Kroatien

zagreb, mala velebit, zadar, pag, plitvice lakes national park, sibenik, trogir, split och dubrovnik var några platser jag besökte i Kroatien, rainer stalvik

Fler bilder från Kroatien finns på www.stalvik.com

Kroatien – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

I Kroatien, Europa, finns det mer än 1 100 öar. Under min resa besökte jag en av dem – Pag, med sin speciella natur.

Min cirka 2 200 kilometer långa rundresa med bil i Kroatien började, och slutade, i landets huvudstad Zagreb som är en ganska typisk centraleuropeisk stad och i mångt och mycket en mötesplats mellan öst och väst. Från Zagreb körde jag till Adriatiska Havet via staden Karlovac och följde sedan huvudsakligen kustvägen till staden Kotor i Montenegro för att därefter återvända till Dubrovnik och därifrån köra motorvägen tillbaka till Zagreb.

Med den lilla staden Starigrad Paklenica vid Adriatiska Havet som bas besökte jag den gamla staden Zadar, vandrade i Nationalparken Paklenica, besökte ön Pag och Plitvitcesjöarnas Nationalpark, som finns med på UNESCO:s lista över världsnaturarv. Resan fortsatte sedan till städer med världsarv som Sibenik, Trogir, Split, Dubrovnik och Kotor i Montenegro.

Det här var en resa full av olika upplevelser i ett litet fascinerande land med vacker natur, intressanta gamla städer och många historiska sevärdheter. Ett land jag gärna skulle vilja återvända till!

Läs om min resa och se fler bilder kroatien-resa

Kroatiens historia i korthet

före Kristus

I det land som vi dag kallar för Kroatien har forskare hittat spår efter tidiga mänskliga tecken. Redan 30 000 år före Kristus levde neandertalare i området runt Krapina. Andra värdefulla fynd från tidiga bosättningar har hittats i, bland annat, Vucedol där man funnit lerkärl som dateras till 2 800 – 2 500 före Kristus.

På 1100-talet före Kristus började stammar av indoeuropeiskt ursprung, som histrier, liburner och dalmater, bosätta sig på olika platser och öar i Kroatien. Områdena kom att uppkallas efter stammarnas namn. Hela området kom dock att kallas för Illyrien efter en annan stam. Illyrerna handlade med bärnsten och hade kontakt med folk runt Medelhavet men även med nordeuropeiska handelsmän.

På 300-talet före Kristus sökte sig kelterna bort från det överbefolkade Gallien. Några stammar följde floden Donau till dagens Böhmen medan andra sökte sig ända till Grekland. Grekerna i sin tur grundade befästa kolonier på en del av de dalmatiska öarna, bland annat Vis och Hvar samt i områdena Trogir och Salona.

På 100-talet före Kristus besegras kelterna och illyrierna av romarna. Romarna erövrade Kroatien i flera omgångar först för att få stopp på anfall mot handelsfartyg och sedan för att grunda romerska bastioner längs kusterna.

efter Kristus

6 – 9 Den romerske kejsaren Augustus erövrar hela Pannonien

12 Illyrierna besegras definitivt av romarna

284 Diocletianus börjar uppföra sitt palats i staden Split i samband med att han väljs till romersk kejsare

378 Folkgruppen ostroger intar staden Mursa (Osljek)

437 Konstantinopel får makten över Dalmatien och hunnerna invaderar Pannonien

500 Slaverna ockuperar Pannonien som senare kommer att kallas för Slavonien

600-talet, början Kroaterna bosätter sig i Övre Pannonien och Dalmatien

614 Slaver och avarer erövrar den romerska staden Salona, den romerska befolkningen flyr till Split och omkringliggande öar

799 Karl den Store besegrar kroaterna i Laurana (Lovran) och kroaterna börjar kristnas

820-talet Kroaterna grundar städerna Biograd, Sibenik och Knin

836 Kung Rostislav erbjuder bröderna Kyrillos och Methodios att sprida kristendomen

866 De båda bröderna översätter evangeliet och liturgin till fornkyrkoslaviska

867 Påven Hadrianus II godkänner att liturgin firas på fornkyrkoslaviska

869 Kyrillos avlider i Rom efter en tids sjukdom. Methodios blir ärkebiskop av Pannonien

885 Påven Stefan V förbjuder fornkyrkoslaviska som liturgiskt språk

899 Ungrare förstör kroatiska städer

901 Prins Tomislav besegrar ungrarna och får tillstånd att förvalta städerna i Dalmatien från Konstantinopel

925 Tomislav blir kung över kroaterna

956 Prins Branimir gör uppror mot bysantinerna och blir kung av Kroatien

1058 Kung Kresimir, regeringsperiod 1058 – 1074, utökar sitt rike genom att ena Kroatien och erövra öarna utanför Dalmatien

1102 Den ungerske kungen Kalman blir kung över Kroatien och Dalmatien

1202 Korsriddare erövrar staden Zadar för att återgälda en skuld till Venedig

1301 Den siste kungen av släkten Arpad, Andreas III, avlider och hårda strider om makten börjar

1308 Karl Robert av Anjou blir från Neapel blir ny kung

1409 Efter ett kostsamt krig mot Sigismund av Habsburg blir Lazlo av Anjou kung över Ungern och Kroatien och säljer Dalmatien till Venedig

1463 Inledde sultan Mehmet II sin turkiska erövring av Kroatien

1526 Kung Ludvig II dör i slaget mot turkarna vid Mohacs

1527 Kungariket Kroatien tas över av habsburgarna

1573 Bondeupproret i Zagorje mot adel och kejsare slås ned

1592 Turkarna intar staden Bihac

1670 De kroatiska prinsarna Petar Zrinski och Krsto Frankopan försöker göra uppror mot kejsaren Leopold och därmed frigöra Kroatien från Ungern och Wien

1671 Halshöggs Peter Zrinski och Krsto Frankopan för sitt upprorsförsök

1683 Turkarna belägrar Wien, Österrike segrar dock och återvinner Buda och Pannonien

1688 Turkarna besegras och Kroatien blir fritt

1718 Vid freden i Pasarowitz förlorar turkarna Serbien och delar av Dalmatien

1809 Kejsar Napoleon inrättar de illyriska provinserna med den franske marskalken Marmont som förvaltare

1815 På Wienkongressen ger Kroatien Österrike sitt stöd att annektera alla de delar av Istrien och Dalmatien som tillhört Venedig samt republiken Dubrovnik

1847 Illyriska rörelsen får majoritet i Sabor, det kroatiska parlamentet, och utropar kroatiska som officiellt språk

1848 – 1850

Det ungerska upproret mot Österrike ledde till att det lokala kroatiska självstyret upphävdes, att riksdagen Sabor upplöstes och att tyska infördes som förvaltningsspråk

1860 Den österrikiske kejsaren återinsätter Sabor

1868 Kroaternas och slovenernas förenade kungarike skapades med stöd av den österrikiske kejsaren Frans Josef

1904 Grundades Kroatiska bondepartiet av Stjepan Radić

1915

Bildades den Jugoslaviska kommittén i London vars mål var att upprätta en sydslavisk stat där kroater, serber och slovener skulle ges jämlik status. Genom en överenskommelse den 26 april mellan Italien, Frankrike och Storbritannien, det så kallade Londonavtalet, lovades Italien de habsburgska områdena Trieste, Gorizia, Istrien, Krain och stora delar av Dalmatien

1917

Den 20 juli kom Jugoslaviska kommittén och Serbien överens om Korfudeklarationen i vilken man kom man överens om att bilda en sydslavisk stat med tre folk, serber, kroater och slovener med Peter I av Serbien som konstitutionell monark

1918

Den 29 oktober utropade den kroatiska nationalförsamlingen Kroatiens självständighet och överlämnade sina befogenheter till det sydslaviska nationalrådet som några dagar senare beslöt att Kroatien skulle ingå i en union med Serbien och Montenegro

När Österrike-Ungern undertecknade ett avtal om vapenvila den 3 november ockuperade italienska styrkor de områden som de utlovats i Londonavtalet. Nationalrådet bad då den serbiska armén om hjälp. Denna marscherade in i Belgrad den 1 november och fortsatte sedan genom Kroatien för att stoppa de italienska styrkorna. Den serbiska armén ockuperade också Montenegro och Vojvodina som även de anslöt sig till den sydslaviska staten

Den 1 december utropade kung Peter I av Serbien den nya staten, “Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike”.

1920

Genom Rapalloavtalet den 20 november tilldelades Italien hela Istrien, stora delar av Dalmatien, Fiume och Trieste

Efter första parlamentsvalet den 28 november bildade Serbiska radikala partiet, Demokratiska partiet och Agrarpartiet en regering helt dominerad av serber och med serben Nikola Pašić som premiärminister

1923 Flydde den politiske ledaren Stjepan Radić från landet

1925

Återvände Stjepan Radić till det politiska arbetet i Belgrad och premiärminister Pašić tog in honom i regeringen. När premiärminister Pašić avled i december lämnade Radić regeringen

1928

Den 28 juni sköt en parlamentsledamot från Montenegro Stjepan Radić och fyra andra kroater. Radić dog i augusti och den politiska oron fortsatte. För att få lugn föreslog premiärminister Anton Korošec att kungariket skulle göras om till en federation men parlamentet röstade nej till detta

1929

Den 6 januari gjorde kung Alexander I en statskupp och upplöste parlamentet och konstitutionen samt införde censur och förbjöd de politiska partierna. Landet bytte också namn till Kungariket Jugoslavien

Istället för de historiska nationerna delades landet in i nio officiella distrikt vars gränser inte följde de historiska. General Petar Živković, skäligen misstänkt för inblandning i mordet på kung Alexander Obrenović år 1903 och mordet på Franz Ferdinand 1914, utnämndes till premiärminister. Denne såg till att slå ned på all opposition och Kroatiens flagga och nationalsång förbjöds

För oppositionen återstod att försöka göra väpnat uppror. I Kroatien bildades Ustaša (kroatiska för “resning”) av Ante Pavelić, advokat i Zagreb. Trots det kungliga enväldet förklarade Pavelić att han ville kämpa för Kroatiens självständighet och blev då dömd till döden. Pavelić flydde till Italien där han med hjälp från fascisterna upprättade två träningsläger

1934

Under ett besök i Marseille dödades Kung Alexander I och den franske utrikesministern Louis Barthoui. Ustašas exakta roll i attentatet är oklar. Ante Pavelić blev i sin frånvaro på nytt dömd till döden av en jugoslavisk domstol. Italien vägrade dock lämna ut honom men Pavelić fick sitta i husarrest i två år

1935

Då tronarvingen prins Peter var endast tio år blev Alexanders kusin Paul regent. Paul släppte Kroatiska bondepartiets ledare Vladko Maček och andra politiker ur fängelset och utlyste ett parlamentsval 1935

1937

När parlamentet röstade ja till ett konkordat mellan Jugoslavien och Vatikanstaten utbröt upplopp i Belgrad och den ortodoxa kyrkan uteslöt alla ledamöter som inte röstat emot. Förslaget drogs då tillbaka

1939

Den 20 augusti togs ett beslut att skapa ett Storkroatien, kallat Banovina Kroatien, som även bestod av delar av Bosnien och Hercegovina och som hade ett betydligt självstyre. Den kroatiska lantdagen sabor återupprättades och Kroatien skulle ledas av en ban, endast underställd kungen. En koalitionsregering bildades i Belgrad där kroaterna medverkade

1941 – 1945

I april 1941 överfölls Jugoslavien av tyska, italienska, ungerska och bulgariska styrkor

I Kroatien bildades en tysk lydstat med den fascistiske ustasjaledaren Ante Pavelic som ledare. Ustasjaregimen blev ökänd för sin barbariska förföljelse av judar, romer och politiska motståndare och de folkmord som begicks på serber
Två rivaliserande motståndsgrupper stred mot de nazistiska inkräktarna och mot ustasjaregimen; de kungatrogna cetnikerna och den nationella befrielsearmén under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz Tito. Titos partisanstyrkor var mest framgångsrika

1944 Föll fascistregimen i Kroatien

1945 Grundas Förbundsrepubliken Jugoslavien med Tito som president

1947 – 1948 Lämnar nästan alla italienare Istrien och Dalmatien

1948 Jugoslavien bryter sig loss från Sovjetunionen och inleder sin alliansfria politik

1971

Den nationalistiska rörelsens, Maspok, vars protester mot den federala regeringen pågått en längre tid kulminerade under våren, men slogs ned av centralmakten i december

1980 President Tito avlider vilket utlöste konflikter mellan olika etniska grupper

1990

Bildade Franjo Tudman, fd general i Titos befrielsearmé, den Kroatiska demokratiska unionen (HDZ)

I valen i maj vann HDZ med en överväldigande majoritet av rösterna. Det reformerade kommunistpartiet blev näst störst. Franjo Tudjman valdes till kroatisk president. I ett försök att lugna serberna utnämnde han en serbisk vicepresident

I juli bildades Serbiska nationalrådet i Krajina som organiserade en folkomröstning om självständighet för de kroatiska serberna. De fick stor majoritet för sin sak och i oktober förklarade serberna i Krajina att området var autonomt, andra serbdominerade områden följde efter. Serberna förklarade sig beslutna att låta sina områden bli kvar inom Jugoslavien eller att ingå i en storserbisk stat

I december ökade spänningen mellan Kroatien och centralregeringen i Belgrad när Kroatien antog den nya grundlagen

1991

Kroatien, Slovenien och Makedonien lämnar Jugoslavien och blir självständiga. Franjo Tudman blir Kroatiens förste nye president
I mars förklarade serberna i Krajina att området brutit sig ur Kroatien

Federala armén ockuperade kroatiska områden med serbisk befolkning i april vilket ledde till krig mellan Kroatien och Serbien

I maj höll den kroatiska regeringen en folkomröstning om självständighet för Kroatien. 94 % av de röstande stödde förslaget

Den 25 juni förklarade sig Kroatien och Slovenien självständiga. I Slovenien utbröt genast stridigheter som dock var över efter tio dagar. Den federala jugoslaviska armén (JNA) flyttade då sina aktiviteter till Kroatien, där den stred tillsammans med serbiska grupper mot kroatiska styrkor

I november hade JNA och kroatienserbiska styrkor tagit kontroll över en tredjedel av Kroatien. Serbernas erövring av Vukovar i östra Slavonien under hösten fick en symbolisk betydelse och enligt uppgift lär 3 000 personer ha dött under försvaret av staden. I de serbhållna områdena genomfördes etnisk rensning

I december erkände Tyskland, trots motstånd från, bland annat USA och Storbritannien, Kroatien som självständigt land

1992

I januari erkända övriga EU-länder Kroatien som eget land
Den 2 januari ingicks den 15:e vapenvilan, som till skillnad från de tidigare höll. Då hade
6 000 människor dött, 23 000 skadats och 400 000 drivits på flykt. Fredsbevarande FN-trupper placerades ut i de serbhållna områdena i Kroatien

I maj blev Kroatien medlem av FN

Valen i augusti vanns överlägset av Franjo Tudman och HDZ, trots en debatt om maktmissbruk

1993

I januari angrep den kroatiska armén Krajina och återtog den omstridda bron Maslenica

1995

Upprättades Erduavtalet vilket resulterar i att FN skulle förvalta Slavonien och Krajina
I maj återtog Kroatien det område som av FN betecknats ”sektor väst”, ett litet serbhållet område i centrala Kroatien

I augusti gick Kroatien till angrepp mot det största serbhållna området, det egentliga Krajina. Efter tre dagar, och massiva bombningar, hade man återtagit området och minst 150 000 serber flydde till serbhållna delar av Bosnien eller till Serbien

I parlamentsvalet i oktober fick HDZ endast 45 % av rösterna, men behöll majoriteten i parlamentet eftersom vallagarna ändrats strax före valet

1997

I juni omvaldes Tudjman för en andra femårsperiod som president. Samtidigt tilltog protesterna mot de allt sämre levnadsvillkoren i landet

1998

I februari genomfördes den största demonstrationen mot Tudjmans regim i Zagreb
Kroatien återfår Slavonien och Krajina och blir åter ett enat land

1999

President Franjo Tudman avled i december vilket innebar slutet på tio års auktoritärt styre präglat av korruption, svågerpolitik, diskriminering av icke-kroater och bristande samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY)

2000

Valet i januari vann oppositionspartierna stort och en koalitionsregering bildades. Den dominerades av Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), vars ledare Ivica Racan valdes till premiärminister. Förväntningarna var stora på den nya regeringen, men koalitionspartierna var sinsemellan olika och det blev svårt att hålla ihop regeringen. Den lyckades dock med att återupprätta Kroatiens förbindelser med omvärlden och genomförde också en rad författningsändringar; bland annat begränsades presidentens befogenheter, mediefriheten stärktes och avregleringen av ekonomin påskyndades
I presidentvalet den 7 februari segrade Stipe Mesic, som var Jugoslaviens sista president. Han hade anslutit sig till HDZ då Jugoslavien splittrades men lämnat partiet 1994 i protest mot Tudjman

2001

I juli utlämnades två för krigsbrott misstänkta generaler till Haag-tribunalen, men beslutet var inte enhälligt. Kroatiska socialliberala partiets (HSLS) fyra ministrar avgick i protest
2003

I februari lämnade premiärminister Ivica Racan in Kroatiens ansökan om EU-medlemskap
I parlamentsvalet fick Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) 43 % av rösterna och fick därmed tillbaka regeringsmakten. Ivo Sanander blev premiärminister och bildade en minoritetsregering

2004

Under våren fick Kroatien besked om att landet skulle få inleda medlemsförhandlingar med EU ynder förutsättning att landet skulle samarbetade fullt ut med Haagtribunalen och att situationen för de serbiska flyktingarna förbättrades. I december beslutade EU-toppmötet att medlemskapsförhandlingar med Kroatien skulle inledas i mars 2005

2005

I januari omvaldes Stipe Mesic till president
Strax innan förhandlingarna om Kroatiens EU medlemskap skulle starta sköts de upp på obestämd tid eftersom flera medlemsländer ansåg att Kroatien inte uppfyllt villkoret om att samarbeta fullt ut med ICTY

I oktober gav EU klartecken för medlemskapsförhandlingar med Kroatien

2007

Vid parlamentsvalen i november blev åter HDZ största parti med 36,6 % av rösterna. Näst största parti blev Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP) som fick 31,2 % av rösterna

2008

Under våren avslöjas att Kroatien har stor brottslighet styrd av maffian

Under hösten mördades en känd advokats dotter och journalisten Ivo Pukanic, som granska landets maffiastrukturer, sprängdes ihjäl av en bilbomb i Zagreb. Våldet fick premiärminister Sanader att byta ut både justitie- och inrikesministern

2009

I april blir Kroatien medlem av Nato

I juli avgår Sanader som premiärminister och uppger att han lämnar politiken. Vice premiärminister Jadranka Kosor tar över vilket innebär att Kroatien för första gången får en kvinna som regeringschef

I oktober återupptas medlemskapsförhandlingarna med EU återupptas, sedan Slovenien hävt sitt informella veto mot grannlandet på grund av en gränstvist

Ekonomiminister och vice premiärminister Damir Polančec avgår efter anklagelser om korruption

I november enas Kroatien och Slovenien om att låta en tvist om gränsdragningen i Piranbukten gå till internationell skiljedom

Vid presidentvalet i december får socialdemokraternas Ivo Josipović drygt 32 % av rösterna i första omgången. Zagrebs borgmästare Milan Bandić  får nära 15 %  och Andrija Hebrang får 12 %

2010

I januari utesluts Sanader ur HDZ, sedan han kritiserat efterträdaren Kosors politik och uppgivit att han tänker komma tillbaka i politiken

I andra omgången av presidentvalet segrar Ivo Josipović med 60 % av rösterna

I februari tillträder Josipović som president

I mars slår Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att Kroatien diskriminerar romska skolbarn genom att sätta dem i klasser med bara romer

I juni godkänner parlamentet en rad ändringar som krävs för att anpassa grundlagen till EU:s regler

I juli lämnar det socialliberala partiet HSLS regeringskoalitionen

President Josipović besöker Serbien och möter sin serbiske kollega Boris Tadić. Det är det första presidentbesöket sedan kriget på 1990-talet

I oktober döms den förre ekonomiministern Damir Polančec till 15 månader i fängelse för korruptionsbrott

Den förre premiärministern Sanader tillåts komma tillbaka till parlamentet, nu som politisk vilde

I november döms sex personer döms till mellan 15 och 40 års fängelse för mordet på Nacional-redaktören Ivo Pukanić i oktober 2008

Serbiens president Boris Tadić kommer på svarsbesök i Kroatien. Tadić framför under ett besök i Vukovar en ursäkt för att den serbledda jugoslaviska armén (JNA) anställde en massaker på 260 människor efter erövringen av staden

I december lämnar den förre premiärministern Sanader landet strax innan parlamentet häver hans åtalsimmunitet. Men han grips dagen därpå i Österrike, sedan en internationell häktningsorder utgått på grund av korruptionsanklagelser

Den förre försvarsministern Berislav Rončević döms till fyra års fängelse för maktmissbruk under sin ministertid 2003–2008

Efter en regeringsförändring utses Martina Dalić till finansminister

2011

I februari hålls flera demonstrationer mot stigande arbetslöshet och försämrade levnadsvillkor. Demonstranterna kräver regeringens avgång, lönehöjningar och förstatligande av utlandsägda banker
I april dömer FN-tribunalen i Haag Gotovina och Markač till 24 respektive 18 års fängelse för etnisk rensning riktad mot serber i Krajina 1995. Nationalister i Kroatien protesterar mot de fällande domarna. Premiärminister Kosor kallar dem ”oacceptabla”

I juni bekräftar EU att Kroatien har uppfyllt de sista villkoren som ställts i medlemskapsförhandlingarna
I juli utlämnas den förre premiärministern Sanader från Österrike

Kroatienserben Goran Hadzic grips i Serbien och överlämnas till tribunalen i Haag, som åtalat honom för krigsförbrytelser i Krajina. Hadzic är den sista av de 161 personer som domstolen väckt åtal mot som var på fri fot

Författningsdomstolen ogiltigförklarar den grundlagsändring som antogs 2010 och skulle garantera minst tre platser i parlamentet för den serbiska minoriteten

I oktober uppger premiärminister Kosor att HDZ kommer att samarbeta med en officiell utredning om fusk och korruption i partiet

Parlamentsval hålls den 4 december och resulterar i att den HDZ-ledda högerkoalitionen förlorar makten. Vänsteralliansen Kukuriku segrar med 40 % av rösterna. Det ger 80 av de 151 mandaten, alltså tillräckligt för att bilda en majoritetsregering

Kroatiens anslutningsfördrag med EU undertecknades vid en ceremoni i Bryssel den 22 december. Kroatien beräknas bli unionens 28:e medlemsland den 1 juli 2013

Den 23 december tillträder den nya fyrpartiregeringen, med SDP-ledaren Zoran Milanović som ny premiärminister

2012

I januari hålls en folkomröstning om anslutningen till EU. Drygt 66 % säger ja till fördraget, men bara 44 % av väljarna deltar i omröstningen

I mars godkänner parlamentet anslutningsfördraget med EU

I april inleds de reguljära förhandlingarna i rättegången mot den förre premiärministern Ivo Sanader i Zagreb. Flera andra tidigare högt uppsatta HDZ-företrädare är också åtalade, liksom partiet självt. De anklagas för att illegalt ha fört sex miljoner euro från statliga bolag till en partikassa. HDZ anklagas för att ha tagit fyra miljoner euro, och Sanader två miljoner euro. Flera av Sanaders tidigare medarbetare har erkänt, i hopp om att korta sina straff. Sanader nekar till alla anklagelser

I maj ersätter Tomislav Karamarko  Jadranka Kosor som ledare för det svårt krisdrabbade tidigare regeringspartiet HDZ

I oktober går de offentliganställda ut i en stor demonstration mot lönesänkningar och andra åtstramningar

I november frikänns Gotovina och Markac frikänns av appellationskammaren vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag

Inleds rättegången mot Goran Hadzic i Haag

Den förre premiärministern Ivo Sanader döms till tio års fängelse för att ha tagit emot miljonbelopp från den österrikiska banken Hypo år 1994 och det kroatiska oljebolaget MOL år 2009. Han ska också betala fem miljoner euro i böter

2013

I januari beslutar myndigheterna att göra serbiska till officiellt språk i ett 20-tal områden där serberna utgör mer än en tredjedel av befolkningen

I februari demonstrerar över 20 000 kroatiska krigsveteraner i Vukovar mot att regeringen vill sätta upp gatuskyltar med inte bara latinsk utan även kyrillisk skrift i områden där mer än en tredjedel av invånarna är serber. Kroaterna ser den kyrillska skriften som en provokation i Vukovar, där serbiska angripare förstörde staden och fördrev och dödade kroater i kriget 1991

I mars undertecknar Kroatien och Slovenien ett avtal om att en gammal banktvist från 1990-talet ska lösas av internationella medlare. Det var det sista praktiska hindret för Kroatiens inträde i EU vid halvårsskiftet

I april demonstrerar omkring 20 000 kroater i Zagreb mot regeringens planer på att kyrillisk skrift ska tas i officiellt bruk i områden där serber utgör mer än en tredjedel av befolkningen

Genomförs val till EU-parlamentet i Kroatien inför landets inträde i EU den 1 juli. Valet vinns av det oppositionella konservativa och nationalistiska partiet HDZ som tar sex av tolv Kroatiens tolv platser
I juni får förre EU-ministern Neven Mimica klartecken klartecken som landets EU-kommissionär med ansvar för konsumentfrågor

I lokalvalen återväljs Vukovars borgmästare, som stöder planerna på att göra serbiska till ett andra språk i staden

Den 1 juli blir Kroatien officiellt EU:s 28:e medlemsland. Inträdet i unionen firas med fyrverkerier och president Josipovic beskriver det som ett historiskt ögonblick men landets ekonomi är i djup kris och förhoppningarna är små att en union som själv har stora ekonomiska problem ska kunna hjälpa Kroatien

I juli beslutar regeringen att privatisera den sista statliga banken Hrvatska Postanska Bank och landets största försäkringsbolag Croatia Osiguranje. Avsikten är att minska statsskulden och budgetunderskottet

Kroatiens geografi

Geografiskt sett ligger Kroatien på Balkanhalvön i sydöstra Europa. I norr gränsar landet till Slovenien och Ungern och nordöst till Serbien. I sydöst sträcker sig Bosnien-Hercegovina in i Kroatien och ger landets kartbild dess karakteristiska form av en halvmåne. Gränsen mot Bosnien-Hercegovina går längs floden Sava och Dinariska alperna. Längst i söder har Kroatien en kort gräns med Montenegro.

I sydväst har Kroatien en lång kust mot Adriatiska havet. Norr om Dubrovnik genomskärs kustremsan av en liten landtunga som tillhör Bosnien-Hercegovina.

Den nordöstra delen av Kroatien består av låglänt och bördig jordbruksbygd och omfattar i huvudsak regionen Slavonien. Landets mellersta del, där huvudstaden Zagreb ligger, är höglänt med bergstoppar på över 1600 meter. Medelhavskusten hör främst till regionerna Dalmatien och Istrien. Utanför den dalmatiska kusten finns en skärgård med över 1 100 öar.

Kroatiens huvudstad heter Zagreb och har cirka 704 000 invånare. Andra större städer är Split och Rijeka.

Kroatiens klimat

Största delen av landet har ett kontinentalt klimat, med varma somrar och kalla, snörika vintrar. Kustregionen har ett typiskt Medelhavsklimat med milda och fuktiga vintrar och varma, soliga somrar. Nederbörden är jämnt fördelad över året.

Genomsnittstemperaturer i Zagreb för januari/juli är +3 C/+28 C och för Dubrovnik +11 C/+30 C.

Kroatiens befolkning, språk och socialt

De krig som fördes i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar som följd, har lett till att Kroatien är mer etniskt homogent än det var tidigare. Det är nu kroaterna som dominerar landets befolkning kraftigt och 2001 års folkräkning visade att kroaterna utgjorde nära 90 procent av befolkningen. Den största minoritetsgruppen är serberna, som utgjorde 4,5 procent av befolkningen, vilket är mer än en halvering jämfört med folkräkningen 1991. Andra minoritetsgrupper är, bland annat, bosniska muslimer (bosnjaker), ungrare, italienare, slovener, albaner och romer.

Under kriget i Bosnien-Hercegovina (1992–1995) tog Kroatien emot cirka 700 000 flyktingar från grannlandet, främst etniska kroater. Över 13 500 människor dödades i eller saknas efter striderna i Kroatien under 1990-talet.

Sedan krigsslutet 1995 har Kroatien utsatts för internationella påtryckningar för att flyktingar ska få lov att återvända till sina hem vilket är ett av kraven för ett kroatiskt EU-medlemskap.

Majoriteten av Kroatiens invånare talar det sydslaviska språket kroatiska, som är landets officiella språk. Under den jugoslaviska tiden (1945-1991) betraktades kroatiska och serbiska som ett språk, serbokroatiska, men sedan dess har ansträngningar gjorts, inte minst i Kroatien, för att förstora skillnaderna mellan serbiska och kroatiska genom till exempel nybildningar av ord. Kroater och serber har dock inga språkliga svårigheter att förstå varandra. Kroatiska skrivs med latinska bokstäver, medan serbiska i huvudsak skrivs med det kyrilliska alfabetet. De största minoritetsspråken är serbiska och italienska.

Landets välfärdssystem omfattar pensioner, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och hälsovård. Pensionsåldern för män är 60 år och för kvinnor 55 år. Planer finns dock för att höja dessa. Hälso- och sjukvården kostar ingenting för invånare under 15 år, gravida kvinnor, handikappade och pensionärer. Barnbidrag utgår tills barnet fyller 15 år och ersättningen varierar beroende på hushållets inkomster.

Religion

Enligt den folkräkning som gjordes 2001 är 87.8 % av landets befolkning katoliker, medan cirka 4.4 %, framför allt etniska serber, är ortodoxt kristna. Det finns också ett mindre antal protestanter och muslimer. Sedan självständigheten 1991 har katolicismen fått en starkare ställning. Under den jugoslaviska tiden, 1945-1991, motarbetades den katolska kyrkan, eftersom den förknippades med kroatiska självständighetssträvanden.
De serbiska, bosnienmuslimska och kroatiska folken har mycket gemensamt språkligt och kulturellt, men de har genom att de behärskats av skilda imperier kommit att tillhöra olika religioner. Serberna blev genom det östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna. Bland kroaterna, som levde i det habsburgska imperiet, förstärktes katolicismen. En stor grupp kristna i framför allt Bosnien gick under det osmanska rikets dominans över till islam.
Religionen var en viktig del av propagandan under 1990-talets krig i det forna Jugoslavien, men krigen hade inte sin grund i religiösa motsättningar.

Utbildning

I Kroatien är all utbildning på grundskolenivå obligatorisk och avgiftsfri för barn mellan 6 och 15 års ålder. Nästan alla barn börjar grundskolan. I stort sett är alla skolor statliga, men privata friskolor har vuxit fram sedan självständigheten 1991. Gymnasiestudier är avgiftsbelagda.

Under kommunisttiden, 1945-1991, avsattes stora resurser till skolan, men eleverna fick inte lära sig att tänka självständigt och kritiskt. På 1990-talet inriktade sig HDZ-regimen på att göra skolan mer nationalistiskt kroatisk, särskilt i ämnen som historia. Detta har dock ändrats, men enligt bedömningar som EU gjort led den kroatiska skolan ännu i slutet av 2000-talets första årtionde av föråldrade läroplaner och bristfälliga läromedel. Skollokalerna har ofta låg standard och det råder brist på pengar i skolsystemet.

I Kroatien finns sju universitet. Universitetet i Zagreb grundades redan år 1669.

Turism

Turismen är Kroatiens viktigaste näring och står för en stor del av inflödet av utländsk valuta. Landet har många turistattraktioner, i första hand de cirka 1 100 öarna längs den 1 800 kilometer långa Adriatiska kusten. Den medeltida staden Dubrovnik är kanske det mest kända turistmålet. Det finns dock flera gamla stadskärnor och byggnader som finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Plitvitcesjöarna är det enda naturområdet som för närvarande finns med på UNESCO:s världsarvslista.

För mer information se kroatien-fakta

Det lilla landet Kroatien har mycket att erbjuda en resenär i form av natur- och kulturupplevelser. Jag blev mycket positivt överraskad över hur mycket landet hade att erbjuda! Det är lätt att resa runt i Kroatien, och har man tillgång till bil kan man även lätt besöka platser som ligger bortom de vanliga turiststråken. Människor är hjälpsamma, maten god och om man besöker landet utanför högsäsong är det också billigt att bo på hotell då det går att förhandla om rumspriser. Min nästan tre veckor långa rundresa räckte inte till för allt det jag ville se varför jag gärna åker tillbaka. Jag kan bara varmt rekommendera en resa till Kroatien!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly