Litauen landsfakta
Litauen statsskick, yta, folkmängd, folkgrupper, religion, bnp, vägnät, flagga, karta mm
Officiellt namn: Lietuvos Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Vilnius / 541 000
Yta (totalt): 65 300 km2
Andel av landytan som är åkermark: 34.9 %
Landyta med skog: 34.6 %
Kustlinje: 90 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Aukstojas (294 möh)
Viktigaste floder: Nemunas, Neris
Större sjöar: Druksiai
Andra större städer Litauen:
Kaunas 358 000 invånare, Klaipéda 186 000 invånare, Šiauliai 128 400 invånare
Invånare, totalt: 2 684 000
Invånare/km2: 46 (G = 2020)
Procentuell andel invånare i städerna: 68.5 % (G = 2022)
Befolkningstillväxt: -1.04 %
Folkgrupper:
Litauer 84.6 %, Polacker 6.5 %, Ryssar 5.0 %, Belaruser 1.0 %, övriga folkgrupper och ospecificerade 2.9 %
Religion:
Romersk katolsk 74.2 %, Rysk ortodoxa 3.2 %, Gammeltroende 0.6 %, Protestanter 0.8 %, övriga religioner 0.9 %, ospecificerade och ateister 14.6 %
Språk:
Litauiska (officiellt språk) 85.3 %, Ryska6.8 %, Polska 5.1 %, övriga språk 2.8 %
Spädbarnsdödlighet: 3 (G = 2020)
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 70.4 / 81.4
Befolkning under fattigdomsgräns: 20.6 %
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 19.6 %
Andel av befolkning som är undernärd: 3 %
Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män / Kvinnor 99.8 / 99.8
Andel barn som börjar grundskolan: 98.3 %
Antal elever per lärare i grundskolan: 13 (Sverige 12)
Självständighet: 11 mars, 1990 (ny självständighet)
Nationaldagar: 16 februari, 11 mars
Rösträttsålder: 18 år
BNP/invånare: USD 23 433 (G = 2021)
Valuta: Litas (LTL)
Största handelspartners (export): Ryssland, Lettland, Polen
Antal utländska besökare: 2 284 000 (2020)
Elkonsumtion per person: 3 844 kWh (Sverige 13 085 kWh)
Elektricitet från fossila bränslen: 73.0 % (Sverige 5.0 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 4.14 (Sverige 3.54) (G = 2018)
Militära utgifter i % av BNP: 2.1 % (G = 2020)
Mobiltelefoner, abonnemang: 3 672 000 (2020)
Internetanvändare: 2 320 000 (83.0 % av befolkningen) (2020)
Järnvägsnät: 1 768 km
Vägnät (större vägar): 84 166 km
Angivna värden är beräknade
Källor:
(G=) Globalis Online
Litauen flagga
Litauens flagga antogs den 20 mars 1989, men användes även i den oberoende litauiska statsbildningen mellan åren 1918 och 1940 då landet ockuperades av Sovjetunionen.
När flaggan skapades 1918 kritiserades den eftersom färgerna gult och grönt saknades i tidigare litauisk heraldik, där de traditionella färgerna hade varit rött och vitt. Den gula färgen symboliserar landets jordbruksfält, grönt står för skogarna och rött för det blod som offrats för nationens frihet.
Under den sovjetiska ockupationen var den gamla litauiska flaggan förbjuden.
Den 7 oktober 1988 hissades åter den gul-röd-gröna trikoloren över Vilnius. Litauens Högsta sovjet ändrade senare flagglagen och gjorde trikoloren till officiell flagga den 20 mars 1989, men proportionerna från sovjetrepublikens flagga behölls.
Efter Litauens självständighetsförklaring den 11 mars, 1990 blev flaggan nationsflagga.
Litauen riksvapen
Riksvapnet återger den vite riddaren, ett emblem som tillskrivs storfursten Jagiello av Litauen som levde på 1300-talet.
Litauen karta
För mer information om Litauen och min resa: litauen litauen-resa
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik
