Chile

chile, sydamerikan santiago de chile, punta arenas, patagonien, isla magdalena, puerto natales, puerto montt, puerto varas, atacamaöknen, san pedro de atacama,  valparaiso, vina del mar och los andes var några av de platser jag besökte, rainer stalvik   

Fler bilder från Chile finns på www.stalvik.com

Chile – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Utbildning, Religion mm 

Min rundresa i Chile, Sydamerika, började och slutade, i landets huvudstad Santiago de Chile. Staden var min bas under tre dagar i början av resan för att acklimatisera och tidsanpassa mig. Därefter fortsatte jag till Punta Arenas i Patagonien, världens sydligaste stad på fastlandet. Här ligger Isla Magdalena där upp till 160 000 Magellanpingviner häckar! Resan gick sedan norrut till Chiles Sjödistrikt och städerna Puerto Montt, Puerto Varas och Frutillar där jag vandrade bland vulkaner i underbar natur. Några av resans absoluta höjdpunkter upplevde jag under mitt besök i Atacamaöknen, en av världens torraste platser. Efter en 24 timmar lång bussresa kom jag till Valparaiso, en av landets viktigaste hamnstäder vars gamla stadskärna finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Resans sista dagar utanför huvudstaden tillbringade jag i Valle de Aconcagua, nära gränsen till Argentina och fick under en vandring se toppen på Sydamerikas högsta berg, Aconcagua.

Resan gick helt utan missöden, med ett undantag, i Valparaiso råkade jag ut för ett rånförsök en förmiddag, trots att det var fullt med folk runt omkring mig.

Landets namn kan härledas till ordet chilli som betyder “fjärran land” på aymaraindianeras språk. Aymarakulturen hade sin höjdpunkt på 1 000-talet efter Kristus. På 1300-talet erövrades deras rike av inkaindianerna. Ruinerna av aymaraindianernas mäktiga huvudstad Tiahuanaco kan beskådas i dagens Bolivia.

Läs om min resa och se fler bilder chile-resa

Chile historia i korthet

Äldre historia

Ett fotspår av ett barn, daterat till cirka 12 500 år före Kristus, som påträffats på en plats nära staden Puerto Montt visar att det funnits mänskligt liv i Sydamerika långt innan det vanliga antagandet att kontinenten befolkades av människor som invandrade via den landbrygga som fanns vid Beringssund för drygt 11 500 år sedan. Detta fotspår är ett av de äldsta bevis på att människor levt på den sydamerikanska kontinenten som påträffats.

Under den prekolombianska tidsperioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, fanns flera olika antal högkulturer i norra delen av Chile.

Indianerna i Chile levde som jägare och jordbrukare, utspridda i små samhällen, när området invaderades av Inkariket på 1400-talet. Inkafolket, som redan härskade i Ecuador och Peru, erövrade norra Chile men hejdades i söder av araukanerna.

Några viktiga årtal i Chiles äldre historia

1520

Den 1 november siktar den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan som förste europé Chiles kust när han på sin jordenrunt resa seglar genom sundet som nu bär hans namn

1535

Spanjoren Diego de Almagro försöker erövra Chile med hjälp av 500 soldater, 100 afrikanska slavar och 10 000indinska bärare. Många av dessa frös ihjäl när de gick över mer än 4 000 meter öga pass och i den ogästvänliga miljön. När Almagro inte fann några rikedom övergav han planerna på att erövra landet

1535 – 1880

Araukanernas och mapucheindianerna inleder sitt motstånd mot spanjorerna som kommer att pågå i över trehundra år. Deras starkaste fästen fanns söder om floden Rio Biobio

1540 – 41

Spanjoren Pedro de Valdivia med sina soldater gjorde ett nytt försök att erövra Chile. Efter att ha lyckats korsa Atacamaöknen kom de fram en bördig dalgång i centrala Chile, där de grundade staden Santiago den 11 september, 1541 vid floden Rio Mapocho.
Araucaindianerna, som uppgick till cirka 500 000 personer vid denna tidpunkt, gjorde hårt motstånd mot de spanska inkräktarna

1548

Vinet introducerades i Chile av Jesuiterna och i dag är landet en av världens främsta vinproducenter

1553

Spanjoren Pedro de Valdivia togs tillfånga och dödades under slaget vid Tucapel då spanjorerna mötte en styrka på 6 000 mapucheindianer ledda av den legendariske hövdingen Lautaro

1646

Slöts ett fördrag mellan spanjorer och indianer vilket gav dem rätt att styra över vissa områden. Urbefolkningen beräknas ha uppgått till en miljon människor när européerna anlände. Efter ett sekel av konfrontation med spanjorerna och nya sjukdomar från Europa hade deras antal sjunkit till hälften
1818 Det sydamerikanska frihetskriget mot den spanska överhögheten sprider sig och detta år lyckas den argentinske befälhavaren José de San Martin befria Santiago och Chile blev formellt självständigt. Landet kom att styras under ledning av Bernardo O´Higgins, en man med irländskt påbrå

1823

Chile förbjöd slaveriet, långt före de flesta andra amerikanska länder

1830

besegrade konservativa krafter liberala grupper efter långvariga och våldsamma strider

1833

Landets författning antogs, som koncentrerades makten till presidenten, medan rösträtten begränsades till ett fåtal. Katolicismen gjordes till statsreligion
De konservativa kom att styra landet under tre ekonomiskt framgångsrika årtionden. Framgången byggde på storjordbrukens expansion med hjälp av ett växande antal fattiga lantarbetare

1834 – 35

Fartyget HMS Beagle med Charles Darwin ombord utforskar den chilenska kusten

1861

Kom Liberalerna till makten

1865

Introduceras får från Falklandsöarna i Patagonien, vilket inleder en era av välstånd för regionens stora landägare

1879 – 83

Den chilenska ekonomin, som byggde på export av vete, silver och koppar, hamnade i svår kris under 1870-talets internationella ekonomiska depression. Silvergruvorna började sina, och när Bolivia konfiskerade salpetergruvor som delvis ägdes av chilenare gick Chile i krig. Peru slöt upp bakom Bolivia och det så kallade ”Stillahavskriget eller salpeterkriget” bröt ut. Chile gick segrande ur kriget och landets yta mer än fördubblades genom erövringen av de nitrat- och kopparrika provinserna Tarapacá från Peru och Antofagasta från Bolivia. Därmed förlorade Bolivia sin kustremsa medan Chile stärkte sin ekonomi, främst genom nitratexport.
Landets territorium växte ytterligare genom att de militärt starka araukan-indianerna i landets södra del besegrades definitivt

1883

Föll ett av indianernas viktigaste fästen för den spanska militära övermakten. Sedan dess har framför allt mapuchefolket fört en lång kamp för att få tillbaka den mark som togs ifrån dem, medan andra indianstammar underkastade sig det spanska herraväldet
Den spanska kronan förlänade landområden åt kolonisatörerna i förhållande till hur mycket indiansk arbetskraft som fanns tillgänglig inom varje område och indianerna tvingades ofta till slaveri. Bland slavarna fanns också en del afrikaner, men slavarna räckte inte till. På storgodsen var de flesta arbetare mestiser (en blandning av vita och indianer) som utnyttjades hårt av jordägarna

1890 – 91

President José Manuel Balmacedas reformförsök för att öka jämlikheten i Chile resulterar i ett inbördeskrig med över 10 000 döda och att han begår självmord.
Efteråt infördes parlamentarism, vilket innebar att regeringen måste ha parlamentets stöd för sin politik

Några viktiga årtal i Chiles moderna historia

1920

Vann liberalen Arturo Alessandri presidentvalet med löften om att förbättra situationen för de fattiga. Hans reformer skapade dock politisk strid

1924

Avsattes Alessandri av konservativa militärer

1925

Återinsätts Arturo Alessandri som president av reformvänner
I den nya författningen skildes kyrkan från staten och presidenten återfick förlorad makt. Alla läs- och skrivkunniga män över 21 år fick rösträtt

1927

Tog överste Carlos Ibáñez del Campo makten och införde diktatur. Han skapade den nationella polisen, carabineros, förföljde politiska motståndare och införde presscensur

1929

Till följd av den internationella ekonomiska depressionen kollapsade Chiles nitratexport

1931

Förtrycket och den skyhöga arbetslösheten ledde till en generalstrejk, som tvingade Ibáñez att avgå

1932

Återinsätts Arturo Alessandri som president

1936

Gick kommunister, socialister och centerpartister samman i en folkfront

1938

Vanns presidentvalet av folkfrontens kandidat, Pedro Aguirre

1930 – 1970-talets början

Var Chile enda landet i Latinamerika med fungerande demokrati

1945

Fick Gabriela Mistral, som första latinamerikanska kvinna och världens femte, nobelpriset i litteratur

1948 – 58

Var kommunistpartiet förbjudet att verka

1949

Infördes kvinnlig rösträtt

1952

Valde landets befolkning, som var trött på ineffektiva regeringar och politiska intriger, den oberoende gamle militären Carlos Ibáñez del Campo till en ny presidentperiod. Det politiska läget förblev dock instabilt

1958

Presidentvalet vanns av Jorge Alessandri, den före detta presidenten Arturo Alessandris son, som stöddes av en konservativ-liberal koalition, över socialisten Salvador Allende och dennes folkfront

1964

Årets presidentval vanns av kristdemokraten Eduardo Frei, som lovade social rättvisa utan socialism. Frei fick stöd från högern och backades även upp av USA

1969

Chile, Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru bildade Andinska gemenskapen som skulle bygga upp den egna industrin i skydd av höga tullmurar

1970

Inför presidentvalet hade en koalition av fem vänsterpartier samlat sig i en ny folkfront bakom Allende. De fattiga stödde nu Allende, som fick flest röster. Allende blev den förste marxistiske president i världen som valts i demokratisk ordning
Regeringen, under ledning av Allende, förstatligade koppargruvorna och tog också över andra utlandsägda företag, vissa industrier, banker och stora jordegendomar. Marken överlämnades till arbetarkooperativ. Den förda vänsterpolitiken skrämde dock bort investerarna, kapital strömmade ut ur landet och statskassan började sina. USA och andra länder drog in sitt ekonomiska bistånd till Chile och chilenska staten fick inga lån i amerikanska storbanker. I hemlighet fick landets militär och högeropposition stöd från USA

1973

De radikala gruppernas försök inom folkfronten att öka takten i socialiseringen ledde till att koalitionen splittrades. Mitten- och högerpartierna enades mot Allende i parlamentet, men de fick inte tillräcklig majoritet i parlamentsvalet i mars för att kunna avsätta Allende. Landet lamslogs av demonstrationer, inflationen rusade i höjden och kopparpriserna föll. Oppositionen manade öppet militären till handling.
I september genomförde överbefälhavaren Augusto Pinochet en militärkupp med målet att krossa marxismen, upprätta ordning och rädda ekonomin. Allende påstås ha begått självmord i presidentpalatset och många av hans medarbetare dödades
Kuppen resulterade i att politiska partier och facklig verksamhet förbjöds, belägringstillstånd och sträng censur infördes. Parlamentet upplöstes för första gången i Chiles historia. Pinochet införde diktatur och militärdiktaturens förtryck riktades främst mot den chilenska vänstern

Efter att ha hejdat inflationen och gett tillbaka konfiskerad egendom till tidigare ägare inledde juntan ett marknadsekonomiskt program med privatisering, nedskärningar i välfärden och satsning på frihandel. Chile lämnade Andinska gemenskapen och sänkte kraftigt sina skyddstullar. Utlandslån strömmade in och ekonomin växte. Allmänt talades det om ”det chilenska undret”

Under den ekonomiska framgången lade Pinochet fram ett förslag till ny författning som skulle legitimera hans styre till minst 1989

1980

Medan undantagstillstånd rådde och alla politiska partier var förbjudna genomfördes en folkomröstning om det av Pinochet framlagda förslaget om en ny författning, förslaget vann naturligtvis ”folkets stöd”

1981

Den nya författningen trädde i kraft

1988

Pinochet trodde sig ha majoritetens stöd trots demonstrationer och andra uttryck för missnöje. bland folket trodde sig Pinochet ha majoritetens stöd. I den folkomröstning som genomfördes sade dock folket nej till hans fortsatta presidentskap

1989

Presidentval genomförde i december och kristdemokraten Patricio Aylwin vann valet
I parlamentsvalet, som hölls samtidigt som presidentvalet, fick oppositionen majoritet i deputeradekammaren, medan högern dominerade i senaten med hjälp av nio icke folkvalda senatorer

1990

När Aylwin tillträtt som president gav han en kommission i uppdrag att utreda militärjuntans kränkningar av mänskliga rättigheter. Flera massgravar med offer för militärregimen upptäcktes och drygt tvåtusen människor rapporterades mördade eller ”försvunna” under diktaturen. De ansvariga förblev ostraffade, eftersom Högsta domstolen hade godkänt en lag om amnesti till militär och polis som begått brott 1973–1978. Högsta domstolen dominerades även efter juntans fall av ledamöter utnämnda av Pinochet

1993

Eftersom författningen förbjöd omval av sittande president utsåg center-vänsteralliansen kristdemokraten Eduardo Frei till sin kandidat i årets presidentval. Frei, som var son till den tidigare presidenten, segrade stort och i parlamentsvalet vann Concertación (Center-vänsteralliansen)

1994

Dömdes chefen för Chiles upplösta säkerhetspolis, Manuel Contreras, till fängelse för mordet på Allendes tidigare utrikesminister, Orlando Letelier, år 1976

1997

Concertación behöll sin majoritet, om än något reducerad, även i årets parlamentsval

1998

Greps Pinochet på en privat klinik utanför London på begäran av Spanien, som ville ha honom utlämnad för att ställa honom inför rätta för folkmord och terror mot spanska medborgare under diktaturen. Brittiska regeringen beslöt dock med hänvisning till Pinochets ålder och vacklande hälsa att släppa honom

2000

Pinochet återvänder till Chile. Strax efter hans återkomst upphävde Chiles Högsta domstol (HD) ex-diktatorns rättsliga immunitet och åtal väcktes mot honom för delaktighet i flera kidnappningar och mord. Rättegången sköts dock upp medan frågan om Pinochets hälsa utreddes
Socialistpartiets Ricardo Lagos, vann presidentvalet

2001

Också i årets parlamentsval förblev center-vänsteralliansen störst. Landets goda ekonomi bidrog till dess valseger

2002

Dömdes tolv fd juntamedlemmar för mordet på en fackföreningsledare 1982 och den förre chefen för arméns underrättelsetjänst för att ha beordrat mordet

2003

Åtalades fem högt uppsatta befäl inom Pinochets hemliga polis för att ha planerat mordet 1974 i Buenos Aires på Carlos Prats, som var överbefälhavare under Allende

2004

Under hösten, då stödet för Pinochet börjat minska, träffade regeringsalliansen Concertación och högeroppositionen en överenskommelse om att ändra Pinochets författning från 1981
Armén tog kollektivt på sig skulden för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks under diktaturen och i slutet av året antog parlamentet en lag om skadestånd till 28 000 tortyroffer

2005

Enligt officiella uppgifter dödades drygt tre tusen människor av Pinochets regim och många tusen greps på godtyckliga grunder, en del ”försvann” och andra utsattes för tortyr
Efter flera olika turer beslöt Högsta Domstolen att Pinochet var för gammal och sjuk för att klara en rättegång

Under hösten hävde HD Pinochets rättsliga immunitet och gav också klartecken för att åtala honom för morden på ett hundratal personer i en utredning om Operation Colombo, täcknamnet för säkerhetspolisens tillslag och mord på 119 vänsteroppositionella år 1975. Läkarna hade då funnit den då 90-årige Pinochet vid tillräckligt god hälsa för att klara en rättegång

2006

Michelle Bachelet, center-vänsterkoalitionen Concertacións kandidat, vann presidentvalet och Chile fick därmed sin första kvinnliga president

I oktober sattes Pinochet i husarrest i samband med en rättsutredning om kidnappningar, tortyr och mord vid säkerhetspolisens ökända tortyrcentrum, Villa Grimaldi

I november släpps han mot borgen, men sätts åter i husarrest efter några veckor i samband med en ny rättsutredning

Den 10 december avled Pinochet i sviterna av en hjärtinfarkt

2007

I mars bryter omfattande protester ut sedan införandet av ett nytt transportsystem i huvudstaden orsakar kaos

I juni beslutar regeringen att ge familjerna till tolv av diktaturens offer ekonomisk kompensation

2008

I januari vänder sig Peru sig till Internationella domstolen i tvisten med Chile om var havsgränsen mellan länderna ska gå

I april avsattes utbildningsministern Yasna Provoste, anklagad för korruption sedan skolor fått drygt femhundra miljoner dollar för mycket i bidrag. Hon var den första minister på mer än trettio år som avsatts av parlamentet

I maj får vulkanen Chaiten, som varit vilande i 9 000 år, ett utbrott och två städer i Patagonien måste evakueras

2009

I maj besöker president Bachelet Kuba vilket är det första besöket på ön av en chilensk ledare på 40 år
I oktober försämras relationerna med Peru efter det att Chile hållit en militärövning nära den omtvistade gränsen

I november anklagas en peruansk officer för att ha sålt militära hemligheter till Chile, något som den chilenska regeringen tillbakavisar

I december greps sex personer anklagade för inblandning i giftmordet Chiles president Eduardo Frei år 1982. Han stöttade till en början Pinochets militärkupp men kom efter regimens många brott mot mänskliga rättigheter att i början på 1980-talet att bli en av de främsta motståndarna till denna

Sebastian Piñera vinner första omgången av presidentvalet med 44 %, men det räcker inte för att avgöra valet. Samtidigt med presidentvalet utses ett nytt parlament. Utgången blir mycket jämn. Koalitionen för förändring får 58 platser i deputeradekammaren och 16 i senaten, medan vänster-centeralliansen Concertación får 57 respektive 19 platser

2010

I januari vinner Piñera andra omgången av presidentvalet med % av rösterna mot 48 % för utmanaren Eduardo Frei. Det är första gången som högern kommer till makten sedan demokratins återinförande 1989

I februari skakas Chile av en kraftig jordbävning som mäter 8,8 på Richterskalan, ett av de kraftigaste skalv som uppmätts. Skalvet utlöser en tsunami som drabbar flera orter längs den chilenska kusten. Över 800 människor omkommer och tusentals människor förlorar sina hem. Chiles näst största stad Concepción tillhör de värst drabbade

I mars tillträder Sebastian Piñera som president

I sitt tal till nationen den 21 maj framhåller Piñera att hans viktigaste mål är att utrota fattigdomen till 2020, att motverka könsdiskriminering samt att förbättra pensionssystemet

I september lovar Piñera mapuche-folket att genomföra utvecklingsprojekt i den sydliga regionen Araucania, där många mapuche-indianer bor, för motsvarande 4 miljarder dollar

I oktober räddas 33 gruvarbetare som varit instängda under jord i 69 dagar genom en specialborrad flera hundra meter lång tunnel

I december lovar president Piñera att reformera fängelsesystemet efter det att en brand i ett överfullt fängelse krävt 81 fångars liv

2011

I maj organiserar fackföreningar i staden Valparaíso en strejk i protest mot regeringens politik i frågor som rör miljö, utbildning och arbetsmarknadsfrågor

I juli genomför gruvarbetarna i den statliga gruvjätten Codelco sin första generalstrejk på 18 år. Strejken äger rum parallellt med studentprotester mot universitetsreformer och protester mot bygget av en enorm damm för vattenkraft i Patagonien

I spåren av protesterna genomför Piñera en stor regeringsombildning, och byter bland andra ut ekonomi-, energi- och justitieministrarna. Även utbildningsminister Joaquín Lavín avgår

Experter som undersökt kvarlevorna av ex-presidenten Salvador Allende konstaterar att han tog sitt eget liv i samband med kuppen mot honom i september 1973

I augusti fortsatte studentprotesterna mot president Piñera och regeringen med minst 70 000 deltagare. Polisen sätter in tårgas mot våldsamma demonstranter. Över 270 personer grips och många skadas

I oktober inleds en ny landsomfattande strejk sedan förhandlingar mellan regeringen och studenterna strandat. Polisen tvingas sätta in tårgas och vattenkanoner mot demonstranter i huvudstaden Santiago den 18 oktober och ett 60-tal människor grips

I december avgår utbildningsminister Felipe Bulnes efter bara fem månader. Det är Bulnes som har lett förhandlingarna med de protesterande studenterna

2012

I mars demonstrerar tusentals studenter på nytt i Santiago, med fortsatta krav på en högskolereform
I april ger Högsta domstolen klartecken för det omstridda och jättelika dammprojektet Hidro Aysén i Patagonien

President Piñera utser sin femte energiminister på två år. Den fjärde avgick i protest mot att han inte fått delta i förhandlingar som satt stopp på protester mot dammprojektet i Aysén

Deputeradekammaren antar med knappa röstsiffror en antidiskrimineringslag, kort efter det att en homosexuell man avlidit efter att brutalt ha misshandlats av misstänkta nynazister

President Piñera presenterar en skattereform som han säger ska ge pengar till högre utbildning och göra den tillgänglig för alla. Tiotusentals studenter deltar samtidigt i nya protester i Santiago

I juli skriver president Piñera under en ny lag mot diskriminering som dragits i långbänk i parlamentet i sju år

I augusti grips 139 personer, de flesta studenter, när polisen går till aktion för att få slut på en flera veckor lång ockupation av tre skolor i huvudstaden Santiago

I september avgör en domstol slutligt att Allende begick självmord

Högsta domstolen stoppar bygget av ett koleldat värmekraftverk, Castilla, i Antofagasta i norra delen av landet. Även bygget av en hamn stoppas och domstolen kräver att en ny miljöstudie görs. Beslutet kritiseras av regeringen

I oktober avgår en katolsk biskop, sedan han anklagats för sexuella övergrepp på en 15-årig pojke

I november ändrar åter president Piñera i regeringen. Två ministrar, Andrés Allamand och Laurence Golborne, lämnar sina poster för att satsa på att bli regeringskoalitionens kandidat inför presidentvalet i slutet av 2013

2013

I januari beordrar en domare att poeten Pablo Nerudas kvarlevor ska grävas upp, för att utreda uppgifter om att han förgiftades. Nobelpristagaren Neruda dog tolv dagar efter militärkuppen 1973

I mars deltar tusentals studenter i nya demonstrationer med krav på utbildningsreformer. Ett 60-tal personer grips och en polis uppges ha skadats i sammandrabbningar

Michelle Bachelet bekräftar i ett tal i Santiago att hon avser att ställa upp i presidentvalet som ska hållas i december. Hon väntas på nytt bli vänsteralliansen Concertacións kandidat

I april gräv Pablo Nerudas kvarlevor upp

Upp till 250 000 människor deltar i nya studentprotester på flera håll i landet. I Santiago deltar enligt myndigheterna 80 000 och enligt studenterna själva cirka 150 000. Demonstrationen i huvudstaden uppges vara en av de största på två årtionden

I maj vägrar Piñera vägra att ge efter för kraven på gratis högskoleutbildning, och säger att det finns viktigare saker att satsa begränsade resurser på än gratis utbildning för förmögna chilenare

I juni intar studenter gymnasieskolor som ska användas som vallokaler i primärval inför höstens presidentval. Efter ett dygn av oroligheter går polisen in för att utrymma skolorna. Drygt 120 personer grips

I primärval inför presidentvalet säkrar, som väntat, Michelle Bachelet kandidatposten för vänstern. Hon får 73 % av rösterna

I juli avsäger sig Pablo Longueira, som skulle ha blivit högerns kandidat i presidentvalet, uppdraget av hälsoskäl. I stället utser konservativa UDI arbetsmarknadsminister Evelyn Matthei till sin presidentkandidat

Chiles geografi

Chile är världens längsta och smalaste land och sträcker sig längs Sydamerikas västra kust. Från norr till söder är landet cirka 4 200 kilometer långt vilket är jämförbart med sträckan motsvarande från Spetsbergen till södra Italien. Bredden på Chile är i genomsnitt mindre än 200 kilometer.

Chiles totala yta uppgår till 756 102 kvadratkilometer, inklusive Påskön och Juan Fernándezöarna. Ytan av fastlandet är nästan lika stor som Sveriges och Norges tillsammans. Landet gör också anspråk på en del av Antarktis.

I nordsydlig riktning löper två bergskedjor genom landet. Den ena utgörs av de chilenska Anderna som längs den östra delen har toppar på mer än 5000 meter över havet i norr. Den andra bergskedjan som sträcker sig längs Stillahavskusten har bergstoppar som är lägre än 2000 meter över havet. Mellan bergen ligger en lång dal, som längst i norr bildar en smal platå på upp till 1200 meters höjd. Vid staden Puerto Montt i södra delen av landet övergår dalen i en skärgård.

Fastlandet kan delas in i fem zoner. I norra delen av landet finns ett av jordens torraste ökenlandskap. Söder om detta öknen, mellan städerna Copiago och Illapel, ligger en konstbevattnad halvöken och stäpp. I mellersta Chile är jorden bördig med bevattning från Andernas sluttningar. Längre söderut kommer ytterligare ett jordbruksområde rikt på sjöar och snabbväxande skog som övergår i slätter och glaciärer längst i syd.

Jordskalv och jordbävningar förekommer i landet och år 2010 skakades Chile av en kraftig jordbävning som mätte 8,8 på Richterskalan, vilket var ett av de kraftigast skalv som uppmätts. Minst 700 människor omkom.

Chiles klimat

Chile har tre olika klimatzoner med olika väderförhållanden:

a) Ökenområdena i norr med ett extremt torrt klimat och nästan helt utan regn. Där finns världens torraste öken, Atacama, med en yta på 180 000 kvadratkilometer.

b) De centrala delarna, som sträcker sig över ca 1 100 kilometer, har ett medelhavsklimat med markerade årstider; kalla och regniga vintrar med mycket dimma, torra och varma somrar, soliga och regnfattiga höstar och vintrar med snö.

c) De södra delarna påverkas av polarfronter och lågtryck. Västvindarna mildrar temperaturen men orsakar kraftiga regnväder. Vid Kap Horn råder svåra strömförhållanden.

Medeltemperaturen i Santiago är i juli / januari cirka +15 C / +30 C, i Punta Arenas +5 C / +15 C, i Puerto Montt +10 C / +20 C och i Iquique +18 C / +22 C.

Flora och Fauna

Chiles omväxlande geografi och klimat möjliggör en rik flora och fauna varierande med naturens förutsättningar. Här finns det unika Araucaria-trädet (Paraná pine), en sorts tall som växer i landets södra del och kan bli upp till 4 000 år gammalt och nå en höjd upp till 50 meter. Bland de mest ovanliga fågelarterna i landet hör kondoren, tre olika arter flamingo, den svartnackade svanen och världens flesta varianter av kolibrin.

Bland däggdjuren i bergen finner man puman och huemul, lamadjuret, guanacos och alpacas (alla tre släkt med kamelen), silverräven och pudún (världens minsta rådjur). Den antarktiska faunan är också rik. Chile har ett stort system av nationalparker och naturreservat som skyddar värdefulla miljöer.

Chiles befolkning, språk och socialt

Majoriteten av Chiles befolkning lever i landets mellersta del och till största delen i städer, främst i huvudstaden Santiago med förstäder. Befolkningen består främst av mestiser, det vill säga personer av blandad europeisk och indiansk härkomst, endast cirka 4 % (??????) av invånarna tillhör ursprungsbefolkningen. Den största enskilda gruppen av ursprungsbefolkningen tillhör mapuche, Jordens folk, som är ättlingar till den ursprungliga indianbefolkningen, araukanerna.

Omkring hälften av mapucheindianerna lever i Santiago eller i andra städer, framför allt i söder. Mindre grupper bor i Anderna. De som bor på landsbygden livnär sig främst på småjordbruk. Under Salvador Allendes presidenttid, 1970–1973, återlämnades 70 000 hektar mark till ursprungsbefolkningen och sedan demokratins återinförande 1990 har ytterligare 650 000 hektar lämnats tillbaka. Trots detta äger mapuchefolket endast en liten del av den mark de hade när spanjorerna invaderade deras land på 1500-talet. De kraftigt stigande markpriserna har gjort att statens återlämnande av mark har stannat upp senaste åren.

Under 1990- och 2000-talen har grupper av mapucheindianer, de mest radikala vill se en självstyrande nation, organiserat kampanjer eller ockuperat land i protest mot dammbyggen, skogsavverkning och industrianläggningar på tidigare indiansk mark. Sedan 2008 har två aktivister dödats i samband med sådana aktiviteter. Hösten 2009 bröt det ut allvarliga sammandrabbningar mellan mapuche och polis, ett femtiotal aktivister fängslades och trots löften från president Michelle Bachelet och hennes regering att aldrig använda sig av terroristlagar från Pinochet-tiden mot aktivisterna tog myndigheterna till sådana.

På Påskön i Stilla havet, nära 400 mil väster om Chile, bor drygt fyratusen polynesier.

Under Pinochet-diktaturen, 1973–1989, flydde många chilenare landet, till Sverige kom cirka 30 000 chilenska flyktingar men många har nu återvänt. En författningsreform hösten 2005 gjorde det lättare för barn till chilenare i utlandet att få chilenskt medborgarskap.

Landets officiella språk är spanska. Mapuche-språket mapudungun talas av indianerna i söder och quechua av dem i norr. En lag från 1993 ger indianerna rätt till undervisning på både det egna språket och spanska.

Det finns flera teorier om var namnet Chile kommer från, en är att det härstammar från ordet ”chilli”, som på indianspråket aymará betyder ”där landet tar slut”.

Det chilenska socialförsäkringssystemet omfattar bland annat arbetarskydd, arbetslöshetsunderstöd, moderskapspenning och familjebidrag. Redan 1980 började regeringen införa ett privat pensionssystem, vilket blivit modell för många länder långt senare, men endast drygt hälften av arbetskraften pensionssparar och många betalar inte in tillräckligt för att de ska få en rimlig framtida pension.
I början av år 2008 beslutade kongressen att en grundpension skulle betalas ut till fattiga pensionärer över 65 år som hittills saknat pension. När systemet tagits i bruk efter en första provperiod ska omkring två tredjedelar av landets fattigaste pensionärer få en summa på cirka 75 000 pesos varje månad.

Standarden på sjukvården varierar kraftigt. Den offentliga vården, dit cirka 60 % av chilenarna är hänvisade, lider av resursbrist och långa köer, medan den privata vården har högre standard. Sedan början av 2000-talet kan svårt sjuka patienter få större delen av sin vårdkostnad betald.
Människors hälsoläge har förbättrats väsentligt de senaste tjugo åren, inte minst tack vare satsningar på förebyggande åtgärder som vattenrening, bättre avlopp och vaccineringsprogram. Barnadödligheten har minskat kraftigt och även mödradödligheten är låg.

Chile är det kanske Latinamerikas rikaste land och de flesta chilenare har fått det bättre under de senaste 20 årens starka ekonomiska tillväxt, men samtidigt är Chile ett av de länder där klassklyftorna fortfarande är som störst.

Överklassen har till stor del sina rötter i de gamla landägande familjerna av europeiskt ursprung som tidigt kom till Chile och skapade sig stora förmögenheter. Den indianska ursprungsbefolkningen hör ofta till de chilenare som har det sämst ställt. Ras är ändå inte den främsta klassmarkören. Det är istället sådant som var man bor, vilken skola man går/har gått i, hur man talar och även hur man klär sig. Det går att ”arbeta sig upp” men det är inte självklart att man accepteras som ”överklass”. Den ”riktiga” överklassen håller ihop och personliga kontakter betyder mycket. Skilsmässor är tillåtna sedan 2004. Aborter är däremot förbjudna, med illegala aborter som följd och skador som måste behandlas i samband med dessa, också då kvinnans liv står på spel, något som återspeglar kyrkans starka roll i samhället. Preventivmedel är tillåtna.

Den chilenska författningen säger att män och kvinnor har lika rättigheter, men Chile är på många sätt ännu ett manschauvinistiskt och ojämlikt samhälle, där mannen fortfarande ses som ”husets herre” och kvinnorna förväntas ta huvudansvaret för hem och barn. Attityderna håller sakta på att förändras genom lagstiftning och genom att alltfler kvinnor skaffar sig allt högre utbildning och ger sig ut på arbetsmarknaden. Här har fd presidenten Michelle Bachelet spelat en viktig roll som förebild under andra halvan av 00-talet. Den kvinnliga frigörelsen gäller dock främst den yngre generationen i över- och medelklassen medan mapuchekvinnorna på landsbygden fortsätter att leva enligt gamla normer.

Religion

Landets dominerande religion är den katolska, men sedan början av 1970-talet har protestantiska samfund, främst pingstkyrkor, vunnit många nya medlemmar. En mindre grupp indianer håller fast vid sin traditionella religion, som liknar schamanismen.

Katolicismen kom till Chile med de spanska erövrarna på 1500-talet och blev därefter statsreligion. I 1925-års författning skildes stat och kyrka, men den katolska kyrkan har fortfarande stort inflytande i samhället. Den katolska läran dominerar skolans religionsundervisning. År 1990 inledde regeringen en kamp mot kyrkan för att tillåta skilsmässor och inte förrän år 2004 kunde parlamentet besluta att så skulle ske.

Kontakterna mellan den katolska kyrkan och militären har traditionellt varit goda. Båda sidor har fruktat radikala rörelser och en rädsla för marxism vilket gjorde att de flesta biskopar och präster sympatiserade med militärkuppen 1973, då den socialistiska Allende-regeringen störtades. Det dröjde dock inte länge innan kritiken mot general Augusto Pinochet växte, med Santiagos ärkestift som ett motståndscentrum, vilket fick överklassen, som vanligtvis gynnat kyrkan, att dra in sina ekonomiska bidrag. Detta resulterade i ökat inflytande från de lägre klasserna och att kyrkan började bedriva allt större social verksamhet, finansierad med utländskt bistånd.

Kyrkans insatser kom att betyda mycket för den fredliga övergången till demokrati år 1990 genom att flera biskopar under sista hälften av 1980-talet lyckades få till stånd en koalition av partier som opponerade sig mot militärregimen.

Utbildning

De chilenska barnen börjar den åttaåriga obligatoriska grundskolan vid sex eller sju års ålder och nästan 85 % av eleverna läser vidare på fortsättningsskolor. Val finns mellan teoretiska gymnasiestudier i fyra år, som ger kompetens för universitetsstudier, och yrkesinriktade program, som pågår i upp till sex år.

Kommunerna ansvarar sedan 1986 för de offentliga skolorna. Under Pinchochetregimen privatiserade delar av utbildningssektorn och många privatskolor får idag offentliga bidrag. Båda typer av skolor är avgiftsfria.

Den chilenska skolan hör till den bättre i Latinamerika, men utbildningens kvalitet varierar mellan olika skolor, speciellt stora skillnader är det mellan stad och landsbygd.

Under sommaren 2006 genomförde studenter omfattande demonstrationer för högre kvalitet och större jämlikhet i undervisningen. Protesterna resulterade i att regeringen lovade förbättringar och under de senaste åren har regeringen bland annat verkat för att fattiga kommuner ska få mer resurser till utbildning. Trots satsningarna har den allmänna undervisningsstandarden knappast höjts.
Drygt en tredjedel av alla ungdomar läste vid mitten av 2000-talet en utbildning på högskolenivå. Äldst bland landets dryga tiotal universitet är det statliga i Santiago, som grundades år 1842.

Turism

De långa stränderna och skidsportorterna i Anderna har gjort Chile till ett populärt turistmål. Öknen i norra delen av landet med idag öde städer som byggdes upp kring nitratindustrin i slutet av 1800-talet har även de blivit turistattraktioner. I söder finns en vacker skärgård och fjordar som lockar turister och som lämpar sig för jakt och fiske. Den avlägset belägna Påskön är ett exklusivt turistmål i landet.

Satsningar har gjorts för att öka antalet turister och under 1990- och 2000-talen har stora investeringar gjorts i turist- och skidcentra. Turister som söker sig till Chile kommer främst från Argentina, Europa och USA, även antalet turister från Asien ökar.

För mer information se chile-fakta

Det var trevligt att besöka Chile och här finns en del intressant och vackert att titta på, men ändå lyfte aldrig resan helt. Det kändes tryggt och lätt att resa i Chile för här finns en förnämlig infrastruktur som gör det lätt att komma runt i landet. Det märks att Chile är Sydamerikas mest utvecklade land. Människor var i regel trevliga och hjälpsamma. Att resa i Chile upplevde jag ungefär som att handla på Konsum, ”här finns en del delikatesser, men det mesta var ungefär som att handla ”blå-vita produkter”, det vill säga “lite tråkigt”. Chile är inte Sydamerikas mest intressanta eller spännande land, enligt min uppfattning.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email