Litauen fakta

På denna sida finns fakta om Litauen som folkmängd, yta, medellivslängd, läskunnighet, bnp, vägnät, internetanvändare, flagga, riksvapen, karta mm.

litauen landsfakta
fakta litauen

Officiellt namn: Lietuvos Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Vilnius / 608 000 (2026)

Yta (totalt): 65 300 km2
Landyta använd för jordbruk: 45.9 % (2023)
Landyta med skog: 35.2 % (2023)

Kustlinje: 90 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Aukstojas (294 möh)
Viktigaste floder: Nemunas, Neris
Större sjöar: Druksiai

Andra större städer i Litauen:
Kaunas 303 000 invånare, Klaipeda 160 000 invånare, Siauliai 111 000 invånare

Invånare, totalt: 2 797 000 (2026)
Invånare/km2: 45 (2026)
Procentuell andel invånare i städerna: 68.9 % (2026)
Befolkningstillväxt: – 1.16 % (2026)

Folkgrupper:
Litauer 84.6 %, Polacker 6.5 %, Ryssar 5.0 %, Belaruser 1.0 %, övriga folkgrupper och ospecificerade 2.9 %

Religion:
Romersk katolsk 74.2 %, Rysk ortodox 3.7 %, Gammeltroende 0.6 %, Protestanter 0.8 %, övriga religioner 1.7 %, ospecificerade och ateister 19.8 %

Språk:
Litauiska (officiellt språk) 85.3 %, Ryska 6.8 %, Polska 5.1 %, övriga språk 1.1 %, tvåspråkiga 1.7 % (2021)

Spädbarnsdödlighet: 3 (2023)
(per 1 000 levande födda)
Förväntad livslängd år: Män / Kvinnor 73 / 82

Befolkning under fattigdomsgräns: 20.9 % (2021)
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 13.8 % (2025)
Andel av befolkning som är undernärd: Uppgift saknas
Alkoholkonsumtion (ren alkohol) per capita (APC) liter: 11.93 (2019)

Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män / Kvinnor 99.0 / 99.0
Andel barn som börjar grundskolan: 98.2 % (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (Sverige 12)

Självständighet: 11 mars, 1990 (ny självständighet)
Nationaldagar: 16 februari, 11 mars
Rösträttsålder: 18 år

BNP/invånare: USD 29 384 (2024)
Valuta: Euro (EUR)
Största handelspartners (export): Polen, Tyskland, Lettland

Antal utländska besökare: 5 034 000 (2024)

Energikällor för elproduktion 2024: 

Kol 14.8 % (Sverige 0.2 %)
Olja 0 % (Sverige 0 %)
Naturgas 10.4 % (Sverige 0 %)
Kärnkraft 0 % (Sverige 29.3 %)
Vattenkraft 12.5 % (Sverige 37.7 %)
Biobränsle 9.0 % (Sverige 4.1 %)
Sopor 5.4 % (Sverige liten andel)
Vindkraft 42.6 % (Sverige 23.5 %)
Solenergi 17.3 % (Sverige 2.4 %)
Geotermisk 0 % (Sverige 0 %)

Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 3.8 (2023) (Sverige 2.97) (2023)

Elkonsumtion per person: 4 387 kWh (2024) (Sverige 12 226 kWh) (2024)

Militära utgifter i % av BNP: 3.12 % (2024)

Mobilabonnemang per 100 invånare: 137 (2023)
Internetanvändare: 89.0 % av befolkningen  (2023)

Järnvägsnät: 1 911 km (2020)
Vägnät (större vägar): 83 821 km (2022)

Sidan uppdaterad: 2026/08 

Källor:

Worldometers, IEA, World Bank, World Population Review, UI mfl.

litauen landsfakta
fakta litauen

Litauen befolkningspyramid 2025 

Litauen befolkningspyramid 2025 

Litauen befolkningspyramid 2025

Litauen flagga

Litauens flagga antogs den 20 mars 1989, men användes även i den oberoende litauiska statsbildningen mellan åren 1918 och 1940 då landet ockuperades av Sovjetunionen.

När flaggan skapades 1918 kritiserades den eftersom färgerna gult och grönt saknades i tidigare litauisk heraldik, där de traditionella färgerna hade varit rött och vitt. Den gula färgen symboliserar landets jordbruksfält, grönt står för skogarna och rött för det blod som offrats för nationens frihet.

Under den sovjetiska ockupationen var den gamla litauiska flaggan förbjuden.

Den 7 oktober 1988 hissades åter den gul-röd-gröna trikoloren över Vilnius. Litauens Högsta sovjet ändrade senare flagglagen och gjorde trikoloren till officiell flagga den 20 mars 1989, men proportionerna från sovjetrepublikens flagga behölls.

Efter Litauens självständighetsförklaring den 11 mars, 1990 blev flaggan nationsflagga.

Litauen riksvapen


Riksvapnet återger den vite riddaren, ett emblem som tillskrivs storfursten Jagiello av Litauen som levde på 1300-talet.

Litauen karta

Min resa till Litauen 

Litauen historia 

Litauen socialt mm 

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik