spanien-andalusien-resa

Resa till Andalusien,
Granada, Sevilla, Cordoba, Ronda, Malaga mm

Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

Resa till Andalusien, Granada, Sevilla, Cordoba, Ronda, Malaga mm 

malaga, córdoba, granada, sevilla, ronda, el chorro, vandringsleden ”Camino del Rey” var platser jag besökte under min resa till andalusien, spanien, rainer stalvik

Man tror att de första människorna bosatte sig i det område vi idag kallar för Andalusien redan under den yngre stenåldern. Dessa följdes senare av, bland annat fenicier, greker, kartager, romare och vandaler. År 711 efter Kristus invaderade morerna regionen och styrde den i mer än sjuhundra år. Arabernas rike, El-Andalus, blev det mest framgångsrika, blomstrande och välmående i Västerlandet. Städer som Córdoba, Granada och Sevilla var betydelsefulla makt- och lärdomscentra vars kulturarv vi än idag ser ett stort antal spår av. Arabernas vackra byggnader finns kvar på många platser i Andalusien och flera av dem finns med på UNESCO:s lista över världskultursarv. Jag har länge haft planer på att besöka Andalusien, ”Morernas forna rike” och besöka några av deras betydelsefulla städer.

Resa till Andalusien

Under denna resa besökte jag Malaga, Córdoba, Granada, Sevilla, Ronda och andra platser med arabiskt kulturarv. Det blev en resa som överträffade mina förväntningar i form av kulturupplevelser, men jag fick även flera fina naturupplevelser; till exempel när jag besökte den lilla byn El Chorro med sin berömda, men livsfarliga, vandringsled ”Camino del Rey” och berget El Torcal där jag möttes av minusgrader, stormvindar och snö! Lite kuriosa – vid katedralen i Sevilla fick jag uppleva en filminspelning med Tom Cruise och Cameron Diaz! Se bilder här nedan på dem och några andra av alla de bilder jag tog under resan.

Denna rundresa väckte mitt intresse att utforska Spanien ytterligare!

Kort  om Andalusiens historia

Enligt legenden skilde Herkules, den grekisk-latinska mytgestalten, Europa från Afrika vid Gibraltar sund genom att skapa Medelhavet. Herkules, som var son till guden Zeus, blev en så stark symbol för Andalusien att hans bild nu finns med på den andalusiska flaggan tillsammans med två kolonner.

Andalusiens första invånare lär ha kommit från norra Afrika under den yngre stenåldern. Härifrån sökte de sig vidare ut i Europa. Därefter kom Iberierna och på 1100-talet före Kristus grundade fenicierna staden Gades, som idag heter Cadiz och anses vara Europas äldsta stad. Under 800- till 700-talen före Kristus, influerade fenicierna till grundandet av Tartessoscivilisationen i västra Andalusien. Sedan bosatte sig greker och kartager i Andalusien och på 300-talet före Kristus gjorde romarna Andalusien till en romersk provins (Baetica). Här föddes Trajanus och Hadrianus, två av romarrikets mäktigaste kejsare. Från 300-talet före Kristus till 400-talet efter Kristus styrdes Andalusien från Córdoba och var en av de rikaste och mäktigaste delarna i det romerska riket under denna period.

När romarriket förlorade sin kraft bosatte sig vandalerna, som kom från norra sidan av floden Rhen, i Guadalquivirdalen år 411 e Kr.

År 711 börjar de islamska erövringarna på den iberiska halvön när den arabiske generalen Tarik ibn Ziyad landsteg med 10 000 soldater vid Gibraltar. Under åtta hundra år gjorde den arabiska civilisationen al-Andalus till den mest framgångsrika och blomstrande regionen i Västerlandet. Det arv, i fråga om rikedom och lärdom, som Cordobakalifatet spred finns på olika sätt kvar i de åtta andalusiska provinserna än idag.

Slutet på den arabiska epoken inleddes med att kristna trupper segrade över en arabisk armé vid Navas de Tolosa, som ligger norr om Jaen, år 1212.

År 1236 föll Córdoba och år 1248 Sevilla. Granada föll inte förrän den 2 januari år 1492 och då fördrevs den siste moriske kungen, Boabdil. Därmed var den arabiska epoken definitivt över. Kvar finns nu ett rikt kulturarv och många vackra byggnader från den arabiska perioden.

Efter att Christofer Columbus upptäckt Amerika år 1492 blomstrade de andalusiska städerna Sevilla och Cadiz, som var platser dit rikedomarna från spanjorernas erövringar i, bland annat, Sydamerika skeppades. Det är därför några av Spaniens vackraste städer med sina fantastiska byggnader återfinns i Andalusien.

Namnet Andalusien har sitt ursprung i det arabiska al-Andalus.

För mer information se spanien-fakta

Resa till Andalusien, Spanien

Málaga

Min resa startade och slutade i Malaga, Andalusiens näst största stad med cirka 650 000 invånare. Idag är Malaga mest förknippat med att soltörstande turister från hela världen flyger hit och sedan fortsätter till de stora badorterna längs Costa del Sol, Solkusten, till exempel Torremolinos, Fuengirola och Marbella.

Málaga har en mycket gammal historia och grundades förmodligen av fenicierna. Sin höjdpunkt nådde staden under den islamska epoken då den var huvudhamn i Emiratet Granada.

Själv stannade jag ett par dagar i Málaga för att utforska stadens sevärdheter och det finns flera intressanta att besöka, till exempel, alcazaba, en av de största arabiska borgarna som finns bevarade i Andalusien. Den byggdes mellan 700- och 1 000-talen. En ringmur förbinder alcazaba med fästningen Castillo de Gibralfaro som är en morisk 1300-tals borg. Härifrån har man fina vyer över staden med den pampiga tjurfäktningsarenan La Malagueta. Vid alcazaba ligger den delvis utgrävda romerska teatern.

Under promenaden tillbaka mot centrum från Alcazaba tittade jag först på det vackra Ayuntamiento (stadshuset) och gick sedan vidare till stadens imponerande katedral som kallas La Manquita vilket betyder ”den enarmade”, vilket syftar på att katedralens andra torn aldrig blivit helt färdigställt. Katedralen började byggas år 1528. Mitt emot katedralen ligger Palacio Episcopal, Biskopens palats, och på torget mellan detta och katedralen finns flera trevliga uteserveringar. Vid Plaza Constitution finns flera vackra gamla hus och från detta torg strövade jag vidare ned för affärsgatan Marques de Larios, som var full av julhandlande, fönstershoppande och uppträdande människor.

Jag gick runt i centrum i flera timmar varje dag och njöt av folklivet, stannade till på någon uteservering för att äta eller ta en öl. Ibland promenerade jag längs strandvägen söderut till mitt hotell eller via den den långa gatan Heroes de Sostoa och fick på så sätt en hyfsad överblick över en del av den södra delen av staden. Tyvärr missade jag Picasso-museet!

Málaga är en trivsam stad och en bra bas för vidare utforskning av Andalusien!

Granada

Granada har en mycket lång historia. Staden tillkom när iberier bosatte sig i den stadsdel som idag kallas för Albaicín, mera känd som de ”arabiska kvarteren”. Visigoterna, västgoterna,  besegrade iberierna. Visigoterna besegrades i sin tur av morerna , de arabiska erövrarna, med hjälp av stadens judiska befolkning år 711 e Kr. Efter att de kristna återerövrat Cordoba år 1236 och Sevilla år 1248 drog sig muslimerna tillbaka till Granada som de höll ända fram till 1492. Under arabernas styre blev Granada en av Europas rikaste städer. Den arabiska och judiska befolkningen kom att förföljas på olika sätt efter att staden fallit och på 1600-talet fanns inga av dessa invånare kvar i staden. Efter det tappade staden alltmer av sin betydelse och inte förrän ett intresse för den arabiska kulturen på 1830-talet vaknade och turisterna började söka sig hit började staden åter att blomstra. Idag har Granada cirka 300 000 invånare.

Staden har många sevärdheter och jag besökte några av dem.

Albaicín, den forna arabiska staden. Här lever det moriska arvet kvar i stor omfattning, men det finns också imponerande byggnader av senare datum i denna stadsdel. Det moriska arvet syns i arkitekturen genom de smala, vindlande och trånga gatorna, de höga husen och de hästskoformade husportarna. Det är en fröjd att ströva i dessa kvarter med välvårdade hus och underbar atmosfär.

Jag började min promenad genom Albaicin vid Plaza Nueva eftersom jag bodde på ett litet trevligt pensionat strax intill torget. Den första byggnaden jag lade märke till var Real Chancilleria, den kungliga domstolen, med sin imponerande renässansfasad från 1530-talet. Vid Plaza Santa Ana ligger den vackra kyrkan Iglesia de Santa Ana  byggd i mudéjararkitektur på 1500-talet. Jag fortsatte min vandring på Carrera del Darro, gatan som följer den lilla floden Rio Darro. Utefter gatan ligger flera gamla vackra byggnader och broar, bland annat El Banuelo, som är ett moriskt badhus uppfört på 1 000-talet och Granadas äldsta byggnad, och Museo Arquelogico, det arkeologiska museet, är ännu en vacker byggnad från 1500-talet.

Går man till Plaza San Nicolas har man fina vyer över staden och Alhambra. Här brukar det vara ett intressant folkliv där ”hippies”, som säljer smycken, dansar eller har olika former av uppträdanden, blandas med ” vanliga” besökare.

Sacromonte , var tidigare det område där stadens zigenare bodde i grottor. Idag finns bara enstaka bebodda grottor kvar längst upp på berget vid kyrkan Ermita de San Miguel Alto. Om man bemödar sig att gå upp på berget till kyrkan kommer man nära delar av den gamla stadsmuren och får fina vyer över staden, Alhambra och de snöklädda bergen i Sierra Nevada. Strax nedanför kyrkan finns ett tiotal bebodda grottbostäder!

I centrala staden ligger Granadas imponerande katedral som är en av landets största. Den började byggas år 1523 på order av de spanska regenterna Ferdinand och Isabella men var färdigbyggd först tvåhundra år senare! Även här finns andra sevärdheter som Capilla Real, det kungliga kapellet ligger i anslutning till katedralen. Det byggdes under åren 1506 till 1521, även det på uppdrag av Ferdinand och Isabella. Kapellet var avsett att bli en begravningsplats för spanska regenter och här vilar bland annat Ferdinand och Isabella, deras dotter Johanna den vansinniga och hennes man Filip I, även kallad ”Den sköne”. Palacio de la Madrasa var från början ett arabiskt universitet men blev senare ett stadshus. Corral del Carbón byggdes ursprungligen av morerna. Det blev senare en teater och kolbörs. Idag finns här hantverksbutiker och ett kulturcentrum. Casa de los Tiros är ett palats som byggdes på 1500-talet i mudéjarstil. Familjen som lät bygga detta ägde en gång Baobdils svärd, den siste arabiske kungen som regerade från Granada.

Monasterio de la Cartuja, ett kloster som grundades år 1516 har en överväldigande interiör i guld och marmor. Det ligger en bit utanför centrum.

Alhambra och Generalife är Granadas absolut största sevärdheter och upptagna på UNESCO:s lista över världskultursarv.

Alhambra är ett arkitektoniskt underverk som från 800-talet var ett fort och som under 1300- och 1400-talen byggdes om till ett kombinerat fort och palats av de nasridiska härskarna. Under årens lopp har Alhambra utsatts för plundring och förstörelse. Napoleons trupper försökte till och med att spränga det i luften! Trots detta finns det fortfarande mycket kvar att se och till höjdpunkterna räknas Nazaríes Palatset med Salón de Embajadores, Patio de Arrayanes, Sala de los Abencerrajes, Patio de Lenoes , Palacio de Carlos V och Alcazaba, citadellet. De berömda lejonstatyerna på Patio de Leones var tyvärr på renovering under mitt besök.

Generalife var nasridernas palats på landet. Det ligger strax norr om Alhambra. Generalife betyder enligt en av flera tolkningar ”Det höga paradisets trädgårdar” . Parken anlades på 1200-talet men har genomgått olika förändringar under tidens gång. Här är rofullt att vandra och njuta av de vackra byggnaderna och trädgården.

Granada har mycket mer att erbjuda än detta och jag besökte flera andra sevärda platser och byggnader än dessa, trevliga restauranger och underbara miljöer, som finns överallt i staden. Granada har definitivt fått en stor plats i mitt hjärta!

Cordoba

Den romerska kolonin Corduba grundades år 152 före Kristus och blev senare huvudstad i provinsen Baetica, som omfattade i stort dagens Andalusien. År 711 e Kr erövrade muslimerna staden och snart blev Cordoba huvudstad i det muslimska kalifatet på den Iberiska halvön. År 756 installerades Abd ar-Rahman, den förste emiren i kalifatet Al-Andalus. Cordoba nådde sin höjdpunkt mellan åren 912 och 961. Då var staden så mäktig att den tävlade i makt och rikedom med Bagdad. År 1236 föll staden för kung Ferdinand III och hans styrkor och stadens började successivt förvandlast till en helt vanlig landsbygdsstad. Med industrialismens intåg i slutet av 1800-talet började staden åter att växa och utvecklas. Idag har Cordoba cirka 320 000 invånare och har en blomstrande turism på grund av stadens många sevärdheter, vara flera från den arabiska perioden.

Några av de sevärdheter jag besökte var dessa:

Stadens främsta sevärdhet är Mezquita var Cordobas stora moské och uppfördes på 1100-talet. Den var en vidareutveckling av den moské som Abd al-Rahman I lät bygga under åren 785 till 787. Moskén byggdes på, och om, under tidens gång och många arkitekturstilar blandades. I moskén finns nu mer än 850 kolonner av sten, jaspis och marmor som bär upp taket på den 23 000 kvadratmeter stora byggnaden, världens tredje största, bara bönehallen uppgår till 14 000 kvadratmeter! Mezquita är en upplevelse både exteriört såväl som interiört! På 1500-talet revs delar av moskén för att ge plats för en katedral, mitt inne i moskén, och minareten gjordes om till klocktorn. Mezquita/katedralen är upptagen på UNESCO:s lista över världskultursarv!

Mitt emot en av ingångarna till Mezquita-Catedral ligger den vackra El Palacio Episcopal, Biskopspalatset. En liten bit därifrån ligger El Triunfo de San Rafael, en stor kolonn, varifrån man har fina vyer över katedralen och floden Guadalquivir. Härifrån fortsatte jag att gå till Puerta del Puente som är en stor portal i början av Puente Romano, den romerska bron. Min vandring fortsatte över bron till brons södra del där Torre del Calhorra ligger, ett torn byggt på 1300-talet.

La Juderia är Córdobas gamla judiska kvarter, av många ansedd som stadens vackraste stadsdel, till stor del uppförda under 1400-talet. Här finns underbara små trånga gator, gränder och många mysiga restauranger att utforska, men även sevärdheter som den gamla synagogan, en av tre i hela Spanien, från 1300-talet, Casa Andalusi ett vackert hus från 1100-talet, den gamla stadsporten Puerta de Almodovar, gamla arabiska bad. La Juderia är en av de trevligaste stadsmiljöer jag utforskat!

Jag besökte även El Alcazar de los Reyes Cristianos, De kristna kungarnas borg, uppförd på 1300-talet och Caballeriaz Reales som var de forna kungliga hovstallarna. Dessa sevärdheter ligger utanför den gamla arabiska stadsmuren väster om La Juderia.

Andra sevärdheter jag besökte bortom den gamla staden var till exempel ruinerna av romerska templet, Plaza de la Corredera där man förr höll tjurfäktningar, Plaza del Potro med värdshuset Posada del Potro som förekom i romanen om Don Quijote, Plaza de Capuchinos med sina många kyrkor. Pampiga kyrkor finns det gott om i Córdoba, och i alla andra spanska städer. Eftersom de representerar ett kulturarv bör man besöka några av dem, vad man än tycker om hur den katolska kyrkans rikedomar tillkom!

Ett annat trevligt inslag i mitt besök i Córdoba var de vackra juldekorationerna som förekom överallt i staden.

Trots att jag var i Córdoba i tre dagar kände jag att jag hade mycket kvar att besöka.

Córdoba är en mycket trevlig stad med fantastisk atmosfär!

Sevilla

Sevilla, cirka 720 000 invånare, Andalusiens huvudstad var en stor och betydande hamnstad redan på romartiden och hette då Hispalis. Under den arabiska perioden kallades staden för Ishbiliya och var ett av de mäktigaste kungarikena i al-Andalus. På 1100-talet tog Almohaderna, en marockansk islamisk sekt, över styret och gjorde staden till sin huvudstad. År 1248 föll Ishbiliya för de spanska trupperna som börjat återerövrat kontrollen över den Iberiska halvön. Från år 1503 ägde all handel rum med de amerikanska kolonierna från Sevilla och staden blev därmed en av världens rikaste och mäktigaste städer.

Jag kom till Sevilla med buss från Córdoba. Här bodde jag på ett litet trevligt pensionat nära Plaza Encarnacion vilket gav mig gångavstånd till alla de sevärdheter jag valt ut att besöka.

Efter att morerna besegrats gjorde man om deras stora moské till kyrka, men i slutet av 1300-talet bestämdes att den skulle rivas och att man istället skulle bygga en kyrka på platsen. Sevillas magnifika katedral, en av de största i världen, började byggas år 1401 och stod färdig år 1507. Den är hela 126 meter lång och 83 meter bred. År 1511 kollapsade den stora domen och fick återuppbyggas. Katedralen är med på UNESCO:s lista över världsarv.

Inne i katedralen finns mycket intressant att titta på; i Capilla Mayor finns katedralens enorma altare, som lär vara världens största, i Sala del Pabellón kan man se en del av katedralens dyrgripar i form av dräkter och olika föremål, Christopher Columbus grav, silveraltaret Custodia de Juan de Arfe, som väger hela 475 kilo och många målningar av berömda konstnärer samt vackra sniderier. Här inne finns också uppgången till Giralda, klocktornet, som ursprungligen var minareten till den stora moskén. Går man upp i tornet bjuds man på en fantastisk utsikt över staden.

Stadens andra stora sevärdhet är Reales Alcazares, Sevillas motsvarighet till Granadas Alhambra, ett slott som byggdes på order av kung Peter I ovanpå det som en gång varit ett praktfullt arabiskt palats. Här kan man gå länge och njuta av de många vackert utsmyckade salarna och de vackra trädgårdarna. Byggnaden är med på UNESCO:s lista över världsarv.

Andra sevärdheter förutom katedralen och Reales Alcázares i Sevilla som är intressanta att besöka, enligt mitt val, är Archivo de Indias, med på UNESCO:s lista över världsarv, ett museum med världens största samling skrifter från de spanska erövringarna i Sydamerika, Hospital de la Caridad, Jardines de Murillo, en vacker trädgård med ett stort monument till Christopher Columbus ära, den stora tjurfäktningsarenan Real Maestranza, Torre del Oro, guldtornet, den gamla arabiska befästningen som en gång i tiden fick ta emot allt guld och silver som skeppades till Spanien från de sydamerikanska erövringarna, den vackra parken Maria Luisa i vilken den fantastiska byggnaden som inrymmer museet Museo Artes y Costumbres Populares ligger och det mäktiga Plaza de Espana med sina kakelklädda bänkar och vackra kakeltavlor som avbildar Spaniens 52 provinser.

Dessutom finns det många vackra kyrkor och torg i Sevilla som är både trevliga och intressanta att besöka förutom en uppsjö av mysiga restauranger och uteserveringar. Folklivet var både sjudande och fascinerande.

Lite kuriosa. Under mitt besök i Sevilla pågick inspelningen av filmen ”Knights and Day” med Tom Cruise och Cameron Diaz. När jag en dag kom till katedralen var området runt denna avspärrat eftersom filminspelning pågick. Därmed fick jag chansen att se de båda berömda filmstjärnorna agera och ta några bilder på dem! Säkerhetspådraget runt Tom Cruise och Cameron Diaz var enormt. Dessutom hade ett stort gäng brittiska ”fotbollshuliganer” kommit till stan för att titta på en fotbollsmatch. De var hårt bevakade av en stor polisstyrka.

Sevilla var en trivsam stad jag hade kunnat stanna länge i, mycket länge till och med!

Ronda

Ronda är en av Spaniens äldsta städer och har under tidens gång haft olika namn. Under den keltiska epoken hette staden Aruna, under den romerska Ancinipo och under den arabiska Izn-Rand Onda. Floden Guadalevín delar staden i två delar. På ett ställe har floden skurit sig 120 meter ned i marken och bildat Tajo-klyftan som ger delar av staden ett dramatiskt läge. Den nya och gamla stadsdelen förenas genom Puente Nuevo, bron som byggdes 1751. De flesta av stadens sevärdheter finns i den gamla delen. I dag är Ronda en ofta besökt stad med cirka 37 000 invånare och ligger 744 meter över havet.

Jag kom till Ronda med första bussen från Malaga, resan som tar cirka 1 tim och 45 min. bjuder på fantastiskt fina vyer.

Det första jag gjorde när jag kom till Ronda var att gå till en utsiktsplats för att fotografera det fantastiska landskapet i morgonljuset, där det sista av morgondimman fanns kvar. Därefter började jag gå runt i staden för att uppleva den underbara atmosfären samt att titta på sevärdheter.

Jag började med att gå ut ur staden för att komma till de båda portarna i den gamla stadsmuren, Puerta de Carlos V och Puerta de Almocábar, och fortsatte sedan vidare på en liten stig nedanför stadsmurarna som araberna byggt. Högt ovanför mig låg några av stadens hus sammanbyggda med stadsmuren. Jag kom till en klunga med hus som fick mig att tänka på en liten by på den spanska landsbygden. Här ligger ruinerna av de arabiska baden som är bland de bäst bevarade i Spanien. I närheten av baden ligger Puente Arabe, en bro som ursprungligen byggdes av romarna. Härifrån har man en fin vy över Puente Viejo, den gamla bron byggd 1616.

Från Puente Arabes gick jag en lång och ganska brant trappa tillbaka upp till staden. På vägen passerar man Puerta de Filipe V, en vacker stadsport byggd i nyklassisk stil. Tillbaka i den gamla staden har man åter fina vyer ut över det omkringliggande landskapet eller dramatiska klippor med bebyggelse.

Så började jag utforska staden och gick först genom smala gator till Iglesia de Santa Maria la Mayor, stadens katedral, med ett klocktorn som ursprunglig var en minaret tillhörande den moské som var byggd på platsen. Mitt emot katedralen ligger det vackra Ayuntamiento, stadshuset. Vandringen fortsatte till Plaza Mondragon där stadsmuseet ligger inrymt i det vackra  Palacio Mondragon byggt år 1314. Därefter gick jag tillbaka mot Puente Nuevo, den nya bron som stod färdig 1793. Från flera platser har man fina vyer över landskapet och klippbranterna. När jag kom till bron mötte jag en orkester som spelade vacker julmusik. Den var på väg till Convento de Santo Domingo, ett kloster, där flera orkestrar mötte upp för att inviga julveckan. Jag lyssnade en stund och gick sedan och tittade på Casa el Rey Morro ett vackert 1700-tals hus som lär vara byggt över ett tidigare arabiskt palats. Strax intill ligger Palacio de los Marqueses de Salvatierra med sina vackra indianstatyer på fasaden. Lite längre bort ligger Museo Lara som har en fin samling av gamla  bruksföremål. Iglesia Virgen de la Paz är en vackert dekorerad kyrka med en stor staty framför kyrkporten. Flera gånger under min stadsvandring gick jag till olika utsiktspunkter för att njuta av den gamla stadens dramatiska läge.

Så var det dags att utforska den nya staden och jag promenerade över bron till Plaza de Toros där tjurfäktningsarenan Real Maestranza, en av landets äldsta, byggd 1785 ligger. Det var här den berömde tjurfäktaren Francisco Romero för första gången utövade tjurfäktning med svärd. Härifrån gick jag gatan Virgen de la Paz fram till Convento de la Merced, en annan av stadens pampiga kyrkor, och vidare runt på gator för att titta på vackra hus och ett intressant folkliv.

Jag avslutade mitt besök i Ronda med att gå tillbaka till den gamla staden för att titta på Puente Nova, den nya bron, nedifrån, vilket man kan göra om man går den lilla vägen till Arco del Cristo, som ligger nära flodens dalgång. När jag gjort detta var jag tvungen att gå tillbaka till bussterminalen för att återvända till Malaga.

Ronda är den mest dramatiskt belägna staden av de så kallade ”Pueblos Blancos”, de vita byarna, och det var mycket därför jag ville besöka staden. Min dag i Ronda var en av de mest givande under resan i Andalusien och jag kan enbart rekommendera alla att göra ett besök i denna vackra och intressanta lilla stad som har så oerhört mycket att ge. Res hit! Du blir inte besviken!

Ardales, El Chorro, Antequera, El Torcal mm

Tillbaka i Málaga var det dags att hämta ut hyrbilen så att jag kunde ta mig till de mera avlägsna platser jag planerat att besöka.

Jag lämnade staden tidigt på morgonen och körde norrut för att som första anhalt besöka den lilla bergsstaden Ardales, cirka 40 kilometer norr om Málaga, som jag passerat med lokalbussen när jag åkte till Ronda.

Ardales ligger vid foten av en stor klippa med en borg på. Husen klättrar upp mot klippan på små, smala gator som slingrar sig fram mot den. Jag körde in i staden och tänkte utforska den med hjälp av bilen men gav upp efter en knapp halvtimme då jag kört fast flera gånger och knappt kunnat komma fram på de trånga gatorna. Det gick inte att mötas på dem. Kom det en bil samtidigt på gatan fick någon backa tillbaka till en plats där man kunde komma förbi! Mitt tålamod att ”knöla” mig genom staden tog slut när jag kom till en smal gata som var avspärrad på grund av gatuarbete. Då det var helt omöjligt att vända om bar jag bort avspärrningarna och körde förbi arbetsplatsen och lämnade därefter staden.

Från Ardales körde jag på vackra, slingrande bergsvägar mot byn El Chorro med endast 100 invånare. Det gick inte att köra fort på den slingrande vägen och jag stannade med jämna mellanrum för att njuta av vyerna över bergen. Utefter vägen finns intressanta platser markerade och jag besökte några av dem, bland annat en plats med märkliga stenformationer. Huvudattraktionen är dock den stora kanjonen Garganta del Chorro, som ligger några kilometer norr om byn. Den är ett av Andalusiens geologiska underverk. Kanjonen är 4 kilometer lång, upp till 400 meter djup och bara 10 meter bred. Här ligger den världsberömda vandringsleden Camino del Rey, som just nu tyvärr är avstängd då den förfallit och därmed är livsfarlig att vandra. Byn ligger vackert omgiven av berg och floden Guadalhorce.

Min färd fortsatte åter på en smal, slingrande och fantastisk vacker väg över berg och genom en dal till den lilla byn Abdalajis som även den ligger vid foten av ett högt berg. Här promenerade jag runt i byn en stund och passade på att fika innan jag körde vidare till ännu ett av dagens etappmål, staden Antequera.

Antequera har cirka 43 000 invånare och ligger 575 meter över havet. Staden grundades förmodligen av romarna men togs över av araberna på 700-talet. Kvar från denna period är bland annat den stora fästningen, Alcazaba. I Antequera finns över 30 kyrkor och står man uppe vid fästningen och blickar ned över staden kan man se alla tornen samtidigt. En av de största är Iglesia de Nuestra Senora del Carmen som är byggd på en plats där det tidigare låg romerska byggnader. Vissa ruiner finns kvar inne i kyrkan. Stadens centrala delar har en intressant arkitektur.

Dagens sista etappmål var Parque Natural del Torcal, ett naturreservat med märkligt formade kalkstensberg. Här finns några vandringsleder och jag hade tänkt att gå en av dem men överraskades av mycket hårda vindar och snöfall samt minusgrader vilket gjorde att jag fick ställa in vandringen. Jag blev ordentligt överraskad att mötas av så hårt vinterväder i Spanien. Min vistelse uppe bland bergen blev inte långvarig utan jag körde ganska snabbt nedför berget, tillbaka till Málaga.

På för mig nya slingrande och vackra bergsvägar genom den andalusiska landsbygden körde jag tillbaka till Málaga och fick uppleva en vacker solnedgång samt många fina landskapsvyer.

På denna tur som gick genom naturskön landsbygd, små städer och byar fick jag uppleva ett vackert Andalusien som gjorde att jag gärna vill åka tillbaka hit, och jag kunde konstatera att Spanien har så oerhört mycket mera att erbjuda än sol och bad. Något som alldeles för få turister tyvärr verkar ha upptäckt!

Resa till Andalusien, Granada, Sevilla, Cordoba, Ronda, Malaga mm

Mina dagar i Andalusien var fyllda av många olika upplevelser; intressanta stadsmiljöer, besök i pittoreska byar och fina naturupplevelser. Denna resa väckte mitt intresse för Spanien som jag kommer att utforska ytterligare. Den Spanienturist som lämnar solstolen kommer att upptäcka ett intressant och vackert land som har oerhört mycket mer att erbjuda än härliga badstränder.

Resan gjord 2009

Andra resor jag gjort i Spanien

Resa till Avila, Salamanca, Cuenca och Madrid

Resa till Barcelona och Spanska Pyrenéerna

Resa till Madrid, Toledo, Segovia och El Escorial

Resa till Mallorca

Resa till Teneriffa (Kanarieöarna)

Resa till La Palma (Kanarieöarna)

Resa till Fuerteventura (Kanarieöarna)

För mer information     Spanien Landsfakta  

Min gamla hemsida      www.stalvik.com

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik