Peru

lima, machu picchu, iquitos, cusco, titicacasjön, amazonas, nasca, huascaran, huaraz, arequipa, colca canyon och pisac var platser jag besökte i peru, rainer stalvik  

Fler bilder från Peru finns på www.stalvik.com

Peru – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns en gång i tiden mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet. Peru är det land som hårdast förknippas med inkariket. Här låg en gång “Världens Navel” som deras huvudstad Cusco kallades. Det mesta från inkas högkultur förstördes vid spanjorernas erövring av detta mäktiga rike, men det finns fortfarande många intressanta platser kopplade till inkas kvar att besöka. Ett av dem är en av världens främsta sevärdheter, Machu Pichhu, “Den glömda staden”. Den naturintresserade har mycket att njuta av vid en rundresa i landet. Även den som söker spänning och äventyr finner detta i Peru.

Under min fyra veckor långa rundresa i Peru hann jag besöka flera av de platser jag länge drömt om och som gav mig oförglömliga minnen för livet. Flera av Perus stora sevärdheter finns med på UNESCO:s lista över Världsarv. Jag besökte bland annat Lima, Cusco, Machu Picchu, Nasca, Colca Canyon, Cordillera Blanca och Titicacasjön. Naturupplevelserna var många och jag såg kondorer, jag vandrade i skuggan av landets högsta och var i Amazonas, besökte öarna Taquile och Amantani i Titicacasjön mm. Kulturupplevelserna var av högsta klass med Solfesten i Cusco, mötet med urusindianer vid Titicacasjön, besök i Inkarikets forna huvudstad Cusco mm

Läs om min resa och se fler bilder peru-resa

Perus historia i korthet

Människors ankomst till den “Nya Världen” är av relativt sent datum. Forskare tror att den amerikanska kontinenten befolkades genom att människor vandrade över det frusna Beringssund från Sibirien. Alla lämningar i Peru efter människor kan hänföras till Homo sapiens.

Perus tidigaste invånare var nomadiserande jägare och samlare som strövade runt i landet i små grupper. De jagade gigantiska myrslokar och sabeltandade tigrar, djur som numera är utdöda sedan länge. Människorna bodde i grottor. De äldsta mänskliga fynden beräknas vara upp till 20 000 år gamla. De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Peru är minst 12 000 år gamla. Nya utgrävningar i Supeflodens dalgång norr om Lima visar att den första framstående kulturen i landet utvecklades från 3 100 till 1 800 före Kristus kring en stad kallad Caral. Kulturen utgör det tidigast kända exemplet på stadsbebyggelse i Amerika.

Cirka 4 000 år före Kristus började människor plantera grödor med enkla jordbruksmetoder och blev mera bofasta. De första bomullsodlingarna kan spåras till 3 000 f Kr.

En av de större och viktigare kulturerna från den prekolombianska perioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, i Peru är Chavin de Huantar, uppkallad efter platsen med samma namn. Den existerade från cirka 850 f Kr till 300 f Kr och hade sitt utbredningsområde i norra Peru. Deras viktigaste symbolbild var en stiliserad jaguar och kulturen kallas därför ofta för “jaguardyrkarna”. Ruinerna efter deras imponerande, till stor del underjordiska, tempel kan fortfarande beskådas.

Under åren 100 till 700 efter Kristus var de starkaste två kulturerna Moche och Nasca. Moche hade sitt centra nära staden Trujillo och Nasca vid staden med samma namn. De mystiska Nascalinjerna från denna period förbryllar fortfarande forskare. Deras gåta är än så länge olöst.

Från 700 till 1100 efter Kristus dominerade Wari (Huari) kulturen. Wari var den första starka militanta kulturen i Peru. Den influerades av Tiahuanaco religionen vid Titicacasjön. De folkgrupper som besegrades av Waris förbjöds att fortsätta med egna traditioner eller föra egna muntliga traditioner vidare.

Under 1 000-talet inleddes Chimú-rikets högperiod längs kusten i norra Peru och södra Ecuador. Kulturen, som anses vara den främsta dittills i Amerika, krossades av inkafolkets stormakt.

Enligt legenden föddes inkariket på Solön i Titicacasjön när skaparguden Viracocha skapade de första inkas; Manco Capac och Mama Ocllo, som han skickade till jorden för att hjälpa jordens befolkning.

Forskare har hittat de första spåren av inkariket från slutet av 1100-talet efter Kristus. Deras storhetstid började dock så sent som 1438 då Pachacuti kröntes som inka. Han kallades för “Den store reformatorn”. Under hans ledning inkorporerades stammar genom erövringar och riket expanderade i alla väderstreck. Strax före spanjorernas ankomst till Inkariket kämpade bröderna Huascar och Atahualpa om makten. Deras fader hade delat inkariket i två delar med Cusco och Quito som huvudstäder. Atahualpa besegrade sin broder och utsågs till enväldig Inka. Han togs tillfånga av spanjorerna den 16 november 1532 i staden Cajamarca. Atahualpa försökte återfå sin frihet genom att betala en stor lösensumma i guld och silver. Han frigavs inte som utlovats utan ställdes inför rätta och dömdes till döden av spanjorerna. Atahualpa avrättades genom garrottering i juli 1533, därmed var inkariket i stort sett besegrat. Därefter började spanjorerna plundringen och förstörelsen av Cusco, inkarikets huvudstad, där de finaste templen och de viktigaste administrativa byggnaderna låg. Det mesta förstördes men än idag kan man se resterna efter de imponerande byggnaderna, som Coricancha-templet. År 1536 gjorde inkas ett sista stort försök, som var nära att lyckas, att besegra spanjorerna.

Omedelbart efter att inkariket erövrats började den spanska koloniseringen. De fann enorma mängder silver i Peru som de skeppade till moderlandet. Silvret bidrog till Europas industrialisering. För indianerna innebar den spanska koloniseringen en katastrof. Inkarikets försörjningssystem bröt samman. Krig, nya sjukdomar som européerna förde med sig och slavarbete resulterade i att den indianska befolkningen minskade från omkring 12 miljoner till cirka 2 miljoner på bara 50 år.

Spanjorerna beslagtog den bästa jordbruksmarken och bildade storgods på vilka indianerna tvingades arbeta. Vid kusten anlades stora socker- och bomullsplantager. Till dem köptes slavar från från Afrika. Stora städer med vackra torg och praktfulla kyrkor byggdes upp runt om i landet. Huvudstad i det forna inkariket blev Lima, som grundades av erövraren Francisco Pizarro. Bland de giriga conquistadorerna utbröt maktkamper och flera av dem mördades, bland annat Pizarro själv (1541). Hans kista kan nu beskådas i Limas stora katedral.

De efterföljande 200 åren, som betydde mycket för Spaniens ekonomiska utveckling, var relativt lugna i det forna inkariket. Spanjorerna levde ett rikt och bra liv medan den indianska befolkningen fortsatte att leva under slavliknande förhållanden. Flera uppror mot spanjorernas välde startades och kulminerade i det som inleddes av inkaättlingen Túpac Amaro II på 1780-talet. Alla uppror slogs dock ned av spanjorerna och ledarna för dem avrättades på ett grymt sätt.

I början på 1800-talet växte ett starkt missnöje fram hos den spanskättade befolkningen mot sin begränsade frihet och höga beskattning från moderlandet. Revolutionstankar började gro. José de San Martín, som befriat Argentina och Chile, intog Lima år 1821 och utropade ett självständigt Peru. Simon Bolivar, som befriat Venezuela och Colombia, träffade de San Martín för överläggningar i staden Guayaquil. Dessa resulterade i att de San Martín drog sig tillbaka och lämnade Latinamerika för att bosätta sig i Frankrike. Simon Bolivar fortsatte frihetskampen tillsammans med sin general Sucre och den 28 juli, 1821 utropade Peru sin självständighet. Det definitiva slutet för det spanska kolonialstyret i Sydamerika kom dock inte förrän 1824 efter slaget vid Ayacucho.

Den första tiden efter självständigheten präglades av många inbördesstrider mellan olika lokala militära ledare. Först på 1850-talet stabiliserades läget under ledning av president Ramón Castilla. Under hans ämbetsperiod avskaffades slaveriet i Peru.

Efter självständigheten har Peru varit i krig med Spanien (1866), och Chile i det så kallade Stillahavskriget (1879 – 1883) samt Ecuador (1941). Efter kriget med Ecuador uppstod en gränstvist om ett område i Amazonas. Den tvisten fick sin lösning först i slutet av år 2000.

Mot slutet av 1800-talet började utländska investerare att satsa på Peru i allt större omfattning vilket ledde till en stadig ekonomisk tillväxt. Under att antal regeringar fram till första världskriget upplevde Peru politisk stabilitet och goda ekonomiska tider.

Under första världskriget sjönk exporten och efter sociala oroligheter och politisk instabilitet grep militärerna makten.

Några viktiga årtal i Perus moderna historia

1920 Återgång till civilt styre och ny författning. President Augusto Leguía styrde landet

1930

President A Leguía störstas av militären
Den revolutionära folkliga alliansen APRA grundas

1931

APRAS ledare förlorade presidentvalet med knapp marginal
APRA startar ett väpnat uppror, som slogs ned och partiet förbjuds till 1945

1941 Krig mot Ecuador om ett landområde i Amazonas

1945 APRA kommer in i regeringen

1948

APRA-medlemmar gör myteri i flottan. Partiet förbjuds åter. Militären tar makten

1948-1963

Makten växlar mellan militärjuntor och demokratiskt valda regeringar. Perioden dominerades av general Manuel Odrías diktatur under åren 1948 – 1956

1963 – 1968

Exporten förbättrades och gav ekonomisk tillväxt, främst vid kusterna. Klyftorna mellan det “moderna Peru” och de fattiga höglandsregionerna ökade. Två procent av jordägarna kontrollerade 70 % av den odlingsbara marken. Inflyttningen av fattiga till städerna ökade och de bönder som inte lämnade höglandet började göra motstånd

1963

Fernando Belaúnde Terry vinner presidentvalet. Han beslutade att genomföra en jordreform, som stoppades av APRA och konservativa parlamentsledamöter

1968

En militärjunta under ledning av general Juan Velasco Alvarado grep makten.
Juntan genomförde en omfattande jordreform och de största egendomarna överlämnades till anställda att bruka i kooperativ form. Flera utländska företag förstatligades

1975

General Francisco Morales Bermúdez, och andra konservativa militärer, blir ny ledare för militärjuntan som genomförde ekonomiska åtstramningar i samverkan med IMF sedan Alvarados reformprogram försvagats och bidragit till en stor utlandsskuld och hög inflation

1978 Förbjöds odling av koka om den förädlades till kokain

1980

Återinfördes den parlamentariska demokratin och Belaúnde Terry återkom till makten. Han drev en nyliberal politik med privatisering av statliga företag och uppdelning av jordbrukskooperativ i privata enheter. Under hans regeringsperiod ökar den ekonomiska krisen och åtföljdes av en social kris vilket lade grogrunden gerillaverksamhet. Nu grundades Sendero Luminoso, Den Lysande Stigen, som inledde en revolutionär våldskampanj i maoistisk anda

1983

Grundades Tupac Amaro av några revolutionäre vänstergrupper som sympatiserar med Kuba

1985

APRA-partiet segrade i valet och bildade regering. Deras ledare Alan García Pérez blir ny president. Hans politik leder till en början till god ekonomisk utveckling men ledde senare till hyperinflation och stora underskott i statens finanser

1987 Meddelade president García att de privata bankerna skulle nationaliseras

1990

Presidentvalet vanns av Alberto Fujimori, som införde ett hårdare ekonomiskt åtstramningspaket än det högern och IMF föreslagit, den så kallade “Fuji-chocken”. Den ledde bland annat till att en halv miljon statligt anställda förlorade sina jobb

1992

Inflationen minskade från 7 500 % år 1990 till 57 %
Efter att ha förhört sig om stöd från militärerna genomförde Fujimori en konstitutionell kupp i april och författningen upphävdes, parlamentet upplöstes, högsta domstolens ledamöter avsattes och journalister fängslades
Under hösten greps de flesta ledarna för gerillarörelsen Sendero Luminoso
I november valdes ledamöter till en församling som skulle skriva en ny grundlag

1993

Den nya grundlagen godkändes i en folkomröstning
Flera ledare i gerillarörelsen Tupac Amaro greps

1995

Alberto Fujimoro segrade åter i presidentvalet
Drev Fujimoro genom en lag som gav amnesti för alla brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av militären sedan 1980

1996

Fujimoro drev igenom ett beslut i parlamentet som gav honom möjlighet att bli omvald till president en tredje gång, trots att detta stred mot författningen
Tupac Amaro-gerillan ockuperade den japanska ambassadörens bostad och tog över 500 personer som gisslan

Nya avslöjanden kom om att militären var inblandad i kokainhandeln

2000

Nya korruptionsaffärer avslöjades och ekonomin försämrades vilket påverkade Fujimoros popularitet och han fick inte fullt 50 % av rösterna trots ett utbrett valfusk i första valomgången. Utmanaren Alejandro Toledo fick drygt 40 % av rösterna och vägrade ställa upp i en andra valomgång med motiveringen att det var omöjligt att genomföra fria och rättvisa val. Trots detta ägde valet rum om Fujimoro fick drygt 51 % av rösterna, sedan man räknat alla ogiltiga röster som hans.

I september visades en film i TV där säkerhetschefen mutade en parlamentsledamot för att denne skulle stödja regeringen. Senare påträffades hundratals liknande inspelningar. Krav restes mot Fujimoros avgång. Han flydde till Japan och i november skickade han ett fax därifrån och meddelade att han lämnat sin post

Parlamentets talman Valentin Paniagua bildade en interimsregering

Försök att få Japan att utlämna Fujimori lyckades inte då denne fått japanskt medborgarskap

2001

I det presidentvalet segrade Alejandro Toledo, en ekonom med indianskt ursprung. Redan efter ett halvår hade Toledos popularitet bland allmänheten sjunkit kraftigt. Otåligheten var stor efter vallöften om fler jobb och kamp mot fattigdomen. Även om ekonomin långsamt blev bättre präglades Toledos hela tid som president av protester och strejker, oförmåga att lösa olika kriser, många ministerbyten och en rad skandaler
I juni utlämnades den förre säkerhetschefen Montesinos från Venzuela dit han flytt

2003

Under året förvärrades oron på arbetsmarknaden och stora generalstrejker och demonstrationer hölls. Undantagstillstånd infördes under 30 dagar i halva landet sedan flera av huvudvägarna hade blockerats
2004

I början av året genomförde president Toledo sin femte regeringsombildning på 30 månader

Dömdes Montesinos till 15 års fängelse för bland annat vapensmuggling och givande av mutor

I sin exil förklarade Alberto Fujimori under hösten att han planerade att delta i presidentvalet i april 2006. Han flög till Chile, varifrån han planerade att återvända till Peru, där han greps av polis och sattes i husarrest. Perus regering krävde att få honom utlämnad för 22 anklagelser om korruption och brott mot mänskliga rättigheter, en begäran som Chiles regering ville utreda

2005

I januari införde regimen undantagstillstånd i en provins där omkring 150 reservofficerare ockuperat en polisstation och tagit 21 personer som gisslan
Under våren anklagades president Toledo och hans syster, som hade satts i husarrest, av ett kongressutskott för att ha förfalskat majoriteten av de namnunderskrifter som krävdes när partiet PP bildades år 2000. Efter sin mandatperiod lämnade Toledo landet. Han har inte åtalats

Under hösten möttes bolivianska indianledare, Venezuelas president Hugo Chávez och Ollanta Humala i Cuzco och lanserade rörelsen “Sydamerikanska nationernas gemenskap”

Under ett par veckor i slutet av året mördades 13 militärpoliser i väpnade attacker i kokadistrikten

2006

I presidentvalet i juni lyckades en impopulär president från 1980-talet, Alan Garcia, återta den högsta makten. Efter sitt tillträde lovade Garcia att prioritera kampen mot fattigdomen och minska statens utgifter. Hans nya regering, som saknade majoritet i parlamentet, dominerades av icke partianslutna experter
I kongressvalet i april segrade Union för Peru, UPP, i koalition med Nationalistpartiet (PNP)

I augusti anklagades den pensionerade översten Ollanta Humala Tasso formellt för mord och tortyr under kampen mot gerillan 1992

I december anklagades Humala för att ha uppmanat militären att inleda ett uppror som ledde till att hans bror angrep en polisstation 2005

2007

Chiles högsta domstol beslutade i september att den tidigare presidenten Alberto Fujimori skulle utlämnas till Peru
I december inleddes en rättegång mot Fujimori vid Perus högsta domstol. Den gällde fyra åtalspunkter, bland annat Fujimoris ansvar för att säkerhetstjänstens “dödspatrull” Grupo Colina mördat 25 civilpersoner 1991 och 1992

Under åren 2007-2009 pågick även tre andra rättsprocesser parallellt mot Fujimoro, som gav fleråriga straff för maktmissbruk, illegal avlyssning, mutbrott samt korruption då Fujimori hade gett sin säkerhetschef, Vladimiro Montesinos, miljonbelopp ur statskassan

2008

Regeringen stiftade lagar som ökade utländska intressenters möjligheter att utvinna olja i landet vilket ledde till protester i flera provinser av över 10 000 medlemmar från cirka 65 olika indiangrupper. Vägar blockerades och ett par olje- och gasanläggningar ockuperades. Regeringen införde undantagstillstånd, men efter en dryg vecka avbröts aktionerna sedan kongressen röstat för att underkänna de nya lagarna

2009

I april flammar åter amazonasindianernas protester mot presidentdekret i samband med frihandelsavtalet åter upp. Oron kulminerar då minst 30 indianer och 22 poliser uppges ha dödats när polis och militär slår ner protester i Baguaprovinsen i norr. President García kräver att indianledaren Alberto Pizango ska gripas, men denne flyr till Nicaraguas ambassad i Lima och får asyl där. Kongressen upphäver de omstridda lagdekreten

Rättsprocesserna mot den förre presidenten Alberto Fujimori som inletts 2007 avslutas. Han döms till 25 års fängelse bland annat för sitt ansvar för att säkerhetstjänstens “dödspatrull” Grupo Colina mördat 25 civilpersoner 1991 och 1992. I tre parallella processer mot honom, som inletts samtidigt, döms han till fleråriga straff för maktmissbruk, illegal avlyssning, mutbrott samt korruption då han hade gett sin säkerhetschef, Vladimiro Montesinos, miljonbelopp ur statskassan

Rättegången mot den före detta presidentkandidaten Ollanta Humala Tasso som inletts 2006 avslutas med en friande dom. Humala frias på samtliga punkter i brist på bevis

I juli avgår premiärminister Yehude Simon som en följd av vårens oroligheter. President García utser Javier Velásquez Quesquen från Apra till ny premiärminister

I augusti konstateras att minst 31 soldater, sex poliser och cirka tio civila dödats i 6-7 olika bakhåll av vänstergerillan Sendero Luminoso sedan december 2006

2010

I mars avskedas justitieminister Aurelio Pastor efter påtryckningar från opposition och medier. Bakgrunden är att han bidragit till att få en tidigare TV-mogul frigiven i förtid från ett fängelsestraff

I april bryter nya oroligheter ut som har med utvinning av landets stora mineraltillgångar att göra. Flera personer rapporteras dödas när polis försöker skingra runt 7 000 gruvarbetare som spärrat av den panamerikanska huvudvägen, i departementet Arequipa i söder. Gruvarbetarna protesterar mot ett regeringsbeslut om att begränsa rätten att vaska guld. Regeringen anger som skäl att man vill skydda miljön, driva in skatter från informell utvinning av mineraler, samt stävja sociala problem som barnarbete, människohandel och prostitution

I september omorganiserar president Alan García sin regering, inför det president- och kongressval som ska hållas i april 2011. Enligt vallagen måste ministrar som avser att kandidera avgå minst ett halvår före valet

I oktober tilldelas författaren och förre presidentkandidaten Mario Vargas Llosa som förste peruan Nobels litteraturpris

2011

I februari domineras debatten inför presidentvalet i april oplanerat av händelser från valet 2006. Dokument som offentliggjorts via Wikileaks avslöjar att inrikesministern då vänt sig till USA:s ambassad i Lima med en förfrågan om hjälp att misskreditera presidentkandidaten Ollanta Humala. Vänsteralliansen Ganas kandidat, anklagar sin motkandidat Alejandro Toledo för att ha missbrukat sin maktställning under sin presidenttid 2001-2006

Under presidentvalets första omgång den 10 april går Humala och Fujimori vidare till andra omgången. Humala får stöd av 32 % av väljarna och Fujimori av 24 %. I kongressvalet blir Humalas parti Gana Perú störst, följt av Fujimoris Fuerza 2011, de får cirka 25 respektive 23 % av rösterna

I maj undertecknar president García ett dekret om att bygga 20 vattenkraftverk vid Maranón-floden i norra Peru under en 15-årsperiod. Satsningen ska enligt presidenten säkra landets elförsörjning i 40 år och göra landet till regionens största exportör av förnyelsebar energi

Den 5 juni vinner vänsterkandidaten Ollanta Humala den andra och avgörande omgången av presidentvalet. Den förre arméofficeren får 51,5 % av rösterna mot 48,5 % för högerns Keiko Fujimori

I juli svärs Ollanta Humala in som Perus president. Han lovar att göra slut på fattigdomen och det sociala utanförskapet. Samtidigt vill han behålla den fria marknadsekonomin

I augusti ger 90 ledamöter i kongressen sitt stöd för den regeringsförklaring som premiärminister Salomón Lerner Ghitis presenterar, medan 33 från Fuerza 2011 lägger ned sina röster. Några dagar senare presenterar finansminister Luis Miguel Castilla utdrag ur den kommande budgeten med stora satsningar på sociala program, utbildning och sjukvård

I september undertecknar president Humala en lag som ger ursprungsfolk rätt till medbestämmande i samband med exploatering av deras traditionella marker. Lagen innebär att företag måste söka komma överens med lokalinvånare i fråga om projekt som påverkar landskapet. Invånarna får dock inte vetorätt. Den förre presidenten García lade sitt veto mot lagen som han ansåg skulle utgöra ett hinder för investeringar

I oktober avskedar president Humala 30 av de 45 högsta polischeferna i landet i en plötslig aktion mot korruption inom polisen. Strax efteråt hamnar Humalas vicepresident, Omar Chehade, i centrum för en skandal när en tidning rapporterar att han ska ha försökt muta en av de avsatta polischeferna att hjälpa ett företag att genomföra en olaglig aktion för att ta över en sockerplantage

I november meddelar Humala att vicepresident Chehade skiljts från sina uppgifter och inte längre ingår i regeringen

Ett två månader långt undantagstillstånd införs i regionen Cajamarca i norra Peru sedan flera demonstranter som protesterar mot planerna på att bygga en planerad gruva skadats i sammanstötningar med polis. Demonstranterna hävdar att gruvan, Conga, kommer att förstöra grundvattenreserverna i området. Arbetet med att bygga gruvan stoppas tillfälligt

I december lämnar premiärminister Salomón Lerner in sin avskedsansökan vilket innebär att hela regeringen måste avgå. Lerner anger inget skäl men hans avgång kopplas ihop med den pågående striden kring gruvbygget Conga i norra Peru. Lerner ersätts av inrikesminister Óscar Valdés som installerar en ny regering någon dag senare

2012

I februari hittas “Comrade Artemio”, ledaren för vänstergerillan Sendero Luminoso, svårt skadad efter en strid och tas till fånga av polisen. Han hade i november 2011 erkänt att hans grupp var besegrad och föreslagit fredssamtal, vilket avvisades av regeringen. Efter tillfångatagandet av Artemio säger president Humala att gerillan i Alto Huallaga är krossad. Ett par veckor senare åtalas Artemio för terrorism och narkotikahandel

I mars griper polisen Walter Díaz Vega som påstås ha efterträtt Artemio som ledare för Sendero Luminoso i Alto Huallaga

Oroligheter bryter ut i Puerto Maldonado i Amazonas, sedan förhandlingar om rättigheter till gruvbrytning strandat. Myndigheterna anser att illegal mineralbrytning leder till miljöproblem, och vill få dem som vaskar efter bland annat guld att söka licenser och följa gällande regler. Men runt 10 000 demonstranter som misstror myndigheterna försöker ockupera myndighetsbyggnader, en marknadsplats och en flygplats. Tre rapporteras dödade och ett 30-tal skadade

I april griper säkerhetsstyrkor Freddy Jaime  Arenas som uppges vara Artemios nya efterträdare i Sendero Luminoso men presidenten hävdar på nytt att gerillagruppen har besegrats

Ett par dagar senare kidnappas ett 40-tal byggarbetare vid ett gasverk i Cusco-regionen. Området är det enda vid sidan av Alto Huallaga där gerillan uppges fortfarande vara aktiv. De kidnappade, anställda av bland annat Skanska, var i färd med att bygga en ny anläggning för naturgas från det enorma gasfältet Camisea. Regeringen skickar 1 500 soldater till området. Efter en vecka friges gisslan sedan kidnapparna tvingats fly undan militär och polis. Nio poliser och soldater mister livet i operationen vilket väcker allmän kritik. När det visar sig att pappan till ett av dödsoffren på egen hand och utan hjälp får ge sig in i djungeln för att hämta hem sin sons kropp blir den allmänna upprördheten så stor att inrikesministern och försvarsministern tvingas avgå

I maj inför åter undantagstillstånd i ett gruvdistrikt efter våldsamma protester mot planerad gruvverksamhet

I juli blir det sammanstötningar mellan polis och demonstranter som protesterar mot gruvprojektet Conga i norra Peru. Kravallerna kräver fem dödsoffer

Pressad av sjunkande opinionssiffror genomför president Humala en ny regeringsombildning. Sex av ministrarna byts ur, däribland premiärminister Valdés, som bara suttit ett halvår på posten. Ny premiärminister blir människorättsadvokaten Juan Jiménez som tidigare varit justitieminister
I augusti dödas fem militärer i ett bakhåll i Apurímac-Ene-dalen. Myndigheterna skyller dådet på gerillan

2013

I maj avgår utrikesminister Rafael Roncagliolo, officiellt av hälsoskäl. Oppositionen hävdar att ett uttalande efter det omstridda valet i Venezuela ligger bakom avgången. Roncagliolo uppmanade president Nicolás Maduro att öppna för ”dialog, tolerans och ömsesidig respekt”, vilket fick Maduro att gå i taket. Han hotade att kalla hem sin ambassadör och sade att Roncagliogo begått sitt livs misstag. Humala utser justitieminister Eda Rivas till ny utrikesminister, vilket innebär att Peru för första gången har en kvinna på posten

I juni får expresidenten Fujimori avslag på en ansökan om benådning

Den sista av gerillan Sendero Luminosos ursprungliga ledare, ”Comrade Artemio” döms till livstids fängelse för terrorism, narkotikahandel och penningtvätt. Han döms också att betala motsvarande 1,2 miljarder kronor i skadestånd till staten

I juli antar kongressen en lag om årliga utvärderingar för statstjänstemän och universitetslärare, för att öka kvaliteten på deras tjänster. Demonstrationer mot lagen hålls på flera håll och urartar i Lima i sammandrabbningar med kravallpolis

Omkring 6 000 människor protesterar, på uppmaning från landsorganisationen CGTP, mot att regeringen inte hållit sina löften om bättre skolor och fler jobb

I augusti dödas två högt uppsatta ledare för det som återstår av Sendero Luminoso av säkerhetsstyrkor i floddalarna Vraem i Ayacucho

Geografi och Klimat

Till ytan är Peru ett stort land, cirka 1 285 220 km2, och rymmer därför flera olika naturtyper, alla med olika karaktär. Inom landets gränser finns också en del av världens mest komplexa ekosystem – Amazonas. Amazonasområdet utgör cirka sextio procent av Perus totala yta. Stilla Havet med sina fågel- och sjölejonkolonier är en annan intressant miljö. Tvärs genom landet går Anderna, världens näst mäktigaste bergskedja. Landets högsta berg, Huascaran 6 768 m ö h, ligger i området Cordillera Blanca. Andernas östra delar får ta emot stora regnmängder och är därför klädda med yppig molnregnskog.

Perus klimat kan indelas i två årstider, torrperioden och regnperioden. Hur dessa infaller varierar beroende var i landet man befinner sig. Ökenområdena har sin indelning och de höga bergsområdena sin.

Befolkning, Språk och sociala förhållanden

Ungefär hälften av landets befolkning bor i höglandsområden. Nästan lika många bor i de ökenliknande kustområdena och endast cirka fem procent befolkar Amazonasområdet.

Nästan hälften av landets befolkning har indianskt ursprung. De största indiangrupperna är quechua och ayamara. En dryg tredjedel av befolkningen är mestiser, cirka 15 procent är vita och utgör överklassen tillsammans med en del mestiser.  Den svarta delen av befolkningen härstammar från de afrikanska slavar de spanska erövrarna förde hit när den indianska befolkningen decimerats så kraftigt att den inte längre räckte till som arbetskraft.

Spanska och det största indianspråket quechua är landets två officiella språk. Indianspråket aymara talas av en stor del peruaner. Quechua och aymara talas huvudsakligen i Andernas högland.

Öster om Anderna och i Amazonas lever folkgrupper, större och mindre, som talar fler än 80 olika språk eller dialketer.

över 37 % av Perus befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag, varför de sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är stora.

De peruaner som har en formell anställning omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem finansierat av staten, arbetsgivarna och löntagarna själva.

Hälsovården har stora brister, läkare och sjukhus är koncentrerade i första hand till huvudstaden Lima och andra större städer.  Undernäringen är utbredd och ungefär var fjärde hushåll saknar rent vatten. Barnadödligheten är bland den högsta i Latinamerika.

En stor del av den sociala verksamheten drivs av ideella organisationer.

Kriminaliteten i Peru är hög, framför allt i städerna.

Utbildning

I Peru råder skolplikt för alla barn från sex års ålder, formellt är skolan obligatorisk i 11 år. Men minst en halv miljon barn går inte i skolan utan arbetar eftersom föräldrarna anser att det är viktigare att de hjälper till med familjens försörjning istället för att gå i skolan.

Standarden i de statliga skolorna är låg, speciellt på landsbygden, och det brist på utbildade lärare, skolor och böcker.

I början av 2000-talet fanns omkring 825 000 studenter på landets cirka åttio universitet och högskolor, de flesta av dem privat. San Marcos-universitetet i Lima är Sydamerikas äldsta och grundades 1551.

För mera information se peru-fakta

Peru är nog ett av de mest intressanta länder man kan besöka. Här finns en fantastisk natur som sträcker sig från havsnivå till nästan 7000 meters höjd! Här finns Andernas mäktiga bergskedja, högplatån Altiplano med sin indianska befolkning, öknar, Titicacasjön, lämningar från gamla högkulturer som existerade långt innan Inkariket och det mäktiga Amazonas med sin biologiska mångfald. Åk hit du kommer aldrig att ångra resan!

Min resa full av starka möten med gamla kulturer, vacker natur och vänliga människor, fantastiska upplevelser allihop.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida 
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email