På denna sida finns information om Argentina historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.
Några bilder från min resa till Argentina:
Argentina erbjuder resenärer många sevärdheter och fantastiska naturupplevelser och därför var mina förväntningar inför denna resa stora. Skulle de uppfyllas? Jo, det gjorde de verkligen och det med råge! Under min lite fyra veckor långa resa i Argentina hann jag, bland annat, med att besöka huvudstaden Buenos Aires, ”Fin del Mundo” – ”Världens Ände” som världens sydligaste stad Ushuaia brukar kallas, El Calafate och den mäktiga Perito Moreno glaciären, i El Chalten vandrade jag i en vild och otroligt vacker bergsmiljö, i sjödistriktet med Bariloche som bas gjorde jag ytterligare vandringar i Patagonien, jag tittade på världens största vattenfall Iguazú-fallen, (som betyder ”Det stora vattnet” på Guaraniindianernas språk), både i Argentina och i Brasilien, i San Ignacio tittade jag på de av UNESCO världskultursarvlistade ruinerna av de samhällen Jesuitermunkarna byggde upp för att ”civilisera” Guaraniindianerna och med Salta som bas besökte jag den lilla bergsstaden Cachi högt uppe i Anderna, åkte längs den berömda järnvägen som leder till ”molnen” och besökte Salinas Grandes, den stora Saltöknen.
Här kan du läsa om Argentina historia i korthet, från äldre till modern.
Argentina historia i korthet
Argentina historia äldre
Före Kristus
Det land som vi idag kallar för Argentina har varit bebott sedan cirka 10 000 år före Kristus. De människor som då levde här, vars förfäder var de nomader som vandrade in på den Nordamerikanska kontinenten cirka 30 000 år före Kristus via den landtunga som fanns vid dagens Beringssund, var jägar- och samlarfolk. En av de äldsta, och mest betydelsefulla arkeologiska lämningar som finns i landet är Cueva de los Manos, ”Grottan med händerna”, i Patagonien. I den finns märkliga grottmålningar, mest av vänsterhänder, som dateras till år 7 370 före Kristus.
Hos ursprungsbefolkningarna i Argentina fanns inga högkulturer liknande de som utvecklades i andra delar av Sydamerika, till exempel Inkaindianernas i Peru. I den nordvästra delen av landet levde dock grupper som tillhörde Inkas kulturområde, bland annat quechuas och grupper i Gran Chaco som hade anknytning till indianer längre norrut. I söder levde jägar- och samlarfolk som puelche på Pampas och tehuelche i Patagonien, men landet var glest befolkat när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.
Argentina historia äldre
Några viktiga årtal i Argentinas historia (efter Kristus)
1480-talet
Bosatte sig inkas från Peru i de nordvästra delarna
1516
Kom spanjoren Juan Díaz de Solís fram till Río de la Plata-viken mellan Argentina och Uruguay
1536
grundades El Puerta de Nuestra Senora Santa Maria del Buen Aire, som Buenos Aires hette från början, av spanjoren Pedro de Mendoza vid Rio de La Plata. Bosättningen övergavs emellertid snart i jakt på guld och silver inåt landet. Hungersnöd och motstånd från indianer tvingade kolonisatörerna att söka sig norrut längs Paranáfloden. Därifrån spred sig spanjorerna åter söderut. Argentina införlivades i det spanska vicekungadömet Peru, men blev ett relativt obemärkt område i dess utkant
1551-1596
Bredde spanjorerna ut sig allt mer och grundade ett tjugotal städer i nordvästra Argentina, bland annat Tucumán, Córdoba och Mendoza
1607
Började Jesuitermunkar bygga missionsstationer i nordöstra delen av landet
1613
Grundades universitet i Córdoba, som nu är Sydamerikas äldsta
Argentina historia äldre
blev Buenos Aires huvudstad i det nya vicekungadömet Río de la Plata, som omfattade de områden som idag utgör Argentina, Uruguay, Paraguay och delar av Bolivia. Den nya kolonin var avsedd att stärka Spaniens inflytande över Sydatlanten, där engelsmän och fransmän hade fått fotfäste
1810
Buenos Aires förklarar sig självständigt från Spanien den 25 maj
1816
Formell självständighet från Spanien utropas, Sydamerikas förenade provinser, i Tucumán den 9 juli
1835 – 1852
Landet styrs av de Rosas med diktatoriska metoder fram till 1852 då en samlad opposition lyckas besegra honom militärt
1853
En ny federal författning antas
1861
Hela landet enas till republik
1862
Förklaras Buenos Aires som huvudstad i Republiken Argentina
1869 – 1895
Kraftig ekonomisk utveckling, immigrationen ökar starkt, befolkningen i Buenos Aires ökar från 90 000 till 670 000
1879
På uppdrag av president Nicolás Avellaneda slår försvarsministern Roca brutalt ned det hårda motstånd mot bosättare i Patagonien som Mapuche- och Tehuelcheindianerna stått för
1891
Bildas det nya vänsterpartiet Radikalpartiet
1896
Bildas Socialistpartiet
Argentina historia modern
1901
Bosätter sig de amerikanska revolvermännen och tågrånarna Butch Cassidy och Sundance Kid i Argentina för att bli boskapsuppfödare. De tröttnar dock ganska snart och flyttar tillbaka till USA där de fortsätter med sin kriminella verksamhet
1912
Radikalpartiet fick gehör för sitt krav på allmän rösträtt för män och dess ledare Hipólito Yrigoyen valdes senare till president
1916
Radikalpartiets ledare Hipólito Yrigoyen valdes till president
1930
Tog militärerna makten i landet
1931
Oppositionen hindrades från att ställa upp, eller bojkottade årets val, vanns av general Augustín Pedro Justo
1943
Landets allmänna förfall drev en grupp unga arméöverstar att gripa makten och Juan Domingo Perón blir chef för Arbetsministeriet efter en militärkupp
Militärregim upplöste de politiska partierna och införde censur av medierna. Den betonade nationalism, industriell utveckling och sociala reformer. Delvis inspirerade av italiensk fascism förespråkade juntan ett samhällssystem där de övergripande frågorna skulle skötas av en politisk elit, men där den enskilde individen skulle ha stort inflytande över sitt yrkesliv
1945
Juan Perón grips av militärerna, men friges efter starka protester från folket
1946
Juan Perón valdes till president. Som president förbättrade Perón de fattigas situation, gav kvinnorna rösträtt och nationaliserade industrier. En stark fackföreningsrörelse, GCT, med nära band till Peronistpartiet byggdes också upp
Perons politiskt aktiva hustru Eva (Evita) Duarte de Perón blev en näst intill helgonförklarad symbol för denna politik. Samtidigt styrde Perón med diktatoriska medel, oppositionen undertrycktes och massmedierna kontrollerades
1951
Juan Peróns valdes till president för andra gången
1952
Evita Perón avlider i cancer den 26 juli
1955
President Perón avsätts genom en militärkupp och tvingas i landsflykt (till Spanien). Peronisterna förbjuds att verka politiskt
1973
Juan Perón återvänder till Argentina efter sin landsflykt efter att en lojal Peronist Hector Cámpora valts till president och avgått till hans fördel
1974
Juan Perón avlider och hans hustru María Estela (Isabel) Martínez de Perón blir president
1976 – 1983
En oblodig militärkupp under ledning av generalen Jorge Rafael Videla genomförs den 24 mars, 1976. och därmed inleds en brutal period av övergrepp mot befolkningen, cirka 30 000 argentinare kan ha avrättats eller försvunnit.
Argentina historia modern
1981
I mars blir general Roberto Viola president
I december blir general Leopoldo Galtieri president
1982
I april invaderar Argentina Falklandsöarna och därmed startar kriget om dessa öar. Britternas ledare Margaret Thatcher är besluten om att öarna skall förbli i brittisk äga och slår tillbaka hårt. Efter bara 71 dagar är kriget slut och argentinarna får se sig besegrade. Över 900 människor dödades i kriget, varav 655 var argentinare. Galtieri avgår som president. Nederlaget banade dock väg för en återgång till demokrati
1983
Val hölls i oktober. Radikalpartiet och dess presidentkandidat Raúl Alfonsín, som varit en häftig kritiker av militärdiktaturen, segrade. Han väljs till president och blir den förste civila presidenten sedan 1976. Alfonsín inleder rättsliga åtgärder mot officerare som begått brott mot de mänskliga rättigheterna
1986 – 1987
Utfärdades amnestilagar som hindrade prövning av lägre officerares skuld under militärdiktaturen. Senare beviljades även dömda juntaledare amnesti
1989
I maj vann peronisten Carlos Menem presidentvalet och utlovade en positiv ekonomisk utveckling i landet under hans ämbetsperiod, trots att ekonomin var nära att kollapsa, vilket skapade social oro
1991
Genomfördes en drastisk valutareform
1992
Knöts kursen på den argentinska peson till den amerikanska dollarn
1995
Trots åtstramningspolitik och social oro vann åter Carlos Menem och peronisterna valet
1997
Parlamentsvalet blev en framgång för en allians mellan Radikalpartiet och Frepaso, en sammanslutning av olika mittenvänsterpartier
1999
Fernando de la Rúa vann presidentvalet. Han lovade att göra slut på den korruption som präglat Menems styre, men den allt sämre ekonomin tvingade honom att genomföra hårda besparingar
Argentina historia modern
2001
För att få lån från Internationella valutafonden (IMF) gjorde regeringen flera impopulära nedskärningar, vilket inte hjälpte. Senare under året utlöstes en skuldkris som tvingade fram än mer drastiska sparåtgärder. Hundratusentals människor gick ut i strejker och dramatiska protestaktioner. Nya korruptionsavslöjanden ökade missnöjet med politikerna.
När restriktioner för bankuttag infördes gav det ny fart åt protesterna. I december kulminerade krisen med upplopp på gatorna och plundring av många butiker, 27 människor miste livet i oroligheterna, och president de la Rúa avgick
Den förre presidenten Carlos Menem sattes i husarrest anklagad för ekonomiskt fiffel men flyr till Chile
2002
På nyårsdagen utsåg parlamentet peronisten Eduardo Duhalde till ny president
2003
I januari kom regeringen överens med IMF om ett nytt ekonomiskt paket som innebar att Argentina kunde skjuta upp planerade amorteringar på statsskulden. Ekonomin började återhämta sig, men enligt inofficiella uppgifter levde över 60 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen.
Néstor Kirchner blev president efter att Carlos Menem hoppade av den andra omgången i presidentvalet
2004
President Kirchner bad offren under militärdiktaturen om ursäkt för de övergrepp som hade begåtts
2005
Trots att regeringen kunde visa på god tillväxt de senaste åren kvarstod de ekonomiska problemen. Fattigdomen var fortfarande utbredd och statens utgifter steg snabbare än intäkterna. Trots detta beslutades att Argentina skulle återbetala hela sin skuld till IMF. Energibrist, stora prisökningar på mat och flera korruptionsskandaler ledde dock till att Kirchner började tappa i popularitet
2007
I presidentvalet i oktober utsågs Nestor Kirchners hustru Cristina Fernández de Kirchner till partiet Segerfrontens kandidat. Hon vann valet 45 % av rösterna. Efter valet lovade hon att prioritera kampen mot fattigdom och arbetslöshet, att stärka det regionala handelssamarbetet samt att försöka förbättra kontakterna med USA, Europa och Brasilien
2008
I mars satte fyra bondeorganisationer upp vägspärrar på en rad platser i landet för att protestera mot att den nya regeringen vid fyra tillfällen höjt exportskatterna på bland annat soja, vete och kött. I april avblåstes strejkerna och senare under året började den internationella finanskrisen märkas allt mer även i Argentina. Regeringen beslöt ändå att staten skulle ta över det skuldtyngda spanska flygbolaget Aerolinas Argentinas och dess dotterbolag Austral
I slutet av året beslöt regeringen att även nationalisera tio privata pensionsfonder. Syftet med åtgärden var, enligt presidenten, att skydda fonderna från den oro som rådde på den internationella finansmarknaden. Kritiker sade att man gjorde det för att regeringen behövde pengar för att återbetala internationella lån
2009
Parlamentsvalet som skulle ha hållits i oktober flyttades till i juni med motivering att regeringen behövde koncentrera sig på att bemästra den ekonomiska krisen och inte lägga tid på en lång valkampanj
Valet innebar att Fernández de Kirchners anhängare fick 116 av de 257 platserna i deputeradekammaren, medan det rådde politisk jämvikt i senaten
Eftersom den nya kongressen tillträdde först i december fick president Cristina Fernández de Kirchner en respit på fem månader då hon fortfarande hade majoritet i båda kamrarna. Hon använde tiden för att driva igenom så många nya lagar som möjligt. Den 10 december tog oppositionen kontroll över alla parlamentariska kommissioner i deputeradekammaren
Nya bondestrejker bröt ut i både mars och augusti
2010
I januari avskedade president Cristina Fernández de Kirchner centralbankschefen Martin Redrado via dekret sedan denne vägrat att låta regeringen använda flera miljarder dollar från valutareserven för att betala utländska skulder
I februari avslöjades att presidenten och hennes man växlat till sig två miljoner dollar i oktober 2009 just som den internationella finanskrisen tog fart. Tidigare har Medborgarkoalitionen anklagat paret för att ha berikat sig på olaglig väg. Deras privata förmögenhet hade ökat med 158 % sedan 2008
I mars utfärdade president Cristina Fernández de Kirchner två dekret som gick ut på att drygt sex miljarder dollar ska tas från valutareserven för återbetalning av skulder, både till multilaterala och privata långivare. Oppositionen gick till domstol för att försöka förhindra detta men förlorar. I slutet av månaden godkände domstolen presidentens agerande
I september fortsatte paret Kirchners konflikt med mediebolagen Grupo Clarín och La Nación. I en rapport anklagas tidningarna för att ha samarbetat med juntan för att tvinga familjen Graiver att sälja landets enda tillverkare av tidningspapper
Den 27 oktober avled Néstor Kirchner i en hjärtattack, 60 år gammal
Argentina historia modern
2011
I januari genomförde argentinska bönder en sju dagar lång protest mot regeringens beslut att införa exportkvoter för spannmål
I maj/juni skakades Stiftelsen Fundación Madres de Plaza de Mayos av en skandal som även såg ut att få återverkningar för regeringen. Detta sedan pengar, som regeringen betalat ut för att stiftelsen ska bygga nya bostäder för fattiga argentinare, försvunnit
I juli dömdes två före detta generaler till livstids fängelse för övergrepp som kidnappning, tortyr och våldtäkt i ett tortyrläger under militärdiktaturen
I september friades den förre presidenten Carlos Menem från misstankar om inblandning i vapensmuggling till Kroatien och Ecuador på 1990-talet. Även 17 andra personer, tidigare ministrar, militärer och vapentillverkare, frias
2012
I maj åtalades Sergio Schoklender, som haft en ledande position inom Fundación Madres de Plaza de Mayos, för förskingring
I juni införde regeringen nya tillfälliga restriktioner för medborgarnas möjligheter att sälja peso för att köpa dollar. För att föregå med gott exempel sade president Fernández de Kirchner att hon ska föra över en del av sina egna besparingar, kring tre miljoner dollar, till bankkonton som räknas i pesos
I mitten av juni talade president Fernández de Kirchner vid FN:s kommitté för avkolonisering och argumenterar för att Falklandsöarna ska tillhöra Argentina
I slutet av juni organiserade landsorganisationen CGT en protest utanför presidentpalatset. Demonstranterna krävde av regeringen att de skulle slippa betala inkomstskatt för att kompensera för minskad köpkraft på grund av den höga inflationen
I augusti ställdes ex-president Fernando de la Rua (1999–2001) inför rätta anklagad för att under den stora ekonomiska krisen vid millennieskiftet ha mutat ett antal senatorer i avsikt att få en arbetsmarknadslag godkänd
I september varnade IMF-chefen Christine Lagarde Argentina att landet riskerar sanktioner om man inte kan producera tillförlitlig statistik om tillväxt och inflation före den 17 december
I oktober togs ett av marinens träningsfartyg i beslag i Ghana efter en begäran från fonden NML Capital. Fonden hävdar att Argentina är skyldig den över 300 miljoner dollar för obligationer den köpt år 2000
I november samlades tiotusentals människor i Buenos Aires för att protestera mot den stigande inflationen, hög brottslighet, flera fall av korruption på hög nivå och de fortsatta restriktionerna för handeln med dollar. Knappt två veckor senare lamslogs stora delar av huvudstaden sedan de två största fackförbunden utlyste en strejk i protest mot regeringens politik
En amerikansk domstol beslutade att Argentina måste betala tillbaka 1,3 miljarder dollar till långivare före det 15 december. Detta efter krav från två investmentbolag som inte gick med på det avtal om skuldavskrivningar om IMF förhandlat fram 2005 och 2010.Argentina meddelade dock att man inte avsåg att följa domstolens beslut
I slutet av november inleddes en rättegång mot 68 officerare som stod åtalade för brott under diktaturen. Detta var den största rättegången för brott som begåtts under det ”smutsiga kriget” som hållits i Argentina. Bland de åtalade finns Alfredo Astiz, som kallades för ”den blonda dödsängeln”
I december avgjorde en domstol konflikten mellan regeringen och mediegruppen Grupo Clarín och fastslog att lagen som förbjuder mediemonopol inte strider mot författningen. Regeringen meddelade därefter att man ska börja dela up Grupo Clarín och auktionera ut en del av dess licenser. Mediegruppen överklagar domstolens beslut, vilket gör att processen stannade av
Förre inrikesministern i Buenos Aires-provinsen, Jaime Smart, dömdes till livstids fängelse för brott mot mänskligheten under militärdiktaturen 1976–1983. Han var den förste civilpersonen som dömdes för medverkan i ”det smutsiga kriget”
Felisa Miceli, finansminister under Néstor Kirchner, dömdes till fyra års fängelse för korruption
I slutet av december lade en domstol ned åtalet mot den förre presidenten Fernando de la Rua. Han hade anklagats för att ha orsakat fem människors död i samband med protester kring den ekonomiska krisen 2001
2013
Januari
Enades Argentina och Iran om att tillsätta en kommission som ska utreda ett sprängattentat mot ett judiskt centrum i Buenos Aires 1994
Mars
Valdes den argentinske ärkebiskopen Jorge Mario Bergoglio till påve för katolska kyrkan under namnet Franciskus I. Det är första gången en påve utses från ett land utanför Europa
Fälldes den förre presidenten Carlos Menem i domstol för att ha sålt över 6 000 ton vapen till Kroatien och Ecuador på 1990-talet, då båda länderna befann sig i krig och FN hade belagt dem med vapenembargo. Ytterligare ett 10-tal personer, inklusive den dåvarande försvarsministern Oscar Camilion, fälldes samtidigt
April
Anklagades den förre presidenten Néstor Kirchner i medierna för att ha varit inblandad i penningtvätt i stor skala och skickat pengar till banker i skatteparadis som Belize, Panama och Seychellerna
Hölls stora demonstrationer mot den av regeringen föreslagna rättsreformen och mot den höga inflationen och den utbredd brottslighet
Maj
Avled den förre diktatorn Jorge Videla i fängelset där han avtjänade ett livstidsstraff för övergrepp som begåtts under diktaturåren. Han blev 87 år
Augusti
Beordrade en amerikansk domstol Argentina att betala drygt 1,3 miljarder dollar till de investerare som inte gick med på en omförhandling av skulderna till dem 2005. Domen överklagas till USA:s högsta domstol. Den argentinska presidenten erbjöd samtidigt investerarna en ny uppgörelse
Vid ett tal i FN upprepade president Fernández de Kirchner Argentinas krav på Falklandsöarna och uppmanade än en gång London att gå med på förhandlingar om öarnas status
September
Sjukskrevs president Fernández de Kirchner i en månad för en mindre hjärnblödning. Hon ska opereras i oktober. Detta innebar att hon inte tar aktiv del i kampanjen inför kongressvalet i oktober
Oktober
Godkände Högsta domstolen att den medielag som antogs 2009 är förenlig med författningen. Det betyder att flera större mediebolag nu måste delas upp
I kongressvalet den 27 oktober förlorade Segerfronten röster men lyckas ändå få majoritet i både senaten och deputeradekammaren
December
Friade en domstol den förre presidenten Fernando de la Rua från anklagelser för att år 2000 ha mutat senatorer för att de skulle godkänna en kontroversiell arbetsmarknadsreform
2014
Januari
Föll värdet på den argentinska peson till den lägsta på tolv år gentemot dollarn. Finansminister Axel Kicillof sade att regeringen var oroad över situationen, men skyllde de största problemen på valutaspekulanter
Införde Argentina restriktioner för internethandel från utlandet för att förhindra att kapital förs ut ur landet. Enligt de nya reglerna får argentinarna bara köpa två varor om året för sammanlagt 25 dollar. Dessutom måste de betala 50 % i skatt på varans pris
Februari
Presenterade regeringen ett nytt index för att mäta inflationen anpassade till de krav som IMF ställt
Mars
Strejkade lärare för högre löner. Regeringen utlovade löneförhöjningar på 22 % vilket lärarna avvisade. Trots att en domstol beordrade dem att återgå till arbetet fortsatte lärarna att strejka
April
Utlöste fackföreningar en 24-timmars generalstrejk i hela landet i protest mot regeringens ekonomiska politik, som facket anser är orsaken till det folkliga missnöjet med hög inflation, låga löner och höjda skatter. Enligt fackförbunden deltog över en miljon människor i strejken
Maj
Enades Argentina med de utländska regeringarna inom Parisklubben om villkoren för att återbetala sin skuld till klubben på 9,5 miljarder dollar. Skulden ska betalas tillbaka successivt över fyra år med start i maj 2015
Juni
Avslog USA:s Högsta domstol ett överklagande av en ekonomisk dom som beordrat Argentina att betala mer än 1,3 miljarder dollar till amerikanska hedgefonder. Domen kunde leda till att krav från andra långivare också måste betalas vilket ledde till att värdet på börsen i Buenos Aires faller och Argentinas internationella kreditvärdighet sänktes. President Fernández de Kirchner sade att Argentina inte hade råd att betala skulderna till hedgefonderna och att hon som president inte tänker låta sig utpressas.
Åtalades vicepresident Amado Boudou för korruption och riskerade att dömas till sex års fängelse
Juli
Passerades den slutliga tidsgränsen för betalningen av skulderna till hedgefonderna utan att Argentina betalade dessa vilket ledde till att flera kreditvärderingsinstitut sänkte Argentinas status ytterligare. Landet förklarades befinna sig i begränsad statsbankrutt då regeringen inställt en del låneinbetalningar. Regeringen förnekade att så var fallet
Augusti
Utlyste Fackföreningarna en ny generalstrejk i slutet av månaden. Enligt arrangörerna deltar 80 % av arbetarna i strejken
Skickade den argentinska regeringen en handelsdelegation till Moskva för att diskutera ökad jordbruksexport från Argentina till Ryssland, trots att landet är föremål för internationella ekonomiska sanktioner på grund av annekteringen av Krim.
Oktober
Skickade Argentina, som första latinamerikanska land, upp en egen satellit kallad Arsat 1 vilket skall resultera i lägre hyra till utländska bolag för telekomförbindelser
Slöt det statliga oljebolaget YPF ett avtal med ryska Gazprom om naturgasprospektering
2015
Januari
Anklagade åklagaren Alberto Nisman president Fernández de Kirchner för att ha deltagit i en mörkläggning av Irans roll i ett bombattentat mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994. Nisman utsågs 2004 av Néstor Kirchner för att utreda terrorattentatet som krävde 85 liv. 2006 pekade han ut flera iranier som han hävdade låg bakom dådet
18 januari Hittades åklagaren Nisman död i sitt badrum. Enligt polisen tyder obduktionen på att han själv har avlossat det dödande skottet. Nisman skulle dagen efter ha vittnat mot president Fernández de Kirchner inför en kongresskommitté. Nismans död utlöste protester med tusentals deltagare i Buenos Aires och flera andra argentinska städer. Presidenten uppgav efter några dagar att Nisman inte begick självmord utan att mordet på honom ingick i en komplott för att smutskasta regeringen
Februari
Slöt Argentina ett avtal med det kinesiska bolaget China National Nuclear Corporation om att bygga två nya kärnkraftverk
I slutet av månaden avgjorde domaren Daniel Rafecas att det inte fanns några bevis mot president Fernández de Kirchner och utrikesminister Timernan som motiverar ett åtal om en mörkläggning av Irans roll i ett bombattentat mot ett judiskt center i Buenos Aires
Den 18 februari, en månad efter Nismans död, samlades hundratusentals argentinare i en tyst manifestation i Buenos Aires, organiserad av stadens åklagare. I manifestationen deltog även Nismans familj och flera oppositionspolitiker. Liknande protester hölls även i andra argentinska städer
Inleddes en rättslig utredning i mitten av månaden för att utreda anklagelserna om presidenten och utrikesministern försökt att mörklägga Irans roll i ett bombattentat mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994. Oenighet rådde vem som skulle utreda ärendet varför Nismans familj startar en egen utredning av hans död som leddes av hans före detta hustru Sandra Arroyo Salgado, som själv är domare
Uppgav tidningen Clarín att bland papper som har hittats i Alberto Nismans lägenhet fanns ett utkast till en häktningsorder för presidenten och utrikesministern
Mars
Aviserade regeringen en nationalisering av all pendeltågstrafik. Processen med ökad statlig inblandning i järnvägarna inleddes 2012/2013 efter flera svåra tågolyckor
April
Dömdes den förra finansministern Felisa Miceli till en villkorlig fängelsedom på tre år för korruption. Hon förbjöds också att inneha ett offentligt ämbete under sex år
Juni
Genomfördes en stor transportarbetarstrejk som lamslog stora delar av Argentina. Syftet med strejken var att få löneökningar som kompenserade för den höga inflationen
Hölls stora demonstrationer mot kvinnovåldet. Demonstrationen i Buenos Aires samlade omkring 200 000 deltagare
Augusti
Ställdes förre presidenten Carlos Menem och tolv andra personer inför rätta anklagade för att ha förhindrat utredningen av självmordsattentatet mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994, då 85 människor dödades
Oktober
I presidentvalet blev det jämn kamp mellan Scioli som fick flest röster, nästan 37 %, mot drygt 34 % Macri. Valresultatet innebar att det behövdes en andra valomgång
I kongressvalet förlorade Segerfronten sin majoritet i deputeradekammaren, men blir ändå största parti med 114 av de 257 mandaten. Macris Cambiemos fick 43 mandat och UNA 27 mandat. I senatsvalet fick Segerfronten fick 38 mandat
November
I andra omgången av presidentvalet vann PRO:s Macri med knapp marginal. Han fick 51,5 % av rösterna mot 48,5 % för Segerfrontens kandidat Scioli
December
Drabbades norra Argentina av svåra översvämningar, som ledde till att minst 20 000 människor tvingas att lämna sina hem
Undertecknade president Macri ett dekret om att inrätta ett nytt statligt telekommunikationsorgan som ska ersätta två befintliga, AFSCA som utdelar licenser och ska förhindra monopolbildning och AFTIC som har en mer teknisk funktion
Uppgav regeringen att ingen statistik kommer att publiceras förrän det statliga statistikverket Indec har reformerats och siffror som rör BNP, inflation och fattigdom går att lita på igen
Dömde en federal domstol den förre presidenten Carlos Menem till fyra års fängelse för förskingring, som senator var han dock immun mot åtal
Argentina historia modern
2016
Januari
Meddelade president Macri att alla dokument kring åklagaren Alberto Nismans död i januari 2015 skulle offentliggöras och att han skulle göra allt han kunde för att rättvisa skulle skipas i fallet
Februari
Skrev regeringen under ett avtal om att betala 4,6 miljarder dollar till amerikanska hedgefonder. Därmed var en 15 år lång tvist på väg att lösas
Demonstrerade tusentals offentliganställda utanför presidentpalatset i Buenos Aires för att protestera mot att många inom den statliga byråkratin förlorade sina anställningar efter presidentbytet. Sedan årsskiftet hade omkring 21 000 anställda avskedats
Lämnade 18 kongressledamöter partiet Segerfronten för att bilda en grupp som förespråkar en mer moderat politisk linje
Mars
Godkändes president Macris avtal med hedgefonderna av senaten efter en tolv timmar lång debatt
Godkände deputeradekammaren president Macris avtal med hedgefonderna
April
Demonstrerade tusentals människor i Buenos Aires mot president Macris planerade nedskärningar inom den offentliga sektorn och minskningar av statliga utgifter vilket skulle kunna resultera i att mer än 150 000 personer miste sina arbeten
Utredde en domare om den förra presidenten Fernández de Kirchner utreder hur det kom sig begått ekonomiska oegentligheter
Fanns president Macris namn med i de dokument som läckte ut från den panamanska advokatbyrån Mossack Fonseca. Enligt Argentinska medier var han direktör för ett brevlådeföretag i Bahamas 1998 – 2007. Macris hade inte någon gång redovisat detta och hävdade att inga fel begåtts
Maj
Åtalades den tidigare presidenten Cristina Férnandez de Kirchner för att ha manipulerat centralbankens valutatransaktioner under sina sista månader vid makten. Även den förre finansministern Axel Kicillof, den dåvarande centralbankschefen Alejandro Vanoli och tolv andra omfattades av åtalet
Juni
Greps José López, som var med i Fernández de Kirchners regering, när han försökte gömma undan stora penningbuntar, omkring 9 miljoner dollar, i utländsk valuta i ett kloster. Enligt åklagarmyndigheten var han därmed misstänkt för penningtvätt
Juli
Beordrade en domare den tidigare presidenten Fernandez de Kirchners tillgångar skulle frysas på grund av anklagelserna om bedrägliga valutatransaktioner
Augusti
Genomförde tusentals personer en demonstration i Buenos Aires mot den höga arbetslösheten
September
Förhandlingarna med Storbritannien om bättre relationer efter kriget vid Falklandsöarna har gett resultat och i ett gemensamt uttalande säger länderna att man skall börja samarbeta på flera områden dessutom skall en flygförbindelse upprättas mellan länder i regionen och öarna
December
Åtalades den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner för att ha gynnat en vän vid utdelandet av offentliga byggkontrakt i Patagonien. Domaren gav order om att motsvarande 630 miljoner dollar av Fernández de Kirchners tillgångar skulle frysas under rättsprocessen. Förutom ex-presidenten åtalades fastighetsmagnaten Lazaro Baez, den dåvarande planeringsministern Julio de Vido och vice ministern för offentliga arbeten José López. Fernández de Kirchner avfärdade anklagelserna
Avskedade president Macri finansminister Alfonso Prat-Gay för att komma tillrätta med landets ekonomiska problem. Till ny finansminister utsågs Nicolas Dujovne. Enligt den argentinska handelskammaren har 6 000 företag tvingats stänga under året och omkring 200 000 människor hade förlorat sina arbeten
Slöt Argentina och Storbritannien ett avtal som skulle göra det möjligt att identifiera 123 argentinska soldater som är begravda på Falklandsöarna. Männen stupade under Falklandskriget 1982
2017
Mars
Beslutade en domare att förra presidenten Fernández de Kirchner skulle ställas inför rätta för bedräglig hantering av statsfinanserna. Åtalet omfattade också den förre finansministern Axel Kiciloff och den förre centralbankschefen Alejandro Vanoli
April
6 april Genomfördes en dygnslång generalstrejk som lamslog Buenos Aires
Godkände senaten en legalisering av cannabis för medicinskt bruk. Lagen hade tidigare antagits av deputeradekammaren
Augusti
Samlades åter tusentals människor i Buenos Aires för att protestera mot regeringens ekonomiska politik och framförde krav på att nya jobb skulle skapas
September
Demonstrerade tusentals personer i Buenos Aires och andra städer och krävde att president Macri skulle göra mera för att ta reda på vad som har hänt människorättsaktivisten Santiago Maldonado som försvann i Patagonien augusti i samband med en protest för mapuchefolkens rättigheter
Oktober
Stärkte president Macris allians Cambiemos sin position i valet till senaten och deputeradekammaren och blev största parti i 13 av de 23 provinserna. Alliansen lyckades dock inte få egen majoritet kongressen. Cambiemos ökade sina mandat i deputeradekammaren från 86 mandat till 107 (130 mandat krävdes för egen majoritet). I senaten ökade de sina mandat från 15 till 24 (37 mandat krävdes för egen majoritet)
Greps den förre planeringsministern Julio de Vido sanklagad för, bland annat, att ha skott sig genom att ta ut ett överpris på flytande gas och förskingring i samband med en gruvaffär
Hittades den försvunne människorättsaktivisten Santiago Maldonado död vid en flodbank
November
Slog en domare fast att människorättsaktivisten Santiago Maldonado, som hittades död efter att ha varit försvunnen i 78 dagar, drunknade i Chubutfloden. Företrädare för Maldonados familj kräver dock att polisutredningen skulle fortsätta
Dömdes två före detta militärer, Alfredo Astiz och Jorge Eduardo Acosta, till livstids fängelse för brott mot mänskligheten. De dömdes för att ha mördat och torterat 100-tals oppositionsaktivister vid marinens mekaniska skola i Buenos Aires under militärdiktaturen 1976 − 1983. En av de dödade var Dagmar Hagelin som hade svenskt medborgarskap. Ytterligare 27 personer dömdes till livstids fängelse och 19 personer dömdes till straff på mellan 8 och 25 års fängelse. Sex personer frikändes
15 november Försvann ubåten ARA San Juan spårlöst i Sydatlanten på väg till Antarktis. Ombord på båten fanns 44 besättningsmän. Trots omfattande eftersökningar hittades inte ubåten
Greps den förre vicepresidenten och ekonomiministern Amado Boudou anklagad för, bland annat, penningtvätt och för att ha gömt undan tillgångar
December
Fastställde en federal domare att åklagaren Alberto Nisman inte begick självmord utan mördades i januari 2015. Nisman skulle dagen innan han mördades ha vittnat mot den dåvarande presidenten Cristina Fernández de Kirchner. Målet gällde en misstänkt mörkläggning av terrordådet mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994
Bröt våldsamheter ut i samband med en demonstration i Buenos Aires mot en planerad pensionsreform. Militärpolis sätter in vattenkanoner och tårgas mot stenkastande demonstranter. Syftet med pensionsreformen var att spara pengar. Efter en 17 timmar lång debatt godkände deputeradekammaren senare regeringens pensionsreform
Åtalade en federal domare den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner för förräderi och begärde att senaten upphävde den åtalsimmunitet hon hade i egenskap av senator, så att hon kan häktas. Fernández anklagades för att ha deltagit i försök att dölja Irans inblandning i terrorattentatet mot det judiska centret i Buenos Aires 1994
2018
Januari
För att komma till rätta med landets ekonomi aviserade president Macri att var fjärde anställd inom departementen ska sägas upp och inga statsanställda skulle få löneökningar under det kommande året. Detta skulle ge en besparing på omkring 77 miljoner dollar. Dessutom infördes förbud för ministrar att anställa familjemedlemmar vid departementen och stora statliga företag
Maj
För första gången på 25 år besökte en brittisk utrikesminister, Boris Johnson, Argentina
Dömdes en katolsk präst till 25 års fängelse för att under perioden 1985 till 1993 ha förgripit sig sexuellt på sju pojkar i 13-14-årsåldern som bodde i skolans internat
Väcktes åtal mot 26 argentinska officerare anklagade för att ha torterat sina egna soldater under Falklandskriget. Fallet togs först upp 2017, men nya fakta framkom sedan säkerhetsklassningen av militära dokument från tiden för kriget har tagits bort
Sökte Argentina hjälp från IMF för att kunna avvärja en akut ekonomisk kris
Juni
Genomfördes en generalstrejk i protest mot regeringens beslut att låna 50 miljarder dollar från IMF eftersom lånet krävde ekonomiska reformer
Den fortsatta nedgången för pesons värde fick president Macri att avskeda två ministrar, en av dem var energiminister Juan José Aranguren som erkände att han hade hela sin förmögenhet utomlands eftersom han inte litade på den argentinska ekonomins utveckling. Även centralbankschefen Federico Sturzenegger fick lämna sin post
Beviljade IMF Argentina ett lån på 50 miljarder dollar för att landet ska komma till rätta med sina ekonomiska problem
Augusti
Höjde den argentinska centralbanken styrräntan från 45 % till 60 %, trots detta förlorade peson i värde mot dollarn
Dömdes den förre vicepresidenten Amado Boudou till fem år och tio månaders fängelse för mutbrott och för att ha genomfört affärstransaktioner som inte var förenliga med hans ämbete. Ytterligare fem personer dömdes för inblandning i korruptionsskandalen som avslöjades 2012
Greps 16 affärsmän och före detta regeringstjänstemän efter nya avslöjanden om korruption under Cristina Fernández de Kirchners tid vid makten
September
Utlovade IMF ytterligare stöd till Argentina för att hjälpa landet komma till rätta med den ekonomiska krisen
Avgick centralbankschefen Luis Caputo efter bara tre månader på sin post. Ny centralbankschef blev Guido Sandleris
Demonstrerade tiotusentals personer i Buenos Aires mot regeringens nya krisbudget
Oktober
Efter en lång debatt godkände deputeradekammaren regeringens krisbudget
November
17 november Hittades ubåten ARA San Juan, som försvann den 15 november, 2017 av ett amerikanskt företag på 800 meters djup i norra Patagonien, ett 40-tal mil från kusten. Ubåten ska ha krossats av trycket när den sjönk. Anhöriga till de 44 besättningsmännen krävde att deras kvarlevor skulle bärgas, men den argentinska regeringen sade att man inte har råd med det
December
En federal domstol bekräftade att den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner kommer att ställas inför rätta för att ha tagit emot tiotusentals dollar i mutor under sin tid vid makten
Stämde Mapuchefolket som lever i södra Argentina företagen Exxon, Total och Pan American Energy för skador de orsakat på miljön i närheten av staden Anelo i Patagonien. Enligt en undersökning som gjordes av miljöorganisationen Greenpeace har bolagen utan tillstånd dumpat miljöfarligt avfall som utgjorde en fara för både människor och djur i området
Dömdes två före detta chefer för det amerikanska bilföretaget Ford i Argentina, Hector Sibilla och Pedro Muller, till tolv respektive tio års fängelse för att de samarbetat med militärjuntan mellan åren 1976 och 1983. De dömdes för att ha försett myndigheterna med information om fackliga ledare som senare kidnappades och torterades
2019
Januari
10 januari Fortsatte de stora demonstrationerna i Buenos Aires mot regeringens åtstramningspolitik. Demonstrationer hölls sedan varje torsdag månaden ut
Februari
Friade en domstol den förre presidenten Carlos Menem från anklagelser om mörkläggning kring ett terrorattentat mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994. Juan Jose Galeano, domare som ledde utredningen av dådet, dömdes till sex års fängelse för förskingring och undanhållande av bevis. Den förre chefen för Argentinas underrättelsetjänst, Hugo Anzorreguy, dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för att ha hindrat utredningen. Dådet krävde 85 människors liv
Ägde nya, stora demonstrationer rum i Buenos Aires för att protestera mot åtstramningspolitiken, växande arbetslöshet och de stora prisökningarna
Mars
Inleddes ännu en rättsprocess mot den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner. Nu om olaglig import av flytande gas. Det pågick tio rättsprocesser mot henne samtidigt
April
Demonstrerade åter tusentals människor mot regeringen åtstramningspolitik och för att visa på motståndet mot att Macri åter skulle väljas om president i höstens val
Maj
Genomfördes en landsomfattande 24-timmarsstrejk i protest mot president Macris åtstramningspolitik
Demonstrerade tusentals personer utanför kongressbyggnaden i Buenos Aires för att landets hårda abortlagstiftning liberaliseras. Enligt det argentinska hälsodepartementet genomförs 350 000 illegala aborter om året i Argentina, men kvinnogrupper hävdar att antalet är betydligt högre
Vann Juan Schiaretti från Peronistpartiet guvernörsvalet i Cordoba-provinsen
Skottskadades Héctor Olivares, medlem i representanthuset för Radikalpartiet, svårt i ett attentat nära kongressbyggnaden i Buenos Aires. Han avled kort därefter på ett sjukhus. En av hans rådgivare Miguel Yadón dödades också i attentatet
Juni
Efter 20 år av förhandlingar slöt Argentina och övriga länder i Mercosur ett frihandelsavtal med EU. Avtalet är det näst största EU slutit och omfattade 780 miljoner människor samt en fjärdedel av världens BNP. Både miljöorganisationer och bönder i EU var kritiska till avtalet
Drabbades Argentina, Uruguay och delar av Paraguay av ett stort strömavbrott. Totalt drabbades nästan 50 miljoner människor
Dömdes José López, f d minister, till sex års fängelse för korruption. Han greps 2016 när han försökte gömma resväskor som innehöll 9 miljoner dollar i ett kloster
Juli
Då Argentina kunde visa upp ett överskott i statens finanser på mer än 700 miljoner dollar beviljade IMF landet en ny låneutbetalning på 5.4 miljarder dollar
Augusti
Avgick finansminister Nicolás Dujovne efter en ekonomiskt turbulent vecka, då bland annat den argentinska peson tappat 20 % av sitt värde gentemot dollarn
September
Röstade deputeradekammaren enhälligt för nya krisåtgärder som skulle ge den fattiga befolkningen livsmedelshjälp, vilket skulle ske genom ökade anslag till en rad sociala program för att organisera soppkök med mera. Åtgärdspaketet måste dock godkännas av senaten innan det kan träda i kraft
Införde regeringen nya valutakontroller för att förhindra fortsatt kapitalflykt vilket kunde leda till att den allvarliga ekonomiska krisen kunde förvärras ytterligare
Oktober
Skärpte Argentinas centralbank valutakontrollerna ytterligare för att förhindra att ännu mer kapital skulle försvinna ur landets valutareserv
27 oktober Vann vänsterkandidaten Alberto Fernández presidentvalet redan i första valomgången med omkring 48 % av rösterna, Den sittande presidenten Mauricio Macri fick cirka 40 % av rösterna. Vinnare i vicepresidentvalet blev den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner. Valdeltagandet låg på omkring 81 %
December
10 december Tillträdde Alberto Fernández som landets nya president
12 dember Kom Bolivias förre president Evo Morales och flera före detta ministrar till Argentina där president Alberto Fernández beviljat dem politisk asyl
15 december Utlämnades det före detta argentinska polisbefälet Mario Sandoval från Frankrike, där han varit medborgare sedan 1997. Sandoval är misstänkt för att ha gjort sig skyldig till tortyr under åren av diktatur i Argentina 1976−1983
Antog senaten regeringens ekonomiska krisprogram som innehöll, bland annat skattehöjningar för medel- och höginkomsttagare, nya skatter på jordbruksexport och skattelättnader för mer utsatta grupper, samt nya valutakontroller
2020
Februari
13:e Hittade argentinska forskare ett 90 miljoner år gammalt dinosaurieskelett i Patagonien. Arten antogs vara en avlägsen släkting till Tyrannosaurus rex, men betydligt mindre än den
13:e Inledde Argentina och IMF nya förhandlingar i Buenos Aires om villkoren för delar av landets utlandsskuld. President Alberto Fernández hävdade att Argentina inte kan betala tillbaka på skulden så länge ekonomin inte växer
20:e Höll IMF med om den argentinska regeringens analys om att landets utlandsskuld har blivit för stor för landet att hantera och att lånen måste omförhandlas. I slutet av 2019 motsvarade den 90 % av Argentinas BNP. IMF uppmanade sina privata långivare att gå med på vissa skuldavskrivningar
Mars
13:e Utlyste Argentina ett årslångt hälsonödläge på grund av coronapandemin. Flyget från länder med högt smittläge stoppades i 30 dagar. Landet hade nu 33 bekräftade fall av covid19 och en person hade avlidit i sjukdomen
20:e Sattes hela landet i karantän på grund av coronapandemin, invånarna fick endast lämna sina hem för att handla mat och mediciner och alla som inte hade samhällsnödvändiga funktioner uppmanades att hålla sig hemma
24:e Införde regeringen prisstopp på över 2 300 basvaror, huvudsakligen livsmedel, hygienprodukter och olika hushållsvaror
April
26:e Argentina hade nu 3 780 bekräftade fall av covid19 och 185 personer hade avlidit av sjukdomen
28:e Förbjöds allt kommersiellt flyg, både inrikes och utrikes, fram till den 1 september och flygbolagen tilläts inte att sälja några flygbiljetter under fyra månader i ett försök att bromsa coronapandemin
Maj
22:a Ställde Argentina in en betalning på 500 miljoner dollar i ränta på sin obligationsskuld på grund av att man inte hade förmåga att betala. Förhandlingarna med långivare om en skuldnedskrivning som pågått ett tag fortsatte
Augusti
3:e Lyckades, efter långa förhandlingar, Argentina nå en uppgörelse med tre grupper av långivare kring förfallna obligationsskulder på 65 miljarder dollar
18:e Demonstrerade tusentals personer runt om i landet för att protestera mot president Alberto Férnandezs beslut att förlänga restriktioner som har införts med anledning av coronapandemin. Till dags dato hade fler än 300 000 bekräftat vara smittade av covid19 och omkring 6 000 personer hade avlidit i sjukdomen
20:e Ekonomiska rapporter visade att den argentinska ekonomin krympte med 13 % under årets första kvartal, jämfört med samma period året före, delvis beroende på coronapandemin
25:e Till dags dato hade Argentina nu omkring 350 000 bekräftat sjuka i covid19 och nästan 7 400 personer hade avlidit i sjukdomen
26:e Inledde Argentina nya förhandlingar med IMF om villkoren på amortering av det krislån man fick 2018
31:a Godkände tre grupper av privata långivare det avtal om skuldnedskrivningar som slöts den 3:e augusti. Uppgörelsen innebar att långivarna godkände en skuldnedskrivning på nästan 45 %, Argentina hade begärt en nedskrivning med 61 %
September
18:e Argentina hade nu haft över 600 000 bekräftade fall av covid19 och fler än 10 000 personer hade avlidit i sjukdomen
Oktober
14:e Protesterade tusentals människor i Buenos Aires och flera andra större städer mot regeringens coronastrategi och mot de svåra följder som restriktionerna fått för landets och medborgarnas ekonomi. Argentina hade nu fler än 900 000 bekräftade fall av covid19 och drygt 24 000 personer hade avlidit i sjukdomen
20:e Argentina hade nu haft sammanlagt över en miljon fall av covid19 och 26 700 personer hade avlidit av sjukdomen
November
10:e Antalet avlidna i covid19 uppgick nu till nästan 35 000 personer
25:e Utlyste regeringen tre dagars landssorg för att hedra fotbollstjärnan Diego Maradona som hastigt avlidit vid 60 års ålder
December
11:e Röstade kongressen för att liberalisera landets abortlagar efter en 20 timmar lång debatt. För att lagen skall vinna laga kraft måste även senaten rösta för den
30:e Röstade senaten för att liberalisera landets strikta abortlagstiftning efter en 12 timmar lång debatt. Abort kommer nu att vara tillåtet från den 14:e graviditetsveckan
2021
Januari
14 januari
Skrev president Alberto Fernández under den nya lagstiftningen som antogs i december 2020 som gör det lagligt att göra abort fram till och med vecka 14 i graviditeten. Enligt regeringen har omkring 3 000 kvinnor avlidit varje år sedan 1983 i samband med illegala aborter
Februari
14 februari
Utlyste president Alberto Fernández tre dagars landssorg efter att den förre presidenten Carlos Menem avlidit i en ålder av 90 år
21 februari
Tvingades hälsominister González García att avgå när det avslöjats att han låtit anhöriga gå före i vaccinkön mot covid-19
24 februari
Enligt ekonomiska rapporter minskade Argentinas ekonomi med 10 % under 2020 på grund av coronapandemin, största nedgången var i april och maj då större delen av samhället var nedstängt
27 februari
Samlades tusentals människor på olika platser i Argentina för att protestera mot att högt uppsatta personer med band till regeringen hade fått gå före i kön för att få covidvaccin trots att de inte arbetade inom vården,. Vårdpersonal och personer över 80 år var prioriterade
Mars
31 mars
En studie gjord av statistikmyndigheten i 31 större städer visade att fler än två av fem argentinare nu levde under fattigdomsgränsen, en ökning med 6 % sedan slutet av 2019. Försämringen berodde till stor del på coronapandemin och på grund av flera år av ekonomisk kris i landet och hög inflation
April
3 april
Meddelades att president Alberto Fernández testats positivt för covid-19 trots att han var vaccinerad mot sjukdomen. Hittills hade nu omkring 55 000 personer avlidit i i covid-19
30 april
Förlängdes utegångsförbudet för att förhindra spridning av coronaviruset i ytterligare tre veckor i Buenos Aires och att skolorna i huvudstadsområdet skulle hållas stängda i två veckor. Minst tre miljoner invånare var nu smittade av covid-19 och 63 000 personer hade avlidit i sjukdomen
Maj
18 maj
Aviserade argentinska köttproducenter en veckas strejk för försäljning av nötkött som svar på att regeringen införde ett 30 dagar långt stopp för export av nötkött för att försöka hålla priserna nere på den inhemska marknaden
23 maj
Återinfördes restriktioner i nio dagar i ett försök att dämpa spridningen av covid-19. Skolorna stängdes och bara butiker som ansågs sälja livsnödvändiga varor fick hålla öppet. Invånarna fick bara vistas utomhus fram till klockan sex på kvällen och då bara i närheten av sina hem
Juni
13 juni
Greps överste Walther Klug Rivera, en chilensk före detta militär, som 2014 dömdes till tio års fängelse i Chile i Argentina dit han tog sig på illegal väg. Walther Klug Rivera var dömd för mord på 23 personer under Augusto Pinochets diktatur. Han utvisades till Chile
22 juni
Efter ett trettio dagar långt uppehåll kom köttexporten igång igen. Regeringen kvoterade dock hur mycket kött som fick exporteras, cirka 50 % av vad den var vid samma tid 2020. Undantaget var hormonfritt kött som såldes till EU
22 juni
Kom Argentina överens med långivare inom Parisklubben, som består av 22 länder, om att skjuta på stora delar av en avbetalning av skulder. Argentina hade inte klarat av att amortera hela skulden på 2,4 miljarder dollar om man inte fått anstånd
September
22 september
Betalade Argentina tillbaka nästan 1,9 miljarder dollar till IMF på ett lån som uppgick till 44 miljarder dollar
Oktober
14 oktober
Införde regeringen och landets privata sektor ett tre månader långt prisstopp på över 1 200 varor i ett försök att bromsa inflationen som varit över 50 % det senaste året
November
14 november
Blev mellanårsvalet till parlamentets båda kamrar ett bakslag för president Alberto Férnandez peronistallians Fronten för alla som fick omkring 34 % av rösterna. Oppositionsalliansen Tillsammans för förändring (JxC) fick nästan 42 % av rösterna. Även i senaten förlorade regeringsalliansen sin majoritet. Regeringssidan förlorade även sin majoritet i parlamentets underhus, deputeradekammaren, där den fick 116 av 257 mandat. Valdeltagandet låg på lite drygt 70 %, trots att det är obligatoriskt att rösta i Argentina
December
1 december
Skulle åtal väckas mot den förre presidenten Mauricio Macri då han enligt en domare brutit mot de lagar som styr Argentinas underrättelseverksamhet genom att begära ut dokument om familjerna till de marinsoldater som omkom ombord på en ubåt som sjönk år 2017. Macri som var president under åren 2015 och 2019 hävdade att målet mot honom var politiskt motiverat
2022
Januari
28 januari
Kom Argentina överens med IMF om återbetalningen av ett lån från 2018 på drygt 44 miljarder dollar som tecknades under en för landet svår ekonomisk period
Februari
6 februari
Slöt Argentina ett avtal med Kina om anslutning till det kinesiska Sidenvägsinitiativet, BRI, med satsningar på infrastruktur och ökat ekonomiskt samarbete, inte minst inom jordbrukssektorn. Avtalet tecknades under president Alberto Fernández besök i Kina
25 februari
Krävde oppositionspartierna att president Alberto Fernández skulle fördöma Rysslands invasion av Ukraina hårdare, vilket han gjorde i början av mars
Mars
3 mars
Kom Argentina överens med IMF om en återbetalningsplan på ett lån från 2018 på drygt 44 miljarder dollar som tecknades under en för landet svår ekonomisk period. Återbetalningen kommer att ske mellan 2026 och 2034
Maj
19 maj
Fastslog en domstol att den argentinska staten var ansvarig för en massaker på 400 medlemmar av ursprungsfolken qom och moqoit år 1924. Massakern ägde rum i samband med protester i den nordliga regionen Chaco där många från qom och moqoi arbetade under slavliknande förhållanden på mark som tagits över av europeiska nybyggare. Inga skadestånd skulle betalas ut, men domstolen beordrade att massakern skrevs in i skolornas läroplan och man ska fortsätta att söka efter offrens kvarlevor
24 maj
Nådde president Fernández och hans hustru Fabiola Yanez en uppgörelse i domstol om att donera motsvarande 25 000 dollar för att en rättsprocess mot dem, för brott mot coronarestriktionerna, skulle läggas ned. Pengarna skulle gå till ett institut som forskar om vaccin
Juli
2 juli
Avgick ekonomiminister Martin Guzmán efter en veckas politisk och ekonomisk turbulens, bland annat på grund av att inflationen stigit med 60 % under det senaste året. Ny ekonomiminister blev Silvina Batakis
7 juli
Dömdes tio före detta militärer och poliser till livstids fängelse för brott som de begick under den argentinska diktaturen 1976–1983. De fälldes för bland annat mord, kidnappning, tortyr och våldtäkter som begicks på militärbasen Campo de Mayo
30 juli
Utsågs Sergio Massa, från Peronistiska förnyelsefronten som ingick i den styrande alliansen, till minister med huvudansvar för ekonomi, utveckling, jordbruk och relationer med internationella organisationer. Syftet var att hitta vägar för att Argentina skulle kunna ta sig ur den svåra ekonomiska krisen
Augusti
28 augusti
Samlades tusentals människor i Buenos Aires, och i flera andra argentinska städer, för att visa sitt stöd för vicepresident Cristina Kirchner som stod inför rätta för att ha förskingrat offentliga medel under sin tid som president mellan åren 2007 och 2015. Åklagaren begärde att hon skulle dömas till tolv års fängelse och förbjudas inneha offentliga ämbeten för resten av livet. Kirchner var inblandad i flera rättsprocesser men hade som medlem av senaten viss immunitet mot åtal
September
1 september
Överlevde vicepresident Cristina Kirchner ett mordförsök, en man riktade en pistol mot hennes huvud och tryckte av men inget skott avlossades trots att pistolen var laddad med fem skott. En 35-årig man född i Brasilien greps som misstänkt för dådet. Senare greps ytterligare tre personer misstänkta för att ha hjälpt honom
3 september
Demonstrerade hundratusentals människor i Buenos Aires för avstånd från politiskt våld
Oktober
10 oktober
Beviljade IMF Argentina ett nytt lån på 3,8 miljarder dollar som stöd för de insatser regeringen gjort för att bromsa den höga inflationen
December
6 december
Dömdes vicepresident Cristina Kirchner av en domstol i Buenos Aires till sex års fängelse för korruption. Hon förbjöds också från att inneha offentliga ämbeten för resten av livet. Hon fälldes för bedrägerier där motsvarande omkring 1 miljard dollar förskingrades via offentliga kontrakt under sin tid som president 2007–2015
Mer information om Argentina:
Min resa till Argentina med foton och reseberättelse
Landsfakta (yta, folkmängd, folkgrupper, läskunnighet, befolkningspyramid, BNP, flagga mm)
Argentina turism Visit Argentina
Sidan uppdaterad: 250108
Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik
Edit