Kanada-västra

Kanada,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Vitsvanshjort, hona. Jasper National Park (U)
    Vitsvanshjort, hona. Jasper National Park (U)

vancouver, penticton, nelson, calgary, edmonton, banff, lake louise, jasper, yoho national park och waterton lakes national park var några platser jag besökte i västra Kanada, rainer stalvik

Kanada,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Resa i västra Kanada

Söker Du fantastiska naturupplevelser, eller vill Du vandra på några av världens vackraste vandringsleder är Kanada, Nordamerika, landet för Dig! Här finns dramatiska berg och glaciärer, djupa skogar, floder med dundrande vattenfall, sjöar med extremt blått eller grönt vatten, prärie och ett rikt djurliv. Här finns den optimala vildmarken!

Min fyra veckor långa rundresa i provinserna British Columbia och Alberta började mycket dramatiskt med att vandrarhemmet som jag bodde på i Vancouver fick utrymmas mitt i natten på grund av ett brandlarm. Tjutande sirener från polis- och brandbilar omgav sedan de yrvakna gästerna medan vi stod på Granville Street och väntade på händelseutvecklingen. Grundtanken med resan var att besöka flera av de stora nationalparkerna, Yoho, Banff, Jasper, Elk Island och Waterton Lakes för att vandra och titta på vilda djur. Jag besökte även städer som Vancouver, Penticton, Nelson, Calgary och Edmonton under denna resa.

Detta var en resa med fantastiska natur- och vandringsupplevelser under vilken jag fick uppleva de mäktiga ”The Rockies”, Klippiga bergen. Jag såg många vilda djur, bland annat moose (älg), elk (wapiti), vitsvansad hjort, tjockhornsfår, snöget, präriebison, den sällsynta skogsbison, tvättbjörn, coyote och svartbjörn. Under en vandringsdag i Waterton Lakes National Park såg jag hela 11 svartbjörnar, två av dem mötte jag på leden jag vandrade. I Nelson såg jag vandringslaxens dödskamp efter fortplantningen mm

Genom min mer än 6 000 kilometer långa bilresa, som inkluderade en av världens vackraste bilvägar, Icefield Parkway mellan Lake Louise och Jasper, och nästan 350 kilometer till fots har jag sett en liten del av detta till ytan världens näst största land och därmed förverkligade jag ytterligare en av mina rese- och vandringsdrömmar.

Det är lätt att resa i Kanada men räkna med att Du kan råka ut för dramatiska situationer när du vistas i vildmarken. Själv blev jag attackerad av en ilsken bisonoxe i Elk Island National Park, mötte två björnar på vandringsleden i Waterton Lakes National Park och fick en så kraftig reaktion när jag kommit åt en giftek under en fågelskådartur att jag fick uppsöka läkare.

Finns det ingenting negativt med Kanada? Jo, som jag ser det. Detta är ytterligare ett land som de europeiska kolonisatörerna tog med våld och dödande från ursprungsbefolkningen vars rättigheter inte tillgodosetts i full omfattning sedan dess.

Res till Kanada! Du kommer aldrig att ångra ett besök i detta stora och vackra land.

Läs om min resa och se fler bilder kanada-västra-resa

Läs om min resa och se bilder     kanada-östra-resa

Fler fakta om Kanada     kanada-östra

Kanada historia i korthet

Kanada historia äldre

Forskare är eniga om att de första människorna som kom till Kanada för omkring 12 000 år sedan gjorde det genom att korsa dagens Berings sund mellan Sibirien och Alaska. Vid denna tidpunkt fanns här en landförbindelse. De äldsta boplatserna från 9 500 före Kristus har hittats på prärien och långt österut i provinsen New Brunswick. Området var då glest befolkat av olika folkgrupper.

Vikingarna var de första européer som kom till Kanada. De byggde en bosättning vid L’Anse aux Meadows på Newfoundland omkring år 1 000 efter Kristus. . Bosättningen som grävdes fram i mitten av 1960-talet är idag en stor turistattraktion. Vikingarna anses ha kommit från Norge via Island och Grönland. De stannade i L’Anse aux Meadows några år, innan de tvingades lämna området efter strider med Dorset-inuiterna.

Inte förrän 1497 återupptogs de europeiska kontakterna då italienaren Giovanni Caboto (John Cabot) återupptäckte Kanadas östkust när han under engelsk flagg seglade till Newfoundland.

Koloniseringen av landet inleddes 1534 inleddes med att fransmannen Jacues Cartier, som egentligen letade efter en vattenväg till Kina och Indien. Han seglade nedför St Lawrencefloden fram till de första forsarna där dagens Montreal ligger och kallade området för Kanada efter irokesindianernas ord för by.

Den första permanenta bosättningar anlades av kolonisatörerna på 1600-talet när handeln med pälsar började öka i omfattning. Staden Québec grundades 1608 och därefter grundades Montreal. Fransmännen kallade kolonin Nya Frankrike (La Nouvelle France).

Flertalet av de indianer som bodde i området levde som nomader, men bedrev också jordbruk och fiske i liten skala. Många indiangrupper deltog under 1600- och 1700-talen i pälshandeln och kom på så sätt in i penningekonomin. Våld och sjukdomar som kolonisatörerna förde med sig gjorde att antalet indianer snabbt minskade.

Frankrike och England konkurrerade om att anlägga kolonier i Nordamerika. Pälshandeln utvecklades lönsamt, och år 1670 fick Hudson Bay Company, ett engelskt bolag, tillstånd av den engelske kungen att ta kontroll över stora landområden vid Hudson Bay.

Krigen mellan England och Frankrike i Europa påverkade även kolonierna i Nordamerika. I samband med freden i Utrecht 1713 överlämnade Frankrike delar av Kanada (Newfoundland samt dagens Nova Scotia) till Storbritannien.

Striderna mellan fransmännen och britterna fortsatte både i Europa och i kolonierna under 1700-talet. I ett avgörande och blodigt slag utanför staden Québec 1759 besegrade britterna de franska trupperna och år 1763 tvingades Frankrike att överlämna större delen av sin koloni i Kanada till Storbritannien.
Fransmännen, som då utgjorde majoriteten av Kanadas befolkning, fick behålla sitt språk, sin katolska religion och sitt rättssystem enligt Québec-lagen som antogs år 1774. Efter detta började britter att invandra i allt större antal. De bosatte sig främst i Övre Kanada (nuvarande Ontario). Fransmännen kom även i fortsättningen att dominera i Québec.

Fransk-kanadensarnas uppror med krav för ökat självstyre 1837-1838 framkallades av svåra ekonomiska förhållanden och politiskt missnöje. Brittiska styrkor slog ned revolten och de fransktalande kanadensarnas politiska inflytande reducerades.
Banden mellan Storbritanniens olika kolonier i Nordamerika stärktes på grund av sammandrabbningarna mellan brittiska och amerikanska styrkor 1812. År 1867 antogs den så kallade British North America Act av brittiska parlamentet som förenade Övre Kanada (Ontario), Nedre Kanada (Québec), New Brunswick och Nova Scotia till en förbundsstat. British Columbia på Kanadas västkust hade fått status som brittisk koloni redan några år tidigare.
Under åren 1869 till 1873 utökades Kanada ytterligare och kom att omfatta även British Columbia, Manitoba, Prince Edward Island och Northwest Territories, 1905 anslöts Alberta och Saskatchewan.

Det första kanadensiska parlamentet upprättades i Ottawa 1867 och John Alexander MacDonald utsågs till den förste federale premiärministern. Han ledde ett konservativt parti, bildat 1854, vilket dominerade kanadensisk politik under större delen av 1800-talets andra hälft. Partiet utmanades främst av Liberala partiet, bildat 1867, som styrde landet 1896–1911.

En ekonomisk tillväxt i början av 1900-talet skapades genom utvinningen av de rika naturtillgångarna, att prärien odlades upp och en snabb industrialisering i de östra delarna. Under denna period ökade invandringen till Kanada markant

Kanada historia 1926 – 1999

1926

Storbritannien gav Kanada rätt att självständigt bedriva internationella förhandlingar

1931

Fick landet status som helt självständig stat

1935-57

Liberala partiet styrde landet

1949

Den kanadensiska förbundsstaten fullbordades i och med att Newfoundland anslöts sig

1957

PCP vann parlamentsvalet och fick därmed makten

1960-talet

Inleddes den ”Tysta Revolutionen” i Québec. Provinsen var ekonomiskt eftersatt och näringslivet dominerades av engelsktalande. Den liberala provinsregeringen genomförde omfattande reformer för att stärka fransk-kanadensarnas ställning och för att modernisera Québec. Reformerna bidrog till framväxten av en fransktalande medelklass och hjälpte till att stärka självkänslan och nationalismen. För att knyta provinsen närmare federationen drev Trudeau igenom en språklag som gjorde franskan till officiellt språk vid sidan av engelskan

1963

Liberala Partiet tog tillbaka makten

1968

Pierre Elliot Trudeau valdes till premiärminister. Han kritiserar de amerikanska bombningarna i Vietnam

1970-talet

Konflikten mellan fransktalande och engelsktalande i Québec skärptes och extremistgruppen, Fronten för Québecs befrielse (FLQ) bildades. De kidnappade och mördade provinsens arbetsmarknadsminister och utförde flera bombattentat vilket resulterade i att undantagslagar infördes och hundratals personer fängslade i Québec. De hårda metoderna bidrog till att stärka separatisternas ställning

1976

Vann det separatistiska Québecpartiet (PQ) provinsvalet på löftet om att hålla en folkomröstning om självständighet i Québec. PQ ville ha ett politiskt oberoende, men behålla de ekonomiska banden till resten av landet

1980

PQ förlorade omröstningen om självständighet för Québec

1981

Trudeau lyckades komma överens med samtliga provinser, utom Québec, om att ge landet en egen författning. Samtidigt drev han igenom två tillägg till författningen som stöddes av de engelsktalande provinserna, men som avvisades av Québec

1984

Avgick Trudeau som partiledare. På hösten vann de konservativa under ledning av Brian Mulroney, det federala valet. Den nya regeringen privatiserade statliga företag, hindren för utländska investerare togs bort och man började skära i de sociala program som liberalerna hade infört. Även Mulroney ville få en lösning på ”Québec-frågan” men Québec ställde flera krav för att godkänna den nya författningen

1987

Lyckades Mulroney få samtliga provinsledare att acceptera det så kallade Meech Lake-avtalet som gick Québec till mötes. I gengäld lovade Québec att godkänna författningen. Avtalet kritiserades från vissa håll för att ge för stort inflytande till Québec, samtidigt som det inte gav ursprungsbefolkningarna samma skydd som de fransktalande

1990

Meech Lake-avtalet upplöstes när provinsparlamenten i Manitoba och Newfoundland vägrade att godkänna det

1992

Efter misslyckandet med Meech Lake-avtalet kvarstod regeringens problem med separatismen i Québec varför ett nytt avtal förhandlades fram, det så kallade Charlottetown-avtalet. Det godkändes av ledarna för de tre största partierna och samtliga provinsledare. Enligt avtalet skulle Québec få särskild status och ökade befogenheter, även övriga provinser skulle ges ökad makt på den federala regeringens bekostnad. I en folkomröstning under hösten röstades nej till avtalet

1993

I juni blev försvarsminister Kim Campbell premiärminister. I parlamentsvalet i november fick regeringspartiet bara två mandat. Makten övertogs av liberalerna under ledning av Jean Chrétien. Det separatistiska Québecblocket (BQ) blev största oppositionsparti

1994

Sedan Québecpartiet (PQ) hade vunnit provinsvalet i Québec hölls en ny folkomröstning om självständighet. Separatisterna förlorade med knapp marginal. Valdeltagandet var högt och över 60 procent av de fransktalande röstade för en separation

1997

Vid valen i juni vann Liberalerna 155 av de 301 mandaten och kunde därmed åter bilda regering. Det högerpopulistiska Reformpartiet, med bas i västra Kanada, blev största oppositionsparti

1998

Kom samtliga provinser, utom Québec, överens om en deklaration där Québecs unika karaktär erkändes. Det fastställdes att alla författningsändringar som gjordes i fråga om provinsernas befogenheter skulle omfatta samtliga provinser. Senare slog Högsta domstolen fast att ingen provins ensidigt skall kunna lämna federationen utan att detta föregåtts av förhandlingar med regeringen i Ottawa

Kanada historia, modern 2000 – 2019

2000

Vid valet den 27 november fick liberalerna nästan 41 procent av rösterna och 172 av de 308 mandaten. De behöll därmed regeringsmakten

2003

I november avgick Jean Chrétien. Till ny partiledare valdes den förre finansministern Paul Martin. Kort därefter valdes han till premiärminister. Samtidigt gick Progressiva konservativa partiet samman med Kanadensiska alliansen i Konservativa partiet (CPC)

2004

En rapport från den kanadensiska riksrevisionsmyndigheten skapade problem för regeringen då den avslöjade en korruptionsskandal med förgreningar in i Liberala partiet

Vid nyvalet i juni blev Liberalerna största parti med ca 37 procent av rösterna. De förlorade dock sin majoritet i parlamentet

2005

Efter ett gräl om vårdpolitiken drog NDP tillbaka sitt stöd för regeringen och i november förlorade regeringen ett misstroendevotum vilket fick till följd att nyval utlystes till den 23 januari 2006

2006

Nyvalet den 23 januari vanns av Konservativa partiet (CPC) som fick 36 procent av rösterna

Under våren gjorde den nytillsatte premiärministern Stephen Harper sin första utlandsresa som gick till Afghanistan, där Kanada hade soldater stationerade

Regeringen avskaffade det vapenregister som liberalerna infört på 1990-talet

När domaren John Gomery presenterade sin slutrapport om den stora korruptionsskandalen som avslöjats år 2004 rekommenderade han flera åtgärder som skulle öka insynen i regeringens arbete. Dessutom efterlyste han även regler för hur överskott i statsbudgeten skulle få användas

Underhuset godkände under hösten ett förslag från premiärminister Stephen Harper där Québec erkänns som en ”nation inom ett enat Kanada”

2007

Frågor om klimatförändringar fick större plats i debatten under året och i mars lovade regeringen att respektera Kyotoavtalet. I budgeten för 2008/2009 anslog regeringen nya pengar för att motverka klimatförändringarna

2008

Den 14 oktober hölls nyval på grund av regeringens svårigheter att få igenom sina förslag

Valet vanns av Konservativa Partiet som fick 38 % av rösterna, vilket inte räckte till egen majoritet i underhuset. Valdeltagandet var lågt, endast lite drygt 59 % av de valberättigade röstade

2009

I början av året hade den ekonomiska nedgången drabbat Kanada hårt och Liberalerna lovade att på vissa villkor stödja regeringens budget, vilket betydde att Harper slapp en ny misstroendeomröstning

I månadsskiftet augusti/september meddelade den liberale ledaren Ignatieff att hans parti drog tillbaka sitt stöd för den konservativa minoritetsregeringen

Den 1 oktober överlevde regeringen en förtroendeomröstning med hjälp av röster från NDP

I slutet av året beslutade Harper att parlamentet inte skulle öppna på nytt efter julledigheten, utan vara stängt tills den 3 mars då de Olympiska spelen i Vancouver hade avslutats

2010

I april beordrade talmannen i underhuset att regeringen måste lämna ut hemliga dokument till politiker om hur afghanska fångar behandlats, något som premiärminister Harper tidigare vägrat

I juni bröt oroligheter ut i Toronto i samband G 20-ländernas möte. Omkring 900 personer greps

I november beslutade den federala regeringen att ett brittiskt-australiensiskt gruvbolag, BHP, inte skulle få ta över det kanadensiska Potash Corporation med hänvisning till att det inte skulle gagna Kanada

2011

I februari åtalades fyra konservativa parlamentsledamöter för att åt 2006 medvetet ha brutit mot de regler som gäller hur mycket pengar man får ta emot till sin valkampanj

Valet den 2 maj blev en klar seger för Konservativa partiet som hade fått nästan 40 % av rösterna och 167 av de 308 mandaten, och fick därmed egen majoritet i underhuset. Efter valet avgick BQ-ledaren Gilles Duceppe och Liberalernas ledare Michael Ignatieff efter att ha förlorat sina platser i parlamentet

I augusti avled NDP-ledaren Jack Layton och ersattes av Nycole Turmel

I december meddelade miljöminister Peter Kent att Kanada, som första land, drar sig ur Kyotoavtalet, som syftar till att begränsa utsläppen av växthusgaser

2012

I mars utsåg NDP Thomas Mulcair, en politiker från Québec, till ny partiledare. Han blev därmed även landets officiella oppositionsledare

I slutet av året protesterade ursprungsbefolkningen mot nya lagar som enligt dem skulle minska skyddet för miljön på ett sätt som skulle kunna drabba dem hårt, samtidigt som det skulle bli lättare att sälja mark från något av First Nations reservat

Den 10 december inledde Teresa Spence, hövding i Attawapiskat i norra Ontario, en hungerstrejk och sade att hon skulle fortsätta tills hon hade fått löften om att konkreta åtgärder skulle vidtas

2013

Januari

Protesterade ursprungsbefolkningen över sina livsvillkor och de hårda ekonomiska och sociala villkor som råder för dem. Mötet med premiärminister Harper den 11 januari ledde inte till några konstruktiva lösningar. Den 17 januari höll ursprungsbefolkningar en protestdag i minst sex provinser

April

Greps två män i Ontario som anklagade för att ha planerat ett terrorattentat mot ett passagerartåg i Kanada. Enligt polisen hade männen stöd från fraktioner av al-Qaida. Männen bestred anklagelserna och Iran förnekade all inblandning

Valdes Justin Trudeau, son till den förre premiärministern Pierre Trudeau, till ny ledare för Liberala partiet

Juni

Avgick Montreals borgmästare Michael Applebaum efter att han åtalats för korruption. Likande åtal riktas mot ytterligare sex borgmästare eller före detta sådana i Québec

Juli

Inträffade en svår tågolycka i staden Lac-Mégantic i Québec. 47 människor omkom och närmare 40 skadades då ett tåg lastat med råolja körde av rälsen och exploderade

November

Stängdes tre senatorer av misstänkta för att ha begärt stora kostnadsersättningar som de inte haft rätt till, alla tre handplockade av premiärminister Stephen Harper

2014

Mars

Avslutade Kanada sin insats i Afghanistan i och med att de sista kanadensiska soldaterna lämnade landet

Juni

Vann den nya vallagen Fair Elections Act laga kraft. Lagen tillkom för att förhindra valfusk. Kritiker anser att lagen missgynnar ursprungsbefolkningen

Godkände den federala regeringen bygget av en stor rörledning, Northern Gateway, för transport av olja från Alberta till Stillahavskusten. Projektet hade mött motstånd från ursprungsbefolkningarna, miljörörelsen och fackföreningar. Motståndet var som störst i provinsen Columbia

Avvisade Högsta domstolen den federala regeringens planer på att reformera eller avskaffa senaten

Ledde provinsvalet i Québec till maktskifte när Liberalerna vann valet och fick 41 % nt av rösterna mot 25 p% för partiet PQ

Juli

Införde Kanada nya sanktioner efter att ett malaysiskt passagerarplan skjutits ned över rebelldominerat område i östra Ukraina den 17 juli. Sanktionerna riktade sig bland annat mot tio ryska storföretag, däribland flera banker. Även de ukrainska rebellrepublikerna och deras ledare omfattades av sanktionerna

Augusti

Skärpte Kanada sanktionerna mot Ryssland efter nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet i Ukraina. De nya sanktionerna kom att omfatta närmare 100 personer i Ryssland och Ukraina genom ekonomiska sanktioner och inreseförbud i Kanada. Därtill bojkottades en rad banker och andra företag. Ryssland införde i sin tur ett totalt stopp för import av mat från väst

September

Vann det Liberala partiet provinsvalet i New Brunswick

Oktober

Sköts ytterligare en soldat ihjäl, denna gång i huvudstaden Ottawa. Även han sköts senare ihjäl av polis. Enligt premiärministern var mannen en terrorist och hade fråntagits sitt kanadensiska medborgarskap efter att visat sympatier med militanta islamiströrelser

Dödades en soldat och en annan skadas i Montreal-förorten Saint-Jean-sur-Richelieu i Québec efter att de blev påkörda av en franskkanadensisk man som konverterat till islam. Han sköts senare ihjäl av polis

Enades Kanada och EU om ett nytt frihandelsavtal, CETA

Röstade Underhuset för att Kanada skulle delta i den internationella insatsen mot islamistgruppen Islamiska staten (IS) i Irak. Kanada skulle bland annat delta i flygräderna med sex stridsplan, två övervakningsplan och skicka 600 man till regionen

2015

Januari

Drogs kanadensiska soldater in i markstrider i Irak vilket var första gången västerländska trupper var inblandade i markstrider i bekämpandet av IS

Februari

Lade USA:s president Barack Obama in sitt veto mot rörledningen Keystone XL, som skulle frakta olja från Alberta till USA. Obamas veto innebar att arbetet inte skulle få fortsätta innan amerikanska utrikesdepartementet hade granskat projektet då oljeledningen skulle gå över en landsgräns

Beslutade Högsta domstolen att vuxna personer som lider av en obotlig sjukdom och riskerar utdraget och plågsamt lidande ska ha rätt till dödshjälp. Flera religiösa grupper motsatte sig dödshjälp och var kritiska till domstolen utslag

Mars

Beslutade den kanadensiska regeringen att utöka sin operation mot Islamiska staten (IS) till att även omfatta Syrien

Maj

Beslutade domstol ålägger att tobaksbolag skulle betala skadestånd på över 15 miljarder kanadensiska dollar till två grupper som representerar rökare i Québec

Godkände Underhuseten den nya antiterrorlagen C51

Vann NDP provinsvalet i Alberta vilket ledde till att PCP förlorade regeringsmakten efter att ha styrt provinsen i 44 år

Vann Liberala partiet provinsvalet i Prince Edward Island

Juni

Genomfördes en cyberattack mot flera av regeringens hemsidor av Hackarnätverket Anonymous som protest mot den nya antiterrorlagen C51 som de ansåg strida mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Oktober

Liberala Partiet vann parlamentsvalet. De fick nästan 40 % av rösterna och fick därmed 184 mandat. Konservativa partiet fick knappt 32 % och 99 mandat. NDP nästan 20 % och 44 mandat, BQ fick knappt 5 % och 10 mandat. Gröna partiet fick 3,4 % och ett mandat. Valdeltagandet uppgick till 68 % Premiärminister Harper avgick på grund av valresultat

November

Vann Liberalerna provinsvalet i Newfoundland och Labrador, där Progressiva konservativa Partiet (PCP) styrt i tolv år

Sade USA:s president Obama ett slutgiltigt nej till oljeledningen Keystone XL vilket betydde att den inte skulle byggas under hans mandatperiod. Premiärminister Trudeau var positiv till projektet, men att flera vetenskapliga utredningar skulle göras om hur oljeledningarna påverkar miljön

Förberedde sig Kanada för att ta emot 25 000 syriska flyktingar från Turkiet, Libanon och Jordanien som skall ske successivt. 10 000 ska tas emot fram till slutet av året. Mottagandet av 10 000 av flyktingarna bekostades med privata pengar. Kanada bara ska ta emot familjer, särskilt utsatta kvinnor och homosexuella män. De som ska väljas ska antingen vara registrerade av UNHCR eller den turkiska regeringen. Säkerhets- och hälsokontroller ska göras innan flyktingarna flygs till Kanada

4 november Tillträdde Justin Trudeau som ny premiärminister och bildade ny regering

2016

Februari

Upphörde Kanada med sina flygbombningar av de områden som kontrollerades av den Islamiska staten i Irak och Syrien. ”Kanada kommer istället att satsa mer på humanitärt stöd och att träna kurdiska militära styrkor.”

Mars

Gjorde premiärministern Justin Trudeau ett officiellt besök i USA och träffade USA:s president Obama

April

Avrättade islamistgruppen Abu Sayyaf en kanadensisk man, John Ridsdel, som tillsammans med tre andra, kidnappades av gruppen från en turistanläggning nära staden Davao år 2015

Skrev premiärminister Trudeau under Parisavtalet om klimatet. Den kanadensiska regeringen har lovat att fram till 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 30 % jämfört med 2005 års nivå

Vann Progressiva konservatova partiet (PCP) provinsvalet i Manitoba

Vann det konservativa Saskatchewanpartiet provinsvalet i Saskatchewan. Det var det tredje provinsvalet i följd som partiet vann

Maj

17 maj Ledde en omfattande skogsbrand till att cirka 80 000 människor tvingades lämna sina hem i staden Fort McMurray i provinsen Alberta

Över 2 000 bostäder förstördes av branden som bröt ut den 3 maj

Beslutade den kanadensiska regeringen, efter nio års betänketid, att anta FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter och sade att dess principer ska skrivas in i författningen

Juni

Antog senaten ett lagförslag att sjukvårdspersonal i Kanada ska kunna hjälpa svårt sjuka människor att dö. Dödshjälp kan dock bara ges till människor som är nära att avlida på naturlig väg

Avsatte regeringen 70 miljoner kanadensiska dollar för att förbättra hälsoläget och förhindra självmord bland ursprungsbefolkningarna som en följd av flera dödsfall genom självmord och överdoser bland ungdomar i Attawapiskat i norra Ontario

Avrättade den islamistiska rebellrörelsen Abu Sayyaf kanadensaren Robert Hall som kidnappades av dem i september 2015. I april hade en annan kanadensisk man också avrättats av Abu Sayyaf

Augusti

Bad staden Ottawa indiangruppen sayisi dene i Manitoba om ursäkt efter att den federala regeringen tvångsförflyttat 250 stammedlemmar år 1956 med hänvisning till att de skjutit för många renar. Löften om hjälp med bostäder, mat och annat infriades inte utan de tvångsförflyttade fick leva i armod. Nu lovade regeringen ekonomiskt stöd till gruppen på nästan 34 miljoner kanadensiska dollar

September

Sade regeringen ja till byggnation av den omstridda naturgasledningen Pacific North West, i norra British Colombia

Oktober

Undertecknades handelsavtalet Ceta mellan Kanada och EU

November

Meddelade premiärminister Trudeau meddelar att den federala regeringen skulle ge klartecken för två stora oljeledningar, den kontroversiella Trans Mountain pipeline, från Alberta via British Columbia, och Line 3, från Alberta till Wisconsin i USA. Oljeledningen Northern Gateway fick nej av hänsyn till ursprungsbefolkningen

Fick premiärminister Trudeaus hyllning till Fidel Castro, efter den kubanske ledarens död i slutet av månaden, stark kritik från såväl konservativa kretsar inom landet som från USA

Vann Liberala Partiet provinsvalet i Yukon vilket ledde till att Yukonpartiet förlorade makten efter 14 års regeringstid

2017

Januari

Sköts sex personer ihjäl och åtta skadas i ett attentat mot en moské i Québec City

Februari

Röstade EU-parlamentet ja till handelsavtalet Cefta vilket ger Kanada ett fördelaktigt avtal med EU

Besökte premiärminister Justin Trudeau USA och träffade den amerikanske presidenten Donald Trump

Mars

Kritiserades premiärminister Trudeau efter avslöjanden om att hans familjesemester till miljardären Aga Khans privata ö i Bahamas under julhelgen ska ha kostat skattebetalarna motsvarande 127 000 kanadensiska dollar

April

Uppgav Vita huset att USA kommit överens med Kanada och Mexiko om att omförhandla handelsavtalet Nafta

Maj

Besökte premiärminister Trudeau Vatikanen där han framförde en begäran till påven om en ursäkt från katolska kyrkan för de övergrepp som barn från urfolken utsattes för i kanadensiska internatskolor under en hundraårsperiod från 1880-talet

Vann Liberala partiet provinsvalet i British Columbia och fick därmed 43 av delstatsparlamentets 87 mandat. NDP fick 41 mandat och Gröna partiet fick 3 mandat

Juni

Förlorade den liberala provinsregeringen i British Columbia ett misstroendevotum med knapp marginal. John Horgan från NDP fick i uppdrag att bilda en ny regering

Augusti

En stor grupp haitier sökte sig från USA till Kanada då det fanns risk för att de skulle utvisas från USA. Haitierna utvisning efter risk för utvisning. Omkring 60 000 haitier erbjöds tillfälligt skydd i USA efter jordbävningen i Haiti år 2010. Deras uppehållstillstånd löpte ut i januari 2018. USA aviserade en restriktivare linje för att låta dem stanna kvar i landet

Inleddes omförhandlingarna om nya villkor för Nafta-samarbetet mellan Kanada, USA och Mexiko

Oktober

Antog provinsparlamentet i Québec en ny lag om “religiös neutralitet” vilket innebar att det blev förbjudet för alla som arbetar inom den offentliga sektorn i Québec, eller som nyttjar dess tjänster, att täcka sina ansikten. Dock blev det möjligt för, till exempel kvinnor som bär heltäckande slöja att ansöka om undantag. Det blev också förbjudet att undervisa om en religion i förskolor som får offentliga medel. Lagen kritiseras från olika håll

Tillträdde den före detta astronauten Julie Payette som Kanadas nya generalguvernör. Hennes viktiga frågor var försoning med landets urbefolkningar, frågor kring vetenskap, klimat, fattigdom och samarbete

Misstänktes en 30-årig flykting från Somalia för att ha knivhuggit en polisman och kört på fyra fotgängare i staden Edmonton i Alberta. EI hans bil fanns en IS-flagga. Inget av offren fick livshotande skador

November

Bad premiärminister Justin Trudeua i ett tal i underhuset landets hbtq-personer om ursäkt för den diskriminering de utsatts för av den kanadensiska staten genom åren

Bad premiärminister Trudeau landets ursprungsbefolkningar ( First Nations), i Newfoundland och Labrador om ursäkt för de övergrepp som begicks i de fem internatskolor som drevs av kristna organisationer i provinsen under åren 1949 till 1979. Han sade vidare att ord inte är tillräckligt för att hela de sår som eleverna fått under sin tid på skolorna

Besökte premiärminister Trudeau Filippinerna i samband med ett toppmöte inom Asean och uppgav att han diskuterat frågor kring mänskliga rättigheter med den filippinske presidenten Rodrigo Duterte. President Duterte ansåg Trudeaus inlägg som en personlig förolämpning

December

Utvisade Kanada Venezuelas två högsta diplomater som svar på att Venezuela skickat hem Kanadas chargé d’affaires. Venezuela anklagade Kanada för att ha blandat sig i Venezuelas inre angelägenheter” när Kanada kritiserade Venezuelas president Maduro och den venezolanska regeringen för korruption och för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter

Konstaterades att premiärminister Trudeau bröt mot landets etiklag när ha lät sig och sin familj bjudas på en lyxsemester till miljardären Aga Khans privata ö i Västindien. Brott mot etiklagen medför dock inget straff

2018

Januari

Anmälde Kanada USA till WTO, Världshandelsorganisationen, för att få prövat om USA bröt mot handelsregler

Februari

Besökte premiärminister Trudeau med familj Indien där han fick vänta flera dagar innan Indiens premiärminister tog emot honom, antagligen för att den kanadensiska regeringen hade kontakt med sikhiska separatister i Kanada

Mars

Fastställde miljökommissionen aatt Kanada inte kommer att klara sina klimatmål till år 2020, utsläppen av växthusgaser kommer att vara omkring 20 % högre än planerat

Utvisade Kanada fyra ryska diplomat och nekade tre andra inresetillstånd till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av månaden. Ryssland pekas ut som ansvariga. Ett tjugotal andra länder gjorde samma sak, sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater. I slutet av mars utvisade Ryssland fyra kanadensiska diplomater

Bad premiärminister Justin Trudeau om ursäkt för brittiska myndigheters hängning av sex män från tsilhqot’in-folket, ursprungsbefolkning, i det som nu är British Columbia år 1864

Beslutade regeringen att Kanada skulle skicka trupper och helikoptrar till FN-insatsen i Mali, 200 kanadensiska soldaterna skulle stationeras där under en tolvmånadersperiod. Detta var första gången sedan 1994 som Kanada deltog i en FN-operation i Afrika

Undertecknade Kanada, tillsammans med tio andra länder, frihandelsavtalet CPTPP gällande Stillahavsområdet. Ett nytt avtal var nödvändigt så USA dragit sig ur det tidigare frihandelsavtalet TPP

April

Dödades 10 personer och flera skadades svårt när en man i en hyrd skåpbil kör på fotgängare längs en huvudgata i norra Toronto

Gav premiärminister Trudeau sitt stöd för USA:s, Storbritanniens och Frankrikes bombningar av anläggningar i närheten av Damaskus och Homs i Syrien där, enligt uppgift, den syriska regimen tillverkar kemiska vapen

Maj

Stoppade regeringen det kinesiska bolaget CCC International från att köpa det Toronto-baserade byggföretaget Aecon, med hänvisning till den nationella säkerheten

Utlöste två män en hemmagjord bomb på en indisk restaurang i Mississauga, Kanadas sjätte största stad. 15 personer skadades

Bildades fyra nya nationalparker, Kazan, Richardson, Dillon River och Birch River, i provinsen Alberta. Tillsammans med Wood Buffalo National Park utgör de världens största naturskyddsområde för barrskog. Området är omkring 6,7 miljoner hektar stort

Juni

Anlände de första kanadensiska soldaterna i Mali som skall ingå i FN:s fredsbevarande styrkor

Legaliserades användandet av marijuana för vardagsbruk genom en ny lag. Kanada blev därmed det andra landet i världen att tillåta detta

Vann PCP, Progressiva konservativa partiet, provinsvalet i Ontario och fick nästan 41 % av rösterna och 76 av de 124 platserna i provinsparlamentet. Liberala Partiet, som styrt delstaten sedan 2003, fick endast 19 % av rösterna

Införde USA tullavgifter på kanadensiskt stål och aluminium. USA:s president Donald Trump anger nationell säkerhet som skäl

Juli

Dödades två personer och sju skadades av en gärningsman i Toronto. Mannen sköts ihjäl av polisen i samband med attacken

Införde Kanada tullavgifter på stål och aluminium från USA som svar på de amerikanska avgifterna som infördes i juni. Även vissa andra amerikanska varor fick nya tullavgifter

Augusti

Utlyste provinsregeringen i British Columbia ett 14 dagar långt kristillstånd då 560 skogsbränder rasade i provinsen. Minst 3 000 människor evakuerades från sina hem

September

Anslöt sig Kanada till det nya frihandelsavtal som USA och Mexiko tidigare förhandlat fram och som ersatte det tidigare Nafta-avtalet mellan de tre länderna

Röstade Underhuset för att frånta den myanmariska ledaren Aung San Suu Kyi det kanadensiska medborgarskap hon belönades med 2007 för sitt arbete för demokrati

Möttes alla världens kvinnliga utrikesministrar i Montréal för att diskutera frågor om kvinnor inom politiken och i andra ledande roller, hur man ska stärka demokratin, främja fred och säkerhet och förhindra genusbaserat våld

Oktober

Lanserade regeringen en ny koldioxidskatt för de territorier och provinser som inte skrev under det nya nationella ramverket för klimatet, Saskatchewan, Manitoba, Ontario, New Brunswick, Yukon och Nunavut vilket innebar att de måste betala 20 kanadensiska dollar för varje ton växthusgaser som man släpper ut. Avgiften ska sedan öka med 10 kanadensiska dollar om året, fram till år 2022, då den ska ha nått 50 dollar. Tanken var att ska incitament för att minska utsläppen från fossila bränslen

Fastslog Högsta domstolen att parlamentet inte i förhand behöver rådgöra med ursprungsbefolkningarna innan de lägger fram lagförslag som påverkar deras rättigheter

Vann partiet Koalition för Québecs framtid (CAQ) provinsvalet i Québec. De fick drygt 37 % av rösterna och 74 av provinsregeringens 125 mandat. CAQ, är ett högerinriktat borgerligt parti som bildades 2011. Partiet vill sänka skatterna och förespråkar att Québec ska fortsätta att vara en del av Kanada

November

Införde Kanada sanktioner mot 17 saudier som misstänktes för inblandning i mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi i Turkiet i början av oktober

Röstade drygt 56 % av invånarna i Calgary nej till att staden skulle arrangera olympiska spel år 2026

2019

Januari

Erkände Kanada officiellt Juan Guaidó som Venezuelas president, efter att president Nicolás Maduro avvisat det ultimatum som ställts om att utlysa nyval

Dömdes kanadensaren Robert Schellenberg till döden av en kinesisk domstol. Han greps 2014 för inblandning i narkotikasmuggling

Ogiltigförklarade Högsta domstolen lagen som förvägrade kanadensare som varit bosatta utomlands i mer än fem år att inte få rösta i kanadensiska val. Lagen infördes 1993

Fick Rahaf Mohammed al-Qunun, en saudisk kvinna som flytt från sin familj, politisk asyl i Kanada. Hon blev känd över hela världen efter ett upprop att rädda henne i sociala medier som räddade henne från utlämning till Saudiarabien från Thailand

Februari

Lämnade Jody Wilson-Raybould in sin avskedsansökan. Hon blev 2015 landets första justitieminister från ursprungsbefolkningen. Hennes avgång innebär en prestigeförlust för premiärminister Trudeau som gjort en stor sak av att ha en regering som speglar landets mångfald

Beslutade Kanadas etik-kommissionär Mario Dion att utreda om premiärministerns kansli på ett otillbörligt sätt blandat sig i ett rättsfall där verkstadsföretaget SNC-Lavalin anklagas för att ha gjort sig skyldigt till mutbrott och korruption i samband med affärer med Libyen under Muammar Gaddafis tid vid makten

Dömdes Alexandre Bissonnette, som låg bakom dödsskjutningarna i en moské i Québec City 2017, till livstids fängelse. Han kan tidigast begära villkorlig frigivning när han suttit i fängelse i 40 år

Mars

Lade Liberalerna ned justitieutskottets utredning av SNC-Lavalin-affären, och sade ärendet i fortsättningen skulle hanteras av etikkommissionären. Oppositionen kritiserade beslutet

Bad premiärminister Trudeau om ursäkt för de övergrepp som inuiter som smittades av tuberkulos utsatts för under 1940-, 1950- och 1960-talen. De skildes från sina familjer och skickades för vård i södra Kanada, där de kunde vistas i flera decennier utan att deras släktingar fick veta vad som hade hänt dem

Förnekade premiärminister Justin Trudeau att det ligger något i anklagelserna om att hans kansli försökt påverka om det ska bli en rättsprocess mot det korruptionsanklagade bolaget SNC-Lavalin

Avgick budgetminister Jane Philpott, hon är också ordförande i regeringens särskilda skatteråd, på grund av hur regeringen hanterat korruptionsaffären kring SNC-Lavalin

April

Vann Progressiva konservativa partiet (PCP) provinsvalet i Prince Edward Island och fick nästan 37 % av rösterna. Gröna partiet blev näst störst och fick omkring 31 % av rösterna. Tredje största parti blev Liberalerna som fick nästan 30 % av rösterna

Vann det borgerliga Förenade konservativa partiet (UCP) provinsvalet i Alberta. De fick omkring 55 % av rösterna och 62 av de 87 mandaten i provinsregeringen

Införde Kanada nya sanktioner mot Venezuela riktade mot 43 personer i Nicolás Maduros regering

Uteslöt premiärminister Trudeau Jody Wilson-Raybould och Jane Philpott från Liberala partiet med hänvisning till att förtroende för dem saknas

Fyra provinser, Ontario, Manitoba, New Brunswick och Saskatchewan, ålades att betala en klimatskatt på 20 kanadensiska dollar per ton växthusgas som man släpper ut

Visade en regeringsrapport att klimatförändringarna i Kanada sker dubbelt så fort som genomsnittet för världen. Sedan 1948 har genomsnittstemperaturen stigit med 1,7 grader i hela landet, men ännu mer i de nordliga delarna av landet, i prärieprovinserna och norra British Columbia. I norra Kanada har temperaturen i genomsnitt stigit med 2,3 %

Maj

Meddelade USA att man drar tillbaka tullavgifterna på kanadensiskt och mexikanskt aluminium och stål som infördes våren 2018

Greps två kanadensiska män, Michael Kovrig och Michael Spavor, som arresterades i Kina i slutet av 2018 formellt av kinesiska myndigheter. De anklagades för att hota Kinas nationella säkerhet

Juni

Var Kanada det av världens länder som tog emot flest kvotflyktingar 2018, drygt 28 000 enligt n sammanställning från UNHCR. Samma år sökte 55 400 människor asyl i Kanada

Godkände regeringen Trans Mountain Expansion-projektet, en rörledning som ska transportera olja från Edmonton i Alberta till Vancouver-området i British Columbia

Antog provinsparlamentet i Québec en lag som förbjuder en del offentliganställda , lärare, offentliganställda jurister, domare och poliser, att bära religiösa symboler under arbetstid

Förbjöd Kanada alla skadliga engångsartiklar av plast från och med år 2021 med syftet att förhindra att plastavfall hamnar i havet

I en 1 200 sidor lång rapport slogs fast att de tusentals kvinnor och flickor ur Kanadas ursprungsbefolkningar som sedan 1973 har mördats eller försvunnit har utsatts för ett folkmord

Augusti

Kritiserades premiärminister Justin Trudeau av parlamentets etikgranskare för sitt agerande i en skandal som kommit att kallas SNC-Lavalin-affären. Trudeau försökte enligt etikkommissionären påverka utredningen av ett industriföretag som anklagades för mutbrott i Libyen

September

Deltog omkring 500 000 kanadensare i en manifestation för klimatet i Montréal vilket gjorde den till den största manifestationen i stadens historia. En av talarna var Greta Thunberg

Vann Progressiva konservativa partiet (PCP) provinsvalet i Manitoba och fick därmed behålla makten. De fick drygt 47 % av rösterna och 36 av de 57 platserna i provinsparlamentet

Oktober

Vann Liberala partiet en knapp seger i parlamentsvalet. Premiärminister Trudeau kunde därmed sitta kvar, men fick leda en minoritetsregering. Liberalerna fick lite drygt 33 % av rösterna och 157 av de 338 mandaten. Liberalerna förlorade samtliga mandat o provinserna Alberta och h Saskatchewan. Konservativa partiet fick drygt 34 % av rösterna och 121 mandat. Det vänsterorienterade Nya demokratiska partiet (NDP) fick nästan 16 % av rösterna och 24 mandat

November

Blev British Columbia första provinsen i Kanada att godkänna FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter

Presenterade premiärminister Justin Trudeau sin nya regering, utrikesminister Chrystia Freeland fick även posten som vice premiärminister

December

Erkände SNC-Lavalin, det kanadensiska verkstads- och byggföretaget, att ha betalat mutor i ett fall till Muammar Gaddafis libyska regim mellan åren 2001 och 2011 vilket gav dem miljonböter

Avgick den konservativa ledaren Andrew Scheer efter en period av intern kritik efter parlamentsvalet. I samband med hans avgång avslöjades att han låtit sitt parti betala en del av hans barns avgifter i en privatskola

Visade en ny rapport från federala hälsomyndigheter att nästan 14 000 kanadensare sedan 2016 avlidit på grund av överdoser av opioider och 17 000 tvingats söka sjukhusvård efter att ha förgiftats

Undertecknade Kanada, Mexiko och USA en ny version av det frihandelsavtal som skulle ersätta Nafta-avtalet från 1994

2020

Januari

8:e Omkom 57 kanadensiska medborgare och 29 personer med permanenta uppehållstillstånd i Kanada när ett ukrainskt passagerarplan sköts ned med en luftvärnsrobot i Teheran. Iran förnekade först nedskjutningen men erkände att de skjutit ned planet av misstag den 11:e januari

19:e Utlystes undantagstillstånd i delar av Newfoundland efter ett kraftigt snöoväder. På ett knappt dygn föll 76 centimeter snö i provinshuvudstaden St John

Februari

Under i stort sett hela februari pågick olika protestaktioner, eller till stöd för dem, av ursprungsbefolkningen wet’suwet’en i British Columbia, som försökte stoppa bygget av en gasledning över deras traditionella marker. Järnvägstrafiken och hamnar blockerades. Polisaktioner sattes in mot de protesterande

27:e Startade samtal mellan den federala regeringen och ledare för ursprungsfolket för wet’suwet’en om en gasledning genom deras område

Mars

1:a Hade en preliminär överenskommelse träffats mellan regeringen och ledare från ursprungsfolket wet’suwet’en om den omtvistade gasledningen och tidigare tvister kring markrättigheter

13:e Godkände parlamentet, USMCA, det nya frihandelsavtalet mellan USA och Mexiko
Finansminister Bill Morneau aviserade ett stödpaket på 10 miljarder kanadensiska dollar som ska användas för krediter till framför allt små- och medelstora företag på grund av coronapandemin

13:e Började provinser införa olika restriktioner på grund av coronapandemin. Premiärminister Justin Trudeau tvingades i karantän då hans hustru Sophie smittats av coronaviruset. 117 människor bekräftades nu vara smittade av covid19 och en person hade avlidit av sjukdomen

15:e Avrådde den federala regeringen från alla utlandsresor för att begränsa spridningen av coronaviruset. Alla kanadensare som befann sig utomlands rekommenderades att återvända hem. Kanada hade nu fler än 300 bekräftat smittade av covid-19

16:e Stängde Kanada sina gränser för de flesta utlänningar, med undantag av amerikaner. Kanada hade nu fler än 400 bekräftat smittade av covid19

17:e Infördes hälsonödläge i provinserna vilket innebar att hårdare restriktioner infördes för att stoppa spridningen av coronaviruset

18:e Presenterade premiärminister Justin Trudeau ett ekonomiskt paket på 27 miljarder dollar som stöd till företag och löntagare under det pågående coronapandemin

18:e Aviserade regeringen ett stödpaket på 305 miljoner kanadensiska dollar till landets ursprungsbefolkningar för åtgärder som skulle minska spridningen av covid19

18:e Kom Kanada och USA överens om att tillfälligt stänga gränsen mellan länderna på grund av coronapandemin

23:e Drog Kanada, som första land, tillbaka sitt deltagande i sommarolympiaden 2020 i Tokyo

25:e Införde Kanada obligatorisk karantän i 14 dagar för alla resenärer som återvände hem från utlandet i syfte att minska spridningen av covid-19. Den som bröt mot reglerna riskerade böter på upp till en miljon kanadensiska dollar eller upp till tre års fängelse

28:e Infördes nya, hårdare restriktioner för tåg- och flygresor. Mer än 5 100 personer hade nu bekräftats smittade av covid19 och 55 hade avlidit i sjukdomen

31:a Beslutade regeringen att investera 2 miljarder kanadensiska dollar på ny sjukvårdsutrustning. I landet var nu 8 500 personer smittade av covid-19 och 100 hade avlidit i sjukdomen

April

6:e Meddelade regeringen att man gör undantag från reseförbudet för cirka 60 000 migrantarbetare som tillfälligt behövdes i jordbruket. De som kommer till Kanada måste dock sitta två veckor i karantän innan de kan börja arbeta. Kanada hade nu fler än 15 500 bekräftat smittade av covid19 och fler än 300 hade avlidit i sjukdomen

27:e Som första provins i Kanada började New Brunswick lätta på de restriktioner som införts på grund av coronapandemin. Kanada hade nu fler än 28 000 bekräftat smittade av covid19 och drygt 1 000 personer hade avlidit i sjukdomen

Maj

2:a Införde Kanada förbud av användandet av halvautomatiska vapen, omkring 1 500 olika modeller berördes. För dem som hade licens på sådana vapen infördes en tvåårig amnesti för att ge ägarna en möjlighet att anpassa vapnen till de nya reglerna

12:e Kanada hade nu fler än 5 000 bekräftat avlidna av covid-19, majoriteten av dessa var äldre personer som bodde på vårdhem i framför allt Québec och Ontario

Juni

4:e Kanada hade nu nästan 94 000 bekräftat smittade av covid19 och nära 7 500 avlidna i sjukdomen. 82 % av dödsfallen har ägt rum på vårdhem. Hårdast drabbade provinser var Ontario och Quebec

18:e Hade nu omkring 8 300 personer avlidit i covid19. En utredning varför mer än hälften av de avlidna är personer som bott på äldreboende i provinsen Quebec kommer att inledas i januari 2021

Juli

1:a Trädde det nya handelsavtalet, USMCA, mellan USA, Mexiko och Kanada i kraft. USMCA ersatte Nafta-avtalet från 1994

9:e Inledde Kanadas federala etikkommissionär ännu en utredning av premiärminister Justin Trudeau. Nu för ett statligt kontrakt som i juni gått till organisationen WE Charity. Trudeau deltog själv i beslutet trots att flera medlemmar av hans familj fått betalt för att föreläsa för organisationen

Augusti

7:e Arbetslösheten steg kraftigt efter att coronapandemin drabbat landet, innan pandemin låg den på 5.6 % nu på 11 %

17:e Avgick finansminister Bill Morneau, frivilligt enligt honom själv. Han förekommer dock i samma utredning som premiärminister Trudeau för sina kontakter med välgörenhetsorganisationen WE Charity. Han betalade också tillbaka reseersättning på 41 000 kanadensiska dollar som han och hans familj har fått av WE Charity

18:e Tillträdde Chrystia Freeland posten som finansminister och blev därmed den första kvinnan på posten

20:e Förlängde regeringen krisstödet till de människor som förlorat sina arbeten på grund av coronapandemin

September

6:e Bötfälldes de första två kanadensare för vägran att bära munskydd under sina flygningar, böterna blev 1 000 kanadensiska dollar vardera. Kanada hade nu nästan 132 000 bekräftat smittade av covid19 och 9 000 personer hade avlidit i sjukdomen

14:e Vann det Progressiva konservativa partiet (PCP) delstatsvalet i New Brunswick och fick därmed behålla makten. PCP fick drygt 39 % av rösterna. Näst största parti blev Liberalerna som fick drygt 34 % av rösterna och tredje största parti blev Gröna Partiet som fick drygt 15 % av rösterna

29:e Införde Kanada, tillsammans med Storbritannien, sanktioner mot president Aleksandr Lukasjenko, dennes son och flera andra högt uppsatta personer i Belarus för brott mot mänskliga rättigheter

Oktober

3:e Protesterade tusentals personer i Montréal för att protestera mot rasism mot Kanadas urbefolkningar

20:e Kanada hade nu haft omkring 200 000 smittade av covid-19, och nära 10 000 människor hade avlidit i sjukdomen. 80 % av de smittade och 90 % av de avlidna i covid19 har funnits i provinserna Ontario och Québec

24:e Vid provinsvalet i British Columbia fick, enligt preliminärt resultat, det socialdemokratiska partiet NDP 55 av de 87 platserna i delstatsparlamentet, Liberalerna fick 29 mandat och Gröna partiet 3 mandat

26:e Behöll Saskatchewanpartiet (SaskParty) makten i provinsen Saskatchewan genom att få 50 av de 61 mandaten i delstatsparlamentet. De resterande 11 mandaten gick till socialdemokratiska NDP

November

13:e Kanada hade nu omkring 285 000 bekräftat smittade av covid19 och nästan 11 000 personer hade avlidit i sjukdomen. Premiärminister Justin Trudeau uppmanade alla invånare att anstränga sig mer för att minska smittspridningen

20:e Presenterade den kanadensiska regeringen ett lagförslag som ska göra det möjligt för Kanada att vara koldioxidneutralt från år 2050

21:a Beslutades att Toronto med förstäder skulle stängas ned i 28 dagar från den 23 november med syfte att bekämpa den pågående coronapandemin. Kanade hade nu över 317 000 smittade av covid19 och fler än 11 200 människor hade avlidit i sjukdomen

26:e Fick Alexandre Bissonnette, som låg bakom dödsskjutningarna i en moské i Québec City 2017, sitt straff sänkt av appellationsdomstolen i Québec. Han kan nu friges villkorligt efter 25 år i fängelse, istället för 40 år som i den tidigare domen från februari 2019

30:e Aviserade regeringen ett rekordstort stimulanspaket, 70 – 100 miljarder kanadensiska dollar under tre år, för att få igång ekonomin efter coronapandemin. Stimulanspaketet är det största någonsin i Kanada. Antalet bekräftat smittade i covid19 var nu cirka 376 000 och antalet avlidna i sjukdomen var drygt 12 000

December

4:e Antalet smittade av covid19 ökade snabbt i Kanada och totalt fanns nu över 400 000 smittade personer, nästan 13 000 hade hittills avlidit i sjukdomen

21:a Togs beslut om att åter stänga ned provinsen Ontario, Kanadas folkrikaste provins, från och med den 26 december efter att smittspridningen av covid19 än en gång ökat snabbt, stängningen gällde 28 dagar i provinsens södra del och 14 dagar i den norra delen. Antalet avlidna personer i covid19 i Kanada var nu uppe i drygt 14 000

Kanada flora och fauna

Kanada har ett rikt djurliv som är lätt att komma i kontakt med. I och med att landet är så glest befolkat kommer man snabbt ut i vildmarksområden där man kan få se bäver, piggsvin, vitsvansad hjort, caribou (ren), elk (vapitihjort), moose (älg), tjockhornsfår, mountain goat (snöget), varg, puma, grizzlybjörn, svartbjörn och bisonoxar. Bison, bufflar, tror man fanns i över 70 miljoner exemplar i Nordamerika innan kolonisationen. Efter år av av ”jakt” som kolonisatörerna ägnade sig åt, ofta från tåg, då man dödade dessa ståtliga djur enbart för nöjes skull och lät kropparna ligga kvar och ruttna, var dessa stark utrotningshotade.

Även marina däggdjur som valar och späckhuggare är vanligt förekommande utefter kusterna.

För ornitologerna är Kanada intressant att besöka då man registrerat 462 olika fågelarter inom landets gränser. Kanadas nationalfågel är den vackra lommen.

Landets yta täcks nästan till hälften av skog i vilka ungefär 2/3 av de uppskattningsvis 140 000 registrerade växterna, djuren, fåglarna och microorganismerna lever.

För att värna skyddsvärda områden med speciell natur och ett artrikt växt- och djurliv har man grundat flera nationalparker eller provinsiella parker som är tillgängliga för allmänheten. Banff National Park är landets äldsta som grundades redan år 1885.

Flera av nationalparkerna är upptagna på UNESCO:s lista över världsnaturarv

Kanada geografi

Kanada är till ytan, 9 984 670 kvadratkilometer (ungefär 22 gånger större än Sverige), världens näst största land. Bara Ryssland är större. Avstånden blir därmed stora, från landets nordligaste punkt i Norra Ishavet till gränsen mot USA i söder är det omkring 4 000 kilometer och från provinsen Newfoundland and Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 5 400 kilometer

Kanadas kustlinje på 202 080 kilometer är världens längsta. Längden motsvarar ungefär halva sträckan från jorden till månen!

Kustbergen och Klippiga bergen, som löper parallellt i nord-sydlig riktning, dominerar Västkusten. Ett trettiotal bergstoppar når höjder på över 3 000 meter över havet och Mount Logan i Yukon är landets högsta berg, 5 959 m ö h. Fjordar och tusentals öar präglar kustlandskapet. Öster om Klippiga Bergen och Manitobaslätten breder ett prärielandskap ut sig

I Kanada finns världens äldsta berggrund, den kanadensiska skölden, på den finns ett sjörikt slätt- och platålandskap som utgör hälften av landets yta. Den kanadensiska skölden omringar Hudson Bay och sträcker sig västerut till Stora Björnsjön. Nordväst därom ligger de arktiska öarna och längst i norr ligger Ellesmereön med berg som når 3 000 meters höjd

I östra delen av landet finns ännu ett högland, den appalachiska regionen, med runda låga berg. Detta högland omfattar östra Québec, New Brunswick, Nova Scotia och Newfoundland. Landskapet i södra Québec och Ontario präglas av St Lawrenceflodens lågland och de Stora sjöarna

Drygt 25 % av landets yta täcks av skog, främst barrskog, vilket motsvarar nästan 9 % av världens skogsområden. Skogarna ägs till mer än 90 % av staten eller provinserna

I Kanada finns omkring två miljoner sjöar vilket utgör cirka hälften av världens sötvattensjöar

Kanada är uppdelat i provinser och territorier

De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Québec och Saskatchewan

De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon

Kanada huvudstad: Ottowa, 1 378 000 invånare

Kanada andra större städer:
Toronto 6 139 000 invånare, Montreal 4 196 000 invånare, Vancouver 2 556 000 invånare

För mer information   kanada-fakta

Kanada klimat 

Kanadas klimat är minst lika skiftande som geografin

Större delen av landet har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. Västkusten har de mildaste vintrarna, som har en smal zon med varmtempererat klimat. Längst i norr härskar polarklimat med vintertemperaturer kring 40 minusgrader och sommartemperaturer under 10 plusgrader

I större delen av landet varierar temperaturen sommartid mellan 10 och 26 grader. Fuktig luft från Atlanten och den kalla Labradorströmmen ger svala somrar på östkusten. Mest regn faller längs Stillahavskusten

Som turist kan man besöka Kanada hela året. De flesta turisterna kommer under sommarmånaderna och, givetvis, under vintermånaderna då det bjuds på mycket goda möjligheter till skidåkning av världsklass

I de södra delarna av landet är klimatet så varmt att man odlar vinrankor, persikor och många andra frukter. Speciellt Okanagan Valley är känt för sina frukt- och vinodlingar. I de norra delarna dominerar tundran

Medeltemperaturer (Celsius)

Ottowa         Högsta – Lägsta     Januari / Juli – 6 – -14 / + 27 – +16
Vancouver   Högsta – Lägsta     Januari / Juli + 7 – +1 / + 22 – +14

Nederbörd, genomsnittlig (mm)

Ottowa          Januari / Juli 57 mm / 83 mm
Vancouver    Januari / Juli 179 mm / 36 mm

British Columbia, kortfattad historik

Tusentals år före européernas ankomst till det område vi idag kallar för British Columbia beboddes kusterna av ursprungsbefolkningar, indianer, som i stort sett var bofasta och försörjde sig på det rika djurliv som fanns här. De utvecklade sina egna kulturer och ett sinsemellan sofistikerat handelsutbyte. Stammarna i inlandet, som kämpade mot ett hårdare klimat, levde ett nomadiserande liv baserat på de vilda djurens förflyttningar, i provinsens norra delar följde man ren- och älgflockarnas vandringar medan man i de södra delarna följde bisonflockarnas vandringar och laxens livscykel.

De första européerna kom hit på 1700-talet i jakt på nya rikedomar. Först var ryssar och spanjorer. År 1778 kom den brittiske upptäckaren James Cook hit. Hans berättelser om möjligheterna att bli förmögen på pälshandel resulterade i en stor våg av män som sökte sig hit för att börja handla med pälsar. På 1820-talet hade Hudson Bay Company ett täckande nät av handelsstationer som kontrollerade pälshandeln. I slutet av 1820-talet förklarade britterna Vancouverön som brittisk kronkoloni.

Upptäckten av guld vid Fraser River år 1858 utlöste en ekonomisk uppgång i regionen som drog till sig tusentals lycksökare. Snabbt gjorde britterna anspråk på ytterligare område i regionen och på så sätt grundades provinsen British Columbia med New Westminster som huvudstad.

En andra våg av lycksökare kom till Cariboo-regionen när guld hittades där något å r efter att man funnit det vid Fraser River. Fyndigheterna var dock betydligt mindre och guldruschen var över efter bara några år.

Ön Vancouver och området på fastlandet slogs samman till en provins år 1866 och staden Victoria blev den nya huvudstaden 1868. År 1871 lovade British Columbia att ansluta sig till den nybildade kanadensiska federationen under förutsättning att den transkanadensiska järnvägen byggdes ut ända fram till västkusten. År 1886 var järnvägen färdigbyggd.

Efter att Panamakanalen färdigställts år 1914 öppnades nya möjligheter för provinsen att utöka handeln med, framför allt, timmer vilket gav ett ekonomiskt uppsving. Första Världskriget och börskraschen på Wall Street stoppade dock denna positiva utveckling och i stället drabbades man av, som alla andra, depression och omfattande arbetslöshet som varade ända fram till i början av 1940-talet då man fick en ny ekonomisk uppgång när man började bygga krigsfartyg som skulle delta i andra världskriget.

I början av 1990-talet upplevde Vancouver en ny ekonomisk uppgång när penningstarka immigranter från Asien, främst Hong Kong, sökte sig till staden och gjorde stora investeringar. Denna bröts dock i slutet av 1990-talet när Asien drabbades av en stark ekonomisk tillbakagång. Under denna period sjönk efterfrågan på det högkvalitativa timret och det regionala fiskbeståndet kollapsade, två produkter som utgjorde en basen i den lokala ekonomin. Många tror att dessa produkter aldrig mera kommer att återfå sin starka ställning i ekonomin varför man nu försöker hitta nya produkter och affärsmöjligheter att bygga provinsens ekonomiska utveckling på. Förhoppningarna på de olympiska vinterspelen i Vancouver och Whistler år 2010 är därför stora.

Alberta, kortfattad historik

Även det som vi idag kallar för provinsen Alberta var bebott för tusentals år sedan. De första spåren efter människor dateras till cirka 9 500 före Kristus. Ursprungsbefolkningen bestod av olika indianstammar, bland annat Blackfoot, Kainaiwa, Siksika, Peigan, Cree och Tsuu T´ina. Stammarna levde under nomadiserande förhållanden baserade på de stora buffelhjordarnas förflyttningar. Köttet användes som föda och hudarna till kläder och tält.

De första européerna kom till Alberta i mitten av 1600-talet i jakten på pälsar. De två stora konkurrerande företagen The Hudson Bay Company och The North-West Company hade i mitten av 1700-talet byggt upp ett heltäckande nät av handelsstationer. År 1821 gick företagen ihop i samband med att Kanadas provinser slogs samman till The Dominion of Canada. Samtidigt erbjöd Kanadas regering nybyggare billig mark för att provinsen snabbt skulle befolkas.

På 1870-talet grundades den berömda ridande polisen för att få bukt med kriminaliteten och laglösheten som uppstod i spåren på handeln med alkohol, som erbjöds billigt till indianerna i utbyte mot bisonhudar.

När järnvägen kom till Alberta på 1880-taletökade befolkningen snabbt då det blev enkelt att ta sig till den avlägsna provinsen. Odling av vete och boskapsskötsel blev basen i ekonomin, men även kolbrytning och skogsbruk blev viktiga näringsgrenar. Upptäckten av olja och naturgas i början av 1900-talet bidrog till provinsens välfärd.

År 1905 blev Alberta en fullvärdig provins i Kanada, uppkallad efter den brittiska drottningen Victorias fjärde dotter. Edmonton utsågs till provinshuvudstad.

I början av 1970-talet fick provinsen en kraftig ekonomisk uppgång samtidigt som befolkningen ökad kraftigt. Calgary och Edmonton växte snabbt och blev landets femte respektive sjätte största städer.

I mitten av 1980-talet sjönk olje- och vetepriserna vilket påverkade ekonomin mycket negativt. Många asiatiska immigranter lämnade provinsen. För att komma från det ekonomiska beroendet av oljeindustrin har man sett till att utveckla servicesektorn och tillverkningsindustrin. Alberta är Kanadas tredje mest välbärgade provins

Kanada befolkning 

På grund av den stora landytan är Kanada ett av världens mest glesbefolkade länder. Majoriteten av befolkningen bor i ett 300 kilometer brett område längs den 6 500 kilometer långa gränsen mot USA. Nästan två tredjedelar av dem bor i provinserna Ontario och Québec. Stora delar av landet är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2016 en sammanlagd befolkning på cirka 114 000 personer

Kanadas befolkning är av skiftande ursprung med där de flesta har sina rötter i Storbritannien eller Frankrike. Under senare tid har landet blivit allt mer mångkulturellt på grund av ökad invandring

Antalet invånare som räknar sig till ursprungsbefolkningarna uppgår till nästan 1,7 miljoner i folkräkningen 2016. Till ursprungsbefolkningar räknas First Nations, som indianfolken kallas i Kanada, inuiter samt personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung (mestiser)

Historiskt har invandringen spelat en stor roll i Kanadas historia. Den största immigrationsvågen ägde rum under perioden 1900–1914. Genom statliga kampanjer värvades över tre miljoner immigranter från Europa med löften om gratis jordbruksmark på prärierna

Enligt den officiella politik som har gällt sedan 1971 ska Kanada vara ett mångkulturellt samhälle, där alla ska behandlas lika och där myndigheterna ska hjälpa människor att bevara sin kultur och sitt språk

Kanada folkgrupper:
Kanadensare 32.3 %, Britter 18.3 %, Skottar 13.9 %, Fransmän 13.6 %, Irländare 13.4 %, Tyskar 9.6 %, Kineser 5.1 %, Italienare 4. 6 %, Indianskt ursprung 4.4 %, övriga 51.6 %

För mer information   kanada-fakta

Kanada urbefolkningarnas rättigheter

Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper, First Nations, som är den officiella benämningen på landets indianfolk, inuiter och mestiser, personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). Dessa grupper har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen

Enligt folkräkningen år 2016 räknas omkring 1,7 miljoner av landets invånare tillhöra urbefolkningarna. Gruppen First Nations uppgår till omkring 977 000, varav omkring 44 % är bosatta i reservat, gruppen inuiter uppgår till omkring 65 000 och gruppen mestiser till omkring 588 000

Indianer

När de första européerna anlände till de östra delarna av Nordamerika erkände Storbritannien att de som redan levde där, omkring 500 000, hade äganderätt till sin mark. Från år 1763 fastslogs att det bara var den brittiska kronan som kunde förvärva mark från ursprungsfolken och att det bara kunde ske genom särskilda fördrag. I dessa fastställdes vilka rättigheter urfolken skulle ha när det gällde de naturresurser som fanns i de reservat som nu upprättades. Detta skedde i nästan hela landet och det sista avtalet slöts så sent som 1923. Viktiga undantag var British Columbia och Kanadas nordligaste delar där inga sådana överenskommelser gjordes
För att omfattas av fördraget och för att få bo i reservaten krävdes att indianerna registrerade sig i enlighet med lagstiftningen i Indian Act från 1876, lagen omfattar inte de övriga urbefolkningarna. Den som fick status som indian hade till exempel rätt till särskilda federala bidrag och kunde i vissa fall slippa att betala skatt, vilket gäller även idag. Indianer som skaffade sig en universitetsexamen, prästvigdes eller arbetade som advokat eller lärare förlorade sin status som indian, liksom kvinnor som gifte sig med icke-indianer

Även om urfolken fick vissa rättigheter utsattes de för diskriminering och en del av deras religiösa ceremonier förbjöds. Det dröjde till 1960 innan registrerade indianer och inuiter ffick rösträtt i federala val, tidigare hade de varit tvungna att ge upp sin status som indianer för att få rösta. Först 1951 fick de rätt att anlita jurister för att driva markkrav. På 1980-talet gjordes flera lagändringar som innebar att viss diskriminering upphörde och 100 000 personer som tidigare hade förlorat sin status registrerades åter som indianer. År 2016 var ungefär 733 000 personer registrerade som indianer, vilket var ungefär 75 % av alla som räknades som First Nations

Inuiter

Majoriteten av inuiterna lever i 53 samhällen i det område som kallas Inuit Nunangat, som sträcker sig från Labrador till Northwest Territories. De fyra regionerna Nunatsiavut, Nunavik, Nunavut och Inuvialuit omfattar ungefär 35 % av Kanadas landyta

År 1999 fick Kanada ett nytt självstyrande territorium, Nunavut, som tidigare hade utgjort en del av Northwest Territories. Territoriet. I detta är omkring 85 % av invånarna inuiter

Mestiser (Métis)

Métis, mestiser, är ättlingar till de barn som europeiska pälsjägare från 1700-talet fick med indiankvinnor. De kom att bo i egna samhällen och utvecklade en egen kultur och egna språk, framför allt michif, som är en blandning mellan franska och olika cree-språk

Idag återfinns métissamhällen längs de gamla rutterna för pälshandeln, från Ontario och västerut. Numera lever de flesta av dem i mindre tätorter. Det råder dock oenighet om vilka som ska räknas som métis

Urbefolkningens krav på rättigheter

First Nations, inuiter och métis har bildat organisationer för att försvara sina rättigheter. Till dessa hör Assembly of First Nations (AFN), som främst organiserar indianer som bor i reservaten, Métis National Council (MNC), Inuit Tapiriit Kanatami (ITK), samt Congress of Aboriginal Peoples (CAP)

Från 1960-talet och framåt har olika grupper krävt både kompensation för markförluster och särskilda rättigheter för urbefolkningarna. De har även ställt krav på ökat självstyre. Mellan 1975 och 2019 har kanadensiska regeringar slutit 25 moderna avtal med olika folk för att ge dem ökat självbestämmande

Urbefolkningarna har på senare år i ökad utsträckning vänt sig till domstolar för att få igenom sina krav. Genom samarbete med bland annat miljögrupper har de kunnat stärka sin position gentemot gruvbolag

Kanada var år 2007 ett av få länder, vid sidan av Australien, Nya Zeeland och USA, som röstade nej till FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter. År 2016 anslöt sig dock Kanada formellt sig till konventionen. I slutet av 2019 godkändes konventionen av provinsparlamentet i British Columbia

Övergrepp i internatskolor

In på 1990-talet drev katolska och protestantiska kyrkor internatskolor för urbefolkningarna på regeringens uppdrag. Föräldrarna tvingades skriva över vårdnaden av barnen på myndigheterna som därmed kunde avgöra om en elev hade rätt att åka hem från skolan eller inte. Syftet var att ”döda vilden i barnet”. Mellan 1870-talet och 1996 gick omkring 150 000 barn i dessa skolor. Efter anklagelser om fysiska, kulturella och sexuella övergrepp från före detta elever inleddes flera rättsprocesser i början av 2000-talet

År 2005 hölls ett möte i Kelowna i British Columbia mellan den dåvarande liberala regeringen, provinsregeringarna och företrädare för urbefolkningarna, där Ottawa utlovade skadestånd till de drabbade eleverna. Samma år gavs även löften om att fem miljarder kanadensiska dollar skulle satsas på att bekämpa fattigdomen bland urbefolkningarna under den kommande tioårsperioden

År 2015 rekommenderade en kommission att ytterligare medel skulle satsas för att utjämna utbildningsklyftorna mellan ursprungsbefolkningarna och övriga kanadensare som skadestånd för de övergrepp som begicks mot elever i internatskolorna. Kommissionen kallade det som hände i dessa skolor för “ett kulturellt folkmord”. Över 3 000 barn dog när de befann sig i skolorna

Den liberala regering som tillträdde i slutet av 2015 lovade att den skulle följa kommissionens rekommendationer, i samarbete med urbefolkningarnas ledare. Löftet verkar infrias långsamt

Kanada språk

Språkstrider är en del av landets historia

När Kanada bildades 1867 blev både franska och engelska arbetsspråk inom parlamentet. Inte förrän 1969 antog parlamentet en språklag som officiellt gjorde Kanada tvåspråkigt. Vid folkräkningen 2016 visade det sig att 58 % av befolkningen hade engelska som modersmål och 21 % franska. De flesta av de fransktalande bor i Québec. New Brunswick är den enda provinsen där både engelska och franska har status som officiellt språk

Nästan 8 miljoner kanadensare talade 2016 ett annat språk än engelska eller franska. De största invandrarspråken är mandarin, kantonesiska, punjabi, spanska, tagalog, arabiska, italienska och tyska

Ursprungsbefolkningarna talar ett 70-tal olika språk, 36 av dem talas av mer än 500 personer. Störst är algonkinspråken, bland annat cree och ojibway. Bland inuitspråken talas inuktitut och dene av flest personer. Ungefär vart femte indian- och inuitbarn lär sig aldrig det egna språket

Kanada socialt

Kanada sociala förhållanden

Det sociala välfärdssystemet skiljer sig åt mellan provinserna

Alla kanadensare omfattas av en allmän sjukförsäkring, Medicare. Det är provinserna och territorierna som ska tillhandahålla avgiftsfri sjukvård, men alla får också federala medel för detta. Vilken vård man har rätt till beror på vilken provins man bor i

Abort är tillåtet i Kanada, sedan Högsta domstolen 1988 slog fast att abortförbud stred mot den kanadensiska rättighetsstadgan

Pensionsåldern är 65 år, men planer finns på att höja den till 67 år. För att få rätt till pension måste en person ha bott i landet i minst tio år efter det att man har fyllt 18 år. Från 2019 kommer ett nytt system att träda i kraft som innebär att den övre gränsen för hur mycket man får i pension gradvis ska höjas

År 2015 infördes ett nytt barnbidrag, Canada Child Benefit, som betalas ut månadsvis. Medelklassfamiljer och familjer med låga inkomster får mer i bidrag än höginkomsttagare
Föräldrapenning betalas sedan slutet av 2017 ut i 18 månader. De föräldrar som stannar hemma hela perioden får mindre i ersättning än föräldrar som bara tar ut 12 månaders ledighet. Québec har sitt eget system, där ersättningsnivåerna i stort är högre än i andra delar av Kanada

Många bland urbefolkningarna lever i fattigdom och är beroende av bidrag. Arbetslösheten inom dessa grupper är omkring dubbelt så hög som för resten av befolkningen och inkomsterna drygt 72 % av det kanadensiska genomsnittet. Skillnaden är ännu större om man bara räknar First Nations, indianerna, som bor i reservaten, där bostadsbristen är stor och många fortfarande saknar el och rinnande vatten

Särskilt hårt har de nedskärningar som har gjorts i välfärdssystemet under 2010-talet, liksom den ekonomiska krisen 2008/2009, drabbat ursprungsbefolkningarna. Andelen alkohol- och drogmissbrukare är hög. Självmorden bland unga är också fem, sex gånger högre än bland övriga kanadensare

Missbruk av opioider, framför allt fentanyl, är ett växande problem

Kvinnor är mer utsatta för våldsbrott än män och de som har rötter i ursprungsbefolkningarna är mer utsatta än andra grupper

2005 röstade parlamentet för att införa äktenskap mellan personer av samma kön på federal nivå

2016 blev det lagligt för sjukvårdspersonal att hjälpa svårt sjuka människor att dö. Dödshjälp kan dock bara ges till människor som är nära att avlida på naturlig väg. Lagen ger läkare, sjuksköterskor och apotekare rätt att ge dödshjälp utan att riskera åtal. Två medicinskt kunniga personer måste skriva under patientens begäran om att få dö. Mellan juni 2016 och april 2017 hade 1 300 människor fått hjälp att dö

För mer information   kanada-fakta

Kanada religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Kanada

Största gruppen religiösa tillhör den katolska kyrkan

Till de största protestantiska samfunden hör Kanadas förenade kyrka (United Church of Canada) och den anglikanska kyrkan. Det finns också många pingstvänner, baptister, kväkare, grekisk-ortodoxa, ukrainsk-ortodoxa och mormoner

Utöver kristna samfund finns ett flertal andra religioner

En liten grupp, 64 000 människor, sade sig praktisera traditionella inhemska religioner
Nästan en fjärdedel av befolkningen säger sig inte ha någon religionstillhörighet

Kanada religion:
Katoliker 39.0 %, Protestanter 20.3 %, andra kristna 7.9 %, Muslimer 3.2 %, Hinduer 1.5 %, Sikher 1.4 %, Buddhister 1.1 %, Judar 1.0 %, övriga religioner 0.6 %, ingen religion 23.9 %

Kanada utbildning

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå vilket har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Generellt sett håller undervisningen i kanadensiska skolor hög kvalitet men personer som tillhör någon av ursprungsbefolkningarna fortfarande har lägre utbildningsnivå än genomsnittskanadensaren. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning

Skolstarten varierar något mellan provinserna, i en del av dem börjar barnen i skolan vid fem års ålder, i andra när de är sex eller sju år. Skolplikt råder tills eleven fyllt 16 eller 18 år. Det finns tre nivåer i skolsystemet: grundskolan (i regel årskurs 1–8), gymnasiet (high school, oftast årskurs 9–13) samt högskolan (college eller universitet). Skolsystemet i Québec skiljer sig något från andra provinsers

I de flesta grundskolor är undervisningsspråket engelska. I Québec är nästan alla skolor franskspråkiga

Skolor finns i både offentlig så väl som i privat regi. Omkring 6 % av eleverna går i privata skolor. Knappt hälften av privatskolorna har religiös anknytning. Kristna skolor har funnits länge, men antalet skolor med annan religiös inriktning, judiska, muslimska, hinduiska, sikhiska, har ökat på senare år

Kanada ligger högt upp i de så kallade Pisa-undersökningarna, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar i naturvetenskap, matematik och läsförståelse

Högskoleutbildningen bedrivs vid ett 80-tal universitet och hundratals college. De mest berömda är University of Toronto och McGill University of Montreal

Avgiften för studier på universitet låg under läsåret 2016/2017 i genomsnitt på drygt 6 000 kanadensiska dollar. Avgiften för studier till tandläkare eller läkare var betydligt högre

Omkring 62 % av kanadensarna i åldern 25–64 år har college- eller universitetsutbildning, vilket 2018 låg betydligt över genomsnittet för OECD-länderna som låg på 44 %. Något fler kvinnor än män har högre utbildning

Kanadensiska nobelpristagare: 

Arthur McDonald, Robert Mundell, Alice Munro, Donna Strickland, Richard E. Taylor

Kanada turism

Majoriteten av Kanadas besökare kommer för att se den storslagna naturen. Få länder kan tävla med Kanada när det gäller mäktiga naturupplevelser! Här kan man vandra, åka skidor, fiska och se vilda djur både på land och till havs. Flera av Kanadas nationalparker finns med på UNESCO:s Världsnaturlista. I Kanada finns världens vackraste landsväg, Icefield Parkway som binder ihop nationalparkerna Banff och Jasper och mycket, mycket mera

För den som söker andra upplevelser finns vackra städer som Vancouver, Montreal, Toronto med flera med sina utbud av sevärdheter och restauranger

Antalet besökare till Kanada år 2019 var 22.1 miljoner, vilket var nytt besöksrekord

Mina resor i västra och östra Kanada är bland de bästa gjort på grund av de magnifika naturupplevelserna!

Besök Kanada om du är naturintresserad!
Du blir inte besviken!

För mer information   kanada-fakta

Resan i västra Kanada överträffade med råge mina förväntningar när det gäller natur- och vandringsupplevelser. Kanadensarna var generellt mycket trevliga och hjälpsamma och det är lätt att resa på egen hand då landet är välutvecklat och vägstandarden god. Jag kommer med all sannolikhet att åka tillbaka till Kanada och då besöka de nordligaste delarna samt kustområdena för att få chansen att se valar. Jag kan inte göra annat än varmt rekommendera en resa till detta vackra land som är enkelt att besöka helt på egen hand!

Min gamla hemsida      www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerCIA World FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 210319

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email