Nya Zeeland

auckland, bay of islands, coromandel, rotorua, taopo, Wai-o-tapu, tongariro national park, tongariro, napier, wellington, kaikoura, christchurch, franz josef glacier, fox glacier, queenstown, glenorchy, te anau, milford sound, mount cook, mount cook national park, lake tekapo och arthur´s pass var platser jag besökte på nya zeeland, rainer stalvik

Fler bilder från Nya Zeeland finns på www.stalvik.com  

Nya Zeeland – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Efter min sex veckor långa rundresa på Nord- och Sydön, då jag körde cirka 4 500 kilometer med hyrbil ( i vänstertrafik), åkte drygt 1 000 kilometer med lokala bussar och vandrade närmare 400 kilometer, kan jag konstatera att Nya Zeeland är ett mycket vackert land och är lätt att resa i. Här finns inga tropiska sjukdomar att vara rädd för eller giftiga ormar, och överallt möter man vänliga människor.

Geologiskt är Nya Zeeland oerhört spännande. Här finns slocknade och aktiva vulkaner, geotermiska områden där man kan studera fenomen som kokande lera, svavelstinkande hetvattenkällor och gejsrar. Ingenstans i världen är jordskorpan så tunn som vid Rotorua.

Naturmässigt finns det många höjdpunkter på Nya Zeeland och flera av områdena är upptagna på UNESCO:s lista över Världsnatursarv. Vandringslederna är många, från korta och lättvandrade till ganska långa och krävande.

Några av de natursköna och geologiskt intressanta platser jag besökte var Tongariro National Park, Coromandelhalvön, Bay of Islands, de termiska områdena runt Rotorua och Wai-O-Tapu, Pancake Rocks, glaciärerna Franz Josef och Fox, Wamena Lake, naturen runt Queenstown, Glenorchy, Milford Sound, Mount Cook National Park, Mount Aspirin National Park osv.

Nya Zeeland är tyvärr ännu ett exempel på ett land som förstördes av den europeiska kolonialismen på 1800-talet; övergrepp på ursprungsbefolkningen, skövlade skogar, inplantering av djur- och växtarter som hotar den lokala faunan och floran mm.

Läs om min resa och se fler bilder nya zeeland-resa

Nya Zeelands historia i korthet

Forskare har inte exakt kunna fastställa när, eller hur, den maoriska ursprungsbefolkningen kom till Nya Zeeland, eller Aoteatroa, Det långa vita molnets land, som det heter på maoriernas språk.  De tror dock att maorierna kom från den östra delen av Polynesien någon gång mellan 800- och 1200-talen. Enligt en maorisk legend upptäckte den polynesiske sjöfararen Kupe Nya Zeeland när han följde efter en bläckfisk ut i havet.

1642

Holländaren Abel Tasman anses vara den europé som upptäckte Nya Zeeland under ett uppdrag för det Ostindiska kompaniets räkning. Han passerade öarnas västkust men lär aldrig ha landstigit. Holländska myndigheter uppkallade landet efter provinsen Zeeland i Nederländerna. Abel Tasman gav namnet åt den australiska ön Tasmanien

1769 – 1770

Landsteg den brittiske upptäcktsresanden James Cook när han seglade runt öarna och utforskade dess kuster. Vid denna tidpunkt beboddes Nya Zeeland av ett maorifolk som var indelat i flera självstyrande stammar, vilka ofta utkämpade blodiga strider mot varandra

1790-talet

Under denna tidsperiod började europeiska säl- och valfångare etablera sig på de nyzeeländska kusterna och efter sekelskiftet blev landet bas för val- och säljakten i de antarktiska vattnen. Med valfångarna kom missionärerna. Både protestanter och katoliker upprättade missionsstationer

1800-talet, mitten     De flesta maorierna hade kristnats

1840

Nybyggarnas krav på jord skapade ständiga konflikter med maorierna. Genom Waitangifördraget erkände maorierna den brittiska kronans överhöghet över Nya Zeeland. I gengäld skulle britterna ge maorierna skydd och garantera deras rätt till mark. Waitangifördraget undertecknades av många, men långt ifrån alla, maorihövdingar. Det dröjde inte länge innan oenighet uppstod om hur avtalet skulle tolkas och följden blev långvariga krig mellan kolonisatörerna och maorierna på Nordön

1852     Detta år fick den brittiska kolonin begränsat självstyre och från

1860-talet

då guld hittades på Sydön, ökade invandringen. Nordöns utveckling hade hejdats genom striderna med maorierna, men på Sydön började fåraveln ta fart

1867

Fick maorierna rösträtt och fyra platser i parlamentet. De första framträdande maoripolitikerna var alla akademiker utbildade enligt västerländsk tradition

1882

Skeppades den första lasten kött och mejerivaror till Europa och från och med nu fördes allt större kvantiteter ull, kött, smör och ost till Storbritannien i utbyte mot industrivaror

1893     Kvinnlig rösträtt infördes

1800-talet, slutet

Genomfördes flera sociala reformer som lade grunden för en välfärdsstat.  Det lagstiftades också om kortare arbetstid, folkpension och obligatorisk medling i arbetstvister

Till följd av europeiska sjukdomar och användningen av de nya eldvapnen i stamkrig minskade antalet maorier snabbt. Vid européernas ankomst fanns mellan 100 000 och 250 000 maorier på öarna. Mot slutet av 1800-talet var de endast drygt 40 000

1914 – 1918     Nya Zeeland deltog i första världs kriget som brittisk koloni

1920

Från detta år förvaltades den forna tyska kolonin Västra Samoa, som blev självständig 1962, av Nya Zeeland

1935

Parlamentsvalet ledde till att Labourpartiet för första gången kom till makten. Ett radikalt politiskt program sjösattes: bostads-, väg- och järnvägsbyggen inleddes, 40-timmarsvecka samt fri hälsovård infördes, och fackföreningsmedlemskap blev obligatoriskt för alla löntagare. Bönderna garanterades ett fast pris för smör och ost. Samtidigt fick maorierna genom särskilda lagar möjlighet att bli småbönder på bättre villkor än tidigare

1940-talet Som brittisk koloni deltog Nya Zeeland i andra världskriget. Efter andra världskriget blev det militära samarbetet med USA allt viktigare och som ett symboliskt stöd för deras politik sände Nya Zeeland en mindre styrka till Vietnam i mitten av 1960-talet. Man hade tidigare även bidragit med soldater till Koreakriget

1947

Nya Zeelands kamp från koloni till självständig medlem av Brittiska Samväldet var lång och odramatisk. Detta år blev landet helt oavhängigt när det gäller utrikespolitiken

1949 – 1984

Efter att det borgerliga Nationalistpartiet vann valet styrde de landet under denna period med undantag för två mandatperioder, 1957–1960 och 1972–1975, då Labour satt vid makten

1951

Bildade Nya Zeeland, Australien och USA den så kallade ANZUS-pakten för gemensamt försvar i Stilla havet

1970-talet

I början av årtiondet drabbades Nya Zeeland av en ekonomisk kris. En viktig orsak var Storbritanniens inträde i EG, nu EU, som tvingade den brittiska regeringen att avskaffa de fördelaktiga tullarna på nyzeeländska varor. Problemen förvärrades ytterligare av den internationella oljekrisen

1984

Valet vanns av Labour som genast inledde genomgripande reformer av ekonomin. Kredit- och valutaregleringarna avskaffades, liksom alla löne- och priskontroller

1987

I valet lyckades Labour bli omvalt för första gången sedan 1946. Oenigheten kring den ekonomiska politiken växte inom partiet, samtidigt som ekonomin försämrades

1990

I valet vann Nationalistpartiet överlägset och ledaren Jim Bolger blev ny premiärminister. Den marknadsinriktade politiken fortsatte, men snart kom nedskärningar inom den sociala sektorn och en omfattande avreglering av arbetsmarknaden

1993

Trots att nedskärningarna sedan valet 1990 väckte protester, även inom regeringspartiet, vann de valet om än med knapp marginal

1996

Valet var det första som hölls sedan ett valsystem med inslag av proportionalitet införts och båda de stora partierna förlorade röster. Dock kunde Nationalistpartiet på nytt bilda regering, nu i koalition med det relativt nybildade högerpopulistiska partiet Nya Zeeland först (NZF). Splittring och bristande politisk erfarenhet inom NZF bidrog till dalande opinionssiffror. Efter ett kuppartat ledarbyte i Nationalistpartiet tvingades NZF bort ur regeringen. Jenny Shipley blev därefter ledare i en minoritetsregering

1999

Efter nio år av borgerligt styre vann åter Labour regeringsmakten. Under ledning av premiärminister Helen Clark bildade de först regering med Alliansen, en sammanslutning av fem mitten- och vänsterpartier. Regeringen var även beroende av stöd från Gröna partiet

2002

Efter valet bildade Labour en ny minoritetsregering, nu tillsammans med Progressiva partiet, som bildats sedan Alliansen splittrats, samt med stöd av Förenad framtid Nya Zeeland

2004

Regeringen presenterade ett förslag som innebar att havsbotten längs kusterna och de strandpartier som friläggs vid ebb tillhör staten. Bakgrunden till det var en strid om äganderätten till ett stort fiskeområde på Sydön. De maorier som gjorde anspråk på området skulle med den nya lagen ha kvar sina fiskerättigheter, men inte kunna neka andra tillträde. Maorierna ansåg att detta stred mot Waitangifördraget

Den maoriska biträdande ministern Tariana Turia tvingades att avgå när hon motsatte sig lagförslaget, och under sommaren var hon med och grundade det nya Maoripartiet. Striden om kusträttigheterna gjorde att Labour förlorade en stor del av det stöd som partiet traditionellt haft bland maorierna. Lagen antogs senare med stöd från det högerpopulistiska NZF

2005

Det blev ett jämnt val den 17 september men Labour lyckades behålla sin ställning som största parti med bara ett par procentenheters marginal

2008

I april ingås ett frihandelsavtal med Kina

I juni tar några grupper av maorier, Nya Zeelands ursprungsinvånare, över äganderätten till ett antal skogsplanteringar på Nordön enligt avtal

I augusti avgår utrikesminister Winston eftersom han misstänks för ekobrott

I november vinner Nationalistpartiet valet efter nio år av Labourstyre. Till premiärminister utses partiledaren John Key. Helen Clark avgår som Labours partiledare och ersättes av Phil Goff

I december bryter ett gräl ut med Fiji sedan Fijis militärledning beslutat att försena iscensättandet av demokratiska val. Ländernas utvisar varandras högsta diplomater

2009

I april genomförde regeringen en utlovad sänkning av inkomstskatten

I juni ingår regeringen ingår en överenskommelse med ett privat företagskonsortium om att köpa tillbaka kontrollen över järnvägsnätet och färjeförbindelserna i landet. Verksamheten hade sålts ut 1993

I augusti hålls en folkomröstning om det ska vara tillåtet att daska till sina barn eller ej, 88 % av nyzeeländarna röstar för att det ska vara tillåtet

I november utvisar åter Nya Zeeland och Fiji varandras diplomater på grund av att Nya Zeeland infört inreseförbud för Fijis militärledning

2010

I januari återupprättar Fiji och Nya Zeeland diplomatiska förbindelser

I april skriver regeringen under FN:s deklaration för urbefolkningarnas rättigheter

I november leder en gruvolycka, som kräver 29, till att regeringen tillsätter en särskild kommission som ska undersöka förutsättningarna för gruvindustrin

2011

I januari utlyser premiärminister John Key nyval till den 26 september

Dödades 181 människor vid ett kraftigt jordskalv som drabbade staden Christchurch på Sydön
I november vinner Nationalistpartiet parlamentsvalet som blir ett stort bakslag för Labour. Labourledaren Phil Goff avgår. Vid en folkomröstning som hålls samtidigt med valet säger en majoritet av nyzeeländarna nej till att byta valsystem

Den 13 december utses David Shearer till ny ledare för Labour

2012

I juni undertecknar regeringen ett avtal med USA om ökat försvarssamarbete

I november lämnar den särskilda granskningskommission, som tillsattes av regeringen efter gruvolyckan i november 2010, sin rapport. I den konstaterar kommissionen att olyckan, som krävde 29 människors liv, hade kunnat undvikas, att säkerheten vid gruvan var bristfällig och att flera varningar om höga metangasnivåer hade ignorerats

2013

I juli döms gruvbolaget Pike River Coal, som drev den gruva i vilken 29 människor omkom i en gasexplosion, att betala skadestånd till samtliga dödsoffers efterlevande samt till två män som överlevde olyckan. Skadeståndet uppgår till totalt 3,41 miljoner nyzeeländska dollar, vilket motsvarar cirka 2,67 miljoner USD

Geografi

Nya Zeeland ligger i den tempererade zonen av Stilla Havet, mitt emellan ekvatorn och Sydpolen, cirka 1 600 kilometer sydöst om Australien.

Landets totala yta uppgår till 270 534 kvadratkilometer, vilket motsvarar lite mer än Norrlands yta. Till längden är Nya Zeeland lika långt som Sverige, 1 600 kilometer, och består i huvudsak av två långsträckta och bergiga öar, Nordön och Sydön. Dessa skiljs åt av det det 30 kilometer breda Cooks sund. Till landet hör också ett antal mindre öar som Stewartön, Kermadec-, Chatman-, Tokelau- och Cooköarna samt Niueön. Niueön och Cooköarna har självstyre. Nya Zeeland förvaltar Rosshavsområdet i Antarktis.

Cirka hälften av Nord- och Sydöns yta består av odlad jord och betesmarker, resten utgörs främst av skog och otillgängliga berg.

På Nordön finns natursköna vulkanområden kring sjön Taupo. Den högsta vulkanen Ruapehu når cirka 2 700 meters höjd. Två andra stora vulkaner är Ngauruhoe och Tongariro, som båda når 2 000 meters höjd. Hela ön är seismiskt aktiv och svåra jordbävningar har inträffat under tidens gång. Längs Nordöns kuster finns stora bukter.

Sydön domineras av bergskedjan Sydalperna, som löper i nord-sydlig riktning, med glaciärer och snöklädda bergstoppar som i vissa fall når mer än 3 000 meters höjd. På Sydöns sydvästra kust finns djupa fjordar och på östkusten ligger den stora Canterbutyslätten. Landets högsta berg Mount Cook, 3 764 möh, ligger på Sydön.

På Nya Zeeland finns många sjöar och floder.

Den största sjön heter Taupo och ligger på Nordön. Lake Hauroko är den djupaste, 462 meter djup, och ligger på Sydön. Landets längsta flod, Waikato, ligger på Nordön och är 425 kilometer lång. Sydöns största flod heter Clutha. Floden Whanganui är landets längsta navigerbara flod.

Nya Zeelands invånarantal uppgår till nästan fyra miljoner, cirka 70 % av dessa bor i landets fem största städer. Auckland med sina drygt 1.2 miljon invånare är landets största stad. Wellington är landets huvudstad med drygt 420 000 invånare. Andra större städer är Christchurch (360 000 invånare) och Hamilton (180 000 invånare).

Klimat

Nya Zeeland har ett milt tempererat havsklimat med små temperaturväxlingar. Den årliga nederbörden är riklig. På Sydön är nederbördsskillnaderna stora mellan öst- och västsidan. Det mesta av nederbörden faller på västsidan.  Vintrarna är i allmänhet milda. Förutom i bergstrakterna är det bara i söder som temperaturen sjunker under noll grader vintertid.

Dygnsmedeltemperaturen i januari ligger i Auckland på 19 grader C. och på 11 grader C. i juli. I Christchurch är motsvarande temperaturer 17 grader C. i januari och 6 grader C. i juli.

Medelnederbörden per månad ligger i Auckland på 64 mm i januari och på 142 mm i augusti och i Christchurch i januari på 84 mm i maj och 46 mm i september.

Flora och Fauna

Nya Zeelands flora är mycket varierande och artrik trots att mycket av den ursprungliga skogen skövlades av de nya bosättarna.

Vid européernas ankomst täcktes två tredjedelar av landets yta av skog. Idag finns endast en mindre del av den ursprungliga skogen kvar. Numera skyddas skogen i lagen och på stora områden nyplanteras främst importerade, snabbväxande tallträd. Dessa träd används dels för avverkning och dels för att binda jorden.

På Nordön finns rester kvar av de ursprungliga kauriskogarna.

På Sydöns västsida, där klimatet är fuktigt, växer regnskog med lövträd som sydbok och barrträd som cypresser. I torrare områden finns gräs- och buskstäpp och i bergen hittar man alpina växter.

Det finns 72 olika arter av orkidéer på Nya Zeeland.

På Nya Zeeland finns omkring 300 olika fågelarter, varav ett tjugotal är endemiska. Flera arter har utrotats av människan. Maorierna utrotade den stora, icke flygkunniga moafågeln som kunde bli 3.5 meter hög och väga mer än 200 kilo. Flera nu levande fågelarter är starkt utrotningshotade och finns kvar bara i ett fåtal exemplar. Till och med Nya Zeelands nationalfågel kiwin vara nära att utrotas.

De finns få landlevande däggdjursarter på öarna. Flertalet av dem är introducerade utifrån. Den enda reptilarten på öarna är tuatara, en ödla. Det finns tre endemiska grodarter på Nya Zeeland.

Marina däggdjur finns det gott om i vattnen runt Nya Zeeland. Av jordens 72 arter valar och delfiner hittar man 35 här. Kaskeloten, hannarna kan väga mellan 35 och 50 ton, är det största marina däggdjuret som simmar runt kusterna och det minsta är Hectors delfin som når en längd av endast 1.4 meter. Andra marina däggdjur som lever här är knölval, späckhuggare, flasknosdelfin, sjölejon, pälssäl och sjöelefant.

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Enligt 2006 års folkräkning uppgick landets befolkning till drygt 4,1 miljoner invånare. De flesta nya zeeländarna är av brittiskt ursprung. Drygt 14 % av befolkningen är ättlingar till landets urinvånare, maorierna, som är ett polynesiskt folk. Blandäktenskapen har varit många och idag är det få maorier som inte har någon form av europeiskt släktskap.

Tre fjärdedelar av befolkningen bor på Nordön och där bor även cirka nio av tio maorier.

Landets övriga invånare har traditionellt kommit från nordeuropeiska länder, framför allt Storbritannien, samt från Grekland, Kroatien, Nordamerika och vissa ögrupper i Stilla Havet. På 1870-talet grundade skandinaver några mindre samhällen på Nordön. På senare år har invandringen från Asien ökat.

1974 stoppade regeringen den obegränsade invandringen från Storbritannien och Irland och införde lika regler för alla som ville invandra. Vissa restriktioner kring invandringen mildrades i början av 2000-talet för att locka välutbildad arbetskraft till landet.

Nya Zeeland har två officiella språk, engelska och maori (sedan 1987).

Under lång tid förbjöds maorierna att tala sitt eget språk i skolorna, vilket är en anledning till att ytterst få av dem numera har maori som modersmål. I början av 2000-talet kunde ungefär var fjärde maorier tala sitt språk. På senare tid har myndigheterna stött projekt som syftat till att värna maoriernas språk och kultur, vilket stöttas av flertalet av majoritetsbefolkningen.

Maoriernas krav på kompensation för beslagtagen mark och övergrepp under koloniseringen samt på att överbrygga sociala och utbildningsmässiga orättvisor möter däremot ofta mindre förståelse.

Sedan början av 1990-talet har Nya Zeelands välfärdssystem genom gått stora förändringar, det har sitt ursprung från 1890-talet. Numera skall staten garantera en lägsta levnadsstandard och medborgarna skall själva till största delen ansvara för sin egen sociala trygghet. Forskningsresultat visar att fyra femtedelar av befolkningen fick det sämre av denna ekonomiska politik.

Pensionsåldern har höjts från 60 till 65 år. Kostnaderna för pensionerna väntas fördubblas mellan åren 2000 och 2050. År 2003 infördes en ny pensionsfond som skall garantera de framtida pensionerna.

Ersättning för arbetslöshet och sjukpenning är sedan 1990-talet behovsprövade. I samband med denna förändring sänktes ersättningsnivåerna. I början av 2000-talet höjdes bidragsnivåerna något, och bostadssubventioner återinfördes för boende med låga inkomster. I juli 2002 infördes tolv veckors lagstadgad föräldraledighet.

Alla barn under fem år har rätt till kostnadsfri sjukvård. Övriga betalar sedan i början av 1990-talet en vårdavgift.

När det gäller arbetslöshet, alkoholmissbruk, våld mot kvinnor och annan brottslighet är ursprungsbefolkningen, maorierna, och andra invandrare från östater i Still Havet överrepresenterade.

År 2004 antog parlamentet en partnerskapslag som gäller för både både homo- och heterosexuella par. Lagen ger alla par som ingår partnerskap samma rättigheter som gifta när det gäller vårdnad av barn, skatteregler och social välfärd.

År 2003 legaliserades prostitution dock gäller en 18 års gräns för arbete inom sexindustrin. Enligt lagen krävs licenser för bordeller, som måste ge sina anställda samma rättigheter som andra yrkesgrupper när det gäller hälsovård, säkerhet och arbetsförhållanden. Sexturism är i lag förbjudet och brott som begås mot barn utomlands kan åtalas i hemlandet.

Religion

Anglikaner 14.9 %, Romerskt katolska 12.4 %, Presbyterianer 10.9 %, Metodister 2.9 %, Baptister 1.3 %, övriga Kristna 9.4, ateister 26 %, ej specificerade 17.2 %, övriga 5 % (enligt 2001 års folkbokföring)

Utbildning

Skolväsendet är utformat efter brittisk förebild. redan 1877 infördes lagstadgad, obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan sju och tretton år. Skolplikten har senare utvidgats till att omfatta alla barn mellan sex och sexton år. Nästan alla barn börjar skolan vid fem års ålder. Nio elever av tio fortsätter till högstadiet och gymnasiet. Religionsundervisningen är frivillig.

1990 fick de enskilda skolornas styrelser större ansvar för utbildningen innehåll och fördelning av skolans medel. Skolstyrelserna väljs av elevernas föräldrar. Förutom föräldrarepresentanter ingår skolans rektor och ombud för personalen i styrelsen. Samtidigt infördes ett system med skolpeng. Föräldrar måste dessutom ofta betala frivilliga avgifter eller på andra sätt öka skolans inkomster. Flera skolor som tidigare var privata har infogats i det statliga skolsystemet.

Aga är förbjudet i skolorna sedan 1989.

Det finns åtta universitet samt flera lärarhögskolor och ett tjugotal tekniska institut på Nya Zeeland. Universiteten tilldelas anslag i förhållande till antalet studenter och de kurser dessa läser. regeringen har prioriterat den högre utbildningen, bland annat genom särskilda satsningar på forskning.

Sedan 1991 betalar de flesta studenter en avgift, som är baserad på föräldrarnas inkomst, för sina universitetsstudier.

2003 fanns det cirka 119 000 utländska studenter i landet.

Maorierna har i över hundra år haft rätt att gå i skolan, men under lång tid togs ingen hänsyn till deras kultur och språk. Under 1980-talet inrättades skolor med undervisning enbart på maori. Maorisk kultur och historia kan också studeras på universitetsnivå. Få maoribarn fortsätter emellertid till högre studier och fortfarande går de i genomsnitt färre år i skola än andra nyzeeländska barn.

För mer information se nya zeeland-fakta

Trots allt det natursköna jag fick tillfälle att uppleva på Nord- och Sydön hade jag en känsla av att det var någonting som saknades när min resa på Nya Zeeland var avslutad. En uppfattning som jag delade med många andra resenärer jag talade med. En svensk familj som jag träffade på vandrarhemmet i Mount Cook uttryckte sig på detta sätt: “Det känns nästan som att svära i kyrkan med att säga att Nya Zeeland inte är så häftigt som man marknadsför det på. Speciellt om man inte man vill ägna sig åt artificiella aktiviteter som bungyjump, paragliding, tandemhoppning, turer med monsterbåtar i smala floder, etc. Det är nästan tråkigt här.”

Turismen på Nya Zeeland var stundtals absurt högt uppdriven med alla turister som for omkring i sina hyrbilar, inklusive jag själv, campingbilar, tåg eller med lokala bussar i jakten på upplevelser.

Det mest absurda exemplet på detta är nog dagsturerna med hundratals turister i bussar från Queenstown till Milford Sound, cirka 600 kilometer tur och retur, för en båttur i fjorden som tar cirka tre timmar.

För att citera Dave, en världsresenär från Storbritannien, som jag träffade flera gånger under resan: “Det verkar som nyzeeländarna bara ser oss turister som mjölkkor.”

Visst är Nya Zeeland oerhört vackert och fantastiskt samt värt ett besök, men det finns andra länder på närmare håll som är minst lika vackra;  Norge, Schweiz eller Österrike.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik