Lettland landsfakta

Lettland – “Landets som sjunger”

Officiellt namn: Latvijas Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Riga / 621 000

Yta (totalt): 64 589 km2
Andel av landytan som är åkermark: 18.6 %
Landyta med skog: 54.1 %

Kustlinje: 498 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Gaizinkalns (312 möh)
Viktigaste floder: Daugava, Venta, Lielupe, Gauja
Större sjöar: Lubans, Razna, Engure, Usma

Invånare, totalt: 1 945 000
Invånare/km2 (Landyta): 32
Procentuell andel invånare i städerna: 67.4 %

Befolkningstillväxt: -1.1 %
Spädbarnsdödlighet: 5
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män/Kvinnor 69.9 / 79.3

Folkgrupper:
Letter 61.1 %, Ryssar 26.2 %, Vitryssar 3.5 %, Ukrainare 2.3 %, Polacker 2.2 %, Litauer 1.3 %, övriga folkgrupper 3.4 %

Religion:
Protestanter 19.6 %, Ortodoxa 15.3 %, övriga kristna 1.0 %, övriga religioner 0.4 %, ospecificerade religioner och ateister 63.7 %

Språk:
Lettiska (officiellt språk) 56.3 %, Ryska 33. 8 %, övriga språk 0.6 %, ospecificerade språk 9.4 %

Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män/Kvinnor 99.9 / 99.9
Andel barn som börjar i grundskolan: 96.5 %
Antal elever per lärare i grundskolan: 11 (Sverige 12)

Självständighet: 18 november, 1918 och 4 maj, 1990
Nationaldagar: 4 maj, 21 augusti, 18 november
Rösträttsålder: 18 år

BNP/ invånare: USD 13 655 (2015)
Valuta: Lats (LVL)
Största handelspartners (export): Tyskland, Storbritannien, Sverige

Befolkning under fattigdomsgräns: 25.5 %
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 16.3 %

Elkonsumtion per person: 3 507 kWh (Sverige 13 480 kWh)
Elektricitet från fossila bränslen: 26.3 % (Sverige 8.2 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 3.52 (Sverige 4.62)

Antal besökare årligen: 1 536 000 (2013)

Militära utgifter i % av BNP: 1.1 %

Mobiltelefoner: 2 651 000 (2016)
Internetanvändare: 1 571 000 (79.9 % av befolkningen) (2016)

Järnvägsnät: 2 239 km
Vägnät (större vägar): 72 440 km

Angivna värden är beräknade

Källa: CIA World Factbook 2017/10

Lettland flagga

Enligt en folklig legend ska flaggans utformning ha tillkommit när en dödligt sårad lettisk hövding virades in i ett vitt lakan. Området han låg på förblev vitt men det omkringliggande lakanet färgades rött av hans blod. Vid nästa slag användes lakanet som fana. Enligt legenden var de lettiska krigarna nu framgångsrika och lyckades driva fienden på flykten. Sedan dess använde de lettiska stammarna de röd-vit-röda färgerna.

Den röd-vit-röda flaggan omnämns redan i 1300-talsskrift ( Livländische Reimchronik) som berättar om ett slag år 1279 mellan letter och ester, då stammar från staden Cesis i norra Lettland gick i strid med en röd flagga med vitt band. Berättelsen blev populär bland nationalistiska grupper under 1800-talet och flaggan användes bland annat av studenterna vid Tartus universitet 1870 som en symbol för det lettiska folket.

Baserat på legenden och den historiska beskrivningen skapade konstnären Ansis Cirulis den nuvarande flaggan i maj 1917 och den 15 juni, 1921 fastställdes den och användes fram till den sovjetiska ockupationen 1940. När Lettland var en sovjetisk delrepublik användes en flagga som anknöt till övriga sovjetrepublikers flaggor, samtidigt som den tidigare lettiska flaggan förbjöds. Flaggan återinfördes vid självständigheten den 27 februari, 1990.

Lettland riksvapen

Riksvapnet har en tredelad vapensköld med en uppgående sol i det övre fältet, ett lejon och en grip i de två nedre, emblem för hertigar av Kurland och Livland. Överst finns tre stjärnor, som representerar regionerna Kurland, Livland och Lettgallen.