Iran

Iran, historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Bagare. Yazd
    Bagare. Yazd

teheran, abyaneh, esfahan, natanz, pasargade, shiraz, persepolis, yazd, qom och nain var några platser jag besökte i iran, rainer stalvik

Iran, historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

När jag berättade att min nästa resa kommer att gå till Iran, Mellanöstern, kom frågan, mer eller mindre, automatiskt från nio personer av tio: “Hur vågar du åka dit?” Till slut blev även jag nästan undrande vad jag gett mig in på!

Västerlandets bild av Iran, huvudsakligen styrd av USA, som ett land tillhörande “Ondskans axelmakter”, stämmer dåligt med verkligheten! Om landet just nu råkar ha en regering som valt en konfrontationslinje mot västvärlden delar den absoluta majoriteten av landets befolkning inte detta ställningstagande.  Iranierna är oerhört vänliga, hjälpsamma och gästfria mot besökare från västerlandet och det är mötena med dem som man kanske kommer att minnas bäst från resan.

Under min nästan fyra veckor långa rundresa i Iran fick jag enbart positiva upplevelser och erfarenheter, med undantag av ett tillfälle, som motsade den bild av landet och dess befolkning som medier skapat. Jag besökte städer som Teheran, Esfahan, Shiraz, Yazd, Nain, Badrood och Irans  näst heligaste stad Qom. Resan innehöll även några fina bergsvandringar utanför den lilla staden Natanz och runt den otroligt vackra bergsbyn Abyaneh, möten med nomader, besök på historiska platser som Persepolis och Pasargadae och en kopp te tillsammans med mullor i Khomeinis hus i den heliga staden Qom. Är du intresserad av att besöka Iran? Tveka inte att åka dit!

Läs mer om min resa och se fler bilder iran-resa

Iran historia i korthet

Iran historia, före Kristi födelse

Redan för flera hundratusen år sedan bodde människans tidiga släktingar i grottor i det område som idag kallas för Iran. 8 000 år före Kristi födelse levde jordbrukare och boskapsskötare på Zagrosbergens sluttningar. I låglandet i västra Iran växte en stadscivilisation fram, som vid 3 000-talet före Kristus var en centraliserad stat, det elamitiska riket, med ett eget skriftspråk.

Sedan dess har många stora välden uppstått och fallit i området. Olika härskare, folk, kulturer och religioner har påverkat landet. Samtidigt har Iran, eller Persien som landet hette fram till 1935, utövat ett stort inflytande över sin omgivning.

Persien framträdde första gången som självständigt rike på 500-talet före Kristus. Det akemenidiska riket utvidgades snabbt under kungarna Kyros och Dareios. När riket var som störst på 400-talet före Kristus sträckte det sig från Egypten till Indien. Hundra år senare besegrades akemeniderna av Makedoniens kung Alexander den Store.

efter Kristi fram till 1800-talet

På 200-talet efter Kristus återuppstod Persien som självständig stat, det sasinidiska riket, som varade i mer än fyra hundra år. Det kom emellertid att försvagas av ständiga krig med Rom i väster och centralasiatiska nomadfolk i öster.

I mitten av 600-talet erövrades sasiniderväldet av araberna. Islam ersatte zoroastrismen, elddyrkan, som officiell religion, och Persien underställdes det arabiska kalifatet.

Efter att kalifatet försvagats i slutet av 900-talet följde perioder av turkiskt och mongoliskt herravälde.

År 1500 grundade Ismael, en ledare för en shiitisk dervischorden, det safavidiska väldet och shia blev statsreligion. Kring år 1600 nådde det safavidiska väldet en storhet som Persien inte upplevt sedan dess.

I början av 1700-talet ockuperades delar av Persien, bland annat av turkarna. Perserna lyckades dock under senare delen av århundradet att bekämpa dem och till och med inleda erövringar av bland annat Indien. År 1796 utropade sig ledaren för den turkmeniska qajarstammen till shah, det vill säga kung.

De efterföljande shaherna var korrumperade och älskade lyxliv vilket ledde till försummelse av landets skötsel och armé. Därmed ökade intresset för europeiska stormakter att angripa Persien. Ryssland och Storbritannien lade sig i landets inre angelägenheter och Ryssland erövrade även delar av landet.

Iran historia, modern

1906

Vanstyret av landet ledde till revolution. Shahen tvingades gå med på en ny grundlag som gav den lagstiftande makten till ett parlament, majlis

1908

Upplöstes parlamentet av den regerande shahen, Muhammad Ali. Inbördeskrig bröt ut

1908 Shah Muhammad Ali avsattes och efterträddes av sin minderåriga son

1914 – 1918

Persien försökte hålla sig utanför första världskriget genom att förklara sig neutralt, men ockuperades ändå av ryska, turkiska och brittiska styrkor som utkämpade strider på persisk mark. När kriget led mot sitt slut hade britterna större inflytande i Persien än ryssarna

1921 Tog militären Reza Khan makten genom en statskupp

1925

Reza Khan blir shah under namnet Reza Shah Pahlavi. Persien började minska det utländska inflytandet under hans ledning och ett antal företag nationaliserades. Sovjetunionen gick med på att avsäga sig alla privilegier som Tsar-Ryssland hade tilltvingat sig i utbyte mot rätten att skicka trupper till Persien, om Sovjetunionens säkerhet hotades från detta håll

1933

Genom ett nytt avtal med det brittiska oljebolaget Anglo-Persian, senare Anglo-Iranian, som hade monopol på oljeutvinningen i Persien, fick den persiska staten något bättre villkor än tidigare

1935

Som ett steg i moderniseringen bytte landet namn internationellt från Persien till Iran, som det hette på persiska

1936

Förbjöds kvinnor att bära slöja, ett förbud många iranier ansåg vara kränkande och efter bara några år upphävdes förbudet

1941

När andra världskriget bröt ut förklarade sig Iran neutralt. Men man hade nära kontakter med Tyskland, som var landets största handelspartner. Av den anledningen ockuperade Storbritannien och Sovjetunionen landet och regenten Reza Shah tvingades abdikera till förmån för sin son, Mohammad Reza

1946

I mars lämnade de brittiska trupperna Iran och Sovjetunionen drog sig tillbaka ett par månader senare efter påtryckningar från FN

1947 Slöts ett fördrag mellan Iran och USA om militärt bistånd

1951

Efter oroligheter i landet tvingades shah Mohammad Reza Pahlavi att utnämna Mohammad Mossadeq till premiärminister. Mossadeq backades upp av det kommunistiska Tudeh-partiet och hade brett stöd hos folket. Han bröt 1933 års avtal med det brittiska oljebolaget Anglo-Iranian och förstatligade bolagets oljetillgångar och anläggningar. Anglo-Iranian svarade med att organisera en internationell bojkott av iransk olja. De diplomatiska förbindelserna mellan Storbritannien och Iran bröts. USA försökte medla men misslyckades

1953

Avsattes Mosaddeq av shahtrogna militärer som fick hjälp av CIA, den amerikanska underrättelsetjänsten. Oljekrisen löstes genom ett avtal som gav den iranska staten och ett brittiskt-amerikanskt konsortium hälften var av oljeinkomsterna
Efter Mosaddeqs fall hamnade den politiska makten åter hos shahen och den jordägande överklassen. Med hjälp av armén och den hemliga polisen, SAVAK, kuvades Tudeh-partiet. Shahen skaffade sig gradvis diktatorisk makt

1955

Undertecknade Iran Bagdadpakten, en försvarsallians mellan Irak, Turkiet, Pakistan, Storbritannien och USA, som associerad medlem

1959

Inledde Iran ett militärt och ekonomiskt samarbete med USA, som bidrog till en omfattande militär upprustning.

1962

För att förbättra relationerna med Sovjetunionen förband sig därför Iran att inte upplåta sitt område för utländska militärbaser
Lanserade shahen ett stort reformationsprogram, “Den vita revolutionen”. De viktigaste inslagen var en jordreform och en kampanj för att lära befolkningen läsa och skriva. Kvinnor fick ökade rättligheter, bland annat rösträtt. Jordreformen ledde till att shahen förlorade stödet från den jordägande överklassen. De religiösa ledarna skapade motstånd mot honom för hans kontakter med USA och hans strävan efter att modernisera landet efter västerländsk förebild

1963

När reformprogrammet godkändes av parlamentet utlöste det ett kort, men blodigt uppror lett av shi’itiska skriftlärda. En av dessa var ayatolla Ruhollah Khomeini. Han greps tillsammans med flera andra och förvisades ur landet

1965 – 1977 Under dessa år upplevde Iran en stabil period med god ekonomisk tillväxt

1973 – 1974

Under dessa år ökade oljeinkomsterna markant och den ekonomiska tillväxten var mycket hög. Oljeinkomsterna använde shahen bland annat till industrisatsningar och vapenköp. Det var brist på arbetskraft men tillväxten kom bara ett fåtal till nytta. Mycket pengar användes till import för de rika
Moskéerna blev naturliga samlingspunkter för oppositionen, som förföljdes med allt brutalare metoder. Det stigande missnöjet ledde vid några tillfällen till demonstrationer, strejker och upplopp

1975

Reagerade shahen med att upplösa de politiska partierna och införa enpartistyre. Protesterna utvecklades dock till en landsomfattande revolutionär rörelse

1978 På hösten infördes undantagstillstånd, och en militärregering tillsattes

1979

I januari lämnade den sjuklige shahen Iran “på obestämd tid”
Ayatolla Khomeini hade från sin exil i Irak, och senare i Paris, blivit en samlande symbol för både den religiösa och den politiska oppositionen. Den 1 februari, kort efter shahens flykt, återvände Khomeini till Teheran, där han hälsades av jublande folkmassor. Drygt en vecka senare förklarade sig militären neutral i konflikten mellan shahens anhängare och Khomeini och vägen låg därmed öppen för den islamiska revolutionen

Efter en folkomröstning i april utropades Iran till en islamisk republik. Khomeini hade tillsatt en provisorisk regering och en premiärminister, den liberale Mehdi Bazargan, men i praktiken styrdes landet av ett särskilt revolutionsråd, som bildats av Khomeini. De som hade arbetat åt den störtade härskaren fängslades snabbt. Många avrättades efter summariska rättegångar. Shahens bundsförvant USA, “den stora Satan”, blev föremål för hatisk propaganda.

I november stormades den amerikanska ambassaden och personalen på 63 personer togs som gisslan. Först 14 månader senare, efter intensiv diplomatisk aktivitet, kunde de sista 52 amerikanerna i gisslan släppas

1980

Situationen efter Khomeinis maktövertagande utlöste stor oro också bland kurderna, som tog till vapen och krävde självstyre. I oljeprovinsen Khuzestan uppstod en gerillarörelse bland den arabiska befolkningen, understödd av Irak. Gränsintermezzon med irakierna förekom allt oftare. Samtidigt var den iranska krigsmakten i förfall, eftersom den genomgått blodiga utrensningar av officerare som tjänat shahen
I omvärldens ögon var situationen i Iran mycket instabil. Många trodde att den islamiska republiken var nära ett sammanbrott. En av dem var Iraks diktator Saddam Hussein, som i september gick till anfall norr om gränsfloden Shatt al-Arab. En av orsakerna till angreppet var en rädsla i Irak för att Iran försökte sprida revolutionen till den shiamuslimska befolkningen i Irak

Det irakiska angreppet skapade en starkare folklig uppslutning kring den islamiska republiken dock började ledande politiker kritisera många inslag i revolutionen, bland annat de fortsatta avrättningarna av oppositionella. Någon politisk försoning var det inte tal om, mullorna fortsatte att kräva underkastelse under Islamiska republikanska partiet, IRP

1981

Avsattes president Abul-Hasan Bani-Sadr, som hade stått Khomeini nära men nu ansågs ha för många anhängare utanför mullornas kontroll vilket utlöste våldsamma protester
Under flera bombattentat på sommaren och hösten dödades nära 200 människor, bland dessa IRP-ledaren ayatolla Beheshti, den nye presidenten Mohammad Ali Rajai och premiärministern Mohammad Javar Bahonar. Attentaten ledde dock inte till någon allmän resning utan regimens förföljelser blev allt hårdare, vilket slutligen knäckte den muslimska vänsterrörelsen. Bani-Sadr och MKO-ledaren Masoud Rajavi flydde till Frankrike. Under första hälften av 1980-talet beräknas cirka 10 000 MKO-medlemmar och andra oppositionella ha avrättats

1983

De enda politiska organisationer som ännu låg utanför de religiösa ledarnas kontroll var Tudeh-partiet och de kurdiska rörelserna. Trots att Tudeh stött IRP:s politik utan förbehåll inleddes en skoningslös förföljelse av partiet. I norra Iran genomförde krigsmakten och revolutionsgardet en offensiv som drev den kurdiska gerillan upp i bergen. Samtidigt gav regimen stöd åt kurder som kämpade för självstyre i Irak

1985

Regimen förbjöd politiska partier

1988

Under våren drabbades Iran av en serie bakslag i kriget mot Irak och intresset för att fortsätta det avtog snabbt. Den gamle ledaren Khomeini blev allt svagare, och en politisk strid om hans efterträdare tog fart. Dessutom hade stormakterna hotat med vapenembargo, samma stormakter som under kriget hade försett såväl Iran som Irak med vapen! I juli överraskade Iran omvärlden genom att villkorslöst acceptera FN:s resolution 598 vilket man vägrat göra tidigare. Vapenvilan övervakades av FN. Över en miljon människor beräknades ha dödats eller skadats i kriget, de flesta iranier

1989

I februari utfärdade ayatolla Khomeini en fatwa, ett religiöst påbud, som dömde den brittiske författaren Salman Rushdie till döden för dennes påstått hädiska bo i boken Satansverserna

I juni avled ayatolla Khomeini. Någon naturlig efterträdare fanns inte. Khomeinis död ledde dock inte till någon öppen maktkamp. Irans nye andlige ledare blev den tidigare presidenten Ali Khamenei. Presidentposten övertogs av parlamentets talman Ali Akbar Hashemi Rafsanjani

1990

Fredsförhandlingarna med Irak hade gått trögt men i augusti, i samband med invasionen av Kuwait, accepterade Iraks diktator Saddam Hussein alla Irans krav i dessa och ville ha en formell fred
Iran förhöll sig neutralt i Kuwaitkriget, men fördömde såväl Iraks invasion som den senare FN-interventionen. Kuwaitkriget påverkade Iran i stor omfattning. Över en miljon irakiska kurder och cirka 65 000 irakiska shiamuslimer flydde till Iran

1992

Vid valen till parlamentet, majlis, fick de konservativa majoritet och de flesta reformerna som sattes igång av Rafsanjani urvattnades eller stoppades, antingen av parlamentet eller väktarrådet, de tolv jurister och skriftlärda som granskar alla nya lagförslag

1997

Presidentvalet i maj blev en mycket stor seger för Mohammad Khatami. Valet visade att de flesta iranier önskade mer långtgående reformer. Khatami lovade att arbeta för ökad demokrati, att minska arbetslösheten och inflationen. Men även han kom att möta hårt motstånd från de ortodoxa grupperna

1998

Landets icke-demokratiska institutioner, styrda av de ortodoxa, skärpte förtrycket av reformanhängarna och fyra regimkritiker mördades på hösten och fler överfall var planerade i vad som kallades “seriemorden”. Agenter inom säkerhetstjänsten utpekades som skyldiga

1999

De konservativa i parlamentet drev på sommaren igenom en lag för att stoppa den allt mer frispråkiga press som hade vuxit fram. Bland annat förbjöds den äldsta oppositionstidningen, Salam, vilket ledde till studentprotester i Teheran. Regimens svarade genom att den militanta rörelsen Ansar-e Hizbollah med polisens hjälp bröt sig in in i universitetets studentbostäder. Flera hundra studenter misshandlades, av vilka två avled, och ett par hundra greps av polisen. Händelsen ledde till stora demonstrationer runt om i landet. Ayatolla Khamenei fördömde angreppet på studenterna och två höga polisbefäl avskedades. I september dömdes fyra studenter till döden för sin roll vid demonstrationerna, vilket senare omvandlades till 15 års fängelse

2000

Flera reformvänliga tidningar förbjöds inför parlamentsvalet i februari. Den förre inrikesministern Abdullah Nouri var redaktör för en tidning, och han anklagades för antiislamsk propaganda och fick ett femårigt fängelsestraff. Även Väktarrådet motarbetade reformisterna genom att före valet underkänna cirka 400 kandidater som ansågs “illojala mot islam” och landets författning. Reformvännerna fick ändå en majoritet med närmare 200 platser i parlamentet

2001

Trots de ständiga trakasserierna mot de reformvänliga i regeringen bestämde sig president Khatami ändå att ställa upp för omval i juni. De ortodoxa var splittrade med hela nio motkandidater, och Khatami segrade med 77 % av rösterna

2002

Efter den största politiska rättegången sedan 1979 dömde Teherans revolutionsdomstol på sommaren 33 medlemmar i det reformsinnade partiet Iranska frihetsrörelsen till fängelse i upp till tio år. Partiet hade olagligförklarats ett år tidigare, och medlemmarna dömdes för omstörtande verksamhet. Iranska frihetsrörelsen under ledning av premiärminister Mehdi Bazargan dominerade i den första regeringen efter revolutionen 1979 och bland de dömda var en tidigare minister och en borgmästare i Teheran.
Missnöjet med att reformerna uteblivit växte, och demonstrerande studenter krävde i flera städer att presidenten skulle bryta det politiska dödläget. Häftiga sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor förekom

På sensommaren lade president Khatami fram ett par lagförslag som skulle stärka presidentens makt. Han förklarade att han inte kunde utöva sitt ämbete och hotade att avgå om förslagen inte gick igenom. Khatami ville dels kunna förhindra politiskt motiverade rättegångar och stängningar av tidningar, dels frånta Väktarrådet rätten att avgöra vilka kandidater som får delta i allmänna val

I november dömdes historieprofessorn Hashem Aghajari till döden för hädelse sedan han i ett tal hade ifrågasatt det religiösa styret. Domen väckte upprörda känslor och tusentals studenter runtom i landet protesterade. Ayatollah Ali Khamenei beordrade att dödsdomen skulle omprövas, men demonstrationerna mot väktarrådet och för större yttrandefrihet fortsatte. Mot Aghajaris vilja överklagade hans försvarsadvokat domen och Högsta domstolen gav order om en ny rättegång och sommaren 2004 dömdes Aghajari till fem års fängelse för sina uttalanden

2003

På våren antog parlamentet båda förslagen som president Khatami lagt fram föregående år, men de stoppades av Väktarrådet
Ännu en våg av studentdemonstrationer, riktade både mot de ortodoxa och Khatamiregeringen, ägde rum främst i Teheran i juni och juli

2004

Precis som vid förra parlamentsvalet underkände Väktarrådet “olämpliga” kandidater inför valet i februari. I parlamentsvalet förlorade Khatamis anhängare majoriteten i parlamentet

2005

Inför presidentvalet i juni hade över 1 000 kandidater registrerat sig, men efter Väktarrådets sedvanliga granskning återstod bara sex
Den andra valomgången som vanns av Ahmadinejad blev en oväntad seger för landets mest renlärigt religiösa krafter. I sin regering hade Ahmadinejad samlat flera tidigare medlemmar av Revolutionsgardet och underrättelsetjänsten. Några av dem har beskyllts för brott mot mänskliga rättigheter. Klimatet försämrades snart för kulturarbetare och andra oppositionella

Genom en rad provocerande uttalanden från oktober till december fick Mahmud Ahmadinejad en framträdande men kritiserad plats i internationell politik

2005 – 2006

Under dessa år förekom oroligheter bland landets minoriteter. Regimen anklagade USA för att försöka underblåsa etnisk separatism i flera områden
2006 Efter ett år vid makten visade Ahmadinejad tecken på missnöje med uteblivna framsteg, särskilt inom ekonomin. Flera höga tjänstemän och två ministrar avgick eller avskedades under hösten

2007

Angreppen på alla tendenser till opposition skärptes i november, även mot kritiker på högsta nivå. I ett tal fördömde presidenten dem som försöker få regimen att ändra den kompromisslösa linjen i kärnenergiprogrammet

2008

Inför parlamentsvalet valet den 14 mars hade över 7 000 kandidater registrerat sig för att tävla om de 290 platserna, men Väktarrådet meddelade redan i slutet av januari att 2 200 av dem, bland annat en sonson till ayatolla Khomeiny, hade underkänts av inrikesministeriet. Redan i första valomgången stod det klart att de konservativa Ahmadinejad-anhängarna blev den största gruppen i parlamentet

2009

Det mäktiga Väktarrådet meddelade i maj att fyra kandidater godkänts inför presidentvalet den 12 juni. Förutom den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad var det förre chefen för revolutionsgardet Mohsen Rezai och de båda reforminriktade politikerna Mir Hossein Moussavi och Mehdi Karroubi
Mousavi såg ut att ha medvind i sin kampanj. Tiotusentals människor samlades på valmötena, Mousavis anhängare drog genom Teherans gator på kvällarna med gröna fanor, och i en inofficiell opinionsundersökning ledde han med 54 procent över Ahmadinejad som fick 39 procent. När rösterna i valet hade räknats utropades president Ahmadinejad till segrare med över 62 % mot Mousavis dryga 33 %. Resultatet mottogs med misstro och ilska bland Mousavis anhängare som gick ut på gatorna i protest. Våldsamma upplopp bröt ut och stenkastning möttes med tårgas och varningsskott av kravallpolis

Mousavis anhängare utlyste en landsomfattande protestdemonstration mot valresultatet, men aktionen förbjöds av regimen. Trots demonstrationsförbudet fyllde människor Teherans centrum i de största protesterna sedan den iranska revolutionen 1979. Enligt vissa uppgifter räknades deltagarna i miljontal. Flera civila dödades i sammanstötningar mellan militären och demonstranter, och många ledande reformister greps

När pressen på regimen ökade meddelade det mäktiga Väktarrådet att man var beredd räkna om rösterna i omstridda valkretsar. Irans andlige ledare ayatolla Ali Khamenei liksom Väktarrådet förklarade att valet gått hederligt till. Khamenei gav sitt stöd till Ahmadinejad, och efter omräkning av cirka en tiondel av rösterna bekräftade Väktarrådet hans seger. Rådets talesman förklarade ärendet avslutat och sade att rättsliga åtgärder skulle vidtas mot dem som fortsatte sprida “rykten om valfusk”

Demonstrationer och kravaller avlöste varandra efter valet och vid en sorgehögtid i slutet av juli drabbade åter tusentals demonstranter i Teheran samman med kravallpolis

I början av augusti inleddes en rättegång mot ett hundratal gripna regimkritiker som åtalades för uppvigling i samband med protesterna mot presidentvalet. En av de ledande reformanhängarna som åtalats, förre vicepresidenten Mohammad Ali Abtahi, gjorde avbön inför rätten. Han tog avstånd från protesterna och sade att anklagelserna om valfusk var lögn

Vid en ceremoni i början av augusti godkände landets högste ledare ayatolla Khamenei officiellt Mahmoud Ahmadinejad som Irans president för en andra mandatperiod. Oppositionsledarna deltog inte i ceremonin. I slutet av augusti presenterade Ahmadinejad sitt förslag till regering. För första gången sedan revolutionen 1979 omfattade listan även kvinnliga kandidater. Den konservativa Marzieh Vahid Dastjerdi blev ny hälsominister och därmed den första kvinnliga ministern i den islamiska republiken

På 30-årsdagen av ockupationen av USA:s ambassad i Teheran i början av november genomfördes förbjudna regimkritiska protester, som slogs ner av polis med tårgas och batonger

I november rapporterade statliga medier att fem personer dittills dömts till döden och 81 dömts till fängelsestraff, som längst 15 år, efter protesterna mot resultatet av presidentvalet i juni. Av de tusentals som greps hade de flesta släppts men mer än hundra anklagades för att ha uppviglat till protesterna

Studenternas dag i början av december blev till en våldsam sammandrabbning mellan tusentals demonstranter och tiotusentals kravallpoliser, som bland annat spärrade av ingången till universitetet i Teheran och använde elbatonger och stora mängder tårgas. Även i universitetsstäder som Kerman, Mashdad och Isfahan förekom demonstrationer

Den regimkritiske storayatollan Ali Montazeri avled i december. Hans begravning beskrevs som en stor manifestation mot det iranska styret. Hundratusentals människor uppgavs ha deltagit i högtiden i staden Qom, som stängdes av för utländska medier

Omfattande protester mot regimen hölls i Teheran i samband med den shiamuslimska högtiden ashura och polisen mötte demonstranterna med varningsskott och tårgas. Dagen efter fortsatte protesterna i Teheran och på olika håll i landet, och flera dödsoffer krävdes i de värsta sammandrabbningarna mellan säkerhetsstyrkor och regimkritiska demonstranter sedan sommaren

2010

I januari avrättas de första personerna som dömts till döden i samband med protesterna efter presidentvalet 2009. Det gäller två unga män som befanns skyldiga till medlemskap i en monarkistisk grupp och att vara “fiender till Gud”. Ytterligare nio personer uppges vid denna tid ha dömts till döden i samband med protesterna och över 80 andra hade fått fängelsestraff

I juni beslutar FN:s säkerhetsråd för fjärde gången sedan 2006 om ekonomiska sanktioner på grund av Irans nukleära program. Även Ryssland och Kina ställer sig nu bakom mer kännbara åtgärder

Två självmordsbombare dödar 27 personer, bland dem flera från Revolutionsgardet, i Zahedan i ännu en aktion av Jundollah. En månad tidigare hade Jundollahs ledare Abdolmalek Rigi, som gripits i februari, avrättats. Han hade dömts för uppror mot staten och för att ha varit medlem i en terrorgrupp

I augusti uppges att ett attentat riktat mot president Ahmadinejad ha genomfört, en handgranat lär ha kastats mot hans bilkolonn i Hamadan i västra Iran. Attentatsmannen grips, och Ahmadinejad håller senare sitt planerade tal i Hamadan

I november mördas en kärnfysiker och en annan såras i två liknande attacker i Teheran; män på motorcyklar fäster bomber på deras bilar. President Ahmadinejad anklagar ”regeringar i väst” och Israel för att ligga bakom attentaten

Under sorgehögtiden ashura i december sker ännu en kraftig självmordsbombning i Sistan-Baluchistan. Trettionio dödsoffer krävs vid explosionen utanför Imam Hussein-moskén i hamnstaden Chabahar. En vecka senare hängs elva Jundollah-medlemmar, dömda för mord och terrorism
Utrikesminister Manochehr Mottaki avskedas under ett besök i Afrika. Utrikesministeriet ger inga skäl, men säger att det inte innebär några förändringar i politiken

2011

I februari inspirerar de folkliga revolterna i Tunisien och Egypten den så kallade Gröna rörelsen till protester mot regimen. Tusentals demonstranter går ut på gatorna i bland annat Teheran, Shiraz och Isfahan. Regimens säkerhetsstyrkor använder våld och tårgas mot de protesterande, och hundratals personer uppges ha gripits. Minst två människor dödas och många skadas

I mars förlorade den förre presidenten Akbar Hashemi, president Ahmadinejads motståndare och kritiker, posten som ordförande i det mäktiga Expertrådet som utser Irans högste ledare

I november försämras relationerna till Storbritannien efter en IAEA-rapport om att Iran sannolikt förbereder tillverkning av kärnvapen. Storbritannien stoppar alla finansiella kontakter med Iran, varefter den brittiska ambassaden i Teheran ockuperas och vandaliseras av “studenter”. Ambassaden stängs och all personal lämnar Iran. Den brittiska regeringen ger order om att Irans ambassad i London ska stängas omedelbart. All iransk diplomatisk personal får två dygn på sig att lämna Storbritannien

I december reagerar EU på konflikten mellan Iran och Storbritannien med att utöka sina sanktioner mot iranska individer och företag. Listan omfattade tidigare omkring 250 personer eller företag och utökas nu med ytterligare 180, som förbjuds resa till EU och får sina tillgångar frysta

2012

I januari döms en amerikansk man av iransk börd till döden för att ha spionerat för CIA:s räkning. Dödsdomen tros i USA vara ett led i det skärpta nervkrig som utlösts av misstankarna om att Iran förbereder tillverkning av kärnvapen

EU straffar Iran för dess misstänkta kärnvapenprogram genom att stoppa importen av olja. Nya kontrakt förbjuds omedelbart och gällande avtal fasas ut fram till den 1 juli. Omkring 20 % av Irans oljeexport har gått till EU

I februari meddelar det Iranska oljedepartementet att regeringen förekommit EU:s sanktioner genom att redan nu stoppa oljeleveranserna till Frankrike och Storbritannien

Amnesty International anklagar de iranska myndigheterna för att ha ökat förtrycket av oliktänkande inför det stundande parlamentsvalet. Ett stort antal advokater, studenter och journalister har gripits och tillslagen mot de elektroniska medierna har ökat kraftigt enligt Amnesty. Dessutom genomfördes enligt Amnesty mer än dubbelt så många avrättningar under 2011 som året före

I mars drabbas kretsen kring president Ahmadinejad av en svår motgång i parlamentsvalet, där anhängare till hans rival ayatolla Ali Khamenei får runt 75 % av platserna

Några dagar efter parlamentsvalet beordrar parlamentet Ahmadinejad att personligen infinna sig i församlingen för att stå till svars för den politik han fört. Han avkrävs framför allt förklaringar till sin ekonomiska politik. Det är första gången sedan revolutionen 1979 som en iransk president tvingas försvara sin politik inför parlamentet

Högsta domstolen river upp domen mot den amerikan av iransk börd som i januari dömdes till döden av en revolutionsdomstol för spioneri för CIA:s räkning. HD säger att domslutet var “ofullständigt” och beordrar en ny rättegång vid en annan domstol

I april godkänner USA:s president Barack Obama kraftigt skärpta ekonomiska sanktioner mot Iran för landets kärnenergiprogram. Sanktionerna går ut på att USA kan ingripa mot utländska banker som bedriver affärer med Irans centralbank

Irans regering bekräftar att den ska delta i nya förhandlingar om sitt kärnenergiprogram med de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Mötet äger rum i Istanbul den 14 april

I maj försvagas president Ahmadinejads makt ytterligare när den andra omgången av parlamentsvalet genomförs. Av de 65 platser, av totalt 290 i parlamentet, som står på spel går 41 till presidentens uttalade motståndare medan anhängare till Ahmadinejad bara får 13 mandat

Människorättsadvokaten Mohammad Ali Dadkhah döms till nio års fängelse och därefter ytterligare tio års yrkesförbud. Han anses utgöra ett hot mot nationens säkerhet, ha spritt propaganda mot regimen och haft förbjudna böcker hemma

I juli förbjuds alla EU-länder att importera olja från Iran från halvårsskiftet

I augusti utvidgar USA sina sanktioner mot den iranska oljeindustrin. Även en kinesisk och en irakisk bank, som anklagas för att ha hjälpt Iran att kringgå tidigare sanktioner, utestängs från USA:s finanssystem

I september grips en dotter till den förre presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani, den förre parlamentsledamoten Faezeh Hashemi, och sätts i fängelse för att avtjäna ett sex månader långt fängelsestraff. Hon har dömts för att ha spritt propaganda mot staten och för att ha förolämpat Irans ledare. Dagen därpå grips en son till expresidenten, Mehdi Hashemi, efter tre års studier utomlands

I oktober utvidgar EU sina sanktioner mot Iran i avsikt att försvåra landets arbete med kärnenergi och ballistiska robotar. Alla kontakter mellan iranska banker och banker inom EU förbjuds i princip och all export till Iran av utrustning som kan användas inom kärnforskningen och robotindustrin stoppas. Dessutom förbjuds import och hantering av iransk naturgas

FN:s speciella rapportör för Iran säger att landets myndigheter fortsätter att avrätta hundratals människor varje år. Under årets första åtta månader rapporterades över 300 avrättningar men siffran är enligt FN sannolikt högre

Två iranska regimkritiker, advokaten Nasrin Sotoudeh och filmregissören Jafar Panahi, tilldelas EU-parlamentets Sacharovpris. Båda sitter i fängelse med sexåriga straff. Sotoudeh försvarade aktivister som greps under protesterna mot presidentvalet 2009 och Panahi har i flera filmer kritiserat den iranska regimen utifrån ett humanistiskt perspektiv

I november kräver Iran att IAEA avslöjar sina bevis för att Irans kärnforskningsprogram skulle ha militära syften. Internationella atomenergiorganet, som grundar sina uppgifter på konfidentiella uppgifter från flera västliga underrättelsetjänster, vill inte avslöja sina källor

I december förbjuder parlamentet flygningar över landet under morgonens bönestund. Plan ska tillåtas lyfta en halvtimme efter böneutropet så att passagerarna hinner “utföra sina religiösa förpliktelser”

President Ahmadinejad avskedar regeringens enda kvinnliga medlem, hälsovårdsminister Marzieh Vahid Dastjerdi, sedan hon kritiserat att centralbanken inte tillhandahåller pengar för att importera läkemedel

2013

Mars

Införde EU riktade sanktioner mot personer och myndigheter som anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna och därmed omfattades närmare 90 iranier av människorättsrelaterade sanktioner från EU:s sida

Maj

Anmälde sig 686 personer sig som kandidater i presidentvalet den 14 juni, men bara åtta godkändes

Juni

Segrade Hassan Rohani i presidentvalet den 14 juni. Han fick 50,68 % av rösterna. Valdeltagandet låg på 72.7 % vilket var en nedgång jämfört med presidentvalet 2009 då 85 % röstade

Augusti

Erkände den amerikanska underrättelsetjänsten CIA att den låg bakom kuppen mot den folkvalde premiärministern Mohammad Mossadeq år

Efter att kritiserats för sin helt manliga regering nominerade presidenten Elham Aminzadeh till vicepresident med ansvar för rättsliga frågor

Installerades Hassan Rohani formellt som Irans nya president

September

Frigavs elva politiska fångar, däribland den kvinnliga människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh Rohani

Oktober

Frigavs, Isa Sahakkhiz och Bahman Ahmadi Amouyi, två journalister som suttit i fängelse sedan år 2009

Dödades 14 iranska gränsvakter och sju sårades i en gerillaattack nära gränsen mot Pakistan. En tidigare okänd sunnitisk grupp kallad Jaish-ul Adl, Rättvisans armé, uppger att de utfört attacken som hämnd för “iranska revolutionsgardisters brott i Syrien”

Höll Iran nya förhandlingar med stormakterna om landets kärnenergiprogram. Både USA och EU sade att Iran visat seriositet i de nya samtalen

November

Skrev Iran och IAEA under en “färdplan för samarbete”, som ger FN-inspektörer rätt att besöka tungvattenproduktionen i Arak och urangruvan Gachin för att se att Iran trappade ned verksamheten i sina kärnanläggningar och laboratorier och utökad internationell kontroll av landets anläggningar. I gengäld lindrades handelssanktionerna mot Iran och landet fick åter tillgång till en del av sina ekonomiska tillgångar utomlands

December

Besökte inspektörer från IAEA för första gången på två år anläggningen i Arak där en tungvattenreaktor höll på att byggas

2014

Januari 

Kärnenergiavtalet började gälla den 20 januari. I närvaro av inspektörer från IAEA avbröts arbetet i anläggningarna i Natanz och Fordo med att anrika uran till över fem procents renhet. Dessutom började Iran oskadliggöra delar av sitt lager av medelanrikat uran. I och med detta kunde förhandlingarna om ett långsiktigt avtal inledas

Februari

Uttryckte FN:s människorättskommissariat djup oro över det ökande antalet avrättningar i Iran. Hittills under året hade minst 80 fångar avrättats

April

Godkände USA:s regering att Iran fick tillgång till 450 miljoner dollar som hållits spärrade på amerikanska konton efter att FN-organet IAEA bekräftat att Iran hittills uppfyllt sina åtaganden enligt det provisoriska avtalet om landets kärnenergiprogram

Vägrade USA bevilja inresevisum för Irans nyutnämnde FN-ambassadör, Hamid Aboutalebi. USA hävdade att han var inblandad i ockupationen av landets ambassad i Teheran 1979–1981

Fick den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing tillstånd av USA:s finansdepartement att sälja reservdelar till Iran. Det var första gången sedan 1979 sådan licens beviljades

Juli

Bekräftade IAEA att Iran hittills har levt upp till sina åtaganden enligt den preliminära kärnenergiöverenskommelsen

Dömde en revolutionsdomstol åtta unga personer till fängelse i mellan 11 och 21 år för regimkritiska inlägg på Facebook

Oktober

Skrev Iran kontrakt med det ryska företaget Rosatom om byggnation av två nya ryskbyggda kärnreaktorer vid anläggningen i Bushehr

Förbjöds människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh att under tre år utöva sitt yrke. Hon har tilldelats Sacharovpriset för sitt arbete med att försvara demokratiaktivister som bland andra Nobelpristagarinnan Shirin Ebadi

November

Förlängdes tidsfristen i det som var tänkt att bli de avgörande förhandlingarna om det iranska kärnenergiprogrammet efter att Iran och de sex stormakterna misslyckats att komma överens. Tidsfristen förlängdes till den 30 juni 2015

2015 

Januari

Dömdes Mohammad Reza Rahimi, tidigare förste vicepresident, till fängelse i fem år och tre månader samt böter på ett belopp motsvarande cirka 3 miljoner kronor av Högsta domstolen. Han var tidigare anklagad för omfattande förskingring av parlamentet

Undertecknade Iran och Ryssland ett militärt samarbetsavtal

Mars 

Rapporterade FN:s tjänsteman diplomaten Ahmed Shahid att respekten för mänskliga rättigheter försämrats markant i Iran trots valet av den förhållandevisa reformsinnade presidenten Rohani år 2013

Avrättades sex sunnimuslimska kurdiska män avrättas i ett fängelse utanför Teheran. De uppges ha varit dömda för “fientlighet mot Gud”

April 

Beslutade Ryssland att leverera ett luftvärnssystem av modellen S-300 till Iran. Affären stoppades 2010 efter påtryckningar från framför allt USA och Israel

Avslutades förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram med enighet om ett ramavtal som stormakterna ställer sig bakom. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är dock kritisk till detta och krävde att Iran ska tvingas erkänna Israels existens i ett slutligt avtal

Juni

Antog parlamentet en lag som avsåg att skydda det iranska kärnenergiprogrammet. Lagen befaras kunna komplicera de internationella förhandlingarna om kärnprogrammet. Den kräver också att alla sanktioner mot Iran upphävs så snart ett avtal är undertecknat

Juli

Den 14 juli meddelades att ett avtal om det iranska kärnforskningsprogrammet är klart efter mer än tio års förhandlingar. Enligt avtalet ska de flesta internationella sanktioner mot Iran upphävas, mot att Irans kärnforskningsprogram fördröjs i tio år. FN:s vapenembargo skulle dock vara kvar i ytterligare fem år och förbudet att sälja robotteknik till Iran förlängdes med åtta år

Godkände FN:s säkerhetsråd enhälligt att de internationella sanktionerna mot Iran skulle upphävas stegvis så snart IAEA bekräftat att Iran börjat leva upp till sina åtaganden enligt det undertecknade kärnavtalet

Bedömde Amnesty International att antalet avrättningar i Iran ökat snabbt. Fram till den 15 juli hade under året 694 avrättningar genomförts enligt Amnestys bedömning. Det var nästan tre gånger så många som de iranska myndigheterna medgett offentligt

Augusti

Avrättades en kurdisk aktivist som var medlem i en aktivist grupp och för att ha dödat en åklagare

Oktober

Deltog Iran för första gången i internationella samtal på hög nivå om Syrien tillsammans med, bland annat USA och Saudiarabien

Uttalade Irans högste ledare ayatolla Khamenei sitt stöd för överenskommelsen med stormakterna om kärnenergiprogrammet. Han uppmanar dock att Iran skall vara på sin vakt då USA inte är att lita på

Godkände parlamentet kärnenergiuppgörelsen med röstsiffrorna 161–59. Tretton ledamöter avstod från att rösta. Påföljande dag godkände även Väktarrådet avtalet

December

Konstaterade en expertgrupp vid FN att ett robotprov som Iran utfört i oktober bröt mot en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd

Började Ryssland leverera luftvärnsrobotar av modellen S-300 till Iran

2016

Januari

Utväxlade Iran och USA fångar efter att sanktionerna hävdes. USA:s president Obama benådade tre iranskamerikaner som dömts för sanktionsbrott och amerikanska åklagare lade ned åtal mot fyra iranska medborgare. Iran frigav fem fängslade amerikaner. USA gick också med på att återbetala 400 miljoner dollar plus en ränta på 1,3 miljarder för iranska köp av vapen som betalats men inte levererats innan länderna bröt de diplomatiska förbindelserna 1979

Slopade EU och USA de flesta ekonomiska sanktioner mot Iran efter att IAEA bekräftat att Iran infriat sina löften att kraftigt minska sina möjligheter att tillverka kärnvapen

Februari

26 februari genomfördes allmänna val. I parlamentsvalet konkurrerade 4 844 kandidater, varav ungefär 10 % är kvinnor, om de 290 platserna. Samma hölls även val till Expertförsamlingen, vars främsta uppgift är att utse landets högsta ledare

28 februari Resultatet av parlamentsvalet visade att de reformsinnade kandidaterna från ”Hoppets lista” som stödde president Rohani fick samtliga 30 parlamentsplatser. I omkring 60 av parlamentets valkretsar kunde ingen vinnare utses. I dessa avgörs valet i en andra omgång den 29 april

Mars 

Uppmanade USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland FN:s säkerhetsråd att överväga nya sanktioner mot Iran med anledning av landets senaste robotprov

Provsköt Iran olika ballistiska robotar med räckvidder från 30 till 200 mil
Dömdes Babak Zanjani , Irans rikaste man, till döden för korruption. När han greps i december 2013 bedömdes han ha en förmögenhet på över 100 miljarder kronor

April

29 april Även den andra omgången av parlamentsvalet blir en framgång för reformister och anhängare till president Rohani. Slutresultatet efter valet ger 133 av de totalt 290 mandaten i det nya parlamentet till reformister medan den konservativa gruppen får 125 mandat. Övriga mandat gick till oberoende kandidater eller representanter för minoriteter

Beordrade USA:s högsta domstol Iran att betala nästan två miljarder dollar i skadestånd till de amerikanska offren för iranska terrordåd. Pengarna ska tas från iranska konton som varit spärrade. Mer än 1 000 amerikaner ansågs ha dödats i olika terrordåd

Levererade Ryssland första delen av det avancerade robotförsvarssystemet S-300. Försäljningen var länge stoppad av de internationella sanktionerna mot Iran men blev möjlig när sanktionerna hävdes 2015

Maj 

Trots att reformsinnade kandidater hade stora framgångar i valen i februari valdes den mycket konservative 89-årige ayatolla Ahmad Jannati till ordförande för Expertrådet, den församling som ska utse en efterträdare till landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei

Juni

Vid fortsatta strider nära den irakiska gränsen uppgav Revolutionsgardet att de dödat elva medlemmar av den kurdiska gerillan KDPI. Revolutionsgardet förlorade tre medlemmar

Stämde Iran USA inför Internationella domstolen (ICJ) för att få tillbaka cirka två miljarder dollar som frysts av amerikanska myndigheter

Dödades ytterligare tolv kurdiska gerillasoldater och tre revolutionsgardister i strider i nordvästra delen av landet

Sköt revolutionsgardister ihjäl fem medlemmar av en kurdisk gerillagrupp i landets nordvästra del

Gav en kanadensisk domstol order om att iranska tillgångar i landet, som inte står under diplomatiskt beskydd ska beslagtas. Värdet av tillgångarna, över 100 miljoner kronor, skulle enligt domstolen delas ut till de hundratals anhöriga till amerikaner som dödats i attentat i Argentina, Israel, Libanon och Saudiarabien mellan 1983 och 2002 och som Iran hålls ansvarigt för

Juli

Avskedades hela ledningen för den statliga utvecklingsfonden sedan det blivit känt att de haft löner på över 140 000 kronor i månaden. Bara några dagar tidigare hade ekonomiministern avskedat de verkställande direktörerna för fyra banker efter avslöjandet om deras allt för löner. Efter detta infördes lönetak för högre tjänstemän och för chefer med politiskt tillsatta befattningar

Augusti

Avrättades kärnfysikern Shahram Amiri efter att ha dömts för spioneri för USA:s räkning

Avrättades omkring 20 sunnitiska män från den kurdiska regionen i nordvästra delen av Iran. De var dömda för ett stort antal mord, kidnappningar, väpnade rån och sprängattentat mellan 2009 och 2011

September

Sade FN-organet IAEA att Iran följer det avtal landet slöt 2015 med de sex stormakterna om att begränsa sina lager av nukleärt material

November

Sade chefen för den iranska Martyrstiftelsen att familjer till de fler än 1 000 soldater som ingått i den iranska armén och dödats i Syrien skall få ekonomisk kompensation

Utnämndes Zahra Ahmadipour till vicepresident

Dömdes Said Mortazavi , Teherans förre chefsåklagare, till spöstraff, 135 piskrapp, för slöseri med allmänna medel från tiden han var chef för socialmyndigheten

2017 

Januari

Förlängde USA:s avgående president Obama de amerikanska sanktionerna mot Iran fram till den 15 mars 2018. Sanktionerna gäller iranska brott mot de mänskliga rättigheterna och stöd till terrororganisationer

8 januari avled den förre presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani vid 82 års ålder. Rafsanjani var en av ledarna för den islamiska revolutionen 1979 och talman i parlamentet till 1989, därefter var han president i två mandatperioder fram till 1997

Februari

Efter att Iran meddelat att landet genomfört en provskjutning med en ballistisk robot, som tekniskt sett anses kunna bestyckas med en kärnladdning gav USA:s nye president Donald Trump order om sanktioner mot Iran men även för Irans stöd till shiamuslimsk milis i Jemen

Mars

Avslog en domstol i Luxemburg Irans begäran att få tillbaka 1,6 miljarder US dollar som spärrats på begäran av USA. Pengarna har varit frysta sedan en domare i USA 2012 beordrade Iran att betala skadestånd till offren för attackerna den 11 september 2001

Maj

20 maj segrade Hassan Rohani med stor marginal och blir omvald som president. Han fick cirka 57 % av rösterna mot drygt 38 % för den främste konkurrenten Ebrahim Raisi

Juni

Antog det amerikanska representanthuset nya sanktioner mot Iran riktade mot personer involverade i Irans robotutvecklingsprogram samt mot medlemmar i revolutionsgardet

Sade sig den sunniextremistiska terroriströrelsen Islamiska staten (IS) sig ligga bakom två väpnade attacker riktade mot det iranska parlamentet respektive mausoleet över den förre ledaren ayatolla Khomeini som ägde rum den 7 juni. Tolv människor dödas och tiotals skadas i det av IS första utförda attentatet i Iran

Juli 

27 juli antog båda kamrarna i den amerikanska kongressen nya sanktioner mot det iranska Revolutionsgardet för dess fortsatta arbete med att utveckla robotsystem. Kort efter det att senaten fattat sitt beslut meddelade Iran att landet med stor framgång testflugit en raket som kunnat avfyra en 250 kilo tung satellit upp till 50 mil över jorden

Skrev Iran och Irak under ett avtal om att öka sitt militära samarbete och kampen mot “terrorism och extremism”

Augusti

Utsågs den konservative ayatollan Mahmoud Hashemi Shahroudi till ordförande för det rådgivande organet Medlarrådet Han har tidigare varit chef för rättsväsendet och tillhör den mest hårdfört konservativa gruppen

Godkände det iranska parlamentet ett extra anslag på motsvarande drygt fyra miljarder kronor till det iranska robotprogrammet och Revolutionsgardets verksamhet utomlands. Beslutet är ett svar på de nya sanktioner som USA har infört

September

Meddelade Irans regering att landet framgångsrikt provskjutit en ny medeldistansrobot med en räckvidd på 200 mil. Provskjutningen äger rum bara några dagar efter att Iran haft en hätskt debatt med USA:s president Donald Trump i FN:s säkerhetsråd

Oktober

Dömdes forskaren Ahmadreza Djalali, som har permanent uppehållstillstånd i Sverige, till döden för att ha överlämnat uppgifter till Israel som gjorde det möjligt för israeliska agenter att mörda minst fyra iranska kärnkraftstekniker mellan 2010 och 2012

November

Inträffade en svår jordbävning i gränstrakterna mot Irak med en styrka av magnituden 7,3. Omedelbart efter denna konstaterades flera hundra dödsoffer, de flesta i Iran. Senare konstaterades att omkring 500 människor omkommit och cirka 8 000 skadats i jordskalvet. De materiella skadorna var omfattande

Gjorde Rysslands president Vladimir Putin ett statsbesök. På agendan stod, bland annat, situationen i Syrien och Irans kärnenergiprogram

December

28 december bröt gatuprotester ut i staden Mashhad på grund av höga priser på bränsle och livsmedel, mot hög arbetslöshet och korruption. Protesterna med hjälp av internet och sociala medier till andra delar av landet. Protesterna går efterhand över i alltmer regimkritiska inslag. Dödsfall rapporteras och många av de protesterande greps

31 december blockerade regimen tillgången till internet och sociala medier för att förhindra demonstranterna att kommunicera med varandra. Demonstrationerna sades vara de största sedan presidentvalet 2009, då minst 30 människor dödades när protester mot valresultatet slogs ned med våld

2018

Januari 

Uttalade sig Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei för första gången om de massdemonstrationer som pågått i landet sedan den 28 december 2017. Minst 22 människoliv krävdes. Khamenei anklagar ”landets fiender” för att ligga bakom de våldsamma protesterna

3 januari deltog tusentals iranier i statligt organiserade manifestationer till stöd för regimen runt om i landet efter sex dagars gatuprotester mot regimen på olika platser i landet. Minst 21 dödsoffer har krävts

USA införde sanktioner mot fem iranska företag som de anklagade för att arbeta med Irans olagliga ballistiska missilprogram. Några dagar senare införs ytterligare sanktioner mot 14 personer som arbetar med Irans robotutveckling eller kränkte de mänskliga rättigheterna

14 januari Krävde de senaste oroligheterna i olika städer 25 människors liv och 465 personer arresterades

Februari

Demonstrerade dervischer som tillhör den sufiska Gonabadiorden i norra Teheran. En minibuss kördes mot poliser och fem personer omkommer. Omkring 300 personer greps i samband med demonstrationerna nipits. Sufierna anser att staten diskriminerar dem, en polistalesman kallar dem ”en vidskeplig sekt”. I mars dömdes föraren av minibussens förare döden, anklagad för tre polisers död

Omkom 66 personer efter att ett trafikflygplan störtat på hög höjd i Zagrosbergen

Ingrep myndigheter mot valutaväxlare som en av åtgärderna för att stoppa på den snabba värdeförsämringen av landets valuta då många växlar rial mot USD. Växlingskontor stängdes och omkring 100 valutaväxlare greps. Centralbanken försökte uppmuntra iranierna att sätta in pengar på banken istället för att växla åt sig utländsk valuta genom att ge bankerna möjlighet att erbjuda 20 % ränta på insatta pengar under en kampanjperiod

Stängdes alla skolor i Teheran på grund av luftföroreningar. I december stängdes lågstadieskolorna av samma skäl

Mars

Skrevs ett avtal med det statliga ryska energibolaget Zarubezjneft om utbyggnad av två oljefält nära gränsen till Irak

11 mars störtade ett turkiskt privatplan i Zagrosbergen och samtliga 11 personer på planet, samtliga omkomna var kvinnor

Dömdes en kvinna som deltog i kvinnors protestaktion mot schaltvånget i Teheran till två års fängelse. Tre månader skulle avtjänas, resterande tid var villkorlig

Slöts ett avtal mellan Iran och Kina om att kineserna skall bygga en 40 mil lång järnväg på 40 mil mellan hamnstaden Bushehr i söder och staden Shiraz

I en rapport från FN meddelades att tortyr och sexuella övergrepp förekommer i Irans  fängelser, och verkar ske systematiskt

April

Den allt svagare iranska valutan som tidigare fått flyta fritt knöts till den amerikanska dollarn. Regler infördes om att enbart banker fick sköta valutaväxling i framtiden. Valutaförsvagningen beror på USA:s sanktioner mot landet

Maj

Meddelade Indien att landet kommer att fortsätta handla med Iran, och med Venezuela, trots USA sanktioner mot de båda länderna. Indiens utrikesminister sade att Indien inte låter sin utrikespolitik styras av diktat

Ställde Irans högste ledare Ali Khamenei upp en rad krav för att Iran ska hålla fast vid kärnenergiavtalet från 2015: EU-länder ska skydda Irans oljehandel mot USA:s sanktioner och fortsätta köpa olja. Europeiska banker ska säkra att handel kan ske med Iran mm

Vidtog EU åtgärder för skydda europeiska företag som kan ta skada av att USA återinför hårda sanktioner mot Iran. Avsikten var att företag som gör affärer med Iran ska kunna fortsätta med det, eller få kompensation

Efter att 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna, som Israel ockuperar, anföll Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar. Målen var militär infrastruktur som Iran hade byggt upp för att bistå Assadregimen. Syftet med attackerna var att hindra Iran från att etablera sig militärt i Syrien så att det kan hota Israel

8 maj meddelade president Donald Trump att USA drar sig ur det internationella avtalet om Irans kärntekniska program och att USA ska återinföra skarpa sanktioner mot Iran. Irans president Rohani anser att avhoppet som ”psykologisk krigföring”. Ryssland ansåg Trumps besked som ”bevis på Washingtons oförmåga att förhandla”

Anklagade Marocko Iran för att via den libanesiska shiarörelsen Hizbollah stödja den västsahariska befrielserörelsen Polisario med vapenleveranser. Marocko tar hem sin ambassadör från Iran och utvisar Irans

Juni 

Den 18 juni avrättades två män genom hängning, den ene för att han dödat tre poliser genom att köra på dem med en buss och den andra för att han dödat en åtta månader gammal flicka som suttit i en bil han stulit. Han lämnade flickan kvar i bilen efter att han övergett den varvid flickan kvävdes till döds i värmen

Meddelade flygplanstillverkaren Boeing att de inte kunde fullfölja kontrakten med Iran som ingåtts de senaste åren på grund av de amerikanska sanktionerna

Iran började förbereda sig på att utöka urananrikning vid sin atomenergianläggning i Natanz eftersom USA har beslutat lämna överenskommelsen och återinföra hårda sanktioner mot Iran

Juli

Efter att Hassan Rouhani varnat USA för att ett krig med Iran skulle bli ”alla krigs moder” svarade president Donald Trump att Iran ska få ”lida konsekvenser som få genom historien lidit förut” om dess ledare inte slutar med att hota USA

Hängdes åtta personer, utpekade som medlemmar av terrorgruppen IS. De skall enligt uppgift ha varit inblandade i en dubbelattack i Teheran i juni 2017. Vid attackerna angreps både parlamentet och ayatolla Khomeinis mausoleum. IS tog på sig attentaten, som enligt nyhetskanalen al-Jazira krävde 18 liv

Meddelade Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland att de står fast vid den internationella överenskommelsen om Irans kärnteknikprogram som USA har hoppat av

Augusti

Meddelade FN:s atomenergiorgan IAEA att Iran än så länge uppfyller villkoren i det internationella kärnenergiavtalet från 2015

Slöt regeringarna i Iran och Syrien ett avtal om fortsatt militärt samarbete. Avtalet offentliggjordes i samband med att Irans försvarsminister Amar Hatami besökte Syrien

Tog Internationella domstolen i Haag upp en begäran från Iran om att få USA:s skärpta sanktioner mot landet blockerade. Iran åberopade ett vänskapsavtal mellan länderna som slöts 1955, under shahtiden

Flygbolagen Air France och British Airways meddelade, precis som KLM gjort, att de ställer in sina flygningar till på grund av olönsamhet. Besluten tas efter USA:s sanktioner mot Iran

Visade Iran upp ett nytt stridsflygplan av inhemsk tillverkning kallat Kosar

Offentliggjorde försvarsminister Amir Hatami att Iran har testat en ny kortdistansrobot, räckvidden är dock oklar

Hade nästan 450 000 afghaner återvänt hem frivilligt, eller deporterats, till dags dato. Antalet under 2018 var dubbelt så många återvändare jämfört med 2017

Bekräftade den amerikanske presidenten Donald Trump att skärpta sanktioner införs från midnatt den 6 augusti till följd av att USA dragit sig ur kärnenergiavtalet med Iran från 2015. Restriktioner infördes omedelbart mot köp av dollar, handel med metaller, flyg, bilar och mattor mm

September

Dödades omkring 25 personer i ett terrordåd riktat mot en militärparad i staden Ahvaz

Anföll iranska regeringsstyrkor det kurdiska partiet KDPI:s högkvarter i norra Irak. Minst 15 femton personer dödades

Oktober

Anklagade Danmarks regering Irans säkerhetstjänst för att ha planerat att mörda exiliranier i Danmark. Danmark kallade hem sin ambassadör från Teheran och vill att EU inför sanktioner mot Iran

Införde USA sanktioner mot basijmilisen och mot företag som liksom den är knutna till Revolutionsgardet och finansierar milisens verksamhet. Basij är en folkmilis som mest till att kontrollera inre säkerhet

Beordrade den Internationella domstolen (ICJ) i Haag USA att mildra de återinförda sanktionerna mot Iran. USA ansåg att FN-domstolen inte har rätt att fatta beslut i frågan och sade också upp det vänskapsavtal som tecknades med Iran år 1955

November 

Avrättades två män som anklagats för valutaspekulationer

Valdes Pirouz Hanachi till ny borgmästare i Teheran

Meddelade FN:s atomenergiorgan IAEA att Iran fortfarande uppfyllde sina åtaganden enligt det internationella avtalet från 2015 om landets kärnenergiprogram men säger sig vara beredda att hoppa av avtalet på grund av USA:s sanktioner

Trädde USA:s återupptagna sanktioner mot oljesektorn och finansbranschen som hade hävts i samband med det internationella avtalet som skrevs 2015 i kraft. Kina, Japan, Indien, Turkiet, Italien, Grekland, Afghanistan, Sydkorea och Taiwan undantogs av president Trump med motiveringen med att han inte vill att världsmarknadspriset på olja skulle skena

December

Avrättades Hamidreza Bagheri Dermani som varit fängslad för bedrägeri genom dokumentförfalskning och omfattande smuggling av asfalt

Utvisade Albanien två iranska diplomater som förklarats icke önskvärda i landet av säkerhetsskäl, en av dem är ambassadören

Avled den politiske aktivisten Vahid Sayadi Nasiri efter två månaders hungerstrejk i ett högsäkerhetsfängelse i Qom

Provsköt Iran en medeldistansrobot och får kritik från västländer trots att ballistiska robotar inte omfattades av det internationella avtalet från 2015 om Irans atomenergiteknik. FN:s säkerhetsråd har uppmanat Iran att avstå från att testa vapen som skulle kunna bära kärnvapen

2019

Januari

Införde USA sanktioner mot två grupper av shiamiliser som rekryterats till Syrienkriget av Irans revolutionsgarde, Fatimidbrigaden och Zaynabidbrigaden

Enligt en FN-rapport har iranska inkomster av oljeexport använts till att finansiera huthirebellernas krigföring i Jemen, till exempel har oljelaster fått förfalskade dokument för att undgå FN-inspektioner

Avled 15 personer när ett fraktflygplan på väg att landa kraschade utanför Teheran

Införde EU sanktioner riktade mot Irans underrättelsetjänster efter att iranska agenter misstänks ha planerat attentat mot exiliranier i flera EU-länder under flera år

Bidrog de amerikanska sanktionerna mot Iran till att afghaner återvänder till hemlandet. Nästan 800 000 flyttade tillbaka 2018

Februari

Besökte Syriens president Bashar al-Assad Iran och tackade ledarna för landets hjälp mot det syriska upproret

Under en ceremoni i hamnstaden Bandar Abbas visade Iran upp en inhemskt tillverkad ubåt som kan bestyckas med kryssningsrobotar

Dödades 27 soldater i elitstyrkan Revolutionsgardet genom ett sprängdåd i Baluchistan. En sunniextremistisk grupp tog på sig attentatet

Under firandet av 40-årsminnet av revolten mot shahen genomfördes en provskjutning av den nya kryssningsroboten Hoveizeh som uppgavs ha mer än 135 mils räckvidd

Mars

Drabbades Iran av översvämningar skapade av kraftiga skyfall och snösmältning i bergen. I Shiraz omkom omkring 20 personer

Dömdes människorättsaktivisten Nasrin Sotoudeh till fängelse i 33 år och 148 piskrapp genom två olika domar

Gjorde president Hassan Rohani ett tre dagar långt statsbesök i Irak, det första sedan han blev president

April

Meddelade USA att det efter den 2 maj inte längre kommer att göras undantag från Iransanktionerna för länder som köper iransk olja

Beordrade det regionala styret utrymning av områden i Ahvaz, huvudstad i provinsen Khuzestan. Staden hotades av akut översvämning och drygt 60 000 invånare berördes

Presenterade Internationella valutafonden information om att de återinförda amerikanska sanktionerna drabbade Iran mycket hårt. Under 2019 beräknas landets ekonomi sjunka med 6 %. Under 2018 sjönk ekonomin med 3.9 % på grund av sanktionerna

Terrorstämplade USA Irans Revolutionsgarde

Maj

Utsattes fyra tankfartyg för sabotage utanför emiratet Fujayra, nära Hormuzsundet. Två av fartygen var saudiska, ett emiratiskt och ett norskt. USA pekade ut Iran som ansvariga

Utökade president Trump USA:s sanktioner mot Iran till att också gälla handel med järn, stål, koppar och aluminium. Vid sidan av olja utgör exportinkomsterna av dessa produkter Irans näst största

Efter att USA ett år tidigare dragit sig ur det internationella avtalet om Irans atomenergiprogram valde Iran att avsluta två viktiga åtaganden som ingåtts i uppgörelsen, att överskottet av anrikat uran från civil kärnkraft kommer att behållas i landet istället för att säljas till utlandet och att Iran frångår avtalets villkor om begränsning av tungt vatten

Juni

Införde USA:s president Donald Trump sanktioner mot Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei med mål att uppnå ett nytt avtal som ger hårdare kontroll över både Irans kärnenergiprogram och landets robotutveckling. Sanktioner infördes även mot utrikesminister Javad Zarif och åtta högre befäl inom Revolutionsgardet

Sköts en amerikansk spaningsdrönare ned av iranskt luftvärn i Hormuzsundet

Förlängde USA Iraks undantag från sanktionerna mot Iran. Gas- och oljehandeln mellan Iran och Irak kunde därmed fortsätta i ytterligare 90 dagar utan amerikanska straffåtgärder

Utsattes en norsk och en japansk oljetanker för attentat i vattnen mellan Oman och Iran, sydost om Hormuzsundet. Tankfartygen skadades av explosioner och båda besättningarna evakuerades till andra fartyg

I samband med högtiden id al-fitr fick 691 fångar sina straff sänkta enligt traditionen

Ökade Iran sin anrikning av uran enligt IAEA

Juli

Godkände den iranska regeringen en valutaförändring då den gällande valutan kraftigt tappat i värde efter USA:s sanktioner. Förändringen måste godkännas av parlamentet innan den kan genomföras

Införde USA:s finansdepartement ekonomiska sanktioner mot Irans utrikesminister Muhammad Javad Zarif som blockerar eventuella tillgångar i USA. Även reserestriktioner mot honom infördes

Sade Iran att de avslöjat 17 personer som spionerat för USA. Gripandena gjordes mellan mars 2018 och mars 2019. Flera av de gripna dömdes till döden

Den 19 juli ”kapade” Irans revolutionsgarde det brittiskflaggade tankfartyget Stena Impero i Hormuzsundet och tvingade det till hamnen i Bandar Abbas. Fartyget ägs av det svenska bolaget Stena Bulk. Iran hävdade att fartyget brutit mot internationella sjöfartsregler vilket britterna förnekar

Ökade Iran anrikningsgraden vid framställningen av uran till 4,5 % och överskred därmed den gräns på 3,67 % som stipuleras i 2015 års kärnenergiavtal. Det var andra gången på en dryg vecka som Iran bröt mot reglerna i avtalet

Bordades en råoljetanker med last från Iran och togs i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar den 4 juli. Lasten skulle levereras g till regimen i Syrien. Iran kallar aktionen mot fartyget, som är registrerat i Panama, för ett piratdåd och kallar till sig den brittiske ambassadören för att protestera. Ingripandet mot fartyget ska ha påkallats av USA, men den rättsliga grunden för brittiskt agerande är EU:s sanktioner mot Assads regering i Syrien

Ökade Iran anrikningsgraden vid framställningen av uran den 2 juli. Frankrike, Storbritannien och Tyskland uppmanade regeringen i Iran att följa bestämmelserna i kärnavtalet som slöts 2015

Passerade Irans lager av låganrikat uran 300 kilosgränsen, den mängd som tillåts i det internationella avtalet JCPOA. Nivån bekräftas av Internationella atomenergiorganet (IAEA)

Augusti 

Visade Iran upp ett nytt, egenutvecklat luftvärnssystem med mobila enheter, avsett att stoppa långdistansrobotar. Utvecklingen har pågått sedan några år efter att internationella sanktioner år 2010 stoppade Irans köp av ryska luftvärnsrobotar

Upphävde myndigheter i Gibraltar beslaget av ett iranskt tankfartyg, trots en amerikansk begäran om att fartyget skulle hållas kvar

Uppgav Storbritanniens regering att brittiska marinen skulle ansluta sig till USA:s insatser för att skydda handelsfartyg som går genom Hormuzsundet

September

Den 27 september fick det Stena Bulk-ägda tankfartyget Stena Impero lämna Iran. Fartyget tvingades till den iranska hamnen Bandar Abbas den 19 juli, två veckor efter att myndigheter i Gibraltar fasthållit en iransk tanker i Gibraltar

Stödde Storbritannien, Frankrike och Tyskland bedömningen att det var Iran som genomförde anfallen mot saudiska oljeanläggningar den 14 september

Aviserade USA militära förstärkningar till Persiska viken efter attacker mot saudiska oljeanläggningar som Iran anklagats för att ha utfört. USA skärper ännu en gång sanktionerna mot Iran

Träffades två viktiga oljeanläggningar i östra Saudiarabien av förmodade drönarattacker varvid nästan hälften av landets oljeproduktion slogs ut. Huthirebellerna i Jemen tog på sig ansvaret för anfallen, men USA anklagar Iran som stöder huthierna. Iran förnekar inblandning

Tillkännagav president Rohani att Iran inte längre ska begränsa utvecklandet av urananrikning. Det var tredje gången Iran gjorde ett avsteg från villkoren i kärnenergiavtalet från 2015

Oktober

Inträffade två explosioner på ett iranskt tankfartyg i Röda havet. Iran anklagade ”främmande makt” för att ha angripit tankern och visade upp bilder på hål i skrovet

Efter flera veckor i fängelse frigavs ett par från Australien. De var anklagade för spioneri efter att ha bloggat om sin resa genom Iran

Dömdes Hossein Fereydoun, president Rohanis bror, till fem års fängelse och böter på anklagelser om korruption

Dömdes fyra personer för spioneri. Tre ska ha spionerat för USA, varav en dömts till döden och de två andra till tio års fängelse. Den fjärde ska enligt det iranska domstolsväsendet ha spionerat för Storbritannien och fått tio års fängelse

November

Uttalade sig president Rohani sig om de protester som ägde rum den 15 november och sade bland annat att ”Folket har besegrat en fientlig konspiration”. Protestaktioner ägde rum på minst 40 platser i landet

Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA:s meddelade har Iran överskridit den mängd tungt vatten landet får ha enligt 2015 års avtal om landets kärnenergiprogram. Tungt vatten kan användas vid tillverkning av vapenplutonium

Efter att Iran meddelat om att urananrikningen återupptas svarade USA med att skärpa sin Iranpolitik ytterligare. Ryssland samarbetar med Iran vid Fordow-anläggningen som enligt 2015 års avtal ska producera civil kärnkraft

Den 15 november höjde regeringen bensinpriset med 50 % på grund av de amerikanska sanktionerna vilket ledde till stora demonstrationer i flera städer runt om i Iran

Hittade inspektörer från FN organet IAEA kärnteknisk verksamhet som deklarerats till FN på en plats där sådan inte skall förekomma. Israel har tidigare anklagat Iran för att bedriva verksamhet där som hållits hemlig. Angav IAEA också att Iran nu har 551 kg upparbetat uran. I det internationella avtalet från 2015 får Iran inte ha mer än 300 kg

Genomfördes en ceremoni som var byggstart för en andra reaktor i kärnkraftverket Bushehr vid Persiska viken. Reaktorbygget är ett samarbetsprojekt mellan Ryssland och Iran

Inledde den av USA ledda flottstyrkan som bildats för att skydda handelsfartyg i Persiska viken officiellt sin verksamhet. Basen för denna ligger i Bahrain

4 november var 40 årsdagen för gisslandramat på den amerikanska ambassaden i Teheran som ägde rum mellan 4.11, 1979 och 20 januari, 1981. På årsdagen utökade USA sina sanktioner med åtgärder som riktas mot medarbetare till Irans högste ledare

December

Enligt en rapport från Amnesty dödades minst 304 personer under protesterna i november och tusentals arresterades. Iranska myndigheter hävdade att antalet var överdrivet

Lånade Ryssland Iran 5 miljarder dollar som skall användas till en krisbudget för att lindra effekterna av de amerikanska sanktionerna

2020

Januari

3 januari dödade USA generalen Qasem Soleimani i Bagdad genom ett flyganfall mot den bil han färdades i. Soleimani var general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet och chef för utlandsstyrkan al-Quds

5 januari inleddes de tre dagar långa begravningsceremonierna för den dödade generalen Qassem Soleimani. Hundratusentals iranier följer den döde till sista vilan i hans hemstad Kerman. Under den panik som utbröt i samband med ceremonierna dödades fler än 50 människor och fler än 200 skadades

8 januari Besköts två amerikanska baser från Iran av robotar som hämnd för att USA dödat generalen Qasem Soleimani. Minst elva amerikaner skadades

8 januari störtade ett ukrainskägt flygplan strax efter start från Teheran och alla 176 ombord omkom. De iranska myndigheterna förnekade först att planet skjutits ned av en luftvärnsrobot

11 januari erkänner Iran att det ukrainska planet som störtade strax efter start i Teheran blev nedskjutet av misstag av två luftvärnsrobotar. Iranierna sade att anledningen berodde på den mänskliga faktorn med delvis även på att landet känner sig stressat av USA:s krigshot. Protester bryter ut för att regimen ljugit om varför planet störtat

14 januari sade en talesman för Irans rättsväsen att myndigheter har gjort gripanden med anledning av försvarsmisstagen som slutade med att ett ukrainskt trafikflygplan sköts ned den 8 januari. Polisen grep även ett 30-tal personer som demonstrerade mot att regimen ljugit om nedskjutningen av det ukrainska planet

Iran flora och fauna

I Iran har man registrerat ett 160-tal olika djurarter, varav en femtedel är endemiska. Flertalet av de större däggdjuren, varg, schakal, vildsvin, svartbjörn hyena och lodjur, återfinns i de skogslandet i Mazandaran-provinsen. I öken och bergstrakter finns däggdjur som mungo, den persiska gazellen, piggsvin, grävling, den iranska vildåsnan och ett par hjortarter. Flera av Irans djurarter är utrotningshotade, till exempel den asiatiska geparden. Den lever i Dasht-e Kavir, en av Irans ökenområden och tros vara de sista exemplaren av den asiatiska geparden

Fågellivet är rikt och mer än 500 arter, både inhemska såväl som migrerande, har registrerats. Några av de vanligaste fågelarterna är skata, biätare och kråka. En örnart som återfinns vid Kaspiska Havet hör till de mindre vanliga fågelarterna i landet

Persiska viken har ett rikt marint liv med flera arter tropiska fiskar, svärdfisk, sköldpaddor och hajar. I Kaspiska havet finns, bland annat, lax, stör och en endemisk sälart

Trots att stora delar av Iran består av ökenområde och uppodlade arealer hittar man mer än 8 200 olika växtarter, varav 2 500 är endemiska. Alboraz-bergens norra sluttningar är täckta av tät skog och utgör Irans största bevuxna område. Här återfinns samma arter av träd som även går att hitta i flera av Europas länder; ek, lönn, tall och alm

Iran geografi

Irans landyta uppgår till 1 648 195 km2 och är därmed ungefär tre och en halv gånger så stort som Sverige till ytan. Delar av landet är svårtillgängliga på grund av höga berg och stora ökenområden

I landets norra del dominerar en vidsträckt saltöken, Dasht-e Kavir, och i söder sten- och sandöknen Dahst-e Lut, som är en av världens torraste och hetaste platser
Irans centrala del består av en högplatå som omges av bergskedjor. Här finns också stora saltträsk och stenöknar

Landets största bergskedja är Zagros, som sträcker sig från landets nordvästra hörn mot sydöst längs hela kusten mot Persiska viken. I Zagrosbergen finns bergstoppar på över 4 000 meter. Den smalare, men lika höga Elburz-kedjan följer Kaspiska havets kust för att i nordöst övergå i Kopet Dag-bergen, som bildar gräns mot Turkmenistan

Jordbävningar förekommer ofta i Iran. Vid ett jordskalv år 1990 omkom cirka 40 000 människor och över 26 000 människor dog när en kraftig jordbävning år 2003 ödelade staden Bam

Iran har flera salthaltiga sjöar som saknar utflöden. Störst är Urmia­sjön längst upp i nordväst. Även Kaspiska havet är en sådan sjö

På ön Qeshm i söder, i Hormuzsundet, finns den imponerande Namakdangrottan, en saltgrotta med märkliga formationer som tros vara en av världens djupaste saltgrottor

Huvudstad: Teheran c:a 8 900 invånare, inklusive förstäder

Andra större städer i Iran: Mashhad 3 097 000 invånare, Isfahan 2 041 000 invånare, Shiraz 1 605 000 invånare

För mer information     iran-fakta

Iran klimat 

Irans klimat varierar mellan extrem värme och extrem kyla. På somrarna kan det i inlandet blir upp emot 50 grader varmt och på vintrarna blir det nedåt 20 minusgrader i bergstrakterna

I större delen av landet råder torrt klimat, med mindre än 250 millimeter regn och snö om året. Nederbörden kommer främst under vinterhalvåret. I de nordvästra gränsområdena och vid Kaspiska havet kan nederbörden uppgå till 2 000 mm per år

Genomsnittlig temperatur (Celsius):

Teheran       Januari / Juli 2.8 / 29.3
Shiraz           Januari / Juli 6 / 28.1

Genomsnittlig nederbörd (mm):

Teheran       Januari / Juli 36 / 1
Shiraz          Januari / Juli 85 / 1

Iran befolkning

Perser utgör lite drygt 60 % av landets invånare. Näst flest av invånare är azerierna, Azerbajdzjaner, som utgör omkring 16 % av befolkningen. Omkring 10 % är kurder. Återstoden av befolkningen tillhör en rad mindre folkgrupper

Historiskt sett har perserna varit tongivande i samhället och de dominerar fortfarande inom den statliga förvaltningen

Iran erkänner sin minoritetsbefolkning men för att skapa en persisk enhetskultur utövar regimen strikt kontroll över de olika folkgrupperna. Deras rätt att använda de egna språken i skrift är starkt begränsad och all undervisning måste ske på persiska. Kurderna, som efter den islamiska revolutionen 1979 fört en väpnad kamp för självständighet har länge behandlats med misstro. Andra folkgrupper som försökte få ökat självstyre efter 1979 har fått se sin kamp slås ned av regimen

Största delen av Irans befolkning bor i landets norra och västra delar. Sedan 1960-talet pågår en stor inflyttning till städerna. Irans befolkning är ung, ungefär hälften av den är under tjugo år

Iran folkgrupper:
Perser 61.0 %, Azerbajdzjaner 16.0 %, Kurder 10.0 %, Lurer 6.0 %, Balucher 2.0 %, Araber 2.0 %, Turkmener och turkiska stamfolk 2.0 %, övriga 1.0 %

För mer information   iran-fakta

Iran språk 

Irans officiella språk är persiska (farsi). Det tillhör de iranska språken, som ingår i de indoiranska språken vilka i sin tur utgör en gren av det indoeuropeiska språkträdet. Till de iranska språken hör också kurdiska, baluchiska och luri. Azerierna och turkmenerna talar turkiska språk. Arabiska är modersmål för befolkningen i Khuzestan

Iran religion

Majoriteten av Irans befolkning är muslimer och de allra flesta tillhör shiitiska inriktningen inom islam

Shia har varit statsreligion sedan 1500-talet. Inriktningen uppstod redan på 600-talet efter en tvist om vem som var den rättmätige efterträdaren till profeten Muhammed. Majoriteten ansåg att Muhammeds efterträdare borde komma från hans egen familj och valde hans svärson och kusin, kalifen Ali. De kallade sig Shiat Ali, Alis anhängare. Shiamuslimerna kallade tidigt sin religiöse ledare för imam istället för kalif, som sunnimuslimerna sade. Imamen anses kunna uttolka Muhammed dolda budskap och har en särskild rättslig ställning. Tolvsekten kallas den gren av shia som iranierna bekänner sig till. Den erkänner tolv imamer från och med kalifen Ali

Efter den islamska revolutionen 1979 har religionen dominerat samhället. 1983 infördes rättsskipning enligt religionens lagar, sharia, vilket innebär att tjuvar riskerar att få en hand avhuggen och att äktenskapsbryterskor stenas till döds

En liten grupp av Irans befolkning är anhängare av den tidigare statsreligionen zoroastrismen, elddyrkan, som grundades av profeten Zarathustra på 500-talet före Kristus

Iran religion:
Muslimer (officiell religion) 99.4 %, (Shia muslimer 90 – 95 %, Sunni muslimer 5 – 10 %), Övriga religioner (Zoroastrier, Judar, Kristna och Bahai) 0.3 %, Ospecificerade 0.3 %

Iran socialt

Enligt författningen är regeringen skyldig att förse alla medborgare med sjuk-, arbetslöshets- och pensionsförsäkring, men hur starkt det sociala skyddsnätet i övrigt är varierar beroende på vilken form av anställning man har. Offentliganställda har till exempel rätt till sjuk- och föräldrapenning och arbetsskadeförsäkring men många privatanställda saknar sådana förmåner

Inom islam är det viktigt att hjälpa de fattiga, och det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Basvaror är subventionerade och de fattigaste erbjuds billigt boende. Det finns också en lång rad välgörenhets­stiftelser, bonyader, som tillhandahåller hjälp för de fattiga

Alla har rätt till grundläggande hälsovård, även om kvaliteten varierar. Nyutexaminerade läkare tvingas arbeta på landsbygden några år, därmed har antalet läkare utanför de stora städerna ökat vilket, bland annat gjort att spädbarnsdödligheten minskat. Dock finns det fortfarande hälsoproblem, som undernäring, speciellt på landsbygden. Orsakerna är främst bristande sanitära förhållanden, näringsfattig kost och brist på rent dricksvatten

De senaste årens sanktioner mot Iran har också försämrat iraniernas livsvillkor

Iran är ett utpräglat manssamhälle där kvinnan är underordnad mannen. Kvinnan har inte samma juridiska rättigheter som mannen och hon anses inte vara lika mycket värd, en kvinnas vittnesmål i rätten är bara hälften så mycket värd som en mans, för att söka pass måste en kvinna ha tillstånd från sin far, make eller annan släkting. Flickor ska från nio års ålder bära slöja, ofta en heltäckande, svart chador. Unga ogifta flickor kan tvingas genomgå undersökning för att fastställa om de är oskulder. Abort tillåts bara om moderns liv är i fara eller fostret är missbildat. Kvinnor får inte besöka sportarenor och på bussar måste de sitta avskilda från männen

Män som vill skilja sig behöver inte ange något skäl. Kvinnor har numera rätt att skilja sig om mannen är alkoholist eller missbrukar narkotika. Förut fick hon bara skilja sig om mannen var impotent, svårt mentalsjuk eller inte kunde försörja familjen
Män och kvinnor som vill ha en sexuell förbindelse kan ingå tillfälliga äktenskap, som kan avbrytas efter några dagar. Kvinnan har vårdnaden om sina barn upp till sju års ålder, sedan övergår vårdnaden till fadern. Hon har inte laglig rätt att besöka sina äldre barn efter skilsmässa

Hedersmord förekommer, särskilt bland nomader. Men brotten är inte accepterade av samhället och ses som brott mot islam. Landets högste andliga ledare ayatolla Khamenei har fördömt hedersmord

I familjen är fadern/maken det självklara överhuvudet som förväntar sig lydnad och respekt från de övriga. Samtidigt är det hans plikt att försörja dem och tillgodose deras andliga, sociala och materiella behov. Denna traditionella roll har dock mött konflikter, särskilt i Teheran, där ungdomar som blivit antingen extremt religiösa eller sekulära har svårt att underkasta sig faderns krav på lydnad

Giftasåldern för flickor har höjts från 9 till 13 år. För pojkar gäller 15 år. Ogifta ungdomar som inte är släkt får i princip inte umgås med det motsatta könet, hård bestraffning är resultatet om man bryter mot detta

Alla former av sex utanför äktenskapet är brottsliga och samkönat sex är belagt med dödsstraff

Drogmissbruk är ett stort problem i Iran

Iran utbildning

De iranska barnen börjar skolan vid sex års ålder och har skolplikt i åtta år. Nästan alla barn går i den avgiftsfria grundskolan. Skolsystemet har ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska och för studier på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi

En dryg tredjedel av de iranska barnen går ett år i förskola innan de börjar första klass. Grundskolan är uppdelat i ett femårigt och ett treårigt stadium. Varje år avslutas med prov som eleverna måste klara för att få fortsätta till nästa klass

Från sjunde klass ingår undervisning i engelska. År 1988 tilläts privata skolor vid sidan av de statliga. Lite drygt 80 % av barnen får en utbildning motsvarande det svenska gymnasiet som är uppdelat i flera linjer

Efter tre år på gymnasiet följer ett år med förberedande kurser och inträdesprov. De som klarar sin examensskrivning, konkoor, kan fortsätta vidare till högre akademisk, teknisk eller yrkesförberedande utbildning. Den som misslyckas har rätt att göra nya försök

Pojkar och flickor går i skilda klasser till och med gymnasiet, men inte i högskolorna.
I Iran finns ett 40-tal universitet och över 100 specialiserade högskolor. Islamska Azad-universitet, som grundades 1982, är ett av världens största universitetssystem, med över 1,5 miljoner studenter. Över hälften av de iranska ungdomarna studerar på någon form av högskola, en majoritet av studenterna är kvinnor

Förmögna iranier låter ofta sina barn studera vid utländska universitet och högskolor

För mer information     iran-fakta

Iran turism

Iran är en av världens äldsta civilisationer och har därmed en lång och intressant historia, ofta med grymma inslag. Den historiska utvecklingen har haft påverkan på en stor del av världen. Iranierna, perserna, har haft sina storhetsperioder som efterlämnat fantastiska byggnader som nu lockar människor från hela världen att besöka landet och dess sevärdheter. De senaste årens politiska utveckling har dock bromsat strömmen av de allt fler besökare som kommer till Iran

Det som lockar besökare till Iran är de historiska platserna, de vackra moskéerna, de spännande basarerna, de gamla städerna, folkets vänlighet och gästfrihet men också möjligheter till skidåkning och vandring

Antal besökare år 2017 i Iran var nästan 4 800 000

För mer information se iran-fakta

Min resa i Iran bjöd inte på några större naturupplevelser, med undantag av de gånger jag vandrade i bergstrakter, utan blev mera en resa som gick i kulturens och historiens tecken. Det var en intressant resa som bjöd olika upplevelser och många möten med människor, men jag saknar dock de stora naturupplevelserna. Om jag någon gång återvänder till Iran, skulle jag även åka till Kaspiska Havet och till flera bergsområden för att få en mera komplett bild av landet.

Trots detta var besöket i Iran en intressant resa med många fina reseupplevelser och jag kommer att minnas resan i Iran med enbart positiva tankar.

Fler bilder från Iran      www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 200906

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email