Etiopien, historia mm

Etiopien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

Fakta om Etiopien som historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

Några platser jag besökte i Etiopien under min resa: addis abeba, gondar, lalibela, simien mountains, lake chamo, nechisar national park, arba minch och lake langano, rainer stalvik 

I Etiopien har några av de äldsta spåren av mänskliga varelser hittats. Upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, har gjorts på flera håll. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen, som ligger i den nordöstra regionen Afar.

Etiopien, Afrikas till ytan tionde största land, var det åttonde afrikanska landet jag besökte. Landet är ett av världens fattigaste med en befolkning på drygt 70 miljoner invånare.

Att besöka så kallade utvecklingsländer är oftast förenat med omskakande möten med fattigdom och den bistra verklighet en stor del av jordens befolkning lever i, Etiopien är inget undantag. Upplevelser som dessa ger många tankeställare.

Det som gjorde denna resa intressant och fascinerande var, bland annat, det intensiva folklivet, vistelsen i den lilla bergsbyn Bora, höghöjdsvandringen i de vackra Simien-bergen (med på UNESCO:s lista över världsnaturarv) där jag fick se den oerhört sällsynta etiopiska vargen, geladababianen och walia ibex (stenbock), alla tre arterna är endemiska. Vandringens högsta punkt blev berget Bwahit 4 430 meter över havet. Intressanta var också besöken vid de kungliga slotten i staden Gondar, de märkliga klippkyrkorna i den heliga staden Lalibela (med på UNESCO:s lista över världskultursarv), möten med zebror, Thomson gaseller, bushbock, klippspringare, flodhästar och gigantiska krokodiler i Nechisar National Park och Lake Chamo.

Mindre trevliga inslag under resan var de mycket kalla nätterna under vandringen, transporterna på de dåliga vägarna, att ett par av hotellen var riktiga ”råttebon”, de många loppbetten och magproblemen jag drabbades av.

Läs om min resa och se fler bilder etiopien-resa

Etiopien historia i korthet

I Etiopien har man funnit några av de äldsta spåren efter mänskliga varelser. På flera platser har upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, gjorts. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen i den nordöstra regionen Afar. Kanske är Etiopien mänsklighetens vagga?

Några viktiga årtal i Etiopiens historia  (före Kristus)

7 000-talet

Människor bedrev en primitiv form av jordbruk

1000-talet

Semitisktalande grupper invandrade från Sydarabien. Mindre statsbildningar uppstod. Handel bedrevs med greker, romare och araber. Ett av rikena var Aksum med centra i Eritrea och Tigray

800-talet

Uppstod en högkultur i norra delen av landet som ägnade sig åt boskapsskötsel, spannmålsodling och keramiktillverkning

Några viktiga årtal i Etiopiens historia (efter Kristus) 300 – 1999

300 – 600

Aksum nådde sin storhetstid och behärskade under denna period stora delar av det nuvarande norra Etiopien, Eritrea och Yemen
Under kung Ezanas regeringsperiod, cirka 325 – 350, utvidgades riket till Nilen

330-talet Kung Ezana kristnas och gör kristendomen till landets officiella religion

600-700-talen

Under islams expansion blev Aksum isolerat, speciellt ur religiöst perspektiv. De enda kristna kontakterna är med den koptiska kyrkan i Egypten. Lalibela blir huvudstad

1100-talet

Uppfördes de märkliga klippkyrkorna i Lalibela

1270

En ny kejsare, negusa nagast (konungarnas konung) tar över makten. Han hävdar att han härstammar från den judiske kung Salomo och drottningen av Saba. Makten centraliseras och ett feodalt samhällsskick utvecklads

1468

Folkgrupperna amharer och tigreaner utgjorde landets etniska kärna. Etiopien når sin största täckning någonsin efter hårda strider

1528-60

Muslimerna enas i ett heligt krig mot de kristna etiopierna. Ledare för muslimerna är Ahmed Gragn

1540 Avlider kejsaren Lebna Dengal efter att jagats runt i riket av muslimerna

1543

De kristna etiopierna besegrar muslimerna med hjälp portugisisk hjälp. Portugisiska missionärer anländer. De försöker få etiopierna att acceptera Roms överhöghet. Efter segern kämpar pro- och antikatolska grupper om makten. Stridigheterna resulterar i en fientlig inställning mot kristna utlänningar

1559Mördas kejsaren Galawdewo

1622

Konverterar kejsaren Susneyos till katolicism 1632 Kejsaren Fasil blir regent och återinför den ortodoxa religionen. Utlänningar utvisas 1636 Gonder blir landets huvudstad

1730 – 55 Regerar kejsaren Iyasu II
1755 – 69 Regerar kung Ioas
1779 – 84 Regerar kung Takla Giyorgis

1784 – 1855

Regerar ett antal prinsar som får liten påverkan på den etiopiska historien. De kallas för ”skuggregenterna”

1855 – 69 Regerar kejsaren Tewodros II

1889 – 1913

Regerar kejsaren Menelik II. Han enar landet och Etiopien får i stort sett de gränser landet nu har

1896 Melenik II besegrar en italiensk styrka i slaget vid Adwa och därmed stoppades italienarnas fortsatta expansion in i landet.
Melenik erövrade även landområden i söder som beboddes av oromoer, somalier och andra folkgrupper. Etiopien blev därmed ett mångkulturellt land

1930 Utropades Ras Tafari Makonnen till kejsare. Han antog namnet Haile Selassie I
1935 Italien anfaller Etiopien

1936

Addis Abeba, huvudstaden, intas utan strid av italienarna. Eritrea och Italienska Somaliland slogs samman med Etiopien till Italienska Östafrika
1940 Brittiska trupper befriar Etiopien. Haile Selassie återvänder till Etiopien efter sin landsflykt. Britterna återupprättar de gränser Etiopien hade före 1935. Etiopierna krävde att få behålla Eritrea

1950 Tas beslut i FN att skall vara en autonom enhet i federation med Etiopien

1962 Etiopien annekterar Eritrea, vilket blir startpunkten för det eritreanska frihetskriget som kom att pågå ända fram till 1991

1972 – 74 Svältperiod i Etiopien, cirka 200 000 människor dog

1974

Demonstrationer, strejker, bondeuppror och myteri inom krigsmakten skapar instabilitet i landet. I september fängslas kejsare Haile Selassie. Militärrådet som övertar styret utropar en socialistisk stat

1975

Kejsar Haile Selassie avlider i fångenskap
Industrier och jordbruksmark förstatligas. Studenter sändes ut på landsbygden för att lära människor läsa och skriva. Bönderna organiserades i bondeföreningar och i städerna skapades stadsdelsföreningar, så kallade kebele.

1977

Efter långa maktkamper inom militärrådet tar Mengistu Haile Mariam makten. Han inledde en kampanj kallad ”Röd terror” som skall krossa det politiska motståndet mot revolutionen. Tiotusentals dödas och torterades och flera hundra tusen etiopier flydde ut ur landet

1984 – 85

Ineffektiviteten i de statliga jordbruken skapade stor hungersnöd och många dog av svält

1989

Tigreanska Befrielsefronten (TLF) och andra regimmotståndare bildar Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF)
Ett misslyckat kuppförsök inom militären försvagade militärmalten. Kriget och ny svår torka skapade ny svält
Etiopien miste stödet från Sovjetunionen när kommunistregimen föll

1990 Mengistu erkänner att planekonomin misslyckats

1991

Mengistu flydde till Zimbabwe i maj. EPRDF:s trupper tog makten med stöd från USA. Meles Zenawi, EPRDF:s ordförande, blev statschef
Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF) intar Asmara, Eritreas huvudstad och konflikten med Etiopien är över

1993 Eritrea utropar sin självständighet

1995

Parlamentsvalen bojkottas av oppositionen och EPRDF vinner en överväldigande seger. Meles Zenawi blir premiärminister
I enlighet med den nya författningen som trädde i kraft under året förvandlades Etiopien till en federation med regioner (medlemsstater) indelade utifrån etniska principer

Parlamentsvalet bojkottades av oppositionspartierna och EPRDF vann en med stor majoritet. Meles Zenawi blev premiärminister

1998

Eritrea erövrar den lilla staden Badme. Etiopien förklarar Eritrea krig

1999

FN inleder fredsförhandlingar för att få stopp på kriget mellan Etiopien och Eritrea

Etiopien historia, modern 2000 – 2020

2000

I maj återtog Etiopien alla landområden som Eritrea erövrat. I juni slöts vapenvila och då hade mer än 100 000 människor dödats i kriget. I december slöt de båda länderna ett fredsavtal

2002 – 2003

Etiopien, främst de östra delarna, drabbas på nytt av svår torka och miljoner människor blir beroende av bistånd från utlandet för att överleva

2003

Internationella domstolen i Haag beslutade att staden Badme, där striderna började 1998, skulle tillfalla Eritrea vilket Etiopien inte accepterade

2005

I maj vann EPRDF och president Meles Zenawi sitt tredje val i följd. Oppositionen hävdar att det förekommit valfusk trots att de nått stora framgångar

I juni bröt våldsamma upplopp ut i protest mot valet, över 40 personer avlider när säkerhetsstyrkorna ingriper

I september slås det fast i en EU-rapport att omfattande oegentligheter förekommit under valet och att det inte hållit internationell standard, trots detta konstateras demokratiska förbättringar jämfört med tidigare val

I oktober bojkottade CUD det nyvalda parlamentet när det öppnades, men UEDF valde att delta. De bojkottande ledamöterna fråntogs sin parlamentariska immunitet

I november uppstod nya våldsamma upplopp i protest mot valet. Flera personer dödades och över 100 oppositionsledare greps och åtalades för allvarliga brott. Totalt lär omkring 200 personer ha dödats i samband med protestaktioner relaterade till valet i maj under året

I december inleddes rättegångar mot flera oppositionsledare efter upploppen tidigare under året. De åtalas bland annat för förräderi

I december slog den FN-kommission som fått i uppgift att utreda skuld- och skadeståndsfrågan efter kriget mot Eritrea 1998-2000 fast att det var Eritrea som utlöste kriget, och därmed bröt mot internationell lag

2006

I oktober sade sig Etiopien, som har förnekat rapporter om att ha soldater i Somalia, att de ”tekniskt sett” var i krig med islamister i grannlandet, eftersom dessa har förklarat heligt krig mot Etiopien

I december invaderade Etiopien grannlandet Somalia, till stöd för den så kallade övergångsregeringen i strider mot islamister

I december fälldes den förre diktatorn Mengistu Haile Mariam och 57 medåtalade för folkmord och brott mot mänskligheten under militärregimen 1974-1991

2007

I januari dömdes Mengistu i sin frånvaro till livstids fängelse. Av de 73 som ursprungligen åtalades har ett antal avlidit och många befinner sig utomlands. När domen föll fanns 33 personer på plats; flertalet av dessa får liksom Mengistu livstids fängelse

I april frikändes omkring 25 av dem som åtalats efter upploppen 2005

I april genomfördes en stor militär insats i Ogaden, sedan ONLF gjort en räd mot en oljeanläggning och dödat 74 personer, varav nio kineser

I juli dömdes 30 oppositionsledare som åtalades för förräderi i december 2005 till livstids fängelse, och 8 till kortare straff. Samtliga benådas dock ganska omgående av presidenten, sedan de tagit på sig viss skuld för oroligheterna

I oktober varnade Human Rights Watch för att situationen i Ogaden är mycket allvarlig och påminner om upprinnelsen till katastrofen i Darfur i Sudan

I november lades FN:s gränskommission som tillsatts efter kriget mot Eritrea ned. Eritrea godkände den föreslagna gränsdragningen, men det gjorde inte Etiopien

2008

I maj dömdes Mengistu till döden, sedan livstidsdomarna från januari 2007 överklagats till Högsta domstolen. Mengistu befann sig vid denna tidpunkt dock i kvar i Zimbabwe. Ytterligare 25 personer fick sina fängelsedomar omvandlade till dödsdomar, bara två av dessa satt i etiopiskt fängelse

I juli beslutade FN:s säkerhetsråd att lägga ned den fredsbevarande insatsen UNMEE, som övervakat den omstridda gränsen mot Eritrea

I december greps åter oppositionsledaren Birtukan Mideksa nu anklagad för att ha brutit mot villkoren för sin benådning. Livstidsdomen mot henne trädde därmed åter i kraft

2009

I april/maj greps ett 40-tal personer, bland dem flera arméofficerare, misstänkta för planer på sabotage och på att störta regeringen. De anklagas för att tillhöra den förbjudna gruppen Ginbot 7

I juli antog parlamentet en ny antiterrorlag med vaga definitioner av terrorism

I augusti beordrade den FN-kommission som fått i uppdrag att utreda skuld- och skadeståndsfrågan efter kriget mot Eritrea Etiopien att betala nära 164 miljoner amerikanska dollar till Eritrea. Samtidigt ska Eritrea betala 174 miljoner dollar till Etiopien. Etiopien avvisar beslutet

I december föll domarna mot dem som greps i april, anklagade för planer på att störta regeringen. Fem fick dödsstraff och 33 livstids fängelse. Fyra av de dödsdömda befinner sig i exil, däribland Berhanu Nega

2010

Mars Oppositionen uppger att fler än 200 av deras anhängare har gripits av polis i syfte att förhindra att demonstrationer mot regeringen hålls

Maj Regeringspartiet EPRDF vinner en storseger i federala och regionala val

Maj Rebellgruppen ONLF i Ogaden säger sig ha intagit en armébas i Malqaqa och dödat 94 soldater. Regeringen dementerar uppgifterna och säger att 59 rebeller dödades i samband med attacken

September Militären uppges ha dödat över 100 ONLF-rebeller i Ogaden och gripit många fler

Oktober Oppositionsledaren Birtukan Mideksa friges ur fängelse- Efter frigivningen lämnar hon landet

Oktober Ingår regeringen ett fredsavtal med en utbrytarfraktion av rebellgruppen ONLF i Ogaden. I samband med detta friges drygt 100 fängslade rebeller

2011

Mars Oppositionsalliansen Medrek uppger att mer än 250 medlemmar, främst oromoer, har gripits under en dryg vecka. Regeringen bekräftar att 121 sitter i häkte

Mars Regeringen använder en aggressivare argumentation mot Eritrea, och hotar att avsätta den eritreanske presidenten Isaias Afwerki

Maj Rebellgruppen ONLF säger att regeringen har dödat runt 100 civila i samband med en militäroperation i Ogaden

Juni Omvandlar presidenten dödsdomarna till livstids fängelse för 23 av dem som dömts för brott under militärregimen 1974–1991. Dödsdomen kvarstår dock mot den förre diktatorn Mengistu och två till som befinner sig i utlandet

Augusti FN rapporterar om mycket höga dödssiffror bland somaliska flyktingbarn. Antalet flyktingar har ökat kraftigt på grund av den pågående torkkatastrofen. Även i Etiopien drabbas många av hungersnöden

November Enligt uppgift har flera hundra etiopiska soldater gått in i Somalia för att ansluta sig till en somalisk milisgrupp för att bekämpa al-Shabaab-gerillan. Etiopiska regeringen förnekar uppgifterna

2012

Januari Journalisten Woubshet Taye döms till 14 års fängelse, i enlighet med antiterrorlagarna, för att han skrivit en kritisk krönika om EPRDF:s två årtionden vid makten

Mars Gick Etiopiska styrkor in i Eritrea för att slå till mot en ”omstörtande grupp” som ska ha tränats av Eritrea för att anfalla Etiopien. Minst 50 personer ska ha dödats

Mars Minst tio personer dödades i delstaten Oromia efter att våldsamheter brutit ut i samband med att myndigheterna grep en muslimsk predikant

Juli Dömdes 24 personer till långa fängelsestraff för samröre med den USA-baserade oppositionsrörelsen Ginbot 7, som av myndigheterna klassas som en terroristorganisation

Augusti Avled premiärminister Meles Zenawi på ett sjukhus i Bryssel. Dödsfallet befaras utlösa en maktkamp som kan hota landets stabilitet. Vice premiärminister Hailemariam Desalegn tar över ledningen

September Regeringen meddelade att ett mausoleum ska uppföras över den avlidne premiärministern Meles Zenawi. Byggnaden ska även rymma ett museum över den bortgångne ledarens liv och gärning samt ett bibliotek

September Valdes den tillförordnade ledaren Hailemariam Desalegns till Meles Zenawi efterträdare. Några dagar senare avlägger han eden som ordinarie premiärminister

December De två oppositionsledarna, Olbana Lelisa och Bekele Gerba, dömdes till 13 respektive 8 års fängelse, anklagade för band till Oromos befrielsefront som betraktas som en terroristorganisation. Sju andra döms till fängelse i mellan 3 och 12 år för rebellverksamhet

2013

April

Föreslog Etiopien fredssamtal med Eritrea. Ingen respons kom från Asmara

Maj

De lokala valen bojkottades av oppositionspartiet Medrek, och flera andra oppositionspartier, vilket leder till att regeringspartiet EPRDF vinner en ny storseger

Juni

Tusentals personer demonstrerar mot regeringen i Addis Abeba, demonstration är arrangerad av oppositionen. Krav på frigivning av journalister och politiska aktivister som fängslats under den antiterroristlag som antogs i juli 2009 framförs samt åt höga levnadskostnaderna, den omfattande ungdomsarbetslösheten och korruptionen. Detta var den första tillåtna demonstrationen sedan 2005

Juni

Godkände parlamentet formellt ett nytt avtal om fördelningen av Nilens vatten som sex av länderna längs floden ingick 2010. Avtalet gav Etiopien mycket större rätt att hantera Nilens vatten inom det egna landet än i det avtal som slöts år 1929, under kolonialtiden

Juli

Nya demonstrationer mot regeringen. Denna gång i städerna Gondar och Dessie. Kraven är framför allt att två fängslade journalister ska friges

Oktober

Valde parlamentet Mulatu Teshome till Etiopiens president. Han tillhör folkgruppen oromo och var ambassadör i Turkiet

Oktober

Kritiserade Human Rights Watch etiopisk polis för systematisk tortyr och misshandel av fångar i landets största häkte, Maekelawi

December

Under en månad återfördes nästan 140 000 etiopier till hemlandet från Saudiarabien, där de arbetat utan tillstånd. Saudiarabien utvisade mer än en miljon utländska arbetare som arbetat i landet utan arbetstillstånd

2014

Januari

FN ansluter formellt de etiopiska soldater som sedan 2011 är stationerade i Somalia till den FN-stödda fredsstyrkan Amisom

Journalisten Eskinder Nega tilldelades det internationella pressfrihetspriset Golden Pen of Freedom Award

April

Greps sex regeringskritiska bloggare och tre journalister. De anklagades för att ha uppviglat till våld

Bröt protester ut för att Addis Abeba formellt ska tillåtas växa och inkorporera en del av den kringliggande delstaten Oromia. Minst 17 personer uppges ha dödats och flera hundra greps

Juli

En dödsdömd oppositionspolitiker . Andargachew Tsige som utlämnats från Jemen visades upp i TV efter återkomsten till Etiopien. Han har i sin frånvaro dömts för terrorism både 2009 och 2012

Greps fyra företrädare för tre oppositionspartier, utan att några anklagelser presenteras

Augusti 

Uppger FN:s flyktingkommissariat UNHCR att Etiopien nu det afrikanska land som har flest flyktingar från andra länder, nästan 630 000. Nästan hälften av flyktingarna i Etiopien kommer från Sydsudan

Augusti

Åtal väcks mot sex tidskrifter, som anklagas för att uppmuntra terrorism, hota den nationella säkerheten, uppvigla till religiöst och etniskt hat och smäda offentliga personer och institutioner

Oktober

Döms tre tidskriftsutgivare till vardera drygt tre års fängelse för ”uppvigling till våldsamt motstånd, spridande av ogrundade rykten och deltagande i sammansvärjning för att olagligen avskaffa landets författningsenliga styre”. Alla tre döms i sin frånvaro. De lämnade landet när åtal väcktes mot deras tidskrifter

Anklagade Amnesty International de etiopiska myndigheterna för ”systematisk förföljelse och tortyr” av medlemmar av oromo, landets största etniska grupp

December

Oppositionen anordnade flera demonstrationer inför valet i maj 2015

2015

April

Utlystes tre dagars landssorg sedan minst 30 etiopier dödats av extremistgruppen Islamiska staten (IS) i Libyen. IS har publicerade en video som visar hur etiopierna anklagas för att vara ”kristna korsfarare” och får halsarna avskurna på en strand

Maj

Parlamentsval hålls. Inför valet rapporterade Amnesty International omfattande och systematiska övergrepp mot medborgarna

Juni

Invigs en ny järnväg mellan Addis Abeba och Djibouti. Den 75 mil långa järnvägen har finansierats av Kina

Enas Etiopien och 25 andra afrikanska länder om ett nytt frihandelsavtal, Tripartite Free Trade Area, som omfattar större delen av Afrika från Egypten i norr till Sydafrika i söder. Avtalet skall godkännas i respektive parlament innan det är giltigt

Vid parlamentsvalet i maj vann regerande alliansen EPRDF och några regionala stödpartier samtliga mandat, EPRDF fick 500 mandat. I delstatsvalen fick regeringsalliansen alla utom 21 av totalt 1 987 platser som gick till stödpartierna

Juli

Frigavs sex fängslade journalister några veckor innan USA:s president Barack Obama kom på besök

Lovordade president Obama regeringens insatser mot den somaliska rebellgruppen al-Shabaab, men han tillägger att de etiopiska ledarna har mycket att göra för att lära sig respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna

Oktober

Valdes premiärminister Hailemariam Desalegn för en andra mandatperiod

Släpps fyra bloggare och journalister som suttit häktade i 18 månader och frias från terrorismanklagelser

December

Vädjar Rädda barnen om 100 miljoner dollar för att hjälpa Etiopien att undvika en svältkatastrof. Landet lider enligt organisationen av sin svåraste torka på 50 år. Regeringen uppskattar att mer än 10 miljoner människor hotas av svår matbrist under 2016, hälften av dem är barn. Etiopiska regeringen har anslagit 192 miljoner dollar till katastrofarbete

Flera människorättsgrupper, bland dem Amnesty International och Human Rights Watch, uppmanar regeringen att sätta stopp för säkerhetsstyrkornas hårda tillslag mot demonstranter

2016

Januari

12 januari Förslaget att utöka Addis Abebas yta drogs tillbaka. Detta har förorsakat ett flertal demonstrationer och krävt cirka 140 människors liv

April

Enligt regeringen har fler än 200 människor dödats och över 100 barn rövats bort när beväpnade män från den sydsudanesiska folkgruppen murle gjort räder in på etiopisk mark i regionen Gambella

Juni

Enligt uppgifter från FN:s barnfond Unicef har 88 av de bortrövade barnen som kidnappades under räder utförda i april av merlefolket från Sydsudan

14 juni Eritrea och Etiopien anklagade varandra för att ha gått till attack över den gemensamma gränsen i ett Tsorona område. Flera hundra människor antas ha dödats i vad som beskrivs som de hårdaste sammanstötningarna sedan kriget 1998–2000

Augusti

1 augusti Deltog tiotusentals amharier i en demonstration mot regeringen i staden Gondar. Folkgruppen amharer är näst oromo Etiopiens största etniska grupp

29 augusti Grep polisen två ledare för oppositionspartier som företräder folkgruppen agaw i Amhara-provinsen. De anklagas för att uppmuntrat till uppror mot regeringen

Oktober

2 oktober Trampades mer än 50 människor ihjäl vid en religiös festival för oromofolket i staden Bishoftu. Panik bröt ut när polis och säkerhetsstyrkor med tårgas besköt deltagare som vid festivalen genomför en protest mot regeringen

Den 5 oktober togs den nya järnvägen som invigdes i juni 2015 mellan Addis Abeba och hamnen i Djibouti i bruk

Oktober Den 9 oktober införde regeringen undantagstillstånd i sex månader för att få stopp på de regeringsfientliga protesterna som pågått sedan november 2015. Enligt FN har omkring 600 människor dödats i samband med dessa

16 oktober Informerade regeringen att en rad inskränkningar i den personliga friheten gäller under undantagstillståndet, rörligheten begränsad, att se på TV från etiopiska stationer som sänder från utlandet förbjuds, mobilsurf stoppas i nästan hela landet mm

20 oktober Omkring 2 600 människor har gripits sedan undantagstillståndet infördes. Alla är misstänka för delaktighet i våldsamheter

31 oktober Omkring 2 000 av de som gripits sedan undantagstillstånd infördes har frigivits, meddelar statskontrollerade medier

November

1 november Ombildade premiärminister Desalegn regeringen med avsikten att bredda dess etniska representation men bara tre kvinnor fick ministerposter

12 november Efter undantagstillståndet som infördes i oktober har fler än 11 600 människor gripits. De gripna misstänks för allt mellan mord och väpnade angrepp mot säkerhetsstyrkorna till att ha hindrat trafiken

December

1 december greps Merera Gudina, ordförande för Oromos federalistkongress, efter återkomsten från Europa, där han offentligt kritiserat undantagstillståndet i Etiopien

7 december invigdes kraftverksdammen Gibe III i Omofloden. Den blir en av Afrikas största. Här skall vid full drift kunna produceras tillräckligt med elektricitet för att Etiopien ska kunna exportera el

2017

1 mars väckte regeringen åtal mot tre oppositionsaktivister för uppvigling till kravaller, förstörelse av egendom och kuppförberedelser. Den ende som kan ställas inför rätta är Merera Gudina, som greps i december efter en resa till Europa. De båda övriga lever i landsflykt

11 mars begravdes ett helt slumområde i Addis Abeba när landets största soptipp i Koshe rasar. Efter fyra dagars räddningsarbete rapporteras 113 människor döda, de flesta kvinnor. De drabbade lovas nya bostäder i säkrare område

30 mars godkände parlamentet att undantagstillståndet förlängs med ytterligare fyra månader

Maj

23 maj väljs Etiopiens förre hälsovårdsminister Tedros Adhanom till chef för Världshälsoorganisationen WHO

25 maj dömdes den tidigare ledaren för oppositionspartiet Blå Partiet Yonatan Tesfaye fängelse i sex och ett halvt år för uppmuntran till terrorism

Augusti

4 augusti hävs undantagslagarna som rått sedan oktober 2016

Den 28 augusti dödades cirka 65 människor i sammanstötningar i Oromia-regionen mellan lokala beväpnade grupper och specialpolis från grannregionen Somali. Konflikten gäller vem som har rätt att bruka marken i omtvistade områden längs gränsen mellan regionerna

September

Ett två veckor långt nytt våldsutbrott mellan oromo- och somalifolken krävde hundratals liv och tvingade tiotusentals människor på flykt. Tvisten gäller vem som äger jordbruksmarken längs gränsen

Oktober

11 oktober avgick talmannen i parlamentets underhus, Abadula Gemeda. Han förklarar avgången med den brist på respekt han anser att EPRDF visat oromofolket och OPDO i samband med oroligheter under 2015 och 2016

15 oktober bröt nya protester mot regeringen ut i Oromia-regionen
November Den 27 november rapporterade statliga medier att mer än 20 personer dödades i nya strider mellan oromo och somalifolken den senaste veckan

December

20 december krävde EU en oberoende undersökning för att stävja våldet mellan oromo- och somalifolken

2018

Januari

17 januari släpptes oppositionspolitikern Merera Gudina ur fängelset sedan myndigheterna lagt ned åtalet mot honom och över 500 andra fångar. Frisläppandet var första steget av den amnesti för fängslade politiker som premiärminister Hailemariam Desalegn utlovade i början av månaden

Februari

5 februari uppgav FN:s organ för migration, IOM, att omkring en miljon människor har tvingats på flykt undan de strider som med jämna mellanrum blossar upp mellan oromo- och somalifolken i östra delen av landet. Konflikten gäller rätten till mark längs gränsen mellan delstaterna Oromia och Somali

8 februari benådade Riksåklagaren över 700 fångar som anklagats för att motarbeta staten på olika sätt. Den 12 februari frigavs oppositionspolitikern Beleka Gerba

16 februari

Meddelade premiärminister Hailemariam Desalegn sin avgång men att han sitter kvar tills en efterträdare utsetts. Några timmar efter Hailemariam Desalegns besked utlyser myndigheterna ett sex månader långt undantagstillstånd för att förhindra ett förväntat kaos

Mars

21 mars undertecknade Etiopien som ett av 44 afrikanska länder ett frihandelsavtal vid Afrikanska unionens toppmöte i Rwanda. Avtalet ses som ett historiskt viktigt steg mot ökat handelsutbyte inom Afrika

26 mars grep polisen elva kända dissidenter, däribland Eskinder Nega och Andualem Atrage som frigavs i en stor amnesti i februari. Efter tio dagar i häkte släpps fångarna

31 mars rapporterade statliga medier att fler än 1 100 människor gripits för brott mot det undantagstillstånd infördes i mitten av februari

April

2 april tillträdde den nya premiärministern Abiy Ahmed från folkgruppen oromo som utsetts till ny partiledare för regeringspartiet EPRDF den 28 mars. Abiy Ahmed blir den förste regeringschefen från folkgruppen oromo under EPRDF:s 27 år långa styre

19 april ombildades regeringen av premiärminister Abiy Ahmed ombildar sin regering och parlamentet väljer sin första kvinnliga talman, Muferait Kemil, tidigare minister med ansvar för kvinnors rättigheter

30 april besökte premiärminister Abiy AhmedDjibouti på sin första utlandsresa som regeringschef

Maj

29 maj frigavs Andargachew Tsige, högt uppsatt ledare inom den förbjudna oppositionsgruppen Ginbot 7, tillsammans med drygt 500 andra som benådats veckan innan

Juni

5 juni meddelade premiärminister Abiy Ahmed att Etiopien avser att avsluta gränskonflikten med Eritrea och fullt ut leva upp till den FN-stödda gränskommissionens beslut efter krigsslutet 2000. Det pågående undantagstillståndet upphävs flera månader i förväg

11 juni garanterade premiärminister Abiy Ahmed vid ett möte med Egyptens president al-Sisi i Kairo att bygget av Stora etiopiska renässansdammen vid Blå Nilen inte ska påverka vattentillgången nedströms i Egypten. Som en motgest frige Egypten 32 etiopiska fångar

20 juni som svar på Etiopens utfästelse att fullt ut följa FN-kommissionens beslut om gränsdragningen i samband med fredsavtalet 2000, säger Eritreas president Afwerki att hans regering ska sända en delegation till Etiopien för att parterna ska kunna tala direkt med varandra om vad som skall ske

22 juni meddelade den oppositionella gruppen Ginbot 7 att den upphör med väpnade attacker i landet till följd av premiärminister Abyis reformprogram

23 juni dödades två människor dödas och fler än 150 skadas när en granat kastades in på ett folkfyllt torg i Addis Abeba där premiärminister Abyi höll ett tal om sitt nya politiska reformprogram inför tiotusentals åhörare

26 juni tog Etiopien emot en delegation av diplomater från Eritrea i Addis Abeba där företrädare för de två länderna diskuterade hur man ska gå vidare för att få ett definitivt slut på gränskonflikten mellan länderna

Juli

4 juli avskedade premiärminister Abiy fem fängelsechefer som misstänks ha kränkt de mänskliga rättigheterna och begått tjänstefel

8 juli reste premiärminister Abiy reser till Eritrea för att fortsätta försoningssamtalen med den eritreanska presidenten Isaias Afwerki. Efter mötet säger Abiy att de bägge ledarna enades om att normalisera relationerna mellan länderna, öppna för flygtrafik, ge Etiopien tillgång till eritreanska hamnar samt införa rörelsefrihet över gränsen för invånarna. Länderna ska också öppna ambassader i varandras huvudstäder

9 juli tillkännagav Etiopien och Eritrea i ett gemensamt uttalande att kriget mellan länderna är över och att läget skall normaliseras

14 juli besökte Eritreas president Isaias Afwerki Addis Abeba för första gången sedan gränskriget utbröt 1998. Under det tre dagar långa besöket ska de bägge ländernas ledare arbeta vidare på de överenskommelser som ingåtts de senaste dagarna

16 juli öppnade Eritrea sin ambassad i Addis Abeba som varit stängd sedan krigsutbrottet 1998. Vid öppnande närvarade premiärminister Abiy och Eritreas president Isaias

18 juli genomfördes den första flygningen mellan Etiopien och Eritrea på 20 år när Ethiopian Airlines lyfter från Addis Abebas flygplats

23 juli fastställer parlamentet en amnesti för politiska fångar. Den nya lagen om straffrihet gäller individer och grupper som antingen utreds eller har dömts för landsförräderi, väpnat uppror eller brott mot grundlagen

Augusti

5 augusti genomförde Eritreas nationella flygbolag Eritrean Airlines sin första kommersiella flygning till Etiopien på 20 år

7 augusti ingick regeringen ett avtal med gerillagruppen Oromos befrielsefront (OLF) om att lägga ned vapnen

28 augusti grep polisen Abdi Mohamed Omar, före detta ledare för Etiopiens somaliska region efter oroligheter i regionens huvudstad Jijiga, och andra närbelägna städer. Abdi Mohamed Omar anklagas för grova människorättsbrott. Minst 20 människor dödades och tusentals tvingades fly då mobbar angrep personer som tillhör etniska minoriteter. Flera ortodoxa kyrkor brändes ned och fem präster mördades

September

10 september återvände Berhanu Nega, som ledde den väpnade oppositionsgruppen Ginbot 7, till Etiopien efter ett drygt årtionde i exil

11 september öppnades en viktig gränsövergång mellan Etiopien och Eritrea som varit stängd sedan 1998. Gränsövergången vid Burre ger Etiopien tillgång till hamnen i Assab

15 september välkomnade tiotusentals människor ledande företrädare för den tidigare förbjudna motståndsgruppen OLF när de återvänder till Etiopien efter att ha slutit fred med Abiy-regeringen

15 september startade upplopp som pågick i två dagar i Addis Abeba och vissa förorter. Minst 23 människor dödas och omkring 3 000 grips. Enligt regeringen är kravallerna organiserade och har som syfte att sabotera regeringens reformer och fredsprocessen med Eritrea

16 september undertecknade Etiopien och Eritrea ett avtal i Jeddah med syfte att stärka vapenvilan och säkerheten i regionen. Med vid ceremonin fanns bland andra FN-chefen Antonio Guterres

26 september drabbade ungdomar från olika etniska grupper samman i ett område på gränsen mellan delstaterna Oromia och Benishangul-Gumuz i väster. Minst 44 människor dödades enligt statliga medier. Under den efterföljande veckan flyr omkring 70 000 invånare undan våldet enligt FN-organet Ocha. Våldet i söder mellan oromo och minoriteten gedeo ha tvingat närmare en miljon människor på flykt inom landet

Oktober

5 oktober valde den regerande partialliansen EPRDF om premiärminister Abiy Ahmed som partiordförande med 176 ja-röster mot 1 nej-röst på en partikongress

9 oktober återvände 2 000 medlemmar av rebellgruppen Tigreanernas demokratiska rörelse (TPDM) till Etiopien från Eritrea som en del av fredsavtalet mellan länderna

13 oktober öppnades en linje för direktflyg mellan Addis Abeba och Mogadishu i Somalia efter att ha varit nedlagd i 41 år

16 oktober minskade premiärminister Abiy sin regering till 20 medlemmar, hälften av ministrarna är kvinnor

22 oktober undertecknade regeringen ett fredsavtal med separatistiska ONLF. Därmed är drygt tre decennier av uppror i landets somaliska, östra del formellt över

24 oktober meddelade president Mulatu Teshome att han avgår, utan att ange några skäl

25 oktober valde parlamentet Sahle-Work Zewde till ny president, som blir landets första kvinnliga statschef

November

22 november utsågs oppositionsledaren Birtukan Mideksa, som varit i exil under många år, till chef för valmyndigheten som har ansvaret att organisera de allmänna valen 2020

December

9 december genomfördes Etiopiens första bilfria dag med syfte att minska utsläpp och lyfta fram en hälsosammare livsstil. Planen är att sista söndagen i månaden skall vara bilfri

14 december förekom våldsamma sammandrabbningar mellan oromoer och somalier i södra Etiopien. Ett 20-tal människor dödas och runt 60 skadas

25 december inrättades ett försoningsråd för att försöka stoppa de etniska motsättningarna och det etniska våldet

2019

Januari

Meddelade riksåklagaren att fler än 13 000 människor hade fått amnesti i enlighet med en lag som antogs sommaren 2018. Lagen gav individer och grupper som antingen utreddes eller hade dömts för landsförräderi, väpnat uppror eller brott mot grundlagen rätt att ansöka om straffrihet

Antogs en ny lag som gav Etiopiens närmare en miljon flyktingar rätt att arbeta, bo, utbilda sig och skaffa bankkonto var som helst i landet. Bara Uganda hade fler flyktingar än Etiopien

Skickade regeringen militär till Kellem Wollega i västra delen av provinsen Oromia där en fraktion av gerillagruppen OLF rånade banker, attackerade och våldtog invånare samt spärrade av vägar

Februari

Omkring 1 700 före detta ONLF-soldater återanpassades formellt vid en ceremoni i staden Jijiga i östra Etiopien. De kunde välja mellan att återgå till ett civilt liv, integreras i den federala armén eller en regional styrka. ONLF-soldaterna uppehöll sig i Eritrea fram till november 2018 då de kunde återvända hem efter att ha ingått ett fredsavtal med regeringen

Mars 

10 mars störtade en Boeing 737 tillhörande Etiopian Airlines på väg till Nairobi bara sex minuter efter starten i Addis Abeba. 157 personer omkom

Maj

Ödelade en milisgrupp från regionen Amhara i stort sett helt två byar i grannregionen Benishangul-Gumuz, enligt en talesman för regeringen. Ett 80-tal människor fick vårdas för skador orsakade vid milisens angrepp

Juni

Dödades fem politiska eller militära ledare i vad som av regeringen i Addis Abeba beskrevs som ett misslyckat kuppförsök mot de styrande i regionen Amhara i norra Etiopien. Bland de dödade fanns Amharas guvernör och en medarbetare till denne samt Etiopiens arméstabschef, som dödades i ett attentat i huvudstaden. Amharas säkerhetschef Asaminew Tsige misstänktes ligga bakom dåden. Han frigavs 2018 efter att ha suttit fängslad för en misslyckad kupp 2009. I jakten på gärningsmännen sköts general Asamnew Tsige ihjäl. Cirka 250 människor arresterades

Juli

30 juli Planterades omkring 350 miljoner träd i Etiopien under en enda dag vilket var ett nytt världsrekord. Andelen skogsklädd mark i landet har minskat från 35 % i början av 1900-talet till 4 % idag. Orsaken till skogsdöden är torka. Det tidigare världsrekordet i trädplantering hade Indien som på en dag planterade 50 miljoner träd

Tog militären och den federala polisen över ansvaret för säkerheten i landets södra region, där tiotals människor dödades i våldsamheter de senaste dagarna. Oroligheterna hade sitt ursprung i majoritetsfolket sidamas försök att skapa en ny, delvis självstyrande stat i landets södra del

Augusti

24 augusti Antog parlamentet en ny vallag, som bland annat innebar att ett nationellt parti måste ha minst 10 000 medlemmar för att få delta i val och att ett regionalt parti måste ha minst 4 000 medlemmar

Oktober

11 oktober Tilldelades Nobels fredspris 2019 Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed för hans ansträngningar för att uppnå fred och internationellt samarbete. Han fick priset för att han var drivkraften bakom fredsavtalet med Eritrea 2018 samt för de demokratiska reformer han satt igång i sitt eget land

23 oktober Dödades 86 personer under tre dagar, 23 – 25.10, i våldsamma motsättningar i Addis Abeba och delstaten Oromia. Utlösande faktor var en konflikt inom oromofolket. Hundratals människor greps av polisen under och efter kravallerna

November

20 november Röstade 98 % av invånarna i regionen Sidama i södra Etiopien för att bilda en egen delstat genom en utbrytning ur delstaten Southern Nations, Nationalities, and Peoples’ Region. Sidama är majoritetsfolk i södra delen av landet och har länge velat ha en egen delstat, med kontroll över skatter, skolor, polis, vård och annan samhällsservice

December

10 december Mottog premiärminister Abiy Nobels fredspris i Oslo. På grund av oroligheterna i hemlandet kortade han av vistelsen och firandet i Norge, och mötte inte heller pressen

26 december Besökte Eritreas president Afwerki Etiopien under två dagar och lovade att öka samarbetet mellan länderna

Beviljade IMF Etiopien ett treårigt stödpaket på 2,9 miljarder dollar för att hjälpa regeringen att genomföra de planerade ekonomiska reformerna

2020

Januari

16:e Slöt Etiopien, Egypten och Sudan en principöverenskommelse i en konflikt gällande Etiopiens dammbygge i Blå Nilen. Etiopien planerar att bygga Afrikas största vattenkraftverk vilket enligt Egypten och Sudan kommer att påverka deras tillgång till vatten

28:e Bröt demonstrationer ut i Amhara på grund av missnöje med hur regeringen agerat i samband med att ett 30-tal studenter fördes bort från ett universitet i Oromia i december 2019

Februari

23:e Skadades ett 30-tal människor när en bombattack riktades mot en manifestation till stöd för premiärminister Abiy i staden Ambo. Sex personer greps för attentatet, de misstänktes tillhöra Oromos befrielsearmé (OLA)

Mars

16:e Inför Etiopien flera åtgärder i ett försök att begränsa spridningen av coronapandemin, skolor stängdes och större evenemang ställdes in. Vid detta tillfälle hade Etiopien 5 registrerade fall av covid-19

23:e Stängde Etiopien i princip alla landets gränser för persontrafik, godsfrakter tilläts fortsätta, i ett försök att hejda spridningen av coronaviruset. Den internationella flygplatsen i Addis Abeba hölls öppen men flygresenärer som anländer sattes i 14 dagars karantän

April

5:e Fick Etiopien sina två första bekräftade dödsfall i covid-19, de avlidna var en 60-årig kvinna och en 56-årig man

8:e Införde regeringen undantagstillstånd i landet för att ge myndigheterna ökade befogenheter att bekämpa coronapandemin

30:e Beviljade IMF Etiopien ett lån på 411 miljoner dollar som skall användas till att bekämpa effekterna av coronapandemin. Därutöver beviljade IMF Etiopien skuldlättnader på 12 miljoner dollar av samma skäl

Juni

8:e Etiopien hade nu fler än 2 100 fall av coronasmittade personer och invånare och 27 bekräftade dödsfall i covid-19

26:e Slöt Etiopien avtal med Sudan och Egypten om att Etiopien ska vänta med att börja fylla vatten i kraftverksdammen i Blå Nilen

Juli

1:a Äger våldsamma protester och kravaller rum i Addis Abeba och Oromia efter mordet på den populäre oromo-sångaren Hachalu Hundessa den 29 juni. Såväl poliser som milismän och civila dödades

2:a Sköts två personer ihjäl och sju skadades när polisen öppnade eld mot sörjande som försökte ta sig fram till den mördade sångaren Hachalu Hundessas begravning på fotbollsstadion i Ambo. Ett hundratal personer hade nu dödats i kravaller i Addis Abeba och Oromia sedan mordet på Hundessa begicks av okända gärningsmän den 29:e juni

4:e juli Enligt premiärminister Abiy var de våldsamma protesterna efter oromo-sångaren Hachalu Hundessas död samordnade försök att destabilisera landet

6:e Grep polisen fler än 3 000 personer innan man kunde stoppa våldsutbrottet i Addis Abeba. Bland de gripna fanns flera framträdande oppositionsledare och de båda Abiy-kritikerna Jawar Mohammed och Bekele från Oromoernas federalistkongress (OFC). Även Yilkal Getnet, ordförande för oppositionspartiet Etiopiska nationella rörelsen, greps

10:e Sade den etiopiska justitieministern i ett TV-sänt tal att två män har erkänt mordet på sångaren Hachala Hundessa. De erkände också att mordet ingick i en plan på att störta Abiy-regeringen

14:e Hölls ännu ett möte om vattenregleringen i Blå Nilen mellan Etiopien, Egypten och Sudan utan att man kunde komma överens. Konflikten mellan länderna har pågått sedan 2011 då dammbygget påbörjades

21:a Meddelade premiärminister Abiy att Stora renässansdammen i Blå Nilen nu nått en vattennivå som gör det möjligt att kunna testa de två första turbinerna

Augusti

18:e Avskedades försvarsminister Lemma Megersa efter att han kritiserat premiärminister Abiy, framför allt för Abiys beslut att göra om den styrande partialliansen EPRDF till ett enda parti, Välståndspartiet

September

9:e Hölls regionalval i provinsen Tigray trots att premiärminister Abiy betecknat det som olagligt. Regeringen hade senarelagt de allmänna valen på grund av coronapandemin och förlängt det sittande parlamentets mandat tills vidare. Det styrande partiet TPLF vann samtliga 152 valbara mandat av sammanlagt 190, resterande 38 mandat fördelades efter diskussioner mellan de fem partier som deltog i regionalvalet. Valet i Tigray ökade de redan djupa motsättningarna mellan centralregeringen i Addis Abeba och de styrande i regionen Tigray. Den tigreanska folkgruppen dominerade etiopisk politik i tre årtionden men har efter Abiys tillträde förlorat inflytande i samband med de politiska reformerna

21:a Åtalades 23 personer, en av dem var den oromoiske politikern Jawar Mohammed, en politisk motståndare till premiärminister Abiy. Alla åtalades för terrorism eller liknande brott begångna under de våldsamheter som bröt ut i juni och juli efter mordet på oromosångaren Hachalu Hundessa. Våldsamheterna krävde 239 människoliv. Omkring 9 000 personer fängslades, av dem åtalades cirka 2 000 för olika brott

Oktober

9:e Beslutade det federala parlamentets överhus att federala företrädare ska bryta alla kontakter med TPLF-ledarna i Tigray som en följd av att delstaten höll ett regionalval i september trots att Abiy-regeringen förklarat valet olagligt. TPLF-regeringen i Tigray svarade med att den ska hålla inne de skatter som delstaten samlar in till centralregeringen

30:e Stoppade regeringen i Tigray en general som premiärminister Abiy vill placera ut i delstaten från att inta sitt ämbete. Enligt delstatsregeringen har Abiy inte längre befogenheter att göra sådana utnämningar

November

1:a Dödade rebellgruppen Oromos befrielsearmé (OLA) fler än 30 civila amharier vid attacker i tre byar i Oromia, meddelade regeringen och Etiopiska människorättskommissionen (EHRC). Enligt Amnesty International dödades fler än 50 personer 4:e Beordrade Abiy-regeringen en militäroffensiv och sex månaders undantagstillstånd i delstaten Tigray efter uppgifter om att den milis som styrs av Tigrays ledande parti TPLF attackerat militärbasen Norra kommandot i delstaten. TPLF förnekade uppgiften. Relationen mellan centralregeringen i Addis Abeba och Tigrays TPLF-ledning var nu mycket spänd

7:e Uppgav regeringen i Addis Abeba att stridsflyg använts mot militära mål i Tigray. Parlamentet röstade för att avsätta delstatsregeringen i Tigray och ersätta den med en övergångsministär. Tigrays regering svarade med att den inte längre erkänner Addis Abebas överhöghet

10:e Rapporterade myndigheter i Sudan att tusentals etiopier flydde över gränsen undan striderna i Tigray. Ett läger var under uppbyggnad i Sudan för att möta flyktingströmmen. FN-organet UNHCR uttryckte oro för de drygt 96 000 eritreanska flyktingar som levde i fyra läger inne i Tigray. Etiopiska regeringsstyrkor hade nu kontroll över Tigrays flygplats enligt statliga etiopiska medier. Federala polisen rapporterade att 17 militärbefäl i Tigray gripits misstänkta för delaktighet i den påstådda attacken mot norra kommandot

12:e Rapporterade Amnesty International att hundratals civila dödats i staden Mai-Kadra (May Cadera) i sydvästra Tigray den 9 november. FN vädjade om humanitär hjälp till uppskattningsvis över två miljoner människor i Tigray

16:e Striderna i Tigray hade nu spridit sig till Eritrea. TPLF uppgav för medier att deras styrkor har skjutit raketer mot grannlandets huvudstad Asmara, bland annat mot flygplatsen. Enligt TPLF hjälpte eritreanska trupper Etiopiens federala styrkor i striderna mot TPLF:s soldater i Tigray

17:e Löpte den tre dagar långa tidsfristen ut som TPLF fått av regeringen att kapitulera meddelade premiärminister Abiy. Källor inne i Tigray informerade om stora civila förluster och mängder av internflyktingar. Till flyktinglägret i Sudan hade nu närmare 30 000 människor kommit

18:e Uppgav premiärminister Abiy att regeringsstyrkorna hade beordrats till Tigrays huvudstad Mekelle

20:e Rapporterade FN:s barnfond Unicef att konflikten i Tigray lett till att omkring 2,3 miljoner barn nu var i akut behov av hjälp. Enligt FN hade minst 36 000 flyktingar nått lägret i östra Sudan

24:e Togs situationen i Tigray upp för första gången i FN:s säkerhetsråd. Premiärminister Abiy uppmanade omvärlden att hålla sig utanför konflikten till dess att Etiopien bad om stöd

24:e Skrev det oberoende statliga institutet Etiopiens människorättskommission (EHRC), som bevakar situationen för de mänskliga rättigheterna i landet, att massakern i Mai-Kidra i västra Tigray den 9 november krävde minst 600 människors liv och var riktad mot icke-tigreanska säsongsarbetare på bondgårdar i området. Tigreaner som flytt från Mai-Kidra till östra Sudan anklagade dock de etiopiska styrkorna för att ha dödat civila i staden. FN ville se en opartisk och detaljerad utredning av vad som hänt

26:e Beordrade premiärminister Abiy en ”slutoffensiv” mot TPLF: styrkor sedan en 72 timmar lång tidsfrist löpt ut utan den hörsammandes av TPLF. Regeringsarmén anföll först Tigrays huvudstad Mekelle. USA, EU med flera uppmanade till medling via Afrikanska Unionen (AU). Premiärminister Abiy avvisade alla former av förhandlingar

28:e Tillkännagav premiärminister Abiy att militäroffensiven mot Tigray var avslutad och att regeringsarmén kontrollerar delstatshuvudstaden Mekelle. Tusentals människor dödades i konflikten, soldater såväl som civila

December

2:a Lovade den etiopiska regeringen FN att få föra in livsmedel, mediciner och annan humanitär hjälp till civilbefolkningen i Tigray. I flyktinglägren i norra Tigray beräknades närmare 100 000 eritreanska flyktingar snart vara utan mat. Antalet etiopier som flytt till Sudan var nu omkring 46 000

9:e Träffades en ny överenskommelse, den första hade inte fungerat tillfredsställande, mellan FN och Etiopien om att humanitär hjälp villkorslöst ska kunna nå till alla behövande i hela delstaten Tigray

10:e Rapporterade danska flyktingrådet att tre av deras anställda dödats i Tigray. Internationella räddningskommittén hade fått en medarbetare dödad

12:e Lyckades Internationella rödakorskommittén nå staden Mekelle i Tigray med sju lastbilar fyllda med, bland annat läkemedel och medicinsk utrustning till 400 skadade civila. Det var första gången internationell hjälp nådde fram till civilbefolkningen i Tigray sedan krigsutbrottet den 4 november

15:e Höll EU inne utbetalningar på närmare 90 miljoner euro i stöd till Etiopiens statsbudget. Som orsak angavs militäroffensiven i Tigray och skulle ses som ett uttryck för EU:s vilja att se ett slut på kriget och en lösning av konflikten

23:e Dödades mer än 200 människor när väpnade gärningsmän attackerade en by i området Metekel i delstaten Benishangul-Gumuz i västra Etiopien, enligt den oberoende Etiopiska människorättsorganisationen (EHRC)

2021

Januari

Konflikten i Tigray som började i november 2020 fortsatte in i det nya året med många civila dödsoffer och skadade

7 januari

Enligt representanter för den etiopiska militären dödades fyra högt uppsatta TPLF-ledare i Tigray av regeringssoldater. Dessutom greps nio TPLF-ledare

12 januari

Dödades ett hundratal civila i en massaker i området Metekel i Benishangul-Gumuz i västra Etiopien. Angriparna var okända och motivet till angreppet var oklart

13 januari

Dödades tigreanen Seyoum Mesfin, Etiopiens utrikesminister 1991 – 2010, av etiopiska regeringssoldater i Tigray. Även Abay Tsehaye, tidigare minister för federala frågor, och Asmelash Woldeselassie, TPLF:s tidigare ledare i parlamentet i Addis Abeba dödades. Alla tre tillhörde TPLF:s toppskikt

Mars

7 mars

Kunde Etiopien ta emot sin första sändning av covidvaccin, omkring 2,2 miljoner doser av AstraZenecas vaccin, tillverkat i Indien, via FN-projektet Covax som syftar till att också fattiga länderna ska få vaccin

Etiopien rapporterade att landet nu hade drygt 165 000 bekräftade fall av covid-19 och att fler än 2 400 personer avlidit av sjukdomen

19 mars

Ägde våldsamma sammandrabbningar rum mellan amharer och oromoer i delstaten Amhara. På bara några dagar dödades fler än 300 människor och nästan 370 ha skadades i oroligheterna. Enligt en medieuppgift ska våldet ha utlösts av att en imam från oromofolket sköts ihjäl utanför en moské

30 mars

Enligt uppgift i media dödades ett trettiotal civila i en attack mot en by i Wollega i delstaten Oromia

April

3 april

Stängde Sudan gränsövergången Gallabat-Metema till Etiopien som svar på en attack av okända etiopiska milismän mot sudanesiska tulltjänstemän den 1 april

6 april

Sköts fler än trettio afariska herdar ihjäl och ett femtiotal skadades av somalisk milis i början av månaden i Haruka på gränsen mellan Somali och Afar i nordöstra Etiopien. Orsaken var konkurrens om betesmark mellan de båda folkgrupperna

Maj

21 maj

Anklagade Etiopiens justitieminister eritreanska soldater för att ha dödat 110 civila i en massaker i Axum i Tigray i november 2020. Massakern i Axum var en av de värsta som begåtts under Tigray-konflikten hittills

27 maj

Meddelade regeringen i Addis Abeba att 22 tjänstemän i övergångsregeringen i Tigray hade dödats av TPLF-trogna styrkor i Tigray sedan kriget utbröt i november 2020

Juni

4 juni

Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) var 91 % av befolkningen i Tigray nu i akut behov av hjälp med att få tillräckligt med mat. I delstaten lever drygt fem miljoner människor

11 juni

Varnade FN:s barnfond Unicef för att uppskattningsvis 33 000 barn i Tigray var så undernärda att de riskerade att dö om inte nödhjälpen omgående nådde fram

21 juni

Genomfördes allmänna val till det nationella parlamentet och delstatsförsamlingarna, trots trakassarier och övergrepp mot väljare, de begränsningar som coronapandemin innebar och att strider utkämpades på flera håll i landet. Välståndspartiet fick 410 av de 423 mandat som kunde fördelas, Amharas nationella rörelse, Etiopiska medborgare för social rättvisa och Gedeofolkets demokratiska parti fick mellan 2 och 5 mandat vardera. Fyra mandat gick till oberoende kandidater. Resterande 124 av det federala parlamentets 547 mandat kunde inte fördelas då val inte gick att hålla i Harari, Somali, Benishangul-Gumuz och Tigray på grund av våldsamma konflikter eller logistiska problem. De stora oromopartierna Oromos befrielsefront (OLF) och Oromos federala kongress (OFC) bojkottade valet i protest mot att vissa av deras kandidater trakasserats och gripits av myndigheterna och att partilokaler vandaliserats

23 juni

Dödades fler än 60 personer och omkring 180 skadades när en marknadsplats i Togoga i Tigray flygbombades av etiopisk militär. Många av offren var barn

28 juni

Intog TPLF-trogen milis delstatshuvudstaden Mekele. Offensiven inleddes i samband med de nationella valen den 21 juni

Juli

5 juli

Påbörjade Etiopien den andra fasen i arbetet med att vattenfylla Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen vilket ökade på spänningarna inför ett planerat möte i FN:s säkerhetsråd den 8 juli om den kontroversiella dammen. Enligt Egypten och Sudan stred dammbygget mot internationell lag och hotar deras vattentillgångar

13 juli

Inledde de tigreanska rebellerna TDF en ny offensiv och uppgav att de intagit staden Alamata i södra Tigray. Offensiven startade två veckor efter det att Abiy-regeringen utlyste sin ensidiga vapenvila

15 juli

Sände tre delstater, Oromia, Sidama och SNNP, som tidigare inte varit inblandade i kriget i Tigray trupper till konfliktzonen för att stödja regeringsarmén

22 juli

Spred sig konflikten i Tigray till delstaten Afar, där ett 20-tal människor dödades och mellan 50 000 och 70 000 drevs på flykt undan strider mellan tigreanska rebeller och regeringstrogna oromo- och afarmiliser

31 juli

Enligt FN:s organ för humanitär hjälp Ocha var nu omkring 90 %, drygt 5 miljoner människor, av befolkningen i Tigray i behov av livräddande humanitär hjälp. Enligt FN:s barnfond Unicef riskerade fler än 100 000 barn i delstaten att lida av livshotande undernäring inom det närmaste året

Augusti

5 augusti

Dödades 12 civilpersoner och ett 50-tal skadades i angrepp i staden Galicoma i Afar, enligt sjukhuskällor

Intog de tigreanska TPLF-trogna rebellerna staden Lalibela som är känd för sina klippkyrkor från 1100-talet och som är klassat som världsarv av FN-organet Unesco

10 augusti

Uppmanade premiärminister Abiy civilpersoner att bistå regeringsstyrkorna i de pågående striderna som nu spred sig över norra Etiopien. Konflikten i Tigray, som började i november 2020, hade nu krävt tusentals dödsoffer och att omkring 2 miljoner människor var på flykt

11 augusti

Rapporterade Amnesty International att hundratals kvinnor och flickor våldtagits av etiopiska och eritreanska regeringssoldater under konflikten i Tigray. Etiopisk polis inledde en brottsutredning och minst tre regeringssoldater hade hittills dömts för våldtäkt och 25 hade åtalats

Meddelade Oromos befrielsearmé (OLA) att man samarbetar med de TPLF-trogna rebellerna med målsättningen att största Abiy-regeringen, vilket bekräftas av de tigreanska rebellerna

26 augusti

Pågick våldet mellan olika etniska grupper på flera håll i landet. Omkring 150 invånare i Gida-Kirimu i Oromia dödades när väpnade män gick till attack strax efter att regeringssoldater lämnat området. I hämndaktioner dödades fler än 60 människor

September

30 september

Hölls allmänna val i delstaterna Somali, Harari och SNNP, där valet ställdes in i juni av säkerhetsskäl. Valet i de tre delstaterna gällde sammanlagt 47 av 547 mandat i det federala parlamentet. Oroligheter och logistiska problem gjorde att val ännu inte hållits i delar av Amhara, Oromia och Benishangul-Gumuz. I det krigsdrabbade Tigray genomfördes inga val

Utvisade Etiopien sju högt uppsatta FN-tjänstemän, däribland chefen för FN:s barnfond Unicef i Etiopien samt den lokale chefen för FN:s kontor för samordning av humanitära insatser, för att ha lagt sig i landets inre angelägenheter då de kritiserat regeringen i Addis Abeba för att ha hindrat humanitär hjälp att nå fram till nödställda i Tigray

Oktober

18 oktober

Började det etiopiska flygvapnet attackera TPLF-mål i Tigray, vilket var en upptrappning av konflikten

31 oktober

Tog de TPLF-trogna rebellerna kontroll över de strategiskt viktiga städerna Dessie och Kombolcha i Amhara. Städerna ligger cirka 40 mil norr om huvudstaden Addis Abeba

November

2 november

Införde Abiy-regeringen ett landsomfattande undantagstillstånd och uppmanade invånarna i Addis Abeba att förbereda sig på att försvara sina bostadsområden mot rebellerna

11 november

Lät etiopiska myndigheter gripa 72 chaufförer i Afar som FN:s livsmedelsprogram (WFP) hade kontrakterat för att köra in nödhjälp till hungrande människor i Tigray vilket försämrade relationerna med FN ytterligare. Chaufförerna frigavs senare. I Addis Abeba greps 22 FN-anställda, 17 släpptes fria inom en vecka

26 november

Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) hade antalet människor som behövde hjälp med sin matförsörjning nu ökat till 9,4 miljoner i de krigsdrabbade delstaterna Tigray, Amhara och Afar

December

6 december

Meddelade Abiy-regeringen att militären hade återtagit kontrollen över flera platser som tidigare intagits av de tigreanska rebellerna, bland annat hade regeringsarmén återtagit Lalibela i Amhara, som tigreanerna erövrade i augusti 2021. Militären hävdade också att de återtagit flera städer i norra Etiopien, däribland Dessie, Kombolcha och Shewa Robit i Amhara samt Chifra i Afar. TPLF tillbakavisade regeringssidans uppgifter om framgångar vid fronten

12 december

Återtog de tigreanska rebellerna kontrollen över staden Lalibela i Amhara, bara elva dagar efter det att regeringsstyrkorna sagt att de erövrat staden från tigreanerna. TPLF-trogna styrkor hade också återintagit den strategiskt viktiga staden Gashena

19 december

I ett brev till FN meddelade de tigreanska rebellstyrkornas ledare att de retirerar från Amhara och Afar. Genom att dra sig tillbaka till Tigray hoppades rebellerna att ett tillfälle till fred skulle uppstå. Tigreanernas reträtt kom efter det att regeringsstyrkor rapporterat om flera framgångar i konflikten de senaste veckorna

2022 

Januari

1 januari

Uteslöt USA Etiopien från handelssamarbetet Agoa (African Growth Opportunity Act), som ger ett 40-tal länder i Afrika förmånliga villkor på den amerikanska marknaden, för att man anser att Etiopien inte lägre lever upp till vissa demokratiska krav. Beslutet kommer att drabba Etiopiens ekonomi hårt

7 januari

Benådade regeringen flera kända politiska fångar, däribland högt uppsatta medlemmar av den tigreanska rörelsen TPLF samt oppositionella amharer och oromoer

8 januari

Enligt en talesman för organisationen TPLF dödades minst 56 personer i drönarattack mot ett läger för civila flyktingar i staden Dedebit i nordvästra Tigray. Enligt TPLF stod regeringssidan bakom attacken

11 januari

Enligt sjukhuskällor och hjälparbetare dödades 19 personer i drönarattacker de två senaste dygnen i städerna Mai Tsebri och Mekele

Februari

15 februari

Upphävde parlamentet det nationella undantagstillståndet tre månader i förtid till följd av att striderna mellan regeringsstyrkor och tigreanska rebeller i Tigray minskat, i synnerhet efter att regeringssidan började använda drönare

20 februari

Började Etiopien utvinna elektricitet från Stora renässansdammen, som orsakat en konflikt med Egypten och Sudan om vattentillgången i Blå Nilen. Dammen väntas nå sin fulla kapacitet år 2024

Mars

7 mars

Uppgav FN:s människorättsråd att minst 304 civilpersoner dödats och minst 373 civilpersoner skadats i flygangrepp under tre månader, från den 22 november 2020 till den 28 februari 2021. De flesta dödades och skadades i provinsen Tigray. Både regeringsstyrkor och motståndsgrupper gjorde sig skyldiga till våldsamheter, men flygangreppen utfördes av det etiopiska flygvapnet enligt FN-rådet

24 mars

Accepterade de tigreanska rebellerna TDF erbjudandet om vapenvila från regeringssidan. Vapenvilan infördes för att humanitär hjälp skulle kunna nå fram till de miljontals nödställda i norra Etiopien. Ingen hjälp hade kommit fram till provinsen Tigray sedan mitten av december 2021. Omkring nio miljoner människor i norra Etiopien var nu i behov av hjälp. Vapenvilan trädde i kraft omedelbart och gällde tills vidare

April

1 april

Meddelade FN att den första hjälpsändningen på tre månader nu nått de utsatta i provinsen Tigray

26 april

Utbröt våldsamheter mellan muslimer och kristna i staden Gondar i delstaten Amhara varvid flera människor dödades

Maj

30 maj

Lokala medier rapporterade att fler än 4 000 personer greps i delstaten Amhara under polisraider mot milismän, medier och andra som stod i opposition till regeringen i Addis Abeba

Augusti

24 augusti

Efter fem månader av vapenvila bröt nya strider ut i södra Tigray mellan de TPLF-trogna TDF-rebellerna och etiopiska regeringsstyrkor med stöd av milis från Amhara. Båda parterna anklagade varandra för att ha inlett striderna

26 augusti

I en flygattack mot Tigrays delstatshuvudstad Mekele dödades ett flertal människor

September

9 september

De nya striderna som snabbt spridit sig till stora delar av Tigray och intilliggande områden tvingade FN att upphöra med de hjälpsändningar som varit möjliga sedan vapenvilan ingicks i mars

Oktober

18 oktober

Intog regeringsstyrkor och deras allierade miliser städerna Shire, Alamata och Korem. I området kring staden Shire fick de etiopiska styrkorna hjälp av soldater från Eritrea

November

2 november

Undertecknade den etiopiska regeringen och TPLF-styret i Tigray ett fredsavtal efter två års väpnad konflikt i delstaten. Regeringen skulle ha kontrollen över delstatens huvudstad Mekele medan TPLF åter skulle kunna registrera sig som ett politiskt parti. Avtalet innehöll också en plan på avväpning, demobilisering och integrering av TPLF-soldater i den reguljära armén. Regeringen lovade även att samarbeta med humanitära hjälporganisationer så att alla nödställda människor fick hjälp, med mera. Fredsavtalet lovordas av bland annat FN och USA. Inbördeskriget i Tigray tros ha krävt omkring 500 000 människors liv enligt amerikanska beräkningar, och drivit över två miljoner på flykt samt gjort miljontals människor i behov av nödhjälp

6 november

Genomförde den militanta Oromos befrielsearmé (OLA) raider mot flera städer i delstaten Oromia

12 november

Enades den etiopiska militären och tigreanska TDF-rebeller under förhandlingar i Nairobi i Kenya om att tillåta att nödhjälp omedelbart skickas till Tigrays miljontals nödställda

Etiopien flora och fauna

Etiopiens natur och varierande klimatförhållanden, som omfattar Afrikas lägsta punkt till kontinentens fjärde högsta berg, har skapat förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Tyvärr har många djur decimerats hårt genom omfattande jakt och av att människor bosatt sig i områden där vilt tidigare förekom i stora antal. Medvetenheten har ökat om värdet av att skydda djur och växter, som genererar turistinkomster, men än är det långt kvar tills man kan erbjuda lika intressanta möten med djur som i andra Afrikanska länder

Landet har flera nationalparker, varav Awash, Balebergen, Omo och Simenbergen är de mest kända

Det finns flera endemiska djur- och fågelarter i Etiopien som gör besök i nationalparkerna intressanta, till exempel den etiopiska vargen, geladababianen, bergsnyala, walia ibex och den somaliska vildåsnan

Andra djurarter man kan träffa på i landets nationalparker är, bland annat, hyena, leopard, gepard, jakal, bushbock, kudu- och elandantiloper, Thomson gasell, gnu, dik-dik, klippspringare, elefant, giraff, afrikansk buffel, svart noshörning, flodhäst, nilkrokodil, vårtsvin etc.

För fågelskådare är Etiopien med sina 850 registrerade arter, 16 av dem är endemiska, ett intressant land att besöka

Det finns även ett flertal olika ormarter, varav den största klippytonormen kan bli över fem meter lång. Den giftigaste av ormarna är den afrikanska huggormen (puff adder)

I de södra och västra delarna finns delar av den ursprungliga regnskogen kvar. I slutet av regnperioden, i september/början av oktober, är blomningen omfattande i bergsområdena

Etiopien geografi

Etiopien, Somalia, Djibouti och Eritrea bildar tillsammans det som i dagligt tal brukar kallas för Afrikas horn, det vill säga den utskjutande delen av nordöstra Afrika. Ytmässigt, 1 104 300 km2, är Etiopien ungefär två och en halv gånger så stort som Sverige. Efter Eritreas självständighet 1993 förlorade Etiopien sitt kustområde mot Röda Havet

Den etiopiska, eller abessinska högplatån, Afrikas högsta sammanhängande bergsområde, dominerar landets geografi. På den finns högslätter och dalsänkor, omgivna av bergstoppar som når högre än 4 000 meter över havet

Tanasjön, landets största sjö, ligger på höglandet i Etiopiens norra del. Sjön utgör ett av Nilens två källflöden, Blå Nilen eller som den heter lokalt Abbai. Great Rift Valley, Afrikas stora förkastningsspricka, löper från sydväst till nordöst genom höglandet. Den är mellan fyrtio och sextio kilometer bred. Här bildas det stora Awashbäckenet med floden Awash som mynnar i den salta Abbesjön vid gränsen till Djibouti

Kobarsänkan i Danakilöknen, är landets lägsta punkt, drygt 100 meter under havsytan, som ligger på gränsen mot Eritrea i nordöst. Den kallas även för Afarsänkan

Förr var högplatån klädd med barrskog som tyvärr skövlats genom åren i jakten på ved. Numera finns barrskog kvar bara i svårtillgängliga områden. I lågländerna i sydväst växer regnskog. Här växer bland annat den etiopiska vilda kaffebusken. I söder och sydöst finns stäpp och torrsavann

Etiopien huvudstad: Addis Abeba, c:a 2 758 000 invånare. Addis ligger på 2 400 meters höjd och är därmed världens tredje högst belägna huvudstad

Andra större städer: Dire Sawa 252 000 invånare, Mekele 216 000 invånare, Nazaret 214 000 invånare

För mer information    etiopien-fakta

Etiopien klimat

Etiopien ligger i den tropiska zonen, men landets klimat varierar med höjden över havet och brukar delas in i tre zoner. Majoriteten av invånarna bor i mellanzonen på mellan 1 700 och 2 400 meters höjd över havet

På höjder överstigande 2 400 meter är det svalt och ofta kan temperaturen falla till under 0 grader C . På nivåer mellan 1 500 och 2 400 meter över havet ligger temperaturen mellan +16 och +30 grader C. På låglandet varierar dagstemperaturerna från cirka +27 grader och uppåt. I Danakilöknen har några av jordens högsta temperaturer, +68 grader Celcius, uppmätts. Dallol, som ligger i Danakliöknen anses vara den plats på jorden som har högst medeltemperatur, drygt +34 grader C året om

Även nederbörden varierar kraftigt mellan de olika områdena. Största nederbördsmängden faller från mitten av juni till september i största delen av landet. Hela högplatån, i stort sett, får minst 1000 millimeter regn om året, i västra delen faller dubbla mängden. Betydligt torrare är det på höglandet i norr och i de flesta låglandsområden. De låglänta delarna av östra Etiopien är ofta utsatta för torka. Återkommande långa torrperioder i landet är kända sedan tiden före Kristi födelse. Svår torka i kombination med utbredd jordförstörelse har vid flera tillfällen lett till svältkatastrofer, bland annat i början av 1970-talet, i mitten av 1980-talet och i slutet av 1990-talet

Medeltemperatur(Celcius)

Addis Abeba      Januari / Juli: + 24 / + 21

Medelnederbörd (mm) 

Addis Abeba       Januari / Juli 16 / 280

Etiopien befolkning

Etiopien är, efter Nigeria, Afrikas folkrikaste land med en hög befolkningstillväxt.
Landets befolkning utgörs av ett stort antal folkgrupper. Den största är oromoerna som är uppdelade i flera olika undergrupper. Amharerna, och de närbesläktade tigreanerna, har historiskt varit statsbärande folkgrupper

Majoriteten av etiopierna bor på landsbygden, framför allt på höglandet med bördig jord, en god nederbörd och ett behagligt klimat

Vid landets tredje folkräkning år 2007 registrerades över 80 folkgrupper, varav 10 bestod av över en miljon individer. Oromoer, amharer och tigreaner utgjorde tillsammans två tredjedelar av befolkningen. Sedan 1995 har landet nio etniskt definierade delstater med långtgående autonomi. Några domineras tydligt av en folkgrupp, i andra finns det fler folkgrupper som delar på inflytandet

Oromofolket var tidigare koncentrerat till södra höglandet men har spridit sig till skilda regioner. Förr kallades de galla

Amharerna bor främst i de centrala högländerna men finns spridda över hela Etiopien, eftersom det forna kejsardömets militärer och ämbetsmannaklass var amharer

Tigreanerna bor främst i Tigray i norr och i det angränsande Eritrea

För mer information   etiopien-fakta

Etiopien språk 

Både de amhariska (amharinja) och tigrinska (tigrinja) språken är nära släkt med det gamla semitiska språket ge’ez, som talades i det forna kungariket Aksum, ge’ez används fortfarande som liturgiskt språk i den etiopisk-ortodoxa kyrkan

Språkvetenskapligt är semitiska och kushitiska språk två grenar av den stora afro-asiatiska språkfamiljen. En del mindre språk som talas främst i västra Etiopien tillhör en annan  språkfamilj, den nilo-sahariska. Amhariska och tigrinska skrivs med ett eget alfabet, medan till exempel oromo huvudsakligen använder latinska bokstäver

Amhariska är officiellt språk. Tillsammans med engelska används de båda språken den federala administrationens ämbetsspråk. Tidigare dominerade amhariska all förvaltning, numera har delstaterna rätt att själva välja språk

Etiopien socialt

Majoriteten av etiopierna lever på landsbygden under knappa villkor. Etiopien drabbas ofta av hungersnöd och den snabba befolkningsökningen frestar på redan ansträngda resurser. Trots att stora satsningar gjorts är fortfarande analfabetismen utbredd, matbristen stor och dödligheten i smittsamma sjukdomar hög. Medellivslängden har dock ökat och dödligheten bland barn har minskat rejält

Smittsamma sjukdomar som malaria, tuberkulos och aids är ett stort hälsoproblem. Malaria bidrar till många dödsfall bland barn under fem år. Stora satsningar på förebyggande görs dock för att minska dödsfallen

Trots att Aidsepidemin inte är lika stor i Etiopien som i andra afrikanska länder är den ändå ett stort samhällsproblem. Satsningar görs nu på informationskampanjer för att minska hiv spridningen och på ökad utdelning av bromsmediciner

De få etiopier som har ett formellt arbete har rätt till pension och vissa sociala förmåner, men de flesta står utanför det svaga socialförsäkringssystemet. Informella system existerar, där människor inom ett grannskap, en yrkesgrupp eller en släkt samlar medel och hjälper varandra vid behov

Generellt sett är livet något lättare i städerna. Där finns till exempel skolor och vårdcentraler. Men bostadsbrist råder och slumområdena växer. Kvinnor lever utsatta och våld i hemmet är vanligt. Många gifts bort som unga, fast man enligt lag ska vara 18 år gammal för att ingå äktenskap. Kvinnor på landsbygden har den största arbetsbördan och tvingas ofta gå flera timmar om dagen för att hämta vatten

Mödradödligheten är bland de högsta i världen och många kvinnor drabbas av komplikationer på grund av att de könsstympats. Ungefär tre av fyra kvinnor i Etiopien beräknas ha utsatts för könsstympning, trots att det numera är förbjudet i lag. Bland unga kvinnor minskar andelen dock

Barnäktenskap är vanligt förekommande och det händer att flickor blir bortgifta redan i sjuårsåldern

Enligt lag är homosexualitet förbjudet och kan medföra fängelse i upp till 15 år

Etiopien religion

Redan på 300-talet blev kristendomen officiell religion i det dåvarande Aksumriket vilket gör Etiopien till ett av världens äldsta kristna länder. Etiopien har inte kristnats via ett kolonialt arv. Det var syriska missionärer som tidigt förde med sig den kristna tron och kung Ezana blev omvänd runt år 330

Från 600-talet och fram till 1948 var den etiopiska kyrkan underställd den koptiska kyrkan i Egypten. År 1948 beslutade de kristna i Etiopien att välja sin patriark bland de egna biskoparna. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan lägger stor vikt vid Gamla testamentet och vid seder som förknippas med judendomen. Gammaltestamentliga kostregler följs, pojkar omskärs på den åttonde dagen efter födelsen och både lördagen och söndagen är vilodagar

Numera saknar Etiopien statsreligion

Enligt Etiopiens författning råder religionsfrihet som respekteras väl. Enligt en lag från 2008 är det förbjudet att hetsa en religiös grupp mot en annan

I östra Etiopien, inte minst bland somalier och afarer, dominerar islam. De flesta är sunnimuslimer

Kristna och muslimer lever fredligt sida vid sida sedan århundraden. Enligt traditionen fick profeten Muhammed en fristad undan förföljelse i det kristna Etiopien, och förklarade därför landet skyddat från muslimskt heligt krig

Vissa mindre folkgrupper utövar traditionella inhemska religioner, ofta med inslag av andetro och förfädersdyrkan

I staden Gondar, i landets nordvästra del, lever en liten grupp judar. Förut var den judiska gruppen betydligt större. Under de senaste årtiondena har många judar emigrerat till Israel. Under två stora insatser, 1984 och 1991, evakuerades tiotusentals judar till Israel undan svält och inbördeskrig

För mer information   etiopien-fakta

Etiopien utbildning

Utbildningsnivån är låg i Etiopien, omkring 57 % av männen och cirka 41 % av kvinnorna kan läsa och skriva och detta trots att skolsystemet byggts ut rejält under 2000-talet och de flesta barn numera går åtminstone några år i skolan

Vanligast är att barnen börjar skolan vid sju års ålder och de har sex års skolplikt. Grundskolan är avgiftsfri och varar i åtta år. Därefter följer ytterligare fyra års skolgång som är indelad i två stadier, varav det sista är studieförberedande

Andelen barn som fortsätter till motsvarande högstadium och gymnasium har ökat under 2000-talet och uppgår till knappt en tredjedel. På denna nivå är skillnaden mellan könen större

Lärarbristen är stor och klasserna mycket stora

Traditionellt har barn undervisats på amhariska. Numera kan dock delstaterna välja lokala språk i skolorna. I de högre klasserna och på universitetet sker undervisningen på engelska

Etiopiens största universitet ligger i huvudstaden Addis Abeba. Det finns ytterligare ett antal statliga och privata universitet och andra institutioner för högre utbildning. På högskoleutbildningarna är de manliga studenterna tre gånger så många som de kvinnliga

Etiopiska nobelpristagare:

Abiy Ahmed

Etiopien turism

Turistnäringen i Etiopien har stor potential med tanke på landets rika historiska arv och omväxlande natur. Flygförbindelserna är goda vilket gör det lätt att komma till Etiopien.
Bland de kulturella sevärdheterna finns forntida kristen arkitektur och särpräglad bildkonst

Tre gamla huvudstäder finns med på Unescos världsarvslista, Gondar med slottsruiner från 1600-talet, Lalibela med forntida kyrkor uthuggna ur berget och Aksum med sina obelisker. Det finns gott om tusenåriga kyrkor och kloster som ännu är i bruk

På Nationalmuseum i Addis Abeba kan man beskåda apmänniskan Lucy vars skelett hittades i Awashdalen

Den storslagna naturen bjuder på vattenfall i Blå Nilen och de dramatiska Simienbergen. Det finns regnskog, savanner och låga vulkaner i det månliknande landskapet i Danakil, ett av världens hetaste ökenområden

Krig, terror och svält har begränsat antalet besökare. Den ökade stabiliteten efter millenium skiftet har dock lett till stigande antal turister

Få turister kommer till Etiopien varför det gör landet extra intressant att besöka eftersom mycket av de genuina egenskaperna finns kvar. Det som fascinerade mig mest under resan var det intensiva folklivet, den vackra naturen och djuren jag fick se i Simienbergen och i de olika nationalparkerna jag besökte.

Fattigdomen i Etiopien är oerhört stor och tiggeri förekommer ofta, vilket kan göra resan själsligt påfrestande. Upplevelser som ofta ger tankeställare!

För mer information   etiopien-fakta

Sidan uppdaterad: 240122

Min gamla hemsida

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik