litauen-fakta

Litauen landsfakta

Litauen statsskick, yta, folkmängd, folkgrupper, religion, bnp, vägnät, flagga, karta mm

Officiellt namn: Lietuvos Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Vilnius / 542 000

Yta (totalt): 65 300 km2
Andel av landytan som är åkermark: 34.9 % (2018)
Landyta med skog: 34.6 % (2018)

Kustlinje: 90 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Aukstojas (294 möh)
Viktigaste floder: Nemunas, Neris
Större sjöar: Druksiai

Andra större städer i Litauen:
Kaunas 375 000 invånare, Klaipeda 192 000 invånare, Siauliai 131 000 invånare

Invånare, totalt: 2 656 000 (2023)
Invånare/km2: 46 (G = 2020)
Procentuell andel invånare i städerna: 68.7 % (2023)
Befolkningstillväxt: -1.04 %

Folkgrupper:
Litauer 84.6 %, Polacker 6.5 %, Ryssar 5.0 %, Belaruser 1.0 %, övriga folkgrupper och ospecificerade 2.9 %

Religion:
Romersk katolsk 74.2 %, Rysk ortodoxa 3.7 %, Gammeltroende 0.6 %, Protestanter 0.8 %, övriga religioner 1.7 %, ospecificerade och ateister 19.8 %

Språk:
Litauiska (officiellt språk) 84.6 %, Polska 6.5 %, Ryska 5.0 %, Belarusiska 1.0 %, övriga språk och oidentifierade 2.9 %

Spädbarnsdödlighet: 4 (2023)
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 70.6 / 81.6

Befolkning under fattigdomsgräns: 20.6 % (2018)
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 19.0 % (2021)
Andel av befolkning som är undernärd: 3 % (G = 2019)
Alkoholkonsumtion (ren alkohol) per capita (APC) liter: 11.93 (2019)

Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män / Kvinnor 99.8 / 99.8
Andel barn som börjar grundskolan: 98.2 % (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (Sverige 12)

Självständighet: 11 mars, 1990 (ny självständighet)
Nationaldagar: 16 februari, 11 mars
Rösträttsålder: 18 år

BNP/invånare: USD 23 723 (2021)
Valuta: Litas (LTL)
Största handelspartners (export): Ryssland, Lettland, Tyskland

Antal utländska besökare: 2 284 000 (2020)

Elkonsumtion per person: 3 821 kWh (Sverige 13 480 kWh)
Elektricitet från fossila bränslen: 38.0 % (Sverige 1.0 %)
Elektricitet från kärnkraft: 0 % (Sverige 29.5 %)
Elektricitet från vindkraft: 35.5 % (Sverige 17.2 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 4.2 (Sverige 3.4) 2019)

Militära utgifter i % av BNP: 2.5 % (2022)

Mobiltelefoner, abonnemang: 3 727 000 (2021)
Internetanvändare: 2 436 000 (87.0 % av befolkningen)  (2021)

Järnvägsnät: 1 911 km (2020)
Vägnät (större vägar): 84 166 km (2012)

Angivna värden är beräknade

Källor: 

CIA World Factbook 2023/06

(G=) Globalis Online

Litauen flagga

Litauens flagga antogs den 20 mars 1989, men användes även i den oberoende litauiska statsbildningen mellan åren 1918 och 1940 då landet ockuperades av Sovjetunionen.

När flaggan skapades 1918 kritiserades den eftersom färgerna gult och grönt saknades i tidigare litauisk heraldik, där de traditionella färgerna hade varit rött och vitt. Den gula färgen symboliserar landets jordbruksfält, grönt står för skogarna och rött för det blod som offrats för nationens frihet.

Under den sovjetiska ockupationen var den gamla litauiska flaggan förbjuden.

Den 7 oktober 1988 hissades åter den gul-röd-gröna trikoloren över Vilnius. Litauens Högsta sovjet ändrade senare flagglagen och gjorde trikoloren till officiell flagga den 20 mars 1989, men proportionerna från sovjetrepublikens flagga behölls.

Efter Litauens självständighetsförklaring den 11 mars, 1990 blev flaggan nationsflagga.

Litauen riksvapen


Riksvapnet återger den vite riddaren, ett emblem som tillskrivs storfursten Jagiello av Litauen som levde på 1300-talet.

Litauen nationalhymn

Litauen karta

För mer information om Litauen och min resa:     litauen     litauen-resa

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik