På denna sida finns information om Tjeckien historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.

Några bilder från min resa till Tjeckien

Här kan du läsa om Tjeckien historia i sammandrag, från äldre till modern.

Tjeckien historia i korthet, från äldre till modern
Tjeckoslovakien historia, från äldre till modern

Tjeckien historia äldre, forntiden
Tjeckoslovakien historia, forntiden 

För ungefär 25 000 år sedan, då Skandinavien fortfarande hade istid, levde mammutjägare i det forna Tjeckoslovakien. Spår av dessa kulturer har man funnit på flera olika platser. I Predmosti, i norra  Mähren, har man funnit rester av en boplats med omkring 900 mammutskelett. Spår efter grottmänniskor och jägarfolk daterar sig till mer än 5 000 år före Kristus.

Tjeckien historia äldre (före Kristus)
Tjeckoslovakien historia (före Kristus)

Omkring år 500 f Kr slog sig de keltiska stammarna Boiner ner i Böhmen, därav namnet, och Cotinerna i Mähren och delar av Slovakien. Mycket lite är känt om dem. Man vet dock att de drevs bort från sina områden omkring år 100 f Kr av två germanska stammar, markomannema och kvader.

Tjeckien historia äldre (efter Kristus)
Tjeckoslovakien historia äldre (efter Kristus) 

På 400-talet e Kr attackerades Centraleuropa av Hunner

På 600-talet e Kr var avarerna framgångsrika och pressade tillbaka hunnerna. Vid ungefär samma tidsperiod kom de första slaviska stammarna in i Europa från områden öster om Karpaterna. Till en början verkar de varit kuvade av avarerna

På 700-talet dokumenteras slavernas existens på nytt då man rapporterar om moraver vid Moravafloden. Deras allians med frankerna drev avarerna mot Centraleuropa

Under 900-talet börjar Böhmen utvecklas som en sammanhållande politisk enhet och en av dess ledare fursten Vaclav arbetade för att kristna landet

Under 1 000-talet var Böhmen och Mähren permanent förenade

1200 – 1700-talen

Upptäckten av guld- och silverfyndigheter på 1200-talet satte igång stora befolkningsförflyttningar och tysk inflyttning uppmuntrades. Tyska gruvarbetare och hantverkare grundade i det inre av landet städer där de garanterades medborgerliga rättigheter. Samtidigt utökades den böhmiska kronans territorier. I början av 1300-talet tillföll den böhmiska tronen den tyske fursten Johan av Luxemburg och de tyska förbindelserna utökades. Spänningar uppstod emellertid mellan tyskar och tjecker som ledde till Hussiterkriget mellan åren 1419 till 1434. Hussiterrörelsens mål var att avskaffa den katolska kyrkan, kejsarens och den tyska adelns inflytande i landet. Spänningarna och motsättningarna fortsatte. Olika intermezzon avlöste varandra. Den 23 maj 1618 kastades två katolska adelsmän ut genom ett av fönstren i Prags kungaborg. Denna händelse anses vara den utlösande faktorn till att det ”Trettioåriga Kriget” startades och som avslutades med den ”Westfaliska Freden”. Kriget innebar, som alltid, stort lidande för människor över i stort sett hela Europa, även Sverige. Därefter blev Böhmen och Mähren provinser i det österrikiska väldet.

1800-talet

Böhmen-Mähren blev så småningom den mest industrialiserade delen av det habsburgska riket. Med början på 1700-talet och en fortsättning under 1800-talet strävade Österrike alltmer efter att förtyska Böhmen-Mähren alltmer. Motreaktionen kom i form av en växande nationell rörelse. Men trots 1800-talets sociala, ekonomiska och kulturella uppsving förblev tjeckerna politiskt svaga.

Efter trettioåriga krigets ödeläggelser levde tjeckerna, med undantag för ett uppror i Prag 1848, i stort sett fredligt under habsburgarnas styre fram till 1918.

Tjeckien historia modern
Tjeckoslovakien historia modern

1914 – 1918

I samband med första världskrigets utbrott radikaliserades den nationalistiska rörelsen, och efter Österrike-Ungerns sammanbrott hösten 1918 utropades Tjeckoslovakien den 28 oktober som en självständig stat. Slovakien anslöt sig två dagar senare och följande år införlivades även det så kallade Karpato-Rutenien i öst. Tomás Masaryk blev Tjeckoslovakiens förste president. Landets 3 miljoner tyskar blev därmed tjeckiska medborgare, vilket ledde till missnöje hos många.

1918 – 1938

Mellankrigstiden var stabil och framgångsrik för den nya staten. Merparten av den gamla habsburgska industrin fanns på tjeckoslovakiskt territorium, framför allt i de västra delarna. Landet hade en demokratisk författning och ett parlamentariskt styressätt. Slovakerna var dock missnöjda med tjeckernas dominans och med det centraliserade styret. Den nya statens ledare hade inte vågat ge autonomi till slovakerna, eftersom man fruktade att den stora tyska befolkningen i Böhmen också skulle kräva självstyre och att landet då skulle splittras.

1933

Efter nazisternas maktövertagande i Berlin skärptes motsättningarna till Tyskland. Åtskilliga i den tyska befolkningen, de så kallade Sudettyskarna, samarbetade med nazisterna i Tyskland

1935

Edvard Benes efterträdde Tomás Masaryk som president. Benes samarbetade med de tjeckoslovakiska kommunisternas ledning som befann sig i Moskva

1938

Krävde den tyske förbundskanslern Adolf Hitler att de sudettyska områdena skulle införlivas med Tyskland. Under stark press från tyskarna skrev Storbritannien och Frankrike i september 1938 under Münchenöverenskommelsen, där de gick med på att Tjeckoslovakien styckades. Områden där mer än hälften av befolkningen var tyskar tillföll Tyskland. Senare tog även Polen ett litet landområde i norra Mähren, medan Ungern efter samma mönster fick stora delar av södra Slovakien där majoriteten av befolkningen var av ungerskt ursprung.

President Edvard Benes går i landsflykt och bildar exilregering i London.

1939

Tyskarna nöjde sig emellertid inte med de sudettyska områdena. Den 15 mars lät Hitler besätta resten av Böhmen och Mähren, som omvandlades till ett tyskt protektorat. Dagen innan hade Slovakien med Hitlers stöd utropat sig till en självständig stat. Ledare för den nya slovakiska staten blev prästen Jozef Tiso, vars starkt nationalistiska parti med fascistisk-katolska övertoner redan i november 1938 hade blivit det enda tillåtna i Slovakien.

Kort efter andra världskrigets utbrott förekom protester mot ockupationsmakten som följdes av tysk terror i Böhmen-Mähren. En organiserad motståndsrörelse bildades av tjeckerna.

1942

Efter ett attentat mot den tyske Riksprotektorn kulminerade nazisternas repressalier, bland annat med utplånandet av byn Lidice nära Prag.

1944

Sovjetiska trupper trängde in i Slovakien i oktober.

1945

Amerikanska styrkor går in i västra Böhmen i april.

Efter befrielsen från tyskarna blev Edvard Benes åter president i det återupprättade Tjeckoslovakien och de tidigare gränserna återställdes, dock med undantag av Karpato-Rutenien som annekterades av Sovjetunionen. Slovakien fick självstyre med ett eget parlament. Genom några av Benesdekreten, provisoriska lagar, fördrevs de flesta sudettyskar, mellan 2 och 3 miljoner människor, till Tyskland och deras egendom konfiskerades. Minst 40 000 tyskar dog under fördrivningen. Tusentals ungrare tvingades lämna Slovakien.

1946

Kommunisterna blev största parti i parlamentsvalet och dess ledare Klement Gottwald utsågs att leda en samlingsregering. En rad radikala reformer genomfördes, bland annat nationaliserades alla större industriföretag. Kommunisterna stärkte snart sin ställning, inte minst genom kontroll av säkerhetstjänsten.

1947

Kommunisterna under ledning av Gustáv Husák tar makten i Slovakien

1948

När de borgerliga partierna i protest lämnade regeringen i början av året ”cementerade” kommunisterna sitt grepp om makten i den så kallade  Pragkuppen. En ny författning antogs och i praktiken förbjöds andra partier. Klement Gottwald ersatte Edvard Benes som president och Tjeckoslovakien inlemmades i det Moskvadominerade östeuropeiska samarbetet.

Slutet 1940 -början av 1950-talen

Under ett antal år präglades landet av terror och utrensningar. Ett tiotal kommunistledare hängdes efter skenrättegångar

1968

I början av året blev de slovakiska kommunisternas ledare Alexander Dubcek partiordförande. Han företrädde en reformvänlig grupp inom partiet som ville införa yttrandefrihet och luckra upp planekonomin. Avsikten var att skapa ”en socialism med mänskligt ansikte”.

Demokratiseringen under den så kallade Pragvåren följdes med oro av ledarna i Moskva som var rädda för att den skulle sprida sig till andra länder i Östeuropa. De försökte förmå ledningen i Prag att upphöra med reformpolitiken. Då detta inte lyckades invaderades Tjeckoslovakien av Warszawapaktstrupper, sovjetiska, polska, östtyska, bulgariska och ungerska styrkor, natten till den 21 augusti. Från Väst kom stora protester mot att 600 000 soldater hade invaderat landet.

Omfattande utrensningar gjordes därefter inom kommunistpartiet. Dubceks anhängare avsattes från sina poster och så gott som alla reformer upphävdes. En halv miljon av drygt 1,6 miljoner medlemmar uteslöts eller lämnade kommunistpartiet. Cirka 150 000 Tjeckoslovaker, många av dem välutbildade, flydde utomlands. Alexander Dubcek tvingades bli skogsarbetare!

1969

Studenten Jan Palach visade vad vad många människor kände när han brände sig själv till döds på Vaclavplatsen i Prag den 16 januari

Gustáv Husák tog över som partiledare i april

1975   Gustáv Husák utses till landets president

Tjeckien historia, modern

1977

Publicerades ett manifest, Charta 77, där 242 regimkritiker protesterade mot politiskt förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Många av undertecknarna dömdes till fängelsestraff eller utvisning.

1989

En dryg vecka efter Berlinmurens fall i november demonstrerade 50 000 människor i Prag mot regimen. När polisen med våld försökte skingra demonstranterna skadades över 500 personer vilket ledde till allt fler protester runt om i landet. Allt skedde nu snabbt och utan våld, och utan att regimen egentligen hade något att sätta emot. Dess legitimitet hade under hösten undergrävts av händelser i Östtyskland, Ungern och Polen samt av Gorbatjovs avståndstagande från Warzawapaktens invasion 1968. Den 10 december avgick Gustáv Husák som president. Hans sista åtgärd blev att installera en ny regering där kommunisterna var i minoritet.

Drivande kraft under sammetsrevolutionen var Medborgarforum, det vill säga den opposition med Charta 77 i spetsen som Václav Havel samlat runt sig. Havel, som hade blivit en symbol för den nyvunna friheten, valdes till president i december. Alexander Dubcek hade tidigare utsetts till parlamentets talman. Demokratiska fri- och rättigheter infördes, diktaturens offer återupprättades, kyrkan blev fri, gränserna öppnades och ekonomin liberaliserades. En rad nya partier bildades eller återuppstod.

1990

I juni hölls det första flerpartivalet sedan 1946. 97 procent av väljarna röstade. Medborgarforum fick över hälften av de tjeckiska rösterna, medan dess slovakiska motsvarighet Allmänheten mot våld (VPN) erhöll 35 procent i Slovakien. De båda rörelserna bildade en federal regering tillsammans med de slovakiska kristdemokraterna. Havel omvaldes till president.

Snart ombildades merparten av Medborgarforum till det högerorienterade Demokratiska medborgarpartiet (ODS), med finansminister Václav Klaus som ledare. Ur rörelsen uppstod också två små liberala partier, och några medlemmar anslöt sig till det socialdemokratiska CSSD som återuppstått. I Slovakien splittrades VPN när slovaknationalister samlades i det nya partiet HZDS

1992

I parlamentsvalet fick det borgerliga ODS flest röster i den tjeckiska delrepubliken. I den slovakiska delen av landet vann HZDS. Valsegrarnas uppfattningar om hur landet skulle styras gick starkt isär. Tjeckerna ville ha en snabb övergång till marknadsekonomi i en sammanhållen, centralstyrd stat. Slovakerna förordade fortsatta statliga subventioner i en konfederation av två i princip självständiga stater. Motsättningarna ledde till att parlamentet beslöt att dela landet, vilket skedde trots att opinionsundersökningar visade att en majoritet av befolkningen ville behålla federationen.

1993

Den 1 januari föddes två nya stater, Tjeckiska republiken och Slovakiska republiken. Delningen gick förvånansvärt lätt och en högerliberal koalitionsregering under ledning av Václav Klaus tillträdde i Tjeckien. Vaclav Havel utsågs åter till president.

Till att börja med såg det mesta ljust ut i den nya staten. Ekonomin växte stadigt och staten hade ett överskott i sin budget, efter hand uppstod missnöje över växande korruption och brister i utbildning och sjukvård.

1996

I parlamentsvalet förlorade regeringskoalitionen sin majoritet. Socialdemokraterna gick starkt fram och blev näst största parti. ODS kunde dock bilda en ny borgerlig regering

1997

Ekonomiska svårigheter med bank- och valutakris tvingade fram åtstramningar under året, samarbetet  i koalitionen gick inte bra. En korruptionsskandal i ODS bidrog till att Václav Klaus tvingades avgå under hösten. En övergångsregering tog tillfälligt över.

1998

Parlamentsvalet vanns av socialdemokraterna, men förhandlingar för att få till stånd en ny koalitionsregering misslyckades. ODS beslöt då att stödja en socialdemokratisk minoritetsregering ledd av Milos Zeman.

2002

Även detta parlamentsval blev Socialdemokraterna största partiet och bildade nu regering med en mindre, borgerlig tvåpartiallians. Premiärminister blev den nye socialdemokratiske ledaren Vladimir Spidla

2003

När Václav Havels mandatperiod löpte ut i februari hade parlamentets båda kamrar inte lyckats utse någon efterträdare. Först efter tre försök valdes ODS-ledaren Václav Klaus till ny president med knappast möjliga marginal. Turerna kring presidentvalet berodde i hög grad på att socialdemokraterna hade haft svårt att enas om en presidentkandidat

I en folkomröstning om EU-medlemskap i juni röstade drygt 77 procent ja

2004

I maj blev Tjeckien en av EU:s tio nya medlemsstater

Vladimir Spidla avgick som premiärminister i juli efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i socialdemokraternas centralkommitté. Han ersattes av inrikesminister Stanislav Gross, vars korta tid som regeringschef utmärktes av rykten om mutaffärer.

2005

Stanislav Gross avgick som premiärminister i april. Därefter enades tre partier, med Socialdemokraterna som största parti, om en ny regeringsbildning. Den förre socialdemokratiske ministern Jirí Paroubek blir ny premiärminister.

2006

I parlamentsvalet blev ODS största parti med 35 procent av rösterna. Socialdemokraterna som suttit i regeringsställning sedan 1998 fick stöd av 32 procent av väljarna. Ytterligare tre partier klarade femprocentsspärren, Kommunistpartiet som fick 12 procent, Kristdemokraterna (KDU-CSL) med 7 procent och Gröna partiet med 6 procent. Valdeltagandet låg på drygt 64 procent

2007

I januari lyckades ODS äntligen bilda regering med kristdemokraterna och Gröna partiet. De tre partierna kontrollerade 100 av de 200 mandaten i deputeradekammaren och saknade därmed egen majoritet. Två avhoppade socialdemokrater avstod från att rösta när regeringen röstades in

2008

Vaclav Klaus väljs till ny president

Under våren gjorde regeringen en uppgörelse med USA om att inrätta en radarbas nära Brdy, sydväst om Prag. Radarbasen skulle utgöra en del av en amerikansk robotsköld i Europa, med robotar utplacerade i Polen. Oppositionen och en majoritet av invånarna motsatte sig basen, men de två ländernas utrikesministrar undertecknade uppgörelsen i juli.

2009

I januari tvingades fyra ministrar att avgå på grund av anklagelser om mutbrott, en av dem var kristdemokraternas omstridde ledare Jiri Cunek

I januari blev Tjeckien EU:s ordförandeland

I februari röstade deputeradekammaren med klar majoritet ja till Lissabonfördraget

I slutet av mars, efter knappt tre månader som EU:s ordförandeland, fälldes regeringen i en misstroendeomröstning i parlamentet.

I oktober, efter lång förhalning, skrev äntligen president Klaus under EU-fördraget, som därmed kunde träda i kraft vid nästa månadsskifte.

2010

I februari förbjuds Arbetarpartiet (DS), ett litet parti långt ut på högerkanten, av regeringsrätten. Det är första gången som ett parti tvingas bort av politiska skäl efter kommunismens fall 1989

I april avgår Demokratiska medborgarpartiets ledare Mirek Topolánek mitt i valrörelsen sedan han uttalat sig nedsättande om kyrkan, judar och homosexuella. Han efterträds av Petr Necas

Talmannen i deputeradekammaren, Miloslav Vlcek från ODS, avgår efter misstankar om att han missbrukat offentliga medel. Han efterträds av Miroslava Nemcová från samma parti

I maj blir Socialdemokraterna största parti med 22 % av rösterna och 53 platser i valet till deputeradekammaren, medan ODS, som förlorar mer än en tredjedel av sina mandat, får 20 %
SSD:s partiledare Jirí Paroubek tvingas lämna sin post efter partiets valnederlag. Han efterträds av Bohuslav Sobotka.

I juli bildar ODS-ledaren Petr Necas en koalitionsregering tillsammans med det konservativa TOP 09 och mittenhögerpartiet VV

I augusti tillträder den nya borgerliga regeringen. TOP 09:s ledare Karel Schwarzenberg får posten som utrikesminister och VV:s ledare Radek John blir inrikesminister

I september lägger regeringen fram ett förslag till ny budget som innehåller lönesänkningar för offentliganställda samt minskningar av pensioner, föräldrapenning och andra sociala förmåner. Syftet är att minska budgetunderskottet från 4,8 % av BNP till 4,6 % till 2011. Sparplanerna orsakar protester, bland annat en stor demonstration i Prag.

I oktober hålls val till senaten. Socialdemokratiska CSSD får för första gången egen majoritet i senaten
I december avgår miljöminister Pavel Drobil från ODS efter anklagelser om förskingring av statliga medel

2011

I april avgår transportminister Vit Bárta från VV efter mutanklagelser. På grund av en konflikt med premiärminister Petr Necas tvingas VV-ledaren Radek John lämna uppdraget som inrikesminister. Han utses till vice premiärminister med ansvar för regeringens antikorruptionspolicy.

I maj avgår VV-ledaren Radek John från posten som vice premiärminister. Han hävdar att han inte fått stöd i regeringen för sin antikorruptionsstrategi

I juli utser premiärminister Petr Necas två nya ministrar från VV; Karolína Peake blir vice premiärminister och Pavel Dobes transportminister

I december avlider Tjeckiens förre president Václav Havel. Havel blev 75 år och hyllas vid sin bortgång inte bara i Tjeckien, där tre dagars landssorg utlyses, utan över hela världen

2012

I januari beslutar regeringen att egendom som konfiskerats av den tidigare kommunistregimen ska återlämnas till kyrkan under en 30-årsperiod. Dessutom ska kyrkan få ersättning med motsvarande nära 2,5 miljarder kronor

I februari godkänner senaten ett förslag till grundlagsreform som innebär att Tjeckiens president i fortsättningen ska väljas direkt av folket, istället för som tidigare av parlamentet

I mars väljer Tjeckiens regering, precis som Storbritanniens, att tills vidare stå utanför den finanspakt som EU:s övriga ledare undertecknar

I april döms förre transportministern Vit Bárta från VV till villkorligt fängelsestraff för korruption
Stora fackföreningsledda protester hålls mot regeringens planer på skattehöjningar och nedskärningar i välfärden. I Prag deltar nära 100 000 demonstranter. Protesterna riktar sig även mot den utbredda korruptionen i samhället.

I maj godkänner regeringen formellt ett sparpaket som bland annat innehåller sänkta pensioner
Ett nytt parti, Liberaldemokraterna. kallat Lidem grundas av Karolína Peake sedan hon lämnat VV. Flera av grundarna kommer från VV

I september förbjuder regeringen all försäljning av sprit med över 20 % alkoholhalt sedan 19 människor dött av illegal sprit med livsfarlig metanol

I december avskedas Karolína Peake efter en vecka på posten som försvarsminister. Hon är den tionde ministern som tvingats avgå sedan koalitionsregeringen tillträdde 2010. Peake sitter dock kvar som vice premiärminister

2013

Januari

Benådade den avgående presidenten Václav Klaus över 7 000 fångar, nära en tredjedel av landets dömda brottslingar. Oppositionen kritiserade beslutet hårt och att det även stoppade flera gamla rättsprocesser mot korruptionsmisstänkta och riktade misstroendevotum mot regeringen

11–12 januari

I presidentvalets första omgång ställde nio olika kandidater upp, den förre premiärministern Milos Zeman och utrikesminister Karel Schwarzenberg blev segrare och skulle mötas i en andra omgång

25-26 januari

Genomfördes andra omgången av presidentvalet. Kampen stod mellan den förre premiärministern Milos Zeman och utrikesminister Karel Schwarzenberg. Milos Zeman fick 55 % av rösterna och blev därmed segrare.

Mars 

Röstade senaten, med knapp marginal, för att ställa president Klaus inför rätta för högförräderi för att han beslutade att ge flera tusen fångar amnesti och för att försökte gå emot regeringen genom att inte skriva under Lissabonavtalet mm Författningsdomstolen meddelar senare att det inte fanns laglig grund för att åtala den avgångne presidenten Václav Klaus för högförräderi.

9 mars

Tillträdde Milos Zeman som president

Juni 

Greps premiärminister Petr Necas stabschef och flera av Necas medarbetare av polis misstänkta för korruption. Skandalen ledde till regeringskris och Necas tvingades lämna in sin avskedsansökan, men ledde tills vidare en expeditionsministär.

Senare i månaden gav president Zeman förre finansministern Jiri Rusnok i uppdrag att bilda en ny regering

Juli 

10 juli

Tillträdde den nya regeringen under ledning av Jiri Rusnok

Augusti 

I en förtroendeomröstning i parlamentet föll Rusnoks regering och avgick. Parlamentet röstade för att upplösa sig

Oktober 

I nyvalet till deputeradekammaren blev Socialdemokraterna största parti och fick 20,5 % av rösterna, näst största parti blev ANO som fick 18,7 %, på tredje plats kom Kommunistpartiet som fick 14,9 % av rösterna.

December 

Efter nästan två månader av förhandlingar kom Socialdemokraterna, populistpartiet ANO och Kristdemokraterna överens om att bilda en gemensam regering

2014 

Januari

Presenterade socialdemokraternas ledare Bohuslav Sobotka ett förslag till ny regering bestående av åtta socialdemokrater, sex medlemmar från populistpartiet ANO och tre kristdemokrater.

Februari 

Väcktes åtal mot förre premiärministern Petr Necas, som anklagades för bestickning i samband med den skandal som fällde hans regering i juni 2013

Vann den nya regeringen under ledning av Bohuslav Sobotka förtroendeomröstningen i parlamentet

Maj 

25 maj

Endast lite drygt 18 % av tjeckerna röstade i EU-valet. Största parti blev ANO som fick drygt 16 % av rösterna, Top 09 fick knappt 16 % och Socialdemokraterna fick drygt 14 % av rösterna. De EU-kritiska partierna ODS och Fria medborgares europeiska parti fick knappt 8 % respektive drygt 5% av rösterna.

November 

Ledde firandet av 25-årsminnet av ”sammetsrevolutionen” 1989, när kommunistregimen föll, till omfattande protester mot president Milos Zeman, som gjort en rad pro-ryska uttalanden

2015

Juni 

Lade regeringen fram ett förslag på författningsändring som skulle begränsa presidentens makt i fråga om utrikespolitik och rätten att utse ledamöter i centralbanken. Presidenten är negativ till förslaget

Oktober 

Riktade FN:s chef för humanitära frågor stark kritik mot hur tjeckiska myndigheter behandlar flyktingar

November 

Riktade premiärminister Sobotka skarp kritik mot president Zeman i en tidningsintervju för att öppet stödja antimuslimska organisationer, sprida islamofobiska uttalanden och motsätta sig att Tjeckien tar emot flyktingar från Mellanöstern

December 

I sitt jultal till nationen beskrev president Zeman strömmen av flyktingar till Europa som ”en organiserad invasion” mm. Premiärminister Sobotka anklagade än en gång presidenten för fördomar och att förenkla fakta.

2016

Februari 

15 februari

Visade en opinionsundersökning att 65 % av de tillfrågade tjeckerna att de var emot att landet skulle ta emot flyktingar. President Zeman är en av de europeiska politiska ledare som uttalat sig mest kritiskt mot muslimska flyktingar

September 

14 september

Antog parlamentets underhus en lag som förbjöd regeringsmedlemmar att äga medier och slog fast att företag där ministrar har stora ägarintressen inte kan få offentliga kontrakt. Lagen stöddes av alla partier utom partiet ANO

Oktober 

15 oktober

Behöll regeringspartierna majoriteten i senaten efter val till en tredjedel av platserna. Socialdemokrater gick dock tillbaka

18 oktober

Hävdes fängelsedomen mot den tidigare socialdemokratiska ministern David Rath på grund av de bevis som framlagts mot honom underkändes. Rath dömdes, mot sitt nekande, i juli 2015 till över åtta års fängelse för mutbrott

2017

Januari 

11 januari

Röstade parlamentet, med stor majoritet, för en lag som begränsar ministrars affärsverksamhet i syfte att förhindra intressekonflikter. Lagen förbjuder medlemmar av regeringen att äga medier, och företag som till mer än 25 procent ägs av en minister får inte tilldelas offentliga uppdrag eller statliga bidrag.

Maj

10 maj

Demonstrerade tusentals människor i centrala Prag för kravet att finansminister Andrej Babis skulle avskedas och president Zeman skulle avgå. Detta som en följd av konflikten mellan premiärminister Sobotka och finansminister Babis

12 maj

Sade president Zeman att han skulle be författningsdomstolen avgöra om han måste avskeda finansminister Babis. Babis sade att han var beredd avgå och föreslog att vice finansminister Alena Schillerová skulle ersätta honom, vilket inte godtogs av premiärminister Sobotka.

17 maj

Godtog premiärminister Sobotka Ivan Pilny från partiet ANO som ny finansminister och därmed löstes regeringskrisen. President Zeman utsåg Pily formellt en vecka senare

Juni 

13 juni

Inledde EU en rättsprocess mot Tjeckien, Ungern och Polen för att länderna vägrat att ta emot flyktingar enligt den omfördelningsplan som EU-länderna antagit

14 juni

Meddelade premiärminister Bohuslav Sobotka att han avgår som partiledare för Socialdemokraterna på grund av partiets låga opinionssiffror inför valet i oktober. Ny partiledare blev inrikesminister Milan Chovanec.

September 

6 september

Röstade parlamentet med stor majoritet för att den förre finansministern Andrej Babis ska berövas sin rättsliga immunitet

Oktober 

9 oktober

Delgavs förre finansministern Andrej Babis misstanke om brott och en polisutredning inleddes. Han misstänks för att ha fått EU-stöd för två miljoner euro på falska grunder för omkring tio år sedan. Babis förnekade brott och överklagade beslutet.

21 oktober

Gick partiet ANO, som leddes av storföretagaren och för detta finansministern Andrej Babis, starkt framåt i parlamentsvalet och fick nära 30 % av rösterna, nästan tre gånger fler än något annat parti. Detta gav ANO 78 av parlamentets 200 platser. Socialdemokraterna fick 7 % av rösterna och gick från 50 mandat till 15. Demokratiska medborgarpartiet blev näst största parti och fick 25 mandat. De två nya partierna, Tjeckiska piratpartiet och högerextremistiska Frihet och direkt demokrati, fick vardera 22 platser i parlamentet.

December 

6 december

Utsåg president Zeman Andrej Babis, ledare för partiet ANO, till ny premiärminister

13 december

Presenterade Andrej Babis sin nya regering. Sex av ministrarna hämtas från den tidigare koalitionsregeringen med Socialdemokraterna och Kristdemokratiska unionen–Folkpartiet (KDU-CSL)

2018

Januari

16 januari

Förlorade premiärminister Andrej Babis, som väntat, förtroendeomröstningen om sin tilltänkta regering i deputeradekammaren. Regeringen avgick formellt den 17 januari, men satt tills vidare kvar som en expeditionsministär.

19 januari

Röstade deputeradekammaren för att frånta premiärminister Andrej Babis hans immunitet mot åtal på grund av korruptionsanklagelser mot honom. Babis förnekade att han har gjort något olagligt

27 januari

I presidentvalets andra omgång vann den sittande presidenten Milos Zeman över utmanaren Jiri Drahos. Zeman fick 52 % av rösterna och Drahos omkring 48 %. Valdeltagandet var 66 %.

Februari

13 februari

Förlorade premiärminister Andrej Babiš ett förtalsmål i Slovakien, där han försökt förmå det slovakiska nationella minnesinstitutet UPN att ta bort alla uppgifter som knöt honom till den tjeckoslovakiska säkerhetspolisen StB på 1980-talet

Mars

8 mars

Tillträdde president Milos Zeman sin andra mandatperiod som president

26 mars

Utvisade Tjeckien tre ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Detta skedde i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst inom EU.

April

9 april

Demonstrerade omkring 5 000 människor i Prag mot Andrej Babis regering

Juni

27 juni

Efter månader av förhandlingar kunde äntligen en ny regering, ledd av Andrej Babis, godkännas. Det blev en minoritetsregering bestående av partierna ANO och socialdemokratiska CSSD. De kontrollerar 93 av parlamentets 200 mandat i parlamentets underhus. Koalitionen stöddes av kommunistpartiet som förfogade över 15 mandat

Juli

9 juli

Avgick justitieminister Tatana Mala, efter bara 13 dagar på sin post, anklagad för att ha kopierat delar av sin avhandling och en annan akademisk text

11 juli

Godkändes den nya regeringen i parlamentets underhus

Oktober

7 oktober

Vann regeringspartiet ANO de lokala valen i de flesta städer, varav 13 regionhuvudstäder, men förlorade huvudstaden Prag till oppositionspartiet ODS. Det var en framgång jämfört med lokalvalen fyra år tidigare då ANO vann i nio av regionhuvudstäderna.

December

13 december

Röstade en överväldigande majoritet i Europaparlamentet för att uppmana EU-kommissionen att utreda anklagelser om att premiärminister Babis är föremål för en illegal intressekonflikt rörande EU-bidrag.

21 december

Omkom 13 gruvarbetare och tio skadades i en metangasbrand i en kolgruva i staden Karvina. De flesta av dödsoffren var polacker. I Polen hålls en dags landssorg

2019 

Februari 

25 februari

Beslut togs att det ska bli gratis kollektivtrafik i Prag för alla, inklusive turister, de dagar då myndigheterna utfärdar smog-alarm

April 

30 april

Utsåg president Zeman Marie Benesova till ny justitieminister, vilket utlöste protestdemonstrationer i Prag

Maj 

21 maj

Protesterade tusentals tjecker mot att Marie Benesova utsett till ny justitieminister

24 maj

Vann regeringspartiet ANO valet till EU-parlamentet. Partiet fick drygt 21 % av rösterna, vilket gav dem 6 mandat. Partiet ODS blev näst största parti och fick 4 mandat. Tredje största parti blev Piratpartiet, som kom in i EU-parlamentet för första gången, med 3 mandat. Kommunistpartiet fick 1 mandat. Socialdemokraterna gick kraftigt tillbaka och förlorade sina 4 mandat, Valdeltagandet uppgick till 28 %.

Juni 

4 juni

Efter att EU-kommissionen ansett att premiärminister Babis befann sig i en olaglig intressekonflikt genomfördes en stor demonstration mot honom i Prag, omkring 120 000 personer deltog.

23 juni

Omkring 250 000 personer demonstrerade åter i Prag med krav på premiärminister Babis avgång

Augusti 

27 augusti

Utsåg president Zeman Lubomir Zaoralek till ny kulturminister, därmed avslutades en flera månader lång konflikt mellan honom och regeringens minoritetsparti socialdemokraterna.

November 

16 november

Samlades omkring 250 000 personer i Prag för att än en gång demonstrera mot premiärminister Andrej Babis. Demonstranterna krävde hans avgång

26 november

Åtalades tre av ledarna från kommunisttiden för att de tillät gränsvakter skjuta ihjäl människor som försökte fly till väst under åren 1948-1989. De tre åtalade var Milos Jakes, 97 år, fd ledare för kommunistpartiet, Lubomir Strougal, 95 år, premiärminister i dåvarande Tjeckoslovakien och inrikesminister Vratislav Vajnar, 89 år. Enligt uppgift dödades minst 266 personer.

December 

4 december

Meddelade landets högste åklagare att den nedlagda korruptionsutredning som rör premiärminister Andrej Babis och hans fusk med EU-bidrag ska öppnas igen

10 december

Demonstrerade, för tredje gången under året, tiotusentals tjecker, som än en gång krävde premiärminister Babis avgång på grund av korruptionsmisstankar mot honom

2020 

Mars 

16 mars

Skärpte regeringen åtgärderna för att stoppa spridningen av coronaviruset. För befolkningen begränsades rörelsefriheten och in- och utresor med flyg stoppades. Tidigare hade affärer, restauranger, pubar och skolor stängts och folksamlingar på mer än 30 personer förbjudits. Hittills hade närmare 300 människor smittats av viruset.

22 mars

Den förste som avlider i covid-19 är en 95 år gammal man. Antalet smittade i covid-19 uppgick nu till 1 100

Maj 

11 maj

Eftersom Tjeckien tillhörde de länder i Europa som hade lägst antal coronasmittade lättades på en del av pandemirestriktionerna. Köpcentrum, biografer, frisersalonger och uteserveringar tilläts att öppna igen efter två månaders nedstängning

25 maj

Tilläts pubar och restauranger inomhus få öppna och sammankomster med upp till 300 deltagare fick hållas

September 

30 september

Uppgav hälsominister Roman Prymula att smittotalen för covid-19 ökade snabbt. Regeringen tog då beslut på att införa undantagstillstånd från 5 oktober i ett försök att bromsa smittspridningen. Nya restriktioner infördes

Oktober

3 oktober

Blev regionalvalen en stor framgång för premiärminister Andrej Babis parti ANO, trots att regeringen fått kraftig kritik för sin hantering av pandemin och trots att Babis själv utretts för korruption. ANO vann valen i 10 av landets 13 regioner.

November 

11 november

Meddelade regeringen att skolorna skulle börja öppnas igen efter att spridningen av covid-19 börjat dämpas. Hittills hade 5 300 personer avlidit i covid-19

2021

Februari

8 februari

Ogiltigförklarade författningsdomstolen delar av landets vallag som missgynnat småpartier, ändringen påverkar hur mandaten fördelas samt indelningen i valkretsar på regional nivå mm.

April

7 april

Installerades Petr Arenberger som ny hälsominister, den fjärde på posten sedan sommaren 2020

12 april

Avskedades utrikesminister Tomas Petricek efter en konflikt med president Milos Zeman. Ny, tillfällig, utrikesminister blev Jan Hamacek

17 april

Meddelade regeringen att man kommer att utvisa 18 ryska diplomater sedan de identifierats som hemliga agenter för de ryska underrättelsetjänsterna SVR och GRU

22 april

Meddelade regeringen att Ryssland måste minska antalet anställda vid den ryska ambassaden före maj månads utgång. Som svar beordrade Ryssland Tjeckien att minska sin personal vid ambassaden i Moskva.

24 april

Bekräftade EU-kommissionen en tidigare preliminär slutsats, och slog fast, att premiärminister Andrej Babis befann sig i en intressekonflikt som politiker på grund av sina affärsintressen. Enligt EU-kommissionen har Babis företagskonglomerat Agrofert fått stora belopp i stöd av EU på felaktig grund.

29 april

Demonstrerade omkring 10 000 personer mot president Milos Zeman i Prag för att han anses vara för Moskva-vänlig

Maj

21 maj

Stödde EU-domstolen Tjeckien i konflikten med Polen om brunkolsbrytning i staden Turow. Tjeckerna anser att gruvan ska stängas omedelbart av miljöskäl, polackerna vill vänta med att stänga den

25 maj

Meddelade hälsominister Petr Arenberger att skulle avgå på grund av den mediala uppmärksamhet han fått för sina fastighetsaffärer. Han tillträdde på posten den 7 april. Till ny hälsominister utsågs Adam Vojtech, som avgick från posten i september 2020.

Oktober

9 oktober

I parlamentsvalet segrade alliansen Tillsammans (Spolu), bestående av partierna ODS, TOP 09 och KDU-CSL, som fick 27,8 % av rösterna. Näst störst blev regeringspartiet ANO som fick 27.1 % av rösterna. Mandatfördelningen gjorde dock ANO till största parti i parlamentet med 72 mandat. Alliansen Tillsammans fick 71 mandat. Kommunistpartiet åkte ur parlamentet för första gången sedan andra världskriget.

November

25 november

Införde regeringen ett 30-dagar långt undantagstillstånd för att bekämpa spridningen av covid-19, som nått nya rekordnivåer de senaste dagarna. Till dags dato hade över 32 700 människor avlidit under pandemin.

December

17 december

Tillträdde den nya regeringen under ledning av Peter Fiala, ledare för högerpartiet ODS. Utöver ODS omfattade regeringen fyra partier, TOP 09, KDU-ČSL samt Piratpartiet, partiet Borgmästare och partiet STAN

2022 

Februari 

8 februari

Kom Tjeckien och Polen överens om miljökonflikten gällande brunkolsgruvan nära gränsen till Tjeckien. Polen lovade att betala skadestånd till Tjeckien

24 februari

Enades Tjeckien och de övriga EU-länderna om att skärpa sanktionerna mot Ryssland på grund av deras invasion av Ukraina

26 februari

Beslutade regeringen att skicka vapen till Ukraina i kriget mot Ryssland. Andra sanktioner som infördes var att ryska medborgare inte fick visum till Tjeckien, med undantag i humanitära fall, att stänga sina konsulat i Sankt Petersburg och Jekaterinburg och att ryska konsulat i Tjeckien beordrades lägga ned sin verksamhet.

Mars 

15 mars

Reste premiärminister Petr Fiala tillsammans med sina motsvarigheter i Polen och Slovenien till Kiev för att träffa president Zelenskyj och visa sin solidaritet med Ukraina. De tre regeringscheferna var de första utländska ledarna som besökte staden sedan Ryssland inledde sin invasion.

21 mars

Väcktes åtal mot den före detta premiärministern och ANO-ledaren Andrej Babis, anklagad för att ha fuskat sig till EU-bidrag i samband med byggandet av en konferensanläggning utanför Prag

September

3 september

Demonstrerade omkring 70 000 personer i Prag med krav på regeringens avgång, med slagord som ”Sätt Tjeckien först”. Protesterna gällde mot höga energipriser, covid-19-vaccination och mot invandring. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari hade Tjeckien tagit emot 400 000 ukrainska flyktingar och försett Ukraina med både humanitär och militär hjälp. Demonstranterna anklagade regeringen för att tänka mer på ukrainarna än de egna medborgarna.

2023 

Januari 

9 januari

Friade en domstol den tidigare premiärministern Andrej Babiš från anklagelser om att ha fuskat till sig EU-bidrag

28 januari

I den andra omgången av presidentvalet vann Petr Pavel, som fick 58 % av rösterna, över utmanaren den f d premiärministern Andrej Babis, med 42 % av rösterna

Mars 

11 mars

Demonstrerade tusentals tjecker i Prag mot den höga inflationen och ett slut på landets militära stöd till Ukraina

April 

21 april

Beslutade parlamentets underhus att i kommande budget höja landets försvarsanslag till 2 %, enligt krav från försvarsalliansen Nato. Höjningen påverkades av Rysslands krig mot Ukraina

26 april

Godkände regeringen ett avtal om försvarssamarbete med USA

September 

16 september

Än en gång protesterade tusentals människor i Prag mot att regeringen ”brydde sig mera om folket i Ukraina än det egna”. De uppmanade även regeringen att avgå.

xxxxxxxxxxxxxxxxxx

Tjeckien flora och fauna

En stor del av landets yta är täckt av skog, som domineras av barrträd. De skilda geologiska och klimatologiska förhållandena påverkar växtligheten, som uppvisar stora variationer. Det finns mer än 3 000 olika växter registrerade. Luftföroreningar har skapat skogsdöd i framför allt de norra delarna av landet.

Tjeckiens djurliv är inte speciellt rikt. I de stora ek- och bokskogarna lever kronhjort, rådjur och vildsvin. På slätterna lever vildkaniner, fasaner och rapphöns. De stora rovdjuren, som varg och björn, är sedan länge utrotade. En av faktorerna som påverkat djurlivets omfattning är den miljöpåverkan som ägt rum.

Tjeckien geografi

Geografiskt ligger Tjeckien mitt i Europa och dess centrala läge gör det lätt att nå från de flesta andra europeiska länderna. Landets yta uppgår till cirka 78 866 kvadratkilometer, vilket motsvarar mindre än 20 % av Sveriges. Landskapet består till stor del av ett backigt högland. I norr ligger bergsmassivet Krkonose med landets högsta bergstopp Snezka, 1 602 meter hög. De böhmiska bergen är mycket gamla och bildades redan för 380 miljoner år sedan.

Tjeckien har ett stort antal vattenvägar i form av floder och andra vattendrag. Större floder är Labe (Elbe) som rinner upp i Krkonose-bergen och Vltava (Moldau) som ligger i södra Böhmen.

Naturliga sjöar är det ont om men det finns flera större dammanläggningar. Dessutom har man ett antal källor med mineralhaltigt vatten. Vid flera av dessa har det byggts upp kurorter, som sedan blivit större städer. Till exempel Karlovy Vary (Karlsbad) och Marianske Lazne (Marienbad).

Tjeckien huvudstad: Prag, cirka 1 166 000 invånare

Andra större städer Tjeckien: Brno 370 000 invånare, Ostrava 313 000 invånare, Plzen (Pilsen) 164 000 invånare

Tjeckien befolkning

Tjeckiens befolkning är tämligen jämnt fördelad över landet. De flesta av invånarna bor i mindre städer och Prag är den enda staden med över en miljon invånare. Majoriteten av invånarna är tjecker, men här lever även minoriteter av slovaker, romer, polacker, tyskar, ukrainare, vietnameser och ryssar.

Före andra världskriget levde cirka 120 000 judar i nuvarande Tjeckien. Drygt 25 000 judar hann utvandra och undkom därmed tyskarnas förintelseläger. Av de övriga överlevde bara cirka 14 000.

Efter kriget deporterades mellan två och tre miljoner tyskar, så kallade Sudettyskar, från dåvarande Tjeckoslovakien och deras egendom beslagtogs.

I folkräkningen 2001 uppgav knappt 12 000 personer att de var romer, men
Enligt beräkningar finns det 150 000–300 000 romer i Tjeckien, i folkräkningen 2001 uppgav dock bara cirka 12 000 personer att de var romer. Romerna diskrimineras när det gäller utbildning, bostäder och arbete och ett flertal allvarliga rasistiska övergrepp på dem har förekommit och förekommer. Under 1997 lade regeringen fram en plan på hur romernas ekonomiska och sociala villkor skulle förbättras. Även romska organisationer kräver respekt för romernas rättigheter i allt större omfattning.

Tjeckien språk

Tjeckiska är landets officiella språk. De tjeckiska och slovakiska språken är nära besläktade och kan förstås inbördes. I de äldre generationerna finns många som talar tyska, bland yngre talar allt fler engelska. Generationerna däremellan lärde sig främst ryska i skolan.

Tjeckien sociala förhållande

Sedan 1990 har de sociala klyftorna har ökat. En stor del av sjukvården har privatiserats och alla har rätt att välja sin egen läkare. Detta system är dock för dyrt för staten varför man från 1 januari 2008 infördes en låg avgift för läkarbesök på 30 tjeckiska kronor (cirka SEK 10:-). För ett dygns sjukhusvård är avgiften dubbelt så hög. Hälsoläget har på senare år förbättrats varför medellivslängden har ökat och spädbarnsdödligheten minskat.

Pensionsåldern ska successivt höjas till 63 år från år 2013.

Lagen garanterar lika lön för lika arbete för män och kvinnor, men kvinnor tjänar i genomsnitt 25–40 procent mindre än män och ökar ju högre befattningarna är.

Under 1990-talet ökade brottsligheten kraftigt, även om den inte är speciellt hög jämfört med västländernas. Prostitutionen har ökat i Prag och i gränstrakterna mot Tyskland och Österrike. Många av de prostituerade kommer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldavien. Prostitution är tillåtet, men koppleri är förbjudet.

I mars 2006 godkände parlamentet en ny lag som gjorde det möjligt för personer av samma kön att ingå partnerskap.

Tjeckien utbildning

I Tjeckien finns förskolor för barn mellan tre och sex år. Nio av tio barn börjar i den avgiftsfria nioåriga grundskolan vid sex års ålder. De flesta fortsätter sedan till gymnasiet där det finns både yrkesorienterande och teoretiska utbildningar. Vid sidan om de statliga skolorna finns det privata.

Inte ens vart femte romskt barn fullföljer grundskolan på grund av diskriminering vad gäller utbildning. Många romska barn går i specialskolor för elever med förståndshandikapp.

2005 inleddes ett skolprojekt för att lära eleverna mer om landets historia under kommuniståren.

I Tjeckien finns ett tjugotal universitet och högskolor. Antalet studenter inom den högre utbildningen har ökat och terminsavgifter har införts för vissa studenter. Färre kvinnor än män fortsätter till högre studier. Nästan fyra av fem tjecker har någon slags gymnasieutbildning och drygt var tionde har universitets- och högskoleutbildning.

Tjeckien turism 

Ett besök i Tjeckien bjuder alltid på intressanta upplevelser i form av vackra medeltida stadsmiljöer och fina naturupplevelser på landsbygden. Mat och boende är fortfarande förhållandevis billigt, så även det goda tjeckiska ölet. Prag är, enligt mitt tycke, en av de vackraste huvudstäderna i Europa.

Mer information om Tjeckien: 

Mina resor till Tjeckien

Tjeckien landsfakta

Tjeckien socialt mm

Tjeckien turism     Visit Czechia

Sidan uppdaterad: 250208

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik