På denna sida finns information om Peru historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Bilder från min resa till Peru (Bilderna är scannade från diabilder)
Här finns information om Peru historia, geografi, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm.
Några platser jag besökte under min resa till Peru var lima, machu picchu, iquitos, cusco, titicacasjön, amazonas, nasca, huascaran, huaraz, arequipa, colca canyon och pisac, rainer stalvik
Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns en gång i tiden mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet. Peru är det land som hårdast förknippas med inkariket. Här låg en gång ”Världens Navel” som deras huvudstad Cusco kallades. Det mesta från inkas högkultur förstördes vid spanjorernas erövring av detta mäktiga rike, men det finns fortfarande många intressanta platser kopplade till inkas kvar att besöka. Ett av dem är en av världens främsta sevärdheter, Machu Pichhu, ”Den glömda staden”. Den naturintresserade har mycket att njuta av vid en rundresa i landet. Även den som söker spänning och äventyr finner detta i Peru.
Under min fyra veckor långa rundresa i Peru hann jag besöka flera av de platser jag länge drömt om och som gav mig oförglömliga minnen för livet. Flera av Perus stora sevärdheter finns med på UNESCO:s lista över Världsarv. Jag besökte bland annat Lima, Cusco, Machu Picchu, Nasca, Colca Canyon, Cordillera Blanca och Titicacasjön. Naturupplevelserna var många och jag såg kondorer, jag vandrade i skuggan av landets högsta och var i Amazonas, besökte öarna Taquile och Amantani i Titicacasjön mm. Kulturupplevelserna var av högsta klass med Solfesten i Cusco, mötet med urusindianer vid Titicacasjön, besök i Inkarikets forna huvudstad Cusco mm
Läs om min resa och se fler bilder peru-resa
Peru historia i korthet
Peru historia, äldre
Människors ankomst till den ”Nya Världen” är av relativt sent datum. Forskare tror att den amerikanska kontinenten befolkades genom att människor vandrade över det frusna Beringssund från Sibirien. Alla lämningar i Peru efter människor kan hänföras till Homo sapiens.
Perus tidigaste invånare var nomadiserande jägare och samlare som strövade runt i landet i små grupper. De jagade gigantiska myrslokar och sabeltandade tigrar, djur som numera är utdöda sedan länge. Människorna bodde i grottor. De äldsta mänskliga fynden beräknas vara upp till 20 000 år gamla. De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Peru är minst 12 000 år gamla. Nya utgrävningar i Supeflodens dalgång norr om Lima visar att den första framstående kulturen i landet utvecklades från 3 100 till 1 800 före Kristus kring en stad kallad Caral. Kulturen utgör det tidigast kända exemplet på stadsbebyggelse i Amerika.
Cirka 4 000 år före Kristus började människor plantera grödor med enkla jordbruksmetoder och blev mera bofasta. De första bomullsodlingarna kan spåras till 3 000 f Kr.
En av de större och viktigare kulturerna från den prekolombianska perioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, i Peru är Chavin de Huantar, uppkallad efter platsen med samma namn. Den existerade från cirka 850 f Kr till 300 f Kr och hade sitt utbredningsområde i norra Peru. Deras viktigaste symbolbild var en stiliserad jaguar och kulturen kallas därför ofta för ”jaguardyrkarna”. Ruinerna efter deras imponerande, till stor del underjordiska, tempel kan fortfarande beskådas.
Under åren 100 till 700 efter Kristus var de starkaste två kulturerna Moche och Nasca. Moche hade sitt centra nära staden Trujillo och Nasca vid staden med samma namn. De mystiska Nascalinjerna från denna period förbryllar fortfarande forskare. Deras gåta är än så länge olöst.
Från 700 till 1100 efter Kristus dominerade Wari (Huari) kulturen. Wari var den första starka militanta kulturen i Peru. Den influerades av Tiahuanaco religionen vid Titicacasjön. De folkgrupper som besegrades av Waris förbjöds att fortsätta med egna traditioner eller föra egna muntliga traditioner vidare.
Under 1 000-talet inleddes Chimú-rikets högperiod längs kusten i norra Peru och södra Ecuador. Kulturen, som anses vara den främsta dittills i Amerika, krossades av inkafolkets stormakt.
Enligt legenden föddes inkariket på Solön i Titicacasjön när skaparguden Viracocha skapade de första inkas; Manco Capac och Mama Ocllo, som han skickade till jorden för att hjälpa jordens befolkning.
Forskare har hittat de första spåren av inkariket från slutet av 1100-talet efter Kristus. Deras storhetstid började dock så sent som 1438 då Pachacuti kröntes som inka. Han kallades för ”Den store reformatorn”. Under hans ledning inkorporerades stammar genom erövringar och riket expanderade i alla väderstreck. Strax före spanjorernas ankomst till Inkariket kämpade bröderna Huascar och Atahualpa om makten. Deras fader hade delat inkariket i två delar med Cusco och Quito som huvudstäder. Atahualpa besegrade sin broder och utsågs till enväldig Inka. Han togs tillfånga av spanjorerna den 16 november 1532 i staden Cajamarca. Atahualpa försökte återfå sin frihet genom att betala en stor lösensumma i guld och silver. Han frigavs inte som utlovats utan ställdes inför rätta och dömdes till döden av spanjorerna. Atahualpa avrättades genom garrottering i juli 1533, därmed var inkariket i stort sett besegrat. Därefter började spanjorerna plundringen och förstörelsen av Cusco, inkarikets huvudstad, där de finaste templen och de viktigaste administrativa byggnaderna låg. Det mesta förstördes men än idag kan man se resterna efter de imponerande byggnaderna, som Coricancha-templet. År 1536 gjorde inkas ett sista stort försök, som var nära att lyckas, att besegra spanjorerna.
Omedelbart efter att inkariket erövrats började den spanska koloniseringen. De fann enorma mängder silver i Peru som de skeppade till moderlandet. Silvret bidrog till Europas industrialisering. För indianerna innebar den spanska koloniseringen en katastrof. Inkarikets försörjningssystem bröt samman. Krig, nya sjukdomar som européerna förde med sig och slavarbete resulterade i att den indianska befolkningen minskade från omkring 12 miljoner till cirka 2 miljoner på bara 50 år.
Spanjorerna beslagtog den bästa jordbruksmarken och bildade storgods på vilka indianerna tvingades arbeta. Vid kusten anlades stora socker- och bomullsplantager. Till dem köptes slavar från från Afrika. Stora städer med vackra torg och praktfulla kyrkor byggdes upp runt om i landet. Huvudstad i det forna inkariket blev Lima, som grundades av erövraren Francisco Pizarro. Bland de giriga conquistadorerna utbröt maktkamper och flera av dem mördades, bland annat Pizarro själv (1541). Hans kista kan nu beskådas i Limas stora katedral.
De efterföljande 200 åren, som betydde mycket för Spaniens ekonomiska utveckling, var relativt lugna i det forna inkariket. Spanjorerna levde ett rikt och bra liv medan den indianska befolkningen fortsatte att leva under slavliknande förhållanden. Flera uppror mot spanjorernas välde startades och kulminerade i det som inleddes av inkaättlingen Túpac Amaro II på 1780-talet. Alla uppror slogs dock ned av spanjorerna och ledarna för dem avrättades på ett grymt sätt.
I början på 1800-talet växte ett starkt missnöje fram hos den spanskättade befolkningen mot sin begränsade frihet och höga beskattning från moderlandet. Revolutionstankar började gro. José de San Martín, som befriat Argentina och Chile, intog Lima år 1821 och utropade ett självständigt Peru. Simon Bolivar, som befriat Venezuela och Colombia, träffade de San Martín för överläggningar i staden Guayaquil. Dessa resulterade i att de San Martín drog sig tillbaka och lämnade Latinamerika för att bosätta sig i Frankrike. Simon Bolivar fortsatte frihetskampen tillsammans med sin general Sucre och den 28 juli, 1821 utropade Peru sin självständighet. Det definitiva slutet för det spanska kolonialstyret i Sydamerika kom dock inte förrän 1824 efter slaget vid Ayacucho.
Den första tiden efter självständigheten präglades av många inbördesstrider mellan olika lokala militära ledare. Först på 1850-talet stabiliserades läget under ledning av president Ramón Castilla. Under hans ämbetsperiod avskaffades slaveriet i Peru.
Efter självständigheten har Peru varit i krig med Spanien (1866), och Chile i det så kallade Stillahavskriget (1879 – 1883) samt Ecuador (1941). Efter kriget med Ecuador uppstod en gränstvist om ett område i Amazonas. Den tvisten fick sin lösning först i slutet av år 2000.
Mot slutet av 1800-talet började utländska investerare att satsa på Peru i allt större omfattning vilket ledde till en stadig ekonomisk tillväxt. Under att antal regeringar fram till första världskriget upplevde Peru politisk stabilitet och goda ekonomiska tider.
Under första världskriget sjönk exporten och efter sociala oroligheter och politisk instabilitet grep militärerna makten.
Peru historia, modern 1900 – 1999
1920
Återgång till civilt styre och ny författning. President Augusto Leguía styrde landet
1930
President A Leguía störstas av militären
Den revolutionära folkliga alliansen APRA grundas
1931
APRAS ledare förlorade presidentvalet med knapp marginal
APRA startar ett väpnat uppror, som slogs ned och partiet förbjuds till 1945
1941
Krig mot Ecuador om ett landområde i Amazonas
1945
APRA kommer in i regeringen
1948
APRA-medlemmar gör myteri i flottan. Partiet förbjuds åter. Militären tar makten
1948-1963
Makten växlar mellan militärjuntor och demokratiskt valda regeringar. Perioden dominerades av general Manuel Odrías diktatur under åren 1948 – 1956
1963 – 1968
Exporten förbättrades och gav ekonomisk tillväxt, främst vid kusterna. Klyftorna mellan det ”moderna Peru” och de fattiga höglandsregionerna ökade. Två procent av jordägarna kontrollerade 70 % av den odlingsbara marken. Inflyttningen av fattiga till städerna ökade och de bönder som inte lämnade höglandet började göra motstånd
1963
Fernando Belaúnde Terry vinner presidentvalet. Han beslutade att genomföra en jordreform, som stoppades av APRA och konservativa parlamentsledamöter
1968
En militärjunta under ledning av general Juan Velasco Alvarado grep makten.
Juntan genomförde en omfattande jordreform och de största egendomarna överlämnades till anställda att bruka i kooperativ form. Flera utländska företag förstatligades
1975
General Francisco Morales Bermúdez, och andra konservativa militärer, blir ny ledare för militärjuntan som genomförde ekonomiska åtstramningar i samverkan med IMF sedan Alvarados reformprogram försvagats och bidragit till en stor utlandsskuld och hög inflation
1978
Förbjöds odling av koka om den förädlades till kokain
1980
Återinfördes den parlamentariska demokratin och Belaúnde Terry återkom till makten. Han drev en nyliberal politik med privatisering av statliga företag och uppdelning av jordbrukskooperativ i privata enheter. Under hans regeringsperiod ökar den ekonomiska krisen och åtföljdes av en social kris vilket lade grogrunden gerillaverksamhet. Nu grundades Sendero Luminoso, Den Lysande Stigen, som inledde en revolutionär våldskampanj i maoistisk anda
1983
Grundades Tupac Amaro av några revolutionäre vänstergrupper som sympatiserar med Kuba
1985
APRA-partiet segrade i valet och bildade regering. Deras ledare Alan García Pérez blir ny president. Hans politik leder till en början till god ekonomisk utveckling men ledde senare till hyperinflation och stora underskott i statens finanser
1987
Meddelade president García att de privata bankerna skulle nationaliseras
1990
Presidentvalet vanns av Alberto Fujimori, som införde ett hårdare ekonomiskt åtstramningspaket än det högern och IMF föreslagit, den så kallade ”Fuji-chocken”. Den ledde bland annat till att en halv miljon statligt anställda förlorade sina jobb
1992
Inflationen minskade från 7 500 % år 1990 till 57 %
Efter att ha förhört sig om stöd från militärerna genomförde Fujimori en konstitutionell kupp i april och författningen upphävdes, parlamentet upplöstes, högsta domstolens ledamöter avsattes och journalister fängslades
Under hösten greps de flesta ledarna för gerillarörelsen Sendero Luminoso
I november valdes ledamöter till en församling som skulle skriva en ny grundlag
1993
Den nya grundlagen godkändes i en folkomröstning
Flera ledare i gerillarörelsen Tupac Amaro greps
1995
Alberto Fujimoro segrade åter i presidentvalet
Drev Fujimoro genom en lag som gav amnesti för alla brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av militären sedan 1980
1996
Fujimoro drev igenom ett beslut i parlamentet som gav honom möjlighet att bli omvald till president en tredje gång, trots att detta stred mot författningen
Tupac Amaro-gerillan ockuperade den japanska ambassadörens bostad och tog över 500 personer som gisslan
Nya avslöjanden kom om att militären var inblandad i kokainhandeln
Peru historia, modern 2000 – 2020
2000
Nya korruptionsaffärer avslöjades och ekonomin försämrades vilket påverkade Fujimoros popularitet och han fick inte fullt 50 % av rösterna trots ett utbrett valfusk i första valomgången. Utmanaren Alejandro Toledo fick drygt 40 % av rösterna och vägrade ställa upp i en andra valomgång med motiveringen att det var omöjligt att genomföra fria och rättvisa val. Trots detta ägde valet rum om Fujimoro fick drygt 51 % av rösterna, sedan man räknat alla ogiltiga röster som hans.
I september visades en film i TV där säkerhetschefen mutade en parlamentsledamot för att denne skulle stödja regeringen. Senare påträffades hundratals liknande inspelningar. Krav restes mot Fujimoros avgång. Han flydde till Japan och i november skickade han ett fax därifrån och meddelade att han lämnat sin post
Parlamentets talman Valentin Paniagua bildade en interimsregering
Försök att få Japan att utlämna Fujimori lyckades inte då denne fått japanskt medborgarskap
2001
I det presidentvalet segrade Alejandro Toledo, en ekonom med indianskt ursprung. Redan efter ett halvår hade Toledos popularitet bland allmänheten sjunkit kraftigt. Otåligheten var stor efter vallöften om fler jobb och kamp mot fattigdomen. Även om ekonomin långsamt blev bättre präglades Toledos hela tid som president av protester och strejker, oförmåga att lösa olika kriser, många ministerbyten och en rad skandaler
I juni utlämnades den förre säkerhetschefen Montesinos från Venzuela dit han flytt
2003
Under året förvärrades oron på arbetsmarknaden och stora generalstrejker och demonstrationer hölls. Undantagstillstånd infördes under 30 dagar i halva landet sedan flera av huvudvägarna hade blockerats
2004
I början av året genomförde president Toledo sin femte regeringsombildning på 30 månader
Dömdes Montesinos till 15 års fängelse för bland annat vapensmuggling och givande av mutor
I sin exil förklarade Alberto Fujimori under hösten att han planerade att delta i presidentvalet i april 2006. Han flög till Chile, varifrån han planerade att återvända till Peru, där han greps av polis och sattes i husarrest. Perus regering krävde att få honom utlämnad för 22 anklagelser om korruption och brott mot mänskliga rättigheter, en begäran som Chiles regering ville utreda
2005
I januari införde regimen undantagstillstånd i en provins där omkring 150 reservofficerare ockuperat en polisstation och tagit 21 personer som gisslan
Under våren anklagades president Toledo och hans syster, som hade satts i husarrest, av ett kongressutskott för att ha förfalskat majoriteten av de namnunderskrifter som krävdes när partiet PP bildades år 2000. Efter sin mandatperiod lämnade Toledo landet. Han har inte åtalats
Under hösten möttes bolivianska indianledare, Venezuelas president Hugo Chávez och Ollanta Humala i Cuzco och lanserade rörelsen ”Sydamerikanska nationernas gemenskap”
Under ett par veckor i slutet av året mördades 13 militärpoliser i väpnade attacker i kokadistrikten
2006
I presidentvalet i juni lyckades en impopulär president från 1980-talet, Alan Garcia, återta den högsta makten. Efter sitt tillträde lovade Garcia att prioritera kampen mot fattigdomen och minska statens utgifter. Hans nya regering, som saknade majoritet i parlamentet, dominerades av icke partianslutna experter
I kongressvalet i april segrade Union för Peru, UPP, i koalition med Nationalistpartiet (PNP)
I augusti anklagades den pensionerade översten Ollanta Humala Tasso formellt för mord och tortyr under kampen mot gerillan 1992
I december anklagades Humala för att ha uppmanat militären att inleda ett uppror som ledde till att hans bror angrep en polisstation 2005
2007
Chiles högsta domstol beslutade i september att den tidigare presidenten Alberto Fujimori skulle utlämnas till Peru
I december inleddes en rättegång mot Fujimori vid Perus högsta domstol. Den gällde fyra åtalspunkter, bland annat Fujimoris ansvar för att säkerhetstjänstens ”dödspatrull” Grupo Colina mördat 25 civilpersoner 1991 och 1992
Under åren 2007-2009 pågick även tre andra rättsprocesser parallellt mot Fujimoro, som gav fleråriga straff för maktmissbruk, illegal avlyssning, mutbrott samt korruption då Fujimori hade gett sin säkerhetschef, Vladimiro Montesinos, miljonbelopp ur statskassan
2008
Regeringen stiftade lagar som ökade utländska intressenters möjligheter att utvinna olja i landet vilket ledde till protester i flera provinser av över 10 000 medlemmar från cirka 65 olika indiangrupper. Vägar blockerades och ett par olje- och gasanläggningar ockuperades. Regeringen införde undantagstillstånd, men efter en dryg vecka avbröts aktionerna sedan kongressen röstat för att underkänna de nya lagarna
2009
I april flammar åter amazonasindianernas protester mot presidentdekret i samband med frihandelsavtalet åter upp. Oron kulminerar då minst 30 indianer och 22 poliser uppges ha dödats när polis och militär slår ner protester i Baguaprovinsen i norr. President García kräver att indianledaren Alberto Pizango ska gripas, men denne flyr till Nicaraguas ambassad i Lima och får asyl där. Kongressen upphäver de omstridda lagdekreten
Rättsprocesserna mot den förre presidenten Alberto Fujimori som inletts 2007 avslutas. Han döms till 25 års fängelse bland annat för sitt ansvar för att säkerhetstjänstens ”dödspatrull” Grupo Colina mördat 25 civilpersoner 1991 och 1992. I tre parallella processer mot honom, som inletts samtidigt, döms han till fleråriga straff för maktmissbruk, illegal avlyssning, mutbrott samt korruption då han hade gett sin säkerhetschef, Vladimiro Montesinos, miljonbelopp ur statskassan
Rättegången mot den före detta presidentkandidaten Ollanta Humala Tasso som inletts 2006 avslutas med en friande dom. Humala frias på samtliga punkter i brist på bevis
I juli avgår premiärminister Yehude Simon som en följd av vårens oroligheter. President García utser Javier Velásquez Quesquen från Apra till ny premiärminister
I augusti konstateras att minst 31 soldater, sex poliser och cirka tio civila dödats i 6-7 olika bakhåll av vänstergerillan Sendero Luminoso sedan december 2006
2010
I mars avskedas justitieminister Aurelio Pastor efter påtryckningar från opposition och medier. Bakgrunden är att han bidragit till att få en tidigare TV-mogul frigiven i förtid från ett fängelsestraff
I april bryter nya oroligheter ut som har med utvinning av landets stora mineraltillgångar att göra. Flera personer rapporteras dödas när polis försöker skingra runt 7 000 gruvarbetare som spärrat av den panamerikanska huvudvägen, i departementet Arequipa i söder. Gruvarbetarna protesterar mot ett regeringsbeslut om att begränsa rätten att vaska guld. Regeringen anger som skäl att man vill skydda miljön, driva in skatter från informell utvinning av mineraler, samt stävja sociala problem som barnarbete, människohandel och prostitution
I september omorganiserar president Alan García sin regering, inför det president- och kongressval som ska hållas i april 2011. Enligt vallagen måste ministrar som avser att kandidera avgå minst ett halvår före valet
I oktober tilldelas författaren och förre presidentkandidaten Mario Vargas Llosa som förste peruan Nobels litteraturpris
2011
I februari domineras debatten inför presidentvalet i april oplanerat av händelser från valet 2006. Dokument som offentliggjorts via Wikileaks avslöjar att inrikesministern då vänt sig till USA:s ambassad i Lima med en förfrågan om hjälp att misskreditera presidentkandidaten Ollanta Humala. Vänsteralliansen Ganas kandidat, anklagar sin motkandidat Alejandro Toledo för att ha missbrukat sin maktställning under sin presidenttid 2001-2006
Under presidentvalets första omgång den 10 april går Humala och Fujimori vidare till andra omgången. Humala får stöd av 32 % av väljarna och Fujimori av 24 %. I kongressvalet blir Humalas parti Gana Perú störst, följt av Fujimoris Fuerza 2011, de får cirka 25 respektive 23 % av rösterna
I maj undertecknar president García ett dekret om att bygga 20 vattenkraftverk vid Maranón-floden i norra Peru under en 15-årsperiod. Satsningen ska enligt presidenten säkra landets elförsörjning i 40 år och göra landet till regionens största exportör av förnyelsebar energi
Den 5 juni vinner vänsterkandidaten Ollanta Humala den andra och avgörande omgången av presidentvalet. Den förre arméofficeren får 51,5 % av rösterna mot 48,5 % för högerns Keiko Fujimori
I juli svärs Ollanta Humala in som Perus president. Han lovar att göra slut på fattigdomen och det sociala utanförskapet. Samtidigt vill han behålla den fria marknadsekonomin
I augusti ger 90 ledamöter i kongressen sitt stöd för den regeringsförklaring som premiärminister Salomón Lerner Ghitis presenterar, medan 33 från Fuerza 2011 lägger ned sina röster. Några dagar senare presenterar finansminister Luis Miguel Castilla utdrag ur den kommande budgeten med stora satsningar på sociala program, utbildning och sjukvård
I september undertecknar president Humala en lag som ger ursprungsfolk rätt till medbestämmande i samband med exploatering av deras traditionella marker. Lagen innebär att företag måste söka komma överens med lokalinvånare i fråga om projekt som påverkar landskapet. Invånarna får dock inte vetorätt. Den förre presidenten García lade sitt veto mot lagen som han ansåg skulle utgöra ett hinder för investeringar
I oktober avskedar president Humala 30 av de 45 högsta polischeferna i landet i en plötslig aktion mot korruption inom polisen. Strax efteråt hamnar Humalas vicepresident, Omar Chehade, i centrum för en skandal när en tidning rapporterar att han ska ha försökt muta en av de avsatta polischeferna att hjälpa ett företag att genomföra en olaglig aktion för att ta över en sockerplantage
I november meddelar Humala att vicepresident Chehade skiljts från sina uppgifter och inte längre ingår i regeringen
Ett två månader långt undantagstillstånd införs i regionen Cajamarca i norra Peru sedan flera demonstranter som protesterar mot planerna på att bygga en planerad gruva skadats i sammanstötningar med polis. Demonstranterna hävdar att gruvan, Conga, kommer att förstöra grundvattenreserverna i området. Arbetet med att bygga gruvan stoppas tillfälligt
I december lämnar premiärminister Salomón Lerner in sin avskedsansökan vilket innebär att hela regeringen måste avgå. Lerner anger inget skäl men hans avgång kopplas ihop med den pågående striden kring gruvbygget Conga i norra Peru. Lerner ersätts av inrikesminister Óscar Valdés som installerar en ny regering någon dag senare
2012
I februari hittas ”Comrade Artemio”, ledaren för vänstergerillan Sendero Luminoso, svårt skadad efter en strid och tas till fånga av polisen. Han hade i november 2011 erkänt att hans grupp var besegrad och föreslagit fredssamtal, vilket avvisades av regeringen. Efter tillfångatagandet av Artemio säger president Humala att gerillan i Alto Huallaga är krossad. Ett par veckor senare åtalas Artemio för terrorism och narkotikahandel
I mars griper polisen Walter Díaz Vega som påstås ha efterträtt Artemio som ledare för Sendero Luminoso i Alto Huallaga
Oroligheter bryter ut i Puerto Maldonado i Amazonas, sedan förhandlingar om rättigheter till gruvbrytning strandat. Myndigheterna anser att illegal mineralbrytning leder till miljöproblem, och vill få dem som vaskar efter bland annat guld att söka licenser och följa gällande regler. Men runt 10 000 demonstranter som misstror myndigheterna försöker ockupera myndighetsbyggnader, en marknadsplats och en flygplats. Tre rapporteras dödade och ett 30-tal skadade
I april griper säkerhetsstyrkor Freddy Jaime Arenas som uppges vara Artemios nya efterträdare i Sendero Luminoso men presidenten hävdar på nytt att gerillagruppen har besegrats
Ett par dagar senare kidnappas ett 40-tal byggarbetare vid ett gasverk i Cusco-regionen. Området är det enda vid sidan av Alto Huallaga där gerillan uppges fortfarande vara aktiv. De kidnappade, anställda av bland annat Skanska, var i färd med att bygga en ny anläggning för naturgas från det enorma gasfältet Camisea. Regeringen skickar 1 500 soldater till området. Efter en vecka friges gisslan sedan kidnapparna tvingats fly undan militär och polis. Nio poliser och soldater mister livet i operationen vilket väcker allmän kritik. När det visar sig att pappan till ett av dödsoffren på egen hand och utan hjälp får ge sig in i djungeln för att hämta hem sin sons kropp blir den allmänna upprördheten så stor att inrikesministern och försvarsministern tvingas avgå
I maj inför åter undantagstillstånd i ett gruvdistrikt efter våldsamma protester mot planerad gruvverksamhet
I juli blir det sammanstötningar mellan polis och demonstranter som protesterar mot gruvprojektet Conga i norra Peru. Kravallerna kräver fem dödsoffer
Pressad av sjunkande opinionssiffror genomför president Humala en ny regeringsombildning. Sex av ministrarna byts ur, däribland premiärminister Valdés, som bara suttit ett halvår på posten. Ny premiärminister blir människorättsadvokaten Juan Jiménez som tidigare varit justitieminister
I augusti dödas fem militärer i ett bakhåll i Apurímac-Ene-dalen. Myndigheterna skyller dådet på gerillan
2013
Januari
Upprättade president Humala ett nytt organ för bekämpning av korruption
Februari
Inledde myndigheterna ett rådslag med lokala indiangrupper om ett projekt för att utvinna olja i regionen Loreto. Det var första gången lagen om konsultation med ursprungsfolk tillämpades sedan den antogs i september 2011
Juli
Drog parlamentet tillbaka ett antal utnämningar av högre statstjänstemän efter omfattande protester mot att de politiska partierna delat upp tjänsterna mellan sig och utnämnt personer utan tillräckliga kvalifikationer
Antogs en lag som innebar att statstjänstemän och universitetslärare ska utvärderas en gång om året för att öka kvaliteten på deras tjänster och för att staten ska kunna göra sig av med inkompetenta medarbetare. Demonstrationer mot lagen hölls på flera håll och urartade i Lima
September
Fortsatte strejkerna på flera håll i landet i protest mot regeringens arbetsmarknadspolitik
Oktober
Avskedade president Humala chefsminister Jiménez som varit starkt kritiserad och anses ha bidragit till regeringens svaga opinionssiffror. César Villanueva utsågs till efterträdare
November
Klarade regeringen en misstroendeomröstning med god marginal. Chefsminister Villanueva fick därefter mandat att skapa ett organ som skulle övervaka regeringen i syfte att stävja korruption
Avsatte president Humala inrikesminister Wilfredo Pedraza samt en rådgivare i säkerhets- och försvarsfrågor sedan det avslöjats att polisen gett skydd åt en nära medarbetare till Vladimiro Montesinos, spionchef under president Alberto Fujimori på 1990-talet. Skandalen tvingade även sex höga polischefer att lämna sina poster
December
Blev president Humalas hustru Nadine Heredia partiledare för Nationalistpartiet vilket stärkte spekulationerna om att hon siktar på att efterträda sin make 2016
Grep säkerhetsstyrkor den nya Sendero Luminoso-ledaren i övre Huallagadalen, Alexander Dimas Fabián Huamán som enligt uppgift skulle ha försökt bygga upp gerillan i området på nytt
2014
Januari
Avgjorde Internationella domstolen en långdragen tvist om var havsgränsen skulle gå i fiskevattnen mellan Peru och Chile. Domslutet innebar en kompromiss, merparten av det omstridda området gick till Peru medan Chile fick behålla en mindre, men fiskrikare del
Februari
Avgick chefsminister César Villanueva efter att ha misslyckats med att få bukt med omfattande kritik mot ett beslut av regeringen att höja ministerlönerna som en del av den då pågående omstruktureringen av statsapparaten. Villanueva ersattes av bostadsminister René Cornejo. Sju andra ministrar byttes också ut
April
Grep polisen 28 medlemmar av Rörelsen för amnesti och grundläggande rättigheter (Movadef). Regeringen sade sig ha bevis för att gruppen är gerillan Sendero Luminosos politiska arm. Bland de gripna fanns en kusin till presidenten
Juli
Genomförde president Humala åter en ommöblering i regeringen. Till ny chefsministern utsågs Ana Jara, den sjätte i ordningen sedan presidenten tillträdde. Även inrikes-, utrikes- och kommunikationsministern byttes ut
September
Mördades fyra miljöaktivister som tillhörde ashaninka-folket när de var på väg till ett möte i Brasilien om illegal skogsavverkning. Kort därefter beslutade regeringen att inrätta en kommission för att utreda den omfattande illegala skogsavverkningen längs gränsen, inklusive markrättigheter. Världsbanken uppskattade at 80 % av det timmer som Peru exporterar kommer från illegal avverkning
Avgick finansminister Luis Miguel Castilla, den siste ministern som varit kvar i regeringen sedan Humala valdes till president. Ersättare blev Alonso Segura Vasi
December
Höll FN ett två veckor långt klimatmöte i Lima. I slutdokumentet fastslås hur länderna ska redovisa sina klimatåtaganden inför det stora klimatmötet i Paris i december 2015
2015
Februari
Anklagade president Humala Chile för spioneri sedan tre marinofficerare på lägre nivå har gripits och anklagats för att ha sålt hemligstämplat material till grannlandet
Dödades en person och ett 20-tal skadades när polisen drev tillbaka demonstranter som stormat en militärbas i Amazonas. Basen användes som lagerplats av ett argentinskt oljebolag som letade efter naturgas i området. Det var främst ursprungsfolk som låg bakom protesterna mot befarad miljöförstöring. Efter flera dagars oroligheter beslutade oljebolaget att lämna området
Mars
Avsattes chefsminister Ana Jara efter att det avslöjats att information samlats in av underrättelsetjänsten Dini om ett stort antal medborgare. Dinis chef, chefen för kontraspionaget och flera andra högt uppsatta inom underrättelseverksamheten avskedades. Misstroende mot chefsministern ledde till att hon avsattes
Inledde omkring 10 000 personer en strejk i, och runt, Andahuaylas, regionhuvudstad i Apurímac mot höga elpriser. Avspärrningarna demonstranterna upprättade ledde till matbrist i vissa områden och till våldsamma sammandrabbningar med polis. Efter fyra dagar inledde centralregeringen förhandlingar som ledde till ett avtal om bland annat att fattiga skulle få bidrag till att betala räkningarna
Anklagades den tidigare inrikesministern Daniel Urresti för mord på en journalist 1988, då han var armégeneral. Två soldater har dömts för mordet men en av dem har anklagat Urresti för att ha varit inblandad. Journalisten sköts ihjäl när han undersökte människorättsövergrepp
April
Utsåg president Humala den tidigare försvarsministern Pedro Cateriano till ny chefsminister vilket väckte missnöje hos oppositionen
Maj
Infördes undantagstillstånd i provinsen Islay efter att en demonstrant dödats i samband med en protest mot gruvprojektet Tía María. Han var den fjärde som dödats under ett par månader i samband med protester
Juni
Upphävdes undantagstillståndet som rått i 30 år i samband med att polisen grep Neymer Keni Maldonado som var logistikchef i gerillan Sendero Luminoso
Juli
Uppgav armén att de räddat 39 personer, varav 26 var barn, från en gård där de hållits som slavar av Sendero Luminoso. Några av de vuxna sade att de varit slavar i 30 år
Augusti
Greps två ledare för gerillagruppen Sendero Luminoso i Vraem. Lager av sprängämnen och vapen beslagtogs
September
Dödades fyra personer i samband med våldsamma protester mot bygget av en anläggning för förädling av koppar i regionen Apurímac. Anläggningen drevs att ett kinesiskt bolag. Som en följd av protesterna utlyses undantagstillstånd i sex provinser
Oktober
Avgick justitieminister Gustavo Adrianzén för att slippa ett misstroendevotum i kongressen för att han avskedade en åklagare som ledde en utredning mot president Humalas hustru Nadine Heredia och Nationalistpartiet. Gustavo Adrianzén var den sjätte justitieministern som avgått sedan Humala tillträdde som president
2016
April
9 april
Dödades åtta soldater och två civilpersoner när rebeller anföll er en transport av valmaterial och personer som ska bevaka vallokaler, i regionen Junín. I ett annat anfall i Apurímac dödades två soldater
10 april
Hölls den första omgången i presidentvalet. Kandidaterna Fujimori och Kuczynski gick vidare till den andra omgången. Fujimori fick 40 % av rösterna och Kuczynski 21 %. På tredje plats kom Verónika Mendoza som fick 19 %. I kongressvalet fick Folklig styrka (FP) 73 av de 130 platserna och säkrar därmed egen majoritet. Breda fronten (FA) fick 20 mandat, Peruaner för förändring (PPK) 18 mandat, Framstegsalliansen (APP) 9 mandat, Folklig aktion (AP) 9 mandat och PAP/Apra 5 mandat
Maj
15 maj
Rapporterade TV-kanaler i USA och Peru att generalsekreteraren i partiet FP, Joaquín Ramírez, utreddes av den amerikanska narkotikabyrån DEA. Anklagelserna mot Ramírez ledde till att han byttes ut
30 maj
Uppmanade vänsterkandidaten i presidentvalet Verónika Mendoza väljarna att rösta på kandidaten Pedro Kuczynski i andra omgången av presidentvalet
Juni
5 juni
I presidentvalets andra omgång blev det mycket jämnt mellan de två kandidaterna och först efter fyra dagar kunde Pedro Pablo Kuczynski utropa sig till segrare, då han fått 50,1 % av rösterna mot 49,9 % för Keiko Fujimori
Juli
28 juli
Tillträdde Pedro Pablo Kuczynski som president
September
Dömdes den förre spionchefen Vladimir Montesinos och förre arméchefen Nicolás Hermoza båda till 22 års fängelse för mord på två studenter och deras lärare 1993. Båda avtjänade redan fängelsestraff för bland annat mord begångna av dödspatruller. Arméns tidigare underrättelsechef Jorge Nadal dömdes till 15 års fängelse i sin frånvaro
November
Beordrade en domstol beordrar förre presidenten Ollanta Humala att stanna kvar i landet och rapportera till domstol en gång i månaden, medan anklagelser om pengatvätt och mutbrott utreddes. Hans hustru Nadine Heredia förbjöds att lämna landet redan i juni. Båda var misstänks för att ha tvättat motsvarande 1,5 miljoner dollar. Pengar som ska ha gått till hans valkampanjer 2006 och 2011
2017
Januari
17 januari
Dömdes den 95-årige före detta presidenten, 1975 – 1980, Francisco Morales Bermúdez till livstids fängelse för sitt deltagande i Operation Condor, en kampanj som högerjuntor i Sydamerika drev mot vänsterkrafter, av en domstol i Italien. Sammanlagt åtta sydamerikanska före detta politiska och militära ledare dömdes för 23 italienska medborgares försvinnande
23 januari
Stoppade USA:s president Donald Trump frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som omfattade tre latinamerikanska länder, Peru var ett av dessa
26 januari
Beordrade president Kuczynski det brasilianska byggkonglomeratet Odebrecht att lämna Peru på grund av en stor korruptionsskandal i Brasilien, där Odebrecht är i fokus. Företrädare för företaget erkände att de betalat 29 miljoner dollar i mutor i Peru mellan åren 2005 och 2014, under presidenterna Alejandro Toledo, Alan García och Ollanta Humala
Februari
Begärde myndigheterna den förre presidenten Alejandro Toledo häktad sedan han pekats ut i den stora korruptionsskandalen kring företaget Odebrecht. Toledo antogs befinna sig i USA. President Kuczynski begärde honom utlämnad. Han antogs ha fått 20 miljoner dollar i mutor
Mars
Kallade regeringen hem ambassadören i Venezuela och skickade ett protestbrev till regeringen i Caracas efter att den venezuelanske utrikesministern Delcy Rodríguez förolämpat president Kuczynski
Juli
Häktades den förre presidenten Ollanta Humala och hans hustru Nadine Heredia efter misstankar om att de tagit emot stora belopp från byggbolaget Odebrecht för att finansiera sin valkampanj
September
Dödades en polis i ett överfall i området kring staden Puerto Maldonado i Amazonas. Området hade svåra problem med illegal skogsavverkning och olaglig gruvverksamhet
Avgick president Kuczynskis regering sedan den förlorat en förtroendeomröstning i kongressen. Regeringen ombildades två dagar senare
Beordrades Nordkoreas ambassadör Kim Hak-chol att lämna landet med anledning av att den nordkoreanska regimen hade genomfört flera kärnvapenprov i strid med internationella överenskommelser
Oktober
Röstade kongressen med stor majoritet igenom en lag för att legalisera cannabis för medicinskt bruk. Därmed blev Peru blir det sjätte landet i Latinamerika som legaliserade cannabis
November
Tillbakavisade president Kuczynski i ett TV-sänt tal anklagelser mot honom om att han tagit emot kampanjbidrag från företaget Odebrecht. Han avfärdade också påståenden om att han skulle ha anlitats som konsult av företaget tio år tidigare
December
Dömdes fyra chefer vid byggbolag med kopplingar till det brasilianska företaget Odebrecht till fängelse i 18 månader för att ha mutat ex-president Alejandro Toledo
14 december
Tillbakavisade president Kuczynski krav på att han skulle avgå och förnekade åter att han skulle ha tagit emot mutor från företaget Odebrecht. Dock erkände han att han varit konsult för dem. Odebrecht uppgav att 5 miljoner dollar betalats ut till Kuczynskis bolag Westfield Capital under hans tid som finansminister
21 december
Röstade kongressen ned ett förslag om att inleda riksrätt mot president Pedro Pablo Kuczynski för mutbrott
22 december
Utvisades två nordkoreanska diplomater för att de ägnat sig åt aktiviteter som inte var i linje med deras officiella plikter
24 december
Benådade president Kuczynski förre presidenten Alberto Fujimori som dömts till 25 års fängelse för människorättsbrott och korruption. Benådningen var en följd av en uppgörelse med ex-presidentens son Kenji Fujimori som såg till att få ned antalet kongressröster för förslaget om att ställa Kuczynski inför riksrätt den 21 december. Sju andra personer benådades samtidigt
25 december
Bröt våldsamma protester ut för att den tidigare presidenten Fujimori benådades. Samtidigt restes nya krav att president Kuczynskis skulle avgå
2018
Januari
11 januari Hölls, för fjärde gången, omfattande protestaktioner mot att ex-president Alberto Fujimori hade benådats. Nya krav på president Kuczynskis avgång framfördes också av demonstranterna
19 januari Besökte påve Franciscus Peru och sade i ett tal att Amazonas urfolk aldrig varit så hotade som nu. Påven kritiserade de finansintressen som ville lägga beslag på regionens naturtillgångar; olja, gas, timmer, guld och jordbruksmark
Februari
Meddelade en domstol i Lima att förre presidenten Alberto Fujimori åter skulle ställas inför rätta, denna gång för mord på sex lantbrukare år 1992
Mars
8 mars Undertecknade Peru tillsammans med tio andra länder frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership)
15 mars Beslutade kongressen med röstsiffrorna 87–15 att hålla en ny omröstning om huruvida president Kuczynski skulle ställas inför riksrätt med anledning av misstankarna om att han tagit emot mutor från det brasilianska byggföretaget Odebrecht
21 mars Avgick president Kuczynski, dagen innan kongressen skulle rösta om riksrätt, efter anklagelser om att han klarade den förra omröstningen om riksrätt genom röstköp. Kuczynski nekade till anklagelserna
23 mars Tillträdde den tidigare vicepresidenten Martín Vizcarra som president
April
Släpptes den förre presidenten Ollanta Humala och hans hustru Nadine Heredia ur häkte fram till dess att korruptionsrättegången mot dem skulle inledas
Maj
Beslutade åklagare att fem fastigheter och bankkonton som tillhörde den förre presidenten Ollanta Humala skulle tas i beslag under pågående utredning mot honom
Juni
8 juni Röstade kongressen för att stänga av Kenji Fujimori och två av hans allierade, på grund av anklagelser om att han hade försökte köpa röster för att hindra ett riksrättsförfarande mot den förre presidenten Pedro Pablo Kuczynski
10 juni Började åklagare utreda anklagelser mot tre före detta presidenter; Pedro Pablo Kuczynski, Alan García och Alejandro Toledo. Samtliga misstänktes för att ha tagit emot kampanjbidrag från det brasilianska byggföretaget Odebrecht i utbyte mot löften om omfattande kontrakt
Juli
19 juli Avgick högsta domstolens chefsdomare Duberli Rodríguez som en följd av en växande korruptionsskandal inom rättsväsendet. Presidenten hade redan avskedat justitieminister Salvador Heresi
19 juli Införde Peru undantagstillstånd i 60 dagar längs gränsen till Colombia för att öka säkerheten i området på grund av omfattande narkotikahandel
Oktober
3 oktober Ogiltigförklarade en domstol benådningen av den före detta presidenten Alberto Fujimori
18 oktober Begärde president Martín Vizcarra att Spanien grep den avskedade domaren i Högsta domstolen César Hinostroza, sedan denne lyckades ta sig över gränsen till Ecuador och därifrån flugit till Spanien. Hinostroza avsattes av kongressen den 4 oktober på grund sin centrala roll i den korruptionsskandal inom rättsväsendet som tidigare lett till att chefsdomaren och justitieministern fått avgå
31 oktober Beslutade en domare att oppositionsledaren Keiko Fujimori skulle sättas i tre års preventivt häkte då det fanns risk att hon skulle lämna landet, försöka hindra rättvisan och påverka vittnen att ändra sina vittnesmål. Hon greps den 10 oktober, tillsammans med sin make och 19 andra, misstänkt för att ha tagit emot 1,2 miljoner dollar i illegala finansbidrag till partiet från det brasilianska byggföretaget Odebrecht. Detta skulle ha skett i samband med presidentvalet 2011
December
3 december Nekades den förre presidenten Alan García asyl i Uruguay. Asylbegäran nekades då Uruguay ansåg att García inte var utsatt för politisk förföljelse eftersom Peru är en demokratiskt fungerande stat. García var under utredning för att ha tagit emot mutor under sin andra presidenttid
9 december Genomfördes en folkomröstning gällande fyra förslag som rörde politiska och rättsliga reformer. Peruanerna röstade ja till att inrätta ett sjumannaråd som skulle övervaka och utse oberoende domare och åklagare, ett förslag gällande finansiering av politiska partier och att kongressledamöter inte ska kunna ställa upp till omval. Man röstade nej till att en senat skulle inrättas
2019
Januari
Avgick statsåklagaren Pedro Chavarry efter anklagelser om att ha försökt hindra den omfattande korruptionsutredningen kring den brasilianska byggkoncernen Odebrecht
Mars
6 mars Öppnades en ny militärbas i Amazonas för att förhindra illegal gruvdrift, huvudorsaken till den skogsskövling som hotar världens största regnskog
22 mars Lanserade president Martín Vizcarra och sju andra sydamerikanska presidenter det nya regionala Forum för Sydamerikas framsteg (Prosur) under ett möte i Chile. Prosur ska i huvudsak stödja demokrati och marknadsekonomi. Företrädare för vänsterregeringarna i Bolivia, Surinam och Uruguay deltog i mötet men anslöt sig inte till Prosur. Venezuela var inte inbjudet
April
10 april Greps den förre presidenten Pedro Pablo Kuczynski i sitt hem i Lima, på begäran av åklagare som utredde Odebrechtskandalen. Den brasilianska byggföretaget Odebrecht har erkänt att minst 29 miljoner dollar betalats till peruanska ledare sedan 2004. Kuczynski nekade till anklagelserna men efter en dryg vecka dömdes den 80-årige Kuczynski till tre år i preventivt häkte
17 april Begick den förre presidenten Alan García självmord. Han sköt sig själv när polisen kom för att gripa honom på grund av anklagelser om korruption
Maj
Väcktes åtal mot den före detta presidenten Ollanta Humala och hans hustru, Nadine Heredia. Enligt åklagarna fanns överväldigande bevis på att paret tagit emot över 3 miljoner dollar från det brasilianska byggföretaget Odebrecht, i samband med presidentkampanjerna 2006 och 2011. Åklagarna yrkade på 20 års fängelse för honom, och på 26 år för hans hustru Heredia
Juli
16 juli Greps den förre presidenten Alejandro Toledo i Toledo, USA och begärdes bli utlämnad till Peru där han åtalats för korruption. Toledo misstänktes ha tagit emot 20 miljoner dollar från det brasilianska byggföretaget Odebrecht, i utbyte mot kontrakt för bygget av en väg mellan Peru och Brasilien
September
30 september President Martín Vizcarra upplöste kongressen och utlyste nyval. Kongressen svarade med att stänga av Vizcarra som de anklagade för en ”kupp”, och utsåg vicepresidenten Mercedes Aráoz till ny ledare. Militärledare och poliser begav sig till regeringsbyggnaden för att visa sitt stöd för presidenten. Mercedes Aráoz avgick som president och lämnade samtidigt vicepresidentposten
November
29 november släpptes oppositionsledaren Keiko Fujimori efter ett drygt år ur det preventiva häktet hon suttit i. Anklagelserna mot henne kvarstod
2020
Januari
26:e Parlamentsvalet gav ett komplicerat läge i kongressen då inget parti fick mer än 10 % av rösterna. Valet innebar ett kraftigt nederlag för partiet FP som backade från 73 mandat till endast 13. Största parti blev Folklig aktion (FA) som fick 25 mandat, sedan följde Framstegsalliansen med 22 mandat, Frepap med 15 mandat, FP med 13 mandat, Union för Peru med 13 mandat, Vi kan Peru med 11 mandat, Vi är Peru med 11 mandat, Lila Partiet fick 9 mandat och Breda fronten med 9 mandat
28:e Beslutade en domare att oppositionsledaren Keiko Fujimori åter skulle häktas i 15 månader inför en senare korruptionsrättegång
Mars
16:e Införde Peru undantagstillstånd och stängde sina gränser för utlänningar i ett försök at hejda spridningen av coronaviruset. Rörelsefriheten för medborgarna begränsades och polis sattes in för att upprätthålla den sociala isoleringen. Peru hade till dags dato registrerat 86 personer med covid-19
24:e Uppgav presidentkansliet att omkring 16 000 människor gripits för brott mot de strikta regler som begränsade rörligheten på grund av coronapandemin som infördes den 16 mars
26:e Infördes förbud mot att köra privata fordon för att begränsa spridningen av coronaviruset. Fullständigt utegångsförbud rådde nattetid och gatorna patrullerades av polis och militär för att kontrollera detta
April
23:e Meddelade regeringen att omkring 3 000 fångar skulle släppas ur fängelse i förtid på grund av den pågående coronapandemin. Bland dem som omfattades av amnestin var personer som dömts till kortare straff eller endast hade en kort tid kvar av straffet att avtjäna, gravida kvinnor, personer med barn under tre år och personer över 70
24:e Avgick inrikesminister Carlos Morán efter att han kritiserats för att poliser inte försågs med skyddsutrustning under coronapandemin. Runt 1 300 poliser var bekräftat smittade av coronaviruset och minst 17 hade avlidit
Maj
4:e Släpptes oppositionsledaren Keiko Fujimori ur häktet mot borgen efter att hon häktades i januari
5:e Den tredje polischefen inom tio dagar utses på grund av misstankar om korruption vid inköp av sjukvårdsmaterial under coronakrisen. Stora delar av polisledningen i landet var misstänkt för inblandning i härvan som enligt medier omfattade inköp för mer än 2 miljoner dollar. Munskydd, handsprit, handskar och annat skyddsmaterial skall ha köpts till överpriser
Juni
23:e Fler än 220 poliser hade avlidit i covid-19 uppgav inrikesministeriet och omkring 15 500 hade smittats av coronaviruset, i huvudsak under sitt arbete med att få folk att följa karantänsbestämmelserna. Peru hade nu över 250 000 bekräftade coronafall och 9 000 avlidna i covid-19
Augusti
12:e Återinfördes utegångsförbudet på söndagar och familjefester förbjöds sedan ett rekordstort antal nya fall av coronasmitta rapporterats. Peru var nu det tredje hårdast drabbade landet i Latinamerika, efter Brasilien och Mexiko
18:e Enligt en rapport hade Perus ekonomi drabbats hårt av coronapandemin, minus 30 % under årets andra kvartal då hela landet befanns sig i karantän. Över en halv miljon personer var nu bekräftat smittade av coronaviruset och antalet döda i covid-19 uppgick till 26 800
September
11:e Inledde kongressen en riksrättsprocess mot president Martín Vizcarra , som anklagats för att försöka hindra en korruptionsutredning
18:e Klarade president Martín Vizcarra med god marginal den misstroendeomröstning som utlysts mot honom i kongressen den 11:e september
November
9:e Röstade kongressen för att avsätta president Martín Vizcarra på grund av anklagelser om korruption mm
10:e Svor kongressens talman Manuel Merino presidenteden och tillträder som tillförordnad president
15:e Meddelade president Manuel Merino i ett TV-sänt tal sin avgång, efter bara fem dagar som statschef. Tidigare hade tolv ministrar i Merinos regering avgått i protest mot polisbrutalitet mot demonstranter som resulterade i flera dödsfall, och Merinos hantering av krisen
16:e Valde kongressen ledamoten Francisco Sagasti till ny tillförordnad president
December
9:e Avgick inrikesminister Fernando Aliaga efter bara fem dagar på posten sedan han ifrågasatt avskedandet av polisledningen som en följd av övervåld i samband med oroligheterna i november. Ny inrikesminister blev José Manuel Elice Navarro, den sjunde personen att leda inrikesdepartementet under innevarande år
2021
Januari
1 januari
Företrädare för regeringen inledde samtal med representanter för lantarbetare som i flera dagar spärrade av delar av den viktiga nord-sydliga panamerikanska huvudleden norr om Lima, i protest mot att tre personer dödats i sammandrabbningar med polis. Lantarbetarna inledde sin protest mot låga löner och dåliga villkor i början av december. Under protesterna dödades fem personer
12 januari
Fastslog Michelle Bachelet, FN:s människorättskommissionär, i en rapport att polisen använde övervåld i samband med massprotesterna i november då minst två personer dödades och fler än etthundra skadades av polisens kulor och tårgas. FN utredde händelserna på Perus begäran
27 januari
Beordrade regeringen en två veckor lång nedstängning från den 31 januari, i en tredjedel av landet inklusive Lima, med anledningen av en snabbt ökad spridnin g av covid-19 då sjukhusen var nära en kollaps
Februari
9 februari
Inleddes de första vaccinationerna mot covid-19 i de hårdast drabbade områdena med det kinesiska vaccinet Sinopharm. Antalet avlidna i covid-19 uppgick nu till drygt 42 000
16 februari
Avgick utrikesminister Elizabeth Astete på grund av en skandal kring att regeringsföreträdare vaccinerats i hemlighet, veckor eller till och med månader innan något formellt vaccinationsprogram ens lanserats. Astete bekräftade att hon fick vaccin i januari. Hälsominister Pilar Mazzetti avgick den 5 februari då det avslöjats att expresident Martín Vizcarra vaccinerades redan i oktober 2020
April
10 april
Rapporterades 384 nya dödsfall i covid-19, den högsta siffran sedan pandemin bröt ut. Totalt hade nu 54 600 personer avlidit i sjukdomen. Peru var nu det hårdast drabbade landet i Latinamerika räknat per invånare
11 april
Hölls presidentval. Ingen av de 18 kandidaterna i fick egen majoritet varför ett nytt presidentval skulle hållas den 6 juni. Kongressvalet resulterade i att partiet Fria Peru fick 37 mandat, Folklig styrka 24 mandat, Folklig 16 mandat, Framstegsalliansen 15 mandat, Folklig förnyelse 13 mandat, Framåt land – partiet för social integration 7 mandat, Tillsammans för Peru 5 mandat, Vi är Peru 5 mandat, Vi kan Peru 5 mandat och Lila partiet 3 mandat
16 april
Röstade Kongressen för att förbjuda den avsatte presidenten Martín Vizcarra att inneha offentliga ämbeten de närmaste tio åren. Vizcarra avsattes genom riksrätt efter anklagelser om tidigare mutbrott i november 2020 och del i vaccinskandalen i februari 2021. Två tidigare ministrar stängs också av på grund av vaccinskandalen, i ett respektive åtta år
Maj
24 maj
Tog utbrytare ur den maoistiska vänstergerillan Sendero Luminoso på sig en attack som krävde 16 människors liv, fyra av offren var barn, enligt försvarsministeriet. Attacken genomfördes i en by i regionen Vraem i sydöstra delen av landet
31 maj
Uppgav premiärminister Violeta Bermúdez att antalet döda i covid-19 är mer än dubbelt så högt än vad som tidigare angivits vilket innebar att Peru har det högsta dödstalet per invånare i världen. Den officiella siffran uppgick nu 180 000 döda, jämfört med knappt 70 000 tidigare
Juni
6 juni
I presidentvalet vann vänsterkandidaten Pedro Castillo som fick lite mer än 50 % av rösterna. Högerkandidaten Keiko Fujimori överklagade valresultatet. Valdeltagandet uppgick till nästa 75 %
11 juni
Enligt valövervakare från den regionala organisationen OAS genomfördes presidentvalet utan allvarliga oegentligheter
Juli
19 juli
Fastställde valmyndigheten JNE att Pedro Castillo fick 50,1 % av rösterna i presidentvalet den 6 juni och kunde därmed väljas till ny president
28 juli
Tiiträder Pedro Castillo som ny president och utlovade i sitt installationstal omfattande förändringar, med arbete mot korruption och monopolbildningar samt satsningar på utbildning och sjukvård
29 juli
Utsågs Guido Bellido till premiärminister av president Castillo
Augusti
17 augusti
Avgick utrikesminister Héctor Béjar efter knappt tre veckor på posten efter ökad kritik mot hans uttalanden om terrorism. Till hans efterträdare utsågs diplomaten Óscar Maúrtua
27 augusti
Godkände kongressen president Pedro Castillos första regering
September
11 september
Avled Abimael Guzmán, maoisterillan Sendero Luminosos grundare och tidigare ledare, i en ålder av 86 år i fängelse där han avtjänade sitt livstidsstraff sedan 1992
Oktober
6 oktober
Avgick premiärminister Guido Bellido och ersattes av Mirtha Vásquez. Ytterligare sex ministrar byttes ut
November
26 november
Avgick presidentens stabschef Bruno Pacheco efter att man hittat 20 000 dollar gömda i ett badrum under en razzia mot presidentpaltset. Pacheco misstänktes ha pressat för chefen för skatte- och tullmyndigheten att ge vissa företag fördelar. Han nekade till anklagelserna men erkända att pengarna var hans
2022
Januari
22 januari
Utlyste regeringen nödläge för att kunna hantera oljeutsläpp som drabbat kustområdet nära Lima efter en tsunami orsakad av ett vulkanutbrott utanför Tonga i Stilla havet. Nödläget gällde i 90 dagar då 21 stränder sanerades. En beräkning visade att 12 000 fat olja läckt ut från ett fartyg som höll på att lossa sin last vid ett raffinaderi när en flodvåg svepte in den 15 januari
Februari
4 februari
Avskedade president Pedro Castillo premiärminister Héctor Valer bara tre dagar efter att han tillsattes. Héctor Valer anklagades för misshandel av sin hustru och vuxna dotter 2016
Enligt reglerna måste hela regeringen avgå när premiärministern gör det. President Castillo tvingades därmed att utse sin fjärde regering på ett halvår
8 februari
Utsågs Aníbal Torres till ny premiärminister. Torres hade fram till sin utnämning till premiärminister varit justitieminister
Resten av året präglades av politisk turbulens, kravaller och strejker som också drabbade turister
Peru geografi
Peru är till ytan, 1 285 216 kvadratkilometer, nästan tre gånger så stort som Sverige och det tredje största landet i Sydamerika. Bergskedjan Anderna, som sträcker sig från norr till söder, delar landet i tre geografiska zoner, kusten, höglandet och regnskogen
La Costa, kustregionen mot Stilla havet har en ökenartad miljö. Fler än 50 mindre floder passerar kustslätten på väg mot havet, och längs några av dessa är jorden mer bördig. Kustregionen täcks ofta av fuktiga dimmoln från havet men får normalt ingen nederbörd
La Sierra, höglandet, börjar mindre än 15 mil innanför kusten. Här bryts slätten av de sluttningar som är början på höglandet. Mellan bergskedjorna med snöklädda, ofta vulkaniska toppar på över 6 000 meter över havet finns floddalar, berg och karga slätter på mellan 2 000 och 4 000 meters höjd. Landets högsta berg, Huascaran 6 768 m ö h, ligger i området Cordillera Blanca
La Selva, Amazonas regnskog ligger öster om Andernas skogklädda sluttningar. Här rinner Perus längsta floder samman med Amazonfloden. Andernas östsluttningar och regnskogen upptar nästan två tredjedelar av landets yta men är sparsamt befolkat, endast omkring 10 % av landets befolkning lever här
Vid gränsen till Bolivia i sydöst ligger Sydamerikas största och högst belägna insjö, Titicacasjön
Peru huvudstad: Lima, 7 737 000 invånare
Andra större städer i Peru:
Arequipa 841 000 invånare, Callao 813 000 invånare, Trujillo 747 000 invånare
För mer information peru-fakta
Peru klimat
På grund av Perus geografi varierar klimatet mycket mellan olika delar av landet
La Costa, kustregionen, har jämn temperatur dygnet runt och året om
La Sierra, höglandet, har ett svalt klimat med riklig nederbörd under vinterhalvåret (oktober–april). Temperaturen varierar kraftigt med höjden över havet liksom mellan dag och natt
La Selva, Amazonas regnskog, har på Andernas östliga sluttningar ett närmast subtropiskt klimat och övergår mot låglandet i nordöst i tropiskt klimat med mer eller mindre kraftig nederbörd mer än 200 dagar om året
Vissa år ändras vädret kraftigt i stora delar av Peru vilket sker när det varma ytvattnet från Stilla havet ändrar riktning och strömmar längs ekvatorn mot Sydamerikas kust. Vattnet pressar tillbaka den kalla Humboldtströmmen utanför Perus kust. De förändrade strömmarna och vindarna orsakar skyfallsliknande regn längs bergens västra sluttningar och svår torka i de södra delarna av höglandet. Väderfenomenet, El Niño, var ovanligt kraftigt 1982–1983, 1997–1998 och 2015–2016
Medeltemperatur (Celsius)
Lima (La Costa) Januari / Juli +23 / + 18
Cusco (La Sierra) Januari / Juli + 11 / +7
Iquitos (La Selva) Januari / Juli +26.6 / +25.4
Genomsnittlig nederbörd (mm)
Lima (La Costa) Januari / Juli 1 / 1
Cusco (La Sierra) Januari / Juli 155 / 4
Iquitos (La Selva) Januari / Juli 244 / 179
Peru befolkning
Ungefär hälften av landets befolkning bor i höglandsområden. Nästan lika många bor i de ökenliknande kustområdena och endast cirka fem procent befolkar Amazonasområdet
Efter den spanska erövringen på 1500-talet minskade Perus ursprungliga invånare kraftigt i antal. Idag identifierar sig drygt 25 % av landets befolkning som tillhörande ett ursprungsfolk, varav folkgruppen quechua är överlägset störst. En majoritet av invånarna har både europeiska och sydamerikanska rötter
I folkräkningen 2017 identifierade sig 27 % med ett ursprungsfolk och 60 % som tillhörande gruppen med blandat ursprung. Nära 6 % identifierade sig som vita och cirka 3,5 % som afroperuaner, medan resten inte ville eller kunde identifiera sig tillhöra någon grupp
Klyftorna är fortfarande stora mellan olika folkgrupper. Befolkningen med spansk härkomst tillhör av tradition en ”elit”, men dagens överklass omfattar även andra vita och många med blandat ursprung. Asiaterna räknas allmänt till medelklassen som utgörs av butiksägare och småföretagare, och en del asiater har uppnått höga politiska och ekonomiska positioner. Den svarta minoriteten står lägst på den sociala skalan
Av ursprungsbefolkningen är quechua flest och utgör mer än 20 % av den totala befolkningen. Folkgruppen Aymara, eller aimara, är näst störst och bor främst i de södra delarna av landet. I grannlandet Bolivia lever betydligt flera aymara. Öster om Anderna och i Amazonasregionen lever större och mindre folkgrupper som talar nära 90 olika språk
För mer information peru-fakta
Peru språk
Spanska, quechua och aymara är officiella språk. Dessutom talas närmare 90 olika indianska språk och dialekter
I folkräkningen 2017 uppgav nästan 83 % av de tillfrågade att de hade spanska som modersmål eller förstaspråk, 13.6 % angav quechua och 1,6 % aymara
Quechua var det språk som talades i inkariket och användes under kolonialtiden som ett lingua franca, det vill säga ett överbryggande språk som används av personer som inte talar samma modersmål, som till exempel engelska idag
Peru sociala förhållanden
I Peru är de sociala klyftorna och inkomstskillnaderna mycket stora. Drygt 20 % av befolkningen lever i fattigdom. Det råder stora skillnader mellan stad och landsbygd, andelen fattiga är störst i Anderna. Ursprungsfolken är överrepresenterade bland de fattiga
Inom vårdsektorn finns stora brister vilket märks särskilt på landsbygden eftersom läkare och vårdinrättningar är koncentrerade i Lima och andra större städer
Undernäringen är utbredd och ungefär var fjärde hushåll saknar rent vatten. Barnadödligheten är bland den högsta i Latinamerika
Det finns ett statligt socialförsäkringssystem, finansierat av arbetsgivarna, löntagarna och staten, men det omfattar främst dem som har en formell anställning. En allmän sjukförsäkring håller på att skapas
En stor del av den sociala verksamheten bedrivs av ideella organisationer
Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden men är vanligt förekommande
Kriminaliteten i Peru är hög, framför allt i städerna
Peru religion
Enligt författningen råder religionsfrihet och den romersk katolska kristendom är den största religionen i Peru. En stor del av de kristna utövar dock en religion som blandar katolska trosföreställningar med ritualer från traditionella indianska naturreligioner
De senaste tjugo åren har katolicismen förlorat anhängare till missionerande evangeliska och protestantiska samfund
I praktiken utövar omkring en tredjedel av katolikerna en religion som är en blandning av element ur katolicismen och ritualer från traditionella naturreligioner. Man håller sig väl med både Jungfru Maria, helgonen och prästerna i kyrkan samt med de beskyddande gudarna i naturen, till vilka man offrar sprit, kokablad och majs. Denna blandreligion är särskilt vanlig bland ursprungsfolken på höglandet
En mindre del av urbefolkningen bekänner sig helt till traditionella religioner. Till dem hör många aymara som lever kring Titicacasjön
För mer information peru-fakta
Peru utbildning
I de avgiftsfria statliga skolorna är standarden ofta låg, speciellt på landsbygden råder det brist på både utbildade lärare, skolor och skolböcker
Det peruanska skolsystemets första del utgörs av förskolan, som är tillgänglig från tre års ålder och obligatorisk för femåringar
Peruanska barn förväntas gå minst ett år i förskola från fem års ålder. Efter det råder elva års skolplikt
Den vanliga skolan börjar vid sex års ålder och inleds med ett sexårigt stadium. Sedan följer skolår sju och åtta då alla fortfarande läser samma kursplan. Under de tre sista åren väljer eleverna mellan att gå en utbildning med teknisk eller en mer akademisk inriktning. Båda linjerna är högskoleförberedande
I stort sett alla barn går det första stadiet men runt var fjärde elev har slutat under det sista. Avhoppen är vanligast på landsbygden där barnen behövs för andra sysslor. Sedan millennieskiftet har avhoppen dock minskat vilket till stor del beror på en utbyggnad av högstadieskolor
I Peru finns många universitet och högskolor, varav de flesta är privata. San Marcos-universitetet i Lima grundades år 1551 och är därmed det äldsta i Sydamerika. Fattiga studenter kan få stipendier för att studera vid universitetet
Peru turism
Peru erbjuder sina besökare på många olika upplevelser, och det finns något att uppleva för alla! De flesta kommer till Peru för att uppleva naturen, inkakulturen med dess lämningar, som den mest berömda av dem alla, det magiska Machu Picchu. Här finns ett rikt kulturarv med lämningar från kulturer innan inkaperioden och från den tidiga koloniala tiden. I Peru finns flera av UNESCO utsedda världsarv. I Amazonas kan man njuta av ett spännande djurliv
Soldyrkarna har en 2 414 kilometer lång kust med flera fina badorter att njuta av
Min resa i Peru bjöd på många fantastiska upplevelser och hör till en av de bästa jag gjort
Jag besökte huvudstaden Lima, inkastaden Cusco, en av världens största sevärdheter Machu Picchu, den vackra koloniala staden Arequipa, staden Iquitos i Amazonas, studerade kondorer i Colca Canyon, vandrade i Cordilliera Blanca, besökte urosfolket och ön Taquile i Titicacasjön, flög över nascalinjerna och mycket mera
För mera information peru-fakta
Läs om min intressanta och spännande resa peru-resa
Peru är nog ett av de mest intressanta länder man kan besöka. Här finns en fantastisk natur som sträcker sig från havsnivå till nästan 7000 meters höjd! Här finns Andernas mäktiga bergskedja, högplatån Altiplano med sin indianska befolkning, öknar, Titicacasjön, lämningar från gamla högkulturer som existerade långt innan Inkariket och det mäktiga Amazonas med sin biologiska mångfald. Åk hit du kommer aldrig att ångra resan!
Min resa var full av starka möten med gamla kulturer, vacker natur och vänliga människor. Fantastiska upplevelser allihop!
Sidan uppdaterad: 240124
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik