USA

USA,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Protestaktion. Los Angeles
    Protestaktion. Los Angeles. CA

kalifornien, los angeles, hollywood, san francisco, death valley, nevada, boulder, las vegas, arizona, grand canyon, grand teton nationalpark, monument valley, utah, arches national park, salt lake city, wyoming, jackson, grand canyon, south dakota, custers nationalpark, badlands nationalpark, mount rushmore, mitchell, minnesota, minneapolis, scandic, taylor falls, mora, lindstrom, illinois, chicago och wilmette var platser jag besökte i usa, rainer stalvik

USA,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

USA, världens till ytan fjärde största land, har mycket att erbjuda en resenär. Här finns en fantastisk natur och ett intressant folkliv. Amerikanarna är lätta att få kontakt med och de hjälper gärna en turist. Det är lätt att resa runt i USA om man har tillgång till bil, ofta ett villkor för att man skall nå avlägsna naturreservat eller intressanta platser. Sällskap på resan var min son Mikael som bidrog till att göra denna till en av mina finaste och roligaste.

Under fyra veckor körde vi bil från Los Angeles till Chicago genom delstaterna Kalifornien (CA), Nevada (NV), Arizona (AZ), Utah (UT), Idaho (ID), Wyoming (WY), Syd Dakota (SD), Minnesota (MN), Wisconsin (WI) och Illinois (IL). Vår bilresa gav oss möjlighet att uppleva större städer som Los Angeles, San Francisco, Las Vegas, Salt Lake City, Minneapolis och Chicago samt en mängd mindre städer och samhällen. Vi besökte också ett flertal nationalparker, till exempel Death Valley, en världens varmaste platser (det var nästan +50 grader C vid vårt besök), Grand Canyon National Park, Monument Valley, Arches National Park, Yellowstone National Park, Big Horn, Black Hills of South Dakota, Custer National Park, Mount Rushmore och Badlands National Park. När vi körde genom svenskbygderna i Minnesota och besökte platser med svenskklingande namn som Mora, Lindstrom, Scandic mfl. klappade hjärtat lite extra.  

Mötena med människor var många, roliga och minnesvärda; en ung kvinna vars syster spelat handboll i Partille Cup i min hemstad Göteborg, hotellägaren Patricia Manygoats i Kayenta, mormoner i Salt Lake City, ett gäng som körde runt i South Dakota på sina Harley Davidson-motorcyklar för att spela poker, barägaren Dana, till hälften lakota-sioux indian, i Interior och Miss “Lutefisk” i Minnesotas svenskbygder mfl.

Kulturupplevelserna var av skiftande karaktär; från TV-konserten av mormonernas världsberömda kör i Salt Lake City till en “revolverduell” i den lilla vildavästernstaden Williams utefter Route66 i Arizona.

Tillgång till bil är ett måste om man vill genomföra ett upplägg liknande vårt och ha maximal flexibilitet under resan. Man får dock vara beredd på att avstånden är långa i USA, ofta längre än man kanske tror. När vi lämnade in vår hyrbil, en Chevrolet Cobalt Coupé, i Chicago hade vi kört 10 294 kilometer sedan starten i Los Angeles!

Läs mera om vår resa och se fler bilder usa-resa

USA historia i några viktiga årtal

USA historia, före Kristus

20 000-35 000

De första människorna kommer till den Nordamerikanska kontinenten från Sibirien via den landbrygga som förband Sibirien med Alaska.  och därmed utvecklas olika indiankulturer spridda över hela kontinenten

12 000

Forskare daterar de äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko till denna tidpunkt

3 000 Odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona

300 De första spåren av byliv man funnit i USA dateras till denna tidpunkt

USA historia, efter Kristus

1000

Kom vikingarna till Nordamerika och blev därmed de första européer som nådde kontinenten

1492 Christopher Columbus landstiger i den Nya Världen den 12 oktober

1565 Spanjorerna grundar kolonin Florida

1585

Gjorde engelsmännens ett första försök att starta en brittisk koloni på amerikansk mark. Detta skedde när  adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina

1598 Spanjorerna grundar kolonin New Mexico

1607 Engelsmännen grundar kolonin Virginia

1608 Frankrikes första permanenta bosättning i Quebeck grundas

1620 Engelsmännen grundar kolonin New England

1624 Holländarna öppnar en handelsstation i Hudsonflodens mynning

1626

Holländarna grundar kolonin New Amsterdam på ön Manhattan. Namnet ändrads till New York när den 40 år senare togs över av britterna

1630

Beräknas det ha funnits 4 600 invånare i de nya kolonierna, utöver ursprungsbefolkningen

1638 – 1655 Hade Sverige kolonin New Sweden, som låg intill Delawarefloden

1681 Engelsmännen grundar kolonin Pennsylvania

1750 Utgjorde afrikanska slavar 40 % av befolkningen

1763 Frankrike ger upp territorier vid de Stora Sjöarna till Storbritannien

1773

Upptakten på frihetskampen inleddes med det så kallade “The Boston Tea Party” när några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten från tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.

1775 Det Nordamerikanska frihetskriget började den 19 april

1776

“Declaration of Independence” antas i Philadelphia. Vid självständighetsförklaringen bestod USA av 13 kolonier med cirka 2,5 miljoner invånare

1783 Freden i Paris avslutar det Nordamerikanska frihetskriget

1789 – 1797 George Washington var president

1789 USA:s författning fastställs, som i stort sett gäller än idag

1790 Washington, District of Columbia blir landets huvudstad

1793 Industrialiseringen börjar i USA

1797 – 1801 John Adams var president

1801 – 1809 Thomas Jefferson var president

1803 Ohio blir den första delstaten i de nordvästra territorierna

1809 – 1817 James Madison var president

1817 – 1825 James Monroe var president

1823

Presenteras “Monroe doktrinen” som slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären, eller upprättade nya kolonier där. Doktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USA:s inflytande i Latinamerika

1824 Bildas Bureau of Indian Affairs som ansvarar för relationerna med indianerna

1825 – 1829 John Quincy Adams var president

1829 – 1837 Andrew Jackson var president

1832

Besegras indianhövdingen Black Hawk och hans 1 000 fox- och saukindianer när de försöker försvara sitt territorium

1837 – 1841 Martin Van Buren var USA:s president

1838

Indianstammen Cherokee tvingas bort från sina traditionella hemtrakter, “Tårarnas Väg”

1841 W H Harrison var president

1841 – 1845 John Tyler var president

1845 – 1849 James K Polk var president

1846-1848

Krig med Mexiko. Delstaterna Arizona, Kalifornien, Utah, Nevada och New Mexico övergår till USA

1849 – 1850 Zachary Taylor var president

1850 – 1853 Millard Fillmore var president

1850 – 1920

Under andra halvan av 1800-talet och fram till 1920 upplevde USA en stor invandring under vilken befolkningen ökade från 25 miljoner till 106 miljoner invånare, cirka 1 miljon av dessa kom från Sverige

1853 – 1857 Franklin Pierce var president

1857 – 1861 James Buchanan var president

1861 – 1865

Abraham Lincoln var president

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 bröt sig elva sydstater sig loss ur de “Förenta staterna” och bildade en egen konfederation. Detta blev början till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 människors liv.

Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865.

1861

Amerikanska inbördeskriget startar den 15 april med attacken på Fort Summers i South Carolina

1862

Införs lagen “Homestead Act” vilket gav alla vita, frigivna slavar och ensamstående kvinnor rätt till 65 hektar mark. Därmed inleddes slutet för indianernas fria liv

1863

Den 1 januari förklara president Lincoln att alla slavar nu är fria
Unionsstyrkor besegrar Robert E. Lees konfederationsstyrkor vid Gettysburg i juli

1865

General Robert E. Lee kapitulerar den 9 april inför Ulysses Grant, Unionens befälhavare

President Abraham Lincoln mördas av John Wilkes Booth den 14 april i Washington DC av en sydstatsanhängare
Antas det trettonde tillägget till konstitutionen som avskaffar slaveriet

1865 – 1869 Andrew Johson var president

1866 USA:s färgade befolkning får rösträtt

1867 Ryssland säljer Alaska för 7.2 miljoner dollar

1869 Invigs den första transkontinentala järnvägen

1869 – 1877 Ulysses S Grant var president

1870 Afroamerikaner får amerikanskt medborgarskap

1876 Slaget vid Little Big Horn i Montana äger rum

1877 – 1881 Rutherford R Hayes var president

1881 James A Garfield var president

1881 – 1885 Chester A Arthur var president

1884 En telefonledning mellan New York och Boston öppnas

1885 – 1889 Groover Cleveland var president

1886

Apachehövdingen Geronimo kapitulerar efter hårt motstånd mot nybyggarnas bosättningar

Frihetsstatyn restes i New York

1889 – 1893 Benjamin Harrison var president

1896 Segregationslagar införs i hela den amerikanska södern

1893 – 1897 Groover Cleveland var president

1897 – 1901 William McKinley var president

1898

USS Maine sprängs i Havanna på Kuba och därmed inleddes det spansk-amerikanska kriget. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet och gav dessutom upp Puerto Rico, Filippinerna och Guam

1901 – 1909 Theodore Roosevelt var president

1909 – 1913 William H Taft var president

1913 – 1921 Woodrow Wilson var president

1914

När första världskriget bröt ut deklarerade president Woodrow Wilson USA:s neutralitet

1915

Lincoln Highway från New York till San Francisco blir landets första transkontinentala motorväg

1917

Den inhemska opinionen mot att USA förklarat sig neutralt har kraftigt svängt sedan neutralitets deklarationen 1914 och menat att landet borde delta aktivt varför USA förklarar Tyskland krig den 6 april. Detta bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för utgången av kriget.

1921 – 1923 Warren Harding var president

1923 – 1929 Calvin Coolidge var president

1929

USA drabbades av en kraftig ekonomisk tillbakagång, den så kallade “Stora depressionen”, under slutet av 1920-talet. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 och aktiekurserna sjönk dramatiskt. Under denna period gick många företag gick omkull och arbetslösheten ökade kraftigt

1929 – 1933 Herbert Hoover var president

1933 – 1945 Franklin D Roosevelt var president.

Under Roosevelts ledning satte man in ett stimulanspaket som kallades “The New Deal” som blev grunden till den moderna välfärdsstaten. Hans ekonomiska program resulterade i ett uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång vid det andra världskrigets utbrott

1939 Kommersiella tv-kanaler startar regelbundna sändningar

1941

Efter att Japan bombat flottbasen Pearl Harbor på Hawaii den 7 december beslutade sig USA för att delta i Andra Världskriget på de allierades sida. USA:s insatser fick precis som under Första Världskriget avgörande betydelse för krigets utgång

1945

FN grundas i San Francisco
Japan kapitulerar efter USA:s atombombningar av Hiroshima och Nagasaki

Franklin D Roosevelt avled i april

1945 – 1953 Harry S Truman blir president efter Roosevelt

1949

Bildas Atlantpakten (NATO) där medlemsländerna lovar att komma varandra till undsättning i händelse av ett angrepp utifrån

1950 – 1953 Koreakriget

1950-talet

I början av 1950-talet pågår de så kallade McCarthy-utredningarna, då man jagade personer med kommunistiska sympatier

1953 – 1961 Dwight D Eisenhower var president

1961

Alan Shepard blir den förste amerikanen i yttre rymden

John F Kennedy ger sitt stöd till den så kallade “Grisbuktsinvasionen” då exilkubaner skulle ta tillbaka makten från Fidel Castro

1961 – 1963 John F Kennedy var president

1962 Kuba-krisen inleds i oktober

1963

President John F Kennedy mördas i Dallas i november . Lee Harvey Oswald anses vara ensam mördare.

1963 – 1969

Lyndon B Johnson, vicepresidenten, blir president efter mordet på John F Kennedy

1964 – 1975 Är USA indraget i Vietnamkriget

1968

Medborgarrättskämpen Martin Luther King mördas

Robert Kennedy mördas

1969

Neil Armstrong landstiger på månen

1969 – 1974   Richard Nixon var president. Han trappade upp Vietnamkriget

1972

SALT-förhandlingarna (Strategic Arms Limitation Talks) resulterar i ett avtal med Moskva om begränsning av antalet långdistanskärnvapen. (det så kallade SALT 1-avtalet).
Gjorde Nixon ett historiskt besök i Peking som kraftigt förbättrade relationerna mellan de båda länderna

1973

USA ökar ansträngningarna för att få igång en dialog mellan Israel och de arabiska grannländerna efter “oktoberkriget”.

1974

President Richard Nixon avgår efter Watergate-skandalen och efterträds av sin vicepresident Gerald Ford

1974 – 1977 Gerald Ford var president

1975 USA drar bort sina trupper från Vietnam

1977 – 1981 Jimmy Carter var president

1978

Carter lyckades få Israels premiärminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Sadat till förhandlingsbordet, vilket ledde till Camp David-avtalet och fred mellan Egypten och Israel. Detta blev Carters största utrikespolitiska triumf som president

1979 Personalen på USA:s ambassad i Teheran tas som gisslan av iranska studenter

1980 Gisslan i Teheran frisläpps

1981 – 1989 Ronald Reagan var president

1983

Invaderades den lilla västindiska östaten Grenada invaderades för att bromsa kommunismens utbredning
Sandinistregimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo och en minering av landets hamnar
Nicaraguas antikommunistiska gerilla, Contras, stöddes aktivt, både med pengar och med rådgivning
Reagan förkastade förslaget på SALT-2 fördraget som skulle sätta ett tak för antalet kärnvapen

1987

Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och ett avtal slöts som syftade till att reducera antalet kärnvapen
Avtalet fick stor symbolisk betydelse även om bara en liten del av den totala kärnvapenarsenalen omfattades

1988

Under Reagans två sista år som president drabbades Vita huset av flera skandaler. Den mest allvarliga var Iran-Contrashärvan där medarbetare i Vita huset i hemlighet sålt vapen till Iran via Israel. En del av förtjänsten från vapenförsäljningen användes för att stödja Contrasgerillan i Nicaragua
“Indian Gaming Regulatory Act” öppnar indianskt land för legaliserat hasardspel

1989 – 1993 George Bush var president

1990 – 1991 USA deltager i Kuwait-kriget

1991

President Bush och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov skriver under START-avtalet
1993 – 2001  William (Bill) Clinton var president

1994

Förlorade demokraterna kontrollen över båda kamrarna i kongressen för första gången på 40 år

1998 Avslöjades den så kallade Monica Lewinsky-skandalen

Klicka på länken för information om några händelser i USA:s moderna historia

USA historia modern 2001 – 2019

USA flora och fauna

När de europeiska bosättarna kom till dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 – 70 miljoner bisonoxar som fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!

Som tur vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32 miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.

Det finns många spännande däggdjur som man kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget, hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose), prärievarg, bisonoxe mfl.

I sjöar, floder och hav lever till exempel lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman, olika arter av sköldpaddor mm.

Även fågellivet är artrikt och man har registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan och glesare befolkning.

På grund av sin mångskiftande natur är även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer, heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som förstörts mest av människans framfart.

Trots att mycket förstörts av landets ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur och växter bättre levnadsvillkor

USA geografi

USA är till ytan, 9 826 675 km2, världens fjärde största land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i söder mäter USA cirka 2 570 kilometer, avståndet från kust till kust är omkring 4 500 kilometer. Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden räknat från väster: höga bergskedjor (Kordiljärerna), ett vidsträckt låglandsområde, en lägre bergskedja och kustslätten längst i öster

Bergskedjorna i västra USA är en del av ett system av bergskedjor som löper i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile, och ingår i Kordiljärerna. I USA:s del av Kordiljärerna finner man, bland annat Sierra Nevada, The Cascades och Klippiga bergen (Rocky Mountains)

Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 2 500 kilometer. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem i vilket Mississippi-, Missouri- och Ohiofloderna ingår

Appalacherna, väster om den atlantiska kustslätten, är en relativt låg bergskedja som löper i det närmaste i en obruten linje från Kanada ned till Alabama i södra USA. Appalacherna är till stora delar klädda med skog och i dalarna finns betydande tillgångar av kol

Atlantiska kustslätten i östra USA är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanskabukten

Av USA:s 50 delstater bildar 48 stater det kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och en halv gånger så stort som Sverige

USA huvudstad:
Washington DC med omkring 5 322 000 invånare

Andra större städer i USA:
New York-Newark 18 804 000 invånare, Los Angeles-Long Beach-Santa Ana 12 447 000 invånare, Chicago 8 865 000 invånare

USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i nedanstående sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna

Vart och ett av dessa områden har sina specifika geografiska förutsättningar och egenheter

För mer information    usa-fakta

USA klimat

Största delen av USA:s yta ligger i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt mellan landets olika delar, större delen av landet har dock kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar

I norra delen av Alaska råder arktiskt klimat. På Hawaii och i södra Florida råder delvis tropiskt klimat

Nederbörden kan vara riklig på västkusten samt i östra och syd­östra USA medan de stora slätterna i landets centrala del ofta drabbas av torka. Östkusten, speciellt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner. Ökenområdena i väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga

Medeltemperatur (Celsius) 

New York                      Januari / Juli + 2 / + 25
Chicago                          Januari / Juli + 6 / + 23
Los Angeles                   Januari / Juli + 13 / + 22
Anchorage (Alaska)    Januari / Juli – 7 / + 15
Honolulu (Hawaii)       Januari / Juli + 25 / + 26

Genomsnittlig nederbörd (mm) 

New York                        Januari / Juli 85 / 101
Chicago                            Januari / Juli 43 / 100
Los Angeles                    Januari / Juli 79 / 0
Anchorage (Alaska)     Januari / Juli 20 / 50
Honolulu (Hawaii)       Januari / Juli 61 / 3

USA befolkning 

När de europeiska kolonisatörerna kom till det vi idag kallar för USA på 1500-talet levde här en betydande ursprungsbefolkning. Av kolonisatörerna kom de att kallas för indianer, numera kallas de American Indians eller Native Americans. Sedan dess har ursprungsbefolkningarna trängts undan och minskat i antal. Urfolken, inklusive de i Alaska, uppgår till nära 3 miljoner invånare, omkring 5 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper. Drygt var femte bor i något av över 300 reservat. Det finns också en halv miljon urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet

För att befolka landet har USA tillåtit en stor immigration under olika tidsperioder och idag lever här människor från hela världen. Under invandringsperioden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från Europa. Under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien

Fortfarande utgör den vita befolkningen, till gruppen vita räknas när det gäller folkräkning personer med ursprung i Europa, Mellanöstern och Nordafrika, en klar majoritet, lite drygt 70 % av befolkningen. Dock blir befolkningen alltmer multietniskt och samhället alltmer mångkulturellt. Utvecklingen syns tydligast i storstäderna

Under perioden slavhandeln pågick kom många svarta till USA. Den svarta andelen av befolkningen uppgår idag till lite drygt 12 %

Gruppen hispanics eller latinos, huvudsakligen latinamerikaner, blev i början av 2000-talet större än den svarta och blev därmed landets största minoritetsgrupp

Förutom den officiella invandringen pågår även en omfattande illegal invandring till USA, framför allt från Mexiko och Centralamerika

Efter terrorattackerna den 11 september, 2001 infördes nya immigrationslagar med hårdare kontroller och övervakning av utlänningar, bland annat måste invandrare, som inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Mot gränsen till Mexiko har ett stängsel med elektronisk övervakning uppförts och antalet gränspoliser har successivt ökat. Under president Donald Trumps ämbetsperiod ökade kontrollen och restriktionerna mot den illegala invandringen ytterligare

För mer information    usa-fakta 

USA språk

I USA talar de flesta engelska. Engelskan som talas i USA jämfört med de brittiska skiljer sig något när det gäller ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är små

Den stora invandringen har lett till att det talas ett stort antal språk i landet. Det näst största språket i USA är spanska och förstaspråk för drygt 40 miljoner invånare. Spanskans snabba utbredning har lett till att vissa delstater krävt att engelskan skall utses till officiellt språk

USA socialt

Även om levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen är skillnaderna mellan fattiga och rika större än i de flesta andra industriländer. Finanskrisen 2008, skattesänkningar åt den rika delen av befolkningen och nu senaste coronapandemin har alla slagit hårt mot USA:s fattiga, men även mot medelklassen

Skillnaderna i fråga om sociala skyddsnät är stora inom landet, en grundläggande filosofi har varit att sociala förmåner och villkor ska regleras i avtal på arbetsplatserna. Det gör att villkoren skiftar stort mellan olika grupper av anställda. Det finns ingen semesterlagstiftning och ingen lagstadgad rätt till betalda helgdagar eller ersättning vid sjukfrånvaro. Två veckors sammanlagd ledighet är vanligt

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. Barnbidrag finns inte, dock kan familjer ansöka om behovsprövat stöd. Mödrar har rätt till upp till tolv veckors obetald ledighet vid barnafödsel. Vissa företag har betald föräldraledighet som en extra förmån för sina anställda

Det federala socialförsäkringssystem, Social Security, omfattar främst pensioner och handikappersättning samt vissa socialbidrag. Pensionsåldern för den som vill få ut full pension är 66 år men kommer att höjas till 67 år

Till skillnad från andra industriländer saknar USA ett nationellt sjukförsäkringssystem som omfattar alla invånare. Dock finns skydd för vissa, som Medicaid för låginkomsttagare, Medicare för ålderspensionärer och Chip för barn i relativt fattiga familjer i vilka man tjänar för mycket för Medicaid. Alla tidigare militärer omfattas också sedan länge av ett sammanhållet och offentligfinansierat sjukvårdssystem VHA, Veterans Health Administration

Bland de amerikaner som inte omfattas av ovanstående system hade tidigare drygt hälften en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivarna täckte merparten av, men många var helt utan skydd

Sjukförsäkringslagen “Obamacare” (Affordable Care Act, ACC) som undertecknades 2010 innebar att personer utan vårdförsäkring blev skyldiga att köpa en sådan av privata försäkringsbolag. Vid slutet av president Obamas ämbetsperiod 2017 hade antalet personer utan försäkring minskat med över 20 miljoner människor, eller från 16 % till knappt 8 % av befolkningen. Därefter har både antalet och andelen personer utan sjukförsäkring åter börjat öka. Nästan 30 miljoner amerikaner var utan sjukförsäkring 2019. I slutet av 2017 antogs en skattereform som urholkar ACC genom att straffavgiften, i form av skatt, slopades för personer som inte skaffar sjukförsäkring och därmed hotar en urholkning av finansieringen

Aborter är en omstridd fråga, men år 1973 blev det lagligt att göra abort i hela landet genom ett utslag i Högsta domstolen. Dock har många delstater lagar som på olika sätt begränsar tillgången till abort

Narkotikamissbruk är ett av USA:s största sociala problem

USA religion

Enligt grundlagen råder religionsfrihet i USA. I landet finns många aktivt troende och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Andelen som inte identifierar sig med någon religion ökar snabbt

Under de senaste årtiondena har religiösa grupper, inte minst den kristna högern, varit en maktfaktor i amerikansk politik. Tendensen är dock att unga amerikaner ofta är mindre religiösa än sina föräldrar och att religiösa väckelserörelser lockar färre nya medlemmar
Största religiösa gruppen är protestanter som är uppdelade i en mängd olika samfund där baptisterna är flest

Romersk katolska kyrkan är den näst största religionen med lite drygt 20 %

I USA har flera “egna” religioner skapats och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna, “Shakers” och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste decennierna

Icke-kristna religiösa grupper växer snabbt men de samlar fortfarande färre än var tionde invånare i USA. Störst är den judiska minoriteten som uppgår till knappt 6 miljoner människor, eller 2 % av befolkningen. Det judiska inflytandet är särskilt stort i New York samt i en del städer i Florida och Kalifornien

Muslimer, buddister och hinduer utgör ungefär 1 % vardera. Även utövandet av ursprungsbefolkningarnas religion har ökat

För mer information    usa-fakta

USA utbildning

Det är delstaterna och lokala myndigheter som till största delen ansvarar för skolväsendet i USA, bara en mindre del, omkring 10 %, finansieras med federala medel. Kvaliteten på undervisningen varierar kraftigt. Fastighetsskatten är ofta en viktig lokal inkomstkälla och därför kan de offentliga skolorna hålla hög standard i välbärgade förorter och låg i storstädernas slumområden

De federala myndigheterna kan dock i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet “No child left behind”, som syftade till att höja utbildningskraven i de sämsta skolorna. Även president Obama försökte höja utbildningsnivån

Majoriteten av eleverna går i avgiftsfria offentligfinansierade skolor till och med gymnasiet. En liten men ökande andel av dem utgörs av friskolor, charter school, privatägda skolor som är skattefinansierade. Andelen elever i friskolor ökade från 1 till 6 % mellan åren 2000 och 2017

Reglerna för skolgången varierar. De flesta barnen går minst ett år i frivillig förskola, kindergarten, innan de börjar första klass, vanligtvis vid sex års ålder. Skolplikten upphör i vissa delstater vid 16 års ålder. Ambitionen är att alla barn på sikt skall gå tolv år i skolan

Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år. Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp till fyra år. Andelen ungdomar som fullföljer gymnasiet har ökat under en rad år och år 2017 hade omkring 90 % av alla 25-åringar fullföljt studierna i highschool

Omkring 3 % av barnen får undervisning i hemmet

Den högre utbildningen inleds med fyra års studier i varierade ämnen som ger en akademisk grundexamen, vanligen Bachelor of Arts (BA) eller Bachelor of Science (BSc). En högre akademisk utbildning på universitetens graduate schools kan ge en specialiserad examen som läkare, jurist mm, eller en masterexamen, (MA eller MSc), vilken efter ytterligare några års utbildning kan följas av doktorsexamen (PhD)

USA hör till de länder i världen som har högst andel högskoleutbildade vuxna

Undervisningen på de högsta akademiska nivåerna brukar räknas som den bästa i världen. USA leder den internationella vetenskapliga utvecklingen och kända och prestigetyngda universitet som Harvard, Stanford, Yale, Princeton, Masschusetts Institute of Technology och University of California at Berkley satsar stora resurser på forskning. Ett stort antal universitetsstudenter läser på något av de stora delstatsuniversiteten

Kostnaderna för universitetsstudier varierar. Det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda universiteten uppgår till flera hundra tusen kronor men kan i ibland delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd. Många studenter finansierar dock sina högskolestudier med lån

USA turism

År 2019 kom 79 260 000 besökare till USA

Visit The USA

För mer information    usa-fakta

USA är ett fantastiskt och lätt land att resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör landet lättrest om man har tillgång till bil.

Besök gärna USA och känn kroppens reaktion när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone National Park eller i Custer National Park, upplev världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument Valley, njut av Grand Canyon, promenera på “Walk of Fame” i Hollywood eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!

Det negativa är att det trots all rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets befolkning  lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i världen i sin självpåtagna roll som “världspolis” kostar. Tänk om man istället använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!

Fler bilder från USA      www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerCIA World FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 210108

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email