Israel

Israel,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Israel,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Ceasarea, Megiddo, Haifa, Akko, Kapernaum, Genesaretssjö, Tabgha, Banias, Golanhöjderna,  Nasaret, Yardenit, Beit Shean, Jerusalem, Betlehem (Palestina), Qumran, Massada och Döda Havet var några platser jag besökte i Israel och Palestina, Rainer Stalvik

En resa till Israel bjuder på upplevelser relaterade till historisk tid och möten till dagens komplicerade politiska situation i Mellanöstern. 

Här finns många platser som är förknippade med människans tidiga historia och forna regenter som kungarna David och Herodes. Här finns nästan alla de platser som förknippas med Jesus liv och gärningar. Därför går resan ofta i kristendomens fotspår. De grymma korstågen på medeltiden som genomfördes för att återta den förlorade staden Jerusalem har lämnat spår efter sig i form av gamla borgar och stadsbilder. Flera av Israels sevärdheter finns med på UNESCO:s lista över världsarv. 

Ett besök i Israel bjuder på historiska och arkeologiska sevärdheter och är en intressant upplevelse, på alla sätt.

På denna resa utökades antalet besökta länder / autonoma områden med Israel (110:e) och Palestina (111:e).

Under min resa besökte jag, bland annat: 

Ceasarea, Judéens forna huvudstad
Megiddo, den bibliska platsen för Armageddon (UNESCO-arv)
Haifa med Bahaitemplet och dess vackra trädgårdar (UNESCO-arv)
Akko, korsriddarnas sista fäste i det ”Heliga landet” (UNESCO-arv)
Kapernaum med huset där Jesus lärjunge Petrus bodde
Genesarets sjö som spelade en viktig roll under Jesus tid
Tabgha var platsen där Jesus lär ha mättat 5 000 personer med två fiskar och 5 skivor bröd
Saligprisningarnas berg där Jesus lär ha hållit sin bergspredikan
Banias är platsen med en av Jordanflodens källflöden och gamla tempel
Golanhöjderna är gränsbergen mellan Israel och Syrien
Nasaret var hemstaden för Josef, Maria och Jesus
Yardenit är Dopplatsen där Johannes Döparen lär ha verkat
Beit Shean som kallades för Scythopolis under Romartiden
Jerusalem, den heliga staden med platser som Oljeberget, Getsemanes trädgårdar, Klippmoskén, Klagomuren, Via Dolorosa, Golgata mm mm Gamla staden är med på UNESCO:s lista över världsarv
Betlehem (Palestina), här ligger Födelsekyrkan byggd på den plats där Maria födde Jesus
Qumran, platsen där man fann Döda havsrullarna
Massada är en mäktig klippa där israelerna framgångsrikt försvarade sig mot romarna (UNESCO-arv)
Döda Havet, jordens lägsta belägna sjö (405 meter under havsnivå), bjöd på bad i världens saltaste vatten

Läs om min resa     Israel-resa

Israel historia i korthet 

Israel historia 1947 – 1999

1947

Överlät den brittiska kolonialmakten Palestinafrågan på FN och Generalförsamlingen antog resolution Nr 181 som sade att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat. Den judiska staten skulle omfatta cirka 55 % av Palestinas landyta och den arabiska staten 44 %. Jerusalem skulle ställas under FN:s förvaltning. Judarna accepterade förslaget. Palestinierna och de arabiska staterna vägrade acceptera förslaget. Dessa föreslog i stället en ”demokratisk enhetsstat”. Resultatet blev att våldet trappades upp. Den 15 maj, 1948 gick britternas mandat i Palestina ut

1948

I april angreps den arabiska byn Deir Yassin av två judiska terrorligor, Irgun och Stern. Ett hundratal araber dödades. Effekten av massakern spelade en stor roll i den följande palestinska massflykten

Den 14 maj utropades de självständiga staten Israel av Arbetarpartiets ledare David Ben-Gurion, som blev landets förste premiärminister

Den 15 maj anfölls den nybildade staten Israel av Egypten, Transjordanien, Syrien och Irak samt av symboliska styrkor från Saudiarabien och Jemen Under det följande kriget mördades FN:s medlare, svensken Folke Bernadotte, av Stern-ligan, som bland sina medlemmar räknade den blivande regeringschefen Yitzhak Shamir

1949

Upphörde kriget med ett antal vapenstilleståndsavtal. Efter kriget uppgick Israels yta till 77 % av det före detta mandatet Palestinas yta, inklusive västra Jerusalem. Av den tilltänkta palestinska staten återstod i praktiken ingenting, sedan Västbanken hamnat under jordansk administration och Gaza under egyptisk

Kriget resulterade i att omkring 725 000 araber flydde till Västbanken, Gaza eller närliggande arabiska stater. Cirka 160 000 araber stannade i Israel. Endast Jordanien gav flyktingarna fullt medborgarskap

Den resolution som FN:s generalförsamling antog, dock ej bindande, gav de palestinska flyktingarna rätt att återvända eller få kompensation på villkor att de levde i fred med sina grannar. Israel har endast hörsammat denna några få gånger

1956

På hösten gick Israel, i hemligt samförstånd med Frankrike och Storbritannien, till angrepp mot Egypten. Israelerna tvingades dock dra sig tillbaka efter påtryckningar från USA och FN 1950-talet, slutet Bildade Yasser Arafat, Mahmoud Abbas och andra palestinier i exil rörelsen Fatah. Dess mål var att utplåna den judiska staten och därmed bereda vägen för alla palestinska flyktingar att återvända hem

1964

Tog Egyptens president Gamal Abdel Nasser initiativet till att bilda den palestinska befrielseorganisationen PLO, Palestine Liberation Organization

1967

I början av året ökade spänningen vid gränsen mellan Israel och Syrien. Egypten, som var allierat med Syrien, lät i maj trupper marschera mot gränsen till Israel. Nasser lät också blockera Aqabaviken för israelisk sjöfart

Den 5 juni gick israeliska flygvapnet till attack, i första hand mot Egypten, i vad Israel betraktade som ett försvarskrig. Israel försökte undvika krig även mot Jordanien, men förgäves. Efter sex dagar med totalt israeliskt luftherravälde var Egyptens och Jordaniens arméer krossade, och även den syriska hade åsamkats stor skada

I, det så kallade,  Sexdagarskriget, erövrade Israel Gaza och Sinaihalvön från Egypten, Västbanken och den östra, arabiska, delen av Jerusalem från Jordanien. Östra Jerusalem annekterades genast, det vill säga underställdes israelisk lagstiftning. Från Syrien ockuperades Golanhöjderna

Under hösten antog FN resolution nr 242, som blev grundläggande för alla fredssträvanden. Den kräver reträtt från ockuperade områden, och vidare respekt för och erkännande av de inblandade staternas suveränitet, territoriella integritet och oberoende samt av deras rätt att leva i fred inom säkra och erkända gränser

1969

För palestinierna innebar sexdagarskriget att de sista resterna av det historiska Palestina föll i israelernas händer. I flyktinglägren i Jordanien, Libanon och Syrien strömmade palestinier till rörelser som ville befria Palestina Tog gerillarörelserna med Fatah i spetsen över PLO, och Yasser Arafat blev PLO:s ledare

Från baser i Jordanien angrep PLO mål i Israel. De israeliska vedergällningsattackerna blev en påfrestning för Jordanien

1970

I ett inbördeskrig med PLO i september körde kung Hussein i praktiken ut PLO. Kriget kallades av palestinierna ”svarta september”. PLO byggde i stället upp baser i Libanon och i början av 1970-talet ägnade sig en rad av PLO:s organisationer alltmer åt terror

1973

Den 6 oktober gick Egypten och Syrien till överraskande anfall mot Israel under den judiska helgen yom kippur (försoningsdagen). Anfallet drabbade Israel hårt, som dock lyckades återta initiativet innan kriget avblåstes den 22 oktober

1974

PLO:s mål hade varit att befria hela Palestina, inklusive Israel, och att göra det med militära medel. Från detta år accepterade PLO möjligheten av självstyre i ”varje del” av Palestina som ett delmål på vägen. PLO beslutade också att befrielsen inte bara skulle ske med militära medel utan även med politiska

Arabstaterna erkände PLO som den enda lagliga representanten för det palestinska folket

PLO fick observatörsstatus i FN

1977

Med Likuds, högerblocket, valseger gick israelisk politik in i ett nytt skede, fram till dess hade alla regeringar letts av Arbetarpartiet. Likuds premiärminister Menachem Begin uppmuntrade ultranationalister att anlägga nya bosättningar på ockuperat område

1978

PLO anföll nu mål i norra Israel från Libanon. Som motåtgärd invaderade Israel tillfälligt södra Libanon Under hösten enades Israel och Egypten med hjälp av USA:s president Jimmy Carter om en ram för fred i Camp David-avtalen. Inför Israels första fredsavtal med ett arabland bildades den israeliska fredsrörelsen Fred Nu

1979

Med Camp David-avtalen som bas slöt Israel och Egypten fred, och Egypten återfick efter hand Sinai. Camp David-avtalen väckte missnöje i hela arabvärlden, och Egypten uteslöts ur Arabförbundet ända fram till 1989

1980

Proklamerade Israel Jerusalem som sin eviga och odelbara huvudstad

1981

Annekterades Golanhöjderna

1982 Invaderade Israel åter Libanon och drev ut PLO, som flyttade sitt högkvarter till Tunisien. Därmed lämnades hundratusentals palestinska flyktingar i Libanon utan skydd

I flyktinglägren Sabra och Shatila massakrerades palestinier av kristna falangister, som var allierade med Israel. Israels försvarsminister Ariel Sharon betraktades som politiskt ansvarig för massakern och fick avgå

1987

På hösten inledde stenkastande ungdomar på Västbanken ett uppror, intifadan, som pågick fram till i början av 1990-talet

1988

Avsade sig Jordaniens kung Hussein allt administrativt ansvar för Västbanken

1989

PLO:s exilparlament utropade formellt en självständig palestinsk stat, med Yasser Arafat som president. Därmed bekände man sig till en tvåstatslösning av den israelisk-palestinska konflikten

PLO erkände FN:s resolution 242 och därmed Israels rätt att existera inom säkra gränser. Vidare avsvor sig PLO rätten att använda terror. Något verkligt gensvar från Israel kom dock inte

1990

Var Israels regering handlingsförlamad i fredsfrågan och sprack. Likud bildade en ny regering under Yitzhak Shamir, med stöd av religiösa och högerextrema partier. Ariel Sharon, som nu var bostadsminister, startade ett program för att anlägga nya bosättningar på Västbanken

1991

Fredsprocessen mellan Israel och Palestinierna inleddes med en USA-stödd konferens om Mellanöstern i Madrid hösten

1992

Arbetarpartiet kom åter till makten under ledning av Yitzhak Rabin
Alla nya bosättningsprojekt stoppades, utom i östra Jerusalem
Med medlarhjälp av Norge förhandlade Rabins regering i hemlighet med PLO

1993

I september undertecknades Osloavtalet vid en högtidlig ceremoni i Washington. Avtalet var en principöverenskommelse om begränsat palestinskt självstyre på Västbanken och i Gaza. PLO erkände även formellt Israels rätt att existera inom säkra gränser, och Israel erkände för första gången PLO som det palestinska folkets representant

Osloavtalet var dock inget verkligt fredsavtal utan angav bara hur Israel och PLO skulle gå vidare med att lösa sin konflikt. Inom fem år skulle förhandlingar slutföras om Västbankens och Gazas permanenta status, om Jerusalem, bosättningarna, flyktingarna, säkerheten och gränserna. Därefter skulle FN:s resolution nummer 242 förverkligas och ockuperade områden överlämnas. Parterna var emellertid inte överens om den exakta innebörden av FN-resolutionen. Trots motstånd och sabotage från båda sidor gick fredsprocessen framåt

1994

I februari sköt en judisk bosättare ihjäl 29 palestinier i Ibrahim-moskén i Hebron. De islamistiska rörelserna Hamas och Islamiska jihad började utföra självmordsattacker mot civila israeler för att omintetgöra fredsprocessen

I oktober slöt Israel och Jordanien ett fredsavtal

1995

I november sköts den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin till döds av en extrem religiös-nationalistisk ung jude. Mordet kom som kulmen på en lång hatkampanj från högern mot Rabins fredspolitik. Shimon Peres från Arbetarpartiet efterträdde Rabin fram till valet 1996

1996

I valkampanjen ledde Peres länge över Benjamin Netanyahu från Likud. Men våldsam terror från Hamas spred skräck bland israelerna och gynnade högern. Netanyahu vann valet med minsta möjliga marginal, och hans regering blev beroende av småpartier på högerkanten

1998

Ökat stöd till bosättarna ledde till oroligheter på Västbanken och i Gaza
I december utlystes nyval

1999

Efter en hård valkampanj vann Arbetarpartiets nye ledare Ehud Barak valet och bildade en bred koalition med Shas, Meretz och andra mindre partier. Netanyahu efterträddes som Likud-ledare av Ariel Sharon. Efter valet möttes Barak och Arafat för samtal och han drog också tillbaka Israels sista styrkor från Libanon med förhoppning om att det skulle leda till fred med Syrien

Israel historia, modern 2000 – 2019

2000

Bjöd USA:s president Bill Clinton in Barak och Arafat till nya överläggningar i Camp David. Förhandlingarna misslyckades dock, vilket Israel och USA skyllde på Arafat

September

Gjorde den nye Likudledaren Ariel Sharon ett besök, som många araber uppfattade som provocerande, på Tempelberget och platsen för al-Aqsa-moskén i Jerusalem. Sharons besök var en tändande gnista till ett palestinskt uppror, ibland kallat för al-Aqsa-upproret, andra intifadan eller al-Aqsa-intifadan. Viktigaste orsaken till upproret var med all sannolikhet att de judiska bosättningarna på ockuperat område hade fortsatt att öka
Barak såg upproret som första steget i ett befrielsekrig planlagt av Arafat. Israel spärrade av Västbanken och Gaza. I norra Israel dödades 13 israeliska araber i sammanstötningar med polis

Oktober

Förklarade Barak fredsprocessen som avslutad när våldet mellan israeler och palestinier fortsatte

November

Meddelade Barak att han skulle avgå. Han hoppades att ett nyval skulle ge honom ett starkare mandat och större frihet att agera

December

23 december Presenterade USA:s president Bill Clinton sitt sista förslag till en lösning av den israelisk-palestinska konflikten i Camp David. Förslaget förutsatte stora israeliska eftergifter, men Barak accepterade att fortsätta förhandlingarna. Efter några dagars tvekan sade den palestinska sidan nej till att förhandla om Clintons förslag. Arafats huvudinvändning uppgavs vara att förslaget inte gav alla palestinska flyktingar från Israel rätt att återvända

2001

I februari vann högerledaren Ariel Sharon parlamentsvalet och bildade en ny regering som dominerades av hans parti Likud

Våldet mellan israeler och palestinier trappades upp och alla fredsförhandlingar avbröts

Efter terrorattackerna mot USA den 11 september ökade pressen på israeler och palestinier att åter tala med varandra. Islamiströrelserna Hamas och Islamiska jihad vägrade dock, och Arafat kunde eller ville inte hålla dem tillbaka. Efter flera självmordsattacker svarade Israel med storskaliga militära angrepp mot palestinska mål. Sharon avbröt alla vidare kontakter med Arafat

2002

Mars

Kulminerade självmordsattackerna i Israel med 17 fullbordade attentat. Det blodigaste, med 29 döda och 150 skadade, utförde Hamas i Netanya, där offren hade samlats på ett hotell till den traditionella påskmåltiden

29 mars Inledde Israel en militär offensiv mot självstyret på Västbanken. Aktivister greps och offentliga anläggningar raserades

Under hösten trängde israeliska trupper in i Gaza för att utplåna vapenverkstäder och stoppa raketangrepp över gränsen

Oktober

Lämnade Arbetarpartiet regeringen och nyval utlystes

November

Förstörde Israel de palestinska säkerhetsstyrkornas högkvarter i Gaza. I Kenya attackerades israeliska turister av det internationella terrornätverket al-Qaida

2003

Januari

Sade en grupp inom de palestinska al-Aqsa-brigaderna, en del av Arafats Fatah-rörelse, att de fått pengar av Iran för att utföra ett självmordsdåd i Tel Aviv som dödade 22 människor

Vann Likud stort i parlamentsvalet och Arbetarpartiet upplevde sitt värsta valnederlag någonsin

April

Blev Mahmoud Abbas, även känd som Abu Mazen, palestiniernas förste premiärminister. USA, FN, EU och Ryssland överlämnade ”färdplanen för fred” till Israel och palestinierna

Juni

Möttes Sharon, Abbas och USA:s president George W Bush i Jordanien för att tillkännage färdplanens första steg mot bildandet av en palestinsk stat. Både Israel och Palestinierna lovade ömsesidigt att trappa ned på motsättningarna men våldet fortsatte

Efter ett större självmordsdåd i Jerusalem meddelade USA sitt stöd för Israels kamp mot terrorister. Nya stora självmordsbombningar följde under året i Jerusalem och Haifa

September

Avgick Mahmoud Abbas som palestinsk premiärminister efter att han tröttnat maktkampen med Arafat

Israels redan påbörjade bygge av en ”säkerhetsbarriär” mot Västbanken utökades, nu till största delen på palestinsk mark

Oktober

Förstörde israeliska trupper tunnlar i Gaza som använts till att smuggla in vapen från Egypten. Även bostadshus raserades, och tusentals palestinier blev hemlösa

2004

Under vintern tillkännagav Sharon att Israel skulle utrymma sina bosättningar i Gaza. Militanta bosättare ansåg att premiärministern svek dem. Efter ett tag ställde sig dock en majoritet av israelerna bakom Sharons ”plan för ensidigt avskiljande”. Det gjorde också USA:s president George W Bush. I sitt eget parti Likud motarbetades dock Sharon av bland andra finansminister Benjamin Netanyahu. Bland palestinierna vann islamiströrelsen Hamas nya anhängare. Hamas hävdade att det var dess väpnade kamp som tvingade israelerna att fly från Gaza

November

11 november avled PLO-ledaren Yassir Arafat i Paris av AIDS. Senare hävdades det att han förgiftats. Arafat Han efterträddes av Mahmoud Abbas som PLO-ledare och palestinsk president

2005

Februari

Möttes Sharon och Abbas i Egypten och utlyste ett informellt eldupphör. Hamas accepterade inte Abbas överenskommelse men gick med på att året ut iaktta ”lugn” gentemot Israel

Augusti och september

Utrymde Israel Gaza trots motstånd från en del bosättare. Abbas vägrade dock att se ockupationen som avslutad så länge Israel behöll kontrollen över tillfartsvägarna till Gaza

November

Lämnade premiärminister Ariel Sharon och andra avhoppare Likud för att bilda det nya, ”nationellt liberala” partiet Kadima. Shimon Peres lämnade Arbetarpartiet för att senare ansluta sig till Kadima. I december blev Benjamin Netanyahu ny ledare för Likud

2006

Januari

Natten till den 5 januari drabbades Ariel Sharon av ett slaganfall. Ny premiärminister och ledare för Kadima blev Ehud Olmert. Han lade fram en plan för att ”ensidigt avskilja” också Västbanken från Israel, som Sharon redan gjort med Gaza. Israel skulle dock behålla stora bosättningsblock där

25 januari I det palestinska parlamentsvalet vann Islamiska motståndsrörelsen Hamas stort över det dittills regerande Fatah. Eftersom det terroriststämplade Hamas vägrade erkänna Israel frös USA och EU sitt bistånd till den palestinska regeringen

Mars

28 mars I parlamentsvalet segrade det nybildade partiet Kadima. Förutom Kadima innefattade Olmerts nya regering Arbetarpartiet, Shas och Pensionärspartiet

April

Sköt Israel tusentals artilleripjäser mot raketavfyrningsramper i Gaza, bostadshus träffades. Abbas fördömde ett självmordsdåd i Tel Aviv av Islamiska jihad, samma dag som Israels parlament svors in

Juni

25 juni Angrep palestinier en postering i Israel, nära Gaza. Två soldater dödades och en, Gilad Shalit, kidnappades. Som svar på angreppet gick Israel in i Gaza. På Västbanken grep man flera ministrar och parlamentsledamöter från Hamas

Juli

12 juli Dödade Hizbollah åtta israeliska soldater, och kidnappade två vilka senare återlämnades döda, nära gränsen till Libanon. Som svar besköt israeliskt stridsflyg Hizbollahs posteringar samt vägar och broar i södra Libanon och Beiruts internationella flygplats. Samtidigt fortsatte offensiven i Gaza

23 juli Gick israeliska marktrupper in i södra Libanon. FN:s säkerhetsråd bestämde att Israel skulle dra sig tillbaka efter att alla strider upphört, samtidigt som Libanons reguljära armé och en FN-styrka på 15 000 man skulle stationeras i södra Libanon. Kriget avslutades formellt med en vapenvila den 14 augusti. Utgången av kriget ledde i Israel till omfattande kritik mot militärledningen och regeringen

2007

Juni

Blev Ehud Barak ny ledare för Arbetarpartiet och försvarsminister

Tog Hamas över hela styret i Gaza och i praktiken fick därmed palestinierna två regeringar. Hamasregeringen tog över styret i Gaza och en ny, palestinsk krisregering med Fatah och dess allierade som Abbas utsett på Västbanken. Hamas maktövertagande ledde till att Israel och Egypten stängde sina gränser mot Gaza och kraftigt ströp införseln av varor dit

Juli

Valdes Shimon Peres till ny president

November

Möttes ett fyrtiotal länder och organisationer i en konferens i Annapolis, USA om Mellanöstern. Olmert och Abbas enades med svårighet om att omgående börja förhandla om ”alla olösta frågor igen”, med målet att en palestinsk stat skulle bildas mot slutet av 2008

2008

Januari

Återupptogs förhandlingar mellan Israel och Fatah-regimen på Västbanken

Februari och mars

Svarade Israel på raketattacker som sköts från Gaza. De nådde allt längre in i Israel och orsakade dödsfall. Konfrontationerna ledde till att över hundra palestinier och två israeliska soldater dödades

Juni

Trädde en sex månader lång vapen vila in mellan Israel och Hamas efter förhandlingar. Israel lovade att delvis häva sin blockad och Hamas skulle se till att beskjutningen mot Israel upphörde

September

Ersattes premiärminister Ehud Olmert, efter anklagelser om ekonomiska oegentligheter, som ledare för partiet Kadima av Tzipi Livni

November

Ökade åter raketbeskjutningen från Gaza och Hamas tillkännagav att man inte tänkte förnya vapenvilan med Israel. Återigen skärpte Israel blockaden mot Gaza

December

19 december Slöts avtal om ny vapenvila i Gaza mellan Israel och Hamas. Samtalen fördes via egyptiska förhandlare

27 december Inledde Israel massiva bombattacker mot Hamasmål i Gaza

2009

Januari

3 januari Inledde Israel en markoffensiv mot Gaza. Både Israel och Hamas avvisade en FN-resolution om omedelbart eldupphör

17 januari Inledde Israel en ensidig vapenvila med Gaza efter att man fått löften från USA, Egypten och ledande EU-länder om att insmugglingen av vapen till Gaza skulle motverkas

18 januari upphörde Hamas med sina attacker mot Israel

20 januari Hade Israel dragit tillbaka sina styrkor från Gaza. Över 1 300 palestinier hade då dödats, varav minst 700 civila, och tiotusentals hade blivit hemlösa. Den materiella förstörelsen var mycket stor. På den israeliska sidan hade 13 människor dödats i samband med kriget

Februari

Besköt Hamas åter Israel med raketer som i sin tur bombade militära mål i Gaza. Israels premiärminister Olmert meddelade att det inte skulle bli någon ny vapenvila, eller något öppnande av Gazas gränsövergångar förrän den fångne soldaten Gilad Shalit frigivits

Blev Kadima största partiet i nyvalet till Knesset. Den högerdominerade regeringen leddes av Benjamin Netanyahu

Juni

Talade premiärminister Netanyahu talar för första gången offentligt om möjligheten av att en palestinsk stat skulle kunna skapas. Hans krav var att den måste vara demilitariserad, att Jerusalem inte får delas och att palestinierna måste erkänna Israel som en judisk stat. Från Västbanken svararde Fatah med att kräva att alla bosättningar där ska frysas innan fredssamtalen och byggstopp för bosättningar i östra Jerusalem innan fredssamtalen kan återupptas

September

Erbjöd Benjamin Netanyahu ett kortare, partiellt, byggstopp på Västbanken men sade nej till en begäran från USA att under ett helt år frysa all byggverksamhet på ockuperad mark för att bana väg för nya fredsförhandlingar

Bröt oroligheter ut i Jerusalem efter rykten om att judiska bosättare ska försöka ta sig upp på Tempelberget

2010

Januari

Sade premiärminister Benjamin Netanyahu att Israel kommer att behålla militär kontroll över gränsen mot Jordanien även om en palestinsk stat skulle utropas

Mars

I Washington förorsakar Israel stor irritation när man meddelar att nya judiska bostäder ska byggas i östra Jerusalem, samtidigt som USA:s vicepresident Joe Biden besöker Israel

Maj

Bekräftades att Israel och PLO inlett indirekta fredsförhandlingar

Bordade israeliska marinen sex fartyg med förnödenheter till Gaza. Fartygen var chartrade av den internationella organisationen Free Gaza Movement (FGM) för att bryta blockaden mot området och hade cirka 700 aktivister ombord. Nio turkar dödades av soldater på fartyget Mavi Marmara sedan våldsamheter utbrutit

Juni

Deporterade Israel över 600 utländska medborgare som greps på fartygen som deltog i FGM-konvojen. Senare lättades varublockaden som går landvägen till Gaza

November

Beslutade Israel att bygga 1 300 nya bostäder i östra Jerusalem under pågående fredsförhandlingar med PLO

December

Bröt åter de pågående fredssamtalen med PLO samman sedan USA misslyckats att övertala Israel att sluta bygga ut bosättningarna på Västbanken

Sköt islamister nya raketer mot Israel från Gaza

Krävde en svår skogsbrand norr om Haifa 42 människors liv och 17 000 människor tvingades evakueras

Befanns förre presidenten Moshe Katsav skyldig till våldtäkt och sexuella trakasserier mot kvinnliga underordnade

2011

Mars

Dömdes förre presidenten Moshe Katsav till sju års fängelse för våldtäkt och sexuella trakasserier

21 mars Genomförde israeliska stridsflygplan kraftiga bombanfall mot Gaza

Exploderade en bomb vid en busshållplats i Jerusalem, en person dödades och ett trettiotal skadades

April

Meddelades att ytterligare drygt niohundra bostäder ska byggas i den judiska bosättningen Gilo utanför Jerusalem

8 april Förklarade Hamas och militanta grupper i Gazaområdet ett ensidigt eldupphör. Under några veckor i mars hade granat- och raketattackerna från Gaza besvarats med israeliska flyganfall

Maj

I mitten av månaden bröt oroligheter ut vid fyra gränsövergångar mot det Palestinska självstyret, Syrien och Libanon, när palestinier uppmärksammade den så kallade katastrofdagen (nakba) 1948 då hundratusentals palestinier flydde eller tvingades lämna Israel. Minst tolv människor dödades och omkring 300 skadades då israeliska styrkor öppnade eld mot demonstranter som försökte ta sig över gränsen, bland annat vid staden Majdal Shams vid Golanhöjden och vid Libanons sydgräns. Israel anklagade Iran och Syrien för att ligga bakom oroligheterna

Juli

Kritiserades den israeliska försvarsmakten av FN för att ha skjutit skarpt mot obeväpnade civila demonstranter under nakbadagen i maj

Antog Knesset en lag som gjorde det straffbart att förespråka bojkott av varor från judiska bosättningar på Västbanken eller bosättningarnas institutioner. Israeliska medier befarade att lagen ytterligare skulle skada Israels redan negativa internationella anseende

I mitten av månaden demonstrerade omkring 100 000 israeler mot höga matpriser och bristen på bostäder till rimliga kostnader

Augusti

Första lördagen i månaden demonstrerade åter minst en kvarts miljon israeler runt om i hela landet mot bristen på bostäder och höga matpriser

Strax efter demonstrationerna meddelade regeringen att 277 nya bostäder skulle byggas i en av bosättningarna på Västbanken. Bara några dagar tidigare hade byggandet av ytterligare 1500 bostäder för judiska bosättare i östra Jerusalem godkänts

Attackerades en buss av beväpnade män nära Eilat vilket ledde till en ny upptrappning av våldet mellan israeler och palestinier. Åtta israeler och flera gärningsmän dödas vid attentatet

I samband med jakten på gärningsmän dödade israelisk säkerhetspersonal fem egyptiska poliser, vilket leder till upprördhet i Egypten och massprotester utanför israeliska ambassaden i Kairo. Israel inledde flyganfall mot Gaza och minst 15 civila dödades. Militanta palestinska grupper avlossade ett stort antal granater mot Israel. Ett par dagar senare enades Israel och Hamas om vapenvila

September

Beslutade Israel att bygga ytterligare 1100 nya bostäder i östra Jerusalem. USA och EU fördömde beslutet som man ansåg hindrade försöken att få igång fredsförhandlingarna med palestinierna

Oktober

Kom den israeliska regeringen överens med palestinska Hamas om ett utbyte av fångar. Israel skulle frige drygt tusen palestinska fångar mot att den israeliske militären Gilad Shalit släpptes fri efter fem år i fångenskap

November

Meddelade Benjamin Netanyahu att den israeliska bebyggelsen skall öka på Västbanken och i östra Jerusalem efter att FN-organet Unesco godkänt palestinskt medlemskap

December

Attackerade israeliskt flyg Gaza som ett svar på raketbeskjutning från området

Släpptes de sista 500 palestinska fångarna som ingick i den fångutväxling som Israel och palestinierna enades om i oktober

2012

Februari

Återvaldes premiärminister Benjamin Netanyahu till partiledare av Likuds medlemmar

Mars

Än en gång skjuter palestinska islamistiska grupper i Gaza, däribland Islamiska jihad, raketer mot Israel. Israel svarade med flygattacker. Efter fyra dagar upphörde våldsamheterna efter att Egypten lyckats förhandla fram en vapenvila

April

Inledde mer än 1 300 palestinska fångar i israeliska fängelser en hungerstrejk. Aktionen var en protest mot att palestinska fångar spärrades in på obestämd tid utan rättegång och även mot att många isolerades

Maj

I mitten av månaden avbröt de palestinska fångarna strejken sedan israeliska myndigheter lovat förbättringar

Juni

Avled förre premiärministern Yitzhak Shamir vid 96 års ålder

Juli

Dömdes förre premiärministern Ehud Olmert till ett års fängelse villkorligt och böter på mer än

19 000 USD för ekonomiska oegentligheter

September

Sköt åter militanta palestinier in raketer i Israel från Gaza. Israel besvarade raketerna med flyganfall.

Oktober

Sköt israeliska jaktplan ned en drönare norr om Negevöknen som den militanta shiamuslimska rörelsen Hizbollah i Libanon uppgav sig ha skickat iväg

Upplöstes regeringen efter att budgetförhandlingarna för 2013 brutit samman. Nyval utlystes till den 22 januari

Stoppade åter Israel ett skepp lastat med förnödenheter till Gazaremsan på internationellt vatten. Deltagarna, däribland elva svenskar, greps och togs till förhör i Israel

November

Dödade israelerna chefen för Hamas militära gren, Ahmed Said Khalil al-Jabari, efter att konflikten med Gaza åter trappats upp. Palestinierna besköt både Tel Aviv och Jerusalem med raketer- Efter åtta dagars konflikt ingicks en ny vapenvila. 170 palestinier, varav mer än etthundra civila, dödades. På den israeliska sidan dödades fyra civilpersoner och två soldater. Enligt avtalet om vapenvila skulle samtal inledas om att öppna gränsövergångarna till Gaza och lätta på blockaden mot införsel av varor

Några timmar innan vapenvilan trädde i kraft sprängdes för första gången på sex år en bussbomb i Tel Aviv, 29 personer skadades

Fördömde Israel FN:s generalförsamlings beslut att uppgradera Palestinska självstyret från observatör till observatörsstat. Som straff beslutade Israel att hålla inne de skatteintäkter som Israel samlar in för den palestinska myndighetens räkning och som regelbundet förs över till det Palestinska självstyret. Strax därpå beslutade Israel att godkänna 3 000 nya judiska bostäder i östra Jerusalem och på Västbanken

December

Avgick utrikesminister Avigdor Lieberman efter att det blivit känt att han åtalas för otrohet mot huvudman. Åklagarna valde samtidigt att inte åtala utrikesministern för mutbrott och penningtvätt

Gav kommunala myndigheter i Jerusalem formellt klartecken till att börja bygga 2 612 bostäder i Givat Hamatos i området E1. Omvärlden reagerade kraftigt. Samtliga medlemsländer i FN:s säkerhetsråd utom USA uppmanade Israel att inte genomföra byggplanerna

2013

Januari

22 januari Vann Likud i allians med Yisrael Beiteinu parlamentsvalet

Sköts tre unga palestinier ihjäl av israeliska soldater på Västbanken

Gav Högsta domstolen order om att bosättningen Amona på Västbanken skulle utrymmas inom fyra månader, eftersom den var olagligt uppförd på palestinsk mark. Det lokala bosättarrådet säger att det tänker motsätta sig utrymningen med alla medel

Bojkottade Israel, som första land någonsin, FN:s råd för mänskliga rättigheters årliga möte i Genève. Anledningen var den regelbundna kritik som Israel fått utstå vid rådets möten och särskilt ett beslut från 2012 om att rådet skulle låta granska Israels bosättningspolitik på Västbanken

Februari

Gav president Shimon Peres Benjamin Netanyahu i uppdrag att bilda regering

Mars

Kritiserade FN:s barnfond Unicef hur palestinska barn behandlas i israeliska fängelser. Varje år grips omkring 700 palestinska barn i åldrarna 12–17 år av de israeliska säkerhetsstyrkorna på Västbanken

Uppgav israeliska trupper i Golanhöjderna att de blivit beskjutna från Syrien. De besvarade elden

Framförde Israel en ursäkt till Turkiet för attacken mot fartyget Mavi Marmara år 2010 som krävde nio personers liv. Israel erbjöd kompensation till de efterlevande och länderna beslutade att återupprätta sina diplomatiska förbindelser

Beslutade regeringen att återuppta de månatliga överföringarna av skatteintäkter till Palestinska självstyret som stoppades i november 2012

April

Genomförde Israel ett flyganfall mot Gaza efter att militanta palestinier avfyrat missiler in i Israel. Ingen skadades men vid i en ny beskjutning senare dödades en palestinier

Höggs en bosättare ned i en knivattack på Västbanken och skjuts ihjäl av en palestinier. Händelsen inträffade vid en busstation på Västbanken

Maj

Angrep Israel militära anläggningar i Syrien och förstörde vapenförråd som uppgavs vara ämnade för Hizbollah i Libanon

Juni

Förekom åter beskjutning mellan militanta palestinier i Gaza och Israel. Inga människor skadades dock

Dömde en domstol i Jerusalem två medlemmar av Hamas till vardera två och ett halvt års fängelse, Männen greps efter att ha sökt skydd på Internationella rödakorskommitténs kontor i ett och ett halvt år. De dömdes för medlemskap i en terroristorganisation och för att ha vistats i Israel utan tillstånd

Träffades en israelisk och en palestinsk delegation på initiativ av den amerikanske utrikesministern John Kerry i Washington för att försöka få igång fredsförhandlingarna igen

Augusti

Inleddes direkta fredssamtal mellan Israel och palestinierna i Jerusalem. Inför mötet frigavs 26 palestinska fångar som överenskommet. Samtidigt skapas irritation i omvärlden och hos palestinierna när Israel godkände byggandet av över 2 000 judiska bostäder i östra Jerusalem och på Västbanken

Sköts en palestinier ihjäl i Jenin på Västbanken i samband med ett tumult som uppstod när israeliska soldater skulle gripa en misstänkt terrorist. Vid en liknande aktion i flyktinglägret Qalandiya några dagar senare dödades tre palestinier och 19 skadades

Efter att fyra missiler skjutits mot Israel från Libanon besköt israeliska flygplan ett fäste för en palestinsk gerillagrupp i Libanon

September

Dödades en medlem av islamiska Jihad när israeliska soldater försökte gripa honom på Västbanken. En israelisk soldat dödades av en prickskytt när han gick på patrull i staden Hebron på Västbanken. En israelisk soldat dödades på Västbanken sedan han lurats in i en fälla av en palestinier som hoppats kunna utväxla den dödade soldaten mot sin fängslade bror. Från Gaza sköts nya missiler in i Israel. Inga skador uppstod dock

Oktober

Sköts en palestinier ihjäl på gränsen mellan Israel och Gaza, en israelisk bosättare klubbades ihjäl vid sitt hem på Västbanken, en palestinier sköts ihjäl när han med en traktor försökte forcera stängslet till en israelisk armébas på Västbanken och en palestinier som varit efterlyst för ett bombdåd mot en buss i Tel Aviv hösten 2012 sköts ihjäl nära byn Bilin på Västbanken

2014

Januari

11 januari Avled den före detta premiärministern Ariel Sharon efter att ha legat i koma i åtta år som han hamnade i efter en hjärnblödning. Han begravdes nära sin bostad i Negevöknen. Ett område i närheten besköts av missiler från Gaza i samband med begravningen. Israel svarade med att bomba två träningsläger för militanta palestinier i Gaza

Utsattes turistorten Eilat för två missilattacker. En islamistgrupp i Egypten sade sig ligga bakom attackerna och hotade med fler

Antog Knesset en lag som förbjuder bland annat symboler knutna till nazism och förintelsen

Februari

Uppgav libanesiska säkerhetskällor att Israel bombat ett av Hizbollahs fästen vid gränsen mellan Libanon och Syrien. Detta var första gången som Israel bombade mål i Libanon sedan kriget sommaren 2006. Fyra människor uppgavs ha mist livet i anfallet. Hizbollah lovade att hämnas

Gav stadsrådet i Jerusalem tillstånd till uppförandet av sammanlagt 500 nya hem i tre bosättningar i det annekterade östra Jerusalem. Tillstånden kritiserades av fredsrörelsen Fred Nu

Mars

Godkände regeringen byggandet av över 180 nya judiska hem i det annekterade östra Jerusalem

Dödades minst fyra palestinier och 14 skadas av säkerhetsstyrkor i samband med en razzia mot ett flyktingläger i Jenin på Västbanken. Israelerna var på jakt efter en medlem av den radikala palestinska islamistiska rörelsen Hamas som misstänktes planera attacker mot israeliska mål

I mitten av månaden bröt den mest omfattande beskjutningen mellan Israel och Gaza ut som förekommit på två år. Under ett par dagar skickade militanta palestinier mer än 60 raketer mot södra Israel. Israelerna svarade med över 30 flyganfall mot mål i Gaza. Beskjutningen inleddes från den palestinska sidan som vedergällning för att Israel tidigare skjutit ihjäl tre palestinska aktivister

Anföll Israel en av den libanesiska Hizbollahmilisens posteringar vid gränsen mellan Syrien och Libanon

Demonstrerade hundratusentals ultraortodoxa judar mot ett lagförslag som skulle få fler av dem att göra värnplikt eller samhällstjänst. Lagförslaget trädde i kraft senare under månaden

April

Avbröt Israel fredssamtalen efter att de rivaliserande palestinska grupperingarna Fatah och Hamas ingick ett försoningsavtal. Enligt avtalet ska Fatah och Hamas, som sedan 2007 styrt var sin del av de palestinska områdena, nu bilda en gemensam regering i väntan på kommande val. USA:s utrikesminister John Kerry lade störst skuld för att samtalen avstannat på Israel och den fortsatta utbyggnaden av bosättningar på Västbanken

Maj

Dömdes den förre premiärministern Ehud Olmert för mutbrott i samband med byggandet av ett stort bostadskomplex i Jerusalem under hans tid som borgmästare. Sammanlagt åtalades 16 personer i korruptionshärvan som beskrevs som en av de värsta i Israels historia. Olmertz överklagade domen

Juni

Tre israeliska tonåringar kidnappades på Västbanken och hittades drygt två veckor senare döda. Israel anklagade Hamas för att ligga bakom morden och lovade att hämnas ungdomarna. Efter Israels attack förnekade Hamas att ha haft med morden att göra

Juli

1 juli Dagen efter begravningen av de tre mördade israeliska ungdomarna kidnappades och mördades en arabisk tonåring i östra Jerusalem. Skador på kroppen antydde att ynglingen bränts till döds levande. Händelsen utlöste kravaller och mer än 35 människor skadades. Premiärminister Netanyahu fördömde mordet och lovade att göra allt för att finna de skyldiga. Några veckor senare åtalades en 29-årig bosättare från Västbanken och två 16-åringar för dådet

17 juli Efter nio dagars ömsesidig beskjutning mellan Israel och Gaza inledde israeliska styrkor en markoffensiv mot Gaza för att jaga militanta palestinier på marken och förstöra tunnlar som palestinierna grävt från Gaza för att ta sig in och utföra attacker i Israel. Händelsen ledde till ökad spänning vid gränsen mellan Israel och Gaza och att Israel besköts med över tusen missiler från Gaza. Det israeliska försvaret svarade med omfattande flyganfall mot mål i Gaza

28 juli Uppmanade FN:s säkerhetsråd Israel och palestinierna i Gaza att ingå vapenvila över den muslimska högtiden id al-fitr som inleddes samma dag

Augusti

26 augusti Efter sju veckors strid ingicks en permanent vapenvila mellan Israel och palestinierna. Inom ramen för överenskommelsen lovade Israel att öppna gränserna till Gaza för hjälp och byggmaterial. Överenskommelsen säkrade också löneutbetalningar via palestinska banker till alla offentligt anställda. Alla stora stridsfrågor sköts på framtiden och parterna enades om att samtal om dessa ska inledas inom en månad. Båda sidor hävdade att de gått ur konflikten med stor seger. Under konflikten har över 2 100 palestinier dödats, majoriteten av dem var civila, varav flera hundra barn. Över 400 000 palestinier hade flytt från sina hem i de områden som varit mål för israeliska attacker. På den israeliska sidan hade 66 soldater och 7 civila mist livet

Dödades en israel när en palestinier rammade en buss med en grävskopa

September

Sköts två palestinier, som var misstänka för morden på tre israeliska tonåringar under sommaren, ihjäl när israelisk militär försökte gripa dem i Hebron

Sköt Israel ned ett syriskt stridsflygplan, det första på trettio år, vid stilleståndslinjen mellan Israel och Syrien på Golanhöjderna

Greps 22 palestinier i östra Jerusalem där protester pågått av och till sedan mordet på en arabisk tonåring i början av juli

Beslutade regeringen att beslagta 400 hektar palestinsk mark nära Betlehem som svar på morden på tre israeliska ungdomar i området i juni

Oktober

30 oktober Kallade Israel hem sin ambassadör från Sverige efter att den svenska regeringen beslutat att erkänna Palestina. Sverige var det första EU-land som erkände Palestina

Sköts en palestinier, misstänkt för att allvarligt ha skottskadat en ultranationalistisk rabbi i Jerusalem, ihjäl av polis när man försökte gripa honom. Efter dödsskjutningen stängde Israel av området runt Tempelberget som varit centrum för oroligheter i flera veckor

Gav regeringen klartecken till att bygga ytterligare mer än 1 000 nya bostäder i östra Jerusalem. EU och USA kritiserade Israels beslut

Dödades en tremånaders baby och en kvinna när en palestinier körde in i en folkmassa vid en spårvagnsstation på gränsen mellan västra och östra Jerusalem. Palestiniern sköts av polis när han försökte fly och avled senare av sina skador

Gavs klartecken för planerna att bygga drygt 2 600 nya bostäder åt bosättare i östra Jerusalem. Beslutet fördömdes av EU och USA November

November

Godkände regeringen ett lagförslag som betonar landets judiska karaktär. Enligt lagen, tänkt att utgöra en av landets grundläggande lagar, ska Israel definieras som det judiska folkets nationella hemland istället för som tidigare “judiskt och demokratiskt”. Bara judar ska ha rätt till nationella symboler medan arabiskan förlorar status som officiellt språk. Förslaget utlöste motsättningar inom regeringen och centerpartierna Yesh Atid och Hatnua röstade emot det Godkände myndigheterna i Jerusalem att 78 nya bostäder för judiska bosättare i den arabiska östra delen av staden skulle få byggas

Eskalerade våldet när två palestinier angrep en synagoga i västra Jerusalem under morgonbönen. Beväpnade med knivar, pistoler och köttyxor dödade angriparna fyra rabbiner och en polisman innan de sköts ihjäl. Attacken var den blodigaste i Jerusalem på sex år. Hamas prisade dådet som också firades på gatorna i Gaza. Den palestinske presidenten Abbas fördömde attacken. Israel straffade palestiniernas familjer genom att riva deras bostäder

Sköts en palestinier ihjäl på Västbanken som enligt militären var en av 150 demonstranter som angripit armén och förbipasserande bilar med stenar och brandbomber

Dödades en israelisk soldat vid ett knivöverfall utanför en tågstation i Tel Aviv. Polisen uppgav att attentatsmannen var en palestinier från Västbanken som befann sig i Israel illegalt. Samma dag knivhöggs en ung israelisk kvinna till döds av en palestinier vid en busstation utanför en bosättning på Västbanken

Sköts en 22-årig israelisk arab ihjäl i norra Israel när han beväpnad med kniv försökte hindra polisen från att gripa en släkting. Dödsskjutningen ledde till oroligheter och demonstrationer bland araber över hela Israel. Över tjugo personer greps och ställdes inför rätta för upplopp

Körde en palestinier in i en folksamling i östra Jerusalem och dödade två israeler, en tonårig student och en gränspolis. Minst åtta personer skadades. Attentatsmannen sköts ihjäl när han klev ur bilen och började attackera poliser med ett järnrör. Hamas tog på sig skulden för dådet

Kritiserade människorättsorganisationen Amnesty International Israels krigföring under sommarens konflikt i Gaza. Amnesty kritiserade även den palestinska sidan för att ha begått krigsbrott för de attackerat Israel med tusentals missiler attackerat och dödat civila israeler

December

Sköts en 17-årig yngling ihjäl av israeliska soldater på Västbanken. Han ska ha deltagit i stenkastning mot israelernas fordon

Genomförde Israel två flyganfall mot Gaza och dödade en militant palestinier. Anfallen skedde efter att en missil skjutits mot södra Israel från Gaza. En israelisk soldat skadats i skottlossning vid gränsen

Avled en minister i den palestinska regeringen efter en konfrontation med israeliska säkerhetsstyrkor på Västbanken. Ministern hade deltagit i en demonstration som slutade en sammanstötning med israeliska soldater

Röstade det amerikanska representanthuset för ett lagförslag som skulle göra Israel till en av USA:s viktigaste strategiska partners och bredda samarbetet mellan länderna gällande, bland annat försvar, säkerhet, energi och forskning. Genom lagen deklarerade USA sitt oåterkalleliga stöd för Israel som en judisk stat

2015

Januari

USA och EU fördömde Israels planer på att bygga 450 bostäder för judiska bosättare på Västbanken

Sköts en 19-årig man ihjäl av israeliska styrkor på Västbanken. 19-åringen och en kamrat skall ha angripit israelerna med brandbomber

Inledde Internationella brottmålsdomstolen ICC en första undersökning kring eventuella krigsbrott begångna av Israel mot palestinierna under kriget i Gaza sommaren 2014

Dödade Israel fem befälhavare i den libanesiska Hizbollah-milisen i en attack på syriska sidan av Golanhöjderna. Även ett antal iranier dödades i attacken mot en fordonskolonn. Enligt Israel hade de planerat attentat mot mål i Israel. En dryg vecka senare dödades två israeliska soldater och sju skadades när deras fordon besköts av Hizbollah i en vedergällningsattack

Dömde en militärdomstol en palestinier från Hebron till tre livstids fängelsestraff för morden på tre israeliska ynglingar sommaren 2014, och som ledde till krig mellan Israel och Gaza. Två andra palestinier som misstänktes ha varit delaktiga i morden sköts ihjäl när israeliska soldater försökte gripa dem i september 2014

Mars

Kritiserades premiärminister Netanyahu för sin resa till USA på inbjudan av republikaner för att tala i kongressen om hotet från Iran. Inbjudan hade inte stämts av med Vita huset och president Obama markerade sitt missnöje genom att vägra träffa Netanyahu

Meddelade Netanyahu strax innan valet att någon palestinsk stat inte kommer att bli verklighet om han får fortsatt förtroende att styra landet

Nyvalet som utlystes i december 2014 blev en överlägsen seger för Netanyahu och hans parti Likud fick 30 mandat i Knesset, trots att opinionsundersökningar visade på förlust. Näst störst blev Sionistunionen som fick 24 mandat. De arabiska partierna blev tredje största parti

Avslutade PLO säkerhetssamarbetet med Israel som utgjorde en del av fredsavtalet från 1993 på grund av att Israel höll inne tull- och momsintäkter

Maj

Efter sju veckors förhandlingar kunde Netanyahu och partiet Likud bilda regering med det nya centerhögerpartiet Kulanu, bosättarpartiet Beit Yehudi samt de ultraortodoxa partierna Shas och Förenade Torahpartiet. Koalitionen hade tillsammans 61 ledamöter och bara en rösts övervikt i Knesset

Skadades fler än 50 människor i kravaller som följde på en protestdemonstration i Tel Aviv. Manifestationen genomfördes av israeler med etiopiskt ursprung i protest mot den diskriminering som de anser sig vara utsatta för

Juni

Visade en FN-rapport att krigsbrott kan ha begåtts av både israelisk militär och palestinska stridande grupper under Gazakriget i juli och augusti 2014. Enligt rapporten dödades 1 462 civila palestinier, varav 551 barn. Sex civila israeler miste livet i samband med flera tusen palestinska missilattacker mot Israel

Efter att raketer skjutits in i Israel från Gaza attackerade israeliskt stridsflyg Hamas-fästen på Gazaremsan

Juli

Omkom en 18 månader gammal palestinsk pojke i en mordbrand i en by på Västbanken. De övriga familjemedlemmarna, pappan, mamman och en storebror, överlevde attacken men pappan och mamman avled senare av sina skador. Gärningsmännen misstänktes vara judiska bosättare

Knivhögg en ultraortodox judisk man sex deltagare i paraden under Pride-festivalen i Jerusalem. Gärningsmannen hade bara tre veckor tidigare släppts ur fängelse, där han avtjänat ett mångårigt straff för att ha gjort sig skyldig till samma brott under Pride-festivalen i Jerusalem 2005

Gav premiärminister Netanyahu klartecken för byggandet av 300 nya bostäder i den judiska bosättningen Beit El på Västbanken

Skärpte Knesset lagstiftningen mot stenkastning. Den som kastar sten mot ett fordon som ägs av en privatperson eller myndighet riskerar upp till 20 års fängelse. Knessets arabiska ledamöter protesterade

Augusti

Greps två israeler misstänkta för mordbranden på Västbanken i juli

Oktober

Under oktober spred sig oroligheterna på Västbanken och även till arabiska byar inne i Israel. Palestinska tonåringar sköts ihjäl i sammandrabbningar med polis. Fler knivattacker mot israeler utfördes. Under oktober dödades över 80 människor. Av dem är tio israeler, de övriga var palestinier. Israel försökte stärka säkerheten genom att placera ut hundratals soldater på strategiska ställen. Flera arabiska områden i östra Jerusalem spärrades av och invånarna tvingades genomgå säkerhetskontroller för att ta sig in och ut ur dessa

Sköts ett bosättarpar ihjäl på Västbanken när de färdades i en bil med sina fyra små barn. Israeliska säkerhetsstyrkor genomsökte området runt staden Nablus i jakt på misstänkta gärningsmän. Fem Hamas-män greps misstänkta för mordet

Några dagar efter morden av ett bosättarpar på Västbanken dödades två ultraortodoxa judar av en palestinier i en knivattack i Jerusalem. Premiärminister Netanyahu förbjöd parlamentsledamöter att besöka Tempelberget i Jerusalem

Efter att några missiler avskjutits mot södra Israel anföll israeliskt flyg mål i Gaza. En kvinna och hennes lilla dotter uppges ha mist livet i attackerna

November

I stort sett förekom det dagliga attacker på judar och dödsskjutningar av palestinska angripare under november. Nyhetsbyrån AFP rapporterade att den orosvåg som bröt ur i början av oktober krävt 120 människors liv, sjutton av offren var judar. Nästan alla övriga var palestinier

Antog parlamentet en lag som förlängde de ultraortodoxa judarnas undantag från värnplikt i sex år. Dessutom lades en övergångsperiod på tre år till lagen

Dömde en domstol två minderåriga israeler som skyldiga till att ha kidnappat och bränt en palestinsk tonåring levande i juli 2014. Den huvudmisstänkte bakom dådet, en 31-årig bosättare, kan inte dömas då hans försvarare hävdade att han inte varit tillräknelig och måste genomgå en psykiatrisk undersökning

Uppgav FN-experter att Israel använt överdrivet mycket våld för att stävja de senaste månadernas oroligheter

Den israeliska regeringen bannlyste den Islamiska rörelsens verksamhet i norra Israel. Islamiska rörelsen är en religiös organisation som bedrev socialt arbete bland araber inne i Israel

Antog EU nya riktlinjer som sade att varor från israeliska bosättningar på ockuperade områden måste vara ursprungsmärkta om de skulle få säljas i EU. Beslutet fördömdes av Israel. Palestinska PLO välkomnade EU:s beslut men sade att det inte räckte. De ville att alla produkter från bosättningarna skulle ha bannlysts

Träffade premiärminister Netanyahu USA:s president Barack Obama i Washington

Antogs den nya lagen med höjt straff för stenkastning mot fordon och fotgängare till minst tre års fängelse av parlamentet

December

Attackerna mot judar av palestinier fortsatte även i december. Många av de anfallande palestinierna sköts ihjäl i samband med attackerna. I slutet av december beräknades 20 judar och 137 palestinier ha dödats sedan början av oktober då oroligheterna började

Sänkte högsta domstolen domen mot förre premiärministern Ehud Olmert från sex år till 18 månaders fängelse. Olmert dömdes i mars 2014 för mutbrott

2016

Januari

20 januari Började Israel bygga ett tre mil långt stängsel längs en del av gränsen mot Jordanien för att stoppa flyktingar och terrorister att ta sig in i landet

Även i januari fortsatte de palestinska attackerna mot israeler. Många människor skadades eller dödades i olika former av överfall eller moteld mot angripare. Sedan attackerna, som började i oktober 2015, hade nu 25 judar och över 160 palestinier dödats

Februari

5 februari Meddelades straffet för de två unga israeler som befunnits skyldiga till att ha kidnappat och bränt en palestinsk tonåring levande i juli 2014. De dömdes till livstid respektive 21 års fängelse

Även i februari fortsatte de palestinska attackerna mot israeler. Den sista februari uppskattades antalet dödade till 28 judar, tre utlänningar och 177 palestinier sedan början i oktober 2015

Mars

8 mars Tackade premiärminister Netanyahu nej till en inbjudan att besöka USA från president Obama. Enligt Netanyahu ville han inte besöka USA under den pågående primärvalskampanjen

15 mars Förklarade Israel ett 234 hektar stor område på Västbanken, mellan Jeriko och Döda havet, som statlig mark. Beslutet fördömdes av FN:s generalsekreterare

April

11 april Anklagade Human Rights Watch Israel för att använda onödigt mycket våld vid gripanden och förhör med minderåriga på Västbanken och östra Jerusalem i samband med palestinska attacker mot judar

17 april Höll regeringen för första gången möte på Golanhöjderna som Israel erövrade från Syrien 1967. Netanyahu sade i samband med mötet att Israel aldrig kommer att lämna tillbaka Golan till Syrien

27 april Sammanfattningen av de palestinska attackerna mot judar visade att, efter att en palestinsk kvinna och en ung man sköts ihjäl som beväpnade med knivar närmade sig en gränsövergång mellan östra Jerusalem och Västbanken, att sammanlagt 203 palestinier, 28 israeler och tre utlänningar dödats sedan våldsvågen startade i oktober 2015

Maj

4 maj Startade en fyra dagar lång beskjutning mellan israeliska styrkor och Hamas över gränsen mellan Israel och Gaza. Detta var den allvarligaste konfrontationen mellan parterna sedan kriget i Gaza sommaren 2014

20 maj Avgick försvarsminister Moshe Yaalon med hänvisning till att extremister tagit över regeringen och att han inte längre hade något förtroende för premiärminister Netanyahu. Yaalon hade länge befunnit sig i konflikt med mer hårdföra ministrar angående hur den palestinska våldsvågen skulle hanteras

24 maj Började premiärminister Netanyahus resor han gjorde som finansminister 2003 – 2005 granskas då han misstänktes för oegentligheter i samband med dessa

29 maj Avgick miljöminister Avi Gabbay i protest mot att Netanyahu ersatte Moshe Yaalon med Lieberman i regeringen

Juni

9 juni Dödades fyra personer på ett café i Tel Aviv av två palestinier som besökte detta och sedan började skjuta mot cafégästerna. Attentatsmännen flydde men togs senare till fånga av polis

29 juni Godkände regeringen ett avtal med Turkiet om att återupprätta fullständiga diplomatiska relationer, sex år efter att israeliska soldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara och sköt ihjäl nio turkiska medborgare

29 juni Dödade en 19-årig palestinier en 13-årig israeliska flicka med kniv när hon låg och sov i sin säng i en bosättning nära staden Hebron på Västbanken. Dagen därpå dödades en bosättare och tre medlemmar av hans familj skadades när deras bil besköts söder om Hebron. Sammanlagt hade nu 214 palestinier och 34 israeler dödats sedan oktober 2015 då de palestinska attentaten började

Juli

1 juli I ett försök att stoppa de palestinska attentaten mot israeler omringades staden Hebron på Västbanken av israeliska styrkor då man ansåg att omkring 80 % av de attacker som riktats mot civila israeler och landets säkerhetsstyrkor hade sitt ursprung i området runt staden

4 juli Meddelade regeringen att man gett klartecken till byggnation av 560 nya bostäder i bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem

25 juli Meddelade regeringen att processen med att upprätta 770 nya hus i bosättningen Gilo söder om östra Jerusalem skulle fortsätta

Augusti

31 augusti Kritiserade USA Israels regering för att de planerade att bygga mer än 460 bostäder för judiska bosättare på Västbanken

September

14 september Slöt Israel och USA ett avtal som innebar att USA skulle ge Israel 3,8 miljarder amerikanska dollar per år under en tioårsperiod, från 2019 till 2028. En halv miljon dollar av den årliga summan ska användas för att förbättra Israels missilförsvar

28 september Avled den kände politikern Shimon Peres två veckor efter att han drabbades av en hjärnblödning. Peres var regeringschef två gånger och president från 2007 till 2014. År 1994 tilldelades han Nobels fredspris tillsammans med premiärminister Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasir Arafat

Efter några veckors relativt lugn attackerade palestinier åter israeler i främst östra Jerusalem och runt staden Hebron. Sju palestinier dödades i samband med nio olika attacker som utförts med knivar och i ett fall med bil. Per september hade nu 230 palestinier, 34 israeler och 5 utländska medborgare dödats sedan våldsvågen började i oktober 2015

Oktober

9 oktober Körde en palestinier runt i bil på olika ställen i Jerusalem och sköt mot civila. Tre personer skadades, två av dem avled senare. Palestiniern sköts ihjäl av polis. Inför en av judarnas viktigaste högtid, Yom Kippur, stängdes gränserna mot Västbanken och Gaza och tusentals extra poliser sattes in i Jerusalem för att förhindra nya våldsdåd

26 oktober Åtalades 13 judiska män för uppvigling efter att de firat morden på en 18 månader gammal palestinsk pojke och hans föräldrar i en mordbrand i juli 2015. Ingen av dem var inblandad i attentatet. Två israeliska män hade tidigare dömts för mord och medhjälp till mord

26 oktober Kallade Israel hem sin ambassadör till FN-organet Unesco och övervägde att helt bryta med organisationen efter att Unesco antagit två resolutioner som Israel ansåg vara partiska till fördel för palestinierna. En majoritet av Unescos medlemmar kritiserade de arkeologiska utgrävningar som Israel genomförde i Jerusalem och slog fast att det var viktigt att värna om palestiniernas kulturella arv och östra Jerusalems särskilda karaktär

December

7 december Rapporterade syriska medier att Israel beskjutit en flygbas utanför Damaskus, den andra på åtta dagar, med missiler. Israeliska myndigheter lämnade inga kommentarer

23 december Antogs en resolution i FN:s säkerhetsråd, efter att USA lagt ned sin röst, som krävde att Israel omedelbart upphörde med all bosättningsverksamhet på ockuperad palestinsk mark. Resolutionen, som antogs av 14 av rådets 15 medlemmar, var den första på över 35 år som säkerhetsrådet antog som så starkt fördömde Israels bosättningspolitik. USA:s agerande fördömdes av Israel

2017

Januari

2 januari Förhördes premiärminister Netanyahu angående anklagelser om att han ska ha tagit emot tusentals dollar i gåvor från välbärgade anhängare

3 januari Antog parlamentet en lag som gjorde det möjligt att censurera internetsajter som anses vara uppviglande och kunna bidra till våld från palestiniernas sida

6 januari Beslutade Israel att minska sitt årliga bidrag till FN med sex miljoner dollar i protest mot den resolution som säkerhetsrådet antog i december 2016 och som krävde att Israel slutar att bygga nya bosättningar på ockuperad palestinsk mark

9 januari Dödades fyra israeliska soldater i en lastbilsattack i Jerusalem. Anfallet ägde rum när soldaterna deltog i en historisk vandring i staden. Sedan de palestinska attackerna mot israeler började i oktober 2015 har nu 40 israeler, 5 utlänningar och 247 palestinier dödats

23 januari Gav regeringen tillstånd till byggnation av 2 500 nya bostäder på Västbanken

27 januari Fortsatte polisens förhör med premiärminister Netanyahu om påstådd korruption. Denna gång om att han fått dyrbara gåvor från en affärsvän och om att han förhandlat fram ett hemligt avtal med chefen för den ledande dagstidningen Yedioth Ahronoth om att skriva mindre kritiskt om Netanyahu

Februari

1 februari Tillkännagav regeringen sina planer på ytterligare 3 000 nya bostäder på Västbanken

1 februari Inledde omkring 3 000 poliser evakueringen av 42 familjer från den illegala bosättningen Amona på Västbanken. Många bosättare protesterade mot evakueringen

6 februari Godkände parlamentet en lag som gjorde det möjligt för staten att expropriera privat palestinsk mark och använda den för israeliska bosättare

8 februari Avfyrades flera missiler från Sinaiöknen i Egypten mot den israeliska turistorten Eilat dock utan att några skador uppstod. Flera missiler förstördes av det israeliska missilförsvaret Iron Dome innan de nådde Eilat

Mars

6 mars Antog parlamentet en lag som förhindrade utfärdande av visum till personer som förordar en bojkott av Israel. Lagen gäller även om man är medlem i en organisation som förespråkar en bojkott

17 mars Enligt den syriska armén sköt man ned ett israeliskt plan som anföll mål i närheten av staden Palmyra. Israel förnekade händelsen. I Moskva kallades Israels ambassadör upp till UD för att diskutera det som hänt

30 mars Godkände regeringen för första gången på över 20 år byggandet av en helt ny bosättning på Västbanken. Palestinierna, FN och EU fördömde beslutet som även mötte viss kritik från USA

April

6 april Dödades en israelisk soldat, och en skadades, när en palestinier körde på dem med en bil vid en busshållplats på Västbanken. Därmed hade 41 israeler, 5 utlänningar och 259 palestinier mist livet sedan attackerna började i oktober 2015

14 april Dödades en brittisk utbytesstudent i ett knivattentat av en palestinsk man på en spårvagn nära den gamla staden i Jerusalem. Därmed hade 6 utlänningar dödats genom palestinska attacker sedan oktober 2015

27 april Hävdade Syrien åter att Israel anfallit ett militärt mål i närheten av Damaskus flygplats med flera missiler

Maj

22 maj Besökte USA:s president Donald Trump Israel. Som första sittande amerikanske president besökte han Klagomuren i Jerusalem. Fred mellan israeler och palestinier diskuterades

Juni

16 juni Dödades en israelisk gränspolis och tre palestinier i samband med ett palestinskt angrepp på poliser utanför Jerusalems gamla stadsdelar. I attacken sköt två palestinier mot poliser medan en tredje knivhögg den kvinnliga polisen en bit bort. De tre attentatsmännen sköts ihjäl och polisen avled senare. Sedan attackerna började i oktober 2015 hade nu 272 palestinier, 41 israeler och 7 utländska medborgare dödats

20 juni Inleddes byggandet av bosättningen Amichai på den ockuperade Västbanken. Detta var första gången sedan 1990-talet som en helt ny bosättning projekterades. Palestinierna protesterade mot denna och USA försökte få Israel att bromsa nybyggnationerna

29 juni Frigavs den förre premiärministern Ehud Olmert ur fängelset i förtid där han suttit fälld för korruption och mutbrott

Juli

14 juli Sköts två israeliska poliser ihjäl i närheten av Tempelberget. De tre attentatsmännen flydde in på Tempelberget, som är en helig plats för både judar och muslimer, där det sköts ihjäl. Attentatsmännen var israeliska araber från en by nära Västbanken. Efter dödsskjutningarna utrymde Israel området och höll det stängt. Händelserna blev starten på en flera veckor lång kraftmätning mellan den israeliska regeringen och palestinierna. Israel monterade upp övervakningsutrustning för att förhindra flera attentat i området vilket fick palestinierna att avstå från besök på Tempelberget

25 juli Meddelade regeringen att man skulle ta bort metalldetektorerna från Tempelberget och att man istället skulle använda avancerad teknologi och andra metoder för att sköta övervakningen

Augusti

5 augusti Meddelade polisen att en uppgörelse slutits med premiärminister Netanyahus före detta stabschef, Ari Harow, som ledde till att han ställde upp som vittne i de pågående polisutredningarna kring Netanyahu

September

7 september Uppgav Syrien att Israel åter attackerat mål i landet med bombflyg. Denna gång bombades en militär anläggning som enligt USA framställde nervgas. Två personer dödades

18 september Invigdes en gemensam amerikansk-israelisk anläggning för robotförsvar i Israel

Oktober

12 oktober Lämnade Israel, så även USA, FN-organisationen Unesco som anklagades för att driva en antiisraelisk linje

17 oktober Meddelade Israels regering att man inte kommer att förhandla med en palestinsk samlingsregering där Hamas ingår, om de inte erkänner staten Israel och tar avstånd från våld

19 oktober Demonstrerade flera tusen ultraortodoxa judar i Jerusalem mot statens planer på att de i framtiden ska göra värnplikt. Polisen arresterade 120 av demonstranterna

30 oktober Meddelade Hamas, som styr Gazaremsan, att sju personer dödades och tolv skadades när Israel sprängde en underjordisk tunnel som löpte från Gaza in under södra Israel

December

2 och 4 december Genomförde Israel flera flyganfall mot mål i Syrien uppgav, bland annat syriska statliga medier. Anfallen riktades huvudsakligen mot vapenlager men även mot ett forskningscenter i närheten av Damaskus bombades

3 december Demonstrerade tiotusentals israeler i Tel Aviv och krävde att korruptionsutredningarna mot premiärminister Netanyahu skulle påskyndas. Netanyahu avvisade alla anklagelser och hävdade att hans politiska motståndare enbart ville smutskasta honom

6 december Meddelade USA:s president Donald Trump att han erkände Jerusalem som Israels huvudstad och gav amerikanska UD order om att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem. Beslutet fördömdes av palestinier och flera arabländer. Ryssland och EU kritiserade president Trumps beslut. Den palestinske presidenten Abbas uppgav att det inte längre var möjligt för USA att vara medlare i konflikten mellan Israel och Palestina. Beslutet utlöste stora demonstrationer i flera länder och orsakade oroligheter på Västbanken

19 december Fördömde FN:s säkerhetsråd USA:s beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och krävde att det skulle upphävas

23 december För fjärde lördagen i rad demonstrerade tusentals israeler i Tel Aviv, och även i Jerusalem, mot premiärminister Netanyahus påstådda korruption

2018

Januari

7 januari Namngav Israel 20 utländska frivilligorganisationer som inte får besöka landet med hänvisning till den lag som antogs i mars 2017 och som förbjuder besök av personer som stöder en bojkott av Israel

9 januari Drabbades premiärminister Benjamin Netanyahu av ännu en motgång när det avslöjades att hans son Yair i samtal med sonen till en finansmagnat sagt att denne borde kunna låna honom pengar eftersom Netanyahu gett hans far affärsmässiga fördelar i samband med ett naturgasprojekt. Omständigheterna förvärrades av att konversationen ägde rum på en strippklubb där Yair och hans vän diskuterar hur de ska få tag i prostituerade

9 januari Sköts en israelisk rabbin ihjäl i sin bil nära sitt hem i en bosättning öster om den palestinska staden Nablus på Västbanken

11 januari Dödades en palestinsk tonåring när israeliska säkerhetsstyrkor genomsökte Nablus i jakt på dem som dödat rabbinen den 9 januari. I Gaza förekom också oroligheter längs gränsen mot Israel. I samband med dessa sköts en 16-årig palestinier ihjäl

11 januari Gav myndigheterna klartecken till mer än 1 100 nya bostäder i judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken

15 januari Besökte premiärminister Netanyahu Indien, vilket var det första besöket av en israelisk regeringschef på 15 år. I samband med besöket undertecknades flera samarbetsavtal, bland annat om cybersäkerhet och energi

22 januari Besökte USA:s vicepresident Mike Pence Israel och träffade premiärminister Netanyahu. Den palestinska regeringen vägrade att träffa Mike Pence för att president Trump i december 2017 beslutat att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad

30 januari Meddelade Israel att landets ambassad i Jordaniens huvudstad Amman åter skulle öppnas efter att ha varit stängd i sex månader sedan en israelisk säkerhetsvakt dödade två jordanier i juli 2017

Februari

5 februari Dödades en rabbin i en knivattack vid infarten till den judiska bosättningen Ariel på Västbanken. Den palestinske attentatsmannen lyckades fly men greps senare

7 februari Sköts en palestinier ihjäl efter att ha attackerat en säkerhetsvakt vid en israelisk bosättning

10 februari Sköt Israel ned drönare som enligt militären hades sänts in över israeliskt territorium av Iran. Israel svarade med att flygbomba syriska och iranska baser i Syrien. Ett av de israeliska planen sköts ned av syriskt luftvärn. Detta var den allvarligaste militära konfrontationen mellan Israel och Iran som ägt rum sedan Syrienkriget inleddes för nästan sju år sedan

13 februari Efter den avslutade korruptionsutredningen rekommenderade polisen att premiärminister Netanyahu bör åtalas för tagande av muta, bedrägeri och trolöshet. Även Netanyahus hustru Sara riskerade åtal anklagad för misshushållning med statens pengar

16 februari Höll tusentals israeler en antikorruptionsmarsch i Tel Aviv och krävde Netanyahus avgång

20 februari Avslöjade polisen att två medarbetare till premiärminister Netanyahu misstänktes ha försökt muta en domare att lägga ned en brottsutredning mot Netanyahus fru Sara år 2015

Mars

16 mars Dödades två israeliska soldater och två skadades när en palestinier körde in i en grupp soldater på den ockuperade Västbanken med sin bil. Palestiniern arresterades

18 mars Dödades en israelisk säkerhetsvakt i en knivattack i Jerusalems gamla stad. Attentatsmannen sköts ihjäl

30 mars Sköt israelisk militär ihjäl 19 personer vid en palestinsk massprotest i Gaza och över 1 400 människor skadades, mer än hälften hade skottskador

April

6 april Genomfördes nya palestinska demonstrationer vid stängslet mot Israel i Gaza. Nio personer dödades och nästan 500 skadades

9 april Anklagade Ryssland och Syrien Israel för att ha genomfört flyganfall mot en bas i Syrien där det, bland fanns iranska enheter. Fjorton människor, varav sju iranier, miste livet

13 april Demonstrerade omkring 10 000 palestinier i Gaza än en gång vid stängslet mot Israel. En palestinier sköts ihjäl och över hundra skottskadades. Enligt nyhetsbyrån AFP hade nu sammanlagt 34 palestinier dödats vid gränsen sedan demonstrationerna startade den 30 mars

20 april Genomförde invånarna i Gaza, för fjärde fredagen i rad, demonstrationer längs stängslet mot Israel. Sex personer dödades och 440 skadades av kulor eller tårgas. Sammanlagt hade nu 40 palestinier dödats i samband med demonstrationerna som startade i slutet av mars

27 april För femte fredagen i rad demonstrerade palestinier från Gaza vid stängslet mot Israel. Fyra palestinier dödades och därmed hade 44 palestinierna dödats sedan den 30 mars då de startade sin sex veckor långa manifestation, kallad Stora återvändarmarschen. Demonstranterna stödde de palestinska flyktingarnas rätt att få återvända till de platser de fördrevs eller flydde från i samband med att staten Israel bildades år 1948 och de krig som följde

Maj

8 maj Bad inrikesdepartementet amerikanen Omar Shakir, chef för Human Rights Watch i Israel, att lämna landet efter att ha stöttat en rörelse som förespråkar bojkott av Israel

10 maj Anföll Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar. Målen var anläggningar som Iran hade byggt upp för att stötta den syriska regimen. Israel agerade efter att 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna

13 maj Gav regeringen klartecken till att bygga en linbana som ska förbinda Västra och Östra Jerusalem och därmed göra det enklare för besökare att ta sig till Västra muren, Klagomuren, som ligger i stadens östra del

14 maj Invigdes USA:s ambassad i Jerusalem vilket ledde till upplopp vid gränsen mot Gaza. 60 palestinier dödades och omkring 2 400 palestinier skadades. Enligt den israeliska armén deltog 40 000 palestinier i protesterna på 13 platser längs gränsen. Även i Jerusalem förekom protester. Ambassaden invigdes av en amerikansk delegation, ledd av president Trumps dotter Ivanka och hennes make. President Donald Trump deltog via en videolänk. Många länder protesterade mot invigningen

16 maj Invigde Guatemala sin nya ambassad i Jerusalem. Vid invigningen deltog, bland annat Guatemalas president Jimmy Morales, premiärminister Netanyahu samt USA:s ambassadör David Friedman

21 maj Invigde Paraguay sin ambassad i Jerusalem under närvaro av bland annat Paraguays president Horacio Cartes och premiärminister Netanyahu

24 maj Gav högsta domstolen klartecken för rivning av beduinbyn Khan al-Ahmar på Västbanken, belägen nära judiska bosättningar öster om Jerusalem. Motivet var att byn saknade bygglov, vilket är nästan omöjligt för palestinier att få på ockuperad mark där Israel har full kontroll

27 maj Meddelade Israel att en barriär börjat byggas i havet några kilometer norr om Gaza för att förhindra att palestinier tar sig in i Israel den vägen

30 maj Besvarade Israels flygvapen en massiv beskjutning från Gazaremsan med anfall mot över trettio militära mål i Gaza. Militanta grupper hade avfyrat runt 70 raketer mot Israel

Juni

5 juni De brinnande drakarna som skickades in i Israel av palestinier från Gaza var ett nytt hot mot landets säkerhet enligt försvarsministern. Per dags dato hade omkring 600 brinnande drakar skickats in över gränsen och förorsakat skador i form av bränder för miljonbelopp

11 juni Godkände regeringen en plan för att pumpa avsaltat havsvatten till Genesarets sjö som håller på att krympa. För tio år sedan var sjön Israels största färskvattenreservoar och försåg israelerna med 400 miljoner kubikmeter vatten per år. Efter ett antal torra vintrar har vattennivåerna sjunkit och numera begränsas vattenuttaget till endast 30-40 miljoner kubikmeter per år

20 juni Sköts 45 raketer från Gaza in i Israel. Israelerna svarade med flyganfall mot tre militäranläggningar tillhörande Hamas

21 juni Åtalades premiärminister Benjamin Netanyhus hustru Sara för bedrägeri och trolöshet mot huvudman

28 juni Dödades en palestinsk tonåring av israelisk stridsvagnseld i södra delen av Gazaremsan när han och en kamrat försökte passera gränsstängslet in i Israel. Den våg av oroligheter som startade i slutet av mars hade därmed krävt 135 palestiniers liv

29 juni Israel hjälpte tusentals syriska familjer som flytt kriget i Syrien med tält, kläder, mat och mediciner

Juli

19 juli Antog parlamentet den så kallade nationalstatslagen som fick status som grundlag. Lagen slår fast Israel som ”det judiska folkets nationella hem” och att judar har exklusiv rätt till självbestämmande i Israel. Lagen säger också att Jerusalem är Israels huvudstad samt att den israeliska staten ska främja etableringar av judiska bosättningar. Det arabiska språkets status ändras från officiell till speciell status. Lagen fick skarp kritik från de arabiska ledamöterna i Knesset

22 juli Evakuerades omkring 400 räddningsarbetare som tillhörde den syriska organisationen Vita hjälmarna av Israel. Medlemmar och deras familjer fördes ut via Golanhöjderna till Jordanien på begäran av flera europeiska länder samt USA

24 juli Meddelade militären att ett syriskt attackflygplan skjutits ned efter att det kommit in på israeliskt luftrum över södra Golanhöjderna

Augusti

7 augusti Lämnade ledare för Israels arabiska befolkning in en skrivelse till Högsta domstolen och krävde att nationalstatslagen som antogs 19 juli upphävdes. Även landets druser anser att lagen skulle underkännas

11 augusti Genomförde arabiska israeler en stor demonstration i Tel Aviv i protest mot den nya nationalstatslagen som antogs den 19 juli. Demonstrationen samlade omkring 30 000 personer, även judar deltog

21 augusti Ändrades vapenlagen så att ytterligare 600 000 personer ges möjlighet att få vapenlicens. Enligt säkerhetsminister Gilad Erdan var avsikten att ge israeler bättre möjlighet att skydda sig mot palestinska enmansattacker

September

4 september Bekräftade en israelisk militär källa att Israel utfört mer än 200 flyganfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år. De flesta av målen hade anknytning till iranska Revolutionsgardet

5 september Meddelade Paraguays president Mario Abdo Benítez att landets ambassad ska flyttas tillbaka till Tel Aviv, bara några månader efter att den flyttats till Jerusalem. Israel svarade med att stänga sin ambassad i Paraguay

25 september Öppnades den nybyggda snabbtågslinjen mellan Ben Gurion-flygplatsen och Jerusalem

Oktober

7 oktober Inleddes rättegången mot premiärminister Benjamin Netanyahus hustru Sara misstänkt för flera brott som handlade om misshushållning med allmänna medel

18 oktober Stängde USA sitt generalkonsulat i Jerusalem som skött palestinska frågor och lät den nya ambassaden ta över handläggningen av ärenden som rör de palestinska områdena

30 oktober Bojkottade palestinierna lokalvalen i östra Jerusalem trots att de har rätt att delta

November

11 november Tar sig en israelisk elitstyrka in i södra Gazaremsan med ett civilt fordon. Aktionen var riktad mot en befälhavare inom Hamas väpnade gren. Under skottlossningen som uppstod sköts sju palestinier och en israelisk militär ihjäl. Palestinierna svarade med att skjuta över 400 granater mot Israel. Israel svarade med flygbombningar mot 150 mål i Gaza

14 november Kungörs vapenvila mellan Israel och Hamas efter det senaste våldsutbrottet i Gazaremsan. I protest mot den lämnade försvarsminister Avigdor Lieberman och hans parti, Yisrael Beiteinu, regeringen

16 november Röstade USA för första gången emot en årlig resolution i FN:s generalförsamling som fördömer Israels ockupation av de syriska Golanhöjderna. Alla tidigare år hade man lagt ned sin röst

16 november Utnämnde Israel för första gången en kristen diplomat till ambassadör. George Deek skall bli Israels ambassadör i Azerbajdzjan år 2019

20 november Rekommenderade polisen och skattemyndigheten åtal av inrikesminister Aryeh Deri, som också är ledare för partiet Shas, misstänks för bland annat skatteflykt, penningtvätt och bedrägeri. År 2000 dömdes Deri till tre års fängelse för mutbrott

22 november Avslöjades att en israelisk ubåt av misstag sänkt ett fartyg med libanesiska flyktingar år 1982, 25 personer omkom. Ubåtskaptenen trodde att fartyget hade palestinska gerillamän ombord

December

2 december Rekommenderade polisens utredare att väcka ännu ett åtal mot premiärminister Benjamin Netanyahu och hans fru Sara gällande ett mutärende med telekomföretaget Bezeq. Paret misstänktes ha lovat Bezeq förmåner i utbyte mot positiv publicitet på en nyhetssajt som ägs av företaget

24 december Beslutade regeringen att upplösa Knesset och utlysa nyval till den 9 april, 2019

2019

Januari

4 januari Bekräftade Brasiliens president Jair Bolsonaro att landets Israelambassad ska flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Enligt honom var beslutet fattat, men tidpunkten inte bestämd

9 januari Skulle Gonen Segev, som varit energi- och infrastrukturminister i mitten av 1990-talet, dömas till elva års fängelse efter att ha erkänt att han lämnat ut hemliga uppgifter till Iran. Han var tidigare fälld för smuggling av ecstasytabletter och försök till kontokortsbedrägeri

14 januari Enades Israel och sex andra länder i östra Medelhavet om att inrätta ett regionalt samarbete kring gasutvinning, med kansli i Kairo. Övriga länder som ingår i projektet var Egypten, Cypern, Grekland, Italien, Jordanien och den Palestinska myndigheten

21 januari Anföll Israel åter militära mål vid Damaskus flygplats som antogs tillhöra Irans revolutionsgarde och den libanesiska Hizbollahrörelsen med flygplan

29 januari Sade Israel nej till förlängt mandat för den internationella observatörsstyrkan TIPH i Hebron på Västbanken. TIPH etablerades efter en massaker 1994, då en judisk bosättare sköt ihjäl 29 muslimer i bön inne i en moské

Februari

28 februari Meddelade riksåklagare Avichai Mandelblit att han ville ställa premiärminister Benjamin Netanyahu inför rätta i tre öppna brottsutredningar för till mutbrott, bedrägeri och trolöshet

28 februari Presenterade en FN-kommission sin rapport om en undersökning av hur 189 palestinier dog mellan 30 mars och 31 december 2018. Kommissionen kom fram till att israeliska soldater kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott genom att bland annat skjuta ihjäl 35 barn, tre sjukvårdare och två journalister. Israel avfärdade rapporten som ensidig och oriktig

Mars

25 mars Erkände USA:s president Donald Trump Golanhöjderna som israeliskt område. De erövrades från Syrien under kriget år 1967

April

3 april Kunde kvarlevorna av en israelisk soldat som saknats sedan en strid i Libanon år 1982 kunnat hämtas hem till Israel med hjälp av Ryssland. 20 israeler stupade och fem saknades efter striden i Bekaadalen, som inträffade under det som i Israel kallas första Libanonkriget. Två av dessa soldater ingick, levande, i en fångutväxling några år senare med två fortfarande saknas

9 april Fick högerblocket Likud och den nya utmanaralliansen Blått och vitt lika många mandat i parlamentsvalet, 35 vardera. De ultraortodoxa partierna Shas och Förenade Torahpartiet fick vardera åtta mandat och det gamla statsbärande Arbetarpartiet fick sex mandat

11 april Kraschade en israelisk månlandare när en motor havererade strax innan landning på månen

Maj

4 maj Ökade åter våldet mellan israel och Gazaremsan efter att militanta palestinier skjutit in raketer i landet som nådde städerna Ashdod och Ashkelon. Israel svarade med flyg-och artillerianfall mot Gaza. 27 människoliv krävdes, 4 israeliska och 23 palestinska

12 maj Planerades en ny israelisk bosättning på Golanhöjderna som skulle uppkallas efter USA:s president Donald Trump som en hyllning till honom

30 maj Misslyckades premiärminister Netanyahu att bilda ny regering. Parlamentet röstade därför för att utlysa nyval i september. En tillfällig regering bildades som skulle regera fram till nyvalet

Juni

12 juni Dömdes premiärministerns fru Sara Netanyahu till böter och återbetalning av en del av de statliga medel hon ansågs misshushållit med istället för fängelse efter en uppgörelse med åklagare

30 juni Sköts en 19-åring man med etiopiskt ursprung ihjäl under ett gatubråk av en polis som inte var i tjänst i Haifa. Händelsen utlöste protester på flera platser mot diskriminering som de judiska invandrana från Etiopien säger sig uppleva. Dagen efter begravningen uppgav myndigheter att 111 poliser skadades och 136 demonstranter greps i samband med protesterna

Juli

1 juli Anföll åter Israel mål nära Damaskus och Homs i Syrien med robotar. Attacken krävde 15 personers liv vid militära poster som användes av Hizbollah. En rysktillverkad luftvärnsrobot som avfyrades av syriska regeringsstyrkor missade sitt israeliska mål och slog ned nära Cyperns huvudstad Nicosia

22 juli Rev Israel bostadshus ägda av palestinier i Jerusalems sydöstra utkant, som enligt Israels högsta domstol var byggda för nära den israeliska säkerhetsbarriären. Rivningen ledde till internationella protester

30 juli Godkände Israels säkerhetskabinett byggplaner på den ockuperade Västbanken, 6 000 bostäder åt israeler och 700 för palestinier ska byggas

Augusti

10 augusti Var det nya oroligheter vid gränsen till Gaza och fyra tungt beväpnade palestinier sköts ihjäl när de var på väg att ta sig över gränsen till Israel. Därmed hade fler än 300 palestinier och 7 israeler dödats sedan oroligheterna startade i mars 2018

14 augusti Meddelade riksåklagaren att han väcker åtal mot Haim Katz, minister med ansvar för välfärdsfrågor, misstänk för bedrägeri och missbruk av förtroendeställning

17 augusti Avlossades tre raketer från Gazaremsan mot Israel, som svarade med stridsvagnsbeskjutning och en attackhelikopter. Norr om Beit Lahiya i Gazaremsan sköts tre palestinier ihjäl

21 augusti Slöts ett frihandelsavtal med Sydkorea efter flera års förhandlingar

23 augusti Rapporterade New York Times att Israel genomfört minst ett flyganfall mot vapenlager i Irak den senaste månaden

September

1 september Efter en längre tids friktioner mellan Israel och Iranstödda Hizbollah i Libanon utbröt eldgivning över gränsen mellan de två länderna. Israel sköt ett hundratal granater mot Hizbollah sedan en israelisk militärambulans och en militärpostering angripits med pansarvärnsrobotar

17 september Genomfördes nyvalet till parlamentet

25 september Trots att premiärminister Benjamin Netanyahus högerblock Likud gick bakåt i nyvalet till parlamentet, och inte blev största parti, fick han i uppdrag att åter försöka bilda regering av president Rivlin

Oktober

2 oktober Riksåklagaren började fråga ut premiärminister Benjamin Netanyahu om händelser som lett till att han misstänktes för mutbrott, bedrägeri och missbruk av förtroendeställning. Riksåklagaren hade nu fram till och med december att fatta beslut om Netanyahu skulle åtalas i någon av de tre korruptionsutredningarna. Parallellt med utfrågningarna pågick regeringsbildningen ledda av Netanyahu

21 oktober Gav Benjamin Netanyahu upp försöken att bilda regering. Två dagar senare fick Benny Gantz i uppdrag av president Rivlin att försöka bilda en ny regering

November

12 november Fastslog EU-domstolen att matvaror från de palestinska områdena som Israel exporterar till EU måste vara ursprungsmärkta. Israel reagerade starkt mot beslutet då detta innebar att det också måste framgå om matvaror som säljs i EU-länder härrör från israeliska bosättningar på ockuperad mark. Beslutet gällde även produkter från Golanhöjderna, som Israel erövrade från Syrien 1967

12 november Dödades palestiniern Baha Abu al-Ata och hans fru i en israelisk attack i Gaza. Mannen som var en av ledarna i aktivistgruppen Islamiska jihad ansågs vara ansvarig för bland annat raketbeskjutningar mot Israel. Palestinierna svarade på attacken med att skjuta in raketer i Israel från Gazaremsan

14 november Trädde en vapenvila mellan Israel och Islamiska jihad i Gazaremsan i kraft. Efter att Israel dödade ledaren Baha Abu al-Ata den 12 november hade Islamiska jihad skjutit över 400 granater mot Israel, som svarade med flera flyganfall mot mål i Gaza. Under de senaste två dygnen hade 34 palestinier dödats. På båda sidor blev också många skadade

20 november Meddelade Benny Gantz president Rivlin att han också misslyckats med att bilda en ny regering baserad på valresultatet från den 17 september. Misslyckandet utlöste en speciell vallag som gjorde att man kunde utnyttja en 21-dagarsregel vilket gav den nye, föreslagne, regeringsbildaren ytterligare tid att försöka bilda regering till senast den 11 december

21 november Meddelade riksåklagare Avichai Mandelblit att han kommer att väcka åtal mot Benjamin Netanyahu i tre fall av misstänkt korruption. Detta var första gången i Israels historia som en sittande premiärminister skulle åtalas. Netanyahu var misstänkt för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Netanyahu ansåg att detta var en kupp från rättsväsendets sida mot honom och avfärdade anklagelserna som politiskt motiverade. Han sade vidare att han inte hade några planer på att avgå

December

2 december Lämnade riksåklagare Mandelblit in åtalshandlingarna mot Benjamin Netanyahu till talmannen i Knesset och därmed var åtalet väckt officiellt. Netanyahu hade nu en månad på sig att försöka få parlamentet att ge honom åtalsfrihet

6 december Motsatte sig representanthuset i USA:s kongress den israeliska annektering av Västbanken och gav sitt stöd till den tvåstatslösning som ingått som en förutsättning i de senaste årtiondenas fredsplaner för Mellanöstern

12 december Utlystes åter nyval till parlamentet, det tredje inom ett år, då varken Benjamin Netanyahu eller Benny Gantz lyckades samla stöd för att bilda regering. Valet skulle hållas i mars 2020

18 december Invigdes den 57 kilometer långa snabbtågslinjen som förbinder Tel Aviv och Jerusalem

26 december Vann Benjamin Netanyahu Likuds primärval och fick 72 % av rösterna

2020

xxx

Israel geografi

Till ytan är det egentliga Israel, 20 770 km2, det vill säga ungefär lika stort som Ångermanland

Landet Israel ligger i Mellanöstern och har en lång kust mot Medelhavet i väster. I söder har Israel en kort kust mot Aqabaviken, som är en del av Röda havet. Under sexdagarskriget 1967 erövrade Israel östra Jerusalem samt Golanhöjderna längs gränsen till Syrien. Östra Jerusalem och Golan har annekterats, det vill säga områdena är ställda under israelisk lagstiftning. Dessutom ockuperade Israel Västbanken, västra Jordanstranden, och Gazaremsan. Israel lämnade Gaza 2005, men Gazas status är även därefter oklar. Israels gränser är omstridda

Galileen i norr är landets grönaste och vattenrikaste område. Längst i norr ligger Israels högsta berg, Meron (1 208 m ö h)

Floden Jordan rinner söderut från Libanon genom östligaste Galileen och Genesarets sjö, som är Israels främsta vattenreservoar

Galileen skiljs från Västbanken av en bördig förkastningsdal, Yisreelslätten. På Västbanken finns två bergsområden: de samariska bergen i norr och de judéiskabergen i söder. Mellan Västbanken och Medelhavet upptas Israel till stor del av kustslätter. Dessa är bördiga men blir allt torrare och sandigare ju längre söderut och ju närmare Gaza man kommer

Jordandalen skiljer Israel och Västbanken från Jordanien i öster. Floden Jordan rinner längs dalens botten och mynnar ut i Döda havet som är jordens lägst belägna sjö, drygt 400 meter under havsytan. Döda havet saknar utlopp varför nästan inga djur eller växter kan leva i dess salta, mineralrika vatten. Eftersom både Israel, Västbanken och Jordanien avleder vatten från Jordan krymper Döda havet i snabb takt. Söder om Döda havet fortsätter Jordandalens förkastningsspricka fram till Aqabaviken

Södra Israel omfattas av Negevöknen som mest är halvöken, med låga sandstenskullar och slätter

Israel huvudstad (enligt israelerna): Jerusalem 1 201 000 invånare
Israel huvudstad (enligt många andra): Tel Aviv 433 000 invånare

Andra större städer i Israel: Haifa 267 000 invånare, Ashod 225 000 invånare, Rishon LeZyyon 220 000 invånare

För mer information     israel-fakta

Israel klimat

Israel har i praktiken två årstider. Den regniga vinterperioden börjar i november och sträcker sig fram till i februari/Mars. Sommaren är lång, het och torr och kan sägas sträcka sig från maj till oktober. Regnet faller i norr medan det uteblir nästan helt i söder

Längs Medelhavskusten är sommaren fuktig och vintern mild. I bergen är sommaren torr och vintern sval. I Jordandalen är sommaren het och vintern behaglig. Vintertid kan snö falla i vissa bergsområden

Medeltemperatur (Celsius) 

Jerusalem           Januari / Juli      + 8 / + 23
Tel Aviv               Januari / Juli + 13 / + 26
Eilat                     Januari / Juli + 14 / +33

Genomsnittlig nederbörd (mm) 

Jerusalem           Januari / Juli     90 / 10
Tel Aviv               Januari / Juli     110 / 10
Eilat                     Januari / Juli      2 / 0

Israel befolkning 

Israel är en judisk stat och ungefär 75 % av befolkningen är judar, cirka 20 % är araber, huvudsakligen ättlingar till de palestinier som stannade kvar när Israel utropades 1948. De dominerande språken är hebreiska och arabiska

Omkring hälften av befolkningen bor på kustslätterna längs Medelhavet medan Negevöknen i söder är mycket glest befolkad

I slutet av 1800-talet började alltfler judar återinvandra till sitt historiska ursprungsland i dåvarande Palestina. Innan staten Israel utropats kom invandrarna framför allt från Östeuropa, Ryssland och Tyskland. Under kriget 1948 förföljdes judiska minoriteter i arabländer, och efter kriget kom majoriteten av de invandrande judarna från Asien och Nordafrika. Judar födda i Europa var därefter och fram till 1990-talet i minoritet i befolkningen

Efter 1967 startade en ny invandringsvåg, främst från Östeuropa men också från Västeuropa och USA. På 1970-talet kom judar från Sydamerika och på 1980-talet från Etiopien, falasherna. Sovjetunionen hindrade i stor utsträckning judiska medborgare från att utvandra, men efter sovjetväldets fall anlände över en halv miljon judar mellan 1990 och 1995 från före detta sovjetrepubliker.

Flertalet judar är antingen ashkenazer, med ursprung främst i Central- och Östeuropa, eller sefarder, som fördrevs från Spanien år 1492. Många sefarder hamnade i Främre orienten och Nordafrika och kom att kallas orientaliska judar. Den korrekta beteckningen i Israel för alla orientaliska judar från Nordafrika, Turkiet och Västasien är mizrahim

Israels araber, palestinier, cirka 1,5 miljoner, har formellt samma rättigheter som judarna. De är ättlingar till de Palestina-araber som stannade i Israel 1948. Omkring 725 000 palestinier flydde till Västbanken, Gaza eller kringliggande arabländer efter självständigheten

Officiellt kallas araberna i Israel för ”israeliska araber”. I statistiken delas de in i religiösa kategorier; muslimer, kristna och druser. Själva kallar sig en del ”israeliska palestinier” medan andra kallar sig ”israeliska araber”. Tidigare ansåg många araber utanför Israel att araber som accepterat israeliskt medborgarskap inte fick kallas palestinier. Sedan 1990-talets fredsprocess bröt samman har dock Israels araber mer än tidigare bejakat sin samhörighet med palestinierna utanför Israel, något som ansträngt förhållandet mellan dem och Israels judar. Med undantag av druserna är Israels araber i huvudsak undantagna från militärtjänst. I den israeliska politiken är de underrepresenterade, och de har lägre utbildning och lägre levnadsstandard än sina judiska landsmän. En mindre del är beduiner, ursprungligen nomadiserande herdar

I Israel finns en rad minoritetsfolk, de flesta med religiös koppling. Druserna, som talar arabiska, var från början en sekt inom shiitisk islam. Israels druser lever framför allt i norr. Golanhöjderna bebos också av druser, men Golans druser har behållit starka band med Syrien. Tjerkesserna är sunnimuslimer men inte araber. Av de från Bibeln kända samarierna, eller samariterna, lever en liten grupp kvar på Västbanken. Samarierna talar arabiska men använder ålderdomlig hebreiska i religiösa sammanhang

För mer information     israel-fakta

Israel språk

Hebreiska är Israels officiella språk. Arabiska språket har särskild ställning enligt israelisk lag, men förlorade sin status som officiellt språk i och med den nya nationalitetslagen som infördes 2018

I mer än tusen år levde hebreiskan kvar enbart som religiöst språk. I medeltidens Europa utvecklade ashkenazerna ett nytt judiskt språk, jiddisch, baserat på högtyska med hebreiska och slaviska låneord. Elva miljoner människor eller två tredjedelar av världens judar talade före andra världskriget jiddisch, men efter kriget hade antalet jiddischtalande mer än halverats. Språket talas till vardags av ultraortodoxa grupper i Israel, och det utges både tidskrifter och litteratur på jiddisch. Färre än de jiddischtalande israelerna är de som talar det gamla sefardiska språket ladino eller de marockanska judarnas arabiska blandspråk moghrabi

Hebreiskan började i slutet av 1800-talet återupplivas som talspråk, främst tack vare Eliezer Ben-Yehuda, som drev en kampanj för att judarna i Palestina skulle tala hebreiska. Hebreiskan har spelat en central roll för att skapa en israelisk identitet. Inom vetenskap och teknik har modern hebreiska många låneord från tyska eller jiddisch

Nästan en tredjedel av Israels judar förstår också arabiska, samtidigt som de flesta israeliska araber även behärskar hebreiska

För mer information     israel-fakta

Israel sociala förhållanden 

När det gäller utbildning, familjestorlek och möjligheter till försörjning finns stora skillnader inom befolkningen. Majoriteten av dem som räknas som fattiga är antingen araber eller ultraortodoxa judar. Araber som lever i Israel har ungefär tre år kortare medellivslängd än judar, vilket gäller för både kvinnor och män

Ett nationellt sjukförsäkringssystem infördes år 1995 och täcker grundläggande sjukvård för alla medborgare och permanent bosatta i Israel utom soldater, som armén sörjer för. Tandvård för vuxna och vård i utlandet ingår inte. Dessförinnan var två tredjedelar av befolkningen anslutna till fackföreningsrörelsen Histadruts sjukförsäkringssystem. Histadrut hade egna kliniker, läkarstationer och vilohem

Kvinnor pensioneras vid 57 års ålder och män vid 62

Pappaledighet infördes år 1998 och den lagstadgade, betalda, föräldraledigheten uppgår till 15 veckor. Efter förlossningen utgår en engångsersättning avsedd för inköp av det nödvändigaste till barnet

Kvinnor som söker abort måste motivera detta inför särskilda sjukhusnämnder, som ger tillstånd till nästan alla ansökningar. De kvinnor som vill slippa förhöras brukar i stället anlita illegala abortörer, oftast privatpraktiserande gynekologer

Överrabbinerna vakar över giftermål och skilsmässor, omvändelser och begravningar. Om ett par separerar utan att båda parter samtycker till skilsmässa, kan de inte gifta om sig. Om kvinnan får barn med en annan man, kommer barnet inte heller att kunna gifta sig. De religiösa domstolarna kan utdöma sanktioner mot makar som inte vill gå med på skilsmässa, till exempel reseförbud och frysning av bankkonton, och statliga organ som polisen kan hjälpa till att genomdriva besluten. 2016 meddelade justitiedepartementet att en make som inte accepterar att den andra vill skiljas ska kunna dömas till fängelsestraff

Borgerlig vigsel finns inte i israelisk lag. Däremot brukar vigslar som ingåtts utomlands godtas av myndigheterna. En följd har blivit att par reser till Cypern för att vigas. Äktenskap över religionsgränserna är ovanliga

Israel var första landet i Asien med lagar som skyddar homosexuella från att diskrimineras men det finns stora grupper som inte godtar att par av samma kön lever ihop. Det gäller judar och muslimer likaväl som kristna

De senaste årtiondena har den organiserade brottsligheten vuxit kraftigt i omfattning

Israel religion

I Israel råder full religionsfrihet även om landet beskrivs som en judisk stat, men religiösa grupper har stort inflytande även om stat och religion är separerade från varandra. En betydande andel av den judiska befolkningen är inte troende. Troende judar bekänner sig till den judiska religionen, judendomen

Hur noga man följer halakha, den religiösa lagen, varierar dock mycket. En stor del av Israels judar är inte troende men anser sig ändå som judar

Fyra femtedelar av Israels befolkning kan betecknas som judar, men synen på vem som får kalla sig jude är inte entydig. Nationalstatslagen från 2018 som definierar landet som judiskt har riktat ljuset mot att det finns flera olika definitioner. I civila domstolar tillämpas, till exempel i invandringsärenden, mer generösa regler än enligt strikt religiös lag

Nästan alla judar i Israel identifierar sig som tillhöriga en av fyra huvudgrupper; haredim (ultraortodoxa), datim (religiösa), masortim (traditionella) och hilonim (sekulära)

Av troende judar i Israel är de flesta ortodoxa. En mindre, men växande, del av befolkningen är de ultraortodoxa (haredim) som strikt följer den religiösa lagen. Bland dem finns en minoritet som inte erkänner staten Israel, eftersom Messias ännu inte anlänt

Högsta religiösa myndighet för judarna är överrabbinatet, som leds av två överrabbiner; en ashkenazisk och en sefardisk, båda är ortodoxa

Spänningarna mellan religiösa och sekulära israeler är starkast i Jerusalem

Drygt hälften av de cirka 160 000 kristna uppger att de bekänner sig till något av de katolska samfunden. Störst är Melkitiska kyrkan (grekisk-katolsk)

Bland araberna i Israel finns tre religiösa grupper; muslimer, kristna och druser. Sunnimuslimerna är den största gruppen. Druserna, vars religion uppstod som en utlöpare ur shiitisk islam, är den minsta

För mer information     israel-fakta

Israel utbildning

Den israeliska utbildningsnivån är hög, men nivån varierar stort, särskilt skolorna för arabiska elever och för ultraortodoxt judiska barn anses vara i behov av större resurser

Barn i Israel börjar i förskolan från tre års ålder. Därefter följer en obligatorisk grundskola / gymnasium mellan 5 och 17 års åldern. I den statliga grundskolan finns fyra varianter, två sekulära för hebreisk- respektive arabisktalande elever och två judiskt religiösa, varav en riktar sig till de ultraortodoxa judarna. Skolorna är separata och de har delvis olika läroplaner

I det offentliga skolsystemet är undervisningen kostnadsfri. Det finns även ultraortodoxa skolor utanför det offentliga systemet

Från början var utbildningssystemet tänkt att utjämna sociala skillnader. Dock är ashkenazer, judar av europeisk härkomst, i genomsnitt bättre utbildade än sefarderna, judar med bakgrund i Nordafrika eller Mellanöstern

Araberna har den kortaste utbildningen. Kristna araber har dock avsevärt bättre studieresultat än muslimer

De ultraortodoxa judarnas skolor lägger stor vikt vid studiet av den religiösa läran, men kritiseras för att inte förbereda eleverna för arbetsmarknadens krav

Arabiska och ultraortodoxa elever slutar skolan mycket tidigare än elever som går i andra skolor, och ofta utan att ha uppnått examen som ger rätt att studera vidare och därmed står dessa båda befolkningsgrupper längst ifrån arbetsmarknaden. Arabiska och ultraortodoxa unga gör inte heller värnplikt, viket i många fall är en väg till ett arbete

Undervisning i hebreiska är obligatorisk i alla skolor. Arabiska var tidigare frivillig för barn som inte hade språket som modersmål, men har de senaste åren införts som obligatoriskt ämne

Nästan hälften av den israeliska befolkningen är högskoleutbildad. Det finns över 60 institutioner för högre utbildning i landet. Universitet finns i Jerusalem, Haifa, Tel Aviv, Bar Ilan och Beersheba

Vuxenutbildningen är väl utvecklad, framför allt för invandrare som omedelbart efter ankomsten till Israel får intensivundervisning i hebreiska och i israeliskt samhällsliv

För mer information     israel-fakta

Israel turism

Israel har många sevärdheter att erbjuda sina besökare, både historiska sevärdheter såväl som bibliska platser, ett rikt kulturliv och medelhavsklimatet för sol- och badsemestrar

Ornitologer söker sig gärna till Israel under vårar och höstar då väldiga flyttfågelsträck passerar landet

För israelerna har turistnäringen länge varit en viktig inkomstkälla, som till viss del dock påverkas negativt av konflikter med grannländer och med palestinierna. Under 1990-talet tog Israel varje år emot omkring två miljoner besökare. Antalet mer än halverades under al-Aqsa-upproret åren närmast efter millennieskiftet. Efter detta har turismen åter ökat

Det här blev en mycket lyckad resa! Arrangörens och guidens insatser var över förväntan goda och jag fick möjlighet att besöka många platser som har haft betydelse för den historiska utvecklingen och kristendomen i det land vi nu kallar för Israel. Dessutom var ressällskapet trevligt!

För mer information     israel-fakta

Min gamla hemsida     stalvik.com

Sidan uppdaterad: 240122

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik