USA,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

kalifornien, los angeles, hollywood, san francisco, death valley, nevada, boulder, las vegas, arizona, grand canyon, grand teton nationalpark, monument valley, utah, arches national park, salt lake city, wyoming, jackson, grand canyon, south dakota, custers nationalpark, badlands nationalpark, mount rushmore, mitchell, minnesota, minneapolis, scandic, taylor falls, mora, lindstrom, illinois, chicago och wilmette var platser jag besökte i usa, rainer stalvik

USA,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

USA, världens till ytan fjärde största land, har mycket att erbjuda en resenär. Här finns en fantastisk natur och ett intressant folkliv. Amerikanarna är lätta att få kontakt med och de hjälper gärna en turist. Det är lätt att resa runt i USA om man har tillgång till bil, ofta ett villkor för att man skall nå avlägsna naturreservat eller intressanta platser. Sällskap på resan var min son Mikael som bidrog till att göra denna till en av mina finaste och roligaste.

Under fyra veckor körde vi bil från Los Angeles till Chicago genom delstaterna Kalifornien (CA), Nevada (NV), Arizona (AZ), Utah (UT), Idaho (ID), Wyoming (WY), Syd Dakota (SD), Minnesota (MN), Wisconsin (WI) och Illinois (IL). Vår bilresa gav oss möjlighet att uppleva större städer som Los Angeles, San Francisco, Las Vegas, Salt Lake City, Minneapolis och Chicago samt en mängd mindre städer och samhällen. Vi besökte också ett flertal nationalparker, till exempel Death Valley, en världens varmaste platser (det var nästan +50 grader C vid vårt besök), Grand Canyon National Park, Monument Valley, Arches National Park, Yellowstone National Park, Big Horn, Black Hills of South Dakota, Custer National Park, Mount Rushmore och Badlands National Park. När vi körde genom svenskbygderna i Minnesota och besökte platser med svenskklingande namn som Mora, Lindstrom, Scandic mfl. klappade hjärtat lite extra.  

Mötena med människor var många, roliga och minnesvärda; en ung kvinna vars syster spelat handboll i Partille Cup i min hemstad Göteborg, hotellägaren Patricia Manygoats i Kayenta, mormoner i Salt Lake City, ett gäng som körde runt i South Dakota på sina Harley Davidson-motorcyklar för att spela poker, barägaren Dana, till hälften lakota-sioux indian, i Interior och Miss “Lutefisk” i Minnesotas svenskbygder mfl.

Kulturupplevelserna var av skiftande karaktär; från TV-konserten av mormonernas världsberömda kör i Salt Lake City till en “revolverduell” i den lilla vildavästernstaden Williams utefter Route66 i Arizona.

Tillgång till bil är ett måste om man vill genomföra ett upplägg liknande vårt och ha maximal flexibilitet under resan. Man får dock vara beredd på att avstånden är långa i USA, ofta längre än man kanske tror. När vi lämnade in vår hyrbil, en Chevrolet Cobalt Coupé, i Chicago hade vi kört 10 294 kilometer sedan starten i Los Angeles!

Läs mera om vår resa och se fler bilder usa-resa

USA historia i några viktiga årtal

USA historia, före Kristus

20 000-35 000

De första människorna kommer till den Nordamerikanska kontinenten från Sibirien via den landbrygga som förband Sibirien med Alaska.  och därmed utvecklas olika indiankulturer spridda över hela kontinenten

12 000

Forskare daterar de äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko till denna tidpunkt

3 000 Odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona

300 De första spåren av byliv man funnit i USA dateras till denna tidpunkt

USA historia, efter Kristus

1000

Kom vikingarna till Nordamerika och blev därmed de första européer som nådde kontinenten

1492 Christopher Columbus landstiger i den Nya Världen den 12 oktober

1565 Spanjorerna grundar kolonin Florida

1585

Gjorde engelsmännens ett första försök att starta en brittisk koloni på amerikansk mark. Detta skedde när  adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina

1598 Spanjorerna grundar kolonin New Mexico

1607 Engelsmännen grundar kolonin Virginia

1608 Frankrikes första permanenta bosättning i Quebeck grundas

1620 Engelsmännen grundar kolonin New England

1624 Holländarna öppnar en handelsstation i Hudsonflodens mynning

1626

Holländarna grundar kolonin New Amsterdam på ön Manhattan. Namnet ändrads till New York när den 40 år senare togs över av britterna

1630

Beräknas det ha funnits 4 600 invånare i de nya kolonierna, utöver ursprungsbefolkningen

1638 – 1655 Hade Sverige kolonin New Sweden, som låg intill Delawarefloden

1681 Engelsmännen grundar kolonin Pennsylvania

1750 Utgjorde afrikanska slavar 40 % av befolkningen

1763 Frankrike ger upp territorier vid de Stora Sjöarna till Storbritannien

1773

Upptakten på frihetskampen inleddes med det så kallade “The Boston Tea Party” när några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten från tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.

1775 Det Nordamerikanska frihetskriget började den 19 april

1776

“Declaration of Independence” antas i Philadelphia. Vid självständighetsförklaringen bestod USA av 13 kolonier med cirka 2,5 miljoner invånare

1783 Freden i Paris avslutar det Nordamerikanska frihetskriget

1789 – 1797 George Washington var president

1789 USA:s författning fastställs, som i stort sett gäller än idag

1790 Washington, District of Columbia blir landets huvudstad

1793 Industrialiseringen börjar i USA

1797 – 1801 John Adams var president

1801 – 1809 Thomas Jefferson var president

1803 Ohio blir den första delstaten i de nordvästra territorierna

1809 – 1817 James Madison var president

1817 – 1825 James Monroe var president

1823

Presenteras “Monroe doktrinen” som slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären, eller upprättade nya kolonier där. Doktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USA:s inflytande i Latinamerika

1824 Bildas Bureau of Indian Affairs som ansvarar för relationerna med indianerna

1825 – 1829 John Quincy Adams var president

1829 – 1837 Andrew Jackson var president

1832

Besegras indianhövdingen Black Hawk och hans 1 000 fox- och saukindianer när de försöker försvara sitt territorium

1837 – 1841 Martin Van Buren var USA:s president

1838

Indianstammen Cherokee tvingas bort från sina traditionella hemtrakter, “Tårarnas Väg”

1841 W H Harrison var president

1841 – 1845 John Tyler var president

1845 – 1849 James K Polk var president

1846-1848

Krig med Mexiko. Delstaterna Arizona, Kalifornien, Utah, Nevada och New Mexico övergår till USA

1849 – 1850 Zachary Taylor var president

1850 – 1853 Millard Fillmore var president

1850 – 1920

Under andra halvan av 1800-talet och fram till 1920 upplevde USA en stor invandring under vilken befolkningen ökade från 25 miljoner till 106 miljoner invånare, cirka 1 miljon av dessa kom från Sverige

1853 – 1857 Franklin Pierce var president

1857 – 1861 James Buchanan var president

1861 – 1865

Abraham Lincoln var president

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 bröt sig elva sydstater sig loss ur de “Förenta staterna” och bildade en egen konfederation. Detta blev början till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 människors liv.

Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865.

1861

Amerikanska inbördeskriget startar den 15 april med attacken på Fort Summers i South Carolina

1862

Införs lagen “Homestead Act” vilket gav alla vita, frigivna slavar och ensamstående kvinnor rätt till 65 hektar mark. Därmed inleddes slutet för indianernas fria liv

1863

Den 1 januari förklara president Lincoln att alla slavar nu är fria
Unionsstyrkor besegrar Robert E. Lees konfederationsstyrkor vid Gettysburg i juli

1865

General Robert E. Lee kapitulerar den 9 april inför Ulysses Grant, Unionens befälhavare

President Abraham Lincoln mördas av John Wilkes Booth den 14 april i Washington DC av en sydstatsanhängare
Antas det trettonde tillägget till konstitutionen som avskaffar slaveriet

1865 – 1869 Andrew Johson var president

1866 USA:s färgade befolkning får rösträtt

1867 Ryssland säljer Alaska för 7.2 miljoner dollar

1869 Invigs den första transkontinentala järnvägen

1869 – 1877 Ulysses S Grant var president

1870 Afroamerikaner får amerikanskt medborgarskap

1876 Slaget vid Little Big Horn i Montana äger rum

1877 – 1881 Rutherford R Hayes var president

1881 James A Garfield var president

1881 – 1885 Chester A Arthur var president

1884 En telefonledning mellan New York och Boston öppnas

1885 – 1889 Groover Cleveland var president

1886

Apachehövdingen Geronimo kapitulerar efter hårt motstånd mot nybyggarnas bosättningar

Frihetsstatyn restes i New York

1889 – 1893 Benjamin Harrison var president

1896 Segregationslagar införs i hela den amerikanska södern

1893 – 1897 Groover Cleveland var president

1897 – 1901 William McKinley var president

1898

USS Maine sprängs i Havanna på Kuba och därmed inleddes det spansk-amerikanska kriget. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet och gav dessutom upp Puerto Rico, Filippinerna och Guam

1901 – 1909 Theodore Roosevelt var president

1909 – 1913 William H Taft var president

1913 – 1921 Woodrow Wilson var president

1914

När första världskriget bröt ut deklarerade president Woodrow Wilson USA:s neutralitet

1915

Lincoln Highway från New York till San Francisco blir landets första transkontinentala motorväg

1917

Den inhemska opinionen mot att USA förklarat sig neutralt har kraftigt svängt sedan neutralitets deklarationen 1914 och menat att landet borde delta aktivt varför USA förklarar Tyskland krig den 6 april. Detta bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för utgången av kriget.

1921 – 1923 Warren Harding var president

1923 – 1929 Calvin Coolidge var president

1929

USA drabbades av en kraftig ekonomisk tillbakagång, den så kallade “Stora depressionen”, under slutet av 1920-talet. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 och aktiekurserna sjönk dramatiskt. Under denna period gick många företag gick omkull och arbetslösheten ökade kraftigt

1929 – 1933 Herbert Hoover var president

1933 – 1945 Franklin D Roosevelt var president.

Under Roosevelts ledning satte man in ett stimulanspaket som kallades “The New Deal” som blev grunden till den moderna välfärdsstaten. Hans ekonomiska program resulterade i ett uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång vid det andra världskrigets utbrott

1939 Kommersiella tv-kanaler startar regelbundna sändningar

1941

Efter att Japan bombat flottbasen Pearl Harbor på Hawaii den 7 december beslutade sig USA för att delta i Andra Världskriget på de allierades sida. USA:s insatser fick precis som under Första Världskriget avgörande betydelse för krigets utgång

1945

FN grundas i San Francisco
Japan kapitulerar efter USA:s atombombningar av Hiroshima och Nagasaki

Franklin D Roosevelt avled i april

1945 – 1953 Harry S Truman blir president efter Roosevelt

1949

Bildas Atlantpakten (NATO) där medlemsländerna lovar att komma varandra till undsättning i händelse av ett angrepp utifrån

1950 – 1953 Koreakriget

1950-talet

I början av 1950-talet pågår de så kallade McCarthy-utredningarna, då man jagade personer med kommunistiska sympatier

1953 – 1961 Dwight D Eisenhower var president

1961

Alan Shepard blir den förste amerikanen i yttre rymden

John F Kennedy ger sitt stöd till den så kallade “Grisbuktsinvasionen” då exilkubaner skulle ta tillbaka makten från Fidel Castro

1961 – 1963 John F Kennedy var president

1962 Kuba-krisen inleds i oktober

1963

President John F Kennedy mördas i Dallas i november . Lee Harvey Oswald anses vara ensam mördare.

1963 – 1969

Lyndon B Johnson, vicepresidenten, blir president efter mordet på John F Kennedy

1964 – 1975 Är USA indraget i Vietnamkriget

1968

Medborgarrättskämpen Martin Luther King mördas

Robert Kennedy mördas

1969

Neil Armstrong landstiger på månen

1969 – 1974   Richard Nixon var president. Han trappade upp Vietnamkriget

1972

SALT-förhandlingarna (Strategic Arms Limitation Talks) resulterar i ett avtal med Moskva om begränsning av antalet långdistanskärnvapen. (det så kallade SALT 1-avtalet).
Gjorde Nixon ett historiskt besök i Peking som kraftigt förbättrade relationerna mellan de båda länderna

1973

USA ökar ansträngningarna för att få igång en dialog mellan Israel och de arabiska grannländerna efter “oktoberkriget”.

1974

President Richard Nixon avgår efter Watergate-skandalen och efterträds av sin vicepresident Gerald Ford

1974 – 1977 Gerald Ford var president

1975 USA drar bort sina trupper från Vietnam

1977 – 1981 Jimmy Carter var president

1978

Carter lyckades få Israels premiärminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Sadat till förhandlingsbordet, vilket ledde till Camp David-avtalet och fred mellan Egypten och Israel. Detta blev Carters största utrikespolitiska triumf som president

1979 Personalen på USA:s ambassad i Teheran tas som gisslan av iranska studenter

1980 Gisslan i Teheran frisläpps

1981 – 1989 Ronald Reagan var president

1983

Invaderades den lilla västindiska östaten Grenada invaderades för att bromsa kommunismens utbredning
Sandinistregimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo och en minering av landets hamnar
Nicaraguas antikommunistiska gerilla, Contras, stöddes aktivt, både med pengar och med rådgivning
Reagan förkastade förslaget på SALT-2 fördraget som skulle sätta ett tak för antalet kärnvapen

1987

Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och ett avtal slöts som syftade till att reducera antalet kärnvapen
Avtalet fick stor symbolisk betydelse även om bara en liten del av den totala kärnvapenarsenalen omfattades

1988

Under Reagans två sista år som president drabbades Vita huset av flera skandaler. Den mest allvarliga var Iran-Contrashärvan där medarbetare i Vita huset i hemlighet sålt vapen till Iran via Israel. En del av förtjänsten från vapenförsäljningen användes för att stödja Contrasgerillan i Nicaragua
“Indian Gaming Regulatory Act” öppnar indianskt land för legaliserat hasardspel

1989 – 1993 George Bush var president

1990 – 1991 USA deltager i Kuwait-kriget

1991

President Bush och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov skriver under START-avtalet
1993 – 2001  William (Bill) Clinton var president

1994

Förlorade demokraterna kontrollen över båda kamrarna i kongressen för första gången på 40 år

1998 Avslöjades den så kallade Monica Lewinsky-skandalen

2001

Terroristattacker mot New York och Washington DC den 11 september, de värsta i USA:s historia
USA, tillsammans med Storbritannien, angriper talibanerna i Afghanistan

2001 – 2009 George W Bush var president

2002

Mellanårsvalet till kongressen blev en stor framgång för det republikanska partiet, som ökade sin majoritet i representanthuset och även fick majoritet i senaten genom att vinna 51 av de 100 mandaten

Storföretagen Enron och Worldcom ställde in sina betalningar på grund av omfattande bokföringsbedrägerier. Skandalerna orsakade väldiga förluster för både anställda och aktieägare. Enron hade varit en av de stora bidragsgivarna till Bushs valkampanj

I september krävde Bush att FN-länderna gemensamt skulle agera mot Irak om regeringen i Bagdad inte villkorslöst accepterade vapeninspektioner av FN inom en given tidsfrist. Bush klargjorde att USA var berett att ta saken i egna händer om inte FN agerade

2003 Rymdfärjan Columbia exploderar

Kritiken mot terroristbekämpningen ledde till att ett särskilt departement med ansvar för landets inre säkerhet inrättades

I början av året var motsättningen i FN:s säkerhetsrådet stora när det gällde hur Irak-frågan skulle hanteras. När det stod klart att USA inte kunde samla tillräckligt stöd, och att länder med vetorätt som Frankrike och Ryssland sade nej till en FN-ledd invasion, gick USA till attack på egen hand med stöd av Storbritannien och en koalition av ”villiga nationer”.

Irakierna bjöd oväntat svagt motstånd och Bagdad intogs den 9 april
I mitten av april hade den amerikansk-brittiska koalitionen kontroll över landet
Den 1 maj förklarade president Bush att kriget i huvudsak var över

2004

Avslöjades att irakiska fångar torterats av amerikanska soldater och förhörsledare i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad

2005

En ny nationell underrättelsechef utsågs. Han fick ett övergripande ansvar för de olika underrättelsetjänsterna

I augusti drabbades delstaterna Mississippi, Louisiana och Alabama av orkanen Katrina

2006

På hösten antogs en ny lag om att förstärka gränsen till Mexiko med ett stängsel med elektronisk övervakning för att stoppa illegal immigration
Vid valet till representanthuset i november fick demokraterna 232 av platserna mot republikanernas 203. Det var första gången på tolv år som demokraterna  fick majoritet. I senaten fick demokraterna ett övertag med 51 platser, med stöd från två oberoende senatorer, jämfört med 49 för republikanerna
Försvarsminister Donald Rumsfeld avgår efter hård kritik mot Irakkriget. Ny försvarsminister blev Robert Gates

2008

Barack Obama utses som demokraternas presidentkandidat sedan han efter hård kamp besegrat utmanaren Hillary Clinton
Barack Obama besegrar republikanernas kandidat John McCain i presidentvalet

2009

Den 20 januari installeras Barack Obama som USA:s nya president, den 44:e i ordningen och den förste färgade

På juldagen försökte en nigeriansk man utlösa en bomb i ett flygplan på väg från Amsterdam till Detroit i USA men stoppades av medpassagerare. Det visade sig senare att mannen hade kopplingar till al-Qaida på Arabiska halvön

I augsti avled den kände senatorn Edward Kennedy

I oktober tilldelades president Obama Nobels fredspris

2010

I januari skulle en ersättare efter Edward Kennedy utses. Alla trodde att det skulle bli en demokratisk kandidat, men väljarna i Massachuset överraskade genam att välja republikanernas Scott Brown. För president Obama och demokraterna var förlusten av senatsplatsen, partiets 60:e mandat, ett stort nederlag eftersom det innebar att partiet inte längre hade tillräckligt med röster för att driva igenom sina förslag i senaten utan krångel och förhalningar

Den 21 mars lyckades president Obama och demokraterna efter två månader av intensivt lobbyarbete och stora kraftansträngningar få klartecken för att gå vidare med den prestigeladdade sjukförsäkringsreformen.

En oljeplattform i Mexikanska golfen som exploderade i mitten av april resulterade i en stor miljökatastrof

I början av maj lyckades polisen stoppa ett planerat bombdåd i sista stund, en bomb hade placerats i en bil mitt på Times Square i New York. En amerikansk medborgare med pakistansk bakgrund greps sedan han stigit ombord på ett flygplan till Dubai

Primärval började hållas i flera delstater under maj för att utse demokraternas respektive republikanernas kandidater i kongressvalet i november

I juli undertecknade president Barack Obama en ny lag med striktare regler för finans- och bankväsendet

I slutet av oktober upptäcktes två bomber i paket adresserade till synagogor i USA. Paketen hade skickats med flygpost från Jemen och hittades gömda i skrivare efter tips från bland andra en avhoppad al-Qaida-medlem

Kongressvalet som berörde samtliga 435 mandat i representanthuset (underhuset) och en 1/3, 37 av de 100 mandaten i senaten (överhuset) hölls i november. Demokraterna förlorade sin majoritet i representanthuset

I slutet av november publicerade internetsajten Wikileaks känsliga dokument från amerikanska ambassader och konsulat runt om i världen. En brottsutredning startades som skulle ta reda på vilka som låg bakom läckorna och ställa de skyldiga till svars

2011

Den 8 januari sköts sex människor ihjäl och 14 skadas när en 22-årig man sköt rakt in i en folkskara vid ett torgmöte för demokrater i Tucson, Arizona. Den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords, 40 år, blev svårt skadad

I mitten av mars inledde USA tillsammans med Frankrike och Storbritannien flyganfall mot Muammar Kadafis regeringsstyrkor i Libyen. Den 27 mars lämnade USA över huvudansvaret för insatsen till försvarsalliansen NATO

I slutet av april drabbades sydöstra delarna av USA av omfattande stormar och tornados och närmare 300 människor förolyckas under ovädren

Den 2 maj dödades ledaren för terroristnätverket al-Qaida, Usama bin Ladin, av amerikanska soldater i en markoperation utanför Islamabad i Pakistan

När rymdfärjan Atlantis landade på Cape Canaveral i juli avslutades en 30-årig epok i amerikansk rymdforskning

I september bad Vita huset USA:s Högsta domstol att tillstyrka att Obama-administrationens sjukförsäkringsreform inte strider mot författningen

I september inledde proteströrelsen “Occupy Wall street” sina demonstrationer i New Yorks finansdistrikt och protesterade mot girighet och ekonomiska och sociala orättvisor

Den 15 december halade amerikanska soldater USA:s flaggor i Bagdad, Irak. Ceremonin symboliserade att de amerikanska trupperna nu lämnar Irak efter nästan nio år. Omkring 4 500 amerikaner miste livet under detta krig

2012

Den 4 januari inleddes primärvalsperioden med republikanernas val i Iowa

”Supertisdagen”, den 6:e mars, hölls primärval i tio delstater. I Massachusetts, Idaho, Vermont, Virginia, Ohio och Alaska vann Mitt Romney, i Tennessee, North Dakota och Oklahoma vann Rick Santorum och i Georgia segrade Newt Gingrich

Den 10:e april drog Rick Santorum sig ur republikanernas nomineringskamp om vem som skulle bli republikanernas presidentkandidat

I maj drog sig Newt Gingrich ur den republikanska kampen om nomineringen till presidentkandidat. Efter primärval i bl a Arkansas, Kentucky och Texas säkrar Mitt Romney nomineringen som republikanernas presidentkandidat efter att ha vunnit de 1 144 delegater som krävdes

President Obama startade sin återvalskampanj i början av maj

I juni godkände Högsta domstolen president Obamas hälsoreform. Med fem röster mot fyra fastställde HD att reformen inte strider mot den amerikanska författningen. Detta blir en viktig politisk seger för Obama

I mitten av augusti fastställdes det amerikanska försvarsdepartementet att 2 000 amerikanska soldater nu dödats i Afghanistan

På republikanernas konvent i Tampa, Florida i augusti beslutas att Mitt Romney skulle bli partiets kandidat i presidentvalet

I början av september hölls demokraternas konvent i Charlotte, North Carolina

I september dödades USA:s ambassadör och ytterligare tre amerikaner vid ett attentat mot det amerikanska konsulatet i Benghazi i Libyen.

Den 30:e oktober drabbade cyklonen Sandy USA:s östkust och förorsakade svår översvämningar och materiella skador. Minst 90 människor omkom

President Obama vann valet den 6:e november över Mitt Romney och återvaldes därmed till en andra period som USA:s president

I november lovade oljebolaget BP att betala 4,5 miljarder dollar i böter och erkände sig skyldiga till brott i samband med oljeläckan i Mexikanska golfen år 2010

I december sköt en 20-årig man ihjäl 20 barn och 6 vuxna i en skola i staden Newtown, Connecticut

Den 21 december nominerar Obama John Kerry till sin blivande utrikesminister

2013

I  januari antar kongressens båda kamrar ett kompromissförslag om budgeten, vilket bland annat innebär skattehöjningar för de allra rikaste, totalt 620 miljarder dollar under en tioårsperiod

Den nyvalda kongressen öppnas och inleder sitt arbete med att välja om John Boehner till talman för representanthuset

Den 21 januari avlägger Barack Obama presidenteden för en andra mandatperiod och håller ett invigningstal

Senaten godkänner Obamas val av John Kerry till ny utrikesminister

President Obama offentliggör planer på att reformera invandringspolitiken. Bland annat vill han göra det möjligt för landets illegala immigranter att bli medborgare

Den 14 februari håller president Obama sitt tal till nationen i vilket han, bland annat framhåller vikten av skärpta vapenlagar

Blir Chuck Hagel ny försvarsminister

I mars blir det så kallade ”Budgetgapet” verklighet sedan republikaner och demokrater i kongressen misslyckats att enas om statsbudgeten för 2013.  President Obama undertecknar en order som utlöser besparingar på 85 miljarder dollar i försvar, utbildning, vård och forskning

Kongressen godkänner en uppgörelse om budgeten fram till sista september. Besparingarna på 85 miljarder dollar kvarstår, men en större flexibilitet tillåts

I april meddelar Pentagon att ett missilförsvarssystem ska sättas upp på amerikanska ön Guam inom några veckors tid som ett svar på hotelser från Nordkorea om attacker

Bombattentat den 16 april under Boston maraton dödar tre personer och skadar drygt 170 människor. En utpekad gärningsman dödas senare i samband med en polisjakt medan en andra misstänkt, svårt skadad, förövare greps

I maj dödas minst 24 människor av en tornado som drabbar förorter till Oklahoma City i delstaten Oklahoma

Obama och hans administration medger att USA har dödat fyra amerikanska medborgare i riktade drönarangrepp i Jemen och Pakistan

President Obama håller ett tal om USA:s terroristbekämpning och användningen av drönare. Det är ett försök att möta den senaste vågen av kritik mot den amerikanska användningen av riktade drönarangrepp i bland annat Pakistan och Jemen

I juni möts president Obama och Kinas president Xi Jinping i ett toppmöte i Kalifornien

En tidigare anställd vid CIA, Edward Snowden, läcker information om omfattande amerikanska övervakningsprogram. Nationella säkerhetsmyndigheten, National Security Agency (NSA), förses med stora mängder telefon- och internetdata från nio stora amerikanska internetbolag, däribland Google, Microsoft, Yahoo och Facebook

Snowden, som redan i maj flytt till Hongkong, åtalas av USA för spioneri och stöld av statlig egendom. USA drar in Snowdens pass och begär honom utlämnad. Snowden flyger vidare till Moskva, där han uppges söka asyl i flera länder. Snowdens flykt skapar starka motsättningar mellan USA och såväl Kina som Ryssland

President Obama presenterar en ny, mer ambitiös klimatplan, som särskilt riktar in sig på att minska koldioxidutsläppen från landets många kol- och oljeeldade kraftverk

Högsta domstolen stärker rättigheterna för samkönade par genom att slå fast att den så kallade Doma-lagen (Defense of Marriage Act) diskriminerar gay-par. I praktiken innebär HD-beslutet att enkönade par nu får samma rättigheter vad det gäller federal skatt och federala sociala förmåner som tvåkönade par har idag. Beslutet betyder också att det åter blir tillåtet för homosexuella att ingå äktenskap i Kalifornien

Barack Obama gör sin tredje resa till Afrika sedan han blev president 2008. Han besöker Senegal, Sydafrika och Tanzania

Den misstänkte gärningsmannen bakom bombdådet vid Boston maraton i april åtalas för mord på fyra människor och användande av massförstörelsevapen

Senaten antar en lag som kan leda till att runt elva miljoner papperslösa invandrare i USA kan bli amerikanska medborgare

I juli gör den extrema värmen på drygt 50 grader och hårda vindar att en brand orsakad av ett blixtnedslag sprider sig nordväst om Phoenix i Arizona. 19 brandmän omkommer i räddningsarbetet. Minst 200 bostäder brinner ned

Den misstänkte Bostonbombaren förklarar sig oskyldig på alla punkter när rättegången mot honom inleds

En domstol i Florida friar George Zimmerman, som stått åtalad för dödsskjutningen av Trayvon Martin i ett bostadskvarter i Florida i februari 2012. President Obama manar till lugn då amerikaner runt om i USA blir upprörda över den friande domen

Detroit ansöker om konkurs efter årtionden av ekonomiska problem på grund av den sviktande bilindustrin. Staden är skyldig sina kreditgivare totalt minst 15 miljarder dollar

Representanthuset röstar ned ett förlag om att begränsa Nationella säkerhetsmyndighetens (NSA) möjligheter att samla data från telefon- och internettrafik

Den spionåtalade amerikanska soldaten Bradley Manning befinns skyldig till att ha läckt en stort antal hemliga dokument till organisationen WikiLeaks

I augusti beviljas före detta säkerhetsagenten Edward Snowden tillfällig politisk asyl i Ryssland. Han har vistats i mer än en månad i transithallen på en av Moskvas flygplatser

Strax därefter ställer president Obama in ett möte med Rysslands president Vladimir Putin som skulle hållas i början av september. Vita huset uppger i ett uttalande att det inte gjorts tillräckliga framsteg i det bilaterala samarbetet för att ett möte ska äga rum

Soldaten Bradley Manning döms till 35 års fängelse

USA flora och fauna

När de europeiska bosättarna kom till dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 – 70 miljoner bisonoxar som fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!

Som tur vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32 miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.

Det finns många spännande däggdjur som man kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget, hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose), prärievarg, bisonoxe mfl.

I sjöar, floder och hav lever till exempel lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman, olika arter av sköldpaddor mm.

Även fågellivet är artrikt och man har registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan och glesare befolkning.

På grund av sin mångskiftande natur är även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer, heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som förstörts mest av människans framfart.

Trots att mycket förstörts av landets ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur och växter bättre levnadsvillkor

USA geografi

USA är till ytan världens fjärde största land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i söder mäter USA 257,5 mil, avståndet från kust till kust är 450 mil. Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden; Atlantiska kustslätten, Appalacherna, Kontinentalbäckenet och Kordiljärerna.

Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska bukten.

Appalacherna, längre västerut, är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanad ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar.

Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 250 mil. den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där Mississippi-, Missouri- och Ohiofloderna ingår.

Kordiljärerna är ett system av bergskedjor i västra USA som löper i nord-sydlig riktning, parallellt med västkusten och med Klippiga bergen som den östligaste delen. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden.

Av USA:s 50 delstater bildar 48 det kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och en halv gånger så stort som Sverige.

USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i nedanstående sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna

Vart och ett av dessa områden har sina specifika geografiska förutsättningar och egenheter

För mer information    usa-fakta

USA klimat

Trots att USA till största delen ligger iden tempererade zonen varierar klimatet kraftigt mellan landets olika delar.

I Alaskas nordligaste del råder arktisk kyla och på Hawaii är klimatet subtropiskt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar.

Det kan regna mycket på USA:s västkust samt i östra och sydöstra delen av landet medan de stora slätterna i centrala delen ofta drabbas av torka. Ökenområdena i väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga. Den södra delen av östkusten drabbas regelbundet av orkaner

USA befolkning 

Eftersom USA tillåtit en stor immigration till landet under olika tidsperioder lever här människor från hela världen. Under den stora invandringsperioden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från Europa. under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien.

Den ökande invandrarbefolkningen, med höga födelsetal, är en stor del av förklaringen varför USA:s befolkning ökar från år till år. Från 1990 till 2005 ökade landets befolkning med 47 miljoner till nästan 296 miljoner invånare.

Även om vita fortfarande utgör tre fjärdedelar av befolkningen går USA mot ett alltmer multietniskt och mångkulturellt samhälle. Utvecklingen är tydligast i storstäderna. I New York lär cirka 40 % av stadens invånare ha fötts i något annat land. Andelen vita invånare förväntas minska till runt 50 % år 2050, samtidigt som andelen spanskättlingar, huvudsakligen latinamerikaner, och asiater ökar snabbt. De svartas andel förväntas bara öka marginellt. År 2003 hade de spanskättade passerat de svarta som landet största minoritetsgrupp.

När de europeiska kolonisatörerna kom på 1500-talet fanns det en betydande indianbefolkning i landet. Sedan dess har indianerna trängts undan och minskat i antal. Indianbefolkningen, inklusive urinvånarna i Alaska, uppgick år 2003 till cirka 4,1 miljoner invånare. En stor del av dem bor i reservat. Många av dem har en låg utbildning och svåra sociala problem.

Vid sidan om den officiella inflyttningen pågår en omfattande illegal invandring, framför allt från Mexiko. Det totala antalet illegala invandrare som vistas i landet uppskattas till över 10 miljoner år 2004.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 infördes nya immigrationslagar. Bland annat måste invandrare, som inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten

För mer information    usa-fakta 

USA språk

De flesta som bor i USA talar engelska. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning. Avvikelserna är dock så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter.

På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är det näst största språket i USA och dess snabba utbredning har fört med sig krav på att engelska ska göras till landets officiella språk.

USA socialt

Trots att levnadsstandarden I USA hör till den högsta i i världen är skillnaden mellan fattiga och rika större än i andra industrialiserade länder och klyftorna ökar. Nästan hälften av landets samlade inkomster går till den femtedel som tjänar mest. Cirka 12 % av befolkningen, ungefär 36 miljoner, lever under fattigdomsgränsen. Fattigdom och social utslagning är vanligare hos den svarta befolkningen, hispanics (spanskättlingar) och andra etniska minoriteter än hos den vita befolkningen.

Jämfört med många av Europas industrialiserade länder har USA ett begränsat socialt skyddsnät, skillnaderna inom landet varierar kraftigt. Det finns ingen allmän sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivarna står för merparten av kostnaderna för de anställdas sjukvårdsförsäkringar. Den allt dyrare vården har lett till att många företag erbjuder sämre sjukförmåner eller lägger över en större del av avgifterna på de anställda, som i många fall då tecknar egna sjukförsäkringar. Merparten av av amerikanarna är väl försäkrade, men cirka 15 % befolkningen är oförsäkrad. De som saknar medel att betala sin egen sjukvård kan få behovsprövad hjälp genom ett federalt sjukvårdsprogram, Medicare. Äldre medborgare garanteras sjukvård genom detta program.

Genom Social Security finns en allmän ålderspension, som har finansierats av anställda och arbetsgivare.

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. En lag som ger föräldrar rätt att obetald ledighet i upp till tolv veckor vid barnafödsel eller vård av sjukt barn eller vård av annan familjemedlem trädde i kraft 1993.

USA religion

USA skapades av människor med en protestantisk tro som ansåg att deras frihet att utöva sin religion var så stor att de inte behövde göra sin religion till statsreligion och de förbjöd sin regering att fatta några beslut som gjorde en religion viktigare än en annan. Den stora invandringen till landet har gjort att protestantismen minskat och år 2005 hade religionen bara strax över 50 % andel av landets religioner. De religioner som vuxit snabbt på senare tid är  Islam, Buddhism och utövandet av indianernas ursprungsreligion. Även de som säger sig inte tillhöra någon religion ökar starkt i antal.

I USA har flera “egna” religioner skapats och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna, “Shakers” och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste decennierna

För mer information    usa-fakta

USA utbildning

Det är till största delen delstaterna och de lokala myndigheterna som ansvarar för skolväsendet i USA, under 10 % av kostnaderna finansieras med federala medel. Undervisningskvaliteten kan därför variera kraftigt. I finansieringen av skolorna utgör fastighetsskatten en viktig del för de lokala myndigheterna och därför kan de allmänna, och avgiftsfria, skolorna hålla en hög standard i välbärgade områden medan de ofta håller en låg standard i storstädernas slumområden.

De federala myndigheterna kan kan dock i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet “No child left behind”, som syftar till att höja utbildningskraven i de sämsta skolorna.

Majoriteten av skoleleverna går i allmänna skolor till och med gymnasienivå. Men det finns också många privata skolor som år 2002 hade mer än 5 miljoner elever, merparten av dessa drivs av olika religiösa grupper. Inte minst den katolska kyrkan.

Skolplikt råder i hela USA, men reglerna varierar mellan delstaterna. För det mesta börjar amerikanska barn skolan redan i sexårsåldern och de har ofta rätt att sluta när de fyllt sexton. Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år. Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp till fyra år. År 2003 hade 85 % av alla vuxna amerikaner över 25 år gått ut high school och mer än en fjärdedel hade någon form av akademisk examen.

Den högre utbildningen avslutas efter fyra år med en akademisk grundexamen, Bachelor of Art (BA) eller Bachelor of Science (BSc). Därefter följer ytterligare högre akademiska utbildningar för dem som har förmåga, och pengar, att studera vidare.

Kostnaderna för universitetsstudier varierar och det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda uppgår till flera hundratusen kronor men kan i många fall delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd.

USA har flera prestigefyllda universitet, till exempel Harvard, Yale, Princeton och Stanford, som satsar stora resurser på forskning och är i många fall världsledande.

För mer information    usa-fakta

USA är ett fantastiskt och lätt land att resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör landet lättrest om man har tillgång till bil.

Besök gärna USA och känn kroppens reaktion när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone National Park eller i Custer National Park, upplev världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument Valley, njut av Grand Canyon, promenera på “Walk of Fame” i Hollywood eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!

Det negativa är att det trots all rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets befolkning  lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i världen i sin självpåtagna roll som “världspolis” kostar. Tänk om man istället använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!

Fler bilder från USA      www.stalvik.com

Några användbara länkar:
UD:s reserekommendationer	World Factbook	BBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 200909

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik