Tjeckien

tjeckien, prag, cesky krumlov, krummau, rozemberk nad vltavou, zlata koruna, rimov, terezin, theresienstadt, telc, kutna hora, zelena hora, trebic, litomysl, hluboka, holasovice, ceske budejovice, karlovy vary, krkonose, spindleruv mlyn, sneska, melnik, cesky raj, marianske lazne, cheb, liberec, sedlec, prachatice och loket

Fler bilder från Tjeckien finns på www.stalvik.com

Tjeckien – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Första gången jag besökte Tjeckoslovakien, som senare blev Tjeckien, var 1967. Genast föll jag för landets charm och intressanta medeltida atmosfär. Då, innan ryssarnas ockupation i augusti 1968, var entusiasmen stor bland människorna och hela landet andades optimism. Tyvärr slogs denna optimism tillbaka på ett brutalt och grymt sätt och Tjeckoslovakien föll tillbaka i den grå öststatsdepressionen. Men folket kom tillbaka efter “Murens” fall och idag finns det en utveckling i landet som säkerligen kommer att ge tillbaka det välstånd som tidigare funnits. Efter inre motsättningar uppdelades landet 1993 i två mindre länder; Tjeckien och Slovakien. Jag har besökt det charmiga lilla landet ett flertal gånger.

Läs om min resa under tjeckien-resa

Tjeckoslovakiens / Tjeckiens historia i korthet

Den 1 januari, 1993 delades Tjeckoslovakien i Tjeckien och Slovakien officiellt efter endast 74 års existens. Före bildandet av Tjeckoslovakien 1918, Den Första Republiken, efter Första Världskriget hade delstaterna Böhmen, Mähren och Slovakien till stor del helt skilda utvecklingar. Böhmen och Mähren påverkades av det tyska och österrikiska inflytandet. Slovakien av den ungerska kulturen.

Forntiden

För ungefär 25 000 år sedan, då Skandinavien fortfarande hade istid, levde mammutjägare i det forna Tjeckoslovakien. Spår av dessa kulturer har man funnit på flera olika platser. I Predmosti, i norra  Mähren, har man funnit rester av en boplats med omkring 900 mammutskelett. Spår efter grottmänniskor och jägarfolk daterar sig till mer än 5 000 år före Kristus.

Äldre historia

Omkring år 500 f Kr slog sig de keltiska stammarna Boiner ner i Böhmen, därav namnet, och Cotinerna i Mähren och delar av Slovakien. Mycket lite är känt om dem. Man vet dock att de drevs bort från sina områden omkring år 100 f Kr av två germanska stammar, markomannema och kvader

På 400-talet e Kr attackerades Centraleuropa av Hunner

På 600-talet e Kr var avarerna framgångsrika och pressade tillbaka hunnerna. Vid ungefär samma tidsperiod kom de första slaviska stammarna in i Europa från områden öster om Karpaterna. Till en början verkar de varit kuvade av avarerna

På 700-talet dokumenteras slavernas existens på nytt då man rapporterar om moraver vid Moravafloden. Deras allians med frankerna drev avarerna mot Centraleuropa

Under 900-talet börjar Böhmen utvecklas som en sammanhållande politisk enhet och en av dess ledare fursten Vaclav arbetade för att kristna landet

Under 1 000-talet var Böhmen och Mähren permanent förenade

1200 – 1700-talen

Upptäckten av guld- och silverfyndigheter på 1200-talet satte igång stora befolkningsförflyttningar och tysk inflyttning uppmuntrades. Tyska gruvarbetare och hantverkare grundade i det inre av landet städer där de garanterades medborgerliga rättigheter. Samtidigt utökades den böhmiska kronans territorier. I början av 1300-talet tillföll den böhmiska tronen den tyske fursten Johan av Luxemburg och de tyska förbindelserna utökades. Spänningar uppstod emellertid mellan tyskar och tjecker som ledde till Hussiterkriget mellan åren 1419 till 1434. Hussiterrörelsens mål var att avskaffa den katolska kyrkan, kejsarens och den tyska adelns inflytande i landet. Spänningarna och motsättningarna fortsatte. Olika intermezzon avlöste varandra. Den 23 maj 1618 kastades två katolska adelsmän ut genom ett av fönstren i Prags kungaborg. Denna händelse anses vara den utlösande faktorn till att det “Trettioåriga Kriget” startades och som avslutades med den “Westfaliska Freden”. Kriget innebar, som alltid, stort lidande för människor över i stort sett hela Europa, även Sverige. Därefter blev Böhmen och Mähren provinser i det österrikiska väldet.

1800-talet

Böhmen-Mähren blev så småningom den mest industrialiserade delen av det habsburgska riket. Med början på 1700-talet och en fortsättning under 1800-talet strävade Österrike alltmer efter att förtyska Böhmen-Mähren alltmer. Motreaktionen kom i form av en växande nationell rörelse. Men trots 1800-talets sociala, ekonomiska och kulturella uppsving förblev tjeckerna politiskt svaga.

Efter trettioåriga krigets ödeläggelser levde tjeckerna, med undantag för ett uppror i Prag 1848, i stort sett fredligt under habsburgarnas styre fram till 1918.

Några viktiga årtal i Tjeckiens moderna historia

1914 – 1918

I samband med första världskrigets utbrott radikaliserades den nationalistiska rörelsen, och efter Österrike-Ungerns sammanbrott hösten 1918 utropades Tjeckoslovakien den 28 oktober som en självständig stat. Slovakien anslöt sig två dagar senare och följande år införlivades även det så kallade Karpato-Rutenien i öst. Tomás Masaryk blev Tjeckoslovakiens förste president. Landets 3 miljoner tyskar blev därmed tjeckiska medborgare, vilket ledde till missnöje hos många

1918 – 1938

Mellankrigstiden var stabil och framgångsrik för den nya staten. Merparten av den gamla habsburgska industrin fanns på tjeckoslovakiskt territorium, framför allt i de västra delarna. Landet hade en demokratisk författning och ett parlamentariskt styressätt. Slovakerna var dock missnöjda med tjeckernas dominans och med det centraliserade styret. Den nya statens ledare hade inte vågat ge autonomi till slovakerna, eftersom man fruktade att den stora tyska befolkningen i Böhmen också skulle kräva självstyre och att landet då skulle splittras

1933

Efter nazisternas maktövertagande i Berlin skärptes motsättningarna till Tyskland. Åtskilliga i den tyska befolkningen, de så kallade Sudettyskarna, samarbetade med nazisterna i Tyskland

1935

Edvard Benes efterträdde Tomás Masaryk som president. Benes samarbetade med de tjeckoslovakiska kommunisternas ledning som befann sig i Moskva

1938

Krävde den tyske förbundskanslern Adolf Hitler att de sudettyska områdena skulle införlivas med Tyskland. Under stark press från tyskarna skrev Storbritannien och Frankrike i september 1938 under Münchenöverenskommelsen, där de gick med på att Tjeckoslovakien styckades. Områden där mer än hälften av befolkningen var tyskar tillföll Tyskland. Senare tog även Polen ett litet landområde i norra Mähren, medan Ungern efter samma mönster fick stora delar av södra Slovakien där majoriteten av befolkningen var av ungerskt ursprung

President Edvard Benes går i landsflykt och bildar exilregering i London

1939

Tyskarna nöjde sig emellertid inte med de sudettyska områdena. Den 15 mars lät Hitler besätta resten av Böhmen och Mähren, som omvandlades till ett tyskt protektorat. Dagen innan hade Slovakien med Hitlers stöd utropat sig till en självständig stat. Ledare för den nya slovakiska staten blev prästen Jozef Tiso, vars starkt nationalistiska parti med fascistisk-katolska övertoner redan i november 1938 hade blivit det enda tillåtna i Slovakien.

Kort efter andra världskrigets utbrott förekom protester mot ockupationsmakten som följdes av tysk terror i Böhmen-Mähren. En organiserad motståndsrörelse bildades av tjeckerna

1942

Efter ett attentat mot den tyske Riksprotektorn kulminerade nazisternas repressalier, bland annat med utplånandet av byn Lidice nära Prag

1944     Sovjetiska trupper trängde in i Slovakien i oktober

1945

Amerikanska styrkor går in i västra Böhmen i april

Efter befrielsen från tyskarna blev Edvard Benes åter president i det återupprättade Tjeckoslovakien och de tidigare gränserna återställdes, dock med undantag av Karpato-Rutenien som annekterades av Sovjetunionen. Slovakien fick självstyre med ett eget parlament. Genom några av Benesdekreten, provisoriska lagar, fördrevs de flesta sudettyskar, mellan 2 och 3 miljoner människor, till Tyskland och deras egendom konfiskerades. Minst 40 000 tyskar dog under fördrivningen. Tusentals ungrare tvingades lämna Slovakien

1946

Kommunisterna blev största parti i parlamentsvalet och dess ledare Klement Gottwald utsågs att leda en samlingsregering. En rad radikala reformer genomfördes, bland annat nationaliserades alla större industriföretag. Kommunisterna stärkte snart sin ställning, inte minst genom kontroll av säkerhetstjänsten

1947   Kommunisterna under ledning av Gustáv Husák tar makten i Slovakien

1948

När de borgerliga partierna i protest lämnade regeringen i början av året “cementerade” kommunisterna sitt grepp om makten i den så kallade  Pragkuppen. En ny författning antogs och i praktiken förbjöds andra partier. Klement Gottwald ersatte Edvard Benes som president och Tjeckoslovakien inlemmades i det Moskvadominerade östeuropeiska samarbetet

Slutet 1940 -början av 1950-talen

Under ett antal år präglades landet av terror och utrensningar. Ett tiotal kommunistledare hängdes efter skenrättegångar

1968

I början av året blev de slovakiska kommunisternas ledare Alexander Dubcek partiordförande. Han företrädde en reformvänlig grupp inom partiet som ville införa yttrandefrihet och luckra upp planekonomin. Avsikten var att skapa ”en socialism med mänskligt ansikte”.

Demokratiseringen under den så kallade Pragvåren följdes med oro av ledarna i Moskva som var rädda för att den skulle sprida sig till andra länder i Östeuropa. De försökte förmå ledningen i Prag att upphöra med reformpolitiken. Då detta inte lyckades invaderades Tjeckoslovakien av Warszawapaktstrupper, sovjetiska, polska, östtyska, bulgariska och ungerska styrkor, natten till den 21 augusti. Från Väst kom stora protester mot att 600 000 soldater hade invaderat landet.

Omfattande utrensningar gjordes därefter inom kommunistpartiet. Dubceks anhängare avsattes från sina poster och så gott som alla reformer upphävdes. En halv miljon av drygt 1,6 miljoner medlemmar uteslöts eller lämnade kommunistpartiet. Cirka 150 000 Tjeckoslovaker, många av dem välutbildade, flydde utomlands. Alexander Dubcek tvingades bli skogsarbetare!

1969

Studenten Jan Palach visade vad vad många människor kände när han brände sig själv till döds på Vaclavplatsen i Prag den 16 januari

Gustáv Husák tog över som partiledare i april

1975   Gustáv Husák utses till landets president

1977

Publicerades ett manifest, Charta 77, där 242 regimkritiker protesterade mot politiskt förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Många av undertecknarna dömdes till fängelsestraff eller utvisning

1989

En dryg vecka efter Berlinmurens fall i november demonstrerade 50 000 människor i Prag mot regimen. När polisen med våld försökte skingra demonstranterna skadades över 500 personer vilket ledde till allt fler protester runt om i landet. Allt skedde nu snabbt och utan våld, och utan att regimen egentligen hade något att sätta emot. Dess legitimitet hade under hösten undergrävts av händelser i Östtyskland, Ungern och Polen samt av Gorbatjovs avståndstagande från Warzawapaktens invasion 1968. Den 10 december avgick Gustáv Husák som president. Hans sista åtgärd blev att installera en ny regering där kommunisterna var i minoritet.

Drivande kraft under sammetsrevolutionen var Medborgarforum, det vill säga den opposition med Charta 77 i spetsen som Václav Havel samlat runt sig. Havel, som hade blivit en symbol för den nyvunna friheten, valdes till president i december. Alexander Dubcek hade tidigare utsetts till parlamentets talman. Demokratiska fri- och rättigheter infördes, diktaturens offer återupprättades, kyrkan blev fri, gränserna öppnades och ekonomin liberaliserades. En rad nya partier bildades eller återuppstod

1990

I juni hölls det första flerpartivalet sedan 1946. 97 procent av väljarna röstade. Medborgarforum fick över hälften av de tjeckiska rösterna, medan dess slovakiska motsvarighet Allmänheten mot våld (VPN) erhöll 35 procent i Slovakien. De båda rörelserna bildade en federal regering tillsammans med de slovakiska kristdemokraterna. Havel omvaldes till president.

Snart ombildades merparten av Medborgarforum till det högerorienterade Demokratiska medborgarpartiet (ODS), med finansminister Václav Klaus som ledare. Ur rörelsen uppstod också två små liberala partier, och några medlemmar anslöt sig till det socialdemokratiska CSSD som återuppstått. I Slovakien splittrades VPN när slovaknationalister samlades i det nya partiet HZDS

1992

I parlamentsvalet fick det borgerliga ODS flest röster i den tjeckiska delrepubliken. I den slovakiska delen av landet vann HZDS. Valsegrarnas uppfattningar om hur landet skulle styras gick starkt isär. Tjeckerna ville ha en snabb övergång till marknadsekonomi i en sammanhållen, centralstyrd stat. Slovakerna förordade fortsatta statliga subventioner i en konfederation av två i princip självständiga stater. Motsättningarna ledde till att parlamentet beslöt att dela landet, vilket skedde trots att opinionsundersökningar visade att en majoritet av befolkningen ville behålla federationen

1993

Den 1 januari föddes två nya stater, Tjeckiska republiken och Slovakiska republiken. Delningen gick förvånansvärt lätt och en högerliberal koalitionsregering under ledning av Václav Klaus tillträdde i Tjeckien. Vaclav Havel utsågs åter till president.

Till att börja med såg det mesta ljust ut i den nya staten. Ekonomin växte stadigt och staten hade ett överskott i sin budget, efter hand uppstod missnöje över växande korruption och brister i utbildning och sjukvård.

1996

I parlamentsvalet förlorade regeringskoalitionen sin majoritet. Socialdemokraterna gick starkt fram och blev näst största parti. ODS kunde dock bilda en ny borgerlig regering

1997

Ekonomiska svårigheter med bank- och valutakris tvingade fram åtstramningar under året, samarbetet  i koalitionen gick inte bra. En korruptionsskandal i ODS bidrog till att Václav Klaus tvingades avgå under hösten. En övergångsregering tog tillfälligt över

1998

Parlamentsvalet vanns av socialdemokraterna, men förhandlingar för att få till stånd en ny koalitionsregering misslyckades. ODS beslöt då att stödja en socialdemokratisk minoritetsregering ledd av Milos Zeman.

2002

Även detta parlamentsval blev Socialdemokraterna största partiet och bildade nu regering med en mindre, borgerlig tvåpartiallians. Premiärminister blev den nye socialdemokratiske ledaren Vladimir Spidla

2003

När Václav Havels mandatperiod löpte ut i februari hade parlamentets båda kamrar inte lyckats utse någon efterträdare. Först efter tre försök valdes ODS-ledaren Václav Klaus till ny president med knappast möjliga marginal. Turerna kring presidentvalet berodde i hög grad på att socialdemokraterna hade haft svårt att enas om en presidentkandidat

I en folkomröstning om EU-medlemskap i juni röstade drygt 77 procent ja

2004

I maj blev Tjeckien en av EU:s tio nya medlemsstater

Vladimir Spidla avgick som premiärminister i juli efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i socialdemokraternas centralkommitté. Han ersattes av inrikesminister Stanislav Gross, vars korta tid som regeringschef utmärktes av rykten om mutaffärer

2005

Stanislav Gross avgick som premiärminister i april. Därefter enades tre partier, med Socialdemokraterna som största parti, om en ny regeringsbildning. Den förre socialdemokratiske ministern Jirí Paroubek blir ny premiärminister

2006

I parlamentsvalet blev ODS största parti med 35 procent av rösterna. Socialdemokraterna som suttit i regeringsställning sedan 1998 fick stöd av 32 procent av väljarna. Ytterligare tre partier klarade femprocentsspärren, Kommunistpartiet som fick 12 procent, Kristdemokraterna (KDU-CSL) med 7 procent och Gröna partiet med 6 procent. Valdeltagandet låg på drygt 64 procent

2007

I januari lyckades ODS äntligen bilda regering med kristdemokraterna och Gröna partiet. De tre partierna kontrollerade 100 av de 200 mandaten i deputeradekammaren och saknade därmed egen majoritet. Två avhoppade socialdemokrater avstod från att rösta när regeringen röstades in

2008

Vaclav Klaus väljs till ny president

Under våren gjorde regeringen en uppgörelse med USA om att inrätta en radarbas nära Brdy, sydväst om Prag. Radarbasen skulle utgöra en del av en amerikansk robotsköld i Europa, med robotar utplacerade i Polen. Oppositionen och en majoritet av invånarna motsatte sig basen, men de två ländernas utrikesministrar undertecknade uppgörelsen i juli

2009

I januari tvingades fyra ministrar att avgå på grund av anklagelser om mutbrott, en av dem var kristdemokraternas omstridde ledare Jiri Cunek

I januari blev Tjeckien EU:s ordförandeland

I februari röstade deputeradekammaren med klar majoritet ja till Lissabonfördraget

I slutet av mars, efter knappt tre månader som EU:s ordförandeland, fälldes regeringen i en misstroendeomröstning i parlamentet

I oktober, efter lång förhalning, skrev äntligen president Klaus under EU-fördraget, som därmed kunde träda i kraft vid nästa månadsskifte

2010

I februari förbjuds Arbetarpartiet (DS), ett litet parti långt ut på högerkanten, av regeringsrätten. Det är första gången som ett parti tvingas bort av politiska skäl efter kommunismens fall 1989

I april avgår Demokratiska medborgarpartiets ledare Mirek Topolánek mitt i valrörelsen sedan han uttalat sig nedsättande om kyrkan, judar och homosexuella. Han efterträds av Petr Necas

Talmannen i deputeradekammaren, Miloslav Vlcek från ODS, avgår efter misstankar om att han missbrukat offentliga medel. Han efterträds av Miroslava Nemcová från samma parti

I maj blir Socialdemokraterna största parti med 22 % av rösterna och 53 platser i valet till deputeradekammaren, medan ODS, som förlorar mer än en tredjedel av sina mandat, får 20 %
SSD:s partiledare Jirí Paroubek tvingas lämna sin post efter partiets valnederlag. Han efterträds av Bohuslav Sobotka

I juli bildar ODS-ledaren Petr Necas en koalitionsregering tillsammans med det konservativa TOP 09 och mittenhögerpartiet VV

I augusti tillträder den nya borgerliga regeringen. TOP 09:s ledare Karel Schwarzenberg får posten som utrikesminister och VV:s ledare Radek John blir inrikesminister

I september lägger regeringen fram ett förslag till ny budget som innehåller lönesänkningar för offentliganställda samt minskningar av pensioner, föräldrapenning och andra sociala förmåner. Syftet är att minska budgetunderskottet från 4,8 % av BNP till 4,6 % till 2011. Sparplanerna orsakar protester, bland annat en stor demonstration i Prag

I oktober hålls val till senaten. Socialdemokratiska CSSD får för första gången egen majoritet i senaten
I december avgår miljöminister Pavel Drobil från ODS efter anklagelser om förskingring av statliga medel

2011

I april avgår transportminister Vit Bárta från VV efter mutanklagelser. På grund av en konflikt med premiärminister Petr Necas tvingas VV-ledaren Radek John lämna uppdraget som inrikesminister. Han utses till vice premiärminister med ansvar för regeringens antikorruptionspolicy

I maj avgår VV-ledaren Radek John från posten som vice premiärminister. Han hävdar att han inte fått stöd i regeringen för sin antikorruptionsstrategi

I juli utser premiärminister Petr Necas två nya ministrar från VV; Karolína Peake blir vice premiärminister och Pavel Dobes transportminister

I december avlider Tjeckiens förre president Václav Havel. Havel blev 75 år och hyllas vid sin bortgång inte bara i Tjeckien, där tre dagars landssorg utlyses, utan över hela världen

2012

I januari beslutar regeringen att egendom som konfiskerats av den tidigare kommunistregimen ska återlämnas till kyrkan under en 30-årsperiod. Dessutom ska kyrkan få ersättning med motsvarande nära 2,5 miljarder kronor

I februari godkänner senaten ett förslag till grundlagsreform som innebär att Tjeckiens president i fortsättningen ska väljas direkt av folket, istället för som tidigare av parlamentet

I mars väljer Tjeckiens regering, precis som Storbritanniens, att tills vidare stå utanför den finanspakt som EU:s övriga ledare undertecknar

I april döms förre transportministern Vit Bárta från VV till villkorligt fängelsestraff för korruption
Stora fackföreningsledda protester hålls mot regeringens planer på skattehöjningar och nedskärningar i välfärden. I Prag deltar nära 100 000 demonstranter. Protesterna riktar sig även mot den utbredda korruptionen i samhället

I maj godkänner regeringen formellt ett sparpaket som bland annat innehåller sänkta pensioner
Ett nytt parti, Liberaldemokraterna. kallat Lidem grundas av Karolína Peake sedan hon lämnat VV. Flera av grundarna kommer från VV

I september förbjuder regeringen all försäljning av sprit med över 20 % alkoholhalt sedan 19 människor dött av illegal sprit med livsfarlig metanol

I december avskedas Karolína Peake efter en vecka på posten som försvarsminister. Hon är den tionde ministern som tvingats avgå sedan koalitionsregeringen tillträdde 2010. Peake sitter dock kvar som vice premiärminister

2013

I januari benådar den avgående presidenten Václav Klaus över 7 000 fångar, nära en tredjedel av landets dömda brottslingar. Amnestin får hård kritik från oppositionen då den även stoppar flera gamla rättsprocesser mot korruptionsmisstänkta

I presidentvalet den 11-12 januari deltar nio kandidater. Bland dem finns flera kända politiker, bland andra den tidigare socialdemokratiske premiärministern Milos Zeman och utrikesminister Karel Schwarzenberg från TOP 09

I den andra omgången av presidentvalet möts Zeman och Schwarzenberg den 25-26 januari. Zeman segrar med drygt 55 % av rösterna

I mars röstar senaten med knapp marginal för att ställa president Klaus inför rätta för högförräderi. Detta sker bara några dagar innan hans mandatperiod löper ut. Hans beslut att ge flera tusen fångar amnesti i slutet av 2012, liksom hans försök att gå emot regeringen genom att inte skriva under Lissabonavtalet samt hans vägran att formellt godkänna utnämningar av domare anges som skäl. Förutom att han riskerar att förlora sin pension som president, betyder en fällande dom inte så mycket

Den 9 mars tillträder Milos Zeman som president

Författningsdomstolen meddelar att det inte finns laglig grund för att åtala den avgångne presidenten  Václav Klaus för högförräderi

I juni grips premiärminister Petr Necas stabschef och flera av Necas medarbetare av polis misstänkta för korruption. Stabschefen misstänks för att ha erbjudit politiker mutor och beordrat underrättelsetjänsten att genomföra illegal övervakning. Skandalen leder till regeringskris, där Necas tvingas lämna in sin avskedsansökan men leder tills vidare en expeditionsministär

President Zeman ger förre finansministern Jiri Rusnok i uppdrag att bilda en ny regering som mest ska bestå av fackexperter. Rusnok tillhör vänstern och satt med i den regering som Zeman ledde i början av 2000-talet

Åklagare begär att parlamentet upphäver den juridiska immuniteten för förre premiärministern Petr Necas

Den 10 juli tillträder den nya regeringen under Jiri Rusnok. Förre premiärministern Jan Fischer utses till finansminister och vice premiärminister

I juli drar åklagarna tillbaka sin begäran att få åtala Petr Necas efter det att Högsta domstolen fastslagit att tre före detta parlamentsledamöter som varit indragna i samma korruptionshärva skyddas av juridisk immunitet

Den nya regeringen höjer den lagstadgade minimilönen, som inte justerats sedan 2007. Den nyss avgångna borgerliga regeringen hade i flera år motsatt sig fackens krav på höjd lägsta tillåtna lön, som utgår till omkring 120 000 människor

I augusti förlorar Jiri Rusnoks expeditionsregering en förtroendeomröstning i parlamentet och avgår. Parlamentet röstar för att upplösa sig, vilket innebär att nyval kommer att hållas, med all sannolikhet i oktober

Tjeckien Geografi

Geografiskt ligger Tjeckien mitt i Europa och dess centrala läge gör det lätt att nå från de flesta andra europeiska länderna. Landets yta uppgår till cirka 78 866 kvadratkilometer, vilket motsvarar mindre än 20 % av Sveriges. Landskapet består till stor del av ett backigt högland. I norr ligger bergsmassivet Krkonose med landets högsta bergstopp Snezka, 1 602 meter hög. De böhmiska bergen är mycket gamla och bildades redan för 380 miljoner år sedan. Tjeckien har ett stort antal vattenvägar i form av floder och andra vattendrag. Större floder är Labe (Elbe) som rinner upp i Krkonose-bergen och Vltava (Moldau) som ligger i södra Böhmen. Naturliga sjöar är det ont om men det finns flera större dammanläggningar. Dessutom har man ett antal källor med mineralhaltigt vatten. Vid flera av dessa har det byggts upp kurorter, som sedan blivit större städer. Till exempel Karlovy Vary (Karlsbad) och Marianske Lazne (Marienbad).

Tjeckien Befolkning, språk och sociala förhållanden

Tjeckiens befolkning är tämligen jämnt fördelad över landet. De flesta av invånarna bor i mindre städer och Prag är den enda staden med över en miljon invånare. Majoriteten av invånarna är tjecker, men här lever även minoriteter av slovaker, romer, polacker, tyskar, ukrainare, vietnameser och ryssar.
Före andra världskriget levde cirka 120 000 judar i nuvarande Tjeckien. Drygt 25 000 judar hann utvandra och undkom därmed tyskarnas förintelseläger. Av de övriga överlevde bara cirka 14 000.
Efter kriget deporterades mellan två och tre miljoner tyskar, så kallade Sudettyskar, från dåvarande Tjeckoslovakien och deras egendom beslagtogs.

I folkräkningen 2001 uppgav knappt 12 000 personer att de var romer, men
Enligt beräkningar finns det 150 000–300 000 romer i Tjeckien, i folkräkningen 2001 uppgav dock bara cirka 12 000 personer att de var romer. Romerna diskrimineras när det gäller utbildning, bostäder och arbete och ett flertal allvarliga rasistiska övergrepp på dem har förekommit och förekommer. Under 1997 lade regeringen fram en plan på hur romernas ekonomiska och sociala villkor skulle förbättras. Även romska organisationer kräver respekt för romernas rättigheter i allt större omfattning.

Tjeckiska är landets officiella språk. De tjeckiska och slovakiska språken är nära besläktade och kan förstås inbördes. I de äldre generationerna finns många som talar tyska, bland yngre talar allt fler engelska. Generationerna däremellan lärde sig främst ryska i skolan.

Sedan 1990 har de sociala klyftorna har ökat. En stor del av sjukvården har privatiserats och alla har rätt att välja sin egen läkare. Detta system är dock för dyrt för staten varför man från 1 januari 2008 infördes en låg avgift för läkarbesök på 30 tjeckiska kronor (cirka SEK 10:-). För ett dygns sjukhusvård är avgiften dubbelt så hög. Hälsoläget har på senare år förbättrats varför medellivslängden har ökat och spädbarnsdödligheten minskat.

Pensionsåldern ska successivt höjas till 63 år från år 2013.

Lagen garanterar lika lön för lika arbete för män och kvinnor, men kvinnor tjänar i genomsnitt 25–40 procent mindre än män och ökar ju högre befattningarna är.

Under 1990-talet ökade brottsligheten kraftigt, även om den inte är speciellt hög jämfört med västländernas. Prostitutionen har ökat i Prag och i gränstrakterna mot Tyskland och Österrike. Många av de prostituerade kommer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldavien. Prostitution är tillåtet, men koppleri är förbjudet.

I mars 2006 godkände parlamentet en ny lag som gjorde det möjligt för personer av samma kön att ingå partnerskap.

Tjeckien Utbildning

I Tjeckien finns förskolor för barn mellan tre och sex år. Nio av tio barn börjar i den avgiftsfria nioåriga grundskolan vid sex års ålder. De flesta fortsätter sedan till gymnasiet där det finns både yrkesorienterande och teoretiska utbildningar. Vid sidan om de statliga skolorna finns det privata.

Inte ens vart femte romskt barn fullföljer grundskolan på grund av diskriminering vad gäller utbildning. Många romska barn går i specialskolor för elever med förståndshandikapp.

2005 inleddes ett skolprojekt för att lära eleverna mer om landets historia under kommuniståren.

I Tjeckien finns ett tjugotal universitet och högskolor. Antalet studenter inom den högre utbildningen har ökat och terminsavgifter har införts för vissa studenter. Färre kvinnor än män fortsätter till högre studier. Nästan fyra av fem tjecker har någon slags gymnasieutbildning och drygt var tionde har universitets- och högskoleutbildning.

Tjeckien Flora och Fauna

En stor del av landets yta är täckt av skog, som domineras av barrträd. De skilda geologiska och klimatologiska förhållandena påverkar växtligheten, som uppvisar stora variationer. Det finns mer än 3 000 olika växter registrerade. Luftföroreningar har skapat skogsdöd i framför allt de norra delarna av landet.

Tjeckiens djurliv är inte speciellt rikt. I de stora ek- och bokskogarna lever kronhjort, rådjur och vildsvin. På slätterna lever vildkaniner, fasaner och rapphöns. De stora rovdjuren, som varg och björn, är sedan länge utrotade. En av faktorerna som påverkat djurlivets omfattning är den miljöpåverkan som ägt rum.

För mer information se tjeckien-fakta

Ett besök i Tjeckien bjuder alltid på intressanta upplevelser i form av vackra medeltida stadsmiljöer och fina naturupplevelser på landsbygden. Mat och boende är fortfarande förhållandevis billigt, så även det goda tjeckiska ölet. Prag är, enligt mitt tycke, en av de vackraste huvudstäderna i Europa.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik