Irland

dublin, newgrange, kells, murrisk, connemara, limerick, kinvarra, burren, shannon, cliffs of moher, adare, rock of cashel, bunratty och killarney var några platser jag besökte på irland, rainer stalvik

Fler bilder från Irland finns på www.stalvik.com

Irland – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Irland, Europa, är bedövande vackert, när solen skiner! Under min mer än 2 000 kilometer långa biltur på ön besökte jag flera av Irlands historiska sevärdheter, vackra naturlandskap, bedårande städer och mötte många trevliga irländare. Under flera kvällar lyssnade jag till den känsloladdade irländska folkmusiken och fick se prov på spontana danser. I Dublins nöjeskvarter, Temple Bar, fick jag prov på det hektiska nöjeslivet i huvudstaden. Besöket på Irland gav mersmak och jag återvänder gärna till “Den Gröna Ön”.

Läs om min resa och se fler bilder irland-resa

Irlands historia i korthet

före Kristus

c:a 7 500 Lever de första invånarna på Irland, som är jägare och samlare

c:a 6 000 Bofasta människor lever i hyddor vid Mount Sandel

3 700 Stenåldersjordbrukare kommer till Irland, skogen huggs ned för odlingar

2 500 Uppförs den stora graven i Newgrange

2 050 Bägarfolket kommer till ön i början av bronsåldern

600 De första vågen av keltiska invandrare når Irland

efter Kristus  

150 Den grekiske geografen Ptoleamios ritar den första kartan över Irland

367 Det romerska Brittanien attackeras av irländska pikter och saxare

430 Den förste kristne missionären skickas ut av påven

432 St Patricks mission till Irland påbörjas

563 St Columba, den förste irländske missionären grundar ett kloster på ön Iona (Hebriderna)

795 De första vikingaangreppen mot Irlands kloster

841 En stor vikingaflotta övervintrar i Dublin

967 Irländska krigare plundrar vikingastaden Limerick. Motståndet mot vikingarna tar fart

999 Sitric Silkenbeard, Dublins vikingakung besegras av Brian Boru

1014 Brian Boru av Munster besegrar vikingarna och kungen av Leinsters styrkor

1142 Irlands första cistercienserorden grundas i Mellifont

1169 Strongbows anglonormander anländer efter inbjudan av den landsförvisade kungen Dermot McMurrough

1172 Påven bekräftar att Henrik II av England är länsherre över Irland

1297 Första irländska parlamentet sammanträder i Dublin

1315 Skottarna invaderar Irland

1348 En tredje del av landets befolkning avlider under pestens härjningar

1366 Kilkennystadgan förbjuder giftermål mellan engelsmän och irländare

1494 Ståthållaren Poynings förbjuder det irländska parlamentet att mötas utan kungens tillstånd

1541 Henrik VIII utropas till kung av Irland

1585 Irland kartläggs och indelas i 32 grevskap

1592 Trinity College i Dublin grundas

1641 Väpnat uppror i Ulster mot koloniseringen

1649 Cromwell landstiger i Dublin. Städerna Drogheda och Wexford förstörs

1688 Den avsatte katolske kungen av England, Jakob II, flyr till Irland och sätter upp en arme´

1690 Vilhelm av Oranien besegrar Jakob II i slaget vid Boyne

1731 Utges första numret av tidningen Belfast Newsletter, som nu är världens äldsta utgivna tidning

1759 Arthur Guiness köper bryggeriet St James’s Gate i Dublin

1793 Införs begränsad frihet för irländska katoliker

1795 Orangisterna bildas av Ulsters protestanter

1800 Unionsakten, Irland blir officiellt en del av England

1815 Diligenstrafiken börjar

1828 Ett begränsat antal katoliker får rösträtt efter Daniel O’Connells femåriga kampanj

1845 Börjar den stora svälten, som varar i fyra år. Många irländare avlider

1877 Charles Stuart Parnell blir ledare för det nya Homerule partiet

1879 – 82 M Davitts leder “Jordkriget” för reformering av arrendelagarna

1905 Bildas partiet Sinn Fein

1912 Sjunker det Belfastbyggda fartyget Titanic på sin jungfruresa utanför staden Cobh

1913 Generalstrejk i Dublin

1916 Påskupproret slås ned

1918 Sinn Fein vinner 73 platser i parlamentet

1919 Bildas ett inofficiellt parlament, som tog strid mot de “ockuperande” brittiska styrkorna

1920 Föreslås delning av ön

1921 Inbördeskrig på södra Irland. Ön delas i två delar. Nordirland förblir brittiskt

1922 Den irländska fristaten proklameras. Frihetshjälten Michael Collins skjuts i bakhåll

1926 Det politiska partiet Fianna Fail bildas

1927 Det politiska partiet Fianna Fail bildas och Eamon de Valera blir dess ledare

1932

I valet fick Fianna Fail Fail makten med stöd av Labour och börjar omgående kampen för självständighet. Självständighetskampen skulle föras politiskt och inte militärt. de Valera inledde ett fem år långt handelskrig, i vilket Irland bland annat satte importtullar på brittiska varor och ensidigt avskaffade den markskatt som katolska jordägare betalade till britterna

1933 Oppositionspartiet Fine Gael bildas

1936 IRA förbjuds att verka i Irland och landsförvisas

1937 En ny författning införs som förklarar oavhängighet från Storbritannien och landet kommer att kallas för Eire

1949 Landet byter namn till Republiken Irland. Ny regering bildas. Utträde ur Brittiska Samväldet

1955 Irland går med i FN

1963 John F Kennedy, den förste amerikanske presidenten med irländsk-katolsk härkomst, besöker Irland

1970

Tvingades två Fianna Fáil-ministrar, en av dem var finansministern Charles Haughey, att avgå sedan det avslöjats att vapen hade sänts från republiken till IRA. Ingen av de anklagade ministrarna kunde dock bindas till vapensmugglingen.

1973 Irland går med i Europeiska Gemenskapen, numera Europeiska Unionen (EU)

1974 Dödades ett trettiotal människor i Dublin och staden Monaghan i bombdåd utförda av protestantiska grupper från Nordirland

1977

Fianna Fáil kom åter till makten med hjälp av löften om lägre skatter och att skapa 80 000 nya jobb. Utbyggnaden av det sociala välfärdssystemet resulterade i en gigantisk statsskuld, men få nya arbetstillfällen skapades.

1979 Charles Haughey utsågs till premiärminister, vilket blev hans politiska comeback

1983 – 87

Regerade Fine Gael och Labour tillsammans. Premiärminister Garret FitzGerald drev ett kraftfullt förändringsarbete för att reformera den föråldrade författningen vilket mötte starkt motstånd

1985

Slöt Irland och Storbritannien ett avtal som gav Irland ett visst inflytande över utvecklingen  på Nordirland

1987 – 94

Fianna Fáil regerade landet med stöd av skiftande koalitionspartners. Regeringen leddes fram till 1992 av Charles Haughey som då tvingades avgå efter avslöjanden om inblandning i en avlyssningsskandal på 1980-talet

1988 Dublin firar tusenårsjubileum

1990 Valdes Mary Robinson, jurist och tidigare Labourpolitiker till president, Irlands första kvinnliga

1992

Mary Robinson reste som första irländska statschef till Nordirland på officiellt besök
Parlamentsvalet blev en framgång för Labour, medan både Fianna Fáil och Fine Gael gick tillbaka

1993

Irland och Storbritannien kom överens om riktlinjer för ett framtida fredsavtal. Irland sade sig vara berett att ta bort den paragraf i författningen där anspråk görs på Nordirland

1994

Fine Gael bildade regering med Labour och Demokratiska vänstern, som började avveckla statliga monopol och planerade att privatisera en rad statliga företag. Samtidigt fortsatte ekonomin att förbättras. Under hela 1990-talet tillhörde den irländska ekonomin de snabbast växande inom EU
Utlyste IRA vapenvila och flera protestantiska grupperna följde efter

1997

Valet i juni ledde åter till ett regimskifte. Fianna Fáil bildade denna gång regering med högerpartiet Progressiva demokraterna (PD). Ny premiärminister blev Bertie Ahern
Under året tog fredsprocessen i Nordirland fart, pådrivande var den brittiske premiärministern Tony Blair och Bertie Ahern

1998

I april slöts det historiska fredsavtalet i Nordirland och den 22 maj röstade över 94 procent av irländarna ja till avtalet i en folkomröstning

1999 Irland går med i EU:s valutaunion

2001

I juni segrade nej-sidan med  54 % av rösterna i folkomröstningen om EU:s nya grundfördrag

2002

I parlamentsvalet lyckades Fianna Fáil inte få egen majoritet. Efter valet bildades en ny koalitionsregering mellan Fianna Fáil och PD
I folkomröstningen om Nicefördraget fick ja-sidan nästan 63 procent av rösterna

2006

Avslöjades att Ahern privat hade lånat pengar från flera affärsmän under åren 1993–1994, då han var landets finansminister. Ahern vidhöll att han inte hade begått några fel. Han sade att han inte betalat tillbaka pengarna eftersom långivarna vägrat ta emot dem. En komprometterande sak för honom var att några av dem senare fått styrelseuppdrag av regeringen. I oktober återbetalade Ahern lånen, med ränta, och bad om ursäkt för hur han hanterat affären

2007

Aherns privata affärer skapade spänningar inom regeringen och inför valet i maj krävde PD att han skulle redovisa hela sin privatekonomi.
I valet gick Fianna Fáil tillbaka något, men blev ändå största parti med 78 mandat. Efter valsegern bildade Fianna Fáil en ny regeringskoalition med Progressiva demokraterna (PD) och Gröna partiet

2008

I maj avgick Ahern som premiärminister och partiledare på grund av den uppståndelse hans privatekonomi hade väckt. Ahern förnekade på nytt att han hade begått några fel. Han efterträddes av finansminister Brian Cowen, som tog över ett land i ekonomisk kris
I juni ägde folkomröstningen om EU:s Lissabonfördrag rum. Irland var det enda EU-landet som folkomröstade om fördraget eftersom alla irländska författningsändringar måste godkännas av väljarna. Drygt 53 procent av irländarna röstade nej till fördraget

Den 12 december blev det klart, i princip, att Irland skulle hålla en ny folkomröstning om Lissabonfördraget senast i oktober 2009

I september höjde regeringen insättningsgarantin vid landets banker från 20 000 till 100 000 euro, vilket var den högsta nivån inom EU vilket resulterade i kritik från andra EU-länder för att man agerat på egen hand och inte informerat övriga medlemsländer. I oktober godkändes beslutet av EU-kommissionen

2009

I januari nationaliserade regeringen den skandaldrabbade Anglo Irish Bank, sedan det bland annat kommit fram att bankens ordförande dolt för revisorer att han själv lånat över 80 miljoner euro
Den 21 februari samlade en demonstration i Dublin över 100 000 deltagare i protest mot de aviserade nedskärningarna på grund av den ekonomiska krisen

Den 22 april genomförde premiärminister Cowen en regeringsombildning, sju biträdande ministrar fick gå och två nya utsågs

I juli blev det klart att den nya folkomröstningen om Lissabonfördraget skulle hållas den 2 oktober efter att Irland hade då fått bindande garantier från EU-länderna om att EU inte skulle påverka Irlands suveränitet när det gäller abortfråga, neutraliteten och skattelagstiftningen. 67 procent av irländarna röstade ja till Lissabonfördraget.

På hösten föreslog regeringen att en ny myndighet, National Asset Management Agency (NAMA), skulle skapas för att staten skulle överta dåliga fastighetslån (upp till 77 miljarder euro) från de irländska bankerna

Den 24 november strejkade en kvarts miljon offentliganställda för att protestera mot uppsägningar och försämrad service

I slutet av november publicerade Murphy-kommissionen en rapport om systematiska övergrepp som katolska präster inom Dublins stift begått mot barn från 1975 till april 2004. Premiärminister Cowen uppmanade de utpekade biskoparna att avgå, medan den politiska oppositionen krävde att alla som varit inblandade i mörkläggningen borde lämna sina tjänster. I mitten av december lämnade biskopen i Limerick, Donal Murray, sin post efter kritik om hur han tidigare, som biträdande biskop i Dublin, underlåtit att agera i misstänkta fall av övergrepp

I december läggs en stram budget; offentliganställda som tjänar mer än 30 000 euro om året ska få sina löner sänkta med 5–15 %. Det gäller även alla ministrar, premiärministern sänker dock sin lön med 20 %. 760 miljoner euro ska sparas på de sociala välfärdssystemen

2010

I juni sluter regeringen och fackföreningarna det så kallade Croke Park-avtalet där man kommer överens om sparkrav inom den offentliga sektorn. Facket ICTU får löften om att inga lönesänkningar ska göras annat än de som aviserades 2009 och 2010, och att man ska försöka säga upp personal på frivillig väg

I september beslutar regeringen att dela Anglo Irish Bank som gjort förluster på över 8 miljarder euro under första halvan av året. Ett av de främsta skälen till förlusterna är att fastighetspriserna har fallit med i genomsnitt 40 % sedan krisen inleddes 2008. Regeringen beslutar att skjuta till nya pengar för att rädda banken

Under november och december aviseras nya besparingar, vilka är större än vad som tidigare har sagts. Den slutliga budgeten för 2011 ska presenteras först i december, men regeringen väljer att gå ut med en del information i förväg för att lugna marknaden

Irland ansöker om hjälp från EU:s stödfonder och Internationella valutafonden (IMF). Nödlånet uppgår till 85 miljarder euro. Beskedet väcker ilska och protester på flera håll. Premiärminister Cowen anklagas för att ha vilselett irländarna och flera ledamöter inom hans eget parti, Fianna Fáil, kräver hans avgång. Gröna partiet bestämmer sig för att lämna regeringen så snart budgeten har godkänts

Regeringen presenterar ännu ett omfattande åtstramningspaket som innebär att budgeten för de kommande fyra åren kapas med en femtedel, bland annat sänks barnbidraget med 10 euro i veckan, fler irländare måste betala inkomstskatt, personer som tidigare arbetat inom offentliga sektorn får sina pensioner sänkta med 4 %, momsen ska höjas från 21 till 24 % fram till 2014. Nästan 25 000 statligt anställda ska enligt planerna sägas upp

Den 27 november samlas upp till 100 000 irländare i Dublin för att protestera mot nedskärningarna. Dagen efter godkänner EU:s finansministrar lånen till Irland som får betala en ränta på nästan 6 %. Enligt regeringen betyder det att 2014 kommer nästan en femtedel av skatteinkomsterna att gå till räntebetalningar

En del av budgeten för 2011 godkänns av parlamentet den 7 december. Samtliga medlemmar i regeringskoalitionen röstar ja

Regeringen ingriper den 13 december och stoppar banken Allied Irish Banks planer på att betala ut 40 miljoner euro i bonus till sina anställda

Den 15 december godkänner parlamentet regeringens uppgörelse med IMF

2011

Den 18 januari håller Fianna Fáil en hemlig omröstning om huruvida Brian Cowen ska få sitta kvar som partiledare. Utrikesminister Micheál Martin lämnar regeringen efter att ha sagt att han inte tänker stödja Cowen, som dock får förnyat förtroende. Cowen bestämmer sig dock för att avgå då ytterligare sju ministrar lämnar regeringen

Den 22 januari avgår Brian Cowen som partiledare, men sitter tills vidare kvar som premiärminister. Dagen efter lämnar Gröna partiet regeringen

Den 26 januari utser Fianna Fáil den förre utrikesministern Micheal Martin till ny partiledare

I slutet av månaden godkänner både deputeradekammaren och senaten den finanslag som möjliggör nödlånen. Cowen upplöser parlamentet och utlyser nyval

I parlamentsvalet den 25 februari blir Fine Gael största parti med 36,1 % av rösterna. Det ger partiet 76 mandat, Labour får 37 mandat och 19,4 %, Sinn Féin 14 mandat och 9,9 % och Förenade vänsteralliansen får 4 mandat

Sinn Féin fick under valet sin största framgång i Irland. Sinn Féin-ledaren Gerry Adams tillhör dem som kommer in i det irländska parlamentet

I april sänker kreditvärderingsinstitutet Moodys kreditbetygen för flera irländska banker

Den 13 juli kommer den så kallade Murphykommission med en fjärde rapport med stark kritik mot katolska kyrkan. Denna gång gäller det hur kyrkan hanterat anklagelser mot 19 präster som misstänktes för sexuella övergrepp i Cloynes stift utanför Cork 1996–2009. Kritik riktas även mot Vatikanen

Den 20 juli håller premiärminister Kenny, själv troende katolik, ett tal i parlamentet där han riktar skarp kritik mot den katolska kyrkan

Sju kandidater ställer upp i presidentvalet den 27 oktober. Labours Michael D Higgins vinner valet och tillträder som president den 11 november

Samma dag röstar 53 % av väljarna nej till att ge parlamentet i uppdrag att undersöka vem som bär skulden för den ekonomiska krisen. Väljarna godkänner dock ett förslag om att sänka lönerna för personal vid domstolarna

I november meddelar Irland att landet stänger sin ambassad i Vatikanen  av besparingsskäl

I december presenterar regeringen nya nedskärningar och skatte- och avgiftshöjningar på sammanlagt nästan 4 miljarder euro. Mest ska sparas på vården, den sociala välfärden och utbildning. Samtidigt ska avgifterna höjas på en rad områden, till exempel vårdförsäkringar, registreringsavgifter för universitets- och högskolestudenter, samt en höjning av momsen och olika skatter på bränsle och bilar

2012

I april växer protesterna mot den nya fastighetsskatten på 100 euro per hushåll som ett led i Kampanjen mot hushålls- och vattenskatter (Campaign Against Household and Water Taxes) som startades i slutet av 2011. När sista dagen för att betala skatten passerar är det bara hälften som gjort det

Den 31 maj röstar drygt 60 % av irländarna ja till EU:s nya finanspakt

Vid ett toppmöte i slutet av juni enas euroländerna om att medel från den nya gemensamma stödfonden, ESM, ska kunna betalas ut direkt till bankerna istället för som tidigare alltid gå via de nationella regeringarna. Uppgörelsen ser ut leda till att stödfonden tar över en del av Irlands bankrelaterade skulder

I september skapar nya besparingar inom vården spänningar inom regeringskoalitionen. Hälsominister James Reilly har aviserat att 130 miljoner euro ska sparas på vården, något som Labour nu öppet kritiserar

IMF föreslår dock att regeringen ska ännu hårdare fram och bland annat sänka ersättningsnivåerna för arbetslösa och behovspröva barnbidragen i 2013 års budget

I november uppmanar den förstatligade banken AIB 15 av sina tidigare direktörer att frivilligt gå med på en sänkning av deras pensioner

Avlider Savita Halappanavar, en 31-årig indisk kvinna, på ett sjukhus i Galway efter att ha vägrats abort på medicinska grunder. År 2010 fick Irland kritik från Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att man inte infört lagar som skulle göra det möjligt för en kvinna att få abort om hennes liv var i fara

I december är spänningarna inom regeringen starka när de två partierna ska enas om nya nedskärningar i budgeten för 2013/2014. Sedan krisen inleddes 2008 har besparingar gjorts på motsvarande 24 miljarder euro. För det kommande budgetåret ska 2,5 miljarder euro skäras bort, och ytterligare drygt 5 miljarder euro ska bort under de följande två åren. Trots alla besparingar väntas budgetunderskottet för 2012 hamna på drygt 8 % av BNP

Den nya krisbudgeten innehåller bland annat en ny fastighetsskatt från juni 2013 och sänkta barnbidrag. Skatterna på alkohol, och då framför allt på vin, och tobak höjs, liksom fordonsskatten. Registreringsavgifterna till universitet- och högskoleutbildning höjs med 250 euro om året fram till 2016. Parlamentsledamöterna förlorar också det särskilda bidrag som de fått för oförutsedda utgifter, och bidragen till partiledarna sänks med 10 %

2013

I januari tar Irland över ordförandeskapet i EU för det första halvåret 2013

Den 7 februari når Irland en uppgörelse med Europeiska centralbanken om (ECB) om att likvidera Anglo Irish Bank som togs över av staten 2009. Detta innebar en tydlig lättnad av Irlands skuldbörda, då skuldebrev på 28 miljarder euro ersätts med nya obligationer med betydligt längre löptid på 40 år och till lägre ränta

I början av februari presenteras en rapport om de cirka 10 000 kvinnor som under åren 1922-1996 utan att få någon lön tvingades arbeta i de så kallade Magdalene-tvätterierna som drevs av katolska nunnor. Det visar sig att mer än var fjärde av dem hade skickats dit av den irländska staten, en del av dem för så små förseelser som att de åkt tåg utan att ha köpt biljett. Regeringen får inledningsvis skarp kritik för att man inte vill be kvinnorna om förlåtelse, samt för att man inte berört liknande fall som skett på andra sidan gränsen, i Nordirland. Efter flera möten med drabbade kvinnor håller premiärminister Enda Kenny ett tal i parlamentet då han också framför en formell ursäkt för statens roll i det hela

Vid ett toppmöte i april beslutar euroländerna att Irland, tillsammans med Portugal, får ytterligare sju år på sig för att betala tillbaka sina nödlån

Den 19 april blir utredningen av Savita Halappanavars död klar. Juryns utslag blir att det handlade om en medicinsk “olyckshändelse”

I juni avslöjas nya turer kring Anglo Irish Bank som väcker upprörda känslor. Inspelade samtal mellan två högt uppsatta chefer tyder på att de visste att 7 miljarder euro som banken begärde i krishjälp 2008 inte var tillräckligt för att rädda den. Den slutliga notan blev så småningom 30 miljarder euro, en nota som de irländska skattebetalarna får stå för

För första gången sedan 2009 befinner sig Irlands ekonomi i recession. Nedgången orsakas framför allt av sjunkande export och minskande inhemsk privatkonsumtion

I juli röstar parlamentet med stor övervikt för att införa en begränsad möjlighet till abort. Enligt lagförslaget ska ingreppet bland annat vara tillåtet om tre medicinskt kunniga personer är eniga om att en gravid kvinna riskerar begå självmord om hon måste föda barnet

Regeringen meddelar att den är positiv till att Irland ska sända soldater till Syrien om FN begär det

Irlands geografi

Irlands totala yta uppgår till 84 430 km2. Republiken Irlands yta uppgår till 85 % av öns yta. Irland ligger i Atlanten, nordväst om det europeiska fastlandet och avskiljs från Storbritannien av Irländska sjön. Ön är 486 kilometer lång och 275 kilometer bred. Republiken Irland är uppdelat i 26 grevskap och landets huvudstad är Dublin med cirka 1 100 000 invånare, inklusive förstäder.

Irlands klimat

Irlands klimat är relativt milt tack vare läget i Atlanten. Medeltemperaturen ligger på plus 10 grader Celcius. Temperaturer under fryspunkten uppnås sällan under vintermånaderna och snöfall förekommer sparsamt. De kallaste månaderna är januari och februari med en medeltemperatur på plus 7 grader C. Under sommarmånaderna ligger medeltemperaturen mellan plus 15 och 20 grader C. De varmaste månaderna är juli och augusti.

Antalet nederbördsdagar uppgår till hela 270 i genomsnitt, vilket innebär att man får räkna med en hel del regn under vistelsen. Detta skall dock inte avskräcka från besök på denna vackra ö!

Irlands befolkning, språk och sociala förhållanden

För 9 500 år sedan var ön Irland obebodd. De första invånarna, som kan ha kommit till ön via en landtunga från Skottland, var jägare som lämnat få spår av fasta bosättningar. På 3 000-talet före Kristus kom stenåldersjordbrukare och herdar som byggde stenmurar och monumentala gravar. Cirka 2 000 före Kristus, under bronsåldern, kom människor som behärskade metalltillverkning. De introducerade även nya keramiktekniker. Järnåldern nådde ön på 200-talet före Kristus tillsammans med kelterna, som flyttade hit från Centraleuropa. Deras kultur kom snart att bli den dominerande kulturen. På 700-talet efter Kristus sökte sig vikingarna till Irland. Den nuvarande befolkningen är ättlingar till alla dessa tidiga bosättare.

Den totala befolkningen på Irland uppgår idag till cirka 5 600 000, vilket är en lägre population än för 160 år sedan. Före “Den stora svälten” (1845 – 51) uppgick befolkningen till cirka åtta miljoner. Död och emigration reducerade antalet invånare till cirka 5 miljoner under de kommande 100 åren. Befolkningen i Republiken Irland uppgår till cirka fyra miljoner.

Landets officiella språk är engelska och iriska (gaeliska).

De flesta av Irlands arbetstagare mellan 16 och 65 år är anslutna till ett försäkringssystem, som bland annat omfattar arbetslöshetsunderstöd, familjetillägg, sjukpenning, moderskapspenning och ålderspension. Kostnaden för försäkringen delas mellan staten, den anställde och arbetsgivaren. Föräldraledigheten gäller i 18 veckor för kvinnor, som får 70 % av sin lön under denna period.

Alla barn under 16 år får barnbidrag och pensionsåldern är 65 år.

Statliga medel finansierar största delen av sjukvården. Medborgare över 70 år och de med låg lön får fri sjukvård. Övriga får betala en avgift för primärvård och läkemedel. Många har också privata sjukförsäkringar. Inga avgifter tas ut för vård på de statliga sjukhusen. De privata sjukhusen är få.

Levnadsstandarden har ökat sedan i början av 1990-talet för majoriteten av irländarna, men dt finns grupper som inte få ta del av standardökningarna. De sociala klyftorna är stora. Enligt en EU-rapport tjänar den rikaste femtedelen av befolkningen mer än fyra gånger så mycket som den fattigaste femtedelen.

Kvinnor får inte diskrimineras i arbetslivet enligt en lag från 1977 och den ger dem även formellt lika villkor som män vid tillsättning av tjänster. Kvinnor som är föräldralediga har svårt att komma tillbaka till arbetslivet på grund av bristen på barnomsorg till rimliga priser. Denna brist hindrar även många kvinnor från att yrkesarbeta.

Utbildning

De irländska barnen har skolplikt mellan sex och femton års ålder. Många barn börjar i förskolan redan i fyraårsåldern. Förskolan ingår i den vanliga skolan. Majoriteten av skolorna är privata och drivs ofta av kyrkliga samfund, men är till största delen finansierade av staten. Trots att kyrkliga samfund finansierar många skolor är religionsundervisningen frivillig.

Drygt nio av tio elever går vidare till gymnasiets två- eller treåriga program efter grundskolan. Högre utbildning sker vid ett tjugotal tekniska högskolor, vid lärarhögskolor eller vid något av de fyra universiteten.

Staten har satsat stort på utbildning och över hälften av eleverna fortsätter att studera efter gymnasiet. Irland hade i början av 2000-talet betydligt fler studenter på naturvetenskapliga utbildningar än de flesta andra västländer.

Religion

Redan på 400-talet efter Kristus skickade påven den förste missionären till Irland och år 455 grundar St. Patrick den första kyrkan i Armagh. År 563 grundar St. Columba, den förste irländske missionären, ett kloster på ön Iona på Hebriderna. Detta attackeras senare av vikingar och överges.

Den romersk katolska kyrkan har sedan begynnelsen alltid haft en stark ställning på Irland, och har så än idag. Nästan 92 % av landets befolkning är romerska katoliker. Antalet kyrkobesökare är högt och kyrkans konservativa hållning mot abort etc. påverkar befolkningen.

Natur

Det irländska landskapet varierar från mossar och sjöar på låglandet till berg och klippiga öar i väster och är Europas minst skogsklädda.

De flesta av Irlands höglänta områden ligger utefter kusten, de centrala delarna av ön är däremot ganska flacka. De högsta bergen ligger i sydvästra delen. Öns högsta berg, Carrantuohil ( 1 041 möh), ligger i grevskapet Kerry. På ön finns bara små skogsområden.

Shannon är den längsta floden, 370 kilometer lång och Logh Neagh på Nordirland är öns största insjö.

Många djur kom inte till Irland förrän Irländska sjön steg efter istidens slut. De vanligaste inhemska, större, djurarterna är räv och grävling. Andra djurarter som finns är kronhjort, säl, mård, utter, hare och igelkott. Samt en del grod- och kräldjur.

På Irland finns färre häckande fågelarter än på det europeiska fastlandet, vilket beror på öns relativt isolerade läge. De västra delarna av ön är dock ofta besökta av flyttfåglar från Nordamerika eller Arktis. I Wexford Wildfowl Reserve övervintrar tusentals gäss, vilket gör detta område till en av de finaste fågelskådningsplatserna. På Irland kan man fortfarande se den utrotningshotade kornknarren.

Irland har fem nationalparker; Burren, Connemara, Glenveagh, Killarney och Wicklow.

För mer information se irland-fakta

Ja, Irland var stundtals gränslöst vackert och det finns mycket av intresse att uppleva på ön, av olika karaktär. Här finns stimulans för alla smakriktningar! Ett besök på Irland gör ingen besviken!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly