Kanada historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

På denna sida finns information om Kanada historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm, östra Kanada

Några bilder från min resa i östra Kanada

Här finns information om Kanada historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm, östra Kanada

Några platser jag besökte under min resa i östra Kanada var montreal, tadoussac, saint john, charlottetown, cape breton, halifax, lunenburg, quebec, ottowa och laurentian mountains , rainer stalvik

Resa i östra Kanada

Efter mitt första besök i Kanada, då jag reste runt i provinserna British Columbia och Alberta i västra delen, väcktes mitt intresse för detta stora och vackra land varför jag bestämde mig för att åka tillbaka och utforska landets östra delar också. Jag som sällan brukar besöka ett land mer än en gång!

Min resa började och slutade i Montreal. För att kunna besöka de platser jag valt ut när jag planerade resan hyrde jag en bil för maximal flexibilitet och efter 5 428 kilometers bilkörning var min rundresa fullbordad. Avstånden mellan platser är ofta stora och maxhastigheten på de flesta vägarna är 90 km/h varför man får räkna med att det stundtals kan ta ganska lång tid att förflytta sig. Den kanadensiska trafiken flyter lugnt och det är sällan man ser olyckor efter vägarna, själv såg jag bara en. Efter min rundresa hade jag besökt provinserna Quebec (QE), New Brunswick (NB), Prince Edward Island (PEI), Nova Scotia (NS) och Ontario (ON).

Jag vandrade i några nationalparker, åkte på valsafaris i Tadoussac (QE) och i Pleasant Bay (NS), besökte små charmiga städer som Fredericton (NB), Charlottetown (PEI) och Lunenburg (NS) (som finns med på UNESCO:s lista över världskultursarv) och jag besökte metropoler som Montreal (QE), Quebec (QE), Halifax (NS) och landets huvudstad Ottowa (ON).

För att komma till Prince Edward Island valde jag att köra den 13 km långa bron Confederation Bridge, bron är en av världens längsta.

Under min resa mötte jag många trevliga kanadensare, generellt sett kan man nog säga att de engelsktalande är något trevligare än de fransktalande.

Total vandringssträcka under denna resa var 211 kilometer.

För den naturintresserade är Kanada så nära ett paradis man kan komma!

Åk hit och njut av den, i stort sett, orörda naturen, möten med djur och de fina vandringslederna som finns överallt. Kanadensarna är dessutom duktiga på att hålla dem i fint skick. Vill du ha en extra stark naturupplevelse kom hit på hösten och upplev den enorma färgprakten när träden kläds i olika färger.

Läs om min resa och se fler bilder kanada-östra-resa

Läs om min resa och se bilder från kanada-västra-resa 

Fler fakta om      kanada-västra

Kanada historia i korthet

Kanada historia, äldre

Forskare är eniga om att de första människorna som kom till Kanada för omkring 12 000 år sedan gjorde det genom att korsa dagens Berings sund mellan Sibirien och Alaska. Vid denna tidpunkt fanns här en landförbindelse. De äldsta boplatserna från 9 500 före Kristus har hittats på prärien och långt österut i provinsen New Brunswick. Området var då glest befolkat av olika folkgrupper.

Vikingarna var de första européer som kom till Kanada. De byggde en bosättning vid L’Anse aux Meadows på Newfoundland omkring år 1 000 efter Kristus. . Bosättningen som grävdes fram i mitten av 1960-talet är idag en stor turistattraktion. Vikingarna anses ha kommit från Norge via Island och Grönland. De stannade i L’Anse aux Meadows några år, innan de tvingades lämna området efter strider med Dorset-inuiterna.

Inte förrän 1497 återupptogs de europeiska kontakterna då italienaren Giovanni Caboto (John Cabot) återupptäckte Kanadas östkust när han under engelsk flagg seglade till Newfoundland.

Koloniseringen av landet inleddes 1534 inleddes med att fransmannen Jacues Cartier, som egentligen letade efter en vattenväg till Kina och Indien. Han seglade nedför St Lawrencefloden fram till de första forsarna där dagens Montreal ligger och kallade området för Kanada efter irokesindianernas ord för by.

Den första permanenta bosättningar anlades av kolonisatörerna på 1600-talet när handeln med pälsar började öka i omfattning. Staden Québec grundades 1608 och därefter grundades Montreal. Fransmännen kallade kolonin Nya Frankrike (La Nouvelle France).

Flertalet av de indianer som bodde i området levde som nomader, men bedrev också jordbruk och fiske i liten skala. Många indiangrupper deltog under 1600- och 1700-talen i pälshandeln och kom på så sätt in i penningekonomin. Våld och sjukdomar som kolonisatörerna förde med sig gjorde att antalet indianer snabbt minskade.

Frankrike och England konkurrerade om att anlägga kolonier i Nordamerika. Pälshandeln utvecklades lönsamt, och år 1670 fick Hudson Bay Company, ett engelskt bolag, tillstånd av den engelske kungen att ta kontroll över stora landområden vid Hudson Bay.

Krigen mellan England och Frankrike i Europa påverkade även kolonierna i Nordamerika. I samband med freden i Utrecht 1713 överlämnade Frankrike delar av Kanada (Newfoundland samt dagens Nova Scotia) till Storbritannien.

Striderna mellan fransmännen och britterna fortsatte både i Europa och i kolonierna under 1700-talet. I ett avgörande och blodigt slag utanför staden Québec 1759 besegrade britterna de franska trupperna och år 1763 tvingades Frankrike att överlämna större delen av sin koloni i Kanada till Storbritannien.
Fransmännen, som då utgjorde majoriteten av Kanadas befolkning, fick behålla sitt språk, sin katolska religion och sitt rättssystem enligt Québec-lagen som antogs år 1774. Efter detta började britter att invandra i allt större antal. De bosatte sig främst i Övre Kanada (nuvarande Ontario). Fransmännen kom även i fortsättningen att dominera i Québec.

Fransk-kanadensarnas uppror med krav för ökat självstyre 1837-1838 framkallades av svåra ekonomiska förhållanden och politiskt missnöje. Brittiska styrkor slog ned revolten och de fransktalande kanadensarnas politiska inflytande reducerades.
Banden mellan Storbritanniens olika kolonier i Nordamerika stärktes på grund av sammandrabbningarna mellan brittiska och amerikanska styrkor 1812. År 1867 antogs den så kallade British North America Act av brittiska parlamentet som förenade Övre Kanada (Ontario), Nedre Kanada (Québec), New Brunswick och Nova Scotia till en förbundsstat. British Columbia på Kanadas västkust hade fått status som brittisk koloni redan några år tidigare.
Under åren 1869 till 1873 utökades Kanada ytterligare och kom att omfatta även British Columbia, Manitoba, Prince Edward Island och Northwest Territories, 1905 anslöts Alberta och Saskatchewan.

Det första kanadensiska parlamentet upprättades i Ottawa 1867 och John Alexander MacDonald utsågs till den förste federale premiärministern. Han ledde ett konservativt parti, bildat 1854, vilket dominerade kanadensisk politik under större delen av 1800-talets andra hälft. Partiet utmanades främst av Liberala partiet (bildat 1867), som styrde landet 1896–1911.
En ekonomisk tillväxt i början av 1900-talet skapades genom utvinningen av de rika naturtillgångarna, att prärien odlades upp och en snabb industrialisering i de östra delarna. Under denna period ökade invandringen till Kanada markant

Kanada historia 1926 – 1999

1926

Storbritannien gav Kanada rätt att självständigt bedriva internationella förhandlingar

1931

Fick landet status som helt självständig stat

1935-57

Liberala partiet styrde landet

1949

Den kanadensiska förbundsstaten fullbordades i och med att Newfoundland anslöts sig

1957

PCP vann parlamentsvalet och fick därmed makten

1960-talet

Inleddes den ”Tysta Revolutionen” i Québec. Provinsen var ekonomiskt eftersatt och näringslivet dominerades av engelsktalande. Den liberala provinsregeringen genomförde omfattande reformer för att stärka fransk-kanadensarnas ställning och för att modernisera Québec. Reformerna bidrog till framväxten av en fransktalande medelklass och hjälpte till att stärka självkänslan och nationalismen. För att knyta provinsen närmare federationen drev Trudeau igenom en språklag som gjorde franskan till officiellt språk vid sidan av engelskan

1963

Liberala Partiet tog tillbaka makten

1968

Pierre Elliot Trudeau valdes till premiärminister. Han kritiserar de amerikanska bombningarna i Vietnam

1970-talet

Konflikten mellan fransktalande och engelsktalande i Québec skärptes och extremistgruppen, Fronten för Québecs befrielse (FLQ) bildades. De kidnappade och mördade provinsens arbetsmarknadsminister och utförde flera bombattentat vilket resulterade i att undantagslagar infördes och hundratals personer fängslade i Québec. De hårda metoderna bidrog till att stärka separatisternas ställning

1976

Vann det separatistiska Québecpartiet (PQ) provinsvalet på löftet om att hålla en folkomröstning om självständighet i Québec. PQ ville ha ett politiskt oberoende, men behålla de ekonomiska banden till resten av landet

1980

PQ förlorade omröstningen om självständighet för Québec

1981

Trudeau lyckades komma överens med samtliga provinser, utom Québec, om att ge landet en egen författning. Samtidigt drev han igenom två tillägg till författningen som stöddes av de engelsktalande provinserna, men som avvisades av Québec

1984

Avgick Trudeau som partiledare. På hösten vann de konservativa under ledning av Brian Mulroney, det federala valet. Den nya regeringen privatiserade statliga företag, hindren för utländska investerare togs bort och man började skära i de sociala program som liberalerna hade infört. Även Mulroney ville få en lösning på ”Québec-frågan” men Québec ställde flera krav för att godkänna den nya författningen

1987

Lyckades Mulroney få samtliga provinsledare att acceptera det så kallade Meech Lake-avtalet som gick Québec till mötes. I gengäld lovade Québec att godkänna författningen. Avtalet kritiserades från vissa håll för att ge för stort inflytande till Québec, samtidigt som det inte gav ursprungsbefolkningarna samma skydd som de fransktalande

1990

Meech Lake-avtalet upplöstes när provinsparlamenten i Manitoba och Newfoundland vägrade att godkänna det

1992

Efter misslyckandet med Meech Lake-avtalet kvarstod regeringens problem med separatismen i Québec varför ett nytt avtal förhandlades fram, det så kallade Charlottetown-avtalet. Det godkändes av ledarna för de tre största partierna och samtliga provinsledare. Enligt avtalet skulle Québec få särskild status och ökade befogenheter, även övriga provinser skulle ges ökad makt på den federala regeringens bekostnad. I en folkomröstning under hösten röstades nej till avtalet

1993

I juni blev försvarsminister Kim Campbell premiärminister. I parlamentsvalet i november fick regeringspartiet bara två mandat. Makten övertogs av liberalerna under ledning av Jean Chrétien. Det separatistiska Québecblocket (BQ) blev största oppositionsparti

1994

Sedan Québecpartiet (PQ) hade vunnit provinsvalet i Québec hölls en ny folkomröstning om självständighet. Separatisterna förlorade med knapp marginal. Valdeltagandet var högt och över 60 procent av de fransktalande röstade för en separation

1997

Vid valen i juni vann Liberalerna 155 av de 301 mandaten och kunde därmed åter bilda regering. Det högerpopulistiska Reformpartiet, med bas i västra Kanada, blev största oppositionsparti

1998

Kom samtliga provinser, utom Québec, överens om en deklaration där Québecs unika karaktär erkändes. Det fastställdes att alla författningsändringar som gjordes i fråga om provinsernas befogenheter skulle omfatta samtliga provinser. Senare slog Högsta domstolen fast att ingen provins ensidigt skall kunna lämna federationen utan att detta föregåtts av förhandlingar med regeringen i Ottawa

Kanada historia, modern 2000 – 2023

2000

Vid valet den 27 november fick liberalerna nästan 41 procent av rösterna och 172 av de 308 mandaten. De behöll därmed regeringsmakten

2004

En rapport från den kanadensiska riksrevisionsmyndigheten skapade problem för regeringen då den avslöjade en korruptionsskandal med förgreningar in i Liberala partiet

Vid nyvalet i juni blev Liberalerna största parti med ca 37 procent av rösterna. De förlorade dock sin majoritet i parlamentet

2005

Efter ett gräl om vårdpolitiken drog NDP tillbaka sitt stöd för regeringen och i november förlorade regeringen ett misstroendevotum vilket fick till följd att nyval utlystes till den 23 januari 2006

2006

Nyvalet den 23 januari vanns av Konservativa partiet (CPC) som fick 36 procent av rösterna

Under våren gjorde den nytillsatte premiärministern Stephen Harper sin första utlandsresa som gick till Afghanistan, där Kanada hade soldater stationerade

Regeringen avskaffade det vapenregister som liberalerna infört på 1990-talet

När domaren John Gomery presenterade sin slutrapport om den stora korruptionsskandalen som avslöjats år 2004 rekommenderade han flera åtgärder som skulle öka insynen i regeringens arbete. Dessutom efterlyste han även regler för hur överskott i statsbudgeten skulle få användas

Underhuset godkände under hösten ett förslag från premiärminister Stephen Harper där Québec erkänns som en ”nation inom ett enat Kanada”

2007

Frågor om klimatförändringar fick större plats i debatten under året och i mars lovade regeringen att respektera Kyotoavtalet. I budgeten för 2008/2009 anslog regeringen nya pengar för att motverka klimatförändringarna

2008

Den 14 oktober hölls nyval på grund av regeringens svårigheter att få igenom sina förslag. Valet vanns av Konservativa Partiet som fick 38 % av rösterna, vilket inte räckte till egen majoritet i underhuset. Valdeltagandet var lågt, endast lite drygt 59 % av de valberättigade röstade

2009

I början av året hade den ekonomiska nedgången drabbat Kanada hårt och Liberalerna lovade att på vissa villkor stödja regeringens budget, vilket betydde att Harper slapp en ny misstroendeomröstning

I månadsskiftet augusti/september meddelade den liberale ledaren Ignatieff att hans parti drog tillbaka sitt stöd för den konservativa minoritetsregeringen

Den 1 oktober överlevde regeringen en förtroendeomröstning med hjälp av röster från NDP

I slutet av året beslutade Harper att parlamentet inte skulle öppna på nytt efter julledigheten, utan vara stängt tills den 3 mars då de Olympiska spelen i Vancouver hade avslutats

2010

I april beordrade talmannen i underhuset att regeringen måste lämna ut hemliga dokument till politiker om hur afghanska fångar behandlats, något som premiärminister Harper tidigare vägrat

I juni bröt oroligheter ut i Toronto i samband G 20-ländernas möte. Omkring 900 personer greps

I november beslutade den federala regeringen att ett brittiskt-australiensiskt gruvbolag, BHP, inte skulle få ta över det kanadensiska Potash Corporation med hänvisning till att det inte skulle gagna Kanada

2011

I februari åtalades fyra konservativa parlamentsledamöter för att åt 2006 medvetet ha brutit mot de regler som gäller hur mycket pengar man får ta emot till sin valkampanj

Valet den 2 maj blev en klar seger för Konservativa partiet som hade fått nästan 40 % av rösterna och 167 av de 308 mandaten, och fick därmed egen majoritet i underhuset. Efter valet avgick BQ-ledaren Gilles Duceppe och Liberalernas ledare Michael Ignatieff efter att ha förlorat sina platser i parlamentet

I december meddelade miljöminister Peter Kent att Kanada, som första land, drar sig ur Kyotoavtalet, som syftar till att begränsa utsläppen av växthusgaser

2012

I mars utsåg NDP Thomas Mulcair, en politiker från Québec, till ny partiledare. Han blev därmed även landets officiella oppositionsledare

I slutet av året protesterade ursprungsbefolkningen mot nya lagar som enligt dem skulle minska skyddet för miljön på ett sätt som skulle kunna drabba dem hårt, samtidigt som det skulle bli lättare att sälja mark från något av First Nations reservat

Den 10 december inledde Teresa Spence, hövding i Attawapiskat i norra Ontario, en hungerstrejk och sade att hon skulle fortsätta tills hon hade fått löften om att konkreta åtgärder skulle vidtas

2013

Januari

Protesterade ursprungsbefolkningen över sina livsvillkor och de hårda ekonomiska och sociala villkor som råder för dem. Mötet med premiärminister Harper den 11 januari ledde inte till några konstruktiva lösningar. Den 17 januari höll ursprungsbefolkningar en protestdag i minst sex provinser

April

Greps två män i Ontario som anklagade för att ha planerat ett terrorattentat mot ett passagerartåg i Kanada. Enligt polisen hade männen stöd från fraktioner av al-Qaida. Männen bestred anklagelserna och Iran förnekade all inblandning

Valdes Justin Trudeau, son till den förre premiärministern Pierre Trudeau, till ny ledare för Liberala partiet

Juni

Avgick Montreals borgmästare Michael Applebaum efter att han åtalats för korruption. Liknande åtal riktas mot ytterligare sex borgmästare eller före detta sådana i Québec

Juli

Inträffade en svår tågolycka i staden Lac-Mégantic i Québec. 47 människor omkom och närmare 40 skadades då ett tåg lastat med råolja körde av rälsen och exploderade

2014

Mars

Avslutade Kanada sin insats i Afghanistan i och med att de sista kanadensiska soldaterna lämnade landet

Juni

Vann den nya vallagen Fair Elections Act laga kraft. Lagen tillkom för att förhindra valfusk. Kritiker anser att lagen missgynnar ursprungsbefolkningen

Godkände den federala regeringen bygget av en stor rörledning, Northern Gateway, för transport av olja från Alberta till Stillahavskusten. Projektet hade mött motstånd från ursprungsbefolkningarna, miljörörelsen och fackföreningar. Motståndet var som störst i provinsen Columbia

Avvisade Högsta domstolen den federala regeringens planer på att reformera eller avskaffa senaten

Ledde provinsvalet i Québec till maktskifte när Liberalerna vann valet och fick 41 % av rösterna mot 25 % för partiet PQ

Juli

Införde Kanada nya sanktioner efter att ett malaysiskt passagerarplan skjutits ned över rebelldominerat område i östra Ukraina den 17 juli. Sanktionerna riktade sig bland annat mot tio ryska storföretag, däribland flera banker. Även de ukrainska rebellrepublikerna och deras ledare omfattades av sanktionerna

Augusti

Skärpte Kanada sanktionerna mot Ryssland efter nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet i Ukraina. De nya sanktionerna kom att omfatta närmare 100 personer i Ryssland och Ukraina genom ekonomiska sanktioner och inreseförbud i Kanada. Därtill bojkottades en rad banker och andra företag. Ryssland införde i sin tur ett totalt stopp för import av mat från väst

Oktober

Sköts ytterligare en soldat ihjäl, denna gång i huvudstaden Ottawa. Enligt premiärministern var mannen en terrorist och hade fråntagits sitt kanadensiska medborgarskap efter att visat sympatier med militanta islamiströrelser

Dödades en soldat och en annan skadas i Montreal-förorten Saint-Jean-sur-Richelieu i Québec efter att de blev påkörda av en franskkanadensisk man som konverterat till islam. Han sköts senare ihjäl av polis

Enades Kanada och EU om ett nytt frihandelsavtal, CETA

Röstade Underhuset för att Kanada skulle delta i den internationella insatsen mot islamistgruppen Islamiska staten (IS) i Irak. Kanada skulle bland annat delta i flygräderna med sex stridsplan, två övervakningsplan och skicka 600 man till regionen

2015

Januari

Drogs kanadensiska soldater in i markstrider i Irak vilket var första gången västerländska trupper var inblandade i markstrider i bekämpandet av IS

Februari

Lade USA:s president Barack Obama in sitt veto mot rörledningen Keystone XL, som skulle frakta olja från Alberta till USA. Obamas veto innebar att arbetet inte skulle få fortsätta innan amerikanska utrikesdepartementet hade granskat projektet då oljeledningen skulle gå över en landsgräns

Beslutade Högsta domstolen att vuxna personer som lider av en obotlig sjukdom och riskerar utdraget och plågsamt lidande ska ha rätt till dödshjälp. Flera religiösa grupper motsatte sig dödshjälp och var kritiska till domstolen utslag

Mars

Beslutade den kanadensiska regeringen att utöka sin operation mot Islamiska staten (IS) till att även omfatta Syrien

Maj

Beslutade domstol ålägger att tobaksbolag skulle betala skadestånd på över 15 miljarder kanadensiska dollar till två grupper som representerar rökare i Québec

Godkände Underhuset den nya antiterrorlagen C51

Vann NDP provinsvalet i Alberta vilket ledde till att PCP förlorade regeringsmakten efter att ha styrt provinsen i 44 år.

Juni

Genomfördes en cyberattack mot flera av regeringens hemsidor av Hackarnätverket Anonymous som protest mot den nya antiterrorlagen C51 som de ansåg strida mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Oktober

Liberala Partiet vann parlamentsvalet. De fick nästan 40 % av rösterna och fick därmed 184 mandat. Konservativa partiet fick knappt 32 % och 99 mandat. NDP nästan 20 % och 44 mandat, BQ fick knappt 5 % och 10 mandat. Gröna partiet fick 3,4 % och ett mandat. Valdeltagandet uppgick till 68 % Premiärminister Harper avgick på grund av valresultat

November

Vann Liberalerna provinsvalet i Newfoundland och Labrador, där Progressiva konservativa Partiet (PCP) styrt i tolv år

Sade USA:s president Obama ett slutgiltigt nej till oljeledningen Keystone XL vilket betydde att den inte skulle byggas under hans mandatperiod. Premiärminister Trudeau var positiv till projektet, men att flera vetenskapliga utredningar skulle göras om hur oljeledningarna påverkar miljön.

Förberedde sig Kanada för att ta emot 25 000 syriska flyktingar från Turkiet, Libanon och Jordanien som skall ske successivt. 10 000 ska tas emot fram till slutet av året. Mottagandet av 10 000 av flyktingarna bekostades med privata pengar. Kanada bara ska ta emot familjer, särskilt utsatta kvinnor och homosexuella män. De som ska väljas ska antingen vara registrerade av UNHCR eller den turkiska regeringen. Säkerhets- och hälsokontroller ska göras innan flyktingarna flygs till Kanada.

4 november Tillträdde Justin Trudeau som ny premiärminister och bildade ny regering

2016

Februari

Upphörde Kanada med sina flygbombningar av de områden som kontrollerades av den Islamiska staten i Irak och Syrien. ”Kanada kommer istället att satsa mer på humanitärt stöd och att träna kurdiska militära styrkor.”

Mars

Gjorde premiärministern Justin Trudeau ett officiellt besök i USA och träffade USA:s president Obama

April

Avrättade islamistgruppen Abu Sayyaf en kanadensisk man, John Ridsdel, som tillsammans med tre andra, kidnappades av gruppen från en turistanläggning nära staden Davao år 2015.

Skrev premiärminister Trudeau under Parisavtalet om klimatet. Den kanadensiska regeringen har lovat att fram till 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 30 % jämfört med 2005 års nivå.

Maj

17 maj Ledde en omfattande skogsbrand till att cirka 80 000 människor tvingades lämna sina hem i staden Fort McMurray i provinsen Alberta. Över 2 000 bostäder förstördes av branden som bröt ut den 3 maj.

Beslutade den kanadensiska regeringen, efter nio års betänketid, att anta FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter och sade att dess principer ska skrivas in i författningen.

Juni

Antog senaten ett lagförslag att sjukvårdspersonal i Kanada ska kunna hjälpa svårt sjuka människor att dö. Dödshjälp kan dock bara ges till människor som är nära att avlida på naturlig väg

Avsatte regeringen 70 miljoner kanadensiska dollar för att förbättra hälsoläget och förhindra självmord bland ursprungsbefolkningarna som en följd av flera dödsfall genom självmord och överdoser bland ungdomar i Attawapiskat i norra Ontario.

Avrättade den islamistiska rebellrörelsen Abu Sayyaf kanadensaren Robert Hall som kidnappades av dem i september 2015. I april hade en annan kanadensisk man också avrättats av Abu Sayyaf.

Augusti

Bad staden Ottawa indiangruppen sayisi dene i Manitoba om ursäkt efter att den federala regeringen tvångsförflyttat 250 stammedlemmar år 1956 med hänvisning till att de skjutit för många renar. Löften om hjälp med bostäder, mat och annat infriades inte utan de tvångsförflyttade fick leva i armod. Nu lovade regeringen ekonomiskt stöd till gruppen på nästan 34 miljoner kanadensiska dollar.

September

Sade regeringen ja till byggnation av den omstridda naturgasledningen Pacific North West, i norra British Colombia

Oktober

Undertecknades handelsavtalet Ceta mellan Kanada och EU

November

Meddelade premiärminister Trudeau att den federala regeringen skulle ge klartecken för två stora oljeledningar, den kontroversiella Trans Mountain pipeline, från Alberta via British Columbia, och Line 3, från Alberta till Wisconsin i USA. Oljeledningen Northern Gateway fick nej av hänsyn till ursprungsbefolkningen.

Fick premiärminister Trudeaus hyllning till Fidel Castro, efter den kubanske ledarens död i slutet av månaden, stark kritik från såväl konservativa kretsar inom landet som från USA.

2017

Januari

Sköts sex personer ihjäl och åtta skadas i ett attentat mot en moské i Québec City

Februari

Röstade EU-parlamentet ja till handelsavtalet Cefta vilket ger Kanada ett fördelaktigt avtal med EU

Besökte premiärminister Justin Trudeau USA och träffade den amerikanske presidenten Donald Trump

Mars

Kritiserades premiärminister Trudeau efter avslöjanden om att hans familjesemester till miljardären Aga Khans privata ö i Bahamas under julhelgen ska ha kostat skattebetalarna motsvarande 127 000 kanadensiska dollar.

April

Uppgav Vita huset att USA kommit överens med Kanada och Mexiko om att omförhandla handelsavtalet Nafta

Maj

Besökte premiärminister Trudeau Vatikanen där han framförde en begäran till påven om en ursäkt från katolska kyrkan för de övergrepp som barn från urfolken utsattes för i kanadensiska internatskolor under en hundraårsperiod från 1880-talet.

Augusti

En stor grupp haitier sökte sig från USA till Kanada då det fanns risk för att de skulle utvisas från USA. Haitierna utvisning efter risk för utvisning. Omkring 60 000 haitier erbjöds tillfälligt skydd i USA efter jordbävningen i Haiti år 2010. Deras uppehållstillstånd löpte ut i januari 2018. USA aviserade en restriktivare linje för att låta dem stanna kvar i landet.

Inleddes omförhandlingarna om nya villkor för Nafta-samarbetet mellan Kanada, USA och Mexiko

Oktober

Antog provinsparlamentet i Québec en ny lag om ”religiös neutralitet” vilket innebar att det blev förbjudet för alla som arbetar inom den offentliga sektorn i Québec, eller som nyttjar dess tjänster, att täcka sina ansikten. Dock blev det möjligt för, till exempel kvinnor som bär heltäckande slöja att ansöka om undantag. Det blev också förbjudet att undervisa om en religion i förskolor som får offentliga medel. Lagen kritiseras från olika håll.

Tillträdde den före detta astronauten Julie Payette som Kanadas nya generalguvernör. Hennes viktiga frågor var försoning med landets urbefolkningar, frågor kring vetenskap, klimat, fattigdom och samarbete.

Misstänktes en 30-årig flykting från Somalia för att ha knivhuggit en polisman och kört på fyra fotgängare i staden Edmonton i Alberta. I hans bil fanns en IS-flagga. Inget av offren fick livshotande skador

November

Bad premiärminister Justin Trudeua i ett tal i underhuset landets hbtq-personer om ursäkt för den diskriminering de utsatts för av den kanadensiska staten genom åren.

Bad premiärminister Trudeau landets ursprungsbefolkningar ( First Nations), i Newfoundland och Labrador om ursäkt för de övergrepp som begicks i de fem internatskolor som drevs av kristna organisationer i provinsen under åren 1949 till 1979. Han sade vidare att ord inte är tillräckligt för att hela de sår som eleverna fått under sin tid på skolorna.

Besökte premiärminister Trudeau Filippinerna i samband med ett toppmöte inom Asean och uppgav att han diskuterat frågor kring mänskliga rättigheter med den filippinske presidenten Rodrigo Duterte. President Duterte ansåg Trudeaus inlägg som en personlig förolämpning.

December

Utvisade Kanada Venezuelas två högsta diplomater som svar på att Venezuela skickat hem Kanadas chargé d’affaires. Venezuela anklagade Kanada för att ha blandat sig i Venezuelas inre angelägenheter” när Kanada kritiserade Venezuelas president Maduro och den venezolanska regeringen för korruption och för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter.

Konstaterades att premiärminister Trudeau bröt mot landets etiklag när ha lät sig och sin familj bjudas på en lyxsemester till miljardären Aga Khans privata ö i Västindien. Brott mot etiklagen medför dock inget straff.

2018

Februari

Besökte premiärminister Trudeau med familj Indien där han fick vänta flera dagar innan Indiens premiärminister tog emot honom, antagligen för att den kanadensiska regeringen hade kontakt med sikhiska separatister i Kanada.

Mars

Fastställde miljökommissionen att Kanada inte kommer att klara sina klimatmål till år 2020, utsläppen av växthusgaser kommer att vara omkring 20 % högre än planerat.

Utvisade Kanada fyra ryska diplomat och nekade tre andra inresetillstånd till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av månaden. Ryssland pekas ut som ansvariga. Ett tjugotal andra länder gjorde samma sak, sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater. I slutet av mars utvisade Ryssland fyra kanadensiska diplomater

Bad premiärminister Justin Trudeau om ursäkt för brittiska myndigheters hängning av sex män från tsilhqot’in-folket, ursprungsbefolkning, i det som nu är British Columbia år 1864.

Beslutade regeringen att Kanada skulle skicka trupper och helikoptrar till FN-insatsen i Mali, 200 kanadensiska soldaterna skulle stationeras där under en tolvmånadersperiod. Detta var första gången sedan 1994 som Kanada deltog i en FN-operation i Afrika.

Undertecknade Kanada, tillsammans med tio andra länder, frihandelsavtalet CPTPP gällande Stillahavsområdet. Ett nytt avtal var nödvändigt då USA dragit sig ur det tidigare frihandelsavtalet TPP.

April

Dödades 10 personer och flera skadades svårt när en man i en hyrd skåpbil kör på fotgängare längs en huvudgata i norra Toronto.

Gav premiärminister Trudeau sitt stöd för USA:s, Storbritanniens och Frankrikes bombningar av anläggningar i närheten av Damaskus och Homs i Syrien där, enligt uppgift, den syriska regimen tillverkar kemiska vapen.

Maj

Stoppade regeringen det kinesiska bolaget CCC International från att köpa det Toronto-baserade byggföretaget Aecon, med hänvisning till den nationella säkerheten.

Utlöste två män en hemmagjord bomb på en indisk restaurang i Mississauga, Kanadas sjätte största stad. 15 personer skadades

Bildades fyra nya nationalparker, Kazan, Richardson, Dillon River och Birch River, i provinsen Alberta. Tillsammans med Wood Buffalo National Park utgör de världens största naturskyddsområde för barrskog. Området är omkring 6,7 miljoner hektar stort.

Juni

Anlände de första kanadensiska soldaterna i Mali som skall ingå i FN:s fredsbevarande styrkor

Legaliserades användandet av marijuana för vardagsbruk genom en ny lag. Kanada blev därmed det andra landet i världen att tillåta detta

Införde USA tullavgifter på kanadensiskt stål och aluminium. USA:s president Donald Trump anger nationell säkerhet som skäl.

Juli

Dödades två personer och sju skadades av en gärningsman i Toronto. Mannen sköts ihjäl av polisen i samband med attacken

Införde Kanada tullavgifter på stål och aluminium från USA som svar på de amerikanska avgifterna som infördes i juni. Även vissa andra amerikanska varor fick nya tullavgifter

Augusti

Utlyste provinsregeringen i British Columbia ett 14 dagar långt kristillstånd då 560 skogsbränder rasade i provinsen. Minst 3 000 människor evakuerades från sina hem.

September

Anslöt sig Kanada till det nya frihandelsavtal som USA och Mexiko tidigare förhandlat fram och som ersatte det tidigare Nafta-avtalet mellan de tre länderna.

Röstade Underhuset för att frånta den myanmariska ledaren Aung San Suu Kyi det kanadensiska medborgarskap hon belönades med 2007 för sitt arbete för demokrati

Möttes alla världens kvinnliga utrikesministrar i Montréal för att diskutera frågor om kvinnor inom politiken och i andra ledande roller, hur man ska stärka demokratin, främja fred och säkerhet och förhindra genusbaserat våld.

Oktober

Lanserade regeringen en ny koldioxidskatt för de territorier och provinser som inte skrev under det nya nationella ramverket för klimatet, Saskatchewan, Manitoba, Ontario, New Brunswick, Yukon och Nunavut vilket innebar att de måste betala 20 kanadensiska dollar för varje ton växthusgaser som man släpper ut. Avgiften ska sedan öka med 10 kanadensiska dollar om året, fram till år 2022, då den ska ha nått 50 dollar. Tanken var att ska incitament för att minska utsläppen från fossila bränslen.

Fastslog Högsta domstolen att parlamentet inte i förhand behöver rådgöra med ursprungsbefolkningarna innan de lägger fram lagförslag som påverkar deras rättigheter.

November

Införde Kanada sanktioner mot 17 saudier som misstänktes för inblandning i mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi i Turkiet i början av oktober

Röstade drygt 56 % av invånarna i Calgary nej till att staden skulle arrangera olympiska spel år 2026

2019

Januari

Erkände Kanada officiellt Juan Guaidó som Venezuelas president, efter att president Nicolás Maduro avvisat det ultimatum som ställts om att utlysa nyval.

Dömdes kanadensaren Robert Schellenberg till döden av en kinesisk domstol. Han greps 2014 för inblandning i narkotikasmuggling

Ogiltigförklarade Högsta domstolen lagen som förvägrade kanadensare som varit bosatta utomlands i mer än fem år att inte få rösta i kanadensiska val. Lagen infördes 1993

Fick Rahaf Mohammed al-Qunun, en saudisk kvinna som flytt från sin familj, politisk asyl i Kanada. Hon blev känd över hela världen efter ett upprop att rädda henne i sociala medier som räddade henne från utlämning till Saudiarabien från Thailand.

Februari

Lämnade Jody Wilson-Raybould in sin avskedsansökan. Hon blev 2015 landets första justitieminister från ursprungsbefolkningen. Hennes avgång innebär en prestigeförlust för premiärminister Trudeau som gjort en stor sak av att ha en regering som speglar landets mångfald.

Beslutade Kanadas etik-kommissionär Mario Dion att utreda om premiärministerns kansli på ett otillbörligt sätt blandat sig i ett rättsfall där verkstadsföretaget SNC-Lavalin anklagas för att ha gjort sig skyldigt till mutbrott och korruption i samband med affärer med Libyen under Muammar Gaddafis tid vid makten.

Dömdes Alexandre Bissonnette, som låg bakom dödsskjutningarna i en moské i Québec City 2017, till livstids fängelse. Han kan tidigast begära villkorlig frigivning när han suttit i fängelse i 40 år.

Mars

Bad premiärminister Trudeau om ursäkt för de övergrepp som inuiter som smittades av tuberkulos utsatts för under 1940-, 1950- och 1960-talen. De skildes från sina familjer och skickades för vård i södra Kanada, där de kunde vistas i flera decennier utan att deras släktingar fick veta vad som hade hänt dem.

Förnekade premiärminister Justin Trudeau att det ligger något i anklagelserna om att hans kansli försökt påverka om det ska bli en rättsprocess mot det korruptionsanklagade bolaget SNC-Lavalin.

Avgick budgetminister Jane Philpott, hon är också ordförande i regeringens särskilda skatteråd, på grund av hur regeringen hanterat korruptionsaffären kring SNC-Lavalin.

April

Införde Kanada nya sanktioner mot Venezuela riktade mot 43 personer i Nicolás Maduros regering.

Uteslöt premiärminister Trudeau Jody Wilson-Raybould och Jane Philpott från Liberala partiet med hänvisning till att förtroende för dem saknas

Fyra provinser, Ontario, Manitoba, New Brunswick och Saskatchewan, ålades att betala en klimatskatt på 20 kanadensiska dollar per ton växthusgas som man släpper ut.

Visade en regeringsrapport att klimatförändringarna i Kanada sker dubbelt så fort som genomsnittet för världen. Sedan 1948 har genomsnittstemperaturen stigit med 1,7 grader i hela landet, men ännu mer i de nordliga delarna av landet, i prärieprovinserna och norra British Columbia. I norra Kanada har temperaturen i genomsnitt stigit med 2,3 %.

Maj

Meddelade USA att man drar tillbaka tullavgifterna på kanadensiskt och mexikanskt aluminium och stål som infördes våren 2018

Greps två kanadensiska män, Michael Kovrig och Michael Spavor, som arresterades i Kina i slutet av 2018 formellt av kinesiska myndigheter. De anklagades för att hota Kinas nationella säkerhet.

Juni

Var Kanada det av världens länder som tog emot flest kvotflyktingar 2018, drygt 28 000 enligt n sammanställning från UNHCR. Samma år sökte 55 400 människor asyl i Kanada.

Godkände regeringen Trans Mountain Expansion-projektet, en rörledning som ska transportera olja från Edmonton i Alberta till Vancouver-området i British Columbia

Antog provinsparlamentet i Québec en lag som förbjuder en del offentliganställda , lärare, offentliganställda jurister, domare och poliser, att bära religiösa symboler under arbetstid

Förbjöd Kanada alla skadliga engångsartiklar av plast från och med år 2021 med syftet att förhindra att plastavfall hamnar i havet.

I en 1 200 sidor lång rapport slogs fast att de tusentals kvinnor och flickor ur Kanadas ursprungsbefolkningar som sedan 1973 har mördats eller försvunnit har utsatts för ett folkmord

Augusti

Kritiserades premiärminister Justin Trudeau av parlamentets etikgranskare för sitt agerande i en skandal som kommit att kallas SNC-Lavalin-affären. Trudeau försökte enligt etikkommissionären påverka utredningen av ett industriföretag som anklagades för mutbrott i Libyen.

September

Deltog omkring 500 000 kanadensare i en manifestation för klimatet i Montréal vilket gjorde den till den största manifestationen i stadens historia. En av talarna var Greta Thunberg

Oktober

Vann Liberala partiet en knapp seger i parlamentsvalet. Premiärminister Trudeau kunde därmed sitta kvar, men fick leda en minoritetsregering. Liberalerna fick lite drygt 33 % av rösterna och 157 av de 338 mandaten. Liberalerna förlorade samtliga mandat o provinserna Alberta och Saskatchewan. Konservativa partiet fick drygt 34 % av rösterna och 121 mandat. Det vänsterorienterade Nya demokratiska partiet (NDP) fick nästan 16 % av rösterna och 24 mandat.

November

Blev British Columbia första provinsen i Kanada att godkänna FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter

Presenterade premiärminister Justin Trudeau sin nya regering, utrikesminister Chrystia Freeland fick även posten som vice premiärminister

December

Erkände SNC-Lavalin, det kanadensiska verkstads- och byggföretaget, att ha betalat mutor i ett fall till Muammar Gaddafis libyska regim mellan åren 2001 och 2011 vilket gav dem miljonböter.

Avgick den konservativa ledaren Andrew Scheer efter en period av intern kritik efter parlamentsvalet. I samband med hans avgång avslöjades att han låtit sitt parti betala en del av hans barns avgifter i en privatskola

Visade en ny rapport från federala hälsomyndigheter att nästan 14 000 kanadensare sedan 2016 avlidit på grund av överdoser av opioider och 17 000 tvingats söka sjukhusvård efter att ha förgiftats.

Undertecknade Kanada, Mexiko och USA en ny version av det frihandelsavtal som skulle ersätta Nafta-avtalet från 1994

2020

Januari

8 januari

Omkom 57 kanadensiska medborgare och 29 personer med permanenta uppehållstillstånd i Kanada när ett ukrainskt passagerarplan sköts ned med en luftvärnsrobot i Teheran. Iran förnekade först nedskjutningen men erkände att de skjutit ned planet av misstag den 11:e januari

19 januari

Utlystes undantagstillstånd i delar av Newfoundland efter ett kraftigt snöoväder. På ett knappt dygn föll 76 centimeter snö i provinshuvudstaden St John

Februari

Under i stort sett hela februari pågick olika protestaktioner, eller till stöd för dem, av ursprungsbefolkningen wet’suwet’en i British Columbia, som försökte stoppa bygget av en gasledning över deras traditionella marker. Järnvägstrafiken och hamnar blockerades. Polisaktioner sattes in mot de protesterande

27 februari

Startade samtal mellan den federala regeringen och ledare för ursprungsfolket för wet’suwet’en om en gasledning genom deras område

Mars

1 mars

Hade en preliminär överenskommelse träffats mellan regeringen och ledare från ursprungsfolket wet’suwet’en om den omtvistade gasledningen och tidigare tvister kring markrättigheter

13 mars

Godkände parlamentet, USMCA, det nya frihandelsavtalet mellan USA och Mexiko
Finansminister Bill Morneau aviserade ett stödpaket på 10 miljarder kanadensiska dollar som ska användas för krediter till framför allt små- och medelstora företag på grund av coronapandemin

13 mars

Började provinser införa olika restriktioner på grund av coronapandemin. Premiärminister Justin Trudeau tvingades i karantän då hans hustru Sophie smittats av coronaviruset. 117 människor bekräftades nu vara smittade av covid19 och en person hade avlidit av sjukdomen

15 mars

Avrådde den federala regeringen från alla utlandsresor för att begränsa spridningen av coronaviruset. Alla kanadensare som befann sig utomlands rekommenderades att återvända hem. Kanada hade nu fler än 300 bekräftat smittade av covid-19

16 mars

Stängde Kanada sina gränser för de flesta utlänningar, med undantag av amerikaner. Kanada hade nu fler än 400 bekräftat smittade av covid19

17 mars

Infördes hälsonödläge i provinserna vilket innebar att hårdare restriktioner infördes för att stoppa spridningen av coronaviruset

18 mars

Presenterade premiärminister Justin Trudeau ett ekonomiskt paket på 27 miljarder dollar som stöd till företag och löntagare under det pågående coronapandemin

18 mars

Aviserade regeringen ett stödpaket på 305 miljoner kanadensiska dollar till landets ursprungsbefolkningar för åtgärder som skulle minska spridningen av covid19

18 mars

Kom Kanada och USA överens om att tillfälligt stänga gränsen mellan länderna på grund av coronapandemin

23 mars

Drog Kanada, som första land, tillbaka sitt deltagande i sommarolympiaden 2020 i Tokyo

25 mars

Införde Kanada obligatorisk karantän i 14 dagar för alla resenärer som återvände hem från utlandet i syfte att minska spridningen av covid-19. Den som bröt mot reglerna riskerade böter på upp till en miljon kanadensiska dollar eller upp till tre års fängelse

28 mars

Infördes nya, hårdare restriktioner för tåg- och flygresor. Mer än 5 100 personer hade nu bekräftats smittade av covid19 och 55 hade avlidit i sjukdomen

31 mars

Beslutade regeringen att investera 2 miljarder kanadensiska dollar på ny sjukvårdsutrustning. I landet var nu 8 500 personer smittade av covid-19 och 100 hade avlidit i sjukdomen

April

6 april

Meddelade regeringen att man gör undantag från reseförbudet för cirka 60 000 migrantarbetare som tillfälligt behövdes i jordbruket. De som kommer till Kanada måste dock sitta två veckor i karantän innan de kan börja arbeta. Kanada hade nu fler än 15 500 bekräftat smittade av covid19 och fler än 300 hade avlidit i sjukdomen

27 april

Som första provins i Kanada började New Brunswick lätta på de restriktioner som införts på grund av coronapandemin. Kanada hade nu fler än 28 000 bekräftat smittade av covid19 och drygt 1 000 personer hade avlidit i sjukdomen

Maj

2 maj

Införde Kanada förbud av användandet av halvautomatiska vapen, omkring 1 500 olika modeller berördes. För dem som hade licens på sådana vapen infördes en tvåårig amnesti för att ge ägarna en möjlighet att anpassa vapnen till de nya reglerna

12 maj

Kanada hade nu fler än 5 000 bekräftat avlidna av covid-19, majoriteten av dessa var äldre personer som bodde på vårdhem i framför allt Québec och Ontario

Juni

4 juni

Kanada hade nu nästan 94 000 bekräftat smittade av covid19 och nära 7 500 avlidna i sjukdomen. 82 % av dödsfallen har ägt rum på vårdhem. Hårdast drabbade provinser var Ontario och Quebec

18 juni

Hade nu omkring 8 300 personer avlidit i covid19. En utredning varför mer än hälften av de avlidna är personer som bott på äldreboende i provinsen Quebec kommer att inledas i januari 2021

Juli

1 juli

Trädde det nya handelsavtalet, USMCA, mellan USA, Mexiko och Kanada i kraft. USMCA ersatte Nafta-avtalet från 1994

9 juli

Inledde Kanadas federala etikkommissionär ännu en utredning av premiärminister Justin Trudeau. Nu för ett statligt kontrakt som i juni gått till organisationen WE Charity. Trudeau deltog själv i beslutet trots att flera medlemmar av hans familj fått betalt för att föreläsa för organisationen

Augusti

7 augusti

Arbetslösheten steg kraftigt efter att coronapandemin drabbat landet, innan pandemin låg den på 5.6 % nu på 11 %

17 augusti

Avgick finansminister Bill Morneau, frivilligt enligt honom själv. Han förekommer dock i samma utredning som premiärminister Trudeau för sina kontakter med välgörenhetsorganisationen WE Charity. Han betalade också tillbaka reseersättning på 41 000 kanadensiska dollar som han och hans familj har fått av WE Charity

18 augusti

Tillträdde Chrystia Freeland posten som finansminister och blev därmed den första kvinnan på posten

20 augusti

Förlängde regeringen krisstödet till de människor som förlorat sina arbeten på grund av coronapandemin

September

6 september

Bötfälldes de första två kanadensare för vägran att bära munskydd under sina flygningar, böterna blev 1 000 kanadensiska dollar vardera. Kanada hade nu nästan 132 000 bekräftat smittade av covid19 och 9 000 personer hade avlidit i sjukdomen

29 september

Införde Kanada, tillsammans med Storbritannien, sanktioner mot Belarus´ president Aleksandr Lukasjenko, dennes son och flera andra högt uppsatta personer i Belarus för brott mot mänskliga rättigheter

Oktober

3 oktober

Protesterade tusentals personer i Montréal för att protestera mot rasism mot Kanadas urbefolkningar

20 oktober

Kanada hade nu haft omkring 200 000 smittade av covid-19, och nära 10 000 människor hade avlidit i sjukdomen. 80 % av de smittade och 90 % av de avlidna i covid19 har funnits i provinserna Ontario och Québec

November

13 november

Kanada hade nu omkring 285 000 bekräftat smittade av covid19 och nästan 11 000 personer hade avlidit i sjukdomen. Premiärminister Justin Trudeau uppmanade alla invånare att anstränga sig mer för att minska smittspridningen

20 november

Presenterade den kanadensiska regeringen ett lagförslag som ska göra det möjligt för Kanada att vara koldioxidneutralt från år 2050

21 november

Beslutades att Toronto med förstäder skulle stängas ned i 28 dagar från den 23 november med syfte att bekämpa den pågående coronapandemin. Kanade hade nu över 317 000 smittade av covid19 och fler än 11 200 människor hade avlidit i sjukdomen

26 november

Fick Alexandre Bissonnette, som låg bakom dödsskjutningarna i en moské i Québec City 2017, sitt straff sänkt av appellationsdomstolen i Québec. Han kan nu friges villkorligt efter 25 år i fängelse, istället för 40 år som i den tidigare domen från februari 2019

30 november

Aviserade regeringen ett rekordstort stimulanspaket, 70 – 100 miljarder kanadensiska dollar under tre år, för att få igång ekonomin efter coronapandemin. Stimulanspaketet är det största någonsin i Kanada. Antalet bekräftat smittade i covid19 var nu cirka 376 000 och antalet avlidna i sjukdomen var drygt 12 000

December

4 december

Antalet smittade av covid19 ökade snabbt i Kanada och totalt fanns nu över 400 000 smittade personer, nästan 13 000 hade hittills avlidit i sjukdomen

21 december

Togs beslut om att åter stänga ned provinsen Ontario, Kanadas folkrikaste provins, från och med den 26 december efter att smittspridningen av covid19 än en gång ökat snabbt, stängningen gällde 28 dagar i provinsens södra del och 14 dagar i den norra delen. Antalet avlidna personer i covid19 i Kanada var nu uppe i drygt 14 000

2021

Januari

3 januari

Antalet fall av covid-19 ökade snabbt i Kanada, sammanlagt hade fler än 600 000 personer nu smittats av sjukdomen. Antalet avlidna i covid-19 uppgick till 15 860 personer. De två hårdast drabbade provinserna var Québec och Ontario

6 januari

Införde Québec, som första kanadensiska provins, ett nattligt utegångsförbud mellan åtta på kvällen och fem på morgonen i samband med att samhället åter stängdes ned under ytterligare fyra veckor för att bromsa smittspridningen av covid-19

12 januari

På grund av den snabba ökningen av covid-19-smitta skärptes restriktionerna i provinsen Ontario

Enades Kanada och USA om att gränsen mellan länderna ska fortsätta att hållas stängd för icke nödvändiga resor fram till den 21 februari. Gränsen stängdes redan i mars 2020, och beslut har sedan dess förnyats var 30:e dag

22 januari

Blev Kanadas premiärminister Justin Trudeau den första utländska regeringschef som USA:s nye president Joe Biden ringde efter att han tillträtt som USA:s president

25 januari

Röstade underhuset för en motion från det socialdemokratiska NDP om att den högerextrema gruppen Proud Boys ska klassas som en terrororganisation. Gruppen tillhörde de Trumpanhängare som stormade den amerikanska kongressbyggnaden i januari 2021, men hade även grupper i Kanada

29 januari

Infördes obligatorisk karantän på hotell i tre dagar för alla resenärer från andra länder. Åtgärderna vidtogs för att förhindra att den nya brittiska varianten av coronaviruset skulle få fäste i Kanada

31 januari

Kanada hade nu haft 775 000 bekräftade fall av covid-19 och nästan 20 000 personer hade avlidit av sjukdomen

Februari 

8 februari

Kanada hade nu haft fler än 800 000 bekräftade fall av covid-19, och nästan 20 800 personer hade avlidit i sjukdomen. Nästan 1,1 miljoner kanadensare var nu vaccinerade mot covid-19

24 februari

Hade premiärminister Justin Trudeau och USA:s president Joe Biden sitt första bilaterala möte, på grund av coronapandemin hölls det digitalt. Överenskommelse träffades om att samarbeta i klimatarbetet

Mars

8 mars

Kanada hade nu cirka 878 000 smittade av covid-19 och ungefär 22 000 personer hade avlidit i sjukdomen. Cirka 4 % av befolkningen hade fått sin första vaccination mot covid-19, vilket var lägre än planerat

22 mars

Inleddes en rättegång mot kanadensaren Michael Kovrig, en före detta diplomat, i Peking anklagad för spioneri

24 mars

Införde Kanada sanktioner mot nio högt uppsatta ryssar för deras inblandning i förgiftningen och fängslandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Sanktionerna innebar bland annat att alla deras eventuella tillgångar i Kanada skulle frysas och de inte får resa in i Kanada. Liknande sanktioner infördes av USA och EU i början av mars

April

1 april

Beslutades att provinsen Ontario, Kanadas största, åter skulle stängas ned på grund av ökad covidsmitta i 28 dagar. Även provinserna Quebec och British Columbia införde nya restriktioner på grund av ökad smitta

Vaccineringen mot covid-19 gick långsamt i Kanada, så här långt hade bara drygt 8 % av befolkningen vaccinerats, vilket i hög grad berodde på små leveranser av vaccin

Hittills hade Kanada haft närmare en miljon bekräftade fall av covid-19 och nästan 23 000 personer hade avlidit i sjukdomen

20 april

Godkände Cour Supérieure (Superior Court), högsta rättsliga instans i Québec, större delen av den kontroversiella lagstiftning som förbjuder personer i offentlig tjänst att bära religiösa symboler när de arbetar. Lagen omfattade dock inte engelskspråkiga skolor eftersom det skulle strida mot de språkrättigheter som minoriteterna har och som är inskrivet i provinsens stadga för yttrandefrihet

22 april

Tillkännagav premiärminister Justin Trudeau att Kanada skulle skärpa sin klimatpolitik och lovade att utsläppen av växthusgaser fram till år 2030 ska minska med mellan 40 och 45 % jämfört med 2005

Maj

1 maj

Protesterade omkring 30 000 personer i Montréal mot provinsen Québecs coronarestriktioner

5 maj

Godkände Kanada, som första land, att vaccinet från Pfizer fick användas för barn mellan 12 och 15 år. Redan tidigare hade man godkänt att det användes för personer från 16 år. Hittills hade ungefär var tredje kanadensisk invånare fått minst en dos covidvaccin

21 maj

Avgjorde en domstol i Ontario att Irans nedskjutning av ett ukrainskt passagerarplan i januari 2020 ska ses som ett terrorattentatet. Av de 176 människor som befann sig ombord på planet var 85 hemmahörande i Kanada

27 maj

Hittades kvarlevorna efter 215 barn från ursprungsbefolkningarna i en massgrav vid en skola i Kamloops i British Columbia. Skolan drevs av katolska kyrkan på uppdrag av staten i syfte att assimilera barnen in i det kanadensiska samhället. Fler än 150 000 barn beräknas ha placerats i sådana internatskolor mellan 1863 och 1998. Flera experter sade att massgraven i British Columbia inte är en enstaka företeelse, utan att liknande gravar kan finnas på många andra platser i Kanada. Fyndet ledde till krav från grupper som organiserar ursprungsbefolkningarna om en landsomfattande undersökning om var sådana kan finnas

Juni

7 juni

Dödades fyra personer, tre vuxna och en tonårsflicka, från en muslimsk familj i staden London, Ontario efter att de med avsikt påkörts med bil. Polisen betraktar påkörningen som ett hatbrott. Bilföraren greps omedelbart efter påkörningen

8 juni

Blockerade aktivister från miljöorganisationer och ursprungsfolk bygget av en kontroversiell oljeledning mellan Edmonton i Kanada och raffinaderier i Superior i Wisconsin i USA. Omkring 160 demonstranter greps av polis

9 juni

Drog president Biden tillbaka tillståndet för byggandet av den kontroversiella oljeledningen Keystone XL mellan Kanada och USA, vilket stoppade bygget helt

23 juni

Upptäcktes 751 omärkta gravar vid en före detta skola för ursprungsbefolkningarnas barn i Saskatchewan. Marieval Indian Residential School drevs av katolska kyrkan mellan 1899 och 1997. Upptäckten gjordes efter att kyrkogården undersökts med radarutrustning

29 juni

Slogs nytt värmerekord i Kanada efter den värmebölja som drabbade västra Kanada. I den lilla staden Lytton i British Columbia uppmättes temperaturer på över 49 grader Celsius

Juli

1 juli

Hittades kvarlevor efter ytterligare 182 barn i omärkta gravar i en före detta skola för ursprungsbefolkningarnas barn som drevs av kyrkor i er sådan skola i Cranbrook i British Columbia. Begravningsplatsen har använts sedan 1865. Upptäckten skedde sedan området undersökts med hjälp av radarutrustning. S:t Eugenes missionsskola drevs av katolska kyrkan från 1912 till tidigt 1970-tal

4 juli

Fortsatte värmeböljan i västra Kanada och över 170 skogsbränder bröt ut. Två personer omkom i bränder i staden Lytton som totalförstördes i en brand i juni. Hälsomyndigheter rapporterade att 719 människor dött i provinsen Britsh Cloumbia under den senaste veckan, vilket var tre gånger fler än normalt

6 juli

Utsågs Mary Simon, en före detta diplomat och förkämpe för inuiternas rättigheter, till ny generalguvernör. Hon blev därmed den första personen från ursprungsbefolkningarna på den posten

Augusti

10 augusti

Införde Quebec, som första kanadensiska provins, ett vaccinpass. Omkring 84 % av invånarna i provinsen hade nu fått minst en spruta mot covid-19, 70 % var fullvaccinerade

September

20 september

I parlamentsvalet fick Liberala partiet och premiärminister Justin Trudeau 159 mandat av 338 mandat, man lyckades därmed inte få egen majoritet. Konservativa partiet blev näst störst och fick 119 mandat. Partiet Québec-blocket (BQ) fick 33 mandat, Nya demokratiska partiet (NDP) fick 25 mandat, Gröna partiet fick 2 mandat

24 september

Bad Kanadas katolska biskopskonferens (CCCB) landets ursprungsbefolkningar om ursäkt för de övergrepp som begicks i de skolor som drevs av katolska kyrkan

25 september

Frigavs två spionanklagade kanadensare, Michael Kovrig och Michael Spavor, som suttit fängslade I Kina sedan slutet av 2018. De tilläts återvända till Kanada efter att Meng Wanzhou, hög chef vid Huaweis kontor i Vancouver, som begärts utlämnad till USA, frigetts ur sin husarrest anklagad för att ha brutit mot amerikanska exportlagar och sanktioner mot Iran

27 september

Avgick Gröna partiets ledare Annamie Paul sedan hon misslyckats med att vinna en plats i underhuset. Paul var den första svarta person att leda ett politiskt parti i Kanada

Oktober

1 oktober

Hölls den första försoningsdagen i landets historia för att hedra de barn från ursprungsfolken som med tvång togs till skolor som drevs av katolska och protestantiska kyrkor

November

16 november

Drabbade en svår storm sydvästra British Columbia på den kanadensiska västkusten. En kvinna omkom i ett jordskred på en landsväg och tusentals människor tvingades lämna sina hem. Omkring 300 bilförare som inte kunnat ta sig vidare på grund av jordskred evakuerades från luften efter att ha tvingats övernatta i sina bilar

26 november

Höjde USA tullavgifterna på kanadensiskt timmer från knappt 9 % till närmare 18 %

2022 

Januari 

Lovade regeringen att betala skadestånd till barn från ursprungsbefolkningarna som farit illa på grund av myndigheternas agerande, 20 miljarder kanadensiska dollar ska gå till barn som med tvång togs från sina familjer till särskilda skolor med syfte att de skulle assimileras in i det kanadensiska samhället. En lika stor summa ska satsas på att reformera välfärdssystemet för barn och familjer från ursprungsbefolkningarna som har diskriminerats i dess nuvarande utformning

Februari 

4 februari

Lamslog protester mot coronarestriktionerna huvudstaden Ottawa, bland annat protesterade ett stort antal lastbilschaufförer som körde över gränsen till USA för att de måste vara vaccinerade mot covid-19, eller sitta i karantän vid hemkomsten.

6 februari

Utlystes nödläge i Ottowa på grund av demonstrationer mot covid-19 restriktionerna

13 februari

Ingrep polisen mot de långtradarchaufförer och andra som i en knapp vecka blockerade Ambassadörsbron mellan Kanada och USA i Ontario vilket inneburit i störningar i landets ekonomi. Ett tiotal personer greps

14 februari

Införde den federala regeringen tillfälligt undantagslagar, Emergencies Act från 1988, i ett försök att få slut på de protester som lamslog huvudstaden i början av månaden. Lagen hade aldrig tidigare använts

20 februari

Ingrep polisen mot demonstranter i området i närheten av parlamentet i Ottawa, över 190 personer greps och 79 fordon togs i beslag

21 februari

Godkände underhuset den federala regeringens beslut att aktivera undantagslagar för att få slut på protesterna i bland annat Ottawa, 185 ledamöter röstade för beslutet och 151 emot

23 februari

Införde Kanada nya sanktioner mot Ryssland och skickade omkring 460 man för att förstärka Nato i Lettland

23 februari

Sade premiärminister Trudeau att regeringen återkallar undantagslagarna, med hänvisning till att de inte behövdes längre

24 februari

Efter den ryska invasionen av Ukraina skärpte Kanada sanktionerna ytterligare mot Ryssland

Mars

17 mars

Införde Kanada sanktioner mot 22 personer från försvarsmakten i Belarus för att de tillåtit att Ukraina angrips via belarusiskt territorium

27 mars

Erbjöd Kanada sig att hjälpa de länder som är beroende av rysk energi, med olja, naturgas och uran från Kanada, men även vapen till den ukrainska armén

April 

2 april

Bad påve Franciskus om ursäkt för övergrepp på de barn från ursprungsbefolkningen som gick i internatskolor som drevs av katolska kyrkan. Mellan 1870-talet och 1996 gick omkring 150 000 barn i dessa skolor

Maj 

23 maj

Följde Kanada USA och flera andra västländer och förbjöd de kinesiska telekombolagen Huawei och ZTE från att arbeta inom de kanadensiska 5-G-nätverken med hänvisning till att de utgjorde en säkerhetsrisk

23 maj

Under ett officiellt besök i Kanada uppmärksammande den brittiske kronprinsen Charles de övergrepp som begåtts mot kanadensiska urbefolkningar

Juni 

2 juni

Undertecknade regeringen ett avtal som gav siksika, ett ursprungsfolk i Alberta västra Kanada, 1,3 miljarder kanadensiska dollar i kompensation för att hälften av dess marker togs i beslag av myndigheterna 1910 och såldes vidare

3 juni

Införde Ryssland reseförbud mot 41 kanadensare som svar på kanadensiska sanktioner mot Ryssland

26 juni

Införde Ryssland sanktioner mot ytterligare 43 kanadensare. Det ryska utrikesdepartementet sade att sanktionerna var ett svar på de kanadensiska sanktioner mot ryssar och ryska bolag som infördes i maj

Juli 

28 juli

Bad påve Franciskus, under en rundresa i Kanada, om ursäkt för de övergrepp som begåtts mot barn från ursprungsbefolkningarna i skolor som drevs av katolska kyrkan. Tusentals barn utsattes i dessa för både sexuella och andra fysiska övergrepp. Barnen, som tvingades till att assimilera sig till det kanadensiska samhället, tappade ofta kontakten med sina familjer och förlorade sitt språk och sin kultur

September 

8 september

När den brittiska drottningen Elizabeth II avled vid 96 års ålder och efterträddes på tronen av sin äldste son kung King Charles III blev han formellt även statschef i Kanada, men representerad av generalguvernör Mary Simon

Oktober 

7 oktober

Skärpte premiärminister Trudeau kritiken mot Iran i samband med iranska säkerhetsstyrkornas hårda ingripanden mot protesterna i landet efter Mahsa Aminis död. Ingripandena hade hittills krävt minst 92 människors liv. Omkring 10 000 företrädare för det iranska Revolutionsgardet, skulle för all framtid nekas tillträde till Kanada eller att göra några som helst affärer med landet.

25 oktober

Underkände Canadian Human Rights Tribunal delar av det avtal som slöts i januari med företrädare för ursprungsbefolkningen. Utslaget väckte oro bland ursprungsbefolkningen om vad det betyder för uppgörelsen och om eller när skadeståndet kunde betalas ut.

December 

9 december

Beslutade provinsparlamentet i Québec att det inte längre är obligatoriskt för dess ledamöter att svära en trohetsed till den brittiske kung Charles III, trots att han formellt är landets statschef. Beslutet väckte reaktioner.

2023 

Januari 

18 januari

Beslutade regeringen att skicka 200 pansarbandvagnar till Ukraina, som ingick i ett stödpaket på 500 miljoner kanadensiska dollar till Ukraina. Senare under månaden skulle också fyra stridsvagnar av märket Leopard skickas.

21 januari

Kom regeringen överens med företrädare för ursprungsbefolkningen om att man ska betala 2,8 miljarder kanadensiska dollar i skadestånd för att barn från ursprungsbefolkningen som förlorade sin kultur och sitt språk när de tvingades gå i särskilda skolor för att assimileras in i det kanadensiska samhället. Pengarna ska gå till en oberoende stiftelse vars uppgift blir att skapa försoning, men också ägna sig åt utbildning och insatser för att bevara ursprungsbefolkningens språk och kulturer.

Februari 

16 februari

Beslutade regeringen att skicka marinfartyg till vattnen utanför den haitiska huvudstaden Port-au-Prince för att bland annat bistå den haitiska polisen i kampen mot det utbredda gängvåldet i Haiti, som tilltog efter mordet på president Jovenel Moise år 2021.

17 februari

I den offentliga utredning av händelserna som lamslog delar av Ottowa i februari 2022 fastställdes att regeringen gjorde rätt i att använda sig av undantagslagar. Kritik riktades mot bland annat provinsstyret i Ontario för att ha varit för passiv och polisens insatser

Mars

24 mars

Ingick Kanada och USA ett avtal om att avvisa asylsökande vid gränserna. Uppgörelsen innebar att asylsökande fick det svårare att korsa gränsen åt båda hållen.

Maj 

8 maj

Utvisade Kanada en kinesisk diplomat som anklagades för att ha hotat en kanadensisk parlamentsledamot och dennes familj i Hongkong. Kina svarade med att utvisa en kanadensisk konsul i Shanghai.

Juni 

1 juni

Rapporterades att skogs- och markbränder drabbat 2,7 miljoner hektar mark hittills i år, vilket var åtta gånger mer än genomsnittet de senaste tre årtiondena. Över 50 000 människor evakuerades från sina hem i maj

Juli 

7 juli

De omfattande skogsbränderna, som varit ovanligt tidiga, fortsatte med förödande kraft och nu beräknades att fler än 670 bränder pågick i landet, varav 380 ansågs vara utom kontroll. Hittills hade 9 miljoner hektar brunnit, vilket var mer än elva gånger genomsnittet det senaste årtiondet. Runt 155 000 människor tvingades lämna sina hem under någon period sedan början av maj. Röken från bränderna ledde till hälsovådlig luftkvalitet för mer än 100 miljoner människor i både Kanada och USA, och hindrat både flygtrafik och utomhusaktiviteter i hela Nordamerika.

Augusti 

20 augusti

De omfattande skogsbränderna fortsatte i augusti. I västra delen av landet beordrades ytterligare 36 000 personer lämna sina hem. Nu beräknades över 14 miljoner hektar mark ha brunnit under pågående säsong, vilket var dubbelt så mycket som det tidigare rekordet.

September 

18 september

Anklagade premiärminister Justin Trudeau Indien för inblandning i mordet på en exilindier som sköts ihjäl i Vancouver i juni. Den indiska regeringen tillbakavisade anklagelserna och hävdade istället att Kanada skyddade ”terrorister och extremister”.

21 september

Besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Kanada. Detta var hans första besök sedan Ryssland inledde sin storoffensiv mot hans land i februari 2022. Premiärminister Trudeau utlovade ytterligare motsvarande drygt 480 miljoner amerikanska dollar i stöd till Ukraina, bland annat till pansarfordon och utbildning för F-16-piloter.

Oktober 

19 oktober

Uppgav utrikesminister Melanie Joly att 41 kanadensiska diplomater och deras anhöriga lämnat Indien på grund av konflikten rörande mordet på en sikhisk exilindier i juni.

Kanada flora och fauna

Kanada har ett rikt djurliv som är lätt att komma i kontakt med. I och med att landet är så glest befolkat kommer man snabbt ut i vildmarksområden där man kan få se bäver, piggsvin, vitsvansad hjort, caribou (ren), elk (vapitihjort), moose (älg), tjockhornsfår, mountain goat (snöget), varg, puma, grizzlybjörn, svartbjörn och bisonoxar. Bison, bufflar, tror man fanns i över 70 miljoner exemplar i Nordamerika innan kolonisationen. Efter år av av ”jakt” som kolonisatörerna ägnade sig åt, ofta från tåg, då man dödade dessa ståtliga djur enbart för nöjes skull och lät kropparna ligga kvar och ruttna, var dessa stark utrotningshotade

Även marina däggdjur som valar och späckhuggare är vanligt förekommande utefter kusterna

För ornitologerna är Kanada intressant att besöka då man registrerat 462 olika fågelarter inom landets gränser. Kanadas nationalfågel är den vackra lommen

Landets yta täcks nästan till hälften av skog i vilka ungefär 2/3 av de uppskattningsvis 140 000 registrerade växterna, djuren, fåglarna och micro organismerna lever

För att värna skyddsvärda områden med speciell natur och ett artrikt växt- och djurliv har man grundat flera nationalparker eller provinsiella parker som är tillgängliga för allmänheten. Banff National Park är landets äldsta som grundades redan år 1885

Flera av nationalparkerna är upptagna på UNESCO:s lista över världsnaturarv

Kanada geografi

Kanada är till ytan, 9 984 670 kvadratkilometer (ungefär 22 gånger större än Sverige), världens näst största land. Bara Ryssland är större. Avstånden blir därmed stora, från landets nordligaste punkt i Norra Ishavet till gränsen mot USA i söder är det omkring 4 000 kilometer och från provinsen Newfoundland and Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 5 400 kilometer

Kanadas kustlinje på 202 080 kilometer är världens längsta. Längden motsvarar ungefär halva sträckan från jorden till månen!

Kustbergen och Klippiga bergen, som löper parallellt i nord-sydlig riktning, dominerar Västkusten. Ett trettiotal bergstoppar når höjder på över 3 000 meter över havet och Mount Logan i Yukon är landets högsta berg, 5 959 m ö h. Fjordar och tusentals öar präglar kustlandskapet. Öster om Klippiga Bergen och Manitobaslätten breder ett prärielandskap ut sig

I Kanada finns världens äldsta berggrund, den kanadensiska skölden, på den finns ett sjörikt slätt- och platålandskap som utgör hälften av landets yta. Den kanadensiska skölden omringar Hudson Bay och sträcker sig västerut till Stora Björnsjön. Nordväst därom ligger de arktiska öarna och längst i norr ligger Ellesmereön med berg som når 3 000 meters höjd

I östra delen av landet finns ännu ett högland, den appalachiska regionen, med runda låga berg. Detta högland omfattar östra Québec, New Brunswick, Nova Scotia och Newfoundland. Landskapet i södra Québec och Ontario präglas av St Lawrenceflodens lågland och de Stora sjöarna

Drygt 25 % av landets yta täcks av skog, främst barrskog, vilket motsvarar nästan 9 % av världens skogsområden. Skogarna ägs till mer än 90 % av staten eller provinserna

I Kanada finns cirka två miljoner sjöar vilket utgör cirka hälften av världens sötvattensjöar

Kanada är uppdelat i provinser och territorier

De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Québec och Saskatchewan

De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon

Kanada huvudstad: Ottowa 812 000 invånare

Kanada större städer:
Toronto 2 600 000 invånare, Montreal 1 600 000 invånare, Calgary 812 000 invånare

För mer information   kanada-fakta

Kanada klimat

Kanadas klimat är minst lika skiftande som geografin

Större delen av landet har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. Västkusten har de mildaste vintrarna, som har en smal zon med varmtempererat klimat. Längst i norr härskar polarklimat med vintertemperaturer kring 40 minusgrader och sommartemperaturer under 10 plusgrader

I större delen av landet varierar temperaturen sommartid mellan 10 och 26 grader. Fuktig luft från Atlanten och den kalla Labradorströmmen ger svala somrar på östkusten. Mest regn faller längs stillahavskusten

Som turist kan man besöka Kanada hela året. De flesta turisterna kommer under sommarmånaderna och, givetvis, under vintermånaderna då det bjuds på mycket goda möjligheter till skidåkning av världsklass

I de södra delarna av landet är klimatet så varmt att man odlar vinrankor, persikor och många andra frukter. Speciellt Okanagan Valley är känt för sina frukt- och vinodlingar. I de norra delarna dominerar tundran

Medeltemperaturer (Celsius)

Ottowa            Högsta – lägsta     Januari / Juli     – 6 – -14 / + 27 – +16
Vancouver      Högsta – Lägsta   Januari / Juli    + 7 – +1 / + 22 – +14

Nederbörd, genomsnittlig (mm)

Ottowa          Januari / Juli     57 mm / 83 mm
Vancouver    Januari / Juli 179 mm / 36 mm

Quebec, lite fakta

Quebec är Kanadas största provins med en total yta på 1 540 867 kvadratkilometer. Provinsen har cirka 7.5 miljoner invånare och huvudstaden heter Quebec.

Redan innan européerna erövrade det område som idag utgörs av provinsen beboddes den av olika indianstammar. De största var mohikanerna som bodde längs St Lawrence-floden, Cree som levde norr om floden, Innu levde norr och öster om Cree-stammen och längst i norr levde inuiterna.

Den franske upptäckaren Jacques Cartier kom till de områden som idag utgörs av Montreal och staden Quebec år 1535. År 1608 grundade fransmannen Samuel de Champlain den bosättning som blev grunden till staden Quebec. Under en stor del av 1600-talet och början av 1700-talet kämpade fransmän och britter om kontrollen av dagens provins. Det slutliga slaget om herraväldet stod 1759 i staden Quebec. Utgången av detta blev vändpunkten för fransmännens inflytande i den nya världen.  På 1770-talet flydde ett stort antal så kallade ”Lojalister” den amerikanska revolutionen till östra Kanada varpå fransmännen trängdes undan från sina forna bosättningar vilket ledde till starka motsättningar mellan de engelsktalande och de fransktalande under 1800-talet. År 1867 gick Quebec med i den kanadensiska konfederationen.

Under det tumultartade 1960-talet utvecklades starka krafter för att få ett självständigt Quebec och 1968 kom det politiska partiet ”Parti Quebecois” som aktivt verkade för ett självständigt Quebec till makten. Partiet lever än idag men har tonat ned sin självständighetssträvan.

New Brunswick, lite fakta

New Brunswick är en av Kanadas mindre provinser med en yta av 73 400 kvadratkilometer. Provinsens huvudsatd heter Fredericton med cirka 50 000 invånare. Provinsen har totalt cirka 750 000 invånare.

Det område som idag kallas för New Brunswick beboddes ursprungligen av indianstammarna Mi´kmaq och Maliseet. Numera finns det bara små lokala bosättningar kvar med dessa.

Fransmännen gjorde ett första försök att grunda en europeisk bosättning i New Brunswick på 1500-talet. Akadierna, som de kom att kallas, slog sig ned runt Bay of Fundy där de bröt mark för odling genom utdikning. År 1755 utsattes Akadierna för en hård press och förvisades av britterna som ökade stort i antal när de så kallade Lojalisterna kom hit efter den amerikanska revolutionen. Britterna bosatte sig huvudsakligen längs floderna Saint John och St Croix. De grundade även staden Saint John.

På 1800-talet var de viktigaste näringsgrenarna skogsbruk och skeppsbyggnation. I början av 1900-talet utvecklades andra industrier och fisket till att bli viktiga områden i näringslivet. Depressionen på 1930-talet satte stopp för den gynnsamma välståndsutvecklingen i New Brunswick. Idag återfinns provinsens viktigaste näringar inom skogsbruk och pappersindustrin. Även fiskeindustrin har fortfarande en stor betydelse för ekonomin.

Prince Edward Island, lite fakta

Prince Edward Island är Kanadas minsta provins med en totalyta på endast 5 700 kvadratkilometer. Provinshuvudstaden heter Charlottetown och har cirka 35 000 invånare. I provinsen bor det inte fullt 140 000 invånare.

Arkeologiska fynd visar att ön var bebodd redan för nästan 11 000 år sedan, då den hängde ihop med fastlandet. Indianfolket Mi´kmaq kom till prince Edward Island vid tidpunkten runt Kristi födelse.

Fransmannen Jacques Cartier registrerade ön existens år 1534 men de första europeiska bosättarna kom inte förrän år 1603. De få första franska bosättarna blev flera efter stridigheterna mellan britter och fransmän på andra håll i Kanada. År 1758 tog britterna kontroll över ön, som då kallades för Ile St Jean, och deporterade de 3 000 Akadier som bodde här. Britterna tilldelades ön officiellt år 1763 i Parisfördraget.

För att uppmuntra brittisk bosättning delades ön upp i 67 delar som lottades ut bland intresserade. De flesta av lotteriets deltagare var emellertid lycksökare som inte gjorde mycket för att bosätta sig här eller för att utveckla ön. En stor anledning till att ön inte blev en del av Kanada år 1867  berodde på att unionsfördraget inte innehöll något förslag på att lösa landägarproblemet. År 1873 antogs en lag som tvingade landägare som inte bodde på sina ägor att sälja dessa och förberedde därmed öns anslutning till den kanadensiska unionen år 1874.

År 1997 anslöts Prince Edward Island, efter lång debatt, till New Brunswick med den 13 kilometer långa Confederation Bridge, som nu är världens längsta bro över istäckta vatten.

Nova Scotia, lite fakta

Även Nova Scotia är efter kanadensiska mått mätt en liten provins med en totalyta på 55 491 kvadratkilometer. Provinsen har cirka 950 000 invånare och dess huvudstad heter Halifax, cirka 375 000 invånare.

Innan européerna bosatte sig i Nova Scotia beboddes området av indianfolket Mi´kmaq. Landområdet var indelat i distrikt där varje familj hade ett eget  jaktområde. Idag finns endast cirka 20 000 Mi´kmaq, i 18 olika samhällen, kvar i Novoa Scotia. De bor huvudsakligen runt staden Truro och vid sjöarna Bras d´Or på Cape Breton.

De första européerna, fransmän, bosatte sig vid Port Royal år 1605. De kom att utveckla goda relationer med ursprungsbefolkningen vilket kom att ifrågasättas av britterna när de tog kontroll över området. Britterna valde istället konfrontation och kom i konflikt med indianerna, vilket möttes med motstånd.

Utrecht-fördraget gav britterna rätt till Nova Scotia vilket ledde till en än djupare konflikt med fransmännen. När den hårdnackade brittiske guvernören tog över styret gav han, mer eller mindre, omgående order om att bränna Akadiernas byar och om deportation. Från år 1755 och ett antal år framöver deporterades cirka 14 000 Akadier av britterna till, huvudsakligen, Louisiana och New Orleans i USA för att de vägrade erkänna det brittiska styret. När Nova Scotia rensats från fransmän började brittiska Lojalister från USA och skottar att bosätta sig i provinsen. Numera har majoriteten av provinsens befolkning brittiskt ursprung.

Ontario, lite fakta

Ontario är Kanadas näst största provins med en totalyta på 1 076 395 kvadratkilometer. Provinshuvudstad är Toronto med nära 3 miljoner invånare. Provinsen totalt har har cirka 12,3 miljoner invånare. I Ontario ligger Ottowa, landets huvudstad med cirka 800 000 invånare.

När de första européerna kom till dagens Ontario på 1600-talet hade regionen redan bebotts under mycket lång tid av olika indianfolk. De största var Huron, Algonquin, Iroquis och Ojibwe. Men det var först med de brittiska Lojalisternas ankomst runt 1775 som en mera omfattande europeisk bosättning började. Efter 1812 års krig strömmade brittiska immigranter till Ontario och i slutet av 1800-talet hade städer, industrier och jordbruk etablerats i stora delar av provinsen. Den största immigrationen skedde dock i samband med de båda världskrigen. Ontario är idag landets mest befolkade provins

Kanada befolkning

På grund av den stora landytan är Kanada ett av världens mest glesbefolkade länder. Majoriteten av befolkningen bor i ett 300 kilometer brett område längs den 6 500 kilometer långa gränsen mot USA. Nästan två tredjedelar av dem bor i provinserna Ontario och Québec. Stora delar av landet är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2016 en sammanlagd befolkning på cirka 114 000 personer

Kanadas befolkning är av skiftande ursprung med där de flesta har sina rötter i Storbritannien eller Frankrike. Under senare tid har landet blivit allt mer mångkulturellt på grund av ökad invandring

Antalet invånare som räknar sig till ursprungsbefolkningarna uppgår till nästan 1,7 miljoner i folkräkningen 2016. Till ursprungsbefolkningar räknas First Nations, som indianfolken kallas i Kanada, inuiter samt personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung (mestiser)

Historiskt har invandringen spelat en stor roll i Kanadas historia. Den största immigrationsvågen ägde rum under perioden 1900–1914. Genom statliga kampanjer värvades över tre miljoner immigranter från Europa med löften om gratis jordbruksmark på prärierna

Enligt den officiella politik som har gällt sedan 1971 ska Kanada vara ett mångkulturellt samhälle, där alla ska behandlas lika och där myndigheterna ska hjälpa människor att bevara sin kultur och sitt språk

För mer information   kanada-fakta

Kanada, Urbefolkningarnas rättigheter

Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper, First Nations, som är den officiella benämningen på landets indianfolk, inuiter och mestiser, personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). Dessa grupper har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen

Enligt folkräkningen år 2016 räknas omkring 1,7 miljoner av landets invånare tillhöra urbefolkningarna. Gruppen First Nations uppgår till omkring 977 000, varav omkring 44 % är bosatta i reservat, gruppen inuiter uppgår till omkring 65 000 och gruppen mestiser till omkring 588 000

Indianer

När de första européerna anlände till de östra delarna av Nordamerika erkände Storbritannien att de som redan levde där, omkring 500 000, hade äganderätt till sin mark. Från år 1763 fastslogs att det bara var den brittiska kronan som kunde förvärva mark från ursprungsfolken och att det bara kunde ske genom särskilda fördrag. I dessa fastställdes vilka rättigheter urfolken skulle ha när det gällde de naturresurser som fanns i de reservat som nu upprättades. Detta skedde i nästan hela landet och det sista avtalet slöts så sent som 1923. Viktiga undantag var British Columbia och Kanadas nordligaste delar där inga sådana överenskommelser gjordes
För att omfattas av fördraget och för att få bo i reservaten krävdes att indianerna registrerade sig i enlighet med lagstiftningen i Indian Act från 1876, lagen omfattar inte de övriga urbefolkningarna. Den som fick status som indian hade till exempel rätt till särskilda federala bidrag och kunde i vissa fall slippa att betala skatt, vilket gäller även idag. Indianer som skaffade sig en universitetsexamen, prästvigdes eller arbetade som advokat eller lärare förlorade sin status som indian, liksom kvinnor som gifte sig med icke-indianer

Även om urfolken fick vissa rättigheter utsattes de för diskriminering och en del av deras religiösa ceremonier förbjöds. Det dröjde till 1960 innan registrerade indianer och inuiter ffick rösträtt i federala val, tidigare hade de varit tvungna att ge upp sin status som indianer för att få rösta. Först 1951 fick de rätt att anlita jurister för att driva markkrav. På 1980-talet gjordes flera lagändringar som innebar att viss diskriminering upphörde och 100 000 personer som tidigare hade förlorat sin status registrerades åter som indianer. År 2016 var ungefär 733 000 personer registrerade som indianer, vilket var ungefär 75 % av alla som räknades som First Nations

Inuiter

Majoriteten av inuiterna lever i 53 samhällen i det område som kallas Inuit Nunangat, som sträcker sig från Labrador till Northwest Territories. De fyra regionerna Nunatsiavut, Nunavik, Nunavut och Inuvialuit omfattar ungefär 35 % av Kanadas landyta

År 1999 fick Kanada ett nytt självstyrande territorium, Nunavut, som tidigare hade utgjort en del av Northwest Territories. Territoriet. I detta är omkring 85 % av invånarna inuiter

Mestiser (Métis)

Métis, mestiser, är ättlingar till de barn som europeiska pälsjägare från 1700-talet fick med indiankvinnor. De kom att bo i egna samhällen och utvecklade en egen kultur och egna språk, framför allt michif, som är en blandning mellan franska och olika cree-språk

Idag återfinns métissamhällen längs de gamla rutterna för pälshandeln, från Ontario och västerut. Numera lever de flesta av dem i mindre tätorter. Det råder dock oenighet om vilka som ska räknas som métis

Urbefolkningens krav på rättigheter

First Nations, inuiter och métis har bildat organisationer för att försvara sina rättigheter. Till dessa hör Assembly of First Nations (AFN), som främst organiserar indianer som bor i reservaten, Métis National Council (MNC), Inuit Tapiriit Kanatami (ITK), samt Congress of Aboriginal Peoples (CAP)

Från 1960-talet och framåt har olika grupper krävt både kompensation för markförluster och särskilda rättigheter för urbefolkningarna. De har även ställt krav på ökat självstyre. Mellan 1975 och 2019 har kanadensiska regeringar slutit 25 moderna avtal med olika folk för att ge dem ökat självbestämmande

Urbefolkningarna har på senare år i ökad utsträckning vänt sig till domstolar för att få igenom sina krav. Genom samarbete med bland annat miljögrupper har de kunnat stärka sin position gentemot gruvbolag

Kanada var år 2007 ett av få länder, vid sidan av Australien, Nya Zeeland och USA, som röstade nej till FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter. År 2016 anslöt sig dock Kanada formellt sig till konventionen. I slutet av 2019 godkändes konventionen av provinsparlamentet i British Columbia

Övergrepp i internatskolor

In på 1990-talet drev katolska och protestantiska kyrkor internatskolor för urbefolkningarna på regeringens uppdrag. Föräldrarna tvingades skriva över vårdnaden av barnen på myndigheterna som därmed kunde avgöra om en elev hade rätt att åka hem från skolan eller inte. Syftet var att ”döda vilden i barnet”. Mellan 1870-talet och 1996 gick omkring 150 000 barn i dessa skolor. Efter anklagelser om fysiska, kulturella och sexuella övergrepp från före detta elever inleddes flera rättsprocesser i början av 2000-talet

År 2005 hölls ett möte i Kelowna i British Columbia mellan den dåvarande liberala regeringen, provinsregeringarna och företrädare för urbefolkningarna, där Ottawa utlovade skadestånd till de drabbade eleverna. Samma år gavs även löften om att fem miljarder kanadensiska dollar skulle satsas på att bekämpa fattigdomen bland urbefolkningarna under den kommande tioårsperioden

År 2015 rekommenderade en kommission att ytterligare medel skulle satsas för att utjämna utbildningsklyftorna mellan ursprungsbefolkningarna och övriga kanadensare som skadestånd för de övergrepp som begicks mot elever i internatskolorna. Kommissionen kallade det som hände i dessa skolor för ”ett kulturellt folkmord”. Över 3 000 barn dog när de befann sig i skolorna

Den liberala regering som tillträdde i slutet av 2015 lovade att den skulle följa kommissionens rekommendationer, i samarbete med urbefolkningarnas ledare. Löftet verkar infrias långsamt

Kanada språk 

Språkstrider är en del av landets historia

När Kanada bildades 1867 blev både franska och engelska arbetsspråk inom parlamentet. Inte förrän 1969 antog parlamentet en språklag som officiellt gjorde Kanada tvåspråkigt. Vid folkräkningen 2016 visade det sig att 58 % av befolkningen hade engelska som modersmål och 21 % franska. De flesta av de fransktalande bor i Québec. New Brunswick är den enda provinsen där både engelska och franska har status som officiellt språk

Nästan 8 miljoner kanadensare talade 2016 ett annat språk än engelska eller franska. De största invandrarspråken är mandarin, kantonesiska, punjabi, spanska, tagalog, arabiska, italienska och tyska

Ursprungsbefolkningarna talar ett 70-tal olika språk, 36 av dem talas av mer än 500 personer. Störst är algonkinspråken, bland annat cree och ojibway. Bland inuitspråken talas inuktitut och dene av flest personer. Ungefär vart femte indian- och inuitbarn lär sig aldrig det egna språket

Kanada sociala förhållanden

Det sociala välfärdssystemet skiljer sig åt mellan provinserna
Alla kanadensare omfattas av en allmän sjukförsäkring, Medicare. Det är provinserna och territorierna som ska tillhandahålla avgiftsfri sjukvård, men alla får också federala medel för detta. Vilken vård man har rätt till beror på vilken provins man bor i

Abort är tillåtet i Kanada, sedan Högsta domstolen 1988 slog fast att abortförbud stred mot den kanadensiska rättighetsstadgan

Pensionsåldern är 65 år, men planer finns på att höja den till 67 år. För att få rätt till pension måste en person ha bott i landet i minst tio år efter det att man har fyllt 18 år. Från 2019 kommer ett nytt system att träda i kraft som innebär att den övre gränsen för hur mycket man får i pension gradvis ska höjas

År 2015 infördes ett nytt barnbidrag, Canada Child Benefit, som betalas ut månadsvis. Medelklassfamiljer och familjer med låga inkomster får mer i bidrag än höginkomsttagare
Föräldrapenning betalas sedan slutet av 2017 ut i 18 månader. De föräldrar som stannar hemma hela perioden får mindre i ersättning än föräldrar som bara tar ut 12 månaders ledighet. Québec har sitt eget system, där ersättningsnivåerna i stort är högre än i andra delar av Kanada

Många bland urbefolkningarna lever i fattigdom och är beroende av bidrag. Arbetslösheten inom dessa grupper är omkring dubbelt så hög som för resten av befolkningen och inkomsterna drygt 72 % av det kanadensiska genomsnittet. Skillnaden är ännu större om man bara räknar First Nations, indianerna, som bor i reservaten, där bostadsbristen är stor och många fortfarande saknar el och rinnande vatten

Särskilt hårt har de nedskärningar som har gjorts i välfärdssystemet under 2010-talet, liksom den ekonomiska krisen 2008/2009, drabbat ursprungsbefolkningarna. Andelen alkohol- och drogmissbrukare är hög. Självmorden bland unga är också fem, sex gånger högre än bland övriga kanadensare

Missbruk av opioider, framför allt fentanyl, är ett växande problem

Kvinnor är mer utsatta för våldsbrott än män och de som har rötter i ursprungsbefolkningarna är mer utsatta än andra grupper

2005 röstade parlamentet för att införa äktenskap mellan personer av samma kön på federal nivå

2016 blev det lagligt för sjukvårdspersonal att hjälpa svårt sjuka människor att dö. Dödshjälp kan dock bara ges till människor som är nära att avlida på naturlig väg. Lagen ger läkare, sjuksköterskor och apotekare rätt att ge dödshjälp utan att riskera åtal. Två medicinskt kunniga personer måste skriva under patientens begäran om att få dö. Mellan juni 2016 och april 2017 hade 1 300 människor fått hjälp att dö

Kanada religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Kanada

Största gruppen religiösa tillhör den katolska kyrkan

Till de största protestantiska samfunden hör Kanadas förenade kyrka (United Church of Canada) och den anglikanska kyrkan. Det finns också många pingstvänner, baptister, kväkare, grekisk-ortodoxa, ukrainsk-ortodoxa och mormoner

Utöver kristna samfund finns ett flertal andra religioner

En liten grupp, 64 000 människor, sade sig praktisera traditionella inhemska religioner
Nästan en fjärdedel av befolkningen säger sig inte ha någon religionstillhörighet

För mer information   kanada-fakta

Kanada utbildning 

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå vilket har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Generellt sett håller undervisningen i kanadensiska skolor hög kvalitet men personer som tillhör någon av ursprungsbefolkningarna fortfarande har lägre utbildningsnivå än genomsnittskanadensaren. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning

Skolstarten varierar något mellan provinserna, i en del av dem börjar barnen i skolan vid fem års ålder, i andra när de är sex eller sju år. Skolplikt råder tills eleven fyllt 16 eller 18 år. Det finns tre nivåer i skolsystemet: grundskolan (i regel årskurs 1–8), gymnasiet (high school, oftast årskurs 9–13) samt högskolan (college eller universitet). Skolsystemet i Québec skiljer sig något från andra provinsers

I de flesta grundskolor är undervisningsspråket engelska. I Québec är nästan alla skolor franskspråkiga

Skolor finns i både offentlig så väl som i privat regi. Omkring 6 % av eleverna går i privata skolor. Knappt hälften av privatskolorna har religiös anknytning. Kristna skolor har funnits länge, men antalet skolor med annan religiös inriktning, judiska, muslimska, hinduiska, sikhiska, har ökat på senare år

Kanada ligger högt upp i de så kallade Pisa-undersökningarna, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar i naturvetenskap, matematik och läsförståelse

Högskoleutbildningen bedrivs vid ett 80-tal universitet och hundratals college. De mest berömda är University of Toronto och McGill University of Montreal

Avgiften för studier på universitet låg under läsåret 2016/2017 i genomsnitt på drygt 6 000 kanadensiska dollar. Avgiften för studier till tandläkare eller läkare var betydligt högre
Omkring 62 % av kanadensarna i åldern 25–64 år har college- eller universitetsutbildning, vilket 2018 låg betydligt över genomsnittet för OECD-länderna som låg på 44 %. Något fler kvinnor än män har högre utbildning

Kanadensiska nobelpristagare: 

Arthur McDonald, Robert Mundell, Alice Munro, Donna Strickland, Richard E. Taylor

Kanada turism

Majoriteten av Kanadas besökare kommer för att se den storslagna naturen. Få länder kan tävla med Kanada när det gäller mäktiga naturupplevelser! Här kan man vandra, åka skidor, fiska och se vilda djur både på land och till havs. Flera av Kanadas nationalparker finns med på UNESCO:s Världsnaturlista. I Kanada finns världens vackraste landsväg, Icefield Parkway som binder ihop nationalparkerna Banff och Jasper och mycket, mycket mera

För den som söker andra upplevelser finns vackra städer som Vancouver, Montreal, Toronto med flera med sina utbud av sevärdheter och restauranger

Mina resor i västra och östra Kanada är bland de bästa gjort på grund av de magnifika naturupplevelserna!

Besök Kanada om du är naturintresserad!
Du blir inte besviken!

För mer information   kanada-fakta

Kanada är, som jag skrev tidigare, så nära ett paradis man kan komma för den naturintresserade. Dess vildmark bjuder på fantastiska naturupplevelser med sina berg, sjöar, floder och skogsområden, där man på välvårdade vandringsleder kan komma nära naturen och möta flera av landets djur på riktigt nära håll. Det var vackert var jag än på denna resa, men jag tycker nog att min resa i de västra delarna, där bergen var högra och mera dramatiska och mötena med djur frekventare, var ett snäpp bättre än denna.

Även för den mera kulturellt intresserade finns mycket att uppleva i Kanada; städer med intressant gammal och nyare arkitektur och ett brett kulturliv.

Besök Kanada! Du kommer inte att bli besviken!

Canada tourism     Visit Canada

Sidan uppdaterad: 240321

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik