontex skulle bevaka gränsen mot Grekland tillsammans med albanska gränsvakter

29 maj Uppmanade EU-kommissionen för andra året i rad EU:s medlemsstater att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien, som enligt dem levt upp till de reformkrav som EU har ställt

Juni

18 juni Trots EU-kommissionens rekommendation beslutade EU:s medlemsländer att den formella förhandlingsstarten om albanskt medlemskap i EU skjuts upp ytterligare en tid

30 juni Genomfördes kommunalval trots oppositionens bojkott och presidentens försök tidigare i månaden att skjuta på dessa. Bara några små oppositionspartier deltog i valet vilket resulterade i att det i många fall inte fanns någon som utmanade Socialistpartiets kandidat. Oppositionsledaren Lulzim Basha hade uppmanat sina anhängare att avstå från våld inför valet

September

Dömdes den tidigare inrikesministern Saimir Tahiri till tre års fängelse för maktmissbruk, men frias samtidigt från misstankar om narkotikasmuggling

Oktober

10 oktober Bildade Albanien, Serbien och Nordmakedonien ett mini-Schengen, med EU:s passfria zon som modell. Avtalet undertecknades vid ett möte i serbiska Novi Sad, av premiärministraer Edi Rama samt Serbiens president Aleksandar Vučić och Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev. Från 2021 ska det gå att resa mellan länderna med bara ID-kort, och fri rörlighet ska uppnås även för varor, kapital och tjänster

18 oktober Vid ett EU-toppmöte i Bryssel stoppades beslutet att inleda medlemskapsförhandlingar för Albanien och Nordmakedonien

November

26 november Drabbades Albanien av en kraftig jordbävning, den värsta på årtionden. Omkring 50 personer omkom och uppemot 1 000 skadades

December

10 december Bojkottade Albanien Nobelprisceremonin i Stockholm i protest mot att 2019 års litteraturpris tilldelades den österrikiske författaren Peter Handke. Omfattande protester har förekommit mot det svenska beslutet eftersom Handke var känd för sitt stöd för serberna under 1990-talets krig på Balkan och sin beundran för den serbiske ledaren Slobodan Milosević

19 december Antog parlamentet en kontroversiell medielag som bland annat innebär att böter införs för den som fälls för att ha publicerat falska nyheter i nättidningar. Enligt kritikerna gav lagen regeringen möjlighet att begränsa yttrandefriheten och kontrollera innehållet i medier

2020

Februari

Jordbävningen som drabbade Albanien i november 2019 orsakade skador för 985 miljoner euro och har påverkat ekonomin negativt vilket gör att tillväxtprognosen justeras ned till 3,2 % från 3,5 %

16 februari

Lovade utländska givare bidrag på 1,15 miljarder euro för att hjälpa till med återuppbyggnaden efter den svåra jordbävningen i november 2019. Pengarna kommer främst från EU och internationella organ som FN och Världsbanken, även länder som Turkiet och Förenade Arabemiraten bidrog med större belopp

Mars

2 mars

Gav EU-kommissionen åter godkännande för att Albanien, och Nordmakedonien skulle tillåtas inleda medlemskapsförhandlingar med unionen

2 mars

Deltog tusentals oppositionsanhängare i en demonstration mot premiärminister Edi Rama och hans regering. Demonstrationen hade utlysts av president Ilir Meta som anklagade Rama för att försöka ta kontroll över rättsväsendet genom att styra nomineringen av domare till författningsdomstolen. Omkring 1 000 poliser sattes in mot demonstranterna och för att skydda premiärministerns kansli. Vid protester i början av 2019 gjordes försök att storma byggnaden

9 mars

Beslutade regeringen att stänga skolor och förbjuda offentliga folksamlingar, inklusive sportevenemang, efter att landets två första fall av coronasmitta upptäckts. Alla flyg mellan Albanien och det hårt coronadrabbade norra Italien ställdes in. En knapp vecka senare införde regeringen böter på upp till 83 000 euro för den som bröt mot bestämmelser som tillkommit för att hejda smittspridningen

19 mars

Infördes utegångsförbud under större delen av dygnet för att försöka hejda coronapandemin

26 mars

Gav EU klartecken till Albanien, och Nordmakedonien att få inleda medlemskapsförhandlingar med unionen. Startdatum för förhandlingarna kunde inte fastställas på grund av coronapandemin

Oktober

20 oktober

Meddelade premiärminister Edi Rama efter ett möte med Greklands utrikesminister att de båda länderna enats om att låta FN:s skiljedomstol ICJ avgöra en decennielång tvist om var den gemensamma havsgränsen går

December

9 december

Bryter våldsamma protester ut i Tirana efter att en man skjutits till döds av polisen sedan han brutit mot utegångsförbudet under coronapandemin. Inrikesminister Sandër Lleshajs avgick efter kravallerna

2021

April 

21 april

Dödades en lokalpolitiker och fyra personer skadades i Elbasan när skottlossning bröt ut några dagar före parlamentsvalet mellan anhängare av det regerande Socialistpartiet och Demokratiska partiet. En före detta polis var misstänkt för att ha avlossat det dödande skottet

25 april

Två dagar efter parlamentsvalet utropade premiärminister Edi Rama sig som segrare efter att regeringspartiet fick nästan 49 % av rösterna, och behöll därmed egen majoritet i parlamentet. Oppositionen protesterade och hävdade att valfusk förekommit

Maj

20 maj

Dömdes Adratik Llalla, den tidigare statsåklagaren, till två års fängelse för korruption. Llalla, som var statsåklagare 2012–2017, stängdes också av från offentliga ämbeten i fem år

Juni

9 juni

Röstade parlamentet med stor marginal för att avsätta president Ilir Meta efter anklagelser om att han stödde oppositionen i parlamentsvalet i april, trots att presidenten enligt författningen ska vara opartisk. President Meta avfärdade beslutet

11 juni

Röstade FN:s generalförsamlingen för att ge Albanien en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd 2022–2023, tillsammans med Brasilien, Förenade Arabemiraten, Gambia och Ghana. Det är första gången som Albanien fick en plats i rådet

2022 

Januari 

8 januari

Fick polisen ingripa när en intern konflikt i det oppositionella Demokratiska partiet (DP) övergick i vandalisering och slagsmål. Ett drygt tiotal personer greps i samband med våldsamheterna. Bråket bröt ut efter att den tidigare DP-ledaren Sali Berisha, som varit både president och premiärminister, samlat anhängare i ett försök att störta Lulzim Basha som lett partiet sedan 2013

Februari 

4 februari

Dömdes den förre inrikesministern Samir Tahiri till tre år och fyra månader i fängelse för maktmissbruk. Han dömdes för att ha dragit nytta av kontakter med personer med kopplingar till narkotikahandeln

17 februari

Ogiltigförklarade författningsdomstolen parlamentets beslut att avsätta president Ilir Meta. Parlamentsledamöterna röstade för att avsätta Meta sedan en kommission funnit att han stöttat oppositionen, utlöst politisk instabilitet och inte uppfyllt sin plikt att upprätthålla nationell enighet

Juni 

5 juni

Utsåg parlamentet Bajram Begaj till ny president i en fjärde omröstning om posten

September 

7 september

Bröt regeringen de diplomatiska förbindelserna med Iran och beordrade iransk ambassadpersonal att lämna landet efter att Iran ha utsatt Albanien för en omfattande cyberattack den 15 juli. Albanien får stöd i sina anklagelser av amerikanska experter

December 

6 december

Höll ledare för EU-länder och sex stater på västra Balkan ett toppmöte i Tirana, där bland annat följder av kriget i Ukraina diskuterades och sex Balkanländers EU-process

2023 

November 

6 november

Enades Albaniens och Italiens premiärministrar under ett möte i Rom att migranter som räddats på Medelhavet ska kunna föras till särskilda mottagningscenter i Albanien i väntan på att italienska myndigheter prövar deras asylansökningar. Omkring 39 000 människor kommer att kunna inkvarteras varje år i de två anläggningar som ska byggas, i vilka italiensk lagstiftning kommer att gälla

December 

30 december

Sattes den tidigare premiärministern Sali Berisha i husarrest efter att ha vägrat att inställa sig hos polisen i samband med en korruptionsutredning. Berisha misstänktes för att ha gynnat sin svärson vid privatiseringen av ett statligt idrottskomplex 2008 då han var premiärminister

Albanien geografi

Albanien ligger på Balkanhalvön. Landets yta uppgår till 28 748 km2, det vill säga till ytan något mindre än Småland

Albaniens yta utgörs till tre fjärdedelar av berg. Skogen som huvudsakligen består av lövträd täcker drygt en tredjedel av ytan. Landets genomsnittliga höjd är drygt 700 meter över havet. Bergskedjorna löper mestadels i nord-sydlig riktning och skiljs åt av tätbebyggda dalar eller slätter. Låglandet mellan kusten och bergen är i genomsnitt cirka 50 kilometer brett.

Den 362 kilometer långa kusten mot Medelhavet är till största delen sandig med få naturliga hamnar

Albanien huvudstad: Tirana, cirka 375 000 invånare

Andra större städer i Albanien:
Durres 122 000 invånare, Elbasan 101 000 invånare, Vlore 90 000 invånare

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm     albanien-fakta

Albanien klimat

I väster har Albanien medelhavsklimat med varma och torra somrar och milda och fuktiga vintrar. I de bergiga östra delarna kännetecknas klimatet av riklig nederbörd med kalla vintrar och varma somrar

Medeltemperatur (Celcius)

Tirana:              Januari / Juli     +6 / +25
Saranda            Januari / Juli      +8 / +27

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Tirana             Januari / Juli      68 / 18
Saranda          Januari / Juli      86 / 8

Albanien befolkning

Majoriteten av landets invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. Under åren 1945 – 1990 begränsade kommunistregimen människors möjligheter att lämna landsbygden. Efter dess fall inleddes en stor folkomflyttning från landsbygden till städerna. Statistik från 2011 visar att fler albaner nu bor i städer än på landsbygden för första gången i landets historia.

Under den kommunistiska regimen eftersträvades en hög befolkningstillväxt och invånarantalet nästan trefaldigades under dess styre. Under 1990-talet minskade befolkningen till följd av en massiv utvandring. Efter en viss befolkningsökning i början av 2000-talet minskade invånarantalet på nytt. Cirka 1,4 miljoner albanska medborgare lever i andra länder.

Albanien har en ganska homogen befolkning, cirka 95 % beräknas vara albaner. Största minoritetsgruppen är greker. Albaniens och Greklands relationer har tidvis varit ansträngda då Grekland ansett att den grekiska minoriteten i Albanien diskriminerats.

Greker, makedonier och montenegriner definieras numera officiellt som nationella grupper, medan romer och vlacher, ett rumänsktalande folk, definieras som språkliga minoritetsgrupper. Det finns också en grupp som kallar sig själva egyptier. De sammanblandas ofta med romer, men talar albanska och erkänns inte som minoritetsgrupp.

Romerna är i allmänhet fattiga och socialt utstötta. Inom gruppen är analfabetismen hög och hälsan ofta dålig. I september 2003 antog regeringen en landsomfattande plan för att förbättra romernas situation.

Albanerna har funnits i regionen i flera tusen år, och det bor nästan lika många etniska albaner i andra länder på Balkan som i Albanien. I den tidigare serbiska provinsen Kosovo, som 2008 ensidigt utropade sig som självständig stat, är majoriteten albaner, och det finns också en stor albansk minoritet i Makedonien.

Det finns även stora grupper albaner i länder som Italien, Grekland, Tyskland, Schweiz, USA och Nederländerna. Efter kommunistregimens fall utvandrade invånarna i Albanien i en takt som var en av de högsta i världen och ungefär var femte invånare lämnade landet mellan 1990 och 2001

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm     albanien-fakta

Albanien språk

De turkiska härskarna, som fanns i landet under flera hundra år, tillät inte att det albanska språket användes i skolundervisningen fram till i mitten av 1800-talet. Först 1908 fick språket ett modernt alfabet med latinska bokstäver. Albanska är numera landets officiella språk.

Det albanska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, men är inte nära släkt med de andra språken i familjen. Albanska är det enda språk som härstammar från det utdöda språket illyriska, men har även påverkats av latin, turkiska, grekiska och slaviska språk. Det finns två huvuddialekter. I norr talas gegiska, som talas av två tredjedelar av befolkningen. Övriga talar toskiska, som ligger till grund för det officiella skriftspråket. Skillnaden mellan dialekterna håller dock på att försvinna

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm     albanien-fakta

Albanien socialt

Albanien är ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen delvis kunnat bekämpas. Omkring 14 % av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen

De flesta fattiga bor i de isolerade bergstrakterna. Även i städernas slumliknande områden finns stor fattigdom. Många klarar sig endast tack vare egna odlingar och pengar som släktingar utomlands skickar hem

Värst drabbad är de romska befolkningen. De har de sämsta bostäderna, får den sämsta utbildningen och är oftare än andra utsatta för brott. Lagar mot diskriminering finns men är otillräckliga eller efterföljs inte

Sjuk- och hälsovården är bristfällig, särskilt på landsbygden. Sjukhusen är ofta i dåligt skick och saknar utrustning. 2013 fanns det en läkare per 1 000 invånare. Barnadödligheten har minskat men ligger fortfarande på en ganska hög nivå

De sociala trygghetssystemen ger rätt till pension, sjukersättning och föräldraledighet. Satsningar har gjorts på att införa socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd, men resurserna till detta är små. Bidragen är låga och omfattar bara vissa grupper

Det finns mycket vapen ute i samhället, och en omfattande organiserad brottslighet ägnar sig åt bland annat människohandel. Barn, kvinnor och flyktingar är de vanligaste offren för människosmugglarna. Vardagsbrottsligheten har varit förhållandevis låg och gatubilden i albanska städer är påfallande lugn, men både grova våldsbrott och stölder har ökat kraftigt sedan 2008

Albanien beskrivs ofta som ett utpräglat patriarkaliskt samhälle, där kvinnan är underordnad mannen. Detta är särskilt tydligt på landsbygden och i norr. Tvångsgifte förekommer. Våld i hemmet och diskriminering av kvinnor tillhör landets vanligaste kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Kvinnornas representation i parlamentet har ökat stadigt under 2000- och 2010-talen

Regeringar har gjort ansträngningar för att stärka barnens rättigheter, men ännu är bristerna många. Barnarbete förekommer. Bland gatubarnen har de flesta romskt ursprung

År 1995 avkriminaliserades homosexualitet och HBTQ-personer skyddas i lag mot diskriminering, men samkönade par har ändå varken rätt att ingå äktenskap eller adoptera barn och har inte heller i övrigt samma juridiska skydd som heterosexuella par. Bland allmänheten är toleransen mot samkönade par begränsad

Albanien religion

Albanien är en sekulär stat och religionsfriheten garanteras i författning. Religionsfriheten respekteras väl.

Albanerna kristnades under den romerska tiden, men under det osmanska väldet (1468–1912) konverterade många till islam. Idag är därför många invånare muslimer

Diktatorn Enver Hoxha, som styrde landet 1944–1985, försökte ersätta religiös tro med kommunistisk ideologi. År 1967 förbjöds all religionsutövning och Albanien proklamerades som världens första ateistiska stat. Moskéer och kyrkor stängdes och byggdes om. Efter Hoxhas död 1985 återlämnades flera av dem till de ursprungliga ägarna

De religiösa traditionerna är inte starka och bara en liten andel av befolkningen utövar sin religion. De som erkänner sig till den ortodoxa religionen lever framför allt i söder, medan katolikerna främst bor i norr

Tendenser till radikalisering bland unga muslimer rapporterades under 2015. Enligt en undersökning skulle verksamheten i upp till 200 av landets 727 moskéer inte följa de regler som stiftats av den statliga myndigheten för religionsutövning. 2016 uppskattades mellan 100 och 200 albanska medborgare ha åkt till Syrien för att delta i kriget på den extrema islamistgruppen Islamiska statens (IS) sida

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm      albanien-fakta

Albanien utbildning

Under läsåret 2013 – 2014 gick drygt fyra av fem barn i Albanien i förskola. Den obligatoriska skolgången är nioårig och börjar vid sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt treårigt gymnasium med såväl yrkesinriktade som teoretiska program

Formellt sett är undervisningen avgiftsfri. Dock måste föräldrar ibland betala för böcker och annan utrustning. Detta gör att vissa barn, framför allt på landsbygden, inte fullföljer grundskolan. Runt nio av tio barn går i grundskolan, och en klar majoritet fortsätter till gymnasiet. Både grundskolan och gymnasiet avslutas med examensarbeten som måste vara godkända för att eleven ska kunna fortsätta till nästa nivå

De grekiska och makedonska minoriteterna har egna skolor med undervisning på det egna språket. Det gäller dock inte romerna. Många romska barn går inte alls i skolan, och analfabetismen inom gruppen är mycket hög. Bland befolkningen i stort är läs- och skrivkunnigheten hög

Omkring två tredjedelar av landets många universitet och högskolor privata. Universitetet i Tirana är det största och mest välrenommerade. Närmare en av sex ungdomar studerar på högskolenivå och bland dem är en klar majoritet kvinnor. För högskolestudier får studenterna betala avgifter som beror på familjeinkomsten. Standarden på den högre utbildningen anses låg och många väljer därför att studera utomlands

Andelen albaner med högskoleexamen är låg. Många högutbildade har valt att lämna landet för mer attraktiva anställningar utomlands. Under perioden 1990–2005 utvandrade fler än hälften av landets universitetslärare och forskare. Den relativt låga utbildningsnivån utgör enligt Världsbanken ett hinder för Albaniens ekonomiska utveckling

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm   albanien-fakta

Albanien turism

Turismen i Albanien har ökat i stor omfattning de senaste åren och den har goda förutsättningar att utvecklas ytterligare då man kan erbjuda besökare en vacker kust, imponerande bergsområden och intressant kulturmiljö med flera sevärdheter upptagna på UNESCO:s världsarvslista

Den ökande turismen resulterat i nya hotell. Prisnivån är låg jämfört med andra europeiska länder

Fortfarande behövs dock stora investeringar i infrastruktur och grundläggande service för att turistnäringen riktigt ska kunna få fart

Albanien är definitivt väl värt att besöka!

Under tre veckor utforskade jag Albanien med hjälp av hyrbil, tåg och lokala bussar. Tiden räcker till för att besöka de flesta av de större städerna och Butrint, en av de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista. Tyvärr räckte inte tiden till att besöka de små bergsbyarna i norra Albanien. Dessutom hade jag inte hyrt en tillräckligt bra bil, 4-hjulsdriven, för att köra på de smala och dåliga bergsvägarna.

Enligt min uppfattning är det lilla och vackra landet definitivt värt ett besök! Här finns vacker natur, intressanta sevärdheter och vänliga människor som möter en besökare. Det är dessutom fortfarande mycket billigt att turista i Albanien. Res hit innan landet ”översvämmas” av turister och njut av ett litet vackert land på Balkan! Jag kan mycket väl tänka mig att besöka Albanien fler gånger.

Mer fakta om Albanien:

Min resa till Albanien med foton och reseberättelse

För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm   albanien-fakta

Min gamla hemsida     www.stalvik.com

Sidan uppdaterad 240315

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik