På denna sida finns information om Chile historia i korthet, från äldre till modern. Rainer Stalvik.

Några bilder från min resa till Chile

Min resa till Chile började och slutade, i landets huvudstad Santiago de Chile. Staden var min bas under tre dagar i början av resan för att acklimatisera och tidsanpassa mig. Därefter fortsatte jag till Punta Arenas i Patagonien, världens sydligaste stad på fastlandet. Resan gick sedan norrut till Chiles Sjödistrikt och städerna Puerto Montt, Puerto Varas och Frutillar där jag vandrade bland vulkaner i underbar natur. Några av resans absoluta höjdpunkter upplevde jag under mitt besök i Atacamaöknen, en av världens torraste platser mm

Här kan du läsa om Chile historia i sammandrag, från äldre till modern.

Landets namn kan härledas till ordet chilli som betyder ”fjärran land” på aymaraindianeras språk. Aymarakulturen hade sin höjdpunkt på 1 000-talet efter Kristus. På 1300-talet erövrades deras rike av inkaindianerna. Ruinerna av aymaraindianernas mäktiga huvudstad Tiahuanaco kan beskådas i dagens Bolivia.

Chile historia i korthet, från äldre till modern

Chile historia äldre

Ett fotspår av ett barn, daterat till cirka 12 500 år före Kristus, som påträffats på en plats nära staden Puerto Montt visar att det funnits mänskligt liv i Sydamerika långt innan det vanliga antagandet att kontinenten befolkades av människor som invandrade via den landbrygga som fanns vid Beringssund för drygt 11 500 år sedan. Detta fotspår är ett av de äldsta bevis på att människor levt på den sydamerikanska kontinenten som påträffats.

Under den prekolombianska tidsperioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, fanns flera olika antal högkulturer i norra delen av Chile.

Indianerna i Chile levde som jägare och jordbrukare, utspridda i små samhällen, när området invaderades av Inkariket på 1400-talet. Inkafolket, som redan härskade i Ecuador och Peru, erövrade norra Chile men hejdades i söder av araukanerna.

1520

Den 1 november siktar den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan som förste europé Chiles kust när han på sin jordenrunt resa seglar genom sundet som nu bär hans namn

1535

Spanjoren Diego de Almagro försöker erövra Chile med hjälp av 500 soldater, 100 afrikanska slavar och 10 000indinska bärare. Många av dessa frös ihjäl när de gick över mer än 4 000 meter öga pass och i den ogästvänliga miljön. När Almagro inte fann några rikedom övergav han planerna på att erövra landet.

Chile historia äldre

1535 – 1880

Araukanernas och mapucheindianerna inleder sitt motstånd mot spanjorerna som kommer att pågå i över trehundra år. Deras starkaste fästen fanns söder om floden Rio Biobio

1540 – 41

Spanjoren Pedro de Valdivia med sina soldater gjorde ett nytt försök att erövra Chile. Efter att ha lyckats korsa Atacamaöknen kom de fram en bördig dalgång i centrala Chile, där de grundade staden Santiago den 11 september, 1541 vid floden Rio Mapocho.
Araucaindianerna, som uppgick till cirka 500 000 personer vid denna tidpunkt, gjorde hårt motstånd mot de spanska inkräktarna

1548

Vinet introducerades i Chile av Jesuiterna och i dag är landet en av världens främsta vinproducenter

1553

Spanjoren Pedro de Valdivia togs tillfånga och dödades under slaget vid Tucapel då spanjorerna mötte en styrka på 6 000 mapucheindianer ledda av den legendariske hövdingen Lautaro

1646

Slöts ett fördrag mellan spanjorer och indianer vilket gav dem rätt att styra över vissa områden. Urbefolkningen beräknas ha uppgått till en miljon människor när européerna anlände. Efter ett sekel av konfrontation med spanjorerna och nya sjukdomar från Europa hade deras antal sjunkit till hälften
1818 Det sydamerikanska frihetskriget mot den spanska överhögheten sprider sig och detta år lyckas den argentinske befälhavaren José de San Martin befria Santiago och Chile blev formellt självständigt. Landet kom att styras under ledning av Bernardo O´Higgins, en man med irländskt påbrå

1823

Chile förbjöd slaveriet, långt före de flesta andra amerikanska länder

1830

besegrade konservativa krafter liberala grupper efter långvariga och våldsamma strider.

Chile historia äldre

1833

Landets författning antogs, som koncentrerades makten till presidenten, medan rösträtten begränsades till ett fåtal. Katolicismen gjordes till statsreligion
De konservativa kom att styra landet under tre ekonomiskt framgångsrika årtionden. Framgången byggde på storjordbrukens expansion med hjälp av ett växande antal fattiga lantarbetare

1834 – 35

Fartyget HMS Beagle med Charles Darwin ombord utforskar den chilenska kusten

1861

Kom Liberalerna till makten

1865

Introduceras får från Falklandsöarna i Patagonien, vilket inleder en era av välstånd för regionens stora landägare

1879 – 83

Den chilenska ekonomin, som byggde på export av vete, silver och koppar, hamnade i svår kris under 1870-talets internationella ekonomiska depression. Silvergruvorna började sina, och när Bolivia konfiskerade salpetergruvor som delvis ägdes av chilenare gick Chile i krig. Peru slöt upp bakom Bolivia och det så kallade ”Stillahavskriget eller salpeterkriget” bröt ut. Chile gick segrande ur kriget och landets yta mer än fördubblades genom erövringen av de nitrat- och kopparrika provinserna Tarapacá från Peru och Antofagasta från Bolivia. Därmed förlorade Bolivia sin kustremsa medan Chile stärkte sin ekonomi, främst genom nitratexport.
Landets territorium växte ytterligare genom att de militärt starka araukan-indianerna i landets södra del besegrades definitivt

1883

Föll ett av indianernas viktigaste fästen för den spanska militära övermakten. Sedan dess har framför allt mapuchefolket fört en lång kamp för att få tillbaka den mark som togs ifrån dem, medan andra indianstammar underkastade sig det spanska herraväldet
Den spanska kronan förlänade landområden åt kolonisatörerna i förhållande till hur mycket indiansk arbetskraft som fanns tillgänglig inom varje område och indianerna tvingades ofta till slaveri. Bland slavarna fanns också en del afrikaner, men slavarna räckte inte till. På storgodsen var de flesta arbetare mestiser (en blandning av vita och indianer) som utnyttjades hårt av jordägarna.

1890 – 91

President José Manuel Balmacedas reformförsök för att öka jämlikheten i Chile resulterar i ett inbördeskrig med över 10 000 döda och att han begår självmord.
Efteråt infördes parlamentarism, vilket innebar att regeringen måste ha parlamentets stöd för sin politik.

Chile historia äldre

Chile historia modern

1920

Vann liberalen Arturo Alessandri presidentvalet med löften om att förbättra situationen för de fattiga. Hans reformer skapade dock politisk strid

1924

Avsattes Alessandri av konservativa militärer

1925

Återinsätts Arturo Alessandri som president av reformvänner
I den nya författningen skildes kyrkan från staten och presidenten återfick förlorad makt. Alla läs- och skrivkunniga män över 21 år fick rösträtt

1927

Tog överste Carlos Ibáñez del Campo makten och införde diktatur. Han skapade den nationella polisen, carabineros, förföljde politiska motståndare och införde presscensur

1929

Till följd av den internationella ekonomiska depressionen kollapsade Chiles nitratexport

1931

Förtrycket och den skyhöga arbetslösheten ledde till en generalstrejk, som tvingade Ibáñez att avgå

1932

Återinsätts Arturo Alessandri som president

1936

Gick kommunister, socialister och centerpartister samman i en folkfront

1938

Vanns presidentvalet av folkfrontens kandidat, Pedro Aguirre

1930 – 1970-talets början

Var Chile enda landet i Latinamerika med fungerande demokrati

1945

Fick Gabriela Mistral, som första latinamerikanska kvinna och världens femte, nobelpriset i litteratur

1948 – 58

Var kommunistpartiet förbjudet att verka

1949

Infördes kvinnlig rösträtt,

Chile historia modern

1952

Valde landets befolkning, som var trött på ineffektiva regeringar och politiska intriger, den oberoende gamle militären Carlos Ibáñez del Campo till en ny presidentperiod. Det politiska läget förblev dock instabilt

1958

Presidentvalet vanns av Jorge Alessandri, den före detta presidenten Arturo Alessandris son, som stöddes av en konservativ-liberal koalition, över socialisten Salvador Allende och dennes folkfront

1964

Årets presidentval vanns av kristdemokraten Eduardo Frei, som lovade social rättvisa utan socialism. Frei fick stöd från högern och backades även upp av USA

1969

Chile, Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru bildade Andinska gemenskapen som skulle bygga upp den egna industrin i skydd av höga tullmurar.

1970

Inför presidentvalet hade en koalition av fem vänsterpartier samlat sig i en ny folkfront bakom Allende. De fattiga stödde nu Allende, som fick flest röster. Allende blev den förste marxistiske president i världen som valts i demokratisk ordning
Regeringen, under ledning av Allende, förstatligade koppargruvorna och tog också över andra utlandsägda företag, vissa industrier, banker och stora jordegendomar. Marken överlämnades till arbetarkooperativ. Den förda vänsterpolitiken skrämde dock bort investerarna, kapital strömmade ut ur landet och statskassan började sina. USA och andra länder drog in sitt ekonomiska bistånd till Chile och chilenska staten fick inga lån i amerikanska storbanker. I hemlighet fick landets militär och högeropposition stöd från USA.

1973

De radikala gruppernas försök inom folkfronten att öka takten i socialiseringen ledde till att koalitionen splittrades. Mitten- och högerpartierna enades mot Allende i parlamentet, men de fick inte tillräcklig majoritet i parlamentsvalet i mars för att kunna avsätta Allende. Landet lamslogs av demonstrationer, inflationen rusade i höjden och kopparpriserna föll. Oppositionen manade öppet militären till handling.
I september genomförde överbefälhavaren Augusto Pinochet en militärkupp med målet att krossa marxismen, upprätta ordning och rädda ekonomin. Allende påstås ha begått självmord i presidentpalatset och många av hans medarbetare dödades.

Kuppen resulterade i att politiska partier och facklig verksamhet förbjöds, belägringstillstånd och sträng censur infördes. Parlamentet upplöstes för första gången i Chiles historia. Pinochet införde diktatur och militärdiktaturens förtryck riktades främst mot den chilenska vänstern.

Efter att ha hejdat inflationen och gett tillbaka konfiskerad egendom till tidigare ägare inledde juntan ett marknadsekonomiskt program med privatisering, nedskärningar i välfärden och satsning på frihandel. Chile lämnade Andinska gemenskapen och sänkte kraftigt sina skyddstullar. Utlandslån strömmade in och ekonomin växte. Allmänt talades det om ”det chilenska undret”.

Under den ekonomiska framgången lade Pinochet fram ett förslag till ny författning som skulle legitimera hans styre till minst 1989.

Chile historia modern

1980

Medan undantagstillstånd rådde och alla politiska partier var förbjudna genomfördes en folkomröstning om det av Pinochet framlagda förslaget om en ny författning, förslaget vann naturligtvis ”folkets stöd”

1981

Den nya författningen trädde i kraft

1988

Pinochet trodde sig ha majoritetens stöd trots demonstrationer och andra uttryck för missnöje. bland folket trodde sig Pinochet ha majoritetens stöd. I den folkomröstning som genomfördes sade dock folket nej till hans fortsatta presidentskap

1989

Presidentval genomförde i december och kristdemokraten Patricio Aylwin vann valet
I parlamentsvalet, som hölls samtidigt som presidentvalet, fick oppositionen majoritet i deputeradekammaren, medan högern dominerade i senaten med hjälp av nio icke folkvalda senatorer.

1990

När Aylwin tillträtt som president gav han en kommission i uppdrag att utreda militärjuntans kränkningar av mänskliga rättigheter. Flera massgravar med offer för militärregimen upptäcktes och drygt tvåtusen människor rapporterades mördade eller ”försvunna” under diktaturen. De ansvariga förblev ostraffade, eftersom Högsta domstolen hade godkänt en lag om amnesti till militär och polis som begått brott 1973–1978. Högsta domstolen dominerades även efter juntans fall av ledamöter utnämnda av Pinochet.

1993

Eftersom författningen förbjöd omval av sittande president utsåg center-vänsteralliansen kristdemokraten Eduardo Frei till sin kandidat i årets presidentval. Frei, som var son till den tidigare presidenten, segrade stort och i parlamentsvalet vann Concertación (Center-vänsteralliansen)

1994

Dömdes chefen för Chiles upplösta säkerhetspolis, Manuel Contreras, till fängelse för mordet på Allendes tidigare utrikesminister, Orlando Letelier, år 1976

1997

Concertación behöll sin majoritet, om än något reducerad, även i årets parlamentsval

1998

Greps Pinochet på en privat klinik utanför London på begäran av Spanien, som ville ha honom utlämnad för att ställa honom inför rätta för folkmord och terror mot spanska medborgare under diktaturen. Brittiska regeringen beslöt dock med hänvisning till Pinochets ålder och vacklande hälsa att släppa honom.

Chile historia modern

2000

Pinochet återvänder till Chile. Strax efter hans återkomst upphävde Chiles Högsta domstol (HD) ex-diktatorns rättsliga immunitet och åtal väcktes mot honom för delaktighet i flera kidnappningar och mord. Rättegången sköts dock upp medan frågan om Pinochets hälsa utreddes
Socialistpartiets Ricardo Lagos, vann presidentvalet

2001

Också i årets parlamentsval förblev center-vänsteralliansen störst. Landets goda ekonomi bidrog till dess valseger

2002

Dömdes tolv fd juntamedlemmar för mordet på en fackföreningsledare 1982 och den förre chefen för arméns underrättelsetjänst för att ha beordrat mordet

2003

Åtalades fem högt uppsatta befäl inom Pinochets hemliga polis för att ha planerat mordet 1974 i Buenos Aires på Carlos Prats, som var överbefälhavare under Allende

2004

Under hösten, då stödet för Pinochet börjat minska, träffade regeringsalliansen Concertación och högeroppositionen en överenskommelse om att ändra Pinochets författning från 1981
Armén tog kollektivt på sig skulden för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks under diktaturen och i slutet av året antog parlamentet en lag om skadestånd till 28 000 tortyroffer

2005

Enligt officiella uppgifter dödades drygt tre tusen människor av Pinochets regim och många tusen greps på godtyckliga grunder, en del ”försvann” och andra utsattes för tortyr
Efter flera olika turer beslöt Högsta Domstolen att Pinochet var för gammal och sjuk för att klara en rättegång

Under hösten hävde HD Pinochets rättsliga immunitet och gav också klartecken för att åtala honom för morden på ett hundratal personer i en utredning om Operation Colombo, täcknamnet för säkerhetspolisens tillslag och mord på 119 vänsteroppositionella år 1975. Läkarna hade då funnit den då 90-årige Pinochet vid tillräckligt god hälsa för att klara en rättegång.

2006

Michelle Bachelet, center-vänsterkoalitionen Concertacións kandidat, vann presidentvalet och Chile fick därmed sin första kvinnliga president

I oktober sattes Pinochet i husarrest i samband med en rättsutredning om kidnappningar, tortyr och mord vid säkerhetspolisens ökända tortyrcentrum, Villa Grimaldi

I november släpps han mot borgen, men sätts åter i husarrest efter några veckor i samband med en ny rättsutredning

Den 10 december avled Pinochet i sviterna av en hjärtinfarkt

2007

I mars bryter omfattande protester ut sedan införandet av ett nytt transportsystem i huvudstaden orsakar kaos.

I juni beslutar regeringen att ge familjerna till tolv av diktaturens offer ekonomisk kompensation

2008

I januari vänder sig Peru sig till Internationella domstolen i tvisten med Chile om var havsgränsen mellan länderna ska gå

I april avsattes utbildningsministern Yasna Provoste, anklagad för korruption sedan skolor fått drygt femhundra miljoner dollar för mycket i bidrag. Hon var den första minister på mer än trettio år som avsatts av parlamentet

I maj får vulkanen Chaiten, som varit vilande i 9 000 år, ett utbrott och två städer i Patagonien måste evakueras.

2009

I maj besöker president Bachelet Kuba vilket är det första besöket på ön av en chilensk ledare på 40 år
I oktober försämras relationerna med Peru efter det att Chile hållit en militärövning nära den omtvistade gränsen

I november anklagas en peruansk officer för att ha sålt militära hemligheter till Chile, något som den chilenska regeringen tillbakavisar

I december greps sex personer anklagade för inblandning i giftmordet Chiles president Eduardo Frei år 1982. Han stöttade till en början Pinochets militärkupp men kom efter regimens många brott mot mänskliga rättigheter att i början på 1980-talet att bli en av de främsta motståndarna till denna.

Sebastian Piñera vinner första omgången av presidentvalet med 44 %, men det räcker inte för att avgöra valet. Samtidigt med presidentvalet utses ett nytt parlament. Utgången blir mycket jämn. Koalitionen för förändring får 58 platser i deputeradekammaren och 16 i senaten, medan vänster-centeralliansen Concertación får 57 respektive 19 platser.

Chile historia modern

2010

I januari vinner Piñera andra omgången av presidentvalet med % av rösterna mot 48 % för utmanaren Eduardo Frei. Det är första gången som högern kommer till makten sedan demokratins återinförande 1989

I februari skakas Chile av en kraftig jordbävning som mäter 8,8 på Richterskalan, ett av de kraftigaste skalv som uppmätts. Skalvet utlöser en tsunami som drabbar flera orter längs den chilenska kusten. Över 800 människor omkommer och tusentals människor förlorar sina hem. Chiles näst största stad Concepción tillhör de värst drabbade

I mars tillträdde Sebastian Piñera som president

I sitt tal till nationen den 21 maj framhåller Piñera att hans viktigaste mål är att utrota fattigdomen till 2020, att motverka könsdiskriminering samt att förbättra pensionssystemet

I september lovar Piñera mapuche-folket att genomföra utvecklingsprojekt i den sydliga regionen Araucania, där många mapuche-indianer bor, för motsvarande 4 miljarder dollar

I oktober räddas 33 gruvarbetare som varit instängda under jord i 69 dagar genom en specialborrad flera hundra meter lång tunnel.

I december lovar president Piñera att reformera fängelsesystemet efter det att en brand i ett överfullt fängelse krävt 81 fångars liv

2011

I maj organiserar fackföreningar i staden Valparaíso en strejk i protest mot regeringens politik i frågor som rör miljö, utbildning och arbetsmarknadsfrågor

I juli genomför gruvarbetarna i den statliga gruvjätten Codelco sin första generalstrejk på 18 år. Strejken äger rum parallellt med studentprotester mot universitetsreformer och protester mot bygget av en enorm damm för vattenkraft i Patagonien

I spåren av protesterna genomför Piñera en stor regeringsombildning, och byter bland andra ut ekonomi-, energi- och justitieministrarna. Även utbildningsminister Joaquín Lavín avgår

Experter som undersökt kvarlevorna av ex-presidenten Salvador Allende konstaterar att han tog sitt eget liv i samband med kuppen mot honom i september 1973

I augusti fortsatte studentprotesterna mot president Piñera och regeringen med minst 70 000 deltagare. Polisen sätter in tårgas mot våldsamma demonstranter. Över 270 personer grips och många skadas.

I oktober inleds en ny landsomfattande strejk sedan förhandlingar mellan regeringen och studenterna strandat. Polisen tvingas sätta in tårgas och vattenkanoner mot demonstranter i huvudstaden Santiago den 18 oktober och ett 60-tal människor grips.

I december avgår utbildningsminister Felipe Bulnes efter bara fem månader. Det är Bulnes som har lett förhandlingarna med de protesterande studenterna

2012

I mars demonstrerar tusentals studenter på nytt i Santiago, med fortsatta krav på en högskolereform.
I april ger Högsta domstolen klartecken för det omstridda och jättelika dammprojektet Hidro Aysén i Patagonien.

President Piñera utser sin femte energiminister på två år. Den fjärde avgick i protest mot att han inte fått delta i förhandlingar som satt stopp på protester mot dammprojektet i Aysén

Deputeradekammaren antar med knappa röstsiffror en antidiskrimineringslag, kort efter det att en homosexuell man avlidit efter att brutalt ha misshandlats av misstänkta nynazister

President Piñera presenterar en skattereform som han säger ska ge pengar till högre utbildning och göra den tillgänglig för alla. Tiotusentals studenter deltar samtidigt i nya protester i Santiago.

I juli skriver president Piñera under en ny lag mot diskriminering som dragits i långbänk i parlamentet i sju år

I augusti grips 139 personer, de flesta studenter, när polisen går till aktion för att få slut på en flera veckor lång ockupation av tre skolor i huvudstaden Santiago

I september avgör en domstol slutligt att Allende begick självmord

Högsta domstolen stoppar bygget av ett koleldat värmekraftverk, Castilla, i Antofagasta i norra delen av landet. Även bygget av en hamn stoppas och domstolen kräver att en ny miljöstudie görs. Beslutet kritiseras av regeringen

I oktober avgår en katolsk biskop, sedan han anklagats för sexuella övergrepp på en 15-årig pojke

I november ändrar åter president Piñera i regeringen. Två ministrar, Andrés Allamand och Laurence Golborne, lämnar sina poster för att satsa på att bli regeringskoalitionens kandidat inför presidentvalet i slutet av 2013

2013

Mars

Michelle Bachelet bekräftade att hon avser att ställa upp i presidentvalet i november

Tusentals studenter deltog i nya demonstrationer med krav på utbildningsreformer. Ett 60-tal personer grips och en polis uppges ha skadats i sammandrabbningar

April

En domare beordrade att poeten Pablo Nerudas kvarlevor ska grävas upp, för att utreda uppgifter om att han förgiftades. Nobelpristagaren Neruda dog tolv dagar efter militärkuppen 1973. Enligt familjen och Nerudastiftelsen dog han i cancer, men hans chaufför hävdar att han förgiftades på uppdrag av Pinochet. Efter en undersökning av 15 chilenska och utländska experter rapporterades i slutet av året att inga spår av gift hittats i kvarlevorna

Den nya valalliansen Ny majoritet (Nueva Mayoría) presenterades. Den har bildats mitten-vänsteralliansen Concertación i samarbete med flera små vänsterpartier

Utbildningsminister Harald Beyer avsattes av kongressen, eftersom han inte har utrett övervinster som olagligt tagits ut av ett privat universitet.

Deltog omkring 250 000 människor i nya studentprotester på flera håll i landet. Demonstrationen i huvudstaden uppges vara en av de största på tjugo år

Juni

Blev Michelle Bachelet utsedd till vänsterns presidentkandidat

Juli

Arbetsmarknadsminister Evelyn Matthei utsågs till högerns presidentkandidat

September

11 september På dagen 40 år efter militärkuppen 1973 drabbade demonstranter och polis samman i Santiago. Ett drygt 40-tal poliser skadades och över 250 personer greps.

November

Tilldömde Interamerikanska människorättsdomstolen (IACHR), med säte i Costa Rica, för första gången en chilenare skadestånd för att han utsattes för tortyr under Pinochetdiktaturen

November

17 november I presidentvalets första omgång fick vänsterkandidaten Michelle Bachelet flest röster, 47 %, mot tvåan Evely Matthei som fick 25 %. I kongressvalet ökade vänsterblocket till totalt 67 mandat i deputeradekammaren och 21 i senaten, vilket innebar egen majoritet i båda kamrar

December

15 december segrade Michelle Bachelet i presidentvalets andra omgång och därmed den första presidenten som sitter mer än en mandatperiod sedan Pinochets styre, 1973 – 1990

2014

Januari

I den långdragna tvisten mellan Chile och Peru om en gemensam havsgräns kom den Internationella domstolen i Haag (ICJ) med ett avgörande i. Domslutet, som fastställer en ny havsgräns mellan länderna, kan beskrivas som en kompromiss. Peru får rätt till ett nytt havsområde, medan Chile får behålla fiskrika vatten nära kusten. Båda länderna har lovat att rätta sig efter domstolens beslut.

Mars

Knappt två veckor efter Michelle Bachelets tillträde som president demonstrerade tiotusentals personer i Santiago med krav på att hon sätter fart med sitt reformprogram, inte minst på en ny författning

Mars Den nya regeringen meddelade att det kontroversiella dammprojektet i Aysén ska ses över. Efter ett par månaders utredning meddelar regeringen att det läggs ned på grund av miljöskäl

April

1 april inträffade jordbävning, med magnitud 8.2, i havet utanför landets norra del. Sex personer omkom och tiotusentals människor evakuerades. Ett dygn senare inträffade ett kraftigt efterskalv med magnitud 7.6.

April

Antogs en författningsändring som gör det möjligt för chilener som bor utomlands att rösta i nationella val

En skogsbrand orsakade stor ödeläggelse i Valparaiso. Minst 15 människor omkom och omkring 2 000 familjer får sina hem förstörda

Juli

Besökte president Michelle Bachelet USA för möte med USA:s president Barck Obama

Skrev president Michelle Bachelet under en lag som innebär att en statlig pensionsfond skall inrättas, som ett alternativ till privata fonder. Detta är ett led i de strukturförändringar regeringen tänker genomföra för ökad social och ekonomisk jämlikhet

September

Kongressen godkände ändrade finansregler som är tänkta att höja skatteuttaget, bland annat genom ändringar i bolagsskatten. De extra pengarna ska användas till utlovad kostnadsfri utbildning och på andra sätt öka jämlikheten i landet

Fjorton personer skadades när en sprängladdning exploderar i en galleria vid en tunnelbanestation i Santiago

Oktober

Tiotusentals föräldrar demonstrerade i Santiago i protest mot planerade lagändringar som de hävdar kommer att leda till att 4 000 friskolor tvingas stänga. Enligt regeringen syftar lagförslaget till att stoppa vinstuttaget från friskolorna och öka insynen i hur de skattefinansierade skolorna drivs.

Högsta domstolen stoppade exploatering av guld och koppar i norra Chile efter att ursprungsfolk i trakten klagat över att de inte har blivit tillfrågade och att en ordentlig miljöprövning inte gjorts

November

En domstol beordrade staten att betala cirka 7,5 miljoner dollar i ersättning till 31 personer som hölls som politiska fångar på en ö i Eldslandet efter statskuppen 1973. Fångarna hade utsatts för tortyr, tvångsarbete och svåra umbäranden. Högsta domstolen fastställde senare beslutet

December

Tvingades sjukvårdsminister Helia Molina avgå sedan hon gjort ett uttalande i den känsliga abortfrågan som upprörde katolska kyrkan och högerpartiet UD

2015 

Januari

Antog kongressen en lag som gör det möjligt för människor av samma kön att ingå registrerat partnerskap. Lagen skall träda i kraft i oktober

En delvis ny vallag antogs av kongressen som ändrar på den vallag som infördes av Pinochet 1989

Februari

Sebastián Dávalos, son till president Michelle Bachelet, avgick som chef för en välgörenhetsorganisation efter anklagelser från oppositionen om att han använt sitt inflytande för att ordna ett banklån på miljonbelopp till sin hustru. Pengarna användes till att köpa mark som sedan såldes med vinst. Finansinspektionen har friat honom, men anses ändå vara en politisk skandal.

Mars

Den 11 mars tvingades ledaren för det konservativa partiet UDI, Ernesto Silva, lämnar sin post på grund av avslöjanden om illegala kampanjbidrag i valet 2013

Svåra översvämningar drabbade norra Chile och krävde tiotals människors liv samt lämnar hela samhällen utan dricksvatten. Översvämningarna är ett resultat av de kraftigaste regnen i Anderna på 80 år.

April

Vulkanen Calbuco i södra Chile fick ett oväntat utbrott och över 6 000 människor tvingas överge sina hem

Maj Hölls nya studentdemonstrationer med krav på ytterligare utbildningsreformer

Maj President Bachelet uppmanade alla ministrar att avgå, något som aldrig har skett i Chile tidigare. Väljarnas förtroende för Bachelet har rasat efter avslöjandena om sonens misstänkta maktmissbruk

Juni

Beslutade president Bachelet att byta ut utbildningsministern i ett försök att dämpa de fortsatta protesterna mot regeringen, i första hand mot utbildningsreformerna

Konstaterades att Santiagos luftföroreningar är så höga att det krävs åtgärder mot dem. Körförbud infördes för 40 % av alla bilar och 3 000 fabriker och andra företag tvingas hålla stängt. En av orsakerna var det ovanligt torra vädret.

Augusti

Inrättades en ny region, Nuble, i landets mellersta del. Chile har i och med ändringen 16 regioner

Antogs en ny lag som skulle stärka åklagarväsendet

September

Ännu en jordbävning inträffar, med magnitud 8.3, utanför Chiles kust. Tretton människor omkommer, 9 000 blir hemlösa och runt en miljon tvingas tillfälligt lämna sina hem. Skalvet uppges vara det sjätte starkaste som uppmätts i Chile och känns även i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Ändå är skadorna mindre än befarat, vilket uppges bero på förebyggande åtgärder efter den svåra jordbävningen 2010

Oktober

Beslutade kongressen om en engångsbetalning av skadestånd till politiska fångar och tortyroffer från Pinocheteran

Enligt president Bachelet har arbetet med att skriva en ny författning inletts. Presidenten säger att den nuvarande grundlagen har sitt ursprung i diktatur och inte uppfyller behoven för demokratin. Arbetet beräknas pågå i ett par år

December

Författningsdomstolens beslut var ett bakslag för Bachelets utbildningsreform. Domstolen ogiltigförklarar att statliga medel endast ska gå till vissa högskolor och därmed är presidentens löften om gratis högre utbildning i fara.

President Bachelet undertecknade ett dekret som godkände marijuana för medicinsk användning

Dömdes den förre senatorn, och en av grundarna till det konservativa partiet UDI, Jovino Novoa, till tre års fängelse för deltagande i illegala kampanjbidrag

2016

Januari

26 januari beordrade Högsta domstolen staten att betala motsvarande 1,3 miljoner dollar i skadestånd till anhöriga till fyra män som försvann under 1970-talets diktatur
Januari 29 januari anklagades president Michelle Bachelets svärdotter Natalia Compagnon formellt för skattefusk

Februari

2 februari undertecknade presidenten en lag som är tänkt att förenkla inslag i den stora skattereformen 2014, speciellt för små och medelstora företag

Maj

21 maj störde demonstranter president Michelle Bachelets årliga tal om tillståndet i nationen i Valparaiso. Ilskan riktades mot den ekonomiska nedgången och korruptionsskandalen inom presidentens familj

26 maj studenter demonstrerade åter och krävde att löftena om gratis högskoleutbildning infrias. Över 100 personer greps och ett 30-tal poliser skadades.

Juni

6 juni meddelade utrikesminister Heraldo Muñoz att regeringen har begärt att Internationella domstolen (ICJ) slår fast att vattendraget Silala är internationellt vattendrag och att Chile därmed har rätt att använda sig av dess vatten. Bolivia hävdar att Silala är ett bolivianskt vattendrag och att Chile har avlett vattnet in på sitt territorium genom bygget av en kanal

7 juni grävdes kvarlevorna efter Eduardo Frei, president 1964–1970, upp för andra gången, som ett försök att fastställa vad det var för gift som tog livet av honom. Kvarlevorna grävdes också upp 2004 och en utredning slog då fast att han giftmördats i samband med att han vårdades på sjukhus 1982. Orsaken skulle ha varit hans motstånd mot Pinochetregimen

8 juni lämnade inrikesminister Jorge Burgos sin post, officiellt av hälsoskäl. Han ersattes av den tidigare Uruguay-ambassadören Mario Fernández BaezaJuni 27 juni dömdes en chilensk före detta arméofficer skyldig i en civilrättslig process i USA till mordet på sångaren Víctor Jara 1973. Domstolsjuryn i Florida tilldömde också Víctor Jaras familj skadestånd på 28 miljoner dollar

Juli

5 juli Demonstrerade hundratals universitetsstudenter efter att regeringen presenterat det sista lagförslaget i den omfattande utbildningsreformen

Augusti

21 augusti demonstrerade flera hundratusen chilenare mot låga pensioner

September

23 september mottog president Bachelet tidigare hemligstämplade dokument från amerikanska myndigheter som visar att Pinochet personligen beordrade mordet i Washington på oppositionsledaren Orlando Letelier

Oktober

23 oktober gick oppositionsalliansen Chile Vamos framåt i kommunalvalen och återtog, bland annat kontrollen i Santiago, som högern förlorade 2012. Regeringskonstellationen gick tillbaka på grund av korruptionsskandalerna, förhalning av löftet om valreform, samt det fortsatt dåliga ekonomiska läget

November

President Michelle Bachelet genomförde sin sjätte förändring på tre år av sin regering efter förlusten i kommunalvalen

2017

Januari

23 januari stoppade USA:s president Donald Trump stopp för frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som undertecknades i februari 2016 men ännu inte ratificerats av flertalet deltagare Chile är ett av tre latinamerikanska länder i TTP.

23 januari förstörde omkring 150 skogsbränder 130 kvadratkilometer skogsmark i mellersta och södra Chile. Bränderna lär vara den största skogskatastrofen i landets historia

Februari

26 februari blev drygt 60 % Santiagos hushåll utan dricksvatten sedan floden Maipo förorenats efter kraftiga regn och jordskred

Mars

22 mars dömde Högsta domstolen 33 personer till mellan 5 och 15 års fängelse för att ha fört bort fem dissidenter 1987. De fem vars lik tros ha kastats i havet var de sista som försvann under Pinochetdiktaturen

26 mars deltog tiotusentals personer, enligt arrangörerna var det mer än två miljoner som deltog, i demonstrationer runtom i landet med krav på att det privatiserade pensionssystemet rivs upp

April

11 april genomförde studenter årets första demonstration i Santiago med tiotusentals deltagare för gratis utbildning

Juni

2 juni En domare dömde 106 tidigare underrättelseofficerare för kidnappning och mord på 16 vänsteraktivister 1974 och 1975, till mellan 1,5 och 20 år i fängelse. Domaren dömer också staten att betala motsvarande 7,5 miljoner dollar i skadestånd till offrens anhöriga.

Augusti

21 augusti godkände Författningsdomstolen ett förslag om lättnader i abortlagstiftningen som president Bachelet lade fram redan 2015. Ändringen innebär att abort blir tillåtet efter våldtäkt, vid risk för moderns liv och om fostret inte är livskraftigt

28 augusti presenterade president Bachelet ett lagförslag om att ge homosexuella par rätt att gifta sig och att adoptera barn. En partnerskapslag antogs 2015 men presidenten hoppas på att rättigheterna för samkönade par ska komma vidare innan hennes mandatperiod är slut

Oktober

21 oktober visade en ny expertundersökning att författaren och Nobelpristagaren Pablo Neruda inte avled av cancer. Något besked om vad som låg bakom dödsfallet 1973 kunde inte fastställas varför undersökningen av kvarlevorna fortsätter

November 

19 november I presidentvalets första omgång fick expresidenten Sebastian Pinera, högeralliansen Chile Vamos kandidat, 36,6 % av rösterna. Vänsterblocket Ny majoritets kandidat Alejandro Guillier fick 22,7 %. Dessa båda kandidater kommer att mötas i en andra omgång i december.

December

17 december vann högerkandidaten Sebastian Pinera residentvalet i andra omgången. Han fick 55 % av rösterna mot 45 % för vänsterkandidaten Alejandro Guillier

2018

Januari

13 januari Riktade regeringen skarp kritik mot Världsbanken sedan dess chefsekonom Paul Romer sagt att politiska motiv sannolikt legat bakom Chiles försämrade rankning i fråga om företagsklimat och konkurrenskraft under den socialdemokratiska regeringen

16 januari bad påven Franciskus om ursäkt för skandaler som skakat katolska kyrkan i Chile i samband med sitt besök då det framkommit att många barn utsatts för sexuella övergrepp av präster

Mars

8 mars undertecknade Chile tillsammans med tio andra länder frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership) i Santiago. Avtalet kallas också TPP-11 och är en något reviderad version av det tidigare avtalet. Ändringarna är en följd av att USA drog sig ur TPP innan det trätt i kraft.

11 mars Tillträdde Sebastian Pinera som president efter valsegern i december. Pinera var också president under åren 2010 – 2014

Maj

18 maj Lämnade samtliga av landets 34 biskopar in sin avskedsansökan, på grund av den pedofilskandal inom kyrkan som varit hett omdebatterad sedan påvens besök i januari. Biskoparna som befinner sig i Rom säger att det nu är upp till påven att besluta i frågan

Juni

13 juni Genomförde polisen en razzia i lokaler som tillhör katolska kyrkan i Santiago och Rancagua, samtidigt som två sändebud från Vatikanen besöker landet med anledning av pedofilskandalen. Totalt har ett 80-tal katolska präster i Chile anmälts till myndigheterna för sexuella övergrepp sedan 2000

28 juni Godkände påve Franciskus avskedsansökningarna från två av de 34 biskopar som i maj begärde att få lämna sina poster på grund av anklagelser om sexuella övergrepp. Därmed har han godkänt fem av avskedsansökningarna

Juli

4 juli Dömdes åtta före detta militärofficerare till fängelse i 15 år för mordet på protestsångaren Victor Jara 1973. En nionde ex-officer får fem års fängelse för medhjälp till mordet. En annan officer har tidigare dömts i USA för mordet.

Augusti

31 augusti Uppgav statsåklagaren att antalet fall av sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan ökat till 119, sammanlagt 167 biskopar, präster och andra inom kyrkan är nu under utredning för sexövergrepp från 1960-talet och framåt. Bland dem som utpekas finns ärkebiskopen i Santiago, Ricarco Ezzati, kyrkans högsta företrädare i Chile

September

1 september tillträdde den förra presidenten Michelle Bachelet som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter

21 september accepterade påve Franciskus avskedsansökningarna från ytterligare två biskopar. Därmed har sammanlagt sju biskopar fått gå

November

9 november dömdes den före detta arméchefen Juan Emilio Cheyre till tre år och en dag i husarrest för sin roll i 15 personers död 1973. Cheyre var arméchef 2002–2006 och är den högst uppsatta personen hittills som dömts för övergrepp under diktaturen. Hans chef vid tiden för morden, Aristo Lapostol, dömdes samtidigt till 15 års fängelse för morden på vänsteraktivister i staden La Serena

2019

Januari

Dömdes sex män som arbetade för diktatorn Augusto Pinochet till fängelse för giftmordet 1982 på den förre presidenten Eduardo Frei, den äldre. Domen var ett resultat av en mångårig rättsprocess under vilken Freis kvarlevor grävts upp två gånger. De dömdes till mellan tre och tio års fängelse.

Mars

23 mars Accepterade påven Franciskus avskedsansökan från kardinalen Ricardo Ezzati som också var ärkebiskop i Santiago. Han var den högsta företrädaren för katolska kyrkan i Chile som avgått på grund av en skandal rörande sexuella övergrepp

27 mars Beordrade en domstol katolska kyrkan att betala motsvarande nära 150 000 dollar i skadestånd till vart och ett av de tre offer som den tidigare prästen begått övergrepp på. Domen var den första i sitt slag som rörde sexövergrepp inom den katolska kyrkan i Chile

Bildade åtta sydamerikanska presidenter det nya regionala Forum för Sydamerikas framsteg (Prosur) under ett möte i Santiago. Prosur skulle i huvudsak stödja demokrati och marknadsekonomi

September

Utlovade president Piñera 5 miljarder dollar för att förbättra vattenförsörjningen i landet. Bakgrunden till detta var att Chile hade sin torraste vinter på 60 år. Stora skördar förstördes och över 100 000 djur dog på grund av brist på vatten och foder

Oktober

19 oktober Utbröt våldsamma protester på grund av en höjning av biljettpriset i Santiagos tunnelbana. Undantagstillstånd och utegångsförbud nattetid infördes i Santiago

20 oktober Trots att president Piñera drog tillbaka avgiftshöjningen i tunnelbanan fortsatte protestaktioner i Santiago och på andra håll. Fem personer dödades efter att plundrare tände eld på en textilfabrik. Sammanlagt hade elva personer dödats under oroligheterna. Chilenarna protesterade inte bara mot höjda avgifter i tunnelbanan utan mot alltför höga levnadskostnaderna i allmänhet.

22 oktober Utlovade president Piñera reformer för att få stopp på protesterna, som en höjning av minimilönen, grundpensionen och den högsta skattesatsen samt stoppa en planerad höjning av elpriset. Staten skulle också betala mer för sjukvårdskostnader. Presidenten bad också om ursäkt för att han inte förutsett protesterna och sade att han uppfattat budskapet från medborgarna. I samband med oroligheterna dödades 15 personer, fler än 200 fördes till sjukhus och fler än 2 600 personer greps av polis och säkerhetsstyrkor

25 oktober Deltog över en miljon människor i en demonstration i Santiago, med krav på social rättvisa. Protesterna fortsatte trots att president Piñeras lovade flera olika åtgärder den 22 oktober.

26 oktober Sade president Piñera upp hela sin regering för att kunna bilda en ny i ett försök att dämpa protesterna. Han utlovade fortsatta sociala reformer och upphävde utegångsförbudet som rått nattetid i chilenska städer i en vecka.

30 oktober Ställde president Piñera in FN:s klimatkonferens COP 25, som skulle hållas i december, på grund av oroligheterna i landet

31 oktober Höll regeringen ett möte med oppositionsledare i ett försök att få ett slut på de omfattande protesterna. Mötet var inte någon större framgång för regeringen

November

4 november Hölls ytterligare en stor demonstration med tiotusentals människor deltagare undet mottot ”Det här är inte över än” på Plaza de Italia i Santiago. Oroligheter och plundringar äger även rum i andra städer

5 november Tillbakavisade president Piñera kravet på hans avgång

12 november Äger en ny demonstration med omkring 80 000 deltagare rum i Santiago. Sammandrabbningar och plundring förekommer även i andra städer. Skolor och universitet var stängda

19 november Meddelade polisen att man skulle upphöra med att skjuta med fågelhagel mot demonstranter efter att mer än 200 personer fått allvarliga ögonskador under protesterna de deltagit i

27 november Uppgav Human Rights Watch i en rapport att polisen har gjort sig skyldig till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter mot demonstranter de senaste veckorna.

December

2 december Presenterade regeringen ett åtgärdspaket på 5,5 miljarder dollar för att stimulera tillväxten efter den senaste tidens oroligheter som drabbat ekonomin hårt

6 december Fördömde Interamerikanska människorättskommissionen (IACHR) det övervåld som använt mot demonstranterna i Chile, 26 personer hade dödats, över 12 000 skadats och fler än 20 000 hade arresterats. Dagens demonstration var den 50:e protestdagen.

13 december Anklagade utredare från FN-utredare chilensk polis och militär för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med den senaste tidens massprotester. Utredarna konstaterade att fyra människor dödats av säkerhetsstyrkor, 345 fall av ögonskador har orsakats av att fågelhagel använts mot demonstranter, 113 fall av tortyr konstaterades och att sexuellt våld använts i 24 fall mot civilpersoner.

2020

Februari

23:e I samband med invigningen av Latinamerikas största musikfestival, i Viña del Mar, bröt våldsamheter ut trots stora säkerhetsåtgärder. Mer än 20 poliser skadades

Mars

8:e Demonstrerade hundratusentals människor i Santiago på internationella kvinnodagen med krav på ett slut på våldet mot kvinnor

16:e Stängde Chile sina gränser för utlänningar i ett försök att hejda spridningen av coronavirus. Det chilenska flygbolaget Latam, Latinamerikas största, meddelade att verksamheten reducerades med 70 % . Några dagar tidigare förbjöds folksamlingar på mer än 500 personer

19:e Presenterade regeringen ett stimulanspaket på 11,75 miljarder dollar för att hantera pandemins effekter

22:a Infördes utegångsförbud mellan klockan 22 och 05 för att hindra spridningen av coronaviruset. Registrerades landets första dödsfall i covid-19.

25:e Utlyste president Piñera katastroftillstånd i landet på grund av coronapandemin. Näst efter Brasilien hade nu Chile flest registrerade coronafall i Latinamerika

April

14:e Godkände författningsdomstolen en speciallag som innebar att omkring 1 300 fångar kan få avtjäna resten av sina straff i hemmet. Lagen gäller för utsatta personer som har en större risk att bli drabbade av coronasmitta, personer över 75 år, gravida kvinnor och mödrar till barn under två år. Personer dömda för grova brott omfattades inte av amnestin.

Maj

16:e Började nya striktare karantänsregler gälla i Santiago och några andra områden. Invånarna i dessa områden tilläts endast lämna sina hem för att köpa mat och läkemedel, och för korta träningspass. Antalet dödsfall i covid-19 var nu omkring 420, de flesta från Santiagotrakten

Juni

13:e Avgick hälsominister Jaime Manalich efter ökad kritik mot sättet som hans departement hanterat coronastatistik. Regeringen hade uppgivit att coronaviruset krävt över 3 000 liv i Chile, men uppgifter visade att drygt 5 000 döda rapporterats till Världshälsoorganisationen (WHO)

20:e Infördes ett nytt sätt att räkna avlidna i covid-19 som visade att antalet döda nu uppgick till nästan 7 000. Den nya metoden att räkna visade att Santiago hade det fjärde högsta antalet smittade av städer i världen

Juli

5:e Presenterade president Piñera ett stödpaket på 1,5 miljarder dollar riktat till medelklassen, som var hårt drabbad av coronapandemin. Medelklassen hade inte omfattats av tidigare statliga stöd som införts under pandemin

Augusti

18:e Visade en rapport från Centralbanken att landets ekonomi under andra kvartalet krympt med 14.1 % på grund av coronapandemin. Enligt statistik minskade antalet coronasmittade. Antalet döda i covid-19 uppgick nu till drygt 10 500 och 387 000 personer var smittade.

September

28:e Började man lätta på en del restriktioner som införts på grund av coronapandemin i Santiago, bland annat tilläts barer och restauranger att öppna och kollektivtrafiken började komma igång. Skolor och universitet fortsatte vara stängda, inga turister tilläts resa in i landet och utegångsförbud nattetid rådde fortfarande på flera håll. Chile är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin. Antalet avlidna i covid-19 uppgick nu till mer än 12 000 personer.

Oktober

18:e Hölls demonstrationer som urartade till våldsamheter på flera håll. Två kyrkor stacks i brand, en polisstation utsätts för ett brandattentat, flera butiker plundras och 18 poliser skadades

25:e Röstade drygt 78 % ja till förslaget till en ny grundlag i den genomförda folkomröstningen

November

3:e Avgick inrikesminister Victor Pérez efter att deputeradekammaren stängt av honom och godkänt åtal för polisövergrepp under folkliga protester

19:e Avgick polischefen Mario Rozas sedan polis skottskadat två tonåringar i samband med protester mot sociala orättvisor. Den nationella polisen carabineros, som Rozas var chef för, har länge kritiserats för övergrepp mot demonstranter.

26:e Inledde omkring 60 000 anställda inom sjukvården en strejk för högre anslag och högre löner till de anställda i budgeten 2021. Strejken inleddes efter åtta månaders förhandlingar med hälsovårdsdepartementet.

December

20:e Bötfälldes president Piñera på motsvarande cirka 30 000 kronor för en selfie tillsammans en med en kvinna där båda var utan munskydd

24:e Inleddes vaccinering mot covid-19 i Latinamerika, Första länder blev Chile, Mexiko och Costa Rica. Drygt 16 300 personer var nu bekräftat avlidna i covid-19 i landet

2021

Januari

25 januari

Ändrade en appellationsdomstol ett tidigare domslut enligt vilket den tidigare presidenten Eduard Frei giftmördades 1982. De sex män som i januari 2019 dömdes till fängelse för mord friades nu från alla anklagelser. Eduard Freis anhöriga sade att domen skulle överklagas.

Mars

25 mars

Infördes nya restriktioner för att begränsa en ökande smittspridning av covid-19 som skulle gälla hela april ut. Antalet avlidna i
covid-19 uppgick nu till drygt 22 500

Maj

16 maj

Valet till författningssamlingen blev en framgång för oberoende kandidater och företrädare för vänsteroppositionen. Tillsammans säkrade de två grupperna två tredjedelar av platserna i församlingen som ska utarbeta förslag till den nya grundlagen.

Juni

11 juni

Beslutades om en ny nedstängning av huvudstaden Santiago på grund av ökat antal fall av smittade i covid-19. Nedstängningen skulle gälla från och med den 12 juni. Antalet avlidna i covid-19 uppgick nu till lite mer än 30 000

September

28 september

Godkände deputeradekammaren ett fjärde förtida uttag på 10 % från privata pensionsfonder inom loppet av ett år med syfte att dämpa de ekonomiska effekterna som uppstått av coronapandemin

Oktober

8 oktober

Inledde statsåklagaren en utredning av president Sebastian Pinera på grund av uppgifter i en internationell granskning av skatteplanering gällande försäljningen av ett gruvbolag ägt av Pineras barn, enligt de så kallade Pandoradokumenten.

12 oktober

Utlyste president Sebastián Piñera undantagsläge i två sydliga regioner efter sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och grupper av ursprungsbefolkningen mapuche. Mapuche kräver självbestämmande och vill ha tillbaka kontrollen över sina ursprungliga marker i Biobío och Araucanía.

November

16 november

Röstade senaten mot att ställa president Sebastian Pinera inför riksrätt och gick därmed emot deputeradekammarens tidigare beslut

21 november

Efter första omgången av presidentvalet stod det klart att andra omgång skulle genomföras i december. Valet skulle då stå mellan högerns kandidat Jose Antonio Kast och vänsterns Gabriel Boric

December

19 december

I presidentvalets andra omgång segrade vänsterkandidaten Gabriel Boric som fick 56 % av rösterna. Högerns kandidat Jose Antionio Kast fick 44 % av rösterna. Den 35-årige Gabriel Boric blev därmed landets yngste president. Boric lovade att öka jämlikheten och höja skatterna för de mest välbärgade för att kunna finansiera en rad sociala reformer.

2022

Januari

10 januari

Som första land i Latinamerika, och ett av de första i världen, började Chile ge en fjärde vaccinationsdos mot covid-19 på grund av den höga smittspridningen

Mars

11 mars

Tillträdde Gabriel Boric som landets nye president. Han bröt med traditionen i sitt tal genom att uppmärksamma ursprungsfolken när han lovade att upprätthålla författningen inför ”alla Chiles folk”, i stället för inför ”Chiles folk”. Dagen därpå deltog han i en ceremoni med företrädare för sju ursprungsfolk, och deltog sedan i en gudstjänst i katedralen.

Den nya regeringen fick en övervikt av kvinnor, 14 av 25 ledamöter var kvinnor

April

7 april

Presenterade president Gabriel Boric en plan för ekonomisk återhämtning efter coronapandemin värd 3,7 miljarder dollar. Boric gick till val med löften om att göra Chile till ett välfärdssamhälle och att han ville stärka sociala rättigheter med finansiellt ansvarstagande

Juli

4 juli

Presenterades ett förslag på en ny grundlag för presidenten. Folkomröstning om denna var utsatt till den 4 september.

September

4 september

Röstade nästan 62 % av väljarna nej till förslaget om en ny författning, som enligt president Gabriel Boric skulle ha inlett en ny och progressiv era i Chile

December

12 december

Beslutade kongressen om att ta fram ett nytt förslag till grundlag som ska presenteras i april 2023. Folkomröstning om den nya konstitutionen kommer att hållas den 26 november, 2023

2023

Januari 

Avskedade president Gabriel Boric justitieminister Marcela Ríos Tobar efter protester mot benådningar av personer som deltog i de sociala protesterna hösten 2019, då ett 30-tal människor dog och 400 skadades.

April 

Godkände kongressen en förkortning av arbetstiden från 45 till 40 timmar i veckan. Ändringen ska fasas in under en femårsperiod och får enligt lagen inte leda till att arbetsgivarna sänker lönerna

September 

10 september

Förekom sammandrabbningar mellan polis och demonstranter utanför presidentpalatset La Moneda inför 50-årsdagen av den militärkupp som förde Augusto Pinochet till makten. Elva personer greps

Oktober 

Kallade regeringen hem sin ambassadör i Tel Aviv i protest mot de många civila dödsoffren bland palestinier på Gazaremsan som resultat av Israels svar på Hamas attack mot landet den 7 oktober då många israeler dödades av Hamas.

December 

17 december

Vid ännu en folkomröstning om en ny grundlag röstade 56 % av väljarna nej till förslaget och därmed misslyckades försöket ytterligare en gång att få igenom en sådan

Det var trevligt att besöka Chile och här finns en del intressant och vackert att titta på, men ändå lyfte aldrig resan helt. Det kändes förhållandevis tryggt och lätt att resa i Chile för här finns en förnämlig infrastruktur som gör det lätt att komma runt i landet. Det märks att Chile är Sydamerikas mest utvecklade land. Människor var i regel trevliga och hjälpsamma. Att resa i Chile upplevde jag ungefär som att handla på Konsum, ”här finns en del delikatesser, men det mesta var ungefär som att handla ”blå-vita produkter”, det vill säga ”lite tråkigt”. Chile är inte Sydamerikas mest intressanta eller spännande land, enligt min uppfattning.

För mer information om Chile

  chile-fakta     chile-resa     Chile historia

Chile turism     Chile Travel

Sidan uppdaterad: 250111

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik