Lettland landsfakta

Lettland statsskick, yta, folkmängd, folkgrupper, religion, bnp, vägnät, flagga, karta mm

Officiellt namn: Latvijas Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Riga / 625 000

Yta (totalt): 64 589 km2
Andel av landytan som är åkermark: 18.6 %
Landyta med skog: 54.1 %

Kustlinje: 498 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Gaizin Kalns (312 möh)
Viktigaste floder: Daugava, Venta, Lielupe, Gauja
Större sjöar: Lubans, Razna, Engure, Usma

Andra större städer i Lettland:
Daugavpils 113 000 invånare, Liepaja 87 000 invånare, Jelgava 66 000 invånare

Invånare, totalt: 1 842 000
Invånare/km2 (Landyta): 30 (G = 2020)
Procentuell andel invånare i städerna: 68.5 % (G = 2022)
Befolkningstillväxt: -1.11 %

Folkgrupper:
Letter 62.7 %, Ryssar 24.5 %, Belaruser 3.1 %, Ukrainare 2.2 %, Polacker 2.0 %, Litauer 1.1 %, övriga folkgrupper 1.8 %, ospecificerade 2.6 %

Religion:
Protestanter 36.2 %, Romerska katoliker 19.5 %, Ortodoxa 19.1 %, övriga kristna 1.6 %, övriga religioner 0.1 %, ospecificerade religioner och ateister 23.5 %

Språk:
Lettiska (officiellt språk) 56.3 %, Ryska 33. 8 %, övriga språk 0.6 %, ospecificerade språk 9.4 %

Spädbarnsdödlighet: 4 (G = 2020)
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 71.5 / 80.6

Befolkning under fattigdomsgräns: 22.9 %
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 14.9 %
Andel av befolkning som är undernärd: 3 %

Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män/Kvinnor 99.9 / 99.9
Andel barn som börjar i grundskolan: 96.3 %
Antal elever per lärare i grundskolan: 11 (Sverige 12)

Självständighet: 18 november, 1918 och 4 maj, 1990
Nationaldagar: 4 maj, 21 augusti, 18 november
Rösträttsålder: 18 år

BNP/ invånare: USD 20 642 (G = 2021)
Valuta: Lats (LVL)
Största handelspartners (export): Litauen, Ryssland, Estland

Antal utländska besökare: 3 204 000 (2020)

Elkonsumtion per person: 3 614 kWh (Sverige 13 085 kWh)
Elektricitet från fossila bränslen: 39.0 % (Sverige 5.0 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 3.96 (Sverige 3.54) (G = 2018)

Militära utgifter i % av BNP: 2.3 % (G = 2020)

Mobiltelefoner, abonnemang: 2 052 000 (2020)
Internetanvändare: 1 691 000 (89.0 % av befolkningen) (2020)

Järnvägsnät: 1 860 km
Vägnät (större vägar): 70 244 km

Angivna värden är beräknade

Källor:

CIA World Factbook 2022/06

(G = ) Globalis Online

Lettland flagga

Enligt en folklig legend ska flaggans utformning ha tillkommit när en dödligt sårad lettisk hövding virades in i ett vitt lakan. Området han låg på förblev vitt men det omkringliggande lakanet färgades rött av hans blod. Vid nästa slag användes lakanet som fana. Enligt legenden var de lettiska krigarna nu framgångsrika och lyckades driva fienden på flykten. Sedan dess använde de lettiska stammarna de röd-vit-röda färgerna.

Den röd-vit-röda flaggan omnämns redan i 1300-talsskrift ( Livländische Reimchronik) som berättar om ett slag år 1279 mellan letter och ester, då stammar från staden Cesis i norra Lettland gick i strid med en röd flagga med vitt band. Berättelsen blev populär bland nationalistiska grupper under 1800-talet och flaggan användes bland annat av studenterna vid Tartus universitet 1870 som en symbol för det lettiska folket.

Baserat på legenden och den historiska beskrivningen skapade konstnären Ansis Cirulis den nuvarande flaggan i maj 1917 och den 15 juni, 1921 fastställdes den och användes fram till den sovjetiska ockupationen 1940. När Lettland var en sovjetisk delrepublik användes en flagga som anknöt till övriga sovjetrepublikers flaggor, samtidigt som den tidigare lettiska flaggan förbjöds. Flaggan återinfördes vid självständigheten den 27 februari, 1990.

Lettland riksvapen

Riksvapnet har en tredelad vapensköld med en uppgående sol i det övre fältet, ett lejon och en grip i de två nedre, emblem för hertigar av Kurland och Livland. Överst finns tre stjärnor, som representerar regionerna Kurland, Livland och Lettgallen.