portugal-madeira-resa

Resa till Madeira,
Funchal, Levadavandringar, Camacha, Nunnornas dal mm

Klicka på bilden för större format
Vissa bilder är scannade

madeira; funchal, porto da cruz, pico de arriero, pico grande, machico, porto moniz, santana, pico ruivo, ribeira frio, camara de lobos, camacha, monte, curral das freiras (nunnornas dal) var några platser jag besökte på madeira, portugal, rainer stalvik

Resa till Madeira,
Funchal, Levadavandringar, Camacha, Nunnornas dal mm

För den som söker naturupplevelser eller en aktiv semester är den lilla atlantiska ön Madeira, som ligger några timmars flygresa från Sverige, ett bra val. Här finns vacker natur, fina vandringsmiljöer och möjlighet till goda kulinariska upplevelser. ”Badarna” bör kanske välja ett annat resmål eller får nöja sig med att huvudsakligen plaska i hotellens pooler.

I början av februari 2016 besökte jag för tredje gången den vackra ön Madeira för att vandra och återuppleva öns magnifika natur. Förutom att jag gjorde fina vandringar, besöka den gamla fiskebyn Camara de Lobos och bergsbyn Monte fick jag även möjlighet att uppleva Funchals färgsprakande årliga karneval.

Lite fakta om Madeira

Madeira är egentligen en ögrupp som fått sitt namn efter huvudön – Madeira. Förutom huvudön ingår även ön Porto Santo och de obebodda Ilhas Desertas och Ilhas Selvagens i den autonoma region som utgör Madeira. Huvudstaden Funchal ligger på huvudön.

Ön, som geografiskt anses tillhöra Afrika, är belägen cirka 400 km nordväst om Kanarieöarna och cirka 600 km väster om Afrikas kust.

Huvudön Madeiras totala yta uppgår till cirka 740 kvadratkilometer. Ön är inte speciellt stor, bara 57 kilometer i öst-västlig riktning och cirka 22 kilometer i nord-sydlig. Öarnas totala landyta uppgår till omkring 779 kvadratkilometer.

Befolkningen uppgår till cirka 270 000 invånare, varav cirka 130 000 bor i huvudstaden Funchal, som också är den enda större staden. Antalet personer per kvadratkilometer är 336.

Madeira historia i korthet

Ön Madeira har under historiens gång förskonats från svårare krig. De omvälvningar som skett har styrts av dem som erövrat ön.

Historieforskare anser att fenicierna upptäckte ön redan i början på 1200-talet, men den ritades in på ett sjökort först år 1351 i Florens. De genuesiska sjöfararna kallade ön för ” Isola di Legname”, vilket betyder ”Skogsön”, ett passande namn eftersom ön vid denna tidpunkt var helt täckt av skog. Ön förblev obebodd och föll i glömska till 1418/19 då två portugisiska kaptener under en storm råkade ur kurs på sin färd till Marocko. Av en slump upptäckte de Madeiras grannö Porto Santo. Med denna ö som bas utforskade dessa sjöfarare omgivningarna och återupptäckte Madeira 1420.

Sjömännen, under ledning av João Gonçalves Zarco, landsteg vid den plats som kom att kallas Câmara de Lobos och tog ön i besittning för Portugals räkning. I slutet av 1470-talet kom Amerikas upptäckare, Christopher Columbus, till Madeira. På grannön Porto Santos träffade han sin blivande hustru. Under deras tid på ön fick de en son. Huset familjen bodde i finns fortfarande kvar.

Madeiras första nybyggare kom huvudsakligen från norra Portugal. De följdes av holländare, italienare och från Spanien fördrivna morer och judar. Man förde även hit slavar från Nordafrika, som skulle arbeta på sockerplantagerna. Innan bosättarna kunde ta ön i anspråk var man tvungen att frigöra odlingsytor. För att få fram dessa tändes skogen på. Den stora skogsbrand som uppstod varade i hela sju år och förstörde därmed det mesta av den ursprungliga skogen.

Under de kommande århundradena utvecklades jordbruket. Ön blev under 1500-talet Europas viktigaste sockerleverantör. Vinet fördes in från Grekland och i slutet av 1400-talet exporterades de första vinflaskorna. I början av 1800-talet exporterades i storleksordningen 9 000 000 liter vin! I mitten av 1800-talet upplevde vinodlarna ett stort bakslag i produktionen när vinstockarna angreps av mjöldagg. År 1851 uppgick vinproduktionen till endast 60 000 liter vin. I början på 1900-talet exporterades åter omfattande volymer av vinproduktionen.

Spanska trupper erövrade Madeira och Porto Santos 1580. Belägringen av öarna varade ända fram till 1640 då dessa återfördes till Portugal. Spanjorernas försvarsanläggning ”Forte do Pico” finns kvar än idag.

Under 1801 flyttade ett stort antal brittiska soldater till Madeira för att de, i allians med portugiser, skulle beskydda ön mot Napoleons angrepp år 1807. Som mest fanns det 4 000 brittiska soldater stationerade här.

Under 1800-talet drabbades Madeira av flera nödår och befolkningen utsattes för hårda prövningar. Koleran tog flera tusen liv, vinlusen angrep vinstockarna och sockerrörsodlingarna drabbades av virusattacker.

Ett omfattande självstyre införde för ön 1910. I samband med Första Världskriget 1916/17 sänkte tyska ubåtar två franska skepp utanför huvudstaden Funchal.

Sedan 1975 försöker organisationen FRAMA frigöra Madeira från moderlandet Portugal. Än så länge har de dock inte lyckats med sina ansträngningar.

Madeira geografi i korthet

Ön Madeira ligger på ungefär samma breddgrad som Casablanca i Marocko. Geografiskt ligger Madeira närmare Afrika än Europa. Ön är inte mer än c:a 57 kilometer lång och 22 kilometer bred. Madeira höjer sig brant från havsytan och når sin högsta punkt vid Pico Ruivo, mer än 1860 meter över havet. Huvudön Madeiras yta uppgår till cirka 740 km2.

Ön, eller rättare sagt ögruppen, Madeira föddes under tertiärperioden för cirka 60 miljoner år sedan när kraftiga vulkanutbrott på havsbottnen skapade den. Öns vulkaniska ursprung visas genom den starkt kuperade miljön. Detta arv leder till att man nu kan erbjuder fina, men ibland tunga och bitvis farliga, vandringsmöjligheter. Mera lättvandrat blir det dock om man väljer att gå nedför bergssluttningarna eller parallellt med havet.

Öns dramatiska karaktär bjuder på vackra och intressanta miljöer med bördiga dalar, vassa bergstoppar och branta havsklippor.

Madeira Flora och Fauna

Förutom den vackra naturen är blomsterprakten och den eviga grönskan ytterligare attraktioner som lockar besökare till ön. Det finns alltid någonting som blommar på Madeira, oavsett tidpunkt.

Mycket av den ursprungliga vegetationen har gått förlorad under åren av kolonisering av ön. Bara några få rester av det stora skogsbeståndet finns kvar, istället har nya växtarter införts som funnit sig väl till rätta. Man hittar flera olika orkidéarter, men det finns bara fyra endemiska.

Madeiras ursprungliga skogar bestod av lagerträd, snöklockebuskar, drakblodsträd och en hög juniperusart. Numera domineras skogarna av stora eukalyptusträd med inslag av fur, gran, pinje och lärkträd.

Djurlivet är inte speciellt omfattande eller sevärt. För de fågelintresserade finns betydligt mera att titta på. Det finns ett 40-tal inhemska fågelarter på öarna. Den madeiriska skogsduvan finns endast på denna plats i hela världen. Många fågelarter använder Madeira som rastplats under sina flyttningar.

Madeira turism

Madeira har sedan länge varit ett populärt resmål. Först kom stora kryssningsfartyg. På senare tid dominerar flygtransporterna. Från Sverige tar det cirka 4,5 timmar att komma hit med flyg. Länge var flygplatsen med sin korta landningsbana utanför huvudstaden Funchal en av världens farligaste.

På  Madeira finns vackra små städer och byar med gammal, intressant miljö och kultur. Dessa platser är lätta att nå med lokala bussar, taxi eller hyrbil. Den som vill cykla runt ön får det betydligt tuffare på grund av den kuperade miljön.

De turister som söker sig till Madeira gör det för att koppla av, njuta av god mat och den vackra miljön. Även den som vill ha en aktiv semester kan få sitt lystmäte tillfredsställt här, att göra en eller flera levadavandringar hör till de bästa upplevelserna när man är på Madeira. ”Badarna” bör söka andra resmål i första hand, eftersom havet runt ön omges av vatten med kraftiga undervattensströmmar. På ön Porto Santos finns däremot fina sandstränder.

Populära platser att besöka är, bland annat, Santana den lilla staden på norra delen av ön, som har en samling unika gamla hus. Nunnornas Dal (Curral des Freiras) är en mycket vacker plats som man inte bör missa. Den lilla staden Camacha med sina korgarbetare är trevlig att besöka. Porto Moniz med sina havsbassänger är intressant etc. Huvudstaden Funchal bjuder på intressant kolonial arkitektur, en vacker botanisk trädgård och mysiga restauranger.

Madeira levadavandringar

Öns vulkaniska ursprung, med branta stigningar erbjuder vandringar av olika svårighetsgrad. Lättare om man vandrar parallellt med havet och lite häftigare, vissa till och med farliga, bland bergstopparna Pico de Arriero och Pico Ruivo, två av öns högsta toppar.

Hela Madeira genomkorsas av ett stort nätverk av vattenbärande kanaler, levada. Utefter dessa har det bildats leder som erbjuder vandringar av skiftande karaktär. Ibland lättare, ibland tyngre, ibland riktigt farliga och ibland genom långa tunnlar. Nätet av levador uppgår till cirka 1 000 kilometers längd, varför det tar lång tid att avverka samtliga vandringsmöjligheter.

Vid tre tillfällen har jag besökt ön Madeira för att vandra och för att besöka några av de många vackra platser som finns här.

Jag har gjort flera olika levadavandringar, vandringar mellan olika byar och några bergsvandringar.  Flera har varit riktigt ”häftiga”.

Den första levadavandringen gick jag från byn Porto da Cruz via Ribeira Seca till Machico. Under vandringen passerade jag bukten Boca do Risco, på öns norra del som har ett stup på över 300 meter, lodrätt ned i havet. Här är stigen smal och den som har anlag för svindel skall absolut inte gå här.

En annan ”häftig” vandring jag gjort går mellan bergstopparna Pico de Areeiro och Pico Ruivo, Madeiras högsta bergstopp 1 861 m ö h. Under denna vandring går man stundtals på smala stigar som är uthuggna ur berget med branta stup. På de besvärligaste ställena finns stållinor uppspända för att skydda vandrare. Under min vandring var dessa linor dock borta på flera ställen på grund av stenras.

De flesta levadavandringarna är dock enkla och mycket vackra att genomföra. Ofta går de utefter bergssluttningar med vyer över Atlanten, till exempel den från Estreito de Camara de Lobos till Boa Morte.

De vackraste inlandsvandringarna jag gjort är Levada Nigra från Pico de Ariero tillbaka mot Funchal och den som leder från Encumeada till Curral das Freiras, Nunnornas Dal. Den sistnämnda går genom riktigt vild terräng.

En annan mycket vacker, populär och lätt vandring, inte att förglömma, är den som går från Eira do Serrado ned till Nunnornas dal.

Ytterligare en fin vandring som man kan göra utgår fån Baia d’Abra på öns östligaste del. Vandringen går genom ett Natura 2000 område och bjuder på fina vyer ut över Atlanten och flera platser med dramatiska klippor. Vandringen som är 8 kilometer tur och retur är lättvandrad. Vandringen upp på toppen av ett berg i slutet av vandringen upplevs av vissa som ganska tung.

Se länken Vandringar för en sammanställning på de leder jag gått.

Resa till Madeira

Madeira bjuder på vacker natur och fina vandringsmöjligheter. Den som tycker om att göra vackra vandringar bör absolut besöka ön. För botaniker är Madeira ett paradis med alla sina blommor.

Till flera vandringar är det lätt att nå startplatserna med hjälp av lokala bussar, andra kan man endast nå med egen bil eller taxi. Man kan naturligtvis även följa med på arrangerade turer.

Förutom vacker vandringsmiljö finns andra intressanta miljöer att besöka runt om på ön.

Funchal – Huvudstaden

Huvudstaden Funchal, cirka 130 000 invånare, har flera intressanta sevärdheter för den som är intresserad av arkitektur.

Funchal var den första stad européerna byggde utanför Europa sedan romartiden och grundades år 1425. Staden fick sina stadsprivilegier år 1508. Mycket av den ursprungliga miljön finns bevarad trots att staden drabbats av eldsvådor, jordbävningar och piratangrepp.  Stadens äldsta delar ligger i Zona Velha, den gamla staden, där den uppfräschade gatan Rua da Santa Maria utgör navet.

I Zona Velha finns många vackra gamla hus, inte alltid i bra skick, som visar hur stadens första bebyggelse såg ut. Idag har många av husens dörrar målats med vackra motiv och utgör en del av stadsdelens sevärdheter.

Här ligger även det mäktiga fortet Sao Tiago som numera är ett museum för samtidskonst.  Fortaleza Sao Tiago byggdes i början av 1500-talet som beskydd för de första bosättarna.

En av Funchals äldsta kyrkor ligger i hjärtat av Zona Velha. Capela do Corpo Santo byggdes i början av 1500-talet.

Fortsätter man sin promenad väster ut från de gamla kvarteren kommer man till stadens berömda marknad Mercado dos Lavradores som bjuder på ett intressant och färgfullt folkliv. Här kan man lätt spendera ett par timmar för att bara njuta av folklivet, de fräscha produkterna och blommorna som säljs här, ofta av kvinnor klädda i madeiriska folkdräkter.

Min favorit på Mercado dos Lavradores är fiskmarknaden för här säljs exotiska fiskar, bland annat den fula djuphavsfisken espada. Men också färsk tonfisk som styckas i läckra bitar åt kunderna.
Eftersom flertalet av sevärdheterna ligger i Funchals äldre stadsdelar ligger de alla inom behagligt promenadavstånd. Så det är bara att ”ta dem en och en”! Dock behövs ett par dagar till förfogande för att man skall kunna njuta av dem i lugn och ro.

Från Zona Velha gick jag upp till Rådhusplatsen där stadens vackra rådhus i barockarkitektur finns att beskåda. Rådhuset byggdes i början av 1800-talet och på innergården finns den vackra och berömda statyn av Leda och svanen.

Korsar man torget kommer man till den mäktiga kyrkan Igreja do Colégio som grundades av Jesuitorden den 20 augusti, 1569. Kyrkan är känd för sina fresker och vackra interiör. Igreja do Colégio den vackraste av Funchals kyrkor som jag besökte.

Mitt emot Igreja de Colégio, på andra sidan Rådhustorget, ligger det pampiga Biskopspalatset byggt på 1600-talet.

I östra delen av huvudgatan Avenida Arriaga ligger stadens stolthet, den vackra katedralen Se´ . Byggnationen av katedralen påbörjades år 1493 och avslutades i oktober 1517. Katedralen invigdes i september 1514 då Funchal blev stad. Katedralen har en vacker interiör med en imponerande altartavla från 1500-talet.

På samma gata, Avenida Arriaga, finns två andra stora sevärdheter Restaurang Ritz med sina fina kakeldekorationer och den pampiga byggnaden tillhörande den portugisiska statsbanken. Huset är byggt på 1940-talet enligt gamla arkitektoniska traditioner. Framför huset står en staty av  João Gonçalves Zarco, sjöfararen som återupptäckte Madeira.

På södra sidan av Avenida Arriaga ligger den mäktiga fästningen Sao Lorenco med sina försvarsmurar.

På Avenida Arriaga ligger stadens turistbyrå dit man kan gå för att få information om lämpliga vandringar och busstider. Jag vill inte klassa personalen som arbetar där vara speciellt charmiga. Den ser helst till att du kommer iväg så snabbt som möjligt.

Alldeles intill Turistbyrån ligger ett av stadens populära turistmål Old Blandy Wine Lodge dit man går för att prova, och eventuellt köpa, gamla viner. De guidade turerna i de gamla byggnaderna är populära.

Stanna gärna en stund i den lummiga stadsparken, Jardim Municipal, som ligger nära turistbyrån. Det är en liten oas mitt i staden där man kan njuta av blommor, härlig grönska, lugn och ro samtidigt som man “kollar in” folklivet.

Längs med Rua da Carreira ligger många gamla hus med vackra smidesbalkonger. En promenad längs denna stillsamma gata framkallar känslan av att förflyttas bakåt i tiden.

Rua San Pedro ligger den gamla kyrkan Sao Pedro med vackra kakeldekorationer från 1600-talet. Kyrkan var Funchals huvudkyrka innan katedralen var färdigbyggd.

Går man en bit väster om Avenida Arriaga kommer man till hotellkvarteren. Här ligger det gamla, ärorika och lyxiga hotellet Reid’s Palace populärt bland engelsmän sedan början av 1900-talet.

Den botaniska trädgården är en av Funchals största sevärdheter och nästan ett måste om man besöker Madeira. Den kan enkelt nås med buss från centrum eller med linbana från Monte.

Den Botaniska trädgården har en yta på 35 000 kvadratmeter och i den finns mer än 2 000 olika växter och ligger på mark som en gång tillhörde den förmögna familjen Reid. Här finns både inhemska såväl som växter från olika delar av världen. När man sett sig mätt på växterna kan man njuta av en fantastisk vy över Funchal.

Linbanan från marinan till Monte har blivit en stor succé och populär turistattraktion sedan den byggdes. Turen över hustaken till bergsbyn Monte bjuder på fina vyer och är absolut värd att göra.

Värt att besöka är borgen Fortaleza do Pico som en gång tillhörde den portugisiska marinen. Härifrån har man mycket fina vyer över Funchal och havet. Väl värt ett besök enbart för vyernas skull.

En promenad längs Funchals vackra marina får man inte missa. Fina vyer över havet och staden samt trevligt folkliv.

Vill man ha en fin vy över Funchal skall man ta sig till utsiktsplatsen Pico do Bracelos som ligger på 355 meters höjd. Enkelt att nå med lokalbuss och vyerna är superba!

Det finns naturligtvis mycket mera intressant att titta på i Funchal än det jag nämnt här ovan. De egna intressena styr vad man lägga tid på. Vill man tillbringa mer tid i restauranger och barer finns det en uppsjö av sådana runt om i staden. 

Utanför Funchal har jag besökt olika sevärdheter och platser.

Bergsbyn Monte

Bergsbyn Monte kan man sedan några år tillbaka nå via en spektakulär färd med linbana från Zona Velha till en plats nära kyrkan. Med en annan linbana kan man sedan ta sig vidare till Botaniska trädgården för ett besök i denna. Många tar dock lokalbussen till Monte. Även den utgår från den gamla staden och tar omkring 30 minuter.

Monte grundades på 1700-talet som en förnäm och hälsosam plats på höjderna utanför Funchal. Monte drabbades av en jordbävning år 1748. Idag har Funchals förorter vuxit sig så stora att de smälter samman med Monte. Ett besök i Monte är klart intressant då här finns en del sevärdheter att titta på.

Tar man bussen från Funchal stiger man av vid det vackra Fontäntorget där det finns en tjusig fontän från 1890-talet. På torget ligger även det gamla stationshuset med sin biljettkiosk.

Nära Fontäntorget ligger Parque do Monte, stadsparken som anlades 1894. Ett besök i parken rekommenderas för de vackra blommorna och den gamla järnvägsbron som man går under vid promenaden genom parken.

Promenerar man från Fontäntorget mot linbanestationen kommer man till Montes vackra kyrka Nossa Senhora do Monte som byggdes i början av 1800-talet. Kyrkan ersatte ett kapell från 1400-talet som ritats av Adam Ferreira, den förste person som föddes på Madeira.

I kyrkan Nossa Senhora do Monte ligger den det habsburgska rikets siste kejsare Karl I av Österrike begravd. Han tog sin tillflykt till Madeira efter att kejsardömet fallit samman efter första världskrigets slut. Dock avled han ganska snart efter sin ankomst. Kyrkan når man via den imponerande kyrktrappan som pilgrimer går upp för på knä den 15 augusti, Marie himmelfärdsdag. Jungfru Maria statyn inne i kyrkan lär Maria ha skänkt personligen vid sin uppenbarelse på 1400-talet!

I anslutning till Nossa Senhora do Monte ligger ett gammalt pilgrimshus från 1700-talet som gjorts om till kulturcenter.

Nedanför kyrkan hittar man en Montes största turistattraktioner, slädstationen. Detta är utgångspunkten för de populära slädfärderna från byn till Livramento, en stadsdel två kilometer längre ned. Många turister kommer till Monte för att göra denna slädfärd med de tjusiga carreiros som förare.

Quinta Jardins do Imperador, kejsarens palats, var stängt när jag var här och därmed missade jag denna sevärdhet. Quinta Jardins do Imperador var palatset där kejsaren Karl I bodde efter landsflykten.

Monte är en bra startplats för den som vill gå en del av levadan “Dos Tornos” till Camacha, vilket jag gjorde. Man kommer in på levadan en bit öster om linbanestationen.

Monte med sitt lugna läge högt ovanför Funchal är värt ett besök!

Camara de Lobos

Camara de Lobos var en gång i tiden en liten fridfull fiskeby som drog till sig turister som sökte lugnet i en intressant lokal miljö. Camara de Lobos var en av Winston Churchills favoritplatser. Han sökte sig hit för avkoppling och för att måla på 1950-talet. Idag har det lilla samhället vuxit och har omkring 37 000 invånare.

Tidigare var detta en plats där munksälen höll till och det är den som gett byn sitt namn. Camara de Lobos är centrum för fiske och här fångar de lokala fiskarna dolkfisk, espada, som är en djuphavsfisk och en traditionell delikatess på Madeira.

Än idag kommer turister till Camara de Lobos för sin pittoreska miljö kring fiskehamnen med de vackra och färgfulla båtarna och restaurangerna runt hamnen. Här ligger också det lilla kapellet som fiskarna bad i innan de drog ut till havs.

Lämnar man turistträngseln vid hamnen och går in bland huset på kullen till höger om denna kommer man in i ett område som tidigare beboddes av fiskarbefolkningen. Här ligger husen tätt och miljön är intressant. Vyerna från kullen är vackra över hamnen med de färgglada båtarna och resten av Camara de Lobos. Även vyerna över havsklippan Cabo Girao är imponerande härifrån.

Camara de Lobos är lätt att nå med lokalbuss från Funchal och bör inte missas under ett besök på Madeira!

Cabo Girao

Cabo Girao är världens näst högsta havsklippa, nästan 600 meter hög. Absolut värd ett besök!

Åk till Cabo Girao och njut av den sanslöst vackra utsikten från klippan; in över Madeira, ut över Atlanten och lodrätt rakt ned mot havet ståendes på en glasskärm. Det är en hisnande känsla!

Ett besök vid Cabo Girao kombineras lämpligast med en tur till Camara de Lobos.
Det är enkelt att komma till den magnifika havsklippan med buss från Funchal. Efter en timmes besök på Cabo Girao kan åka till Camara de Lobos för att besöka denna vackra plats under några timmar.

Detta är en fin dagstur från Funchal i lugnt tempo.

Curral das Freiras – Nunnornas dal

Curral das Freiras är kanske Madeiras främsta turistmål på grund av sitt unika läge bland bergen. Byn grundades av nunnor som flydde undan piratanfall mot Funchal och låg länge i väglöst land.

Man kommer enkelt till Nunnornas dal med lokalbuss från Funchal och helst bör man ta bussen som stannar till vid Eira do Serrado, 1 095 möh. Härifrån har man otroligt fina vyer över byn och de omkringliggande bergen.

Den som kan skall absolut gå vandringsleden från Eira do Serrado till Curral das Freiras som även den bjuder på fantastiska vyer. Räkna med två timmars vandring ned till Nunnornas dal.

Santana

Santana, cirka 7 800 invånare, är ett samhälle på Madeiras norra kust

Santana är en populär plats att besöka då man har bevarat några av öns traditionella hus här. Husen har ett triangelformat halmtak och en färgglad framsida. Denna typ av hus användes av tidiga bosättare. Inte långt från Santana ligger ett naturreservat med den ursprungliga skogen av lagerträd som tagits upp på UNESCO:s världsnaturlista.

Camacha

Camacha, cirka 7 500 invånare, är en vacker by belägen i bergen öster om huvudstaden Funchal. Byn ligger på 700 meters höjd omkring 12 kilometer från Funchal. Camacha är mest berömd för sitt korgmakeri, Äppelfestivalen och sina folkdansare. Nästan alla arrangerade öturer kommer till Camacha för att besöka någon av byns många korgtillverkare.

Många anser att Camacha är Madeiras kulturella huvudstad  och hemvist för en av Portugals mest berömda folkdansare.Grundstenen till Camachas vackra kyrka lades den 30 september, 1783. Kyrkan är värd ett kort besök.

Camacha kan man nå med buss, eller som jag till fots på levadan ”Dos Tornos” från Monte. En vacker vandring på ett par timmar.

Levandan ”Dos Tornos” fortsätter norrut från Camacha varför man kan fortsätta vandra härifrån.

Ribeiro Frio

Många tar sig till Ribeiro Frio för att besöka forellodlingen. De flesta kommer hit för att besöka utsiktsplatsen Balcoes som ligger ungefär en och en halv kilometer från Ribeiro Frio. Från Balcoes har man fina vyer in i dalgången Ribeira da Metade.

Från Ribeiro Frio kan man vandra längs levadan “Levada do Furrado” till Portela, cirka fyra timmars fin och enkel vandring.

Halvön Sao Lourenco vid Baia d´Abra

Halvön Sao Lourenco är nu klassat som Natura 2000-område vars natur förblivit nästan orörd genom årens lopp.

Sao Lourenco utgör Madeiras östligaste del och ligger nära byn Canical som förr var Madeiras  centra för valfångst.

Bussen från Funchal går ända fram till Baia d’Abra, början av halvön mot byn Canical. Direkt vid busshållplatsen startar den fina vandringsleden som går till toppen av ett berg med fina vyer ut över havet och in över ön. Vid klart väder ser man ön Porto  Santo.

Jag gick den fantastiska vandringsleden från busshållplatsen och så långt man kan vandra ut på halvön. På vägen till yttersta spetsen passerade jag fantastiska klippformationer och intressanta geologiska områden. I lugnt tempo tar vandringsleden omkring tre timmar att gå. Tag med fika och njut av de dramatiska klippformationerna!

Porto Moniz

Porto Moniz är ett litet samhälle, cirka 2 800 invånare, på Madeiras nordvästra del.

Det är oklart när samhället grundades men man tror att det hände i slutet av 1400-talet. En av de första bosättarna var Francisco Moniz O Velho, en adelsman från Algarve och son till Joao Goncalves Zarco, en av de sjöfarare som återupptäckte Madeira.

Porto Moniz är en naturskön och populär destination för både lokalbefolkningen såväl som turister för den unika naturen med havspooler att bada i.

Min resa till Madeira 2020

Jag hade planerat för en skidresa i Dalarna i år men avsaknaden av snö gjorde att jag fick söka efter ett bra alternativ. Lotten föll på Madeira för de fina vandringsmöjligheterna och den vackra naturen

Utbudet på “sista minuten resor” till Madeira var stort i februari och priserna för en veckolång resa var kraftigt nedsatta varför jag bokade en resa till den vackra ön med kort varsel. Jag valde att boka resan hos en av de större researrangörerna som erbjöd ett bra hotell och inkluderad frukost. Hotellet denna gång låg i Lidoområdet vilket tyvärr krävde en extra transport till bussterminalen nära kabinbanan. När jag var på Madeira 2016 hade jag gångavstånd till denna

Huvudsyftet med resan var att göra olika vandringar med start / avslut på platser som jag kunde nå med lokalbussar. Dock hade jag förbokat vandringen från Pico de Areeiro till  Cruz de Texeira, via Pico Ruivo när jag beställde resan. Denna vandring kräver att man hyr en taxi som kör till startplatsen och väntar vid slutdestinationen. En arrangerad vandring blir därför betydligt billigare

Denna vecka bjöd, som alltid på Madeira, på fina naturupplevelser!

Under veckan gjorde jag följande vandringar: 

Canical-tunneln – Boca de Risco – Porto da Cruz
(c:a 16 km, 550 höjdmeter, c:a 3 timmars vandring) 

Den här vandringen gjorde jag när jag besökte Madeira första gången år 1994. Då gick jag från Porto da Cruz via Ribeira Seca till Machico. Den här gången gick jag leden från Canical-tunneln till Porto da Cruz. Det här är en spektakulär vandringsled väl värd att gå!

Jag började med att ta bussen från Funchal till Machico och därifrån en ny buss till Canical-tunneln. På bussterminalen i Funchal hade jag träffat ett tyskt par som också skulle gå den här vandringsleden varför vi slog följe på dagens vandring

När jag steg av bussen vid Canical-tunneln, Pico do Facho, korsade jag vägen och kom direkt in på Levada do Canical som går högt ovanför Machico-dalen. Här bjuds finns vyer över dalgången, staden Machico och havet

Efter knappt en timmes vandring lämnar man levadan och kommer nu in på en stig som leder mot Boca do Risco. Stigen går genom ett skogsparti och leder till ett pass 350 möh varifrån man har fina vyer åt alla håll

Från passet går man västerut, mot Porto da Cruz, för att vandra på den mest spektakulära delen av leden Boca de Risco, ”Det farliga passet”. Från vandringen 1994 mindes jag att jag varit lite ängslig när jag vandrade vissa passager på grund av den smala stigen som gick längs klippkanten och den höga höjden ovanför havet. Då fanns inga skyddsräcken monterade längs leden. Skulle det vara likadant denna gång?

Nej! Nu var leden breddad och på farliga avsnitt hade man monterat säkerhetsvajrar. Det kändes inte de minsta farligt att vandra Boca do Risco denna gång, men de som är höjdrädda känner nog olust av att vandra här

Leden vid Boca do Risco bjuder på fantastiska vyer över nordkusten som gör den till en av de finare lederna på Madeira

När man rundat Boca do Risco kommer man först till ett skogsparti, sedan till grusväg och därefter in på en asfalterad väg som går brant ned mot Porto da Cruz. På vägen till samhället har man fina vyer över Porto da Cruz, havet och den spektakulära ”Örnklippan”
I Porto da Cruz finns några trevliga restauranger vid stranden som man kan besöka innan man stiger på bussen till Funchal

Levada do Furado från Ribeira Frio till Portela 
(c:a 11 km, 211 höjdmeter, c:a 2 timmars vandring) 

Även denna vandring började med en busstur. Denna gång från Funchal till Ribeiro Frio, det finns en fiskodling som är populär att besöka. Dagens vandring hade jag tänkt komplettera med en tur till utsiktsplatsen ”Balcoes” varifrån man har fina vyer över några av Madeiras högsta bergstoppar. Den vandringen hoppade jag över då det var väldigt dimmigt och det kom lite regn

Ribeiro Frio är en populär turistdestination där det finns flera souvenirbutiker och några restauranger

Jag sökte upp startplatsen för Levada do Furado och började vandra den direkt för att komma bort från alla bussar och bilar som stod parkerade här

Levada do Furado är en av de första statliga levadorna som byggdes för att bevattna odlingarna runt Porto da Cruz

Vandringen av Levada do Furado går till största delen genom skog och går ibland på små skogsvägar för det mesta slingrar stigen sig dock fram tätt bredvid levadan och går genom några små tunnlar och en klippassage. Trolsk och vacker vandring genom den UNESCO naturarvslistade lagerskogen med få öppna partier. På ett ställe öppnade sig dock skogen och bjöd på en fin vy över öns näst högsta berg Pico Aeeiro, 1 817 möh. På en annan plats, där jag stannade för fikarast, hade jag fina vyer över Madeiras nordkust och samhällena Faial och Porto da Cruz

Några kilometer norr om Portela finns det en vägvisare där den som vill avsluta sin vandring i Portela viker av. Den som vill fortsätta att vandra går vidare till Santo da Serra

Jag valde att avsluta vandringen i Portela och gick stigen ned från berget. Framme i Portela har man åter fina vyer mot Porto da Cruz och det omkringliggande landskapet

Vid busshållplatsen i Portela finns en populär restaurang där vandrare samlas i väntan på bussen till Funchal. Jag gick in på denna och träffade åter den ungerske mannen jag haft sällskap med under en del av vandringen. Vi hade ett trevligt samtal i cirka en timme till bussen kom. När jag steg på Funchalbussen var ännu en fin vandring till ända

Från Pico de Areeiro ( 1 817 möh) via Pico Ruivo (1 862 möh) till Cruz de Texeira
(C:a 11 km, 591 höjdmeter, c:a 2 tim 30 min vandring)

Det här är en av de finaste vandringarna man kan göra på Madeira, kanske den finaste då den går genom öns inre bergsmassiv och man kommer till två av Madeiras högsta bergstoppar
För att göra denna vandring måste man ordna med egen transport då det inte går att ta sig till startplatsen med lokala transporter. Enklast, men ganska dyrt, är att hyra en taxi som kör dig till startplatsen och hämtar dig vid Cruz de Texeira

Själv bokade jag en arrangerad vandring som inkluderade transporten och guide under vandringen. En bra lösning och hyfsat billig, tycker jag

Jag blev hämtad vid hotellet vid 9-tiden av en buss som plockade upp de som hade bokat denna vandring. Bekväm transport upp till Pico de Areeiro där vandringen skulle börja. När jag steg ur bussen vid Pico do Areeiro blåste det hårt och molnen täckte delvis bergstopparna. Vandringen skulle få en dramatisk inledning!

Det var en hel del människor som kommit med olika bussar vid startplatsen Min grupp bestod av ett 40-tal personer. Efter att vi delats upp i mindre grupper, jag hamnade i en med 18 personer, gav vi oss iväg i blåsten

Stigen från Pico do Areeiro var bred och fin fram till utsiktsplatsen Ninho da Manta. Två gruppdeltagare förlorade omedelbart sina kepsar i den hårda vinden. Jag vände skärmen bakåt och fick därmed mindre vindfång på min keps

Vyerna från utsiktsplatsen Ninho da Manta var oerhört spektakulära och dramatiska då molnen ålade sig mellan bergstopparna

Efter en kort vandring från utsiktsplatsen berättade den kvinnliga guiden att nu skulle ledens jobbigaste parti börja, först skulle vi gå 400 trappsteg nedför och en stund senare skulle vi gå 400 trappsteg uppför. Där emellan bjöds vandrare på vackra bergsvyer och dramatiska ledavsnitt där stigen var uthuggen ur berget. Och så skulle vi gå genom några tunnlar som krävde ljus från en ficklampa. På några platser kunde vi se grottor som förr användes för att skydda boskap för hårt väder eller som övernattningsplatser för herdar

Jag hade gått denna led under min andra resa till Madeira och minns den dramatiska naturen och de vackra bergen, ett av mina favoritberg är Pico do Gato som ligger mitt i blickfånget en stund under vandringen

På ett ställe, alldeles nära stigen satt en rödhöna, en fågel som jag aldrig sett tidigare, och villigt lät sig fotograferas

När vi väl gått de 400 trappstegen upp blev det betydligt lättare att vandra igen och kom till ett parti med döda träd som brunnit upp under den stora branden år 2010. De bildade dramatiska silhuetter med den blå himlen

Vid Refugio Pico Ruivo, bergsstugan, fick vi en rast på 45 minuter. De som ville gå upp till toppen av berget hade tid för detta och en kort fika rast därefter. Jag valde att vandra runt i omgivningarna för att njuta av vyerna och bergsmiljön då jag tidigare varit uppe på bergets topp. Jag tog också tillfället i akt att prata med några av mina medvandrare, en kanadensare, fotografen från Italien och en österrikare

Vandringen sista del, från Pico Ruivo till Cruz de Texeira, var lättvandrad och gick på i stort sett plan mark. Vyerna över nordkusten var fina under den återstående vandringen

När alla kommit fram till Cruz de Texeira och räknats in på bussen kördes vi tillbaka till respektive hotell i Funchal. Jag steg av bussen vid 16-tiden framför hotellet och därmed var resans mest spektakulära vandring slut

Vandring vid Baia d´Abra (Vereda da Ponta Sao Lourenco) 

Dagen efter vandringen från Pico do Areeiro ( 1 817 möh) via Pico Ruivo (1 862 möh) till Cruz de Texeira kände jag inget behov av att gå ännu en bergsvandring varför jag valde en lätt och vacker vandring som jag gått tidigare, leden ut på Madeiras östligaste del halvön Sao Lourenco. Även om leden är lättvandrad bjuder den på fina vyer över kustlandskapet

Halvön har fått sitt namn efter den karavell som seglades av Joao Goncalves de Zarcos som anses vara mannen som upptäckte Madeira

Vandringen började med en bussresa från Funchal till Baia d´Abra, som ligger nära staden Canical. Det gäller att välja rätt buss då alla inte kör hit

Jag steg av bussen på parkeringsplatsen som i stort sett var full med bilar vid 11.30-tiden. Många maderianer söker sig hit under veckosluten för att vandra

Vandringsleden börjar med en stenlagd stig som leder ned från parkeringsplatsen och fortsätter sedan uppför med fina vyer över havet, det karga landskapet och branta havsklippor. Halvön Sao Lourenco är klassad som ett Natura 2 000 område

Det var riktigt skönt att bara ”slövandra” och njuta av naturen under några timmar utan mera mål än att passa en bussavgång. Jag delade dagens vandring med många andra vilket inte störde på något sätt då alla smälte in i den speciella naturen. Det kunde dock bli lite ”trångt” vid en del trappavsnitt då vissa gick väldigt sakta på grund av dålig kondition eller ängslan för trappor, och vid utsiktsplatser där kom nära dramatiska klippor

Hela vandringen, från parkeringsplatsen ut till den yttersta udden, är omkring 8 kilometer fram och tillbaka och tar i lugn takt omkring två och en halv timme att gå

Jag tog bussen tillbaka till Funchal vid 16-tiden och hade därmed fått några timmars härlig vandring på halvön Sao Lourenco

Det här är en lätt vandring som är väl värd att göra!

Vandring i Curral das Freiras (Nunnornas dal)
(C:a 10 km, 399 höjdmeter, 2 h 20 m)

Dagen före hemresan tog jag bussen till Madeiras kanske populäraste besöksmål Curral das Freiras, Nunnornas dal, för att göra en sista vandring på ön

Jag steg av bussen i centrum och gick sedan på den asfalterade vägen rakt norrut tills den tog slut. Vägen kantades av höga och dramatiska berg. Det är i en sådan här miljö man skall vandra!
När vägen tagit slut gick jag in på en liten stig som tog mig genom ett odlingslandskap. En man som arbetade här visade mig hur jag skulle gå. Men vart skulle jag gå?

Jag gick upp för några trappor som ledde till en uttorkad levada. På krönet satt ett brittiskt par och fikade. Vi växlade några ord innan jag fortsatte att gå norrut längs levadan. Det var soligt och skönt och jag hade av och till fina vyer ner över Curral das Freiras eller bergen. När jag passerat den sista gården kom jag in i en vacker skog. På ett ställe såg jag en kungsfågel med en skarp markering på huvudet

Vid slutet av levadan fanns en bro över den lilla floden som rann ned från bergen. Jag gick över den och kom in på en stig som tog mig uppåt, mot bergen. Jag fortsatte att gå på stigen en stund tills jag vände om då jag inte visste vart jag skulle komma om jag fortsatte
Tillbaka vid den lilla floden satte jag mig på en sten med vattnet rinnande nära fötterna. Här kunde jag njuta av ljudet från det porlande vattnet och kaffet
Efter fikapausen vände jag tillbaka mot samhället för att invänta bussen tillbaka till Funchal . I väntan på den drack jag en kall öl på en liten restaurang som ägdes av en kvinna

Tillbaka i Funchal var den sista vandringsturen på Madeira definitivt avslutad. Det blev en lugn sista kväll på balkongen. Där drack jag ännu en öl, sammanfattade veckans vandringsdagar och njöt av vyn över havet. Jo, jag skulle kunna tänka mig att komma tillbaka till Madeira!

En tur till Santana 

Dagen innan vandringen mellan Pico do Arreiro och Pico Ruivi regnade det. Jag hade tänkt göra en lättare vandring men det kraftiga regnet fick mig att ändra dagens aktivitet. Det blev en tur till den lilla staden Santana i norr

Bussresan från Funchal tog nästen en och en halv timme. Det regnade under hela färden!
Väl framme i Santana hade regnet minskat varför jag promenerade runt i staden för att titta på miljön. Det mest intressanta att titta på var de gamla pyramidformade husen. Närmast busshållplatsen var de inredda med olika affärer och en liten turistbyrå. De jag såg inne i staden var i privat ägo och såg mera genuina ut än de som var ”turistanpassade”.

Jag avslutade besöket i Santana med en lunch innan jag tog bussen tillbaka till Funchal

Det var trevligt med ett besök i Santana även om det mest kändes som tidsutfyllnad i väntan på kommande dags vandring. Jag hade besökt Santana två gånger tidigare

Madeira bjuder på vacker natur och fina vandringsmöjligheter. Den som är vandringsintresserad bör absolut besöka ön. För botaniker är Madeira ett paradis med alla sina blommor.

Resor gjorda 1994, 2003, 2016 och 2020

Fler bilder från Madeira      www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 200316

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email