Färöarna historia, geografi, befolkning, språk, religion mm
På denna sida finns information om Färöarna historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Några bilder från min resa till Färöarna
Här finns information om Färöarna historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Några platser jag besökte under min resa till Färöarna var torshavn, streymoy, vestmanna, bordoy, gjögv, klaksvik, hvalvik, saksun och kirkjuböur
Färöarna utgörs av en grupp av 18 mindre öar som ligger i Norra Atlanten. Ögruppen ligger cirka 37 mil norr om Skottland, mitt emellan Norge och Island och halvvägs mellan Danmark och Grönland. På huvudön Streymoy ligger huvudstaden Tórshavn, världens minsta huvudstad, med cirka 12 400 invånare. Totalt på öarna bor det knappt 50 000 invånare. På Färöarna råder tystnaden, om man undantar skriket eller sången från alla de fåglar som lever på öarna. Här finns underbart vacker och dramatisk natur som skänker avkoppling och harmoni åt den stressade människan.
Läs om min resa färöarna-resa
En gammal färöiska legend säger att öarna tillkom under skapelseprocessen när en av de arbetande förmännen rensade naglarna och slängde iväg skräpet.
Färöarna historia
Man tror att öarna upptäcktes av irländska munkar redan på 500-talet efter Kristus när de under sju års seglatser i okända vatten seglade förbi dessa i sitt sökande efter hedningar att kristna. Under sina seglatser nådde de två öar som de kallade ”Fåröarna” och ”Fågelparadiset”. Färöarna, som på färöiska uttalas ”FER-ya”, stammar från ordet ”faar oy” vilket betyder ”Fåröarna”. ”Fågelparadiset” kan mycket väl ha varit ön Mykines, den västligaste av Färöarna, som är en ö med mycket rikt fågelliv.
De första bosättarna
Öarnas första bosättare var utan tvekan irländska munkar. Det var förmodligen de som lade grunden till den stam av får som strövade på öarna när de de första norska nybyggarna kom hit i början på 800-talet. De fårflockar som fanns vid denna tidpunkt liknar dem som idag finns på en liten skotsk ö. De ursprungliga fårstammarna har nu ersatts av andra.
De första norrmännen som bosatte sig på öarna kom från södra Norge som de lämnade i sitt sökande efter land där de kunde få leva ett fridfullt liv. Hemma i Norge var det krig och politisk oro. De första bosättarna var inte vikingar, som senare skulle erövra stora delar av världen, utan enkla jordbrukare. Dessa första bosättare tecknade inte ned sin historia varför lite är känt om deras liv. Först på 1200-talet skrevs ”Färingasagan” av en islänning som beskriver färingarnas liv och leverne. ”Färingasagan” berättar om starka motsättningar mellan dem som bekände sig till Asatron och de kristna på 1 000-talet.
Enligt sagan anslöt sig färingarna till Norges dåvarande kung 1035 och blev därmed en konstitutionell del av det norska riket.
”Alltinget”
Redan tidigt bildades en regering på Färöarna grundad på folkets vilja. På halvön Tinganes i Torshavn bildades det första ”Alltinget” år 1035, som hade oinskränkt makt fram till 1380.
Danskt styre
Vid Kalmarunionen tilldelades Norge Danmark och därmed kom Färöarna under danskt styre. Därefter infördes danska lagar och ”Alltinget” ombildades till ett ”Lögting”.
Religiöst centra
Öarnas religiösa centra låg vid Kirkjuböur på Streymoys sydvästra spets. Här byggdes den första kyrkan på 1100-talet, Magnus katedralen. Idag återstår endast ruinerna. Fram till Reformationen 1535, som blev en omvälvande tidsperiod för färingarna, fanns här 33 biskopar.
Medeltiden, 1700-talet
Under medeltiden påverkades Färöarna i stor omfattning av de nordiska sjöfararnationerna, speciellt av de hanseatiska köpmännen i Bergen. Efter Reformationen ökade den danske kungens sitt inflytande över örikets handel och införde ett handelsmonopol. Endast utvalda köpmän och företag fick tillstånd till handel med Färöarna.
Reformationen varade i fem år och resulterade i att kyrklig egendom övertogs av staten och att latin ersattes av danska vid gudstjänster.
År 1709 övertogs handeln helt och hållet av det danska kungahuset och öarna styrdes nu direkt från Köpenhamn.
1800-talet
Den 1 januari, 1856 upphörde det danska handelsmonopolet och genast etablerades nya handelskanaler med andra länder. 1872 inköpte färingarna ett engelskt fartyg . Med hjälp av detta började man nu att djuphavsfiska långt bort från Färöarna. Detta fartyg blev grunden till landets fiskerinäring som växte i omfång och blev senare landets huvudnäring. Ryktet om de färöiska sjömännens skicklighet spred sig snabbt över världen.
1900-talet
Under tidigt 1900-tal förespråkade vissa färingar full förening med Danmark. Andra slogs för full självständighet. Fiskerinäringen utvecklades ytterligare och blev den viktigaste inkomstkällan som ökade befolkningens välstånd avsevärt.
Under Andra Världskriget ockuperade britterna Färöarna för att säkra de viktiga Nord Atlantiska fartygslederna och för att förhindra att landet invaderades, precis som tyskarna gjort i Danmark. Denna politiska separation från Danmark ökade Lögtingets, Färöarnas parlament, betydelse. Efter Andra Världskrigets slut ändrades Färöarnas officiella status, från att ha varit en helt integrerad del av Danmark till att bli en självstyrande del av Danmark.
När danskarna anslöt sig till den Europeiska Unionen vägrade Färöarna anslutning. Färingarna hävdade sin 200-mils sjögräns för att värna sina fiskerättigheter. De skapade en egen flagga och ger numera även ut egna frimärken och sedlar. Det färöiska språket har erkänts som officiellt språk, men barnen lär sig fortfarande danska i skolan.
I slutet av 1980-talet ansågs färingarna ha världens högsta levnadsstandard beroende på låga skatter och höga sociala omkostnader. I början på 1990-talet sjönk inkomsterna från fisket på grund av överfiske som ledde till starkt minskade fångster. Den befarade ekonomiska katastrofen blev ett faktum. Banker gick i konkurs och den danska staten krävde en sanering av den färöiska ekonomin. Fiskeflottan skulle halveras och 16 av landets 22 fiskefabriker skulle stängas. Arbetslösheten ökade snabbt till mer än 20 %. Den ekonomiska saneringen lyckades och idag är Färöarna fortfarande en stor fiskenation och färingar lever under höga levnadsförhållanden. De oljefyndigheter som gjorts utanför Färöarna skapar förhoppningar om en ännu bättre ekonomisk framtid och mindre beroende av inkomsterna från fiskenäringen
1998
Inför valet till lagtinget hade önskan om ökat självstyre blivit allt starkare, främst på grund av en konflikt med Danmark om hanteringen av en ekonomisk och finansiell kris på Färöarna
Folkpartiet, Självstyrepartiet och Republikanerna gick fram i valet och bildade regering med huvudmål att inom fyra år ge Färöarna status som självständig stat
1999
I maj enades Färöarna, Storbritannien och Danmark om gränserna i havsområdet väster om Shetlandsöarna och sydöst om Färöarna. Sedan dess har Färöarna med hjälp av utländska bolag börjat söka efter olja öster om ögruppen. Mindre fyndigheter hittades 2001. Danmark och Färöarna har slutit ett avtal om att ifall Färöarna börjar utvinna olja ska det danska bidraget till öriket omförhandlas
2000-talet
2000
I maj inleddes förhandlingar med Danmark om att låta Färöarna bli en självständig stat. Förhandlingarna blev inte framgångsrika för färöingarna då Danmark motsatte sig Färöarnas självständighet hotade med att inom fyra år avveckla det omfattande ekonomiska stödet till ögruppen. Färöarnas regering hade hoppats på en gradvis nedtrappning av stödet under en period på 15 år. En planerad folkomröstning om en tidsplan för självständigheten ställdes in då opinionen hade hunnit bli negativ
2001
Regeringsskiftet i Danmark hösten förbättrade förhandlingsklimatet mellan Köpenhamn och Torshavn
2002
I februari enades den danska regeringen och den lokala färöiska om att Färöarna skulle ta över ansvaret för invandrar- och flyktingfrågor samt polisväsendet
Lagtingsvalet i april blev helt jämnt mellan vänstern och de borgerliga liksom mellan självständighetsanhängare och -motståndare. Regeringskoalitionen hade förlorat sin majoritet och blev beroende av Centerpartiets enda mandat. I den nya regeringsförklaringen tonades kraven på självständighet ned vilket Republikanerna motvilligt fick acceptera
2003
Avtalades med Danmark att Färöarna själva bestämmer när man vill ta över ansvaret för och finansieringen av de samhällsområden som fortfarande sköts av Köpenhamn
2004
Den ökande oenigheten mellan Folkpartiet och Republikanerna ledde till att koalitionen upplöstes, och att nyval hölls i början av året. 1990-talets gynnsamma period hade ersatts av ekonomisk kris och minskad tro bland allmänheten på att öarna kan klara sig på egen hand. Socialdemokraterna gick framåt i valet, och dess ledare Jóannes Eidesgaard blev ny lagman för en koalitionsregering med Sambandspartiet och Folkpartiet
2005
beslutades att Färöarna skulle ta över ansvaret för det lokala rätts- och polisväsendet, hälsovården, gränskontrollen, pensionerna, fängelsesystemet och lokala utrikesfrågor
Färöarnas handels- och tullavtal med EU utvidgades under året till att även gälla fiskeindustrin. Fiskeriföretag på öarna kan bereda utländsk fisk och sälja den vidare inom EU utan att betala extra tull
2008
I valet i januari var självständighetsfrågan nedtonad. Socialdemokraterna förlorade ett mandat men de andra behöll sina varför lagmannen Eidesgaard valde att bilda en ny koalition med Republikanerna och Centerpartiet. För första gången fick landsstyret ett utrikesdepartement. Regeringssamarbetet fungerade dock inte så bra, bland annat på grund av att Republikanerna röstade emot ett förslag om minskade fiskekvoter
I september bildades en ny regering Socialdemokraterna, Sambandspartiet och Folkpartiet. Ny lagman blev Kaj Leo Johannesen från Sambandspartiet
2011
I lagtingsvalet i oktober ökade Sambandspartiet sin representation med 1 mandat till 8. Folkpartiet ökade också med 1 mandat till 8. Republikanerna backade med 2 mandat till 6. Kaj Leo Johannesen fortsatte som lagman i en ny regeringskoalition med sitt eget parti Sambandspartiet, Folkpartiet samt Centerpartiet och Självstyrelsepartiet
2015
I september ledde lagtingsvalet till maktskifte då Socialdemokraterna blev största parti med 25 % av rösterna. Republikanerna kom på andra plats med 21 % och därmed fick 7 mandat.
Under ledning av socialdemokraten Aksel V Johannesen bildade Socialdemokraterna regering med partierna Republikanerna och Framsteg
2019
Augusti
Valet till lagtinget ledde åter till ett maktskifte och en borgerlig regering mellan Folkpartiet, Sambandspartiet och Centerpartiet bildades. Efter valet fick Folkpartiet åtta platser i lagtinget, Sambandspartiet sju och Centerpartiet två. Lagman, regeringschef, blev Sambandspartiets Bárður á Steig Nielsen.
Oppositionspartierna Socialdemokraterna fick sju mandat i lagtinget och Republikanerna sex
Den nya regeringen ville, bland annat dra tillbaka en omdebatterad fiskereform som den tidigare regeringen hade drivit igenom vilken hade gjort det svårare för utlänningar att få fiskelicenser. Regeringen ville också att Färöarna skulle få större självbestämmande när det gäller utrikespolitiken, vilket skulle förhandlas med den danska regeringen
Färöarna Flora och Fauna
På Färöarna finns det praktiskt taget inga träd, hela skogar finns inte. Trädväxten hämmas av hög salthalt i jorden närmast havet, hårda vindar och betande får. Trots detta har man hittat cirka 1 600 olika växtarter på öarna. Huvudsakligen olika arter gräs, mossor och lavar. Fågellivet är oerhört rikt på öarna och populationerna hör till världens tätast. Färöarna är ett eldorado för fågelskådare. Nästan 50 olika fågelarter häckar regelbundet på öarna. Ytterligare ett trettiotal gör det mera oregelbundet. Bästa tiden för fågelskådare att besöka öarna är mellan april och augusti
Vattnen runt Färöarna är mycket fiskrika och i dem simmar även flockar av olika valar och delfiner
Färöarna geografi och Färöarna geologi
De 18 bebodda öarna, och många små obebodda, som utgör Färöarna har en yta motsvarande 1 399 kvadratkilometer. Färöarna ligger cirka 600 kilometer väster om Norge, cirka 370 kilometer nordöst om Skottland och cirka 400 kilometer sydöst om Island. Längsta avståndet på öarna från öst till väst är cirka 80 kilometer och cirka 115 kilometer från norr till söder. Öarna kan indelas i fyra geografiska områden.
I mitten av landet ligger öarna Streymoy och Eysturoy, de mest bebodda öarna. Huvudstaden Torshavn är världens minsta huvudstad och ligger på Streymoys sydspets. Runt Streymoys sydspets ligger öarna Koltur, Hestur och Nolsoy.
Väster om Streymoy ligger öarna Vagar, här finns landets enda internationella flygplats och Mykines, den västligaste av alla öar. Mykines är mest känt för sitt rika fågelliv. Nordöst om Eysturoy ligger öarna Kalsoy, Kunoy, Bordoy, Vidoy, Svinoy och Fugloy.
Den sydligaste ögruppen utgörs av öarna Suduroy, Sandoy, Skuvoy, Stora Dimun och Littla Dimun.
Geologiskt är Färöarna eroderade lämningar efter den så kallade Thuleplatån, en Atlantisk kontinent som sedan länge försvunnit. Öarna är mycket bergiga och stenlagren bildades av vulkaniska aktiviteter. Under den senaste istiden var Färöarna täckt av ett tjockt islager. När detta smälte formades öarna till sitt nuvarande utseende med vackra dalgångar, sund och fjordar.
För mer information se färöarna-fakta
Färöarna klimat och Färöarna miljö
Färöarnas klimat liknar Islands. Det är dock något varmare och stormigare. Nederbörd i olika former kommer i genomsnitt under 280 dagar per år. Golfströmmens varma vatten gör att temperaturen i havsvattnet runt öarna håller sig runt plus 10 grader Celcius hela året
Medeltemperaturen på Färöarna är +3 grader C i januari och +10 grader C i juli
Den marina miljön runt Färöarna anses vara en av de renaste i Nord Atlanten. Även luft- och övrig miljöförstöring är minimal, vilket man lägger märke till och som känns vid ett besök på öarna. Trots det stora antal får som finns på öarna verkar även sötvattenmiljön vara relativt lite påverkad
Färöarna befolkning
Det bor lite drygt 50 000 människor på Färöarna, ungefär 21 000 av dem bor i huvudstaden Torshavn. I den näst största staden Klaksvik bor inte fullt 5 000 människor. Resten av befolkningen är utspridd på övriga orter och öar. Många färingar har emigrerat till Danmark. Majoriteten av landets befolkning är ättlingar till de nybyggare som lämnade det oroliga Norge under vikingaperioden
Färöarna språk
Det färöiska språket tillhör den germanska språkgruppen och stammar från den norska som talades under vikingaperioden, men har även påverkats av det gäliska språket. Det är besläktat med isländskan och vissa norska dialekter. Inte förrän på 1890-talet blev färöiskan även ett skrivet språk. 1948 fick det officiell status och blev jämbördigt med danskan
Färöarna turism
År 2018 kom drygt 110 000 besökare till Färöarna
Dagarna på Färöarna lämnade minnen efter många starka naturupplevelser. Bland de främsta var turen med skepparen Palli Lamhauge till Vestmannas fågelklippor. Besök Färöarna om du vill uppleva någonting speciellt!
För mer information färöarna-fakta
Faroes tourism Visit Faroes
Sidan uppdaterad: 230330
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik