Syrien

Syrien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

damaskus, aleppo, maalula, palmyra, lattakia, deir es-zur, apamea, hama, Krac des Chevalliers, al-bara, serjilla, bosra, musyaf, rasafa, sarouj och saint simeon var platser jag besökte i syrien, rainer stalvik

Syrien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Jag besökte Syrien ett par år innan pågående oroligheter bröt ut och mötte ett helt annat land än dagens. Den förtryckande regimen var den samma. “Folket på gatan” var vänliga och hjälpsamma, vilket jag uppskattade mycket.

Flera av de städer som nu nästan dagligen förekommer i nyhetsrapporter om död och förstörelse var vid mitt besök lugna, vackra och intressanta platser att besöka och det är därför med sorg i hjärtat jag lyssnar på dessa.

Titeln på min hemsida syftade på de många historiska ruiner som finns runt om i Syrien. Idag har titeln en helt annan innebörd! Låt oss hoppas att oroligheterna i Syrien snart är över så att befolkningen får leva under fria förhållanden och vi resenärer får tillbaka ett intressant land att besöka.

Rainer S i juni, 2012

I massmedia framställs Syrien ofta i negativa ordalag. Visst stämmer det att landet styrs av en totalitär regim och att jämlikhet mellan män och kvinnor inte råder. I hur många länder finns det liknande förhållanden?

”Welcome” eller ”Welcome to Syria” är två uttryck som du hör många gånger per dag när du besöker Syrien. Syrierna är oerhört vänliga och hjälpsamma mot den som besöker deras land. En annan sak som man som resenär uppskattar är att de syriska försäljarna inte är påträngande som i Egypten eller Marocko. Tror Du att det är farligt att besöka Syrien? Du kan vara helt lugn, detta är ett av de säkraste länderna Du kan resa till!

Syrien som land har mycket intressant att erbjuda en resenär, speciellt den historiskt intresserade. (Ruinerna efter byggnader och platser som spelat en viktig roll i Syriens historia är många!) Huvudstaden Damaskus och Aleppo, är två av världens äldsta kontinuerligt bebodda städer som med sina fantastiska ”Old Town”, de gamla stadsdelarna, har miljöer som får en att kännas som om man förflyttat sig hundratals år tillbaka i tiden. Här finns borgar som Crac des Chevalliers, världens kanske bäst bevarade korsriddarborg, och den forna borgen Qalaát Jáabar som ligger på en liten ö i Assad-sjön. Här finns fantastiska lämningar efter romarna i Palmyra, Apamea och Bosra och här finns övergivna städer som Rasafa och ”Dead Cities”. Här finns lämningar efter några av världens äldsta kyrkor. I den lilla bergsbyn Maalula talas fortfarande arameiska, det språk som man tror att Jesus talade. Och här finns några av Mellanösterns bäst bevarade souqer med sitt fantastiska folkliv. Finns det inget negativt med Syrien? Jo, att vara fotgängare i de stora städerna. Det är fullständigt livsfarligt!!!

Det är lätt att resa runt i Syrien på egen hand eftersom det finns bra buss- och tågförbindelser och att åka taxi är oerhört billigt varför du kan besöka varje hörn av landet till låga kostnader.

Under min rundresa i Syrien besökte jag, bland annat, Damaskus, Bosra, Palmyra, Deir es-Zur, Aleppo, Saint Simeon, Lattakia, Hama, Rasafa, Qala´at Ja´abar, ett par av de så kallade ”Dead Cities”, Apamea, Masyaf, Crac des Chevalliers och Maalula.  

Läs om min resa och se fler bilder syrien-resa

Syrien historia i korthet

Människor har länge levt i det område som vi idag kallar för Syrien. Spår av förhistoriskt mänskligt liv som dateras till för 150 000 år sedan har påträffats i syriska grottor. Det historiska Syrien, Stor-Syrien, omfattade Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina/Israel.

Några viktiga årtal i Syriens historia

före Kristus

6 600

Arkeologiska fynd visar att det fanns utvecklade samhällssystem med hus och försvarsanläggningar vid Ugarit

3 000-talet

Syrien omtalas för första gången i egyptiska källor i samband med egyptiska expeditioner i jakt på timmer.

2 500-talet

Den libanesiska kusten koloniseras av en folkgrupp som kom att kallas för fenicier

2 340

Sargon av Akkad regerar över ett rike omfattande södra delarna av Mesopotamien (nuvarande Irak), största delen av dagens Syrien och västra Iran

2 000-talet

Under den senare hälften dominerades norra Syrien tidvis av kungariket Ebla. I det fanns världens äldsta kända bibliotek i form av 16 000 lertavlor med kilskrift. I skrifter från Ebla omnämns Damaskus som redan hade grundats och därmed är världens äldsta kontinuerligt bebodda huvudstad

2 200-talet Förstördes Ebla av riket Akkad i södra Mesopotamien.

2 000-1 800 Den akkadiska civilisationen kuvades av ett semitiskt nomadfolk, amoriterna.

1 600-talet

Erövrades dagens Stor-Syrien av Egypten vars styre över området utmanades av hettiter och assyrier i olika omgångar.

1 550

Egyptierna styr över Libanon och södra Syrien. I norr förekommer strider om herraväldet mellan Mitanni, Hurrianer, Hittiter och Egypten

1 450-1 200

Blomstrade den gamla kuststaden Ugarit med stora palats och tempel.
I utgrävningar av Ugarit har man hittat världens äldsta alfabet

1 365

Hittiternas rike omfattar nu området som utgör dagens Syrien och Libanon. De sluter pakter med Egypten och Mitanni

1 200

Utvidgade fenicierna, som levde längs den syriska kusten, sitt välde. De var duktiga sjöfarare och upprättade en rad handelsstäder längs Medelhavets kust. Fenicierna utvecklade också ett alfabet ur vilket först det grekiska och senare det latinska alfabetet bildades

856

Assyrierna erövrar norra Syrien och flera feniciska städer

700-talet

Assyrierna erövrade Stor-Syrien. Senare erövrades landet av babylonier och perser

539 De persiska akimidierna besegrar babylonierna och gör Syrien till en provins

300-talet

Föll det persiska riket för Alexander den Stores styrkor. Hela regionen kom under starkt inflytande av grekiska/hellenistiska idéer och institutioner. Efter Alexanders död styrdes Stor-Syrien av en av hans generaler, Seleukos, och dennes efterföljare, seleukiderna. Under denna tid flyttade många greker in och det syriska handelsväldet utvecklades

64

Romarna erövrar Syrien som blir en romersk provins. Staden Antioch (numera Antakya i Turkiet) blir provinshuvudstad

 efter Kristus

272

Efter att kung Zenobia av Palmyra försökt inta Egypten och Antioch besegras han av den romerske kejsaren Aurelius och sänds till Rom som fånge

313

Den romerske kejsaren Konstantin I förklarar att kristendom får utövas och gör den till statsreligion i Syrien

395 Syrien styrs från Bysans, med säte i Konstantinopel (Istanbul)

630-talet

Erövrades regionen av arabiska styrkor och inlemmades i det växande islamiska väldet

635 Damaskus intas av en islamisk armé

661

Damaskus blev huvudstad och handelscentrum i det islamiska imperiet under Umayyad-dynastin

747

Gjorde abbasid-dynastin uppror mot Umayyaderna. De flyttade imperiets centrum till Bagdad och Stor-Syrien blev till en provins bland andra

800-talet

I slutet av seklet annekterades Stor-Syrien återigen av Egypten som under de följande århundradena fick kämpa för att försvara territoriet mot invasioner av turkiska seldjuker, kristna korsfarare och slutligen mongoler

1250

Under de egyptiska mamlukernas styre från detta år försvagades landet av krig, hungersnöd och pest

1500-talet

I början av detta århundrade erövrades Syrien av de osmanska turkarna och en viss förbättring inträffade, men i stort innebar den osmanska eran en stagnation. I stora delar av landet lät turkarna lokala ledare sköta det dagliga styret i utbyte mot att de betalade skatt till Konstantinopel

1800-talet

Under detta århundrade öppnades landet för västerländska missionärer som grundade flera skolor och universitet. Samtidigt reformerade turkarna det politiska systemet och berövade jordägarna en del av deras privilegier

1830-talet

Det osmanska styret avbröts kortvarigt då Egypten åter invaderade Stor-Syrien

1914

Den arabiska nationalism som börjat spira i slutet av 1800-talet hade vid första världskrigets utbrott fått fäste inom vissa utbildade grupper, bl a armén, och under kriget blev Syrien centrum för den arabiska nationaliströrelsen.

1920

Utropades emiren Feysal, son till sharifen av Mecka, till kung över Stor-Syrien.
Krigets segrarmakter delade emellertid upp området emellan sig i enlighet med det hemliga Sykes-Picotavtalet från 1916. Palestina, det vill säga, dagens Israel, Västbanken och Gaza samt nuvarande Jordanien, tilldelades britterna som mandat under Nationernas förbund medan resten blev ett franskt mandat

1925

För att försvaga motståndet och dra fördel av den religiösa mångfalden delade fransmännen upp sitt mandat i Libanon och republiken Syrien. Området kring hamnstaden Latakia och Jabal Druze (idag Jabal al-Arab) i söder administrerades för sig. När fransmännen tog över var både ekonomin och administrationen körda i botten. De styrde landet med hårda medel och alla nationalistiska strävanden slogs ned.
Lokala uppror och strejker resulterade dock i en allmän revolt under drusernas ledning. Upproret kunde inte kuvas förrän fransmännen bombade Damaskus. För att i någon mån rättfärdiga sitt agerande inför en reagerande världsopinion bytte fransmännen ut den militäre guvernören mot en civil

1939

Under hela 1930-talet hade missnöjet med fransmännen stadigt ökat.
Detta år kulminerade det när fransmännen tillät Turkiet att annektera den omstridda Hatay-provinsen kring staden Alexandretta (nuvarande Iskenderun) i nordväst

1941

Utbröt nya uppror och samma år invaderades Syrien av allierade styrkor. Den franska exilregeringen under general de Gaulle lovade syrierna självständighet, och den erkändes formellt under året

1943 Nationalistledaren Shukri Kuwatli valdes till landets förste president

1946

Självständigheten förverkligades fullt ut i april då alla utländska soldater hade lämnat landet

1940-talet, slutet

Tiden efter andra världskriget blev instabil och oroligheterna i regionen fick stort inflytande på den syriska inrikespolitiken

1948 Efter att staten Israel bildats anföll Syrien tillsammans med andra arabländer landet

1949

Tre statskupper genomfördes i landet under detta år. Orsaken till dessa berodde till stor del på besvikelse över arabsidans nederlag i kriget mot Israel

1950-talet

Ekonomin nådde ett bottenläge när tullunionen med Libanon upplöstes och en viktig handelsväg därmed stängdes. Missnöjet med de ekonomiska problemen spred sig till alla samhällsklasser. Olika regeringar avlöste varandra. I mitten av 1950-talet började vänsterpartierna få ökat stöd inom opinionen, framförallt det socialistiska Baathpartiet och det syriska kommunistpartiet. Radikala politiker kom successivt att inta allt fler poster, och en rad avtal slöts med Sovjetunionen och andra kommunistländer

1958

Syrien och Egypten bildade Förenade arabrepubliken som skulle utgöra ett första steg mot en större arabisk gemenskap

1961

Förenade Arabrepubliken upphör på grund av missnöje med Egyptens dominerande roll och leder till ny statskupp. Den civila regering som tillträdde efter kuppen blev kortlivad

1963

I mars ägde en militärkupp rum som förde Baathpartiet till makten. Efter att ha stärkt sina ställningar och bland annat ha slagit ned ett nytt kuppförsök började Baathpartiet nationalisera banker och industrier. En jordreform genomfördes som även den ändrade de politiska förutsättningarna

1966

Slitningarna mellan radikala civila partimedlemmar och en mer praktiskt inriktad grupp inom militären utlöste en ny statskupp. Den radikala falangen tog makten

1967

Efter nederlaget i kriget mot Israel och förlusten av Golanhöjderna förlorade de radikala krafterna snabbt sin makt

1970 Ny statskupp som leddes av Hafez al-Assad, chef för flygvapnet

1971

Hafez al-Assad väljs till landets president. Han förde en mera liberal ekonomisk politik än sina företrädare vilket ledde till förbättringar. Utrikespolitiskt behöll han samarbetet med Sovjet men arbetade också för bättre relationer med olika västländer. Även relationerna till andra arabstater förbättrades och man bildade en ny arabisk federation med Egypten och Libyen, som dock blev kortvarig

1972

För att bredda regeringens bas bildade Assad Nationella progressiva fronten bestående av Baathpartiet och några socialistpartier. Därefter regerades Syrien formellt av fronten, men den reella makten låg fortfarande hos Baathpartiet och Assad, som hade ett fast grepp om militären och ett antal rivaliserande säkerhetsorgan

1973

Syrien fick en ny författning som gav Assad större maktbefogenheter. I den nya grundlagen gjordes ingen hänvisning till islam som statsreligion, men efter oroligheter som krävde flera liv tvingades regeringen göra ett tillägg till grundlagen om att presidenten måste vara muslim
I oktober gick Syrien och Egypten gemensamt till anfall mot Israel i ett försök att ta tillbaka de territorier som förlorades i kriget 1967

1976

Syrien börjar blanda sig i Libanon militärt, vilket blev en tung ekonomisk börda för landet

1978 Valdes Assad till president för andra gången

1982

I februari ledde Muslimska brödraskapet en flera veckor lång revolt i staden Hama. Den slogs ned mycket brutalt av regeringstrupper och omkring 10 000 människor dödades. Upproret i Hama följdes av en ny konfrontation med Israel, som 1981 i praktiken hade annekterat de ockuperade Golanhöjderna.
Under sommaren gick israeliska trupper in i Libanon för att driva ut palestinierna därifrån, och samtidigt angrep israelerna Syriens militära anläggningar i den libanesiska Bekaadalen

1983

Hafez al-Assad blev allvarligt sjuk vilket utlöser en maktkamp inom Baath-partiet och presidentens yngre bror Rifaat försökte gripa makten

1984

Under året återhämtade sig Hafez al-Assad från sin sjukdom och sände brodern, som hade utnämnts till vicepresident, utomlands under åtta år. Efter maktkampen och dess efterdyningar lade presidenten grunden till en stor personkult

1991 Syrien stödde USA:s krig mot Irak i Kuwait

1994 Presidentens äldste son Basel omkom i en trafikolycka

1998

Rifaat al-Assad avsätts som vicepresident och presidentens bröder Rifaat och Jamil tvingades lämna landet på grund av korruptionsanklagelser

1999 Hafez al-Assad utsågs till president för en femte sjuårsperiod

2000

I juni avled Hafez al-Assad efter en hjärtattack
Efter presidentens död infördes en ändring i författningen som sänkte minimiåldern för en president från 40 till 34 år, vilket råkade vara sonen Bashars ålder. Baathpartiets ledning utsåg Bashar Assad till presidentkandidat, och en månad efter faderns död valdes han till president med 97 procent av rösterna i en folkomröstning

2002 USA och Israel sätter Syrien på “svarta listan”

2003

Efter USA:s invasion av Irak anklagas Syrien för att stötta utländska soldater
Parlamentsval hölls och Muhammad Naji al-Otari blev premiärminister. Enligt presidenten skulle ett ekonomiskt reformarbete i landet påskyndas

2004

Under året frigavs omkring 380 politiska fångar, den första större amnestin på tre år. Anledningen antogs vara att man ville visa EU ett tecken på förbättrade mänskliga rättigheter

2005

I februari mördas Libanons förre premiärminister Rafiq al-Hariri i Beirut. Misstankar väcks att den syriska staten och dess säkerhetstjänst varit inblandade

I april kallar president Bashar al-Assad hem de cirka 15 000 syriska soldaterna och underrättelseagenterna från Libanon

I maj uppges omkring 1 200 misstänkta militanta islamister ha gripits vid irakiska gränsen efter att ha försökt ta sig in i grannlandet från Syrien

I juni håller Baathpartiet kongress. Undantagslagarna lättas något men inga andra politiska reformer utlovas. Vicepresident Abdul Halim Khaddam avgår. Han lämnar landet och anklagar president Assad för inblandning i mordet på al-Hariri

I juli rapporteras om strider mellan syriska armén och irakiska upprorsgrupper inne i Syrien
I september förhörs inrikesminister Ghazi Kanaan och flera andra personer inom regimen av FN-utredare om mordet på Rafiq al-Hairiri

I oktober hittas Ghazi Kanaan död på sitt kontor. Det är oklart om han begått självmord eller blivit mördad, och om det i så fall har något samband med mordet på al-Hariri. FN-utredarna skriver i sin första, preliminära, rapport att syriska underrättelsetjänsten troligen godkände attentatet i Beirut

I november friges 190 politiska fångar, bland dem två framträdande människorättsaktivister

2006

I februari ombildar president Bashar al-Assad regeringen. Utrikesminister Faruq al-Shara blir vicepresident och efterträds som utrikesminister av Walid al-Muallim

Kravaller utbryter i Damaskus efter den danska tidningen Jyllands-Postens publiceringar av karikatyrer av profeten Muhammed. Den byggnad där, bland annat de danska och svenska ambassaderna är inrymda i sticks i brand och även den norska ambassaden antänds

I mars utnämns Najah al-Attar också till vicepresident. Hon är den första kvinnan på den posten i Syrien
Syriska regimmotståndare i landsflykt bildar Nationella räddningsfronten vid ett möte i Bryssel. Bland initiativtagarna är den avhoppade vicepresidenten Abdul Halim Khaddam

I maj grips flera regimkritiker sedan de krävt att Syrien ska sluta lägga sig i Libanons angelägenheter

I juli flyr tusentals libaneser till Syrien undan de israeliska invasionsstyrkorna

I september angrips USA:s ambassad i Damaskus av fyra beväpnade män. Tre av dem dödas och den fjärde grips

I november misstänks Syrien även för inblandning i mordet på Libanons industriminister Pierre Gemayel
Syrien och Irak återupprättar de diplomatiska förbindelserna som varit avbrutna i nästan 25 år

2007

I mars besöker EU:s utrikesrepresentant Javier Solana Syrien för att försöka övertala regimen att avbryta sitt stöd till libanesiska Hezbollah och palestinska Hamas

I april segrar Baathpartiet och dess allierade inom Nationella progressiva fronten stort i parlamentsvalet. Inga oppositionspartier tillåts delta

Döms Anwar al-Bunni, en framträdande jurist, till fem års fängelse för sitt arbete för de mänskliga rättigheterna

I maj väljs Bashar al-Assad om till president för ytterligare sju år

I september anmäler Syrien Israel till FN:s säkerhetsråd för att ha kränkt syriskt luftrum

2008

I januari grips flera regimkritiker för att ha undertecknat Damaskusdeklarationen med krav på demokratiska reformer. De döms till vardera sex års fängelse, som senare omvandlas till två och ett halvt år

I februari utvidgar USA sina sanktioner mot Syrien som varit i kraft sedan 2004

En framträdande libanesisk Hezbollahledare, Imad Mughniyah, dödas av en bilbomb i Damaskus. Gärningsmännen är okända. Israel förnekar inblandning

I juli besöker president Bashar al-Assad Frankrike som ett första steget mot ett normaliserat förhållande till västvärlden. Under vistelsen i Paris träffar Assad också Libanons nye president Michel Suleiman. De enas om att arbeta för att upprätta normala diplomatiska relationer mellan länderna

I september dödas 17 människor av en bilbomb i Damaskus. Syrien anklagar den islamistiska organisationen Fatah al-Islam som ansvariga, vilket de senare erkänner
Syrien står som värd för ett toppmöte med Frankrike, Turkiet och Qatar med syfte att främja fred i Mellanöstern

I oktober går amerikanska soldater stationerade i Irak in på syriskt territorium och dödar enligt egen uppgift en al-Qaidaledare

Syrien och Libanon upprättar diplomatiska förbindelser för första gången sedan länderna blev självständiga på 1940-talet

2009

I maj förlänger USA sanktionerna mot Syrien men vill ha med landet i arbetet för fred i Mellanöstern
I juni säger FN:s atomenergiorgan IAEA att de funnit spår av oredovisat uran i en anläggning i Damaskus
I augusti kallar Irak hem sin ambassadör från Damaskus sedan Syrien vägrat utlämna två personer som anklagas för att ha legat bakom attentat i Irak. Syrien kallar hem sin ambassadör från Bagdad

2010

I maj anklagar USA Syrien för att stödja terrorister, försöka framställa massförstörelsevapen och för att ha levererat Scudrobotar till libanesiska Hezbollah

I juli förbjuds heltäckande slöjor som döljer ansiktena vid de syriska universiteten

I augusti besöker president Assad Libanon. Libanons premiärminister Saad al-Hariri säger att det varit ett misstag att anklaga Syrien för mordet på hans far 2005. FN-utredarna tror nu istället var Hezbollah som låg bakom mordet

I oktober återvänder ambassadörerna från Syrien och Irak till respektive land efter att de blivit hemkallade i augusti 2009

Syrisk domstol begär att 33 personer, bland dem flera FN-utredare, ska gripas för falska anklagelser mot Syrien för mordet på Rafiq al-Hariri. Bland de utpekade är den tyske förre FN-åklagaren Detlev Mehlis
I december beslutar USA:s president Barack Obama att efter många års avbrott åter stationera en ambassadör i Damaskus

2011 – 2018 Det syriska inbördeskriget – Några viktiga händelser

2011

I slutet av januari uppstod mindre demonstrationer i Syrien som en följd av den Arabiska våren och som en protest mot en korrupt regering och att de mänskliga rättigheterna kränktes.

Den 6 mars fängslades och torterades 15 studenter för att de demonstrerat mot regimen

Den 15 mars utbröt större oroligheter som en protest mot att 15 studenter fängslades och torterades den 6 mars

Den 16 mars svarade regeringen med våld och arresteringar av ett flertal av de protesterande

Den 18 mars kulminerade konfrontationerna och flera civila dödades. Efter detta eskalerade regeringens insatser för att få stopp på demonstrationerna

Den 7 maj belägrade armén staden Baniyas

I mitten av maj belägrades Hamah, Homs, Talkalakh, Latakia och två distrikt i Damaskus

Den 4 juni sattes helikoptrar in mot demonstranterna

Den 10 juni belägrades Jisr Shughur. Enligt syriska armén dödades 120 av deras soldater i ett bakhåll. Motståndare hävdade att de dödade var soldater som hade deserterat och dödats av armén

Den 12 juni rapporterade en journalist inifrån Daraa att staden var isolerad av armén. Efter detta trappades demonstrationerna och de militära insatserna upp ytterligare

De ditintills mest omfattande striderna ägde rum i Homs där den Fria syriska armén hade tagit kontroll över flera stadsdelar. Trupper lojala mot regeringen belägrade staden och attackerade med artilleri och senare med marktrupper. De civila förlusterna i Homs uppgick till flera tusen och det humanitära lidandet var omfattande på grund av brist på el, vatten, mat och mediciner

Ett stort antal människor flydde till grannländerna Turkiet, Jordanien och Libanon. Flyktingarna berättade om övergrepp som armén begått i form av fördrivning av civila genom att döda kreatur och bränna åkrar och avrättning av desertörer

Enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, utövade de reguljära syriska styrkorna systematiska och överlagda övergrepp på barn. Hundratals greps och torterade. Enligt Olof Palmes Internationella Center skedde merparten av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna av den syriska armén, men även fall av avrättningar och andra övergrepp utförda av den “Fria syriska armén” dokumenterades

2012

Den 26 februari röstade syrierna fram en ny konstitution för landet. Den nya konstitutionen sades bland annat innebära flerpartisystem, vilket enligt regeringen skulle sätta punkt för det halvsekellånga enpartistyret. Omröstningen ifrågasattes av vissa som en skenmanöver för att dämpa protesterna

Den 9 april rapporterade Reuters och Sky News att syriska trupper skjutit mot flyktingläger med syriska flyktingar i Turkiet

Den 12 april ingicks en vapenvila mellan regeringen och oppositionen. Vapenvilan ledde till en minskning av våldet, men striderna fortsatte

Den 15 april attackerade regeringsstyrkor staden Homs medan rebeller angrep en polisstation i Aleppo. Efter att vapenvilan trätt i kraft beslutade FN att skicka en grupp observatörer

Den 26 maj hoppade rebellerna av FN:s fredsplan efter massakern i Hula nära Homs där nästan 100 personer dödades. I augusti fastställde FN att det var regeringsstyrkor som utförde massakern

Den 6 juni varnade FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon för ett nära förestående fullskaligt inbördeskrig i Syrien

Den 7 juni utfördes en ny massaker i al-Qubair i Hamah provinsen, enligt vittnen av shabhia milisen

Den 18 juli dödades Syriens försvarsminister Daoud Rahja och presidentens svåger Assef Shawkat i ett självmordsattentat

Den 20 juli inledde regeringsstyrkor en offensiv mot rebeller i Damaskus. Rebellerna hade för första gången i större omfattning utfört attacker i huvudstaden

Den 28 juli inledde regeringsstyrkor operationer i Syriens största stad Aleppo där den “Fria syriska armén” under en tid haft framgångar

Den 6 augusti avgick Syriens premiärminister Riyad Hijab och gick över till oppositionen. Till ersättare utsågs Omar Ghalawanji som tillfällig premiärminister

Den 9 augusti tillträdde Wael Nader al-Halqi som landets nya premiärminister

Oroligheterna fortsätter året ut

2013

I januari konstateras att 60 000 människor har dödats i det syriska upproret, enligt FN:s beräkningar. Mer än en halv miljon syrier har flytt till grannländerna och ytterligare över två miljoner beräknas vara på flykt inne i landet

Den 20 februari undertecknade PYD (YPG) och Fria syriska armén (FSA) ett avtal om eldupphör, men kriget fortsatte

Under våren hävdade USA och Frankrike att de funnit bevis för att regeringssidan vid flera tillfällen hade använt kemiska stridsmedel. De syriska och ryska regeringarna bestred detta

I april uppstod en spricka mellan al-Qaida och dess irakiska samarbetspartner, Iraks islamiska stat, som då bytte namn till Islamiska staten (IS) i Irak och Levanten (ISIL). Islamiska staten (IS) bildas ur al-Qaida i Irak och ansluter senare till striderna i Syrien. Inbördeskriget ger upphov till flera andra välfinansierade jihadiströrelser

Regeringsstyrkorna vinner tillbaka mark men samtidigt börjar också jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) ta kontroll över områden i norra Syrien. IS leds av Abu Bakr al-Baghdadi

I augusti visas bilder i TV som påstås vara resultatet av regimens attacker med kemiska vapen utanför Damaskus. Hundratals människor kan ha dött. Regimen avfärdar uppgifterna

Den 28:e september enas FN:s säkerhetsråd på fjärde försöket godkänna en resolution som kräver att Syriens kemiska vapen ska förstöras

2014

Sprickan mellan de olika rebellrörelserna vidgas och i januari hamnade ISIL i strid med de flesta andra sunnirebellerna i Syrien, inklusive den al-Qaidaanslutna Nusrafronten

Samtidigt med kriget i Syrien fortsatte IS att hamna allt mer i fokus. Under sommaren utropade IS ett kalifat, en stat enligt dess extremt stränga tolkning av islamisk lag, vilken mycket få muslimer ställde sig bakom. IS hade de senaste åren tjänat hundratals miljoner kronor på att kidnappa utlänningar, som i en rad fall filmats när de avrättats

I augusti var omkring hälften av Syriens befolkning på flykt, och över 170 000 hade dödats i kriget. En talman för rebellerna påstår att de har attackerat upp till 80 % av byar kontrollerade av ISIS i Idlib och 65 % i Aleppo

Under året möttes representanter för den syriska regimen och oppositionen under två omgångar för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz. Inga resultat uppnåddes dock.

Regeringsstyrkorna tog under 2014 tillbaka initiativet i markstrider efter månader av dödläge

2015

7 januari fastställer Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att tre byar i Syrien utsatts för attacker med klorgas under föregående år. Gasen ska ha släppts i ”tunnbomber” från helikoptrar, vilket pekar ut den syriska regimen

Med stöd av USA-ledda bombningar har kurdiska styrkor lyckats segra mot IS i Kobane och Tal Abyad, två städer på gränsen till Turkiet. I januari drivs IS ut från Kobane efter flera månaders strider

31 mars meddelar FN att 7,6 miljoner människor tvingats lämna sina hem i Syrien. Ytterligare 3,9 miljoner har flytt till grannländerna, vilket betyder att nästan varannan syrier är på flykt

16 april uppger det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet att mer än 222 000 människor har dödats i Syrien sedan upproret mot Bashar al-Assads regim inleddes 2011. Omkring 67 000 ska vara civila, varav över 11 000 barn

21 maj går IS in i det världsarvsklassade området i Palymra och förstör flera historiska byggnader. Framryckningen innebär att IS nu kontrollerar hälften av det syriska territoriet

17 juni uppger OPCW att alla kemiska vapen som förts ut ur Syrien har förstörts. Totalt har 1 300 ton kemiska vapen förflyttats. Uppgifter kommer om att de första syriska flyktingarna har lämnat Turkiet och återvänt hem till gränsstaden Tal Abyad, som tagits tillbaka från IS av kurdiska styrkor och syriska rebeller

23 juni beslutar Turkiet att tillåta amerikanska stridsflyg starta från flygbasen Incirlik. Turkisk militär deltar med stridsflyg och pansarvagnar

26 juli medger president Bashar al-Assad att hans styrkor har försvagats. De 300 000 personer som ingick i armén från början har nästan halverats sedan konflikten startade med protester mot regeringen i mars 2011

I augusti utreder FN kemvapenattacker i Syrien efter nya rapporter om krigföring med senapsgas. Enligt syriska aktivister används gasen av IS

I september inleder Ryssland ett militärt samarbete med Syrien, Iran och Irak för att bekämpa IS. Länderna har stått bakom al-Assad sedan konflikten startade och Ryssland har sedan tidigare gett militärt stöd till den syriska presidenten

30 september genomför Ryssland sitt första flyganfall i Syrien. Officiellt ska attackerna vara riktade mot IS, men flera av flygräderna verkar snarare utföras mot den syriska oppositionen

09 oktober Intar IS flera byar runt Aleppo från andra rebellgrupper, i vad som beskrivs som extremisterna största avancemang på månader. Detta sker trots intensiva ryska flygbombningar

2016 

29 januari Fredssamtalen i Geneve inleds efter fyra dagars försening

5 februari Regeringsstyrkor stödda av ryskt stridsflyg vinner terräng och är på väg att omringa staden Aleppo i norr som länge varit uppdelad i en regim- och en rebellkontrollerad del. Tiotusentals Aleppobor tar sig ut och ger sig av på flykt norrut mot gränsen till Turkiet

16 februari Belägrade städer i närheten av huvudstaden Damaskus och i norra Syrien nås av hjälpsändningar med bland annat mat och mediciner

22 februari når USA och Ryssland en överenskommelse om eldupphör som skall gälla i delar av Syrien, men inte i områden där IS och Nusrafronten är aktiva. Det innebar att stora delar av centrala, norra och östra Syrien hamnade utanför avtalet

27 februari inleddes vapenvilan som blev bräcklig och inte höll länge

14 mars Samtal mellan regeringen och oppositionen under FN:s överinseende återupptas i Genève

15 mars meddelade Ryssland att man trappar ned militärinsatsen i Syrien och inledde reträtten av “huvudparten” av landets styrkor. Vapenvilan som ingicks i slutet av februari höll dock inte och under sommaren och hösten fortsatte Ryssland att regelbundet bistå den syriska regeringen med flyganfall

27 mars tog syriska regeringsstyrkor med hjälp av ryska bombningar kontroll över den världsarvsklassade staden Palmyra, som föll i IS händer i maj 2015. Under den nästan tio månader långa ockupationen dödade IS minst 280 personer

13 april Genomförs parlamentsval i de regeringskontrollerade delarna av landet. Baathpartiet med allierade vinner 200 av de 250 mandaten i parlamentet. Oppositionen i exil kallar valet “en fars”

5 maj USA och Ryssland tvingar fram en två dagar lång vapenvila i Aleppo

I slutet av maj inledde Syriska demokratiska styrkorna SDF, en koalition av kurdiska styrkor och delar av den syrisk-arabiska oppositionen, en offensiv för att erövra/återta den nordsyriska staden Manbij från IS. I början av juni inringades staden och under juli pågår strider inne i själva staden. Efter att SDF befäst sin kontroll över Manbij-regionen, såg Turkiet sig hotat av denna enligt landet PKK-relaterade grupperingen

8 juni Syriska rebeller driver bort IS från två byar vid gränsen mot Turkiet och öppnar därmed en viktig försörjningsled till rebellerna i norra Aleppo

11 juli Syriska rebellgrupper inleder en stor offensiv mot den västra delen av Aleppo som hålls av regeringstrupper. Offensiven inleds sedan regeringssidan lyckats skära av den viktigaste försörjningsleden in till den rebellkontrollerade östra delen av staden. En knapp vecka senare tar regeringssidan helt kontroll över vägen och invånarna i östra Aleppo är därmed instängda

6 augusti En koalition av arabiska och kurdiska styrkor intar den strategiskt belägna staden Manbij från IS. Offensiven stöds med flyganfall från den USA-ledda koalitionen

18 augusti Regeringssidan bombar för första gången kurdiska ställningar i staden Hasaka i norra Syrien. Staden är delad mellan kurdisk milis och regeringsvänliga milisgrupper. Några dagar senare sluter kurderna och regeringssidan under rysk medling ett avtal om eld upphör

22 augusti Turkiet säger att hela regionen längs gränsen mot Syrien måste “rensas” på IS. Syriska rebeller rapporteras ha samlats på den turkiska sidan av gränsen i väntan på att gå till offensiv mot IS i den syriska staden Jarablus, som beskrivs som Islamiska statens sista stora transitpunkt vid gränsen

24 augusti Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus

28 augusti USA manar båda sidor till besinning sedan strider utbrutit mellan turkiska trupper och kurdisk YPG-milis utanför Jarablus. Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien

4 september Turkiet uppger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt Turkiet inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet

4 september Regeringsstyrkor lyckas erövra några rebellkontrollerade områden i Aleppo och därmed är den östra delen av staden återigen belägrad av regeringstrupper

9 september USA och Ryssland kommer överens om en vapenvila i Syrien som ska gälla från måndag kväll den 12 september. Avtalet godkänns av Syriens regering och välkomnas av den syriska oppositionsallians som är representerad vid fredssamtalen i Genève. Vapenvilan ska inte omfatta IS, Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) samt den kurdiska milisen YPG

13 september SOHR uppger att kriget nu krävt drygt 301 000 människors liv. Mer än 86 000 av de dödade är civila, varav drygt 15 000 barn. Över 107 000 dödsoffer tillräknas regeringssidan. Bland rebellerna är förlusterna relativt jämnt fördelade mellan extremistiska grupperingar, inklusive utlänningar, och icke-jihadister samt kurder. Till dessa siffror kommer över 3 600 dödade som inte kunnat identifieras samt tusentals människor som försvunnit spårlöst under kriget och som troligen också mist livet

14 september Den vapenvila som initialt gällde i två dygn förlängs med ytterligare 48 timmar, efter ett nytt beslut av USA och Ryssland gemensamt

16 september Trots vapenvilan har 40 lastbilar med förnödenheter avsedda för Aleppo i flera dagar suttit fast i buffertzonen mellan Turkiet och Syrien. På lastbilarna finns mat till 80 000 människor i en månad

17 september Tiotals syriska soldater dödas i ett flyganfall av den USA-ledda koalitionen nära staden Dayr al-Zawr i provinsen med samma namn. USA erkänner att man av misstag kan ha träffat regimstyrkor istället för IS-ställningar

19 september Sedan striderna åter trappats upp alltmer i Aleppo under veckoslutet förklarar armén vapenvilan för bruten, efter bara en vecka. Armén anklagar rebeller för mer än 300 brott mot vapenvilan. Några timmar efter beskedet träffas minst 18 av 31 lastbilar i en kolonn med förnödenheter i Aleppoprovinsen, och flera människor dödas

22 september Regimen inleder med hjälp av ryskt flyg ett nytt omfattande anfall mot den rebellkontrollerade delen av Aleppo sedan samtal i New York inom den internationella stödgruppen ISSG slutat utan resultat

5 oktober Ryssland meddelar att ett luftvärn i form av S-300-missiler håller på att placeras ut på den ryska basen i Tartus i Syrien

16 oktober Turkiskt stödda rebeller erövrar staden Dabiq i norra Syrien från IS. Efter en rad andra motgångar har IS nu förlorat 16 procent av det territorium som rörelsen kontrollerade vid årets början

6 november Syriens demokratiska styrkor (SDF), som består av kurdiska YPG samt mindre arabiska och turkmenska grupper, meddelar att de inlett en militär operation för att återta staden Raqqa som är högkvarter i Syrien för den extremistiska islamistgruppen IS

12 november Regeringsstyrkor återtar de områden som rebellerna erövrat sedan de inledde en offensiv mot västra i Aleppo i slutet av oktober

15 november Efter en månads uppehåll återupptar regeringen sitt bombardemang av östra Aleppo. Samtidigt meddelar Ryssland at man inlett en större operation till stöd för regeringen

28 november Regeringens styrkor avancerar i Aleppo och nu har regeringen återtagit de nordöstra delarna av staden. Förlusten av nordöstra Aleppo är ett hårt slag för rebellerna som haft kontrollen där sedan 2012

5 december Ryssland och Kina stoppar en resolution i FN:s säkerhetsråd som uppmanar till en sju dagar lång vapenvila i Aleppo

11 december Islamiska staten återerövrar tillfälligt staden Palmyra som regeringssidan hållit sedan april

13 december Rebellerna har endast kvar kontrollen av några få kvarter i sydöstra delen av Aleppo. På kvällen uttalar sig Ryssland och säger att striden är över i östra Aleppo

15 december När det blivit tillräckligt lugnt i östra Aleppo inleder Röda halvmånen och andra hjälporganisationer en evakuering av invånarna

30 december Ryssland och Turkiet förhandlar fram en landsomfattande vapenvila som godtas av den syriska regeringen och merparten av rebellerna. Vapenvilan omfattar inte IS

31 december Under nyårsaftonen ställer sig FN:s säkerhetsråd bakom vapenvilan och rysk-turkiska planer på att anordna fredssamtal i Kazakstans i januari 2017

31 december Efter att de sista invånarna i östra Aleppo evakuerats förklarar den syriska armén att den nu har full kontroll över staden

2017 

6 januari meddelar Moskva att den ryska militären börjat trappa ned sin närvaro i Syrien

23 januari Möte mellan syriska regeringen och representanter för olika rebellgrupper, IS dock exkluderat, för vapenvila mm i Kazakstans huvudstad Astana med Ryssland, Iran och Turkiet som medlare- Mötet avslutas utan resultat

15 februari Nytt möte i Astana om situationen i Syrien genomförs. Även denna gång resultatlöst

24 februari Turkiet meddelar att turkiska styrkor och rebeller allierade med Turkiet har tagit kontroll över staden al-Bab vid gränsen till Turkiet i norra Syrien. al-Bab var IS sista fäste i provinsen Aleppo

28 februari Ryssland och Kina stoppar med sina veton ännu en resolution gällande Syrien i FN:s säkerhetsråd

3 mars En första samtalsrunda avslutas vid nya fredsförhandlingar i Genève

9 mars USA meddelar att 400 marinkårssoldater ska skickas till Syrien för att bistå den koalition av rebeller och kurder som avancerar mot Raqqa för att återerövra staden från Islamiska staten

13 mars SOHR uppger att organisationen nu dokumenterat drygt 320 000 dödade till följd av kriget. Mer än 96 000 av de dödade är civila, varav drygt 17 000 barn. FN meddelar att 4,9 miljoner syrier har flytt utomlands medan 6,6 miljoner blivit internflyktingar

14 mars En tredje samtalsrunda om Syriens framtid hålls i Kazakstans huvudstad Astana men denna gång är oppositionen inte representerad med hänvisning till brott mot vapenvilan från regeringen sida

17 mars Syriens armé sköt ned ett israeliskt plan som anföll mål i närheten av staden Palmyra. Konfrontationen vid Palmyra är de allvarligaste mellan Israel och Syrien sedan kriget startade

30 mars USA meddelar att landet söker en ny strategi i Syrienkriget och medger för första gången öppet att president Assads avgång inte längre är det viktigaste målet

4 april Minst 86 människor, varav 30 barn, dödas vid en giftgasattack mot den rebellkontrollerade byn Khan Sheikhun i Idlib-provinsen. Regeringen förnekar att den genomfört någon gasattack

7 april Som en följd av nervgasattacken mot byn Khan Sheikhun några dagar tidigare beordrar USA:s president Donald Trump ett anfall mot Syrien. 59 kryssningsrobotar avfyras från fartyg i Medelhavet mot den militärbas varifrån attacken ska ha utgått

27 april Syrien anklagar Israel för att ha avfyrat flera missiler och därmed ha orsakat en stor explosion nära Damaskus flygplats. Israel kommenterar som vanligt inte uppgifter om israeliska anfall mot mål i Syrien

4 maj Ryssland, Iran och Turkiet skriver under en uppgörelse om att inrätta fyra säkerhetszoner, i regioner som regimen inte kontrollerar. Det är ett konkret resultat av den senaste samtalsrundan i Kazakstan. Enligt överenskommelsen ska eldupphör råda i zonerna och inga flyganfall får genomföras där. Invånarna i zonerna ska få snabb humanitär hjälp och flyktingar ska tillåtas att återvända. Zonerna ska enligt planen vara upprättade den 4 juni.

10 maj En allians av kurdiska och arabiska styrkor som strider med stöd av USA rapporteras ha intagit staden Tabqa och en närbelägen damm som hållits av IS

20 maj I staden Homs avslutas en evakuering av rebeller och deras anhöriga, sammanlagt cirka 15 000 personer. De ges fri lejd till rebellkontrollerat område. Ryska soldater ska sörja för säkerheten i kvarter som de lämnar

29 maj Sista steget genomförs i evakueringen av flera tusen regeringsmotståndare och civila från Damaskus. Rebellerna med familjer får fri lejd till områden i norra Syrien som hålls av oppositionen. Regeringssidan kontrollerar nu huvudstaden så när som på en handfull stadsdelar

18 juni Ett amerikanskt stridsflygplan skjuter ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa

30 juni En FN-utredning bekräftar att den gas som användes i attacken i april i Idlibprovinsen var sarin. Experter vid Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och FN ska genomföra en utredning för att avgöra om syriska regeringsstyrkor låg bakom attacken

30 juni Islamiska staten, IS, är inte längre närvarande i provinsen Aleppo enligt en uppgift. Efter att ha funnits i Aleppo i fyra år har dragit sig tillbaka från byarna och städerna i takt med att regeringsstyrkor har avancerat

4 juli De USA-stödda styrkorna i Syrien har brutit igenom den mur som omger den gamla delen av Raqqa, terrororganisationen IS “huvudstad”

9 juli Vapenvila träder i kraft i sydvästra Syrien i regionerna Daraa, Quneitra och Sweida. Den har förhandlats fram av Ryssland och USA

16 juli Oppositionsgruppen Syriska människorättsobservatoriet säger sig ha identifierat totalt 331 765 dödade sedan upproret bröt ut våren 2011. Av dessa var 99 617 civila (18 243 barn och 11 427 kvinnor inräknade)

24 juli Ryska militärpoliser har börjat patrullera två områden, ett i sydväst och ett i Östra Ghuta nära Damaskus

28 juli Syriska regeringsstyrkor har börjat ta sig in i staden al-Sukhna, det sista IS-fästet i Homsprovinsen

14 augusti Fler än 600 000 flyktingar har återvänt hem sedan årets början, de flesta till Aleppo, uppger Internationella migrationsorganisationen (IOM)

1 september En rebellallians med amerikanskt stöd uppger att den har tagit full kontroll över al-Raqqas gamla stadskärna, men i staden finns fortfarande ett IS-högkvarter och cirka 25 000 civila

6 september FN:s utredare säger nu officiellt att de har bevis för att syriska flygvapnet använde giftgasen sarin vid anfallet mot Khan Sheikhun den 4 april, som krävde minst 83 människors liv

7 september Anfaller Israel med flyg, från libanesiskt luftrum, en anläggning nära Masyaf mellan staden Hama och en hamn som nyttjas av ryska flottan. Den syriska regimen har anklagats för att framställa kemvapen på platsen

4 oktober Organisationen OPCW, som verkar för ett förbud mot kemiska vapen, uppger att nervgasen sarin användes i norra Syrien i mars 2017, flera dagar före den dödliga och mer uppmärksammade attacken i Khan Sheikhun. Sammanlagt undersöker OPCW 45 misstänkta kemvapenattacker sedan mitten av 2016

5 oktober Hårda strider rasar vid al-Raqqa, IS huvudstad, och Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) där insatser pågår för att driva bort IS

17 oktober En allians av kurdiska och arabiska miliser med USA-stöd uppger att de efter fyra månaders belägring och strider kontrollera staden al-Raqqa, som varit bas för IS expansion i Syrien och Irak. Syriska IS-krigare och deras familjer har fått lämna staden, men inte jihadister från utlandet, uppger den kurdisk-arabiska alliansen

18 oktober 800 000 internflyktingar lever under mycket svåra omständigheter i cirka 400 läger i Idlibprovinsen, uppger turkiska Röda Halvmånen

24 oktober Ryssland lägger in veto i FN:s säkerhetsråd mot att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes i Khan Sheikhun

26 oktober FN-experter som granskat händelserna i Khan Sheikhun den 4 april offentliggör sin slutsats: de har kommit fram till att det var regeringssidan som användes sig av giftgasen sarin. Enligt FN-uppgifter dog 83 personer

2 november Regeringsarmén har enligt uppgift att den har intagit staden Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) vid floden Eufrat. Största delen av den osmanska staden från 1800-talet har varit under IS kontroll sedan 2014

9 november IS har drivits ut ur Albu Kamal i provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor), tillkännager regeringsarmén. Men striderna fortsätter i närmare två veckor till innan armén lyckas fördriva IS från staden. Samhället har beskrivits som IS sista fäste i stadsmiljö i Syrien

13 november Flera flyganfall utförs mot staden al-Atarib i västra Aleppoprovinsen. Anfallen ska ha krävt uppemot 60 liv vid stadens marknad och det finns barn bland dödsoffren. Ansvariga är det syriska flygvapnet eller Assadregimens ryska allierade

22 november Presidenterna Assad, Putin, Erdogan och Rohani möts i ryska Sotji för att diskutera den syriska krisen

26 november Regeringssidan angriper rebeller i östra Ghuta nära Damaskus med flyganfall och artilleri

26 november Enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) hävdar att man kan verifiera att totalt minst 340 000 människor fått sätta livet till sedan inbördeskriget började 2011

28 november Nya fredssamtal under FN:s ledning inleds i Genève

30 november Fredssamtalen i Genève förlängs till den 15 december. Regeringssidan vägrar diskutera ett av motståndarnas huvudkrav, att Bashar al-Assad inte kan leda ett framtida Syrien

11 december President Putin besöker den ryska flygbasen i Syrien och säger att de ryska styrkorna ska börja dras tillbaka

14 december FN:s åttonde försök att få till fredsförhandlingar avslutas

29 december Regeringssidan, understödd av ryskt stridsflyg, attackerar rebellstyrkor i Idlibprovinsen. Idlib är nu den enda provins som står helt utanför Assadregeringens kontroll

2018

2 januari Regeringsstyrkorna anfaller rebellkontrollerade områden sker i Östra Ghuta och Misraba utanför Damaskus, liksom i provinsen Idlib i nordväst. Omkring 30 civila dödsoffer rapporteras.

2 januari Kriget i Syrien har nu skördat fler än 340 000 människors liv och tvingat miljontals på flykt sedan det bröt ut 2011

9 januari Flyganfall mot rebellenklaven Östra Ghuta nära Damaskus med flera dödsoffer

19 januari Turkiet inleder en offensiv från Hatayprovinsen mot kurdmilisen YPG i Afrin i norra Syrien

25 januari Förhandlingsmöte i FN:s regi. Mötet leds av medlaren Staffan de Mistura som försöker få Assadregimen och oppositionsföreträdare att diskutera författningsfrågor

30 januari I ryska Sotji inleds en Syrienkonferens, men viktiga aktörer har tackat nej till att delta. FN-medlaren Staffan de Mistura är dock på plats trots farhågor för att Ryssland, Iran och Turkiet genom sina Syrieninitiativ underminerar FN:s fredssträvanden

31 januari Striderna mellan regeringsstyrkor och rebeller i provinserna Idlib och Hama har drivit fler än 270 000 människor på flykt sedan december

5 februari Närmare 30 civila dödas i ett dussintal flyg- och artillerianfall mot rebellkontrollerade Östra Ghuta. USA hävdar att det skett sex misstänkta klorgasattacker på en månad mot rebellområden, bland dem Östra Ghuta

8 februari Kurdiska milismän har gripit två britter i 30-årsåldern som misstänks vara IS-krigare. De har ingått i en grupp på fyra Londonbor som kallats ”The Beatles” och gjort sig kända för stor hänsynslöshet

10 februari Ett israeliskt stridsflygplan störtar efter att ha utfört anfall mot ”iranska mål”

14 februari Ryssland bekräftar för första gången icke-militära förluster i Syrien, personal som inte tjänstgjort inom statliga styrkor. Det var 15 ryssar anställda vid ett säkerhetsföretag som omkom när när ett vapenförråd sprängdes

20 februari Efter en månads offensiv mot Afrin i Syrien har turkiska trupper intagit 25 byar. Flera hundra personer har dödats under striderna, både civila såväl som soldater

24 februari FN:s säkerhetsråd enas om en resolution som uppmanar till en månads vapenvila på belägrade platser så att invånarna ska kunna få mat och sjukvård. Men anfallen mot rebellenklaven Östra Ghuta utanför Damaskus fortsätter. Över 500 civila, bland dem 130 barn, har enligt SOHR mist livet under den senaste veckans bombardemang

26 februari Ryssland och Assadregimen fattar beslut om fem timmars dagligt stopp för anfallen mot rebellfästen, framför allt i Östra Ghuta. Stridsuppehållen ska göra det möjligt för civila att ge sig av

1 mars Hjälpsändningar har för första gången sedan Turkiets angrepp på staden kommit fram till Afrin

6 mars Ett ryskt transportflygplan kraschar vid landning på en flygbas i nordvästra Syrien, nära Medelhavet. Alla de 39 personerna ombord omkommer

8 mars Turkiska styrkor och deras allierade syriska rebeller intar staden Jandairis som hållits av kurdiska styrkor

15 mars Inbördeskriget går in på sitt åttonde år. SOHR meddelar att 353 395 personer dödats i kriget sedan den 15 mars 2011. Mer än halva befolkningen, som var 20 miljoner före kriget, är på flykt inom landet eller i andra länder

18 mars Täta flyktingströmmar rör sig både från Afrin i norr och från Östra Ghuta öster om Damaskus. Turkiska styrkor och deras syriska rebellallierade har pressat den kurdiska YPG-milisen på reträtt och tagit över staden Afrin. 1 500 kurder har stupat och 250 000 civila har lämnat regionen, enligt SOHR. Kriget i Östra Ghuta verkar närmar sig slutet

19 mars EU har fört upp ytterligare personer på sin sanktionslista gällande personer lojala mot Assadregimen. Listan omfattar nu 261 personer

20 mars Sker ett av de dödligaste rebellanfallen på länge mot huvudstaden Damaskus kräver 44 liv när en granat slår ned på en affärsgata

23 mars Rebeller med familjer lämnar Harasta i 30 bussar i riktning mot Idlib. Harasta i Östra Ghuta har kontrollerats av gruppen Ahrar al-Sham. Samtidigt har en annan grupp, Faylaq al-Rahman, utlyst vapenvila i södra delen av Östra Ghuta och dagen efter börjar bussar transportera folk även därifrån

29 mars ”USA:s 2 000 soldater ska tas hem från Syrien ”meddelar president Donald Trump utan att ange slutdatum

31 mars Nästan 45 500 människor, rebeller med familjer, har under påskveckan bussats ut från enklaver som hållits av islamistgruppen Faylaq al-Rahman. Regeringen har återtagit 95 procent av Östra Ghuta

7 april Förmodad gasattack i staden Duma

8 april Rebellgruppen Jaysh al-Islam har accepterat att 8 000 rebeller med 40 000 anhöriga ska lämna Duma och köras till Jarabulus i norr. Ungefär lika många som tidigare fått fri lejd ur andra enklaver i Östra Ghuta i mars. Därmed är fem års belägring av rebellfästen öster om Damaskus över

14 april deklarerar Syriens armé att alla regimfientliga styrkor har lämnat Östra Ghuta

14 april USA, Storbritannien och Frankrike angriper Assadregimen med kryssningsrobotar och stridsflygplan. Anfallen riktas mot en forskningsanläggning och en vapendepå i Damaskus utkant och ett lager väster om Homs, platser som enligt de tre västländerna kan kopplas till kemvapen

21 april Inspektörer från OPCW har efter en veckas väntan i Damaskus tillåtits besöka Duma för att undersöka anklagelser om att regeringsarmén använt kemvapen där

25 april Vid ett stort internationellt givarmöte i Bryssel utlovas totalt 4,4 miljarder dollar till Syriens civila 2018. Enligt FN behövs mer än det dubbla, till akuta insatser för syrier som är kvar i hemlandet och flyktingar som tagit sig till grannländer

Drygt sex miljoner beräknas nu vara på flykt inom landet och fem miljoner utomlands. Antalet biståndsbehövande beräknas till 13 miljoner totalt, inräknat personer som inte har gett sig iväg från sina hemorter

29 april Assadregimens utrensning av rebellgrupper utförs nu i södra Damaskus. Rebeller i minst fyra fästen har gått med på att förflyttas till områden i nordvästra Syrien som är rebellkontrollerade

3 maj Gravar kommer att öppnas för kemvapenexperter för att undersöka om det förekommit användande av stridsgaser i Duma den 7 april

7 maj Rebeller med civila anhöriga lämnar fickor av landet som de kontrollerat i provinserna Hama och Homs

10 maj Efter att 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna, som Israel ockuperar, anfaller Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar

10 maj Efter att evakueringarna genomförts, uppger SOHR att Damaskusområdet för första gången sedan 2011 är tömt på rebeller, sånär som en IS-ficka i det palestinska flyktinglägret Yarmuk och samhället al-Hajar al-Aswad

16 maj Det är sannolikt att klorgas användes i en attack mot det rebellkontrollerade området Saraqib, öster om Idlib den 4 februari, har OPCW kommit fram till

21 maj Regeringsarmén uppger att den nu har full kontroll över huvudstaden Damaskus med omgivningar efter att de sista IS-styrkorna drivits ut ur flyktinglägret Yarmuk och intilliggande al-Hajar al-Aswad

1 juni Enligt SOHR miste 244 civilpersoner livet i krigshändelser i maj. Det gör månaden till den minst dödliga för civila sedan inbördeskriget bröt ut 2011

11 juni FN uppger att antalet internflyktingar nått en ny rekordnivå. Under årets fyra första månader flydde 920 000 syrier sina hem, vilket är den högsta siffran hittills under kriget. Därmed uppgår det totala antalet internflyktingar till 6,2 miljoner enligt FN:s uppgifter

23 juni Ryska styrkor lierade med Assadregimen bombar rebellkontrollerade områden i södra Syrien

6 juli OPCW meddelar att man funnit spår av klorgas vid analyser av de prover man tagit i Duma

6 juli Rebeller i återstående rebellfästen i provinsen Daraa gör upp med regeringsstyrkorna om att lämna ifrån sig sina tyngre vapen. Regimen får kontroll över gränspassagen till Jordanien och har därmed kontroll över hälften av Syriens gränsövergångar till grannländerna, bland dessa samtliga vid libanesiska gränsen. Alla hamnar vid Medelhavet hålls av regimen

12 juli Regeringsarmén hissar Syriens flagga i södra Daraa. Handlingen har symbolvärde eftersom Daraa var upprorets vagga under den arabiska våren 2011

15 juli De sista kurdiska gerillakrigarna lämnar Manbij i norr som del i en överenskommelse för att undvika en konfrontation mellan turkisk trupp och USA-stödda styrkor

19 juli Cirka 6 900 människor evakueras från shiasamhällena al-Fu’a och Kafriya i Idlib-provinsen och förs till regimkontrollerat område i Aleppotrakten, mot att regeringen friger 1 500 civila och rebeller från statliga fängelser. De regimvänliga byarna har i tre år varit omringade av jihadisterna

22 juli Över 400 personer, räddningsarbetare som tillhör den syriska organisationen Vita hjälmarna och anhöriga till dessa, evakueras av Israel. De Vita Hjälmarna har bistått nödställda i rebellkontrollerade områden i Syrien, men hotas nu av regeringsarméns framryckning i söder

25 juli Enligt statliga medier har IS genomfört flera samordnade självmordsbombningar och andra attentat i och omkring staden al-Suwayda i sydväst. Omkring 220 människor dödades

30 juli Regimen bedöms nu ha kontroll över 60 procent av Syriens territorium

3 augusti Stängde ett fältsjukhus i norra Israel där sjuka och skadade från Syrien fått läkarvård meddelar israeliska armén. Sedan fältsjukhuset öppnades 2017 har omkring 6 800 syrier fått vård vid endagsbesök på andra sidan gränsen. Utöver fältsjukhusets patienter har 3 500 syriska civila behandlats på vårdinrättningar i Israel sedan 2013

16 augusti Saudiarabien utlovar 100 miljoner dollar till USA för stabiliseringsinsatser i Syrien. Pengarna ska användas i områden som befriats från Islamiska staten

23 augusti FN-rapportörer hävdar att det finns mellan 20 000 och 30 000 IS-krigare kvar i gränstrakterna mellan Syrien och Irak

27 augusti Assadregeringen i Damaskus och Irans regering har slutit ett avtal om fortsatt militärt samarbete. Israel reagerar kraftigt

4 september Israeliska stridskrafter har utfört mer an 200 anfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år, bekräftar en israelisk militärkälla. De flesta av målen har enligt källan anknytning till iranska Revolutionsgarde

13 september Oppositionsgruppen SOHR skriver upp det totala dödstalet sedan inbördeskriget började i mars 2011 till 364 792 personer. Antalet civila motsvarar nästan en tredjedel av dödsoffren: 111 000, varav fler än 20 000 barn

16 september I regeringskontrollerade områden genomförs lokalval, trots att nästan bara kandidater från regeringspartiet Baath finns på valsedlarna

17 september En överenskommelse mellan Turkiets och Rysslands presidenter att upprätta en en demilitariserad zon i Idlibprovinsen som skall gälla från den 15 oktober väcker hopp om att de civilas lidande skall lindras

17 september Syriskt luftvärn skjuter av misstag ner ett ryskt militärflygplan med 15 personer ombord som är på väg till den flygbas Ryssland disponerar i Syrien. Israeliskt stridsflyg anfaller samtidigt syriska mål

30 september Sedan Ryssland inledde sina flyganfall i Syrien för precis tre år sedan har 18 000 människor fått sätta livet till, hävdar SOHR. Nästan hälften av dödsoffren var civila, resten stridande i olika rebell- eller jihadistgrupper. Amerikanska flyganfall riktade mot IS har pågått ett år längre, sedan 2014. I de anfallen ska minst 3 300 civila ha dött, enligt SOHR

13 oktober President Bashar al-Assad undertecknar en ny lag som ger staten starkare kontroll över muslimska samfund

15 oktober Den viktigaste gränsövergången mellan Syrien och Jordanien öppnas igen. Övergången via samhället Nasib har varit stängd sedan 2015. Jordanien valde att stänga gränsen sedan rebeller intagit den syriska sidan

16 oktober Överenskommelsen om en buffertzon i Idlibprovinsen ska genomföras trots att alla rebellstyrkor inte har dragit tillbaka sina vapen, meddelar Rysslands regering

27 oktober Ett toppmöte mellan Turkiet, Ryssland, Frankrike och Tyskland i Istanbul avslutas med en maning om att vapenvilan i Idlib måste bli varaktig. Syriens regering anser detta vara en tillfällig lösning

28 oktober IS återerövrar Baghuz i östra Syrien som hållits av den kurdiskarabiska milisen SDF, och kommer över vapen och fordon

1 november Turkiska och amerikanska styrkor börjar gemensamt patrullera staden Manbij i norra Syrien. Manbij har tidigare kontrollerats av en kurdisk milis, YPG, som har amerikanskt stöd men ses som terrorister av Turkiet

24 november En fångutväxling sker mellan regeringen och rebellstyrkor nära staden al-Bab utanför Aleppo. Tio fångar från vardera sidan överlämnas

25 november En misstänkt klorgasattack i Aleppo ger drygt hundra personer andningsbesvär. Assadregimen och jihadister anklagar varandra för att ha utfört attacken

3 december Omkring 28 000 syrier har återvänt hem efter att ha levt som flyktingar i Jordanien sedan gränsen mellan länderna åter öppnades i mitten av oktober. I grannländerna finns enligt FN nu 5.6 miljoner syriska flyktingar och 6.6 miljoner människor lever som internflyktingar trots att krigsaktiviteterna avtagit

19 december President Trump ger besked om att USA:s marktrupper ska tas hem. Soldaterna har bistått kurdisk-arabiska styrkor som bekämpar IS och Trump betraktar de striderna som avklarade. I praktiken har de 2 000 amerikanerna samtidigt utgjort skydd för kurderna, som annars hotas av anfall både från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen

28 december Syriens armé hissar sin flagga i staden Manbij nära turkiska gränsen som hållits av kurdiska styrkor med stöd av USA. De kurdiska styrkorna har gått med på att överlämna staden till regeringsarmén hellre än att utsättas för den nya offensiv som Turkiet hotar med

31 december Under 2018 krävde den syriska konflikten 19 666 liv, enligt SOHR. Cirka 6 350 av dödsoffren var civila. Antalet omkomna är det lägsta sedan inbördeskriget bröt ut 2011 och kan ses som tecken på att kriget är på väg att ta slut i takt med att Assadregimen återtar kontrollen över fler delar av landet. Regimen kontrollerar nu drygt 60 procent av landets yta

2019

6 januari President Trumps besked från den 19 december om att de amerikanska markstyrkorna ska lämna Syrien modifieras. De skall dras tillbaka när USA kan konstatera att IS har besegrats fullständigt, meddelar säkerhetsrådgivaren John Bolton

13 januari President Trump hotar via Twitter med ekonomisk förödelse om Turkiet angriper de kurdiska styrkorna när USA:s soldater lämnat Syrien. Förslag ges också på att det skall upprättas en buffertzon längs gränsen mot Turkiet

16 januari IS tar på sig ett självmordsattentat i Manbij som kräver fyra amerikaners liv. Civila från orten finns också bland totalt minst 18 dödsoffer. Enligt USA:s försvarshögkvarter är attentatet det dödligaste för amerikansk del sedan samarbetet med de kurdiska styrkorna började 2014

9 februari De USA-stödda kurdiska styrkorna inleder en offensiv mot IS och möter våldsamt motstånd. Offensiven har beskrivits som den sista striden mot terrorrörelsen

Syrien geografi

Syriens nuvarande gränser är till största delen skapade av de tidigare kolonialmakterna. Landets totala yta uppgår till 185 180 kvadratkilometer, det vill säga något större än Götalands och Svealands sammanlagda ytor.

Längs kusten löper en tre mil bred landremsa vilken i öster avgränsas av Alawitbergen som når över 1 500 meter över havet. Öster om Alawitbergen ligger en bördig dalgång kring floden Orontes (al-Asi). Den avskiljs i sin tur från högplatån längre österut av bergskedjan Jabal al-Zawiyah. Högplatån består till största delen av stäpp och öken men genombryts av en rad låga berg som löper från sydväst mot nordost. Söder om dessa berg, längs gränsen till Jordanien, ligger den syriska öknen, al- Hamad.

Högplatån genomkorsas av floden Eufrat som rinner från Turkiet i norr till Irak i sydöst. Eufrat är med sina bifloder Khabur och Balikh Syriens viktigaste vattenresurs och utnyttjas för konstbevattning.

På 1970-talet avslutades bygget av Eufratdammen, även kallad Tabqa eller Thawra-dammen, vilket gav upphov till en konstgjord sjö, Assadsjön, som är elva kilometer lång och åtta kilometer bred. En bit av floden Tigris i det nordöstra hörnet utgör gräns mot Turkiet.

Längs gränsen mot Libanon löper bergskedjan Antilibanon. I denna ligger landets högsta berg, Jabal al- Shaykh, även kallat Hermon, 2 814 möh. Öster om Antilibanon och söder om Damaskus finns ett delvis svårtillgängligt område med vulkaniska berg, Jabal al Arab, eller Jabal Druze.

Sedan 1967 ockuperar Israel nära 1 300 kvadratkilometer av Golanhöjderna.

Lite drygt 25 % av landytan är åkermark och cirka 2.7 % utgörs av skog.

Syriens huvudstad heter Damaskus och har cirka 2.3 miljoner invånare. Andra större städer är Aleppo med 1.7 miljoner invånare, Homs med 890 000 invånare och Hama med omkring 546 000 invånare.

Syrien klimat

Längs Syriens kust är klimatet fuktigt med varma somrar och milda regniga vintrar. Inåt landet blir det allt torrare och varmare. I landets centrala och östra delar är somrarna heta och vintrarna kalla. I sydöst råder ökenklimat.

I Hamad-öknen kan det bli över 40 grader varmt på sommaren och sandstormar är vanliga från februari till maj. I bergen snöar det i regel på vintern och snö är inte heller speciellt ovanligt i Damaskus som ligger 700 meter över havet.

Syrien flora och fauna

Officiellt lär det finnas varg, hyena, grävling, vildsvin, schakal, hjort, björn och iller i Syrien, men chansen att få se något av dessa djur under en resa i landet är mycket liten.

Antalet registrerade fågelarter är lågt och mängden fåglar är få, mycket beroende på att ökenlandskap dominerar. Det finns några få våtmarker i Syrien som är av stor betydelse för migrerande fåglar. Ornitologiskt bör därför landet vara ganska ointressant.

Även när det gäller floran är Syrien artfattigt mycket beroende på den stora skövling av skogsområdet som fanns utefter kusten. Idag återstår endast cirka3 % av den ursprungliga arealen. I den återstående skogen växer framförallt tall. Artfattigdomen beror även på att landets yta till största delen består av öken, eller ökenliknande områden.

När det gäller naturskydd i form av nationalparker eller naturreservat har Syrien avsatt den minsta ytan av alla länder runt Medelhavet för detta ändamål. Dock har man skyddat det stora våtmarksområdet Sabkhat al-Jabbul, ssom är viktigt för migrerande fåglar. Det ligger nära staden Aleppo.

Syrien befolkning

Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder.
När kriget bröt ut 2011 hade Syrien drygt 21 miljoner invånare. Sedan dess har mer än 25 % av befolkningen flytt landet. Sommaren 2018 hade FN:s flyktingorgan registrerat över 5,6 miljoner flyktingar i grannländerna, mer än hälften av dessa i Turkiet. Omkring 6,2 miljoner befann sig på flykt inom landet.

Majoriteten av syrierna är araber och de flesta av dem är sunnimuslimer. En viktig minoritet är alawiterna som är araber men tillämpar en egen version av islam. Sedan 1970 styrs Syrien av den alawitiska familjen Assad.

Kurderna utgör den största gruppen av de övriga folkgrupperna. Dessutom finns mindre grupper av armenier, tjerkesser, assyrier och syrianer, turkmener med flera.

I ett historiskt perspektiv har många beduiner, arabiska nomader, levt i Syrien, men antalet har minskat kraftigt. Före kriget utgjorde beduinerna knappast mer än 5 procent av befolkningen.

Folkgrupper: Araber 90.3 %, Kurder Armenier och övriga folkgrupper 9.7 %

Syrien språk 

Arabiska är Syriens officiella språk men flera minoritetsspråk talas också i landet.

Syrierna lär sig den så kallade standardarabiskan, fusha, i skolan som är baserad på Koranens klassiska arabiska och används som skriftspråk, i medierna och i alla formella sammanhang. Däremot inte i vardagen. Den arabiska som talas i hemmet och på gatan påminner starkt om de palestinska och libanesiska dialekterna, dock finns det skillnader inom landet och mellan städer och landsbygd. I östra Syrien liknar dialekten exempelvis den irakiska.

Vid sidan av arabiskan finns minoriteternas språk som kurdiska, turkiska, armeniska, syrianska, med flera.

I tre isolerade byar norr om Damaskus talar ännu några tusen invånare arameiska, det språk som anses ha varit Jesus modersmål och som på den tiden användes i stora delar av Mellersta östern. Mest känd av dessa byar är den kristna klosterbyn Maaloula. Att skriva arameiska behärskas bara av några få.

Syrien socialt

I stort sett har samtliga syrier påverkas av kriget i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har även ekonomin fallit samman och många har därför fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller framför allt de cirka 6,6 miljoner som befinner sig på flykt inom landet.

Enligt FN:s beräkningar har över 5,6 miljoner syrier har lämnat landet i slutet av 2018 sedan inbördeskriget startade 2011, som dock enbart omfattar flyktingar registrerade i grannländerna. De flesta befinner sig i Turkiet och Libanon. Särskilt utsatta är statslösa palestinier från Syrien som har diskriminerats eller avvisats av myndigheterna i Jordanien och Libanon.

Redan 2016 räknade FN med att fler än 13 miljoner syrier behövde bistånd för att klara sig.
Inbördeskriget har i stort sett slagit ut sjukvården och därmed lämnat miljoner syrier utan tillgång till adekvat vård. Många sjukhus lider också brist på antibiotika, medel för smärtlindring och förband.

I krigets spår har kriminaliteten ökat. För att klara sin försörjning har somliga som förut bedrev normal affärsverksamhet befattat sig med smuggling och handel på svarta marknaden. Väpnade grupper på både oppositions- och regeringssidan är inblandade i utpressning, rån och plundring för att finansiera sin verksamhet. Vanliga syrier och affärsmän har i sin tur tvingats söka beskydd hos väpnade grupper, och måste ofta betala dem för att trygga sina familjer eller sina företag.

Syrien har ett på papperet relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem som omfattar pensioner, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Systemet finansieras av avgifter som betalas in till staten av både arbetsgivaren och de anställda. Alla anställda inom produktionen ska i princip vara försäkrade, men stora grupper, till exempel lantarbetare, står utanför systemet. För dem som saknar försäkring är en stor familj det bästa skyddsnätet.

Syrien är ett konservativt land med tydliga könsroller. Kvinnor förväntas sköta barnen, familjen och hemmet. Få syriska kvinnor har en egen arbetskarriär. Kvinnor diskrimineras i arvs- och familjerättsliga sammanhang, där staten låter lokala samfund tillämpa religiösa lagar (enligt en sunnimuslimsk tolkning för alla muslimer, men efter kristna traditioner för kristna syrier).

Homo-, bi- och transsexuella personer har låg status i samhället och “onaturlig sexuell samvaro” kan ge upp till tre års fängelse i regeringskontrollerade områden. Det sker ingen aktiv förföljelse av hbt-personer från regeringens sida, men det förs inte heller någon debatt om deras rätt till frihet från diskriminering. Militanta islamistgrupper har under kriget genomfört offentliga avrättningar av personer som anklagats för homosexualitet.

Syrien religion

Syrien och Libanon de enda arabländer som inte har islam inskrivet som statsreligion i författningen. Statschefen måste dock vara muslim.

Trots att Syrien är starkt dominerat av islam och religiösa frågor har spelat stor roll för landets politik, har staten formellt varit sekulär, icke religiös, ända sedan självständigheten 1941.

Majoriteten av araberna liksom flertalet kurder tillhör islams huvudriktning sunni.

Sunnimuslimska araber är Syriens största etnisk-religiösa grupp. Före kriget utgjorde de ungefär två tredjedelar av befolkningen. Tillsammans motsvarade de arabiska och kurdiska sunnimuslimerna ungefär tre fjärdedelar av landets befolkning. Den styrande minoriteten, alawiterna har en egen tolkning av islam. Alawiterna säger själva att de bekänner sig till shiaislam.

Religionsfriheten respekterades i stort sett före inbördeskriget även om det fanns problem med religiösa motsättningar inom politiken och offentlig diskriminering i vissa sammanhang.

Under åren före inbördeskriget ökade intresset för islam vilket syntes, bland annat, genom att allt fler flickor använde sjal, och att allt fler syrier deltog i fredagsbönen. Regimen såg sunni-islamistiska strömningar som ett hot och moskéerna övervakades av säkerhetstjänsten.

Den konflikt som utbröt 2011 fick snabbt religiösa förtecken, med spänningar särskilt mellan sunnimuslimer och alawiter.

De flesta religiösa minoriteter stödde regeringen medan oppositionen stöddes framförallt av sunnimuslimer. När krisen började utvecklas till en väpnad konflikt under hösten 2011 och våren 2012 vann sunnitiska islamistgrupper i inflytande bland rebellerna, medan sekulära eller religiöst toleranta grupper försvagades. Idag framstår konflikten som ett religiöst inbördeskrig och den religiösa samexistens som rådde före 2011 har rasat samman, även om situationen skiljer sig i olika delar av landet.

Syriens sunnimuslimer har drabbats värst av kriget, särskilt på grund av regeringens bombangrepp och det faktum att det främst är i sunnitiska områden som kriget har utspelat sig.

Det finns även grupper av kristna och andra religioner i Syrien.

Syrien utbildning 

Utbildningsväsendet i Syrien har kraftigt påverkats av pågående krig. År 2014 rapporterade FN att nästan 40 procent av Syriens barn inte längre kunde gå i skolan och läget sedan dess har antagligen förbättrats i begränsad omfattning.

I rebellkontrollerade områden har olika oppositionsgrupper och lokala ledare försökt hålla undervisningen vid liv på olika sätt, men ofta hindrats av resursbrist, bombningar eller inbördesstrider, och av dålig och skadad infrastruktur.

I de norra områdena, som kontrolleras av kurder, är ett eget skolsystem under uppbyggnad sedan 2016, med undervisning i kurdiska och andra minoritetsspråk. 2018 uppgavs omkring 210 000 elever gå i dessa skolor. Omkri, g 2 200 av 2 500 skolor bytte läroplan medan de övriga höll fast vid den statliga syriska läroplanen. Med betyg från kurdiska skolor kan studenter söka sig till staden Qamishli, där det finns ett universitet sedan år 2016. I Kobane grundades ett universitet år 2017.

De palestinska flyktingbarnen får undervisning på förskole- och grundskolenivå av FN-organet UNRWA. Många palestinska familjer har dock tvingats på flykt under kriget och skolorna har upplåtits som flyktingförläggningar.

FN och olika biståndsorgan bedriver också skolundervisning för flyktingar i Syriens grannländer.

Syrien hade före kriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten är jämförelsevis hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Inbördeskriget som pågått sedan 2011 har dock raserat delar av skolväsendet. Situationen är värst i de oppositionskontrollerade delarna av Syrien, där skolväsendet ofta slutat fungera och många människor är på flykt.

I de regeringskontrollerade områdena börjar barnen i den sexåriga grundskolan vid sex års ålder. Därefter följer en treårig, obligatorisk mellanskola och en treårig gymnasieskola som båda har teoretiska och praktiska linjer.

I stort sett började alla barn tidigare i grundskolan, men bara omkring två tredjedelar av dem gick vidare till mellanskolan, trots det formellt sett var obligatoriskt. Färre flickor än pojkar gick ut grundskolan. Majoriteten av skolorna i de regeringskontrollerade områden är statliga. Sedan 2001 finns även privata skolor vars verksamhet övervakas av staten, vilket även gäller landets flera hundra koranskolor.

De statliga skolorna är avgiftsfria medan universiteten är avgiftsbelagda.

I Syrien finns ett tiotal statliga universitet eller högskolor och ungefär lika många privata. Sedan 2002 finns också ett ”virtuellt universitet” där studenter kan studera på distans vid universitet i USA. Det finns också tekniska yrkesskolor och jordbruksskolor. Majoriteten av de större universiteten och högskolorna drivs fortfarande av regeringens.

För mer information se syrien-fakta

Resan till Syrien överträffade mina förväntningar med bred marginal! Jag överraskades av alla de de vänliga och hjälpsamma människor jag dagligen mötte och jag uppskattade att jag fick ströva runt i souqerna utan att försäljaren ville “dra in” mig i varje butik. Ofta ville de samtala eller bjuda på the istället för att lura på mig någon av deras produkter! Eftersom jag är intresserad av historia var Syrien ett eldorado med sin gamla historia och alla historiska platser att besöka, tyvärr låg de flesta i ruiner.

Besök Syrien. så snart det åter ges tillfälle till det, innan de stora turistmassorna kommit hit och “förstört” landet. Du kommer absolut inte att ångra dig!!!

Fler bilder från Syrien     www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan är uppdaterad 190207

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email