Kroatien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Kroatien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

zagreb, mala velebit, zadar, pag, plitvice lakes national park, sibenik, trogir, split och dubrovnik var några platser jag besökte i Kroatien, rainer stalvik

I Kroatien finns mer än 1 100 öar. Under min resa besökte jag en av dem – Pag, med sin speciella natur.

Min cirka 2 200 kilometer långa rundresa med bil i Kroatien började, och slutade, i landets huvudstad Zagreb som är en ganska typisk centraleuropeisk stad och i mångt och mycket en mötesplats mellan öst och väst. Från Zagreb körde jag till Adriatiska Havet via staden Karlovac och följde sedan huvudsakligen kustvägen till staden Kotor i Montenegro för att därefter återvända till Dubrovnik och därifrån köra motorvägen tillbaka till Zagreb.

Med den lilla staden Starigrad Paklenica vid Adriatiska Havet som bas besökte jag den gamla staden Zadar, vandrade i Nationalparken Paklenica, besökte ön Pag och Plitvitcesjöarnas Nationalpark, som finns med på UNESCO:s lista över världsnaturarv. Resan fortsatte sedan till städer med världsarv som Sibenik, Trogir, Split, Dubrovnik och Kotor i Montenegro.

Det här var en resa full av olika upplevelser i ett litet fascinerande land med vacker natur, intressanta gamla städer och många historiska sevärdheter. Ett land jag gärna skulle vilja återvända till!

Läs om min resa och se fler bilder kroatien-resa

Kroatien historia i korthet

Kroatien historia, före Kristus

I det land som vi dag kallar för Kroatien har forskare hittat spår efter tidiga mänskliga tecken. Redan 30 000 år före Kristus levde neandertalare i området runt Krapina. Andra värdefulla fynd från tidiga bosättningar har hittats i, bland annat, Vucedol där man funnit lerkärl som dateras till 2 800 – 2 500 före Kristus.

På 1100-talet före Kristus började stammar av indoeuropeiskt ursprung, som histrier, liburner och dalmater, bosätta sig på olika platser och öar i Kroatien. Områdena kom att uppkallas efter stammarnas namn. Hela området kom dock att kallas för Illyrien efter en annan stam. Illyrerna handlade med bärnsten och hade kontakt med folk runt Medelhavet men även med nordeuropeiska handelsmän.

På 300-talet före Kristus sökte sig kelterna bort från det överbefolkade Gallien. Några stammar följde floden Donau till dagens Böhmen medan andra sökte sig ända till Grekland. Grekerna i sin tur grundade befästa kolonier på en del av de dalmatiska öarna, bland annat Vis och Hvar samt i områdena Trogir och Salona.

På 100-talet före Kristus besegras kelterna och illyrierna av romarna. Romarna erövrade Kroatien i flera omgångar först för att få stopp på anfall mot handelsfartyg och sedan för att grunda romerska bastioner längs kusterna.

Kroatien historia, efter Kristus – 1999

6 – 9 Den romerske kejsaren Augustus erövrar hela Pannonien

12 Illyrierna besegras definitivt av romarna

284 Diocletianus börjar uppföra sitt palats i staden Split i samband med att han väljs till romersk kejsare

378 Folkgruppen ostroger intar staden Mursa (Osljek)

437 Konstantinopel får makten över Dalmatien och hunnerna invaderar Pannonien

500 Slaverna ockuperar Pannonien som senare kommer att kallas för Slavonien

600-talet, början Kroaterna bosätter sig i Övre Pannonien och Dalmatien

614 Slaver och avarer erövrar den romerska staden Salona, den romerska befolkningen flyr till Split och omkringliggande öar

799 Karl den Store besegrar kroaterna i Laurana (Lovran) och kroaterna börjar kristnas

820-talet Kroaterna grundar städerna Biograd, Sibenik och Knin

836 Kung Rostislav erbjuder bröderna Kyrillos och Methodios att sprida kristendomen

866 De båda bröderna översätter evangeliet och liturgin till fornkyrkoslaviska

867 Påven Hadrianus II godkänner att liturgin firas på fornkyrkoslaviska

869 Kyrillos avlider i Rom efter en tids sjukdom. Methodios blir ärkebiskop av Pannonien

885 Påven Stefan V förbjuder fornkyrkoslaviska som liturgiskt språk

899 Ungrare förstör kroatiska städer

901 Prins Tomislav besegrar ungrarna och får tillstånd att förvalta städerna i Dalmatien från Konstantinopel

925 Tomislav blir kung över kroaterna

956 Prins Branimir gör uppror mot bysantinerna och blir kung av Kroatien

1058 Kung Kresimir, regeringsperiod 1058 – 1074, utökar sitt rike genom att ena Kroatien och erövra öarna utanför Dalmatien

1102 Den ungerske kungen Kalman blir kung över Kroatien och Dalmatien

1202 Korsriddare erövrar staden Zadar för att återgälda en skuld till Venedig

1301 Den siste kungen av släkten Arpad, Andreas III, avlider och hårda strider om makten börjar

1308 Karl Robert av Anjou blir från Neapel blir ny kung

1409 Efter ett kostsamt krig mot Sigismund av Habsburg blir Lazlo av Anjou kung över Ungern och Kroatien och säljer Dalmatien till Venedig

1463 Inledde sultan Mehmet II sin turkiska erövring av Kroatien

1526 Kung Ludvig II dör i slaget mot turkarna vid Mohacs

1527 Kungariket Kroatien tas över av habsburgarna

1573 Bondeupproret i Zagorje mot adel och kejsare slås ned

1592 Turkarna intar staden Bihac

1670 De kroatiska prinsarna Petar Zrinski och Krsto Frankopan försöker göra uppror mot kejsaren Leopold och därmed frigöra Kroatien från Ungern och Wien

1671 Halshöggs Peter Zrinski och Krsto Frankopan för sitt upprorsförsök

1683 Turkarna belägrar Wien, Österrike segrar dock och återvinner Buda och Pannonien

1688 Turkarna besegras och Kroatien blir fritt

1718 Vid freden i Pasarowitz förlorar turkarna Serbien och delar av Dalmatien

1809 Kejsar Napoleon inrättar de illyriska provinserna med den franske marskalken Marmont som förvaltare

1815 På Wienkongressen ger Kroatien Österrike sitt stöd att annektera alla de delar av Istrien och Dalmatien som tillhört Venedig samt republiken Dubrovnik

1847 Illyriska rörelsen får majoritet i Sabor, det kroatiska parlamentet, och utropar kroatiska som officiellt språk

1848 – 1850

Det ungerska upproret mot Österrike ledde till att det lokala kroatiska självstyret upphävdes, att riksdagen Sabor upplöstes och att tyska infördes som förvaltningsspråk

1860 Den österrikiske kejsaren återinsätter Sabor

1868 Kroaternas och slovenernas förenade kungarike skapades med stöd av den österrikiske kejsaren Frans Josef

1904 Grundades Kroatiska bondepartiet av Stjepan Radić

1915

Bildades den Jugoslaviska kommittén i London vars mål var att upprätta en sydslavisk stat där kroater, serber och slovener skulle ges jämlik status. Genom en överenskommelse den 26 april mellan Italien, Frankrike och Storbritannien, det så kallade Londonavtalet, lovades Italien de habsburgska områdena Trieste, Gorizia, Istrien, Krain och stora delar av Dalmatien

1917

Den 20 juli kom Jugoslaviska kommittén och Serbien överens om Korfudeklarationen i vilken man kom man överens om att bilda en sydslavisk stat med tre folk, serber, kroater och slovener med Peter I av Serbien som konstitutionell monark

1918

Den 29 oktober utropade den kroatiska nationalförsamlingen Kroatiens självständighet och överlämnade sina befogenheter till det sydslaviska nationalrådet som några dagar senare beslöt att Kroatien skulle ingå i en union med Serbien och Montenegro

När Österrike-Ungern undertecknade ett avtal om vapenvila den 3 november ockuperade italienska styrkor de områden som de utlovats i Londonavtalet. Nationalrådet bad då den serbiska armén om hjälp. Denna marscherade in i Belgrad den 1 november och fortsatte sedan genom Kroatien för att stoppa de italienska styrkorna. Den serbiska armén ockuperade också Montenegro och Vojvodina som även de anslöt sig till den sydslaviska staten

Den 1 december utropade kung Peter I av Serbien den nya staten, ”Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike”.

1920

Genom Rapalloavtalet den 20 november tilldelades Italien hela Istrien, stora delar av Dalmatien, Fiume och Trieste

Efter första parlamentsvalet den 28 november bildade Serbiska radikala partiet, Demokratiska partiet och Agrarpartiet en regering helt dominerad av serber och med serben Nikola Pašić som premiärminister

1923 Flydde den politiske ledaren Stjepan Radić från landet

1925

Återvände Stjepan Radić till det politiska arbetet i Belgrad och premiärminister Pašić tog in honom i regeringen. När premiärminister Pašić avled i december lämnade Radić regeringen

1928

Den 28 juni sköt en parlamentsledamot från Montenegro Stjepan Radić och fyra andra kroater. Radić dog i augusti och den politiska oron fortsatte. För att få lugn föreslog premiärminister Anton Korošec att kungariket skulle göras om till en federation men parlamentet röstade nej till detta

1929

Den 6 januari gjorde kung Alexander I en statskupp och upplöste parlamentet och konstitutionen samt införde censur och förbjöd de politiska partierna. Landet bytte också namn till Kungariket Jugoslavien

Istället för de historiska nationerna delades landet in i nio officiella distrikt vars gränser inte följde de historiska. General Petar Živković, skäligen misstänkt för inblandning i mordet på kung Alexander Obrenović år 1903 och mordet på Franz Ferdinand 1914, utnämndes till premiärminister. Denne såg till att slå ned på all opposition och Kroatiens flagga och nationalsång förbjöds

För oppositionen återstod att försöka göra väpnat uppror. I Kroatien bildades Ustaša (kroatiska för ”resning”) av Ante Pavelić, advokat i Zagreb. Trots det kungliga enväldet förklarade Pavelić att han ville kämpa för Kroatiens självständighet och blev då dömd till döden. Pavelić flydde till Italien där han med hjälp från fascisterna upprättade två träningsläger

1934

Under ett besök i Marseille dödades Kung Alexander I och den franske utrikesministern Louis Barthoui. Ustašas exakta roll i attentatet är oklar. Ante Pavelić blev i sin frånvaro på nytt dömd till döden av en jugoslavisk domstol. Italien vägrade dock lämna ut honom men Pavelić fick sitta i husarrest i två år

1935

Då tronarvingen prins Peter var endast tio år blev Alexanders kusin Paul regent. Paul släppte Kroatiska bondepartiets ledare Vladko Maček och andra politiker ur fängelset och utlyste ett parlamentsval 1935

1937

När parlamentet röstade ja till ett konkordat mellan Jugoslavien och Vatikanstaten utbröt upplopp i Belgrad och den ortodoxa kyrkan uteslöt alla ledamöter som inte röstat emot. Förslaget drogs då tillbaka

1939

Den 20 augusti togs ett beslut att skapa ett Storkroatien, kallat Banovina Kroatien, som även bestod av delar av Bosnien och Hercegovina och som hade ett betydligt självstyre. Den kroatiska lantdagen sabor återupprättades och Kroatien skulle ledas av en ban, endast underställd kungen. En koalitionsregering bildades i Belgrad där kroaterna medverkade

1941 – 1945

I april 1941 överfölls Jugoslavien av tyska, italienska, ungerska och bulgariska styrkor

I Kroatien bildades en tysk lydstat med den fascistiske ustasjaledaren Ante Pavelic som ledare. Ustasjaregimen blev ökänd för sin barbariska förföljelse av judar, romer och politiska motståndare och de folkmord som begicks på serber
Två rivaliserande motståndsgrupper stred mot de nazistiska inkräktarna och mot ustasjaregimen; de kungatrogna cetnikerna och den nationella befrielsearmén under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz Tito. Titos partisanstyrkor var mest framgångsrika

1944 Föll fascistregimen i Kroatien

1945 Grundas Förbundsrepubliken Jugoslavien med Tito som president

1947 – 1948 Lämnar nästan alla italienare Istrien och Dalmatien

1948 Jugoslavien bryter sig loss från Sovjetunionen och inleder sin alliansfria politik

1971

Den nationalistiska rörelsens, Maspok, vars protester mot den federala regeringen pågått en längre tid kulminerade under våren, men slogs ned av centralmakten i december

1980 President Tito avlider vilket utlöste konflikter mellan olika etniska grupper

1990

Bildade Franjo Tudman, fd general i Titos befrielsearmé, den Kroatiska demokratiska unionen (HDZ)

I valen i maj vann HDZ med en överväldigande majoritet av rösterna. Det reformerade kommunistpartiet blev näst störst. Franjo Tudjman valdes till kroatisk president. I ett försök att lugna serberna utnämnde han en serbisk vicepresident

I juli bildades Serbiska nationalrådet i Krajina som organiserade en folkomröstning om självständighet för de kroatiska serberna. De fick stor majoritet för sin sak och i oktober förklarade serberna i Krajina att området var autonomt, andra serbdominerade områden följde efter. Serberna förklarade sig beslutna att låta sina områden bli kvar inom Jugoslavien eller att ingå i en storserbisk stat

I december ökade spänningen mellan Kroatien och centralregeringen i Belgrad när Kroatien antog den nya grundlagen

1991

Kroatien, Slovenien och Makedonien lämnar Jugoslavien och blir självständiga. Franjo Tudman blir Kroatiens förste nye president
I mars förklarade serberna i Krajina att området brutit sig ur Kroatien

Federala armén ockuperade kroatiska områden med serbisk befolkning i april vilket ledde till krig mellan Kroatien och Serbien

I maj höll den kroatiska regeringen en folkomröstning om självständighet för Kroatien. 94 % av de röstande stödde förslaget

Den 25 juni förklarade sig Kroatien och Slovenien självständiga. I Slovenien utbröt genast stridigheter som dock var över efter tio dagar. Den federala jugoslaviska armén (JNA) flyttade då sina aktiviteter till Kroatien, där den stred tillsammans med serbiska grupper mot kroatiska styrkor

I november hade JNA och kroatienserbiska styrkor tagit kontroll över en tredjedel av Kroatien. Serbernas erövring av Vukovar i östra Slavonien under hösten fick en symbolisk betydelse och enligt uppgift lär 3 000 personer ha dött under försvaret av staden. I de serbhållna områdena genomfördes etnisk rensning

I december erkände Tyskland, trots motstånd från, bland annat USA och Storbritannien, Kroatien som självständigt land

1992

I januari erkända övriga EU-länder Kroatien som eget land
Den 2 januari ingicks den 15:e vapenvilan, som till skillnad från de tidigare höll. Då hade
6 000 människor dött, 23 000 skadats och 400 000 drivits på flykt. Fredsbevarande FN-trupper placerades ut i de serbhållna områdena i Kroatien

I maj blev Kroatien medlem av FN

Valen i augusti vanns överlägset av Franjo Tudman och HDZ, trots en debatt om maktmissbruk

1993

I januari angrep den kroatiska armén Krajina och återtog den omstridda bron Maslenica

1995

Upprättades Erduavtalet vilket resulterar i att FN skulle förvalta Slavonien och Krajina
I maj återtog Kroatien det område som av FN betecknats ”sektor väst”, ett litet serbhållet område i centrala Kroatien

I augusti gick Kroatien till angrepp mot det största serbhållna området, det egentliga Krajina. Efter tre dagar, och massiva bombningar, hade man återtagit området och minst 150 000 serber flydde till serbhållna delar av Bosnien eller till Serbien

I parlamentsvalet i oktober fick HDZ endast 45 % av rösterna, men behöll majoriteten i parlamentet eftersom vallagarna ändrats strax före valet

1997

I juni omvaldes Tudjman för en andra femårsperiod som president. Samtidigt tilltog protesterna mot de allt sämre levnadsvillkoren i landet

1998

I februari genomfördes den största demonstrationen mot Tudjmans regim i Zagreb
Kroatien återfår Slavonien och Krajina och blir åter ett enat land

1999

President Franjo Tudman avled i december vilket innebar slutet på tio års auktoritärt styre präglat av korruption, svågerpolitik, diskriminering av icke-kroater och bristande samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY)

Kroatien historia, modern 2000 – 2019 

2000

Januari

Valet i januari vann oppositionspartierna stort och en koalitionsregering bildades. Den dominerades av Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), vars ledare Ivica Racan valdes till premiärminister. Förväntningarna var stora på den nya regeringen, men koalitionspartierna var sinsemellan olika och det blev svårt att hålla ihop regeringen. Den lyckades dock med att återupprätta Kroatiens förbindelser med omvärlden och genomförde också en rad författningsändringar; bland annat begränsades presidentens befogenheter, mediefriheten stärktes och avregleringen av ekonomin påskyndades

Februari

7 februari I presidentvalet segrade Stipe Mesic, som var Jugoslaviens sista president. Han hade anslutit sig till HDZ då Jugoslavien splittrades men lämnat partiet 1994 i protest mot Tudjman

2001

Juni

Utlämnades två för krigsbrott misstänkta generaler till Haag-tribunalen, men beslutet var inte enhälligt. Kroatiska socialliberala partiets (HSLS) fyra ministrar avgick i protest

2003

Februari

Lämnade premiärminister Ivica Racan in Kroatiens ansökan om EU-medlemskap

I parlamentsvalet fick Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) 43 % av rösterna och fick därmed tillbaka regeringsmakten. Ivo Sanander blev premiärminister och bildade en minoritetsregering

2004

Under våren fick Kroatien besked om att landet skulle få inleda medlemsförhandlingar med EU under förutsättning att landet skulle samarbetade fullt ut med Haagtribunalen och att situationen för de serbiska flyktingarna förbättrades

December

Beslutade EU-toppmötet att medlemskapsförhandlingar med Kroatien skulle inledas i mars 2005

2005

Januari

Omvaldes Stipe Mesic till president

Mars

Strax innan förhandlingarna om Kroatiens EU medlemskap skulle starta sköts de upp på obestämd tid eftersom flera medlemsländer ansåg att Kroatien inte uppfyllt villkoret om att samarbeta fullt ut med ICTY

Oktober

Gav EU klartecken för medlemskapsförhandlingar med Kroatien

2007

November

Vid parlamentsvalen blev åter HDZ största parti med 36,6 % av rösterna. Näst största parti blev Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP) som fick 31,2 % av rösterna

2008

Under våren avslöjas att Kroatien har stor brottslighet styrd av maffian

Under hösten mördades en känd advokats dotter och journalisten Ivo Pukanic, som granskar landets maffiastrukturer, De sprängdes ihjäl av en bilbomb i Zagreb. Våldet fick premiärminister Sanader att byta ut både justitie- och inrikesministern

2009

April

Blev Kroatien medlem av Nato

Juli

Avgick premiärminister Sanader och uppgav att han lämnar politiken. Vice premiärminister Jadranka Kosor tog över vilket innebär att Kroatien för första gången får en kvinna som regeringschef

Oktober

Återupptogs medlemskapsförhandlingarna med EU, sedan Slovenien hävt sitt informella veto mot grannlandet på grund av en gränstvist

Avgick ekonomiminister och vice premiärminister Damir Polančec efter anklagelser om korruption

November

Enades Kroatien och Slovenien om att låta en tvist om gränsdragningen i Piranbukten gå till internationell skiljedom

December

I presidentvalet fick socialdemokraternas Ivo Josipović drygt 32 % av rösterna i första omgången. Zagrebs borgmästare Milan Bandić fick nästan 15 % och Andrija Hebrang fick 12 %

2010

Januari

Uteslöts Sanader ur HDZ, sedan han kritiserat efterträdaren Kosors politik och uppgivit att han tänkte komma tillbaka i politiken

I andra omgången av presidentvalet segrade Ivo Josipović med 60 % av rösterna

Februari

Tillträdde Ivo Josipović som president

Mars

Slog Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att Kroatien diskriminerar romska skolbarn genom att sätta dem i klasser med bara romer

Juni

Godkände parlamentet en rad ändringar som krävdes för att anpassa grundlagen till EU:s regler

Juli

Lämnade det socialliberala partiet HSLS regeringskoalitionen

Besökte president Josipović Serbien och mötte sin serbiske kollega Boris Tadić. Det är det första presidentbesöket sedan kriget på 1990-talet

Oktober

Dömdes den förre ekonomiministern Damir Polančec till 15 månader i fängelse för korruptionsbrott

Tilläts den förre premiärministern Sanader komma tillbaka till parlamentet, nu som politisk vilde

November

Dömdes sex personer till mellan 15 och 40 års fängelse för mordet på Nacional-redaktören Ivo Pukanić i oktober 2008

Besökte Serbiens president Boris Tadić Kroatien. Tadić framförde under ett besök i Vukovar en ursäkt för att den serbledda jugoslaviska armén (JNA) genomförde en massaker på 260 människor efter erövringen av staden

December

Lämnade den förre premiärministern Sanader landet strax innan parlamentet hävde hans åtalsimmunitet. Dagen därpå greps han i Österrike, sedan en internationell häktningsorder utgått på grund av korruptionsanklagelser

Dömdes den förre försvarsministern Berislav Rončević till fyra års fängelse för maktmissbruk under sin ministertid 2003–2008

2011

Februari

Hölls flera demonstrationer mot stigande arbetslöshet och försämrade levnadsvillkor. Demonstranterna krävde regeringens avgång, lönehöjningar och förstatligande av utlandsägda banker

April

Dömde FN-tribunalen i Haag Gotovina och Markač till 24 respektive 18 års fängelse för etnisk rensning riktad mot serber i Krajina 1995. Nationalister i Kroatien protesterade mot de fällande domarna. Premiärminister Kosor kallar dem ”oacceptabla”

Juni

Bekräftade EU att Kroatien har uppfyllt de sista villkoren som ställts i medlemskapsförhandlingarna

Juli

Utlämnades den förre premiärministern Sanader från Österrike

Greps kroatienserben Goran Hadzic i Serbien och överlämnades till tribunalen i Haag, som åtalat honom för krigsförbrytelser i Krajina. Hadzic var den sista av de 161 personer som domstolen väckt åtal mot som var på fri fot

Ogiltigförklarade författningsdomstolen den grundlagsändring som antogs 2010 och som skulle garantera minst tre platser i parlamentet för den serbiska minoriteten

Oktober

Uppgav premiärminister Kosor att HDZ kommer att samarbeta med en officiell utredning om fusk och korruption i partiet

December

4 december Hölls parlamentsval som resulterade i att den HDZ-ledda högerkoalitionen förlorade makten. Vänsteralliansen Kukuriku segrade med 40 % av rösterna. Det gav 80 av de 151 mandaten, tillräckligt för att bilda en majoritetsregering

22 december Undertecknades Kroatiens anslutningsfördrag med EU vid en ceremoni i Bryssel. Kroatien beräknas bli unionens 28:e medlemsland den 1 juli 2013

23 december Tillträdde den nya fyrpartiregeringen, med SDP-ledaren Zoran Milanović som ny premiärminister

2012

Januari

Hölls en folkomröstning om anslutningen till EU. Drygt 66 % sade ja till fördraget, men bara 44 % av väljarna deltog i omröstningen

Mars

Godkände parlamentet anslutningsfördraget med EU

April

Inleddes förhandlingarna i rättegången mot den förre premiärministern Ivo Sanader i Zagreb. Flera andra tidigare högt uppsatta HDZ-företrädare är också åtalade, liksom partiet självt. De anklagas för att illegalt ha fört sex miljoner euro från statliga bolag till en partikassa. HDZ anklagas för att ha tagit fyra miljoner euro, och Sanader två miljoner euro

Maj

Ersatte Tomislav Karamarko Jadranka Kosor som ledare för det svårt krisdrabbade tidigare regeringspartiet HDZ

Oktober

Gick de offentliganställda ut i en stor demonstration mot lönesänkningar och andra åtstramningar

November

Frikändes Gotovina och Markac av appellationskammaren vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag

Inleddes rättegången mot Goran Hadzic i Haag

Dömdes den förre premiärministern Ivo Sanader till tio års fängelse för att ha tagit emot miljonbelopp från den österrikiska banken Hypo år 1994 och det kroatiska oljebolaget MOL år 2009. Han skulle också betala fem miljoner euro i böter

2013

Februari

Demonstrerade över 20 000 krigsveteraner och andra kroatnationalister i Vukovar mot myndigheternas planer på att sätta upp gatuskyltar med inte bara latinsk utan även kyrillisk skrift i staden. Enligt lag ska etniska minoriteter kunna använda sina språk i områden där de utgör minst en tredjedel av befolkningen. I Vukovar utgjorde serber detta

Mars

Undertecknade Kroatien och Slovenien ett avtal om att en banktvist från 1990-talet skulle lösas av internationella medlare. Detta var det sista praktiska hindret för Kroatiens medlemskap i EU vid halvårsskiftet

April

Partiet HDZ vann det särskilda val till EU-parlamentet som genomfördes som hölls inför medlemskapet. HDZ fick sex av Kroatiens tolv platser i EU parlamentet

Juli

1 juli Blev Kroatien officiellt medlem i EU vilket firades stort

Beslutade regeringen att den sista statliga banken, Hrvatska Postanska Bank, och landets största försäkringsbolag Croatia Osiguranje skulle privatiseras för att minska statsbudgeten budgetunderskottet

September

Ändrade regeringen den nya lagen om utlämning av personer som begått brott före 2002 och därmed utlämnades två före detta spionchefer som var misstänkta för mord på en kroatisk dissident år 1983 till Tyskland. De dömdes till livstids fängelse för mordet

November

18 november På 22-årsdagen av Vukovars fall inledde kroatiska krigsveteraner en kampanj för folkomröstning om officiellt bruk av kyrillisk skrift

December

Åtalades 364 personer inom sjukvården för mutor från ett läkemedelsföretag till vårdanställda, 300 läkare berördes av åtalet men också andra sjukvårdsanställda, farmacevter och anställda vid företaget. Några läkare fick villkorlig dom och böter för att skona sjukvården från att mista allt för många läkare

I en folkomröstning om samkönade äktenskap röstade 66 % av deltagarna om att ett förbud mot sådana skulle införas i grundlagen

2014

Mars

Dömdes den tidigare premiärministern Ivo Sanader till nio års fängelse för att ha fört motsvarande närmare 13 miljoner dollar från statliga företag till sitt eget konto och till partiet HDZ i den största korruptionsrättegången i Kroatiens historia. Ivo Sanander väntade på ytterligare korruptionsrättegångar

Maj

Blev valet till EU-parlamentet en framgång för oppositionspartierna. Partiet HDZ fick behålla sina sex mandat

Juli

Trots nej till samkönade äktenskap i folkomröstningen i december 2013 antog parlamentet med stor majoritet en lag om detta. Dock får personer som ingått samkönade äktenskap inte adoptera barn

Oktober

Inledde krigsveteraner från krigen på 1990-talet demonstrationer utanför krigsveteranministeriet i Zagreb en protest mot sina dåliga levnadsvillkor och, som de menar, bristen på uppskattning och förståelse från regeringen

2015

Januari

Vann Kolinda Grabar Kitarović presidentvalet i den andra omgången med 50.7 % av rösterna mot sittande presidenten Ivo Josipović , som fick 49.3 % av rösterna

Februari

Avvisade den Internationella domstolen (ICJ) i Haag Kroatiens och Serbiens anklagelser mot varandra om folkmord under krigen på Balkan på 1990-talet

Juli

Upphävde författningsdomstolen den första domen från november 2012 mot den förre premiärministern Ivo Sanader. Den fastslog att rättegången inte genomförts korrekt och beordrade därför att den skulle göras om

Augusti

Beslutade kommunstyret i Vukovar att man inte längre ska ha tvåspråkiga skyltar på offentliga byggnader och institutioner i staden trots att konstitutionen säger detta

Hölls en stor militärparad under ledning av president Grabar Kitarović i Zagreb för att fira 20-årsminnet av återerövringen av Krajina

September

Stängdes sju av åtta gränsövergångar mot Serbien efter att mer än 13 000 flyktingar passerat gränsen. Flyktingströmmen uppstod efter att Ungern stängde sin gräns mot Serbien

Oktober

Upphävde högsta domstolen domen för förskingring av motsvarande 10 miljoner euro från statliga företag mot den förre premiärministern Ivo Sanader. HD hävdade att även denna dom begåtts misstag under den tidigare rättegången och därför måste göras om

November

8 november Hölls parlamentsval. Den HDZ-ledda Patriotiska koalitionen fick 59 av parlamentets 151 mandat, det SDP-ledda blocket ”Kroatien växer” fick 56 och det nybildade mittenpartiet Most, som blev tredje största partiet, fick 19 mandat

25 november släpptes förre premiärministern Ivo Sanader ur fängelse där han suttit i tre år fälld för korruption

Under månaden hade mer än 330 000 flyktingar passerat genom Kroatien sedan i september

2016

Februari

Ingick utrikes- och inrikesministrar från nio Balkanländer, bland dessa Kroatien, samt Österrike ett avtal om att samordna insatser för att begränsa strömmen av migranter som startade 2015

Mars

Besökte den brittiske prins Charles och hans hustru Camilla Kroatien under sin officiella rundresa på Balkan

Stängdes den så kallade Balkanrutten för flyktingar efter att EU kommit överens om ett förslag till överenskommelse med Turkiet i flyktingfrågan och Slovenien stängt sina gränser för alla utom dem som har giltiga resedokument, sökte internationellt skydd eller hade humanitära skäl följde Kroatien efter tillsammans med Serbien och Makedonien och stängde sina gränser

Juni

Avgick Tomislav Karamarko som partiledare för Kroatiska demokratiska unionen, HDZ

Tvingades regeringen avgå efter att 125 ledamöter fi parlamentet röstat för att premiärminister Tihomir Oreskovićs måste avgå

Inleddes en ny rättegång efter tidigare underkända mot den förre premiärministern Ivo Sanader och tre andra högt uppsatta företrädare för HDZ för förskingring av statliga medel

Demonstrerade omkring 20 000 personer i Zagreb mot att regeringen lade ned arbetet med att modernisera utbildningssystemet. Fler protester genomförs på olika platser i Kroatien under månaden

Juli

Utsågs juristen och tidigare diplomaten Andrej Plenković till ny partiledare för högernationalistiska HDZ

Augusti

Restes en staty över Miro Barešić i staden Draga, som 1971 mördade Jugoslaviens ambassadör i Stockholm och dömdes till livstids fängelse i Sverige. Barešić ansågs vara hjälte i högernationalistiska kretsar i Kroatien. Han dog i Balkankriget år 1991

September

I nyvalet till parlamentet fick center-högerpartiet HDZ 61 mandat av parlamentets 151 mandat, center-vänsterkoalitionen med socialdemokratiska SDP som största parti fick 54 mandat. Partiet Most fick 13 mandat

Oktober

Valdes ledaren för partiet Most Božo Petrov till parlamentets talman, som landets yngsta talman hittills

November

Valdes Davor Bernardić till ny partiledare för det socialdemokratiska partiet SPD

2017

April

Dömdes den tidigare premiärministern Ivo Sanader till fyra och ett halvt års fängelse för att ha tagit emot mutor i samband med en fastighetsaffär 2009

Maj

Klarade finansminister Zdravko Marić med knapp marginal en misstroendeomröstning som initierats av oppositionen. De anklagade honom för en svår skuldkris i dagligvarukoncernen Agrokor

Juni

Kom den permanenta skiljedomstolen (PCA) i Haag med sitt utlåtande i den långvariga tvisten om gränsdragningen i Piranbukten mellan Slovenien och Kroatien. Domstolen följde till stor del Sloveniens linje. Kroatien indikerade att man inte kommer att godta domstolens utslag då det framkommit att Slovenien tidigare haft otillåtna samtal med en av domarna i domstolen. EU uppmanade båda parter att godta utslaget

Juli

Drabbades flera platser längs den adriatiska kusten av svåra skogsbränder på grund av långvarig hetta och torka. Värst drabbades området runt staden Split

Oktober

Sköts ett planerat toppmöte i Zagreb mellan Kroatiens och Serbiens presidenter, Kolinda Grabar Kitarović och Aleksandar Vučić, upp på obestämd tid på grund av meningsskiljaktigheter runt statyn av majoren i dåvarande jugoslaviska folkarmén, Milan Tepić, som avtäcktes den 29 september i Belgrad

2018

Februari

Besökte den serbiske presidenten Aleksandar Vučić Kroatien för att, bland annat diskutera gränsfrågor med president Kolinda Grabar Kitarovič

Mars

Utvisades en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av månaden. Utvisningen skedde i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagade Ryssland för att ligga bakom attacken. En kroatisk diplomat utvisades senare från Ryssland

Åtalades 22 kroatienserber för krigsförbrytelser, misstänkta för att ha dödat 20 civilpersoner och två poliser som hölls i fångenskap i östra Kroatien 1991

April

Meddelade Serbiens regering att den kroatiske försvarsministern Damir Krstičević inte var välkommen i Serbien, vilket var ett svar på att den serbiske försvarsministern Aleksandar Vulin en vecka tidigare nekades inresa i Kroatien

Avbröt en kroatisk delegation under ledning av talmannen Gordan Jandroković ett tvådagarsbesök i Serbien i förtid efter att den serbiske ultranationalisten Vojislav Šešelj smädat dem och trampat på en kroatisk flagga. Šešelj, ledamot av Serbiens parlament, hade en vecka tidigare dömts till tio års fängelse av en FN-tribunal för krigsförbrytelser under 1990-talets krig. Han ansågs dock ha avtjänat straffet eftersom han suttit häktad i elva år i Haag

Antogs Europarådets kvinnoskyddskonvention, trots omfattande protester från katolska kyrkan och konservativa krafter även inom regeringspartiet HDZ och två demonstrationer med tusentals deltagare

Oktober

Dömdes den förre premiärministern Ivo Sanader till två och ett halvt års fängelse för att ha berikat sig på kriget

November

Undertecknade Kroatien, tillsammans med fyra andra länder, en överenskommelse om att samarbeta för att identifiera offer för 1990-talens krig i det forna Jugoslavien. Omkring 12 000 av de 40 000 som rapporterats saknade efter krigen har fortfarande inte hittats enligt Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP). Förutom Kroatien ingick Bosnien, Kosovo, Montenegro och Serbien i överenskommelsen

2019

Februari

Dömdes en tidigare chef för polisens avdelning för organiserad brottslighet till sex års fängelse för att ha stulit guld och kontanter från polisens högkvarter i Zagreb till ett värde av 380 000 Euro. Vare sig guld eller pengar har återfunnits

Mars

Protesterade flera hundra journalister i Zagreb mot ökande förföljelse och trakasserier av medieföreträdare i landet. Dessutom utsattes journalister för politiska påtryckningar och hot

April

Skärptes straffet för den tidigare premiärministern Ivo Sanader från 4,5 till 6 års fängelse, för att ha mottagit 2 miljoner euro i mutor under sin tid som premiärminister under åren 2003–2009. Han fortsatte att hävda att han var oskyldig och utsatt för politisk förföljelse

Maj

Det regerande högerpartiet HDZ blev största partiet i valet till EU-parlamentet och fick 23 % av rösterna vilket gav 4 mandat. Näst största parti blev det socialdemokratiska oppositionspartiet SDP som fick 3 mandat

Demonstrerade omkring 5 000 abortmotståndare i Zagreb. I städerna Split och Zadar demonstrerade också flera tusen

Juni

Inleddes en ny rättegång mot den förre generalen Branimir Glavaš och fem underordnade i den kroatiska armén, som misstänktes för krigsförbrytelser mot civila serber under kriget 1991–1995

Oktober

Slog EU-kommissionen fast att Kroatien uppfyllde kraven för anslutning till Schengenområdet. Kroatiens anslutning dock godkännas av övriga EU-länder innan Kroatien kunde anslutas

December

10 december Bojkottade Kroatien Nobelprisceremonin i Stockholm i protest mot att 2019 års litteraturpris tilldelades den österrikiske författaren Peter Handke, som är känd för sitt stöd för serberna under 1990-talets krig på Balkan och sin beundran för den serbiske ledaren Slobodan Milosević. Prisceremonin bojkottades också av Albanien, Bosnien, Kosovo, Nordmakedonien och Turkiet

22 december I presidentvalets första omgång fick den socialdemokratiske förre premiärministern Zoran Milanović nästan 30 % av rösterna, den konservativa sittande presidenten Kolinda Grabar Kitarović fick nästan 27 % och den oberoende högerkandidaten Miroslav Škoro fick drygt 24 %. Resultatet innebar att en andra omgång skulle hållas i januari 2020 mellan Milanović och Grabar Kitarović

2020

Januari

1 januari

Blev Kroatien EU-ordförande för första gången sedan landet blev medlem i EU år. Ordförandeskapet gällde i ett halvår

5 januari

Vann Zoran Milanović, fd premiärminister, andra omgången i presidentvalet. Han fick nästan 53 % av rösterna. Den sittande presidenten Kolinda Grabar Kitarović fick drygt 47 % av rösterna

31 januari

Fastställde EU-domstolen i Luxemburg att den saknar mandat att lösa gränstvisten mellan Kroatien och Slovenien

Februari

18 februari

Tillträdde Zoran Milanović posten som landets nya president

Mars

22 mars

Drabbades Kroatien av ett jordskalv nära huvudstaden Zagreb, tiotals människor och många byggnader skadas av skalven. Trots restriktioner på grund av coronapandemin gav sig många ut på gatorna i rädsla för ytterligare skalv
Maj
7 maj
Meddelade försvarsminister Damir Krstičević att han avgår med omedelbar verkan efter att ett kroatiskt militärflygplan tidigare under dagen störtat i samband med en övning och två besättningsmän omkom

Juli

5 juli

I parlamentsvalet blev den sittande konservativa HDZ-regeringen omvald. De fick 37 % av rösterna vilket gav dem 66 mandat, av 151, i parlamentet. Omstartskoalitionen fick 25 % av rösterna och 41 mandat, Hemlandsrörelsen (DPMS) fick 11 % och 8 mandat, Grön-vänsterallians 7 % och 7 mandat. Nationella minoriteter fick 8 mandat och några småpartier övriga 5 mandat

November

13 november

Dömdes den tidigare premiärministern Ivo Sanader, premiärminister under åren 2003–2009, till åtta års fängelse för ett flertal korruptionsbrott. Enligt domstolen ska Sanader, som redan avtjänade ett fängelsestraff för liknande brott enligt en dom den 4 april 2019, ha förskingrat flera miljoner euro från statskassan genom olagliga donationer och regelvidriga upphandlingar

Kroatien geografi

Kroatien, med en yta på 56 594 km2, är ungefär lika stort som Lappland. Geografiskt sett ligger Kroatien delvis på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Kroatien består av en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland

I nordväst gränsar Kroatien till Slovenien, i norr till Ungern och i nordöst till Serbien. I sydöst sträcker sig Bosnien-Hercegovina in i landet och ger landets kartbild dess karakteristiska form av en halvmåne. Gränsen mot Bosnien-Hercegovina går längs floden Sava och Dinariska alperna. Längst i söder har Kroatien en kort gräns med Montenegro

Norr om staden Dubrovnik bryts kustremsan i sydöst av en liten landtunga som hör till Bosnien-Hercegovina. Kustområdet hör främst till de historiska regionerna Istrien och Dalmatien. Kroatien har en fantastisk skärgård med över 1 200 öar

Kroatiens nordöstra del består av en låglänt och bördig jordbruksbygd och omfattar i huvudsak regionen Slavonien

Landets mellersta del, där huvudstaden Zagreb ligger, är höglänt med bergstoppar på över 1600 meter

Kroatien huvudstad: Zagreb, cirka 685 000 invånare

Andra större städer i Kroatien:
Split 178 000 invånare, Rijeka 129 000 invånare, Osijek 108 000 invånare

För mer information     kroatien-fakta 

Kroatien klimat 

Större delen av Kroatien har inlandsklimat vilket innebär att man har övervägande varma somrar och kalla, snörika vintrar. I kustområdet råder typiskt medelhavsklimat med milda och fuktiga vintrar och varma, soliga somrar

Medeltemperaturer (Celsius)

Zagreb                Januari / Juli -0.5 / + 21.4
Dubrovnik         Januari / Juli +6.1 / + 23.1

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Zagreb                Januari / Juli 55 / 90
Dubrovnik          Januari / Juli 137 / 37

Kroatien befolkning

Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, gjorde Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare och därför är nu lite drygt 90 % av befolkningen kroater

Den största minoritetsgruppen är serberna, som utgör omkring 4,4 % av befolkningen, vilket är en kraftig nedgång frän att de tidigare utgjorde omkring 12 %. Andra minoritetsgrupper är, bland annat, bosniska muslimer (bosniaker), ungrare, italienare, slovener, albaner och romer. Författningen erkänner totalt 22 minoriteter

Kroatiens befolkning har sedan 1989 minskat med omkring 750 000 personer. Låga födelsetal och fortsatt utflyttning bidrar till att den nedåtgående trenden hållit i sig även efter krigsåren. Medlemskapet i EU år 2013 har underlättat kroaternas möjligheter att söka sig utomlands för att arbeta, omkring 15 % av kroater i arbetsför ålder bor nu i ett annat EU-land

Under kriget i Bosnien-Hercegovina (1992–1995) tog Kroatien emot cirka 700 000 flyktingar från grannlandet. Omkring 20 000 människor dödades i eller saknas efter striderna i Kroatien under 1990-talet

För mer information      kroatien-fakta 

Kroatien språk

Landets officiella språk är det sydslaviska språket kroatiska som talas av mer än 95 % av Kroatiens invånare. Under tiden Kroatien tillhörde Jugoslavien, 1945–1991, betraktades kroatiska och serbiska som ett språk, serbokroatiska. Sedan dess har ansträngningar gjorts, inte minst i Kroatien, för att poängtera skillnaderna mellan serbiska och kroatiska genom till exempel nybildningar av ord

Det kroatiska språket skrivs med latinska bokstäver, medan det serbiska huvudsakligen skrivs med det kyrilliska alfabetet. Serbiska är det största minoritetsspråket i Kroatien

Etniska minoriteter har enligt lag rätt att använda sina språk i officiella sammanhang i områden där de utgör minst en tredjedel av befolkningen

Kroatien socialt

Välfärdssystemet i Kroatien omfattas av tre huvudområden, pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning, som är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov, Alla under 15 år, gravida kvinnor, handikappade personer och pensionärer har tillgång till avgiftsfri hälso- och sjukvård. Barnbidrag betalas ut tills barnet fyller 15 år, beloppet varierar beroende på hushållets inkomster

Pensionsåldern är för kvinnor 62 år och 65 år för män

Särskilt stöd finns till fattiga och krigsveteraner

Diskriminering på grund av kön är förbjudet i lag

Partnerskapslagen ger homosexuella par samma rättigheter som gifta, med undantag för adoption

Abort är tillåtet till tionde graviditetsveckan

Kroatien religion

Alla religioner har samma skydd i grundlagen. Stat och kyrka åtskilda

Drygt 85 % av Kroatiens invånare är katoliker. Efter självständigheten 1991 har den katolska kyrkan och organisationer knutna till den fått en framträdande roll i samhället

De serbiska invånarna är i allmänhet ortodoxt kristna, bosniaker och albaner är övervägande sunnimuslimer. Det finns också personer som är protestanter eller andra kristna, samt små grupper av anhängare till andra religioner

Kyrkan är en viktig nationalsymbol, speciellt för konservativa politiska krafter

För mer information      kroatien-fakta 

Kroatien utbildning

Förskola finns från spädbarnsåldern, även om de flesta förskolor är för barn från tre års ålder

Nästan alla barn går åtminstone ett skolförberedande år innan de börjar den ordinarie skolan
De kroatiska barnen börjar skolan det år de fyller sju år och har åtta års skolplikt, nästan barn alla går i grundskolan och majoriteten av dem fortsätter till gymnasiet. Den kroatiska skolan har bristande resurser och förlegade läroplaner

Den obligatoriska grundskolan är indelad i två fyraåriga stadier. Nästan alla barn går i statliga skolor. Privata skolor har etablerats efter självständigheten 1991

I skolan motsvarande gymnasienivå finns fyraåriga högskoleförberedande program, fyraåriga konstnärligt inriktade program och yrkesinriktade program som är upp till fyra år långa

I Kroatien finns sju statliga universitet. Universitetet i Zagreb grundades redan 1669. Under senare år har flera privata universitet och högskolor tillkommit

Kroatien turism

Turismen är Kroatiens viktigaste näring och står för en stor del av inkomsterna av utländsk valuta

Landet har många turistattraktioner, i första hand de cirka 1 200 öarna längs den 1 800 kilometer långa Adriatiska kusten. Den medeltida staden Dubrovnik är kanske det mest kända turistmålet. Det finns dock flera gamla stadskärnor och byggnader som finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Plitvitcesjöarna är det enda naturområdet som för närvarande finns med på UNESCO:s världsarvslista

Antal besökare i Kroatien 2018 var omkring 19 700 000

För mer information      kroatien-fakta

Det lilla landet Kroatien har mycket att erbjuda en resenär i form av natur- och kulturupplevelser. Jag blev mycket positivt överraskad över hur mycket landet hade att erbjuda! Det är lätt att resa runt i Kroatien, och har man tillgång till bil kan man även lätt besöka platser som ligger bortom de vanliga turiststråken. Människor är hjälpsamma, maten god och om man besöker landet utanför högsäsong är det också billigt att bo på hotell då det går att förhandla om rumspriser. Min nästan tre veckor långa rundresa räckte inte till för allt det jag ville se varför jag gärna åker tillbaka. Jag kan bara varmt rekommendera en resa till Kroatien!

Min gamla hemsida      www.stalvik.com

Sidan uppdaterad: 211218

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik