Egypten, historia mm

Egypten,
historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

Fakta om Egypten som historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

Några platser jag besökte i Egypten under min resa: kairo, giza, pyramiderna, luxor, konungarnas dal, drottningarnas dal, karnak, assuan, elefantineön, abu simbel och daraw, rainer stalvik 

Egyptens historia, som tillhör världens äldsta, har förtrollat människor i flera tusen år. Många har fascinerats av de mäktiga pyramiderna i Giza, templen i Abu Simbel, Luxor och Karnak, Konungarnas Dal och Drottningarnas Dal etc. Men Egypten har mycket mer att erbjuda än detta. Här finns stora, mäktiga ökenområden och den bördiga Nildalen, ett av världens mest tättbefolkade område. Det historiska arvet har påverkat Egyptens befolkning och lever kvar än idag.

Min rundresa i Egypten gav mig möjlighet att besöka alla de klassiska sevärdheterna, oaserna djupt inne i den Västra Öknen (Libyska Öknen), en seglats på Nilen, kamel- och kreatursmarknaderna i Daraw och bjöd på många spännande möten med människor. Jag besökte bland annat Kairo, Giza, Luxor, Assuan, Elefantineön och Abu Simbel. Detta var en resa som överträffade alla mina förväntningar, med råge.

Läs om min resa     egypten-resa

Egypten äldre historia i korthet

Vid den mäktiga Nilen uppstod för tusentals år sedan en av världens äldsta civilisationer när nomader och samlarfolk bildade bosättningar på dess bördiga stränder. Behovet att reglera Nilens årligt återkommande översvämningar tvingade folken att samarbeta vilket gav upphov till världens första större centralstyrda stat. Omkring år 3 000 före Kristus enades Övre och Nedre Egypten och riket kom att styras av en kung, farao, som ansågs vara gudomlig garant för välstånd och fred.

I tre årtusenden blomstrade det faraoniska Egypten under perioder som benämns Gamla Riket, c:a 2700 – 2270 före Kristus, Mellersta Riket, c:a 2040 – 1675 f Kr, och Nya Riket, c:a 1550 – 1087 f Kr. Minnesmärkena efter dessa högt stående kulturer är många; pyramiderna, Sfinxen i Giza och de mäktiga templen i Luxor, Karnak, Edfu, Kom Ombo och Abu Simbel mfl.

Under en period av inre splittring erövrades Egypten av hykos, ett asiatiskt folk, cirka 1650 f Kr. Deras välde varade enbart under en kort tidsperiod och med Nya Riket inleddes en ny stor blomstringstid. Då erövrades Syrien, Nubien (Sudan) och Palestina och landet utvecklades till historiens första världsmakt.

Slutfasen av det Nya Riket präglades av förfall och Egypten hamnande, först under assyriskt styre och sedan under persiskt.

Några kända faraoner (alla årtal F Kr.)

Gamla Riket Mellersta Riket Nya Riket

Djoser (266 – 2648)
Mentuhotep II, III, IV (2055 – 1985)
Thutmosis I, II, III (1504 – 1425)
Cheops (2589 – 2566)
Amenemhet I (1985 – 1955)
Hatschepsut (1473 – 1458)
Chefren (2558 – 2532)
Sesostris I (1965 – 1920)
Neferititi (1338 – 1336)
Mykerinos (2532 – 2503)
Amenemhet II (1922 – 1878)
Tutanchamun (1336 – 1327)
Teti (2345 – 2323)
Sesostris II, III (1880 – 1855)
Ramses I (1295 – 1294)
Ramses II (1279 – 1147)

Några viktiga årtal i Egyptens historia (före Kristus)

3 000 Övre och Nedre Egypten enas till ett rike

c:a 2 700 – 2 270 Existerar Gamla Riket

c:a 2 040 – 1 675  Existerar Mellersta Riket

c:a 1 650

Under den inre egyptiska splittringen lyckas ett asiatiskt folk, hyksos, erövra Egypten

c:a 1 550 – 1 087

Existerar Nya Riket. Under denna period erövrades Syrien, Nubien (Sudan) och Palestina. Egypten utvecklades till historiens första världsmakt. I slutet av Nya riket rådde tillbakagång och förfall och Egypten hamnade först under assyriskt och sedan i ett par århundraden under persiskt styre

332

Tiden som persisk provins upphörde när Alexander den store intog Egypten och utropade sig till farao. Han grundade staden Alexandria som blev centrum för hellenistisk kultur och bildning. Efter Alexanders död övertog landet makedoniern Ptolemeus, vars ätt styrde Egypten fram till år 30 f Kr, då romarna besegrade Egyptens flotta och armé

30

Romarna besegrade Egyptens flotta och armé. Som en följd av nederlaget begick drottningen Kleopatra självmord genom att låta sig bitas av en giftorm. Egypten blev därmed en provins i det Romerska riket

Några viktiga årtal i Egyptens historia (efter Kristus)

60

Kristendomen kom till Egypten när den koptiska kyrkan grundades, troligen detta år. Kopterna förföljdes av romarna och kom, efter Romarrikets fall på 400-talet, i konflikt med den bysantinska kyrkan

642

På grund av den religiösa konflikten med Konstantinopel och hårt skattetryck gjorde att egyptierna bara gjorde lätt motstånd när de arabiska erövrarna nådde landet vilket resulterade i en omfattande arabisk invandring och att det arabiska språket tog överhanden

969

Egyptens huvudstad al-Qahira, som betyder Den segerrika, grundades under den fatamidiska perioden

1100-talet

Den kurdiske härskaren Saladin regerade över Egypten som vid denna tidpunkt var centrum i ett större välde. Saladin blev hjälte då han erövrade Jerusalem från de kristna korsfararna

1250 – 1500-talet, början

Regerades landet av mamlukerna, som från början var turkiska slavar, mamluk betyder slav, i arabiska arméer som kunnat avancera och bygga sig en egen maktställning. Baybars I, som spelade en viktig roll när mamlukerna år 1260 besegrade en attackerande mongolarmé, räknas som mamlukväldets grundare

1517 – 1914

Intogs Egypten av den turkiske sultanen Selim I och kom därefter formellt att ingå i det osmanska riket. Från slutet av 1700-talet vbar dock Egypten till stor del oberoende

1798

Inleds Napoleons treåriga erövring av Egypten. Vid denna tidpunkt var landet utfattigt efter upprepad missväxt och svält

1805

Mohammad Ali, en albansk officer i turkisk tjänst, tog makten och inledde en modernisering av landet

1869

Med hjälp av tvångsarbete byggdes Suezkanalen klar och gav därmed först Frankrike och sedan Storbritannien fäste i landet

1882

Britternas allt mer omfattande inblandning i Egyptens affärsverksamhet ledde till en nationalistisk revolt bland jordägare, köpmän och officerare. Revolten slogs ner under året genom en brittisk invasion och därefter ockuperades landet. Britterna satsade på bomullsodling för export till Storbritannien och försummade den inhemska ekonomiska utvecklingen och en påbörjad industrialisering. Detta blev grunden till att Egypten inte kom att utvecklas på ett positivt sätt

Egypten historia, modern

1907

Britternas hårda styre gav näring åt nationalistiska känslor vilket resulterade i att det bildades två egyptiska politiska partier. Egyptier skapade en egen delegation, Wafd, för att kräva självständighet vid fredskonferensen i Versailles efter första världskriget. Wafd kom att utvecklas till ett nationalistparti för både muslimer och kopter under slagordet ”Halvmånen och korset”

1919

Britterna fängslade och deporterade ledaren Zaghlul Pasha och hans medarbetare, vilket ledde till folkligt uppror med strejker och våldsamheter som krävde över åttahundra människors liv

1922

På grund av egyptiernas hårda motstånd gav britterna gav upp och förklarade Egypten självständigt, men behöll ansvaret för landets försvar och skydd av utländska intressen i landet. Fuad I, tidigare sultan, blev kung och den nya författningen föreskrev parlamentsval

1924

Det första valet gav Wafd egen majoritet i parlamentet, men partiet tvingades bort från makten efter hårda krav från britterna till följd av mordet på den brittiske befälhavaren över egyptiska armén

1928

Grundades det religiöst inspirerade Muslimska brödraskapet

1933

Skapades Det unga Egypten, en radikal nationalistisk organisation med fascistiska och nazistiska sympatier

1936

Genom en överenskommelse med egyptierna började britterna ta hem sina trupper men fick behålla en styrka i kanalzonen. Tillbakadragandet försenades dock av andra världskriget

1939 – 1945

Under andra världskriget var Egypten ett viktigt brittiskt basområde
Kriget splittrade egyptierna. Fuads son, kung Faruq, var en av de egyptier som sympatiserade med Tyskland och Italien. Wafdpartiet stöttade britterna till priset av sitt folkliga stöd då allt fler egyptier slöt upp kring de militanta högerorganisationerna

1942

Stod det viktiga slaget vid el-Alamein

1948 – 1949

Efter arabstaternas nederlag i kriget mot den nybildade staten Israel bildades den underjordiska gruppen Fria officerarna. Den egyptiska monarkin var hårt drabbad av maktkamp, korruption och vanskötsel vid denna tidpunkt

1952

Under ledning av Gamal Abdel Nasser genomförde Fria officerarna en oblodig kupp och bildade Revolutionära kommandorådet. Deras mål var att befria Egypten från brittisk dominans och skapa ett mer rättvist samhälle

1953

Kung Faruq avsattes och Egypten utropades till republik. Alla partier upplöstes och landet blev i praktiken en militärdiktatur

1954

Förbjöds Muslimska brödraskapet

1956

Valdes Nasser till president. Hans första jordreform skulle ge folket bättre levnadsvillkor och genom den väldiga Assuandammen som skulle byggas skulle man skapa mer odlingsbar mark och energi för industrialisering. Nassers utrikespolitik gjorde att Egypten kom på kollisionskurs med västmakterna och han började köpa vapen från öststaterna. Egypten vägrades därmed lån för Assuanprojektet och vände sig därför istället till Sovjetunionen

När Nasser nationaliserade Suezkanalbolaget resulterade det i det så kallade Suezkriget, då Israel, Storbritannien och Frankrike anföll Egypten. Under press från USA drog sig angriparna tillbaka, medan Nasser triumferade. Han hade nått målet att göra slut på brittisk och fransk kontroll i Egypten men istället ökade beroendet av Sovjetunionen

1960 – talet, början

Skapades Arabiska socialistunionen (ASU) vilket blev enda tillåtna politiska partiet. En andra jordreform genomfördes och Nassers politik tog ifrån den gamla överklassen makt och inflytande. Den nya, privilegierade klassen kom nu istället från den statliga och militära byråkratin.
Med sin aktiva utrikespolitik framstod Nasser som arabnationalismens ledare och blev en samlande kraft i konflikten med Israel. Nassers politik väckte enormt gensvar i arabvärlden och gav honom även prestige inom tredje världen och Alliansfria rörelsen, som Nasser var med om att grunda. Strävan efter arabisk enhet, panarabism, ledde till flera unionsförsök med bl a Syrien och Libyen, som dock misslyckades

1967

Nederlaget mot Israel i sexdagarskriget skakade Nassers ställning och utrensningar inom militären genomfördes, arbetare och studenter krävde Nassers avgång och en demokratisering av politiken

1970

President Nasser avled och efterträddes av Anwar al-Sadat, även han medlem av Fria officerarna. Till en början sågs Sadat som en övergångslösning som president men han visade sig ha starka politiska ambitioner och banade väg för en permanent författning som ökade rättssäkerheten
Assuandammen byggdes färdigt

1973

Det till en början framgångsrika oktoberkriget mot Israel stärkte Sadats ställning och bidrog till att han kunde hävda sin egen linje, som skilde sig från Nassers. För honom kom den egyptiska nationalismen före den panarabiska. Han ville lösa Egyptens svåra ekonomiska problem genom en ny politik kallad infitah, den öppna dörrens politik, som gick ut på att uppmuntra investeringar från väst och stärka den privata sektorn

1977

Upplopp och hungerkravaller skakade landet. Över 800 människor dödades och tusentals skadades i konfrontation mellan polis och demonstranter

1978

Infördes flerpartisystem i Egypten och politiskt börjar egyptierna orienterar sig mot USA
Freden med Israel ledde inte till den förbättrade ekonomin som utlovats varför stödet för den muslimska oppositionen ökade

1980

Antogs ett författningstillägg som slog fast att islamsk lag, sharia, skulle utgöra grund för all lagstiftning. Många lagar ändrades men reformerna var inte tillräckligt genomgripande för Sadats kritiker. Oppositionen växte, särskilt bland studenter. Väpnade grupper formades med krav på en islamisk stat
1981 Bröts förbindelserna med Sovjetunionen
Regimen grep ca 1 500 människor, främst ur Muslimska brödraskapet

I oktober mördades Anwar Sadat av islamistiska extremister ur gruppen Jihad, som inte accepterade freden med Israel. Hosni Mubarak blir Sadats ersättare och han försökte välja en medelväg mellan Nassers och Sadats politik. Både press och politisk debatt gavs till en början ökad frihet och oppositionella frigavs ur fängelserna

1982

Fem personer avrättades för mordet på Sadat. I Asyut, där Jihad hade sitt fäste, utbröt ett islamiskt uppror som slogs ner

1984

Vid valet tilläts de fem partier som bildats av Sadat vid sidan av det styrande Nationaldemokratiska partiet (NDP) Hosni Mubarak tillät dock aldrig den politiska oppositionen att hota hans egen maktställning. Efter mordet på Sadat infördes undantagstillstånd, som regelbundet förlängdes med hänvisning till terrorhot och behovet av stabilitet

1989

Greps över 2 000 muslimska fundamentalister inför fastemånaden ramadan vilket ledde till att den underjordiska väpnade oppositionen växte, bl a genom Islamiska gruppen (Jama’a Islamiya). Terrordåden mot säkerhetsstyrkor, utländska turister och kristna egyptier ökade. Regimen svarade med hårda motattacker.  Bostäder brändes och skolor stängdes i jakten på terrorister. Tusentals människor greps, torterades, ställdes inför militärdomstol, fick bristfälliga rättegångar eller hölls utan åtal. Islamisternas mål var att störta regimen, som de ansåg vara gudlös och USA-vänlig, och upprätta en islamisk stat. Mubarak och flera av hans ministrar utsattes för mordförsök

1995

Omkring 50 människor dödades och över 400 skadades i våld under valrörelsen

1997

Mördades ett sjuttiotal människor i Luxor, varav många utländska turister. Regimen svarade med massgripanden, dödsdomar och ökad kontroll av moskéerna, där väpnade grupper ofta rekryterade

1999

Ställdes över hundra islamister inför militärdomstol. När Islamiska gruppen förklarade att man beslutat lägga ner vapnen och övergå till politisk kamp, hade ca 1 500 människor dödats i attentat och strider under 1990-talet. Omkring 30 000 radikala islamister sattes i fängelse under decenniet, men de flesta släpptes senare
Flera års kamp mot terrorn hade försvagat de demokratiska institutionerna, och under året antogs en lag som gav regimen möjlighet att förbjuda frivilligorganisationer att verka. Då hade flera organisationer rapporterat om polisingripanden och tortyr mot ca 1 200 kristna i södra Egypten. Människorättsaktivister, oppositionspolitiker och intellektuella bildade en kommitté, som krävde slut på undantagstillståndet, frigivande av politiska fångar, fria val och fri partibildning. Kommittén kom så småningom att leda en växande proteströrelse. Men undantagstillståndet förlängdes. Inför parlamentsvalet greps Muslimska brödraskapets anhängare, men minst 15 oberoende islamistiska kandidater, som stödde det förbjudna brödraskapet, röstades in i parlamentet. Valet blev dock en överlägsen triumf för regeringspartiet NDP och Mubarak omvaldes till en fjärde mandatperiod. Den nya regeringen bestod av såväl reformpolitiker som traditionalister. Till premiärminister valdes Atef Obeid

Egypten historia modern 2000 – 2020

2002

President Mubaraks och NDPs starka grepp om makten hårdnade efter terrordåden i USA den 11 september 2001. Regimen anklagades för att utnyttja den internationella kampen mot terrorism för att slå till mot oppositionella islamister i Egypten. Under året dömdes 51 personer till fängelse anklagade för planer på att störta regeringen med våld. Enligt försvaret fanns inga bevis och de dömda uppgav att de utsatts för tortyr

2003

Irakkriget som inleddes i mars blev en utlösande faktor för en mer vågad opposition mot Mubaraks stöd till USA och USA:s stöd till Israel, men också till arbetslösheten, fattigdomen, korruptionen och undantagstillståndet. Nu krävdes öppet Mubaraks avgång och fria val. En våg av gripanden skedde och följdes av vittnesmål om tortyr

Över 2 000 fångar frigavs, många var medlemmar av Islamiska gruppen. Några av de frigivna hade suttit i fängelse för mordet på Sadat

2004

Efter en regeringsombildning under sommaren tillträdde en ministär kallad ”Gamals kabinett”. Ny regeringschef blev Ahmed Nazif, betraktad som en av Gamal Mubaraks män och regeringen omfattade flera reformvänliga ministrar. Den nya regeringen genomförde en rad ekonomiska reformer. Förslag på mindre politiska reformer kom från president Mubarak vilket, till exempel, innebar att mer än en kandidat skulle tillåtas i presidentvalet. Mubaraks förväntade försök att bli president en femte gång väckte starkt missnöje

Efter några år av relativt lugn drabbades Egypten av en serie terrorattacker delvis riktade mot turister i Sinai. Under hösten dödades 34 människor, de flesta israeler, i bombdåd i Taba-området. Enligt människorättsgrupper greps ca 3 000 personer efter dåden

2005

I juli dödade tre självmordsbombare omkring 70 människor i Sharm el-Sheikh , i Dahab. Enligt regimen var förövarna missnöjda beduiner med band till militanta palestinier i Gazaområdet. Många påstådda terrorister greps. Tre män dömdes till döden. Flera andra dömdes till fängelse, några på livstid

Inför presidentvalet i september godkände valkommissionen nio kandidater vid sidan av den 77-årige Hosni Mubarak. Konkurrensen tvingade Mubarak till mer öppen debatt än tidigare. Han lovade bl a fyra miljoner nya jobb och avskaffande av undantagstillståndet. Enligt det officiella valresultatet fick Mubarak nästan 89 procent av rösterna

I kampanjen inför parlamentsvalet tilläts en mer öppen kritik av regimen och presidenten än tidigare. Den största oppositionskraften, Muslimska brödraskapet, fick för första gången framträda öppet under sin slogan ”Islam är lösningen”. Själva valet blev kaotiskt och våldsamt på flera håll. Flera människor dödades, de flesta sköts ihjäl av polis. Hundratals anhängare till brödraskapet greps. Det Muslimska brödraskapet fick dock nära 20 procent av rösterna och ökade sitt mandatantal till 88

I slutet av året dömdes den liberale oppositionspolitikern Ayman Nour till fem års fängelse anklagad för bedrägeri i samband med registreringen av partiet al-Ghad. Han hävdade att anklagelserna var påhittade och politiskt motiverade. USA protesterade mot fängslandet genom att avbryta handelssamtal med Egypten i början av 2006

2006

I mars dödades 23 människor i nya terrordåd

Efter Muslimska brödraskapets framgång i parlamentsvalet 2005 hårdnade regimens tryck mot oppositionen. Hundratals demonstranter greps under våren när de protesterade mot att två framträdande domare hotades av avsked för kritik mot fusk och övergrepp i valen. I slutet av året och början av 2007 greps över 150 medlemmar av brödraskapet. Presidenten beordrade att flera av dem skulle ställas inför militärdomstol

2007

Februari

Dömdes en 22-åring till fyra års fängelse för att han i sin blogg på nätet betecknat Mubarak som diktator och al-Azhar som ett “terroristuniversitet” som undertryckte yttrandefriheten

Juli

Inför valet till det rådgivande församlingen, majlis al-shura, under sommaren greps över 700 medlemmar av brödraskapet. NDP vann nästan alla mandat, men anklagades för trakasserier och valfusk

November

Greps ytterligare 20 medlemmar av Muslimska brödraskapet, samtidigt som ett 40-tal stod inför rätta. Regimens tryck mot oppositionella massmedier ökade, vilket USA protesterade mot

2008

Muslimska brödraskapet meddelade i början av april att gruppen skulle bojkotta de lokala valen den 8 april. Beslutet kom efter en omfattande kampanj från myndigheterna, där medlemmar hindrats från att registrera sig som oberoende kandidater inför lokalvalen

2010

Februari

Återvänder Mohamed ElBaradei, den förre chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, till Egypten och bildar tillsammans med oppositionsanhängare Nationella rörelsen för förändring

Maj

Bryter demonstrationer ut i Kairo när undantagslagarna, som varit i kraft sedan 1981, förlängs med ytterligare två år. Cirka 10 000 personer beräknas sitta i fängslade utan rättegång i enlighet med lagarna. Enligt regimen används lagarna enbart vid misstanke om terrorism eller narkotikarelaterade brott

Juni

Hålls val till överhuset, shouran. Regeringspartiet NDP får 80 av 88 platser. Muslimska brödraskapet blir utan plats och hävdar att fusk förekommit

November

Hålls val till parlamentets underhus, folkförsamlingen. NDP vinner 419 av 508 platser. Både Wafdpartiet och formellt oberoende kandidater med band till det förbjudna Muslimska brödraskapet hävdar att fusk förekommer

2011

Januari

Inleds en process i Egypten som ingår i den så kallade ”Arabiska våren” som var tänkt att leda till demokratisering och frihet men resulterade istället i demonstrationer och oroligheter med många döda, övergrepp, våldtäkter, angrepp på koptiska kyrkor, politikers avgångar och avsättningar, störtande av en demokratiskt vald president mm En process som fortfarande pågår i september 2013 utan att den nått sitt mål

Här är några viktigare händelser:

1 januari kräver ett självmordsdåd mot en koptisk kyrka i Alexandria över 20 människors liv. Kravaller skakar under några dagar Alexandria och Kairo, då kopter kräver bättre skydd och drabbar samman med polis

25 januari samlas tusentals människor i Kairo till en demonstration mot regeringen, uppropet till denna har skett i sociala medier. Inspiration kommer från Tunisien, där den ”arabiska våren” redan lett till att en mångårig diktator tvingats bort. Polis försöker stoppa demonstranterna med tårgas och regimen förbjuder alla former av protester. Men de fortsätter, på flera håll i landet

28 januari gör regimen gör ett försök att stänga ned internet- och mobiltelefontrafiken i landet. Efter fredagsbönen samlas stora folkmassor i fortsatta protester på Tahrirtorget. Sammanstötningar förekommer och hundratals rapporteras ha gripits av säkerhetstjänsten

29 januari upplöser Mubarak upplöser regeringen och utser den tidigare flygministern Ahmed Shafiq till ny premiärminister. Trots utegångsförbud i Kairo växer protesterna. Polisen håller sig undan men nu sätts militär in i stället

30 januari talar Mohamed ElBaradei på Tahrirtorget. ElBaradei som året innan har bildat en politisk organisation, Nationella rörelsen för förändring, ses som en möjlig kandidat att leda en övergångsregering

31 januari lovar en militär talesman i ett TV-inslag att armén inte kommer att ta till våld mot folket

1 februari samlas minst en miljon människor kring Tahrirtorget i Kairo. Mubarak utlovar reformer, och säger att han inte ska ställa upp i det presidentval som enligt planerna ska hållas i september

11 februari meddelar Mubarak att han avgår och lämnar över makten till ett militärråd under ledning av fältmarskalk Muhammed Hussein Tantawi

3 mars avgår premiärminister Ahmed Shafiq efter bara en månad, på grund av kritik mot att gamla Mubarakmedarbetare sitter kvar i regeringen. Ny premiärminister blir Essam Sharaf

4 mars bränns en koptisk kyrka bränns ned i stadsdelen Soul i Kairo och tolv personer dödas i de sammanstötningar mellan kopter och muslimer som följer

19 mars hålls en folkomröstning om att ändra i författningen. Av de deltagande väljarna röstar 77 % ja bland annat till att presidentens mandatperiod kortas till fyra år, och att ingen får inneha ämbetet mer än två perioder

13 april häktas Mubarak och hans båda söner Gamal och Ala, misstänkta för korruption och maktmissbruk

16 april beordrar Egyptens högsta förvaltningsdomstol att det forna regeringspartiet NDP upplöses och dess tillgångar överlämnas till den nya regeringen

30 april bildas Frihets- och rättvisepartiet (FJP) formellt. FJP som är Muslimska brödraskapets politiska gren ska enligt företrädarna vara ett öppet och demokratiskt parti, och inte ett utpräglat islamistparti

I början av maj öppnas gränsen mot Gazaremsan som varit stängd i fyra år

24 maj meddelas att Mubarak också åtalas för att ha beordrat mord på fredliga demonstranter under händelserna i januari och februari

28 maj faller en första dom mot Mubarak när en administrativ domstol beordrar honom att betala mångmiljonbelopp för att ha orsakat skador på landets ekonomi, genom att ha stängt ned internet och telefonsystem i revolutionens inledning

I juli meddelar regeringen att cirka 700 polisbefäl har avskedats på grund av dödsskjutningarna under revolutionen

3 augusti inleds rättegången mot Hosni Mubarak, hans söner Ala och Gamal, den förre inrikesministern Habib al-Adli och sex säkerhetschefer. Mubarak nekar till anklagelserna

9 september bryter sig demonstranter, som i flera veckor har protesterat utanför Israels ambassad i Kairo, in i byggnaden. Ambassadpersonalen evakueras av egyptiska soldater

25 november utses Kamal Ganzouri till premiärminister, en post han också hade från 1996 till 1999

28–29 november hålls första omgången i parlamentsvalet hålls, i bland annat Kairo och Alexandria. Valet genomförs under ganska ordnade förhållanden, jämfört med de föregående veckornas oroligheter. FJP får närmare hälften av rösterna. Mest överraskar salafistpartiet al-Nour som beräknas få ungefär en fjärdedel av rösterna

14–15 december hålls andra omgången i parlamentsvalet

27 december återupptas mordrättegången mot Mubarak efter en tre månader lång paus

2012

Januari

3-4 januari hålls den tredje omgången av parlamentsvalet

5 januari kräver åklagaren i rättegången mot Mubarak dödsstraff för den avsatte presidenten och hans medåtalade

14 januari meddelar Mohamed ElBaradei att han inte ställer upp i presidentvalet i protest mot militärens fortsatta grepp om makten

29 januari inleds valen till parlamentets överråd, majlis al-shoura

Februari

1-3 februari dödas 74 människor dödas efter bråk vid en fotbollsmatch i Port Said

Mars

I slutet av mars inleder en församling med hundra delegater arbetet med att skriva en ny författning. Ett tjugotal medlemmar har lämnat sitt uppdrag bland annat i protest mot att kristna, unga och kvinnor inte är tillräckligt representerade i församlingen, som domineras av islamister från FJP och al-Nur

April

Meddelar Muslimska brödraskapet att man tänker ställa upp i presidentvalet med viceordförande Khairat al-Shater som kandidat. Därmed frångår rörelsen ett tidigare löfte om att inte delta

Maj

I början av månaden hålls landets första TV-sända valdebatt. Favoriterna Amr Moussa och islamisten Abdelmoneim Abul-Fotouh deltar. Den senare har fått stöd av konservativa salafistiska grupper, i stället för Muslimska brödraskapets egen kandidat Mohammed Mursi

23–24 maj röstar egyptierna i landets första fria presidentval. Flest röster får oväntat Mohammed Mursi med 24,8 % av rösterna, följd av Mubaraks sista premiärminister Ahmed Shafiq med 23,7 %. Resultatet innebär att den avgörande valomgången den 16–17 juni står mellan Muslimska brödraskapets kandidat och en tidigare flyggeneral som är representant för den tidigare regimen. Många egyptier är missnöjda och nya gatuprotester bryter ut

Juni

När undantagstillståndet som rått i 31 år löper ut den 1 juni förlängs det inte. Därmed uppfylls ett av revolutionens huvudkrav. Undantagstillståndet infördes när president Anwar Sadat mördades 1981

Döms exdikatatorn Hosni Mubarak till livstids fängelse för att ha misslyckats med att stoppa det dödliga våld som krävde cirka 850 människors liv i samband med upproret 2011. Den förre inrikesministern Habib al-Adli får också livstid, för samma brott. Övriga åtalade frias. Mubarak och hans båda söner frias från korruptionsanklagelser

16-17:e Genomförs andra omgången av presidentvalet. Valet står mellan brödraskapets kandidat Mursi och militärens man Shafiq. När vallokalerna har stängt utfärdar militärrådet en deklaration som överför den lagstiftande makten till militären och slår fast att nyval till parlamentet inte kan hållas förrän en ny författning är på plats. Både Mursi och Shafiq hävdar dagarna efter valet att de vunnit. Egyptiska medier rapporterar att Mursi leder. Militärrådet uppger att makten ska överlämnas till en nyvald president den 30 juni, utan att nämna namn. Valresultatet som skulle kungöras den 21 juni blir försenat, då valkommissionen säger sig behöva mer tid för att utreda anmälningar om oegentligheter

24:e Kungörs det att Mursi segrat med knappt 52 % av rösterna, mot drygt 48 % för Shafiq. På Tahrirtorget firar stora människomassor hans seger

30:e Vid en ceremoni i Kairo installeras Mohammed Mursi på presidentposten. Han blir därmed Egyptens första civila demokratiskt valda president

Juli

Utmanar president Mursi militären och författningsdomstolen och utfärdar ett dekret om att parlamentet ska återsamlas. Författningsdomstolen säger i ett skarpt uttalande att dess beslut att upplösa det nyvalda parlamentet är oåterkalleligt, men parlamentet sammanträder ändå. Mötet pågår dock bara en kort stund. Författningsdomstolen betonar i ett nytt uttalande att presidentens agerande är olagligt

Augusti

I början av månaden presenteras den nya regeringen som domineras av teknokrater med begränsad politisk erfarenhet. Bara fyra poster går till medlemmar av Muslimska brödraskapet. Militären behåller sitt inflytande då militärrådets ledare Hussein Tantawi sitter kvar som försvarsminister. Totalt finns två kvinnor med i regeringen och därmed uppfylls med knapp marginal president Mursis löfte om att regeringen inte bara ska omfatta muslimer utan även kristna och att några ministerposter ska besättas av kvinnor

12:e Avskedar president Mursi arméchefen och försvarsministern Hussein Tantawi, från båda poster. Även stabschefen, general Sami Annan, och fem andra höga militärer får lämna sina poster i en omorganisation som väcker häpnad i omvärlden. En av rådets medlemmar, general Abdul Fattah-al-Sisi, utses till ny arméchef och tillika försvarsminister

I samband med omorganisationen av regeringen upphäver president Mursi också den deklaration som militärrådet utfärdade i juni och som bland annat gav militärrådet den lagstiftande makten

Deltar Mursi i Alliansfria rörelsens toppmöte i Teheran, och blir därmed den första egyptiska ledaren som besöker Iran sedan den islamiska revolutionen där 1979. Mursi uttalar stöd för revolten i Syrien, vilket får den syriska delegationen att lämna mötet

Oktober

Utfärdar president Mursi en amnesti för alla som gripits under upproret mot det gamla styret. Amnestin gäller brott och förseelser “begångna till stöd för revolutionen” och omfattar alla gripna från upprorets första dag i januari 2011 och fram till Mursis tillträde som president den 30 juni

November

Efter en dryg veckas krig mellan Israel och Hamas i Gaza ingår parterna en vapenvila som kungörs i Kairo av utrikesminister Kamel Amr tillsammans med USA:s utrikesminister Hillary Clinton. Dagen efter vapenvilan utfärdar Mursi ett dekret som ger honom omfattande maktbefogenheter och framför allt fråntar rättsväsendet möjligheten att stoppa hans beslut vilket utlöser en allvarlig kris och våldsamma protester bryter ut. Muslimska brödraskapets kontor anfalls i flera städer, börsen faller och en sammanslutning av domare manar till strejk

Inför hot om att landets högsta domstol ska upplösa den konstituerande församling som har i uppdrag att utarbeta en ny författning skyndar sig denna att godkänna ett grundlagsförslag. Församlingen domineras av islamister

December

Fortsätter protesterna mot Mursis maktdekret och mot den nya grundlagen som motståndarna anser är alltför islamistisk. Stora folkmassor samlas på Tahrirtorget och på andra håll. Även Mursianhängare samlas till stora demonstrationer. De anser att Mursi försvarar revolutionen, medan motståndarna hävdar att han agerar diktatoriskt

En vecka före folkomröstningen drar Mursi tillbaka dekretet som gett honom extraordinära maktbefogenheter, men vidhåller att folkomröstningen ska genomföras. Mursi beordrar militären att upprätthålla ordningen i landet

Folkomröstningen om den nya författningen hålls i två omgångar, den 15 och 22 december, på grund av bristen på domare som ställer upp för att övervaka röstandet. Slutresultatet visar att nästan 64 % stödjer regimens förslag till ny grundlag, men valdeltagandet ligger endast på 33 %

Riksåklagare Ibrahim beordrar en utredning av tre oppositionsledare, Mohamed ElBaradei, Amr Moussa och Hamdin Sabbahi, som anklagas för uppvigling för att störta Mursi. De tre har bildat en allians, Nationella räddningsfronten, i samband med den senaste tidens protester mot presidenten

2013

Januari

Bjöd storimamen vid al-Azhar-moskéen in politiska företrädare för samtal efter en vecka med mer våld än vid något annat tillfälle sedan Mursi tillträdde. Oppositionsledare, företrädare för Muslimska brödraskapet, kopter och aktivister deltog i mötet

Ett trettiotal personer dödades efter att en domstol avkunnat dödsdomar mot 21 personer som var inblandade i fotbollsvåldet i februari 2012 när supportrar från två olika klubbar drabbade samman efter rättegången. I samband med begravningen av de dödade bröt åter oroligheter ut under vilka ytterligare tre personer dödades. President Mursi utlyste 30 dagars undantagstillstånd och utegångsförbud nattetid i tre städer vid Suezkanalen

På tvåårsdagen av upproret mot Mubarak anklagade hundratusentals demonstranter president Mursi för att ha förrått revolutionen. I staden Suez dödades sex personer och omkring 500 personer skadades i sammandrabbningar med polis i tolv olika provinser

Februari

11:e

På tvåårsdagen av Mubaraks fall drabbade demonstranter samman med kravallpolis utanför presidentpalatset i Kairo

Juni

30:e På årsdagen av Mursis tillträde som president utbröt sammandrabbningarna mellan anhängare och motståndare till presidenten. Ett par miljoner människor deltog i en protest mot Mursi och krävde hans avgång

Juli

Gav militären Mursi 48 timmar på sig att nå en uppgörelse med oppositionen. Läget var fortfarande spänt med fortsatta stora demonstrationer

3:e Efter att militärens ultimatum till president Mursi löpt ut meddelade arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi att författningen var upphävd och att den nye chefsdomaren i författningsdomstolen, Adli Mansour, skulle överta presidentens makt. Mursi greps liksom ett stort antal ledare inom Muslimska brödraskapet

5:e Efter fredagsbönen drabbade säkerhetsstyrkor och anhängare till Mursi samman varvid mer än 30 personer dödades

8:e Sköt soldater ihjäl mer än 50 Mursianhängare i Kairo. Armén hävdade att terrorister försökt storma högkvarteret. Muslimska brödraskapet beskrev dödsskjutningarna som en massaker. Över 400 människor skottskadas

16:e Utsågs före detta finansministern Hazem al-Beblawi till premiärminister medan Mohamed ElBaradei blev vicepresident med ansvar för utrikespolitiken. Arméchefen Sisi blev försvarsminister och förste vice premiärminister. Muslimska brödraskapet tackade nej till att delta i övergångsregeringen

Augusti

Mohammed Badie, Det Muslimska Brödraskapets högste ledare, greps i Kairo och anklagades för uppvigling till våld och mord på islamistmotståndare under oroligheterna i juni. Hundratals medlemmar av Brödraskapet har gripits sedan protestlägren tömts

FN:s generalsekreterare, USA och EU-länder protesterade mot ingreppen mot demonstranterna och vicepresidenten Mohamed ElBaradei avgick i protest

14:e Gick säkerhetsstyrkorna in i lägret vid Rabaa al-Adawiya-moskéen och det vid al-Nahda-torget. Militären använde tårgas, gummikulor och skarp ammunition mot demonstranterna, och schaktmaskiner för att riva lägret vid moskén. Efter stormningen rapporterade myndigheterna att omkring 630 personer dödades. Människorättsorganisationer uppgav att minst 800 dödades. Muslimska brödraskapet uppger att dödssiffran var omkring 2 600

Försökte EU, USA, Qatar och Förenade Arabemiraten att få regeringen och Muslimska brödraskapet att komma överens. Efter en dryg vecka slog regeringen fast att försöken misslyckats, och gav Brödraskapet skulden

Fortsatte islamisterna att protestera mot maktövertagandet och tiotals dödades i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor. Även anhängare till den militärstödda övergångsregeringen demonstrerade

September

Intog säkerhetsstyrkorna samhället Kerdasa som kontrollerats av beväpnade islamister sedan den 14 augusti. Islamisterna hade mördat och skändat 14 poliser som hämnd för stormning av lägren i Kairo

Inledde armén en offensiv mot islamister i Sinai för att få slut på oroligheterna på halvön

Oktober

Hävdade anhängare till arméchefen Sisi att över 9 miljoner människor, drygt 10 procent av landets befolkning, har skrivit under ett upprop om att Sisi ska ställa upp kommande presidentval

Dödades mer än 50 människor i sammandrabbningar mellan polis och Mursianhängare i Kairo och andra städer i samband med att 40-årsdagen av Oktoberkrigets utbrott 1973 uppmärksammades. Mer än 200 medlemmar av Muslimska brödraskapet arresterades

Beslutade regeringen att Muslimska brödraskapet skall förbjudas och beslagtog organisationens tillgångar samt förbjöd dess omfattande sociala verksamhet

November

Infördes en ny lag mot demonstrationer

4:e Inleddes den första rättegången mot Muhammad Mursi och 14 medåtalade, däribland de båda ledarna Essam El-Erian och Mohammed al-Beltagi. Anklagelserna gällde anstiftan till mord i samband med en sammandrabbning utanför presidentpalatset i december 2012

December

Terrorstämplades Muslimska brödraskapet vilket gav myndigheterna utökade möjligheter att ingripa mot personer som stödjer Brödraskapets verksamhet

Greps Hisham Qandil, Mursis premiärminister, under ett försök att fly till Sudan

Föll de första domarna för brott mot den nya demonstrationslagen som antogs i november. Tre ledande demokratiaktivister, Ahmed Maher, Ahmed Douma och Mohamed Adel, dömdes till tre års fängelse för att ha protesterat mot lagen

2014

Januari

Fick försvarsministern Sisi titeln fältmarskalk, den högsta titeln man kan ha inom militären, samtidigt som militären gav honom klartecken att ställa upp i presidentvalet

Genomfördes en omröstning om en ny grundlag som utarbetats av en kommitté med 50 ledamöter. Förslaget innebar, bland annat att militären skulle behålla långtgående befogenheter. Många regimmotståndare bojkottade omröstningen. Valdeltagandet var bara cirka 39 % men 98 % röstade ja till den nya grundlagen enligt myndigheterna

Februari

24:e Avgick regeringen enligt. Besked kom i en TV-sänd pressträff. Inga skäl till avgången meddelades

Dödades fyra personer i ett sprängattentat mot en turistbuss vid gränsen till Israel i Sinai, dessutom skadades fjorton personer. Islamistgruppen Ansar Bayt al-Maqdis tog på sig dådet som var det första på nära ett årtionde mot turister i Egypten

Mars

1:a Tillträdde den nya regeringen med Ibrahim Mahlab som ny premiärminister

Fältmarskalk Sisi meddelade att han avgår som arméchef och försvarsminister för att kunna ställa upp i presidentvalet. Till hans efterträdare utses Sedki Sobhi

I en två dagar lång rättegång dömdes 529 anhängare till den förre presidenten Mursi till döden för bland annat mord på en polis i samband med att protestlägren i Kairo revs i augusti 2013. Flertalet dömdes i sin frånvaro, men 153 av de dömda var häktade

April

Förbjöd en domstol förbjuder ungdomsrörelsen 6 april som hade en central roll i upproret mot Mubarak. Förbudet kom efter klagomål om att gruppen ”skadar bilden av landet” och samarbetar med utländska partier

Maj

Förlängdes presidentvalet med en tredje dag då få röstar och många bojkottade valet

Juni

3:e Offentliggjordes resultatet av presidentvalet som visade storseger för Sisi. Han fick 97 % av rösterna, motståndaren Sabbahi fick bara 3 %

8:e Tillträdde Sisi som president

Dömdes tre al-Jazira-journalister, två var utländska medborgare, till sju års fängelse för att ha stöttat Muslimska brödraskapet

Juli

Dödades minst 20 soldater och tre rebeller i samband med ett anfall mot en armépostering nära gränsen till Libyen

Oktober

Dödades fler än 30 värnpliktiga soldater i två samordnade attentat vid vägspärrar i al-Arish i provinsen Norra Sinai

December

Dömdes 188 anhängare till Muslimska brödraskapet till döden i en ny massrättegång för attacken mot polisstationen i Kerdasa i september 2013

2015

Januari

Dödades minst 26 personer, flertalet soldater, i samordnade attacker på Sinaihalvön. Islamistgruppen Sinaiprovinsen, som svurit IS trohet tog på sig attentatet

Dödades mer än 20 personer i olika delar av landet i samband med fyraårsdagen av upproret som resulterade i Mubaraks fall, många skadades, i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Över 500 greps

Februari

Antogs en ny antiterrorlag med fokus på protestyttringar

Dömdes bloggaren Alaa Abdel Fattah till fem års fängelse för brott mot antiprotestlagarna som infördes i november 2013

Anföll egyptiskt flyg en IS bas i Libyen efter att 21 koptiska gästarbetare mördats av dem. En video som publicerades visade hur männen halshuggs på en strand på grund av sin kristna tro. Sju dagars landssorg utlystes i Egypten

Dödades fler än 20 personer i samband med en fotbollsmatch i Kairo. Enligt uppgift trampades folk ihjäl när polisen använder tårgas för att stoppa oroligheter på en läktare

Dömdes aktivisten Ahmed Douma och 229 andra aktivister till livstids fängelse för deltagande i kravaller, uppvigling till våld och attacker mot säkerhetsstyrkor. Han döms även till att betala 2,2 miljoner dollar i böter för att ha tänt på en byggnad

Juni

I en rapport från Amnesty International meddelades att förtrycket i Egypten är mycket omfattande två år efter militärens maktövertagande. Över 41 000 personer har gripits och åtalats, eller dömts efter bristfälliga rättegångar skriver Amnesty

Dödades riksåklagaren Hisham Barakat i ett sprängdåd

Juli

Ett par dagar efter de samordnade islamistattackerna uppgav militären att 63 islamister dödats i tillslag mot fyra gömställen på Sinaihalvön

Uppgav armén att över 100 dödats, varav 17 soldater, i samband med anfall mot militärposteringar på Sinaihalvön. Anfallen hade utförts av den IS-anknutna gruppen Sinaiprovinsen

Augusti

Skärptes antiterroristlagarna efter mordet på riksåklagaren Barakat i juni

September

Började tunnlarna under gränsen till Gazaremsan vattenfyllas. De har använts för en omfattande smuggling. Alla byggnader nära gränsen revs också för att skapa en buffertzon

Avgick regeringen efter att flera ministrar anklagats för korruption

Oktober

31:a Störtade ett ryskt passagerarplan i norra delen av Sinaihalvön och samtliga 224 personer ombord omkom. IS hävdar att de låg bakom kraschen

November

Dödades fyra personer i ett attentat mot ett hotell i Sinai. Tre av gärningsmännen dödades också, två var självmordsbombare

Ryska säkerhetstjänsten FSB fastslog att flygolyckan den 31 oktober orsakades av ett terrorattentat efter att man funnit spår av sprängämnen i vrakresterna

Ryssland tog hem de 80 000 ryska turisterna som befann sig i Egypten på grund av flygolyckan den 31 oktober. Egypten dementerar påståenden om att IS låg bakom kraschen. IS hävdade motsatsen

December

1-2:a Hölls sista valomgången av parlamentsvalet. Anhängare till president Sisi vann med stor majoritet. Valdeltagandet uppgick till 28 %

Dödades 16 personer i ett brandbombsattentat mot en restaurang i Kairo

2016

Januari

8:e Genomfördes ännu en terrorattack mot ett turistmål, denna gång mot ett hotell i Hurghada vid Röda havet. Tre turister, varav en var svensk, knivskadas i attacken som slutade med att en gärningsman sköts ihjäl och en skadades

10:e Samlades parlamentets 568 nyvalda ledamöter till den första parlamentssessionen på över tre år

21:a Vid en explosion i Giza dödades minst sju personer, varav fem poliser, vid en razzia mot en lägenhet nära pyramiderna. En IS-anknuten grupp tog på sig dådet

21:a Dödades fem poliser när misstänkta jihadister öppnade eld mot en vägspärr i Norra Sinai. Gärningsmännen kunde inte gripas

25:e Stort säkerhetspådrag vid Tahrirtorget inför femårsdagen av den egyptiska revolutionen

Februari

Beordrade en domstol en ny rättegång mot de 149 dödsdömda medlemmar av Muslimska brödraskapet gällande attacken mot polisstationen i Kerdasa

Mars

19:e Dödades 13 poliser i en granatattack mot vägspärr som IS tog på sig. Fem av attentatsmännen dödades också

April

Riktade den franske presidenten François Hollande skarp kritik mot Egypten för kränkningar av mänskliga rättigheter under sitt statsbesök

Maj

8:e Dödades 8 poliser när fyra män öppnade eld mot den skåpbil de färdades i. IS-gruppen Sinaiprovinsen tog på sig dådet

19:e Störtade ett passagerarplan från Egypt Air på väg från Paris till Kairo i Medelhavet, Samtliga 66 personer ombord på planet omkommer. Det är den tredje flygplansolyckan på kort tid. De andra två hände i oktober 2015 och mars 2016

30:e Dömdes Muslimska Brödraskapets ledare Mohammed Badie och 35 andra i sällskapet till livstids fängelse på grund av oroligheterna i samband med att Mursi störtades

Juni

18:e Dömdes expresident Mursi till livstids fängelse för att ha tillhört den olagliga organisationen Muslimska Brödraskapet. Sex andra personer döms till döden i målet. Mursi hade redan tidigare dömts i flera andra mål, till döden och till livstids fängelse

Augusti

Uppgav militären att de dödat Abu Duaa al-Ansari, ledare för IS i Sinai. Totalt ska över 45 terrorister ha dödats i tillslaget

Oktober

Dödades 12 soldater och sex skadas vid ett anfall mot en vägspärr på Sinaihalvön. IS tog på sig attacken. Enligt myndigheterna dödades 15 IS-anhängare

Hamnade Egypten i konflikt med Saudi Arabien efter att ha röstat för ett ryskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om Syrien, ett förslag som saudierna var emot. Kort därefter stoppade det saudiska oljebolaget Saudi Aramco leveranser till Egypten

Dödades fem värnpliktiga poliser i al-Arish, huvudstad i provinsen Norra Sinai. Bara några dagar tidigare har tre andra poliser och deras chaufför skjutits ihjäl i staden. IS gruppen Sinaiprovinsen tog på sig attentatet

November

Dödades åtta soldater av en bilbomb som utlöstes vid en vägspärr på Sinaihalvön. Tre angripare dödades också

Gav IMF klartecken till Egypten fick låna 12 miljarder dollar på tre år. 2,75 miljarder dollar skulle betalas ut omgående och resten under förutsättning att reformarbetet fortsatte och utvecklingen gick åt rätt håll

Centralbanken beslut att låta det egyptiska pundet flyta gör att det förlorade nästan 50 % i värde mot dollarn. Anpassningen av den egyptiska valutan var ett krav från Internationella valutafonden (IMF) som Egypten bett om lån från med anledning av landets ekonomiska kris

December

Antogs en ny medialag som ger ett råd rätt att besluta att bötfälla medier och tvinga dem dra tillbaka publicerat material

Slog en självmordsbombare till under en kvällsgudstjänst i ett kapell invid den koptiska Markuskatedralen i Kairo. 29 personer dödades

Regeringen anklagade Muslimska brödraskapet för att ligga bakom sprängningen vilket de förnekade. IS tog på sig dådet

Dödades sex poliser och tre skadades av en sprängladdning på huvudvägen till pyramiderna i Giza. En ny grupp som kallade Hasm, Beslutsamhet, tog på sig dådet. Enligt säkerhetsstyrkorna är gruppen en väpnad gren av Muslimska brödraskapet

2017

Januari

9:e Dödades sju poliser och en civilperson av en självmordsbombare vid en vägspärr på Sinaihalvön. Fem gärningsmän sköts också ihjäl av polis. IS tog på sig dådet

16:e Dödades åtta poliser i en attack mot en vägspärr i södra Egypten

Februari

Uppmanade en jihadist i en videoinspelning till våld mot Egyptens kristna minoritet. Några dagar senare sköts tre kopter ihjäl i staden al-Arish på Sinaihalvön. Flera hundra kopter flydde därefter sina hem i Sinai

Mars

Friade kassationsdomstolen förre presidenten Hosni Mubarak från ansvar för att de hundratals dödsfall som inträffade i samband med upproret 2011

April

9:e Dödades sammanlagt 45 personer och 125 skadas i två självmordsattentat mot kyrkor, i Tanta och Alexandria. IS tog på sig dåden. Tre månaders undantagstillstånd införs på grund av attackerna mot kopterna

28:e Efter attackerna mot koptiska kyrkor besökte påve Franciskus Egypten och förespråkade försoning mellan muslimer och kristna

Maj

8:e Dömdes Muslimska brödraskapets högsta ledare Mohammed Badie till livstids fängelse för våldsamma handlingar

21:a Uppgav statsåklagaren att 48 misstänkta IS-medlemmar skulle ställas inför en militärdomstol misstänkta för attentaten mot koptiska kyrkor i december 2016 och april 2017. IS hade tagit på sig sprängdåden som sammanlagt krävde över 70 människors liv

26:a Dödades 29 kopter när beväpnade män öppnar eld mot tre fordon på väg till ett kloster söder om Kairo. Många av offren var barn. IS tog senare på sig attentatet

Juni

Bröt Egypten de diplomatiska relationerna med Qatar, vilket även flera andra arabiska länder gjorde för att Qatar anses stödja IS och al-Qaida

14:e Godkände parlamentet överlåtelsen av de obebodda öarna Tiran och Sanafir i Röda havet till Saudiarabien. Att så skulle göras tillkännagavs vid den saudiske kungens besök i april 2016

17:e Dömde en domstol i Kairo 30 personer till döden för sprängattentatet som dödade statsåklagaren Hisham Barakats liv i juni 2015. Domarna måste godkännas av stormuftin innan de vinner laga kraft

25:e Godkände president al-Sisi att de, i stort sett, obebodda öarna Tiran och Sanafir i Röda havet skulle överlämnas till Saudiarabien. Beslutet resulterar i protester

Juli

Dödades sju personer, varav två barn, av en bilbomb i en vägspärr i Norra Sinai

Enligt militären dödades 30 extremister under en flera dagar lång säkerhetsinsats på Sinaihalvön

Dömdes tjugo personer som deltagit i upploppet den 14 augusti, 2013 i vilket 13 polismän dödades till döden. Samtidigt dömdes 114 personer till fängelse i mellan 15 år och livstid. En minderårig person döms till tio års fängelse

September

16:e Fastställde Kassationsdomstolen livstidsdom mot den förre presidenten som utfärdades i juni 2016. Domstolens utslag kunde inte överklagas

Oktober

10:e Utfärdades åtta dödsdomar, 50 livstidsdomar och tio fleråriga fängelsestraff till anhängare av den förre presidenten Mursi för en attack mot en polisstation i Kairo 2013, då tre poliser dödades

12:e Förlängdes det undantagstillstånd som infördes efter bombdåd mot kyrkor i städerna Tanta och Alexandria i april i ytterligare tre månader

20:e Dödades sexton poliser under ett tillslag mot Bahariya-oasen i Libyska öknen. Femton angripare dödades också

Under en vecka på Sinaihalvön dödades tolv soldater, tre poliser och två civilpersoner i olika attentat som utfördes av misstänkta jihadister

November

24:e Dödades över 300 personer i en attack mot en moské i Bir-al-Abd i provinsen Norra Sinai. Tre dagars landssorg utlystes efter attentatet

28:e Sköts elva misstänkta terrorister ihjäl av säkerhetsstyrkor i i provinsen Ismailia

29:e Beordrade president Sisi militären att återupprätta säkerhet och stabilitet på Sinaihalvön inom tre månader vilket skulle ”Ske med full kraft!”

December

24:e Dödades nio personer i en razzia mot en terrorcell som misstänks ligga bakom attackerna på Sinaihalvön

26:e Avrättades femton personer genom hängning sedan de dömts för attacker mot säkerhetsstyrkor på Sinaihalvön 2013

29:e Dödades nio personer i samband med ett anfall mot en kyrka i Helwan, söder om Kairo. Islamistgruppen IS sa ett de låg bakom attacken. En av gärningsmännen greps

2018

Januari

Uppmanade åtta oppositionspartier och 150 ledande offentliga personer till bojkott av presidentvalet i mars eftersom ingen på allvar utmanar president Sisi. En enda motkandidat hade godkänts när registreringstiden gått ut, Musa Mustafa Musa som ledde det liberala partiet Ghad. Alla andra potentiella kandidater hade dragit sig ur eller stängts av

Meddelade människorättsadvokaten Khaled Ali att han drar sig ur presidentvalet sedan hans anhängare utsatts för trakasserier

Greps den tidigare försvarschefen Sami Anan ett par dagar efter att han tillkännagav att han hade för avsikt att ställa upp i presidentvalet i mars. Anan anklagades för att ha brutit mot militära regler genom tillkännagivandet

Avskedade president Sisi chefen för den mäktiga underrättelsetjänsten, general Khaled Fawzy, och utsåg sin stabschef general Abbas Kamel till tillförordnad ersättare

Februari

13:e I ett gemensamt uttalande meddelade fjorton människorättsorganisationer att det helt saknas förutsättningar för ett fritt och rättvist presidentval i mars. Både inhemska och internationella organisationer stod bakom uttalandet som offentliggjordes av Human Rights Watch

13:e Uppgav militären att 38 islamister hade dödats sedan en större offensiv mot dem inleddes den 9 februari, mot extremistgrupper på Sinaihalvön, i centrala Nilendeltat samt i Libyska öknen

Mars

26:e Inleddes presidentvalet. President Sisi var bland de första att rösta

Överlevde säkerhetschefen i Alexandria ett sprängattentat som dock kräver två polisers liv. Dagen därpå sköt polis ihjäl sex personer som misstänks ha legat bakom attentatet

April

2:a Redovisades resultatet av presidentvalet. Sittande presidenten Sisi hade fått lite mer än 97 % av rösterna. Den ende utmanaren Musa Mustafa Musa fick knappt 3 % av rösterna. Valdeltagandet uppgick till 41 %

25:e Dömdes den förre riksrevisorn Hisham Geneina till fem års fängelse av militären för att han spritt nyheter som skadar militären

Maj

13:e Uppgav riksåklagaren att 278 misstänkta medlemmar av Muslimska brödraskapet skulle ställas inför militärdomstol anklagade för terrorism. Några dagar tidigare meddelades att 555 personer ställs inför militärdomstol misstänkta för att tillhöra en grupp på Sinaihalvön med kopplingar till Islamiska staten

Juni

2:a Svor president Abd al-Fattah al-Sisi presidenteden och inledde därmed sin andra mandatperiod

7:e Utsågs den tidigare bostadsministern Mostafa Madbouli till ny premiärminister

14:e Presenterades den nya regeringen som innehöll många nya ministrar

16:e Tillkännagav regeringen att bränslepriserna skulle höjas med mellan 30 och 50 % med omedelbar verkan. Tidigare hade en prishöjning av elpriset på omkring 25 % genomförts. Åtgärderna var ett led i det åtstramningsprogram som Egypten förband sig vid 2016 för att få låna pengar från IMF

Juli

28:e Dömdes ledande medlemmar av Muslimska brödraskapet till döden för delaktighet i protesterna 2013 mot att president Mursi tvingades bort från makten. De fanns med i den grupp på 75 personer som alla dömdes till döden. Landets högsta religiösa auktoritet, stormuftin, skulle bedöma domarnas legalitet

Antog parlamentet en ny lag som kan skydda högt uppsatta militärbefäl från åtal för de våldsamheter som följde efter det att dåvarande president Mursi störtades 2013. Lagen gav president Sisi möjlighet att ge militärer livslång amnesti för brott begångna mellan juli 2013, då militären störtade Mursi, och juni 2014, då Sisi installerades som president

Augusti

Dödades 52 militanta extremister och nästan lika många greps på Sinaihalvön. Sammanlagt hade fler än 300 personer dödats inom ramen för den jakt på jihadister regeringsstyrkor inledde i februari

Bildades en statlig kommission för de mänskliga rättigheterna. Syftet var att bemöta anklagelser från olika håll om att det sker kränkningar i Egypten

18:e Undertecknade president Sisi en lag som stärker statens kontroll över internet

September

8:e Fastställde en domstol dödsstraffen mot 75 personer, bland dem flera av Muslimska brödraskapets högsta ledare. Samtidigt fastställdes livstids fängelse för 47 andra personer. Domarna är kopplade till massrättegångar efter demonstrationer i Kairo 2013 och 2018

11:e Frös myndigheter tillgångarna för 1 133 välgörenhetsorganisationer med anknytning till Muslimska brödraskapet och 1 589 enskilda medlemmar, 118 företag, 104 skolor, 69 sjukhus och 33 nätsajter och satellitkanaler. Brödraskapet förbjöds och terrorklassades i slutet av 2013

Oktober

17:e Skrev presidenterna Vladimir Putin och Abd al-Fattah al-Sisi under ett strategiskt samarbetsavtal mellan Ryssland och Egypten

31:a Gav IMF klartecken till Egypten att låna ytterligare två miljarder dollar därmed har Egypten fått låna totalt tio miljarder dollar

Dömde en militärdomstol 17 personer till döden för en serie attentat mot kyrkor som krävde dussintals dödsoffer. Samtidigt dömdes 19 personer till livstids fängelse och 10 till långa fängelsestraff. Dåden utfördes 2016 och 2017 mot kyrkor i Kairo, Alexandria och Tanta

Greps Hisham Ashmawi, tidigare arméofficer men nu terroranklagad, i östra Libyen av den milis som kallar sig Libyska nationella armén. Han var begärd utlämnad till Egypten

November

2:a Dödades sju kristna vid ett överfall mot två bussar nära ett kloster i närheten av Minya. Två dagar senare meddelades att 19 terrorister dödats som antas ha utfört attacken mot de kristna

December

29:e Dödades fyra vietnamesiska turister i ett terrordåd nära pyramiderna

2019

Januari

6:e Öppnades en ny katedral med plats för 8 000 besökare i samband med det koptiska julfirandet. President Abd al-Fattah al-Sisi deltog i invigningen

31:a Avslutades ett långt renoveringsarbete av graven som tillhört farao Tutankhamon. Slitaget från många besökare hade varit stort

Berömde IMF de reformer som genomfört i Egypten de senaste åtta åren och beviljar därför att ta ut de återstående två miljarder dollar som utlovades i ett stort lån

Dömdes Ahmed Douma, demokratiaktivist och medgrundare till 6 april-rörelsen, till 15 års fängelse och böter. Han är tidigare dömd till 25 års fängelse för att ha deltagit i protestdemonstrationer under den ”den arabiska våren”

Februari

20:e Avrättades nio män genom hängning. De hade dömts för mordet på riksåklagaren Hisham Barakat 2015 som utfördes med en bilbomb

27:e Omkom fler än 20 personer när ett lok krockade mot stoppblock på Kairos centralstation. Efter olyckan avgick transportminister Hisham Arafat och ersattes av en general

Godkände parlamentet en författningsändring som gör att Abd al-Fattah al-Sisi kan stanna kvar på presidentposten efter 2022, när hans andra mandatperiod gått ut. Förslaget skall behandlas i lagutskottet innan det kan vinna laga kraft

Larmade Människorättsorganisationer om att Egypten verkställer fler dödsstraff än tidigare

Lovade finansminister Mohamed Maait att Egyptens fattigaste ska få sina sjukvårdskostnader betalda genom ett nytt sjukförsäkringssystem som ska byggas ut fram till 2033. Systemet ska finansieras via flera källor som skatter, patientavgifter, arbetsgivaravgifter, tobaks- och fordonsskatter mm

Mars

4:e Frigavs fotografen Mahmud Abu Zayd efter sex år i fängelse. Han dömdes till fängelse för att han dokumenterade blodiga sammanstötningar mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den avsatte islamistpresidenten Muhammad Mursi år 2013

29:e Frigavs bloggaren och aktivisten Alaa Abdel Fattah efter fem år i fängelse. Han greps 2013 efter att ha protesterat mot de generaler som styrde Egypten efter Mubarak

April

16:e Röstade parlamentet ja till författningsändringar som skulle göra det möjligt för presidenten att fortsätta styra till 2030. Ändringarna gav också presidenten mer makt över rättsväsendet och stärker militärens inflytande

24:e Bekräftade en domstol i Damanhur att två tidigare munkar i koptiska kyrkan har i februari dömdes till döden för mord på en biskop

Maj

13:e Dömdes två personer till döden för ett attentat mot en kyrka i Kairo 2017. Två andra dömdes till livstid. IS tog på sig dådet som krävde tio liv

Juni

11:e Godkände parlamentet lagändringar som gav president Sisi ökad makt över rättsväsendet. Med den nya lagen fick han befogenhet att utse riksåklagare och rättens ordförande i bland annat Författningsdomstolen

12:e Dömde en militärdomstol nästan 300 personer till fängelsestraff. Enligt säkerhetskällor skall de åtalade ha ingått i 22 terrorceller. 32 personer döms till livstids fängelse

17:e Kollapsade den förre presidenten Muhammad Mursi under en rättegång och avled senare av en hjärtattack på ett sjukhus. Människorättsorganisationer klagade på hur Mursi behandlats efter att han avsatts

25:e Genomfördes razzior på 19 företag i storstäder. De anklagades för kopplingar till Muslimska brödraskapet. Stora penningbelopp togs i beslag och myndigheterna hävdade att företagen använts till finansiering av omstörtande verksamhet. Många arresterades

Juli

Gav IMF klartecken att betala ut 2 miljarder dollar som den sista delen av ett lån som Egypten beviljats i ett treårigt låneprogram. Detta beror bland annat på att regeringen tagit bort kraftiga subventioner på vissa varor och infört skatt på el och drivmedel

Antog parlamentet ändringar i lagen som begränsar enskilda organisationers (NGO) verksamhet

Augusti

4:e Körde en bil med hög fart mot trafiken vid ett cancersjukhus i Kairo och krockar med tre andra bilar. Kraftiga explosioner utlöses och omkring 20 personer dödades, många skadades. Händelsen klassas som ett terrordåd

19:e Dödades 11 beväpnade män i norra Sinai i en skottväxling med säkerhetsstyrkor. Upprensningsaktionerna på Sinai har nu krävt omkring 650 misstänkta terroristers och 45 soldaters liv

September

20:e Ägde demonstrationer rum i Kairo, Suez och andra städer i vilka man krävde president Sisis avgång trots att sådana är förbjudna sedan år 2013. Många arresterades efter demonstrationerna

Oktober

18:e Riktade FN skarp kritik mot Egyptens regering för ingreppen mot demokratiaktivister och uppmanade Egypten att respektera åsikts-och yttrandefrihet

November

16:e Beslutade regeringen att priserna på basvaror som matolja, socker, ris och mjöl kommer att sänkas den 1 december vilket var nödvändigt då många egyptier hamnat under fattigdomsgränsen

17:e Dömdes en libysk man till döden och 32 personer till livstids fängelse för händelser i oktober 2017 då polisen stormade ett tillhåll för en väpnad grupp i öknen sydväst om Kairo. Vid stormningen dödades 16 poliser

27:e Dömdes den terroranklagade före detta officeren Hisham Ashmawy till döden genom hängning för att han deltagit i olika terrordåd

2020

Januari

25:e Nu har det på dagen gått nio år sedan den folkliga revolutionen störtade president Mubarak

31:a Greps föräldrarna till en flicka i 12-årsåldern efter att hon förblött i samband med en könsstympning. Även läkaren som utförde den greps och en släkting till flickan. Könsstympning förbjöds i Egypten år 2008 och lagen skärptes ytterligare 2016. Trots detta förekommer den både bland kristna och muslimer

Gavs universiteten möjlighet att förbjuda studerande bära niqab, ett plagg med ansiktsslöja

Enligt uppgift nådde Egypten, Etiopien och Sudan en principöverenskommelse i en konflikt som gäller etiopiernas dammbygge i Blå Nilen i vilken Egypten och Sudan tror sig drabbas av mindre tillgång till vatten än de nu har

Fastställde en egyptisk domstol att kristna regler om lika arvsrätt för söner och döttrar ska tillämpas i koptiska familjer. Hittills har en islamsk lag från 1940-talet tillämpats för alla egyptier i vilken söner ärver mer än döttrar

Februari

11:e Passerade Egyptens befolkning 100 miljoner enligt den statliga statistikmyndigheten. Invånarantalet är det högsta i arabvärlden och det tredje högsta i Afrika näst Nigeria och Etiopien

19:e Började Egypten bygga en betongmur längs gränsen mot Gazaremsan för att förhindra smuggling mm

24:e Avrättades åtta personer efter att ha dömts till döden för attentat utförda 2016 och 2017 mot koptiska kyrkor i Alexandria, Kairo och Tanta och mot polisen. Sammanlagt krävdes 88 människors liv vid attentaten

25:e Avled förre presidenten Hosni Mubarak som tvingades bort från makten 2011. Regimen utlyste tre dagars landssorg och meddelade att Mubarak skulle begravas med militära hedersbetygelser

Mars

2:a Officeren Hisham Ashmawy, som hoppade av sin tjänst och blev militant islamist, var en av 37 personer som dömdes till döden för terrorbrott, bland annat mordförsök på den dåvarande inrikesministern

4:e Avrättades Hisham Ashmawy genom hängning

21:a Stängdes alla muslimska och kristna helgedomar för bön i minst två veckor för att minska risken för spridning av coronavirus. Även gallerior, skolor och idrottslokaler stängdes. Museer och arkeologiska utgrävningar skulle också stängas och saneras. Flygtrafiken stoppades fram till slutet av månaden, med undantag för utländska turister som skulle flygas hem. Hittills hade omkring 300 smittade i covid-19 och tio dödsfall bekräftats

April

26:e Begärde Egypten hjälp från valutafonden IMF då landets ekonomi försvagats på grund av coronapandemin. IMF beviljade Egypten lån på 2.77 miljarder USD

28:e Förlängdes undantagstillståndet i tre månader officiellt på grund av coronapandemin. Hittills hade 337 dödsfall i covid-19 registrerats

Maj

3:e Dödades 18 misstänkta jihadister i en skottväxling med säkerhetsstyrkor i norra Sinai

7:e Kritiserade organisationerna Human Rights Watch och Amnesty International de utvidgningar av krislagar som genomförts i landet med hänvisning till coronapandemin. Båda organisationerna anser att regeringen passat på att införa lagar som är diskriminerande mot det egyptiska folket

15:e Började regeringen lätta på coronarestriktionerna och öppnade för inhemsk turism för att lätta på trycket mot den hårt drabbade turistbranschen

23:e maj Benådades 3 157 fångar, som brukligt, inför helgen id al-fitr. En av de frigivna var en polis som år 2010 dömdes till 25 års fängelse för att ha mördat den libanesiska sångerskan Suzanne Tamim

31:a Flögs fler än 600 egyptier som fastnat i Saudiarabien på grund av coronapandemin hem. Egyptier har flugits hem från flera andra länder också av samma skäl. Enligt officiell statistik hade Egypten nu nästan 25 000 personer smittade av covid-19 och nära 1 000 dödsfall i sjukdomen

Juni

5:e Får Egypten ytterligare ett lån från IMF, denna gång på 5.2 miljarder dollar, för att rädda landets ekonomi som drabbats hårt under coronapandemin

Juli

1 juli öppnades åter flygplatserna, även för utländska turister som tilläts att besöka större turistorter vid Röda havet och Medelhavet. 200 hotell fick tillstånd att åter ha öppet, dock med särskilda krav på hygien. Nästan 1 500 dödsfall i covid-19 hade nu rapporterats

6:e Antog parlamentet lagändringar som innebär att aktiva och tidigare militärer bara kan ställa upp i president- och parlamentsval om militärledningen godkänner detta. Den nya lagen undertecknades den 29 juli av president Sisi, som därmed försäkrar sig om att ingen med bakgrund i militära led kan utmana honom på laglig väg

21:a Attackeras en armépostering i norra Sinai, anhängare till Islamiska staten tog på sig attentatet

27:e Dömdes fem kvinnor till två års fängelse för att de publicerat videofilmer på appen Tik Tok. De dömdes också att betala böter på 300 000 egyptiska pund vardera. Enligt domstolen var filmerna de publicerade sedlighetssårande

28:e Hängdes sju personer för inblandning i mord på en polis i staden Ismailiya år 2013

Augusti

11:e Började det två dagar långa valet till parlamentets överhus, senaten. Valdeltagandet var endast 14 % ,till stor del beroende på rädsla för coronasmitta. Senare fastställdes att valet måste göras om

28:e Greps Mahmud Izzat, Muslimska brödraskapets ledare

September

8:e Fler än 100 000 egyptier var nu bekräftat coronasmittade och totalt hade hittills 5 541 personer avlidit i covid-19

15:e Dömdes Safwat al-Sherif, tidigare informationsminister under Hosni Mubarak, till tre års fängelse på korruption

Oktober

3:e – 13:e Avrättades 49 människor i Egypten, enligt Human Rights Watch. Enligt dem har Egypten sedan president Sisi tillträdde 2014 blivit ett av de tio länder i världen som avrättar flest människor

25:e Genomfördes första omgången av parlamentsvalet under två dagar i 14 provinser, bland dem Alexandria

November

8:e Genomfördes andra omgången i parlamentsvalet i de återstående 13 provinserna, bland annat i Kairo

12:e Störtade en helikopter i södra Sinai. Sju personer omkom, fem amerikaner, en fransk medborgare och en tjeckisk som alla tillhörde en internationell styrka av fredsbevarande soldater och observatörer

14:e Offentliggjorde myndigheter att fler än 100 intakta forntida sarkofager med mumier, omkring 2 200 år gamla, hittats vid utgrävningar i Saqqara. Drygt en månad tidigare gjordes ett fynd av 59 sarkofager som var lika gamla

December

18:e Godkände IMF ytterligare ett lån för Egypten, denna gång på 1,67 miljarder dollar. Den egyptiska ekonomin drabbades hårt av coronapandemin

2021

Januari

17 januari

Beslutade en domstol att de beslagta tillgångarna för 89 företrädare för den förbjudna organisationen Muslimska brödraskapet, inklusive belopp som ärvts av anhöriga till den avlidne expresidenten Muhammad Mursi. Pengarna på deras konton fördes över till statskassan. Hur mycket pengar det handlade om totalt offentliggjordes inte

Februari

4 februari

Efter fyra år i fängelse släpptes den egyptiske journalisten Mahmud Hussein fri. Han hade arbetat för etermediebolaget al-Jazeera med bas i Qatar. Frigivningen var kopplad till vissa villkor som inte var kända vid frigivningen

Mars

2 mars

Hängdes elva personer dödsdömda för mord i ett fängelse nära Alexandria. Tre dagar tidigare hade fem avrättningar genomförts, i tre av de fallen var det kvinnor som hade dömts till döden

23 mars

Gick det 400 meter långa containerfartyget M/V Ever Given på grund i Suezkanalen på grund av hård vind. Fartyget blev stående på tvären och blockerade trafiken genom kanalen, i genomsnitt fler än 50 fartyg per dygn. Ever Given var på väg från Kina till Rotterdam. Fartyget drogs loss vid högvatten under eftermiddagen måndagen den 29 mars och kunde för egen maskin segla till Stora Bittersjön för att komma ur farleden och för teknisk inspektion före fortsatt färd

26 mars

Krockade två tåg som körde på samma spår mellan Luxor och Kairo varvid 18 personer omkom

April

3 april

Fördes mumierna av 22 faraoniska kungar och drottningar, bland dem drottning Hatshepsut och kung Ramses II, från museet på Tahrirtorget till ett nytt specialbyggt museum

8 april

Offentliggjorde arkeologen Zahi Hawass att man funnit välbevarade husgrunder av en tretusen år gammal stad, den största från äldre tid som upptäckts i Egypten. Staden, som kallas Aten, har varit begravd under ökensand

8 april

Dömdes Muslimska brödraskapets ledare Mahmud Izzat till livstid fängelse för terrorbrott. Han greps i augusti 2020 efter att ha gömt sig för myndigheter i flera år

14 april

Hölls containerfartyget M/V Ever Given, som blockerade Suezkanalen i mars, fortfarande kvar av egyptiska myndigheter som krävde betalt för arbetet med att dra fartyget flott och ersättning för förlorade intäkter när trafiken stod stilla. Kanalmyndigheten krävde 900 miljoner dollar av fartygets japanska ägare

18 april

Ägde en ny tågolycka rum i Nildeltat några mil från Kairo varvid minst 23 personer omkom

22 april

Skulle det egyptiska företaget Minafarm tillverka 40 miljoner doser av det ryska coronavaccinet Sputnik. Produktionen var avsedd för världsmarknaden. Planer fanns även för produktion av 80 miljoner doser av det kinesiska coronavaccinet Sinovac

26 april

Hängdes nio personer anklagade för att ha deltagit i en stormning av en polisstation i Kairos utkant 2013 som krävde 13 polisers liv

Maj

9 maj

Avrättades en munk som funnits skyldig till mord på en koptisk abbot och biskop 2018 genom hängning. En annan munk, som var medbrottsling, dömdes till livstids fängelse

11 maj

Meddelade president Sisi att Suezkanalen skall byggas ut, Arbetet beräknades vara klart 2023

Juni

14 juni

Fastställdes dödsdomarna mot tolv medlemmar av förbjudna Muslimska brödskapet av kassationsdomstolen. Domarna kunde inte överklagas. Två av organisationens högsta ledare fanns bland de dödsdömda medan 31 andra medlemmar fick sina domar omvandlade till livstids fängelse

Juli

7 juli

Efter långa förhandlingar godkände den egyptiska kanalmyndigheten en ekonomisk uppgörelse med fartyget Ever Givens japanska ägare, fartyget gick på grund i Suezkanalen den 23 mars och blockerade kanaltrafiken. Ever Given har hållits kvar av Egypten sedan grundstötningen men kunde nu lämna landet. Den ekonomiska uppgörelsen offentliggjordes inte

18 juli

Frigavs sex demokratiaktivister, bland dem bloggaren och journalisten Esraa Abdel Fattah, som var aktiva under den så kallade ”Arabiska våren” 2011

29 juli

Utdömdes dödsstraff till 24 medlemmar av Muslimska brödraskapet för två attacker där poliser dödades 2014 och 2015

September

13 september

Träffades den israeliske premiärministern Naftali Bennett och den egyptiske presidenten Abd al-Fattah al-Sisi i ett toppmöte, det första officiella på ett årtionde, i Sharm el-Sheikh

Oktober

13 oktober

Fastställde en militärdomstol livstidsstraffen för 32 personer som dömdes 2019 för inblandning i en mordkomplott riktad mot president Sisi och en medlem av det saudiska kungahuset

19 oktober

Avlade 98 kvinnliga jurister, de första någonsin i Egypten, sin ämbetsed för tjänstgöring som domare i det förvaltningsrättsliga system som kallas statsrådet

25 oktober

Meddelade president Sisi att undantagstillståndet som rått sedan 2017 kommer att upphöra i hela landet. Undantagstillståndet infördes, bland annat efter två dödliga bombdåd mot koptiska kyrkor

November

25 november

Dömdes 22 jihadistertill döden genom hängning för att ha utfört 54 terrordåd runt om i landet. De dömda sades vara medlemmar i Ansar Bayt al-Maqdis, som svor trohet till terrorgruppen Islamiska staten (IS)

December

19 december

Dömdes Mahmud Izzat, Muslimska brödraskapets ledare, till sin andra livstidsdom för samröre med den palestinska islamiströrelsen Hamas

20 december

Dömdes Alaa Abd al-Fattah, IT-utvecklare och bloggare som hade en framträdande roll i protesterna mot Hosni Mubaraks regim, till fem års fängelse. Också efter händelserna under den ”Arabiska våren” 2011 fängslades han och fick även då ett femårigt fängelsestraff

2022

Januari

8 januari

Frigavs den palestinske aktivisten Ramy Shaath efter två och ett halvt år i fängelse. Även den koptiske människorättsaktivist Ramy Kamel frigavs efter att ha suttit fängslad i två år

Mars

23 mars

Ansökte Egypten om ett nytt lån hos IMF då landet påverkats mycket negativt av kriget mellan Ryssland och Ukraina, bland annat hade matpriserna höjts kraftigt

Maj

7 maj

Dödades elva personer i vad som beskrivs som en jihadistattack på Sinaihalvön. Islamiska staten (IS) tog på sig ansvaret för attacken dagen efter dådet

18 maj

Dömdes den man som i april stack ihjäl en koptisk präst i Alexandria till döden

Juni

15 juni

Slöts ett samförståndsavtal av Egypten och Israel med EU som ska utöka ländernas export av naturgas. EU utlovade också ett lån på 100 miljoner euro i stöd till Egypten, som är beroende av livsmedelsimport

17 juni

Enligt nyhetsmediet EU Observer ska Egypten få sammanlagt 80 miljoner euro under loppet av två år till landets kustbevakning för att hindra flyktingsmuggling till Europa. Under de fem första månaderna 2022 kom fler än 3 500 egyptiska migranter till Europa vilket var en kraftig ökning jämfört med samma period 202

29 juni

Enligt Internationella valutafonden (IMF) ska man betala ut 500 miljoner dollar till Egypten för inköp av vete då landets import drabbats hårt av kriget i Ukraina

Augusti

11 augusti

Godkände regeringen en elsparplan som förväntades minska förbrukningen av el och öka exportinkomsterna. Målet var att frigöra naturgas som användes till elproduktion till export för att förbättra inflödet av utländsk valuta

14 augusti

Omkom drygt 40 personer, varav femton barn, efter en brand i en koptisk kyrka i en förort till Kairo. Branden antogs bero på ett elfel. President Sisi meddelade att arméns ingenjörstrupper kommer att ha ansvaret för återuppbyggnaden av kyrkan

November

6 november

Inleddes FN:s toppmöte om klimatförändringarna COP 27 i Sharm el-Sheikh vid Röda havet

20 november

Avslutades FN:s klimattoppmöte COP 27 i Sharm el-Sheikh

20 november

Vid invigningen av fotbolls-VM i Qatar träffades presidenterna Abd al-Fattah al-Sisi från Egypten och Recep Tayyip Erdogan från Turkiet i en anda av försoning efter Turkiets kritik mot Egypten efter att man avsatt den folkvalde presidenten Muhammad Mursi år 2013

December

16 december

Beviljade Internationella valutafondens (IMF) Egypten ett nytt lån på 3 miljarder dollar med krav på bland annat inflationsbekämpning, en mera flexibel växelkurs för den egyptiska valutan och mindre statlig inblandning i ekonomin

2023 

Juni 

3 juni

Tog sig en egyptisk polis över gränsen till Israel och sköt ihjäl tre israeliska soldater

Juli 

25 juli

Fick svensk UD-personal ta emot en protest från Egyptens regering mot att demonstranter tillåts bränna exemplar av Koranen i Sverige

Augusti 

19 augusti

Frigavs Ahmed Douma, som var en av ledarna under den arabiska våren 2011

24 augusti

Fick Egypten, som ett av sex länder, inbjudan att bli medlem av samarbetsgruppen Brics, som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans, under organisationens möte i Sydafrika

September 

12 september

Förbjöds elever i statliga och privata skolor att bära niqab, ett heltäckande plagg med ansiktsslöja. Eleverna ska dock själva få välja om det vill bära hijab, huvudduk, i skolan

Oktober

3 oktober

Ben Cardin, den nye ordföranden i den amerikanska senatens utrikesutskott, blockerade 235 miljoner dollar i militärt bistånd till Egypten med anledning av regimens hantering av oliktänkande

December 

10-12 december

Genomfördes presidentval. Bara tre motkandidater ställde upp mot den sittande presidenten Abd al-Fattah al-Sisi

18 december

Publicerades resultat av presidentvalet. Den sittande presidenten Abdel Fattah al-Sisi vann en övertygande seger och fick 89,6 % av rösterna. Därmed kan al-Sisi sitta kvar som president till år 2030, efter den grundlagsändring han drev igenom år 2019. Valdeltagandet låg på 66.8 %

Egypten flora och fauna

Cirka 94 % av Egyptens yta utgörs av öken, vilket gör livsvillkoren för människor, djur och växter svåra. Trots detta lever ett hundratal olika djurarter i landet. Många av dem är domesticerade. Tidigare levde flera vilda djurarter i Egypten men är nu utrotade. Kvar finns, bland annat, tre olika arter av gaseller (dock väldigt sällsynta), fladdermöss, råttor, möss, vesslor och krokodiler. Det finns även mer än trettio olika arter av ormar, varav kobran är den vanligaste

Omkring 430 olika fågelarter har registrerats varav cirka en tredjedel häckar i landet

Antalet vilda växter är på grund av att landets yta till största delen består av öken begränsade. Ett hundratal olika gräsarter, lotus, vattenhyacinter, dadelpalmer, olika sädesslag, grönsaker, importerade trädslag, etc., är en del av de växter man finner i Egypten

Mötet med Egyptens natur, flora och fauna är dock en mycket intressant upplevelse

Egypten geografi

Till ytan är Egypten, landyta 1 001 450 km2, mer än dubbelt så stort som Sverige. Egypten ligger i nordöstra Afrika och omfattar även Sinaihalvön i Asien och är ett utpräglat ökenland. Rakt genom landet rinner Afrikas längsta flod, Nilen, som skänker liv åt landets befolkning. Största delen av Egyptens uppodlade mark ligger samlad i ett smalt bälte längs flodens stränder
Nilen, som rinner rakt genom Egypten från söder till norr, är en av världens längsta floder, kanske den längsta, har en längd på cirka 1 600 kilometer på sin egyptiska sträckning. Vid Medelhavskusten bildar Nilen ett vidsträckt deltaområde

Väster om den bördiga Nildalen ligger den Libyska öknen, även kallad Västra öknen, som börjar redan vid Kairos utkanter. Den utgörs mest av sandöken och har stora sanddyner. I den Libyska öknen ligger flera oaser, några av dessa besökte jag under min resa, bland annat Bahariya, Farafra, Dakhla och Kharga. Oaserna innehåller sött grundvatten som bringas till ytan av brunnar med självtryck

Arabiska öknen, även kallad Östra öknen, som sträcker sig från Nilen mot Röda havet, är bergig med toppar på upp till 2 000 meter över havet. Vid staden Assuan i söder är Nilens stränder bergiga. Här ligger Assuandammen. Söder om den sträcker sig den konstgjorda Nassersjön in i Sudan

Sinaihalvön är separerad från resten av landet genom Suezkanalen och domineras av bergsöken. Här ligger Egyptens högsta berg, Katrina, med en höjd av 2 629 möh

Egypten huvudstad: Kairo  7 735 000 invånare

Andra större städer i Egypten:
Alexandria 3812 000 invånare, Giza 2 443 000 invånare, Port Said 538 000 invånare

För mer information    egypten-fakta

Egypten klimat

Egypten har ett torrt och varmt ökenklimat. Somrarna är mycket heta. Under vintern är temperaturerna behagliga. I öknen kan nätterna vara riktigt kyliga under vintermånaderna

Vid Medelhavskusten är klimatet fuktigt under vinter förekommer regn i detta område. Under våren blåser hårda och torra sandvindar från öknen i sydväst

Medeltemperaturer Kairo (min/max) Celcius

Januari      +9 C / + 13 C
Juli              + 22 C/ +35 C

Medelnederbörd Kairo (mm)

Januari    7 mm
Juli          12 mm

Egypten befolkning

Egypten, med omkring 100 miljoner invånare är Mellanösterns folkrikaste land och Afrikas till folkmängden tredje största land. Då landet till största delen består av öken är befolkningen koncentrerad till en liten yta, Nildalen och flodens delta är bland de tätast befolkade områdena i världen

De bebodda områdena och all odlad areal utgör tillsammans mindre än 5 % av landytan. Huvudstaden Kairo hyser en befolkning på omkring 20 miljoner

Majoriteten av Egyptens befolkning är araber. En liten el av befolkningen tillhör minoriteter som nubier, armenier, greker och berber med flera. De kristna kopterna ser sig som ättlingar till forntidens egyptier, även om de är påverkade av den arabiska kulturen

Folkgrupper:

Egyptier 99.7 %, Övriga 0.3 % (bland annat Nubier, Greker, Armenier, Italienare, Fransmän)

Egypten språk

Landets officiella språk är arabiska som talas av alla infödda egyptier. Den egyptiska dialekten förstås av de flesta i arabvärlden. Den talade arabiskan varierar mellan de arabisktalande länderna medan skriftspråket är detsamma

För mer information    egypten-fakta

Egypten religion

Statsreligionen i Egypten är islam och nästan alla muslimer bekänner sig till islams huvudinriktning sunni. Enligt grundlagen råder religionsfrihet. Staten erkänner dock inga konverteringar från islam. Omkring 9 % av landets befolkning tillhör den kristna koptiska kyrkan

Egyptens koptisk-ortodoxa kyrka är Mellanösterns största kristna samfund. Kristendomen kom till Egypten under första århundradet efter Kristus, enligt traditionen med aposteln Markus. Ordet kopt betyder egyptier och användes om den kristna befolkningen när araberna invaderade på 600-talet

Egypten utbildning

Skolplikt råder i Egypten och grundskolan är obligatorisk i åtta år

De egyptiska barnen börjar den ordinarie skolan vid sex års ålder. Omkring tre barn av fyra fortsätter med det treåriga fortsättningsstadiet. Bland dem som slutar i förtid finns särskilt flickor på landsbygden. I delar av det fattiga södra Egypten går bara hälften av barnen i skolan

Grundskolan ska i princip vara kostnadsfri men under 2000-talets första år har en del avgifter införts. Många skolor är dåligt underhållna och det är ont om både lärare och läromedel. På många håll tvingas skolorna undervisa i skift, och det förekommer att det går upp till 60 barn på en lärare. Störst är lärarbristen på landsbygden. Undervisningen är så bristfällig att över hälften av barnen rapporteras också få privat undervisning utanför skolan, vilket innebär en stor ekonomisk påfrestning för många föräldrar

Majoriteten av barnen går i statliga skolor men det finns också privata alternativ och ett ökande antal islamiska skolor

Trots en omfattande vuxenutbildning är antalet analfabeter stor. Jämfört med andra arabländer har dock Egypten en stor andel välutbildade medborgare

År 2003 fanns det tolv statliga och flera privata universitet vid sidan av det islamska universitetet al-Azhar i Kairo. Det grundades år 988 efter Kristus och är därmed världens näst äldsta. Världens äldsta universitet ligger i staden Fès, Marockos huvudstad

Egyptiska nobelpristagare:

Mohamed ElBaradei, Naguib Mahfouz

Egypten socialt

Fattigdomen i Egypten är stor och nästan 30 % av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen. Störst är fattigdomen på landsbygden. Den globala finanskrisen 2008–2009 och de oroligheter som följde efter revolutionen 2011 har bidragit till problem med livsmedelsförsörjningen och därmed ökad undernäring

Den överbefolkade huvudstaden Kairo och staden Alexandria präglas till stor del av slum och undermålig samhällsservice på grund av omfattande inflyttning från landsbygden

De som har anställning omfattas av ett socialt försäkringssystem som täcker sjuk-, arbetsskade- och livförsäkring samt arbetslöshetsunderstöd, moderskapspenning och ålderspension

Sjukvården är relativt väl utbyggd i städerna, men är ojämnt fördelad i landet. Privata organisationer, främst islamska, står för stora delar av den grundläggande hälsovården. Folkhälsan påverkas negativt av att stora grupper lider brist på mat och lever under ohygieniska förhållanden

Kvinnors ställning är av tradition svag och jämställdhetsarbetet påverkas av religion och politik. Könsstympning av flickor är officiellt förbjudet, men förekommer både hos den arabiska befolkningen såväl som hos den kristna

I en jämförande studie som publicerades 2013 om respekten för kvinnors rättigheter i 22 arabländer hamnade Egypten på sista plats

Enligt lag är barnarbete förbjudet men många egyptiska barn tvingas sluta skolan för att börja arbeta och bidra till familjens försörjning, speciellt vanligt är det att flickor slutar skolan i förtid. Ungdomsarbetslösheten är mycket hög

Egypten turism 

Det som lockar besökare till Egypten är i första hand de flera tusen år gamla monumenten från faraonernas tid i Nildalen och pyramiderna i Giza men även badturismen ökar och kan locka med bad, värme och fin dykning vid kusterna längs Röda havet

Turism är en av landets viktigaste näringsgrenar som genererar stora inkomster. Antalet besökare per år kan dock variera kraftigt då turistmål av och till utsatts för våldsdåd som dödat turister. Majoriteten av turister kommer från Europa följt av turister från arabiska länder

För mer information    egypten-fakta

Att besöka ett land innebär alltid olika sorters upplevelser, Egypten var inget undantag

Under denna resa besökte jag flera av de traditionella turistmålen, som pyramiderna i Giza, templen i Luxor, Karnak och Abu Simbel, Konungarnas Dal, Drottningarnas Dal etc., sevärdheter som fascinerat människor i flera tusen år. Jag var inget undantag! Så fantastiskt det kändes att befinna sig på platserna där människor enbart med sina kroppskrafter uppfört dessa enorma byggnadsverk, och som finns kvar än idag.

Den egyptiska historien är intressant, fascinerande, spännande och delvis ännu olöst. Även folklivet är intressant och spännande

Mötena med de vänliga egyptierna bjuder på starka upplevelser, men kan vara lite påfrestande ibland. Nästan alla man möter tigger på något sätt eller så vill de sälja på dig någonting. Man måste dock ha förståelse för deras situation då de ofta lever under enkla eller fattiga förhållanden. Bryt deras ”jargong” och du kommer att möta en helt annan person

Resan innehöll även besök i oaserna i den Västra Öknen (Libyska Öknen), en segeltur i felucca på Nilen och boende hos en nubisk familj på Elefantineön i Assuan

Res till Egypten för ett besök i ett mycket speciellt land. Du kommer inte att ångra dig!

För mer information    egypten-fakta

min gamla hemsida      www.stalvik.com

Sidan uppdaterad: 240122

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik