Chile

Chile,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Valle de La Muerte. Atacamaöknen

chile, sydamerikan santiago de chile, punta arenas, patagonien, isla magdalena, puerto natales, puerto montt, puerto varas, atacamaöknen, san pedro de atacama,  valparaiso, vina del mar och los andes var några av de platser jag besökte, rainer stalvik   

Chile,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Min rundresa i Chile, Sydamerika, började och slutade, i landets huvudstad Santiago de Chile. Staden var min bas under tre dagar i början av resan för att acklimatisera och tidsanpassa mig. Därefter fortsatte jag till Punta Arenas i Patagonien, världens sydligaste stad på fastlandet. Här ligger Isla Magdalena där upp till 160 000 Magellanpingviner häckar! Resan gick sedan norrut till Chiles Sjödistrikt och städerna Puerto Montt, Puerto Varas och Frutillar där jag vandrade bland vulkaner i underbar natur. Några av resans absoluta höjdpunkter upplevde jag under mitt besök i Atacamaöknen, en av världens torraste platser. Efter en 24 timmar lång bussresa kom jag till Valparaiso, en av landets viktigaste hamnstäder vars gamla stadskärna finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Resans sista dagar utanför huvudstaden tillbringade jag i Valle de Aconcagua, nära gränsen till Argentina och fick under en vandring se toppen på Sydamerikas högsta berg, Aconcagua.

Resan gick helt utan missöden, med ett undantag, i Valparaiso råkade jag ut för ett rånförsök en förmiddag, trots att det var fullt med folk runt omkring mig.

Landets namn kan härledas till ordet chilli som betyder “fjärran land” på aymaraindianeras språk. Aymarakulturen hade sin höjdpunkt på 1 000-talet efter Kristus. På 1300-talet erövrades deras rike av inkaindianerna. Ruinerna av aymaraindianernas mäktiga huvudstad Tiahuanaco kan beskådas i dagens Bolivia.

Läs om min resa och se fler bilder chile-resa

Chile historia i korthet

Äldre historia

Ett fotspår av ett barn, daterat till cirka 12 500 år före Kristus, som påträffats på en plats nära staden Puerto Montt visar att det funnits mänskligt liv i Sydamerika långt innan det vanliga antagandet att kontinenten befolkades av människor som invandrade via den landbrygga som fanns vid Beringssund för drygt 11 500 år sedan. Detta fotspår är ett av de äldsta bevis på att människor levt på den sydamerikanska kontinenten som påträffats.

Under den prekolombianska tidsperioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, fanns flera olika antal högkulturer i norra delen av Chile.

Indianerna i Chile levde som jägare och jordbrukare, utspridda i små samhällen, när området invaderades av Inkariket på 1400-talet. Inkafolket, som redan härskade i Ecuador och Peru, erövrade norra Chile men hejdades i söder av araukanerna.

Några viktiga årtal i Chiles äldre historia

1520

Den 1 november siktar den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan som förste europé Chiles kust när han på sin jordenrunt resa seglar genom sundet som nu bär hans namn

1535

Spanjoren Diego de Almagro försöker erövra Chile med hjälp av 500 soldater, 100 afrikanska slavar och 10 000indinska bärare. Många av dessa frös ihjäl när de gick över mer än 4 000 meter öga pass och i den ogästvänliga miljön. När Almagro inte fann några rikedom övergav han planerna på att erövra landet

1535 – 1880

Araukanernas och mapucheindianerna inleder sitt motstånd mot spanjorerna som kommer att pågå i över trehundra år. Deras starkaste fästen fanns söder om floden Rio Biobio

1540 – 41

Spanjoren Pedro de Valdivia med sina soldater gjorde ett nytt försök att erövra Chile. Efter att ha lyckats korsa Atacamaöknen kom de fram en bördig dalgång i centrala Chile, där de grundade staden Santiago den 11 september, 1541 vid floden Rio Mapocho.
Araucaindianerna, som uppgick till cirka 500 000 personer vid denna tidpunkt, gjorde hårt motstånd mot de spanska inkräktarna

1548

Vinet introducerades i Chile av Jesuiterna och i dag är landet en av världens främsta vinproducenter

1553

Spanjoren Pedro de Valdivia togs tillfånga och dödades under slaget vid Tucapel då spanjorerna mötte en styrka på 6 000 mapucheindianer ledda av den legendariske hövdingen Lautaro

1646

Slöts ett fördrag mellan spanjorer och indianer vilket gav dem rätt att styra över vissa områden. Urbefolkningen beräknas ha uppgått till en miljon människor när européerna anlände. Efter ett sekel av konfrontation med spanjorerna och nya sjukdomar från Europa hade deras antal sjunkit till hälften
1818 Det sydamerikanska frihetskriget mot den spanska överhögheten sprider sig och detta år lyckas den argentinske befälhavaren José de San Martin befria Santiago och Chile blev formellt självständigt. Landet kom att styras under ledning av Bernardo O´Higgins, en man med irländskt påbrå

1823

Chile förbjöd slaveriet, långt före de flesta andra amerikanska länder

1830

besegrade konservativa krafter liberala grupper efter långvariga och våldsamma strider

1833

Landets författning antogs, som koncentrerades makten till presidenten, medan rösträtten begränsades till ett fåtal. Katolicismen gjordes till statsreligion
De konservativa kom att styra landet under tre ekonomiskt framgångsrika årtionden. Framgången byggde på storjordbrukens expansion med hjälp av ett växande antal fattiga lantarbetare

1834 – 35

Fartyget HMS Beagle med Charles Darwin ombord utforskar den chilenska kusten

1861

Kom Liberalerna till makten

1865

Introduceras får från Falklandsöarna i Patagonien, vilket inleder en era av välstånd för regionens stora landägare

1879 – 83

Den chilenska ekonomin, som byggde på export av vete, silver och koppar, hamnade i svår kris under 1870-talets internationella ekonomiska depression. Silvergruvorna började sina, och när Bolivia konfiskerade salpetergruvor som delvis ägdes av chilenare gick Chile i krig. Peru slöt upp bakom Bolivia och det så kallade ”Stillahavskriget eller salpeterkriget” bröt ut. Chile gick segrande ur kriget och landets yta mer än fördubblades genom erövringen av de nitrat- och kopparrika provinserna Tarapacá från Peru och Antofagasta från Bolivia. Därmed förlorade Bolivia sin kustremsa medan Chile stärkte sin ekonomi, främst genom nitratexport.
Landets territorium växte ytterligare genom att de militärt starka araukan-indianerna i landets södra del besegrades definitivt

1883

Föll ett av indianernas viktigaste fästen för den spanska militära övermakten. Sedan dess har framför allt mapuchefolket fört en lång kamp för att få tillbaka den mark som togs ifrån dem, medan andra indianstammar underkastade sig det spanska herraväldet
Den spanska kronan förlänade landområden åt kolonisatörerna i förhållande till hur mycket indiansk arbetskraft som fanns tillgänglig inom varje område och indianerna tvingades ofta till slaveri. Bland slavarna fanns också en del afrikaner, men slavarna räckte inte till. På storgodsen var de flesta arbetare mestiser (en blandning av vita och indianer) som utnyttjades hårt av jordägarna

1890 – 91

President José Manuel Balmacedas reformförsök för att öka jämlikheten i Chile resulterar i ett inbördeskrig med över 10 000 döda och att han begår självmord.
Efteråt infördes parlamentarism, vilket innebar att regeringen måste ha parlamentets stöd för sin politik

Några viktiga årtal i Chiles moderna historia

1920

Vann liberalen Arturo Alessandri presidentvalet med löften om att förbättra situationen för de fattiga. Hans reformer skapade dock politisk strid

1924

Avsattes Alessandri av konservativa militärer

1925

Återinsätts Arturo Alessandri som president av reformvänner
I den nya författningen skildes kyrkan från staten och presidenten återfick förlorad makt. Alla läs- och skrivkunniga män över 21 år fick rösträtt

1927

Tog överste Carlos Ibáñez del Campo makten och införde diktatur. Han skapade den nationella polisen, carabineros, förföljde politiska motståndare och införde presscensur

1929

Till följd av den internationella ekonomiska depressionen kollapsade Chiles nitratexport

1931

Förtrycket och den skyhöga arbetslösheten ledde till en generalstrejk, som tvingade Ibáñez att avgå

1932

Återinsätts Arturo Alessandri som president

1936

Gick kommunister, socialister och centerpartister samman i en folkfront

1938

Vanns presidentvalet av folkfrontens kandidat, Pedro Aguirre

1930 – 1970-talets början

Var Chile enda landet i Latinamerika med fungerande demokrati

1945

Fick Gabriela Mistral, som första latinamerikanska kvinna och världens femte, nobelpriset i litteratur

1948 – 58

Var kommunistpartiet förbjudet att verka

1949

Infördes kvinnlig rösträtt

1952

Valde landets befolkning, som var trött på ineffektiva regeringar och politiska intriger, den oberoende gamle militären Carlos Ibáñez del Campo till en ny presidentperiod. Det politiska läget förblev dock instabilt

1958

Presidentvalet vanns av Jorge Alessandri, den före detta presidenten Arturo Alessandris son, som stöddes av en konservativ-liberal koalition, över socialisten Salvador Allende och dennes folkfront

1964

Årets presidentval vanns av kristdemokraten Eduardo Frei, som lovade social rättvisa utan socialism. Frei fick stöd från högern och backades även upp av USA

1969

Chile, Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru bildade Andinska gemenskapen som skulle bygga upp den egna industrin i skydd av höga tullmurar

1970

Inför presidentvalet hade en koalition av fem vänsterpartier samlat sig i en ny folkfront bakom Allende. De fattiga stödde nu Allende, som fick flest röster. Allende blev den förste marxistiske president i världen som valts i demokratisk ordning
Regeringen, under ledning av Allende, förstatligade koppargruvorna och tog också över andra utlandsägda företag, vissa industrier, banker och stora jordegendomar. Marken överlämnades till arbetarkooperativ. Den förda vänsterpolitiken skrämde dock bort investerarna, kapital strömmade ut ur landet och statskassan började sina. USA och andra länder drog in sitt ekonomiska bistånd till Chile och chilenska staten fick inga lån i amerikanska storbanker. I hemlighet fick landets militär och högeropposition stöd från USA

1973

De radikala gruppernas försök inom folkfronten att öka takten i socialiseringen ledde till att koalitionen splittrades. Mitten- och högerpartierna enades mot Allende i parlamentet, men de fick inte tillräcklig majoritet i parlamentsvalet i mars för att kunna avsätta Allende. Landet lamslogs av demonstrationer, inflationen rusade i höjden och kopparpriserna föll. Oppositionen manade öppet militären till handling.
I september genomförde överbefälhavaren Augusto Pinochet en militärkupp med målet att krossa marxismen, upprätta ordning och rädda ekonomin. Allende påstås ha begått självmord i presidentpalatset och många av hans medarbetare dödades
Kuppen resulterade i att politiska partier och facklig verksamhet förbjöds, belägringstillstånd och sträng censur infördes. Parlamentet upplöstes för första gången i Chiles historia. Pinochet införde diktatur och militärdiktaturens förtryck riktades främst mot den chilenska vänstern

Efter att ha hejdat inflationen och gett tillbaka konfiskerad egendom till tidigare ägare inledde juntan ett marknadsekonomiskt program med privatisering, nedskärningar i välfärden och satsning på frihandel. Chile lämnade Andinska gemenskapen och sänkte kraftigt sina skyddstullar. Utlandslån strömmade in och ekonomin växte. Allmänt talades det om ”det chilenska undret”

Under den ekonomiska framgången lade Pinochet fram ett förslag till ny författning som skulle legitimera hans styre till minst 1989

1980

Medan undantagstillstånd rådde och alla politiska partier var förbjudna genomfördes en folkomröstning om det av Pinochet framlagda förslaget om en ny författning, förslaget vann naturligtvis ”folkets stöd”

1981

Den nya författningen trädde i kraft

1988

Pinochet trodde sig ha majoritetens stöd trots demonstrationer och andra uttryck för missnöje. bland folket trodde sig Pinochet ha majoritetens stöd. I den folkomröstning som genomfördes sade dock folket nej till hans fortsatta presidentskap

1989

Presidentval genomförde i december och kristdemokraten Patricio Aylwin vann valet
I parlamentsvalet, som hölls samtidigt som presidentvalet, fick oppositionen majoritet i deputeradekammaren, medan högern dominerade i senaten med hjälp av nio icke folkvalda senatorer

1990

När Aylwin tillträtt som president gav han en kommission i uppdrag att utreda militärjuntans kränkningar av mänskliga rättigheter. Flera massgravar med offer för militärregimen upptäcktes och drygt tvåtusen människor rapporterades mördade eller ”försvunna” under diktaturen. De ansvariga förblev ostraffade, eftersom Högsta domstolen hade godkänt en lag om amnesti till militär och polis som begått brott 1973–1978. Högsta domstolen dominerades även efter juntans fall av ledamöter utnämnda av Pinochet

1993

Eftersom författningen förbjöd omval av sittande president utsåg center-vänsteralliansen kristdemokraten Eduardo Frei till sin kandidat i årets presidentval. Frei, som var son till den tidigare presidenten, segrade stort och i parlamentsvalet vann Concertación (Center-vänsteralliansen)

1994

Dömdes chefen för Chiles upplösta säkerhetspolis, Manuel Contreras, till fängelse för mordet på Allendes tidigare utrikesminister, Orlando Letelier, år 1976

1997

Concertación behöll sin majoritet, om än något reducerad, även i årets parlamentsval

1998

Greps Pinochet på en privat klinik utanför London på begäran av Spanien, som ville ha honom utlämnad för att ställa honom inför rätta för folkmord och terror mot spanska medborgare under diktaturen. Brittiska regeringen beslöt dock med hänvisning till Pinochets ålder och vacklande hälsa att släppa honom

2000

Pinochet återvänder till Chile. Strax efter hans återkomst upphävde Chiles Högsta domstol (HD) ex-diktatorns rättsliga immunitet och åtal väcktes mot honom för delaktighet i flera kidnappningar och mord. Rättegången sköts dock upp medan frågan om Pinochets hälsa utreddes
Socialistpartiets Ricardo Lagos, vann presidentvalet

2001

Också i årets parlamentsval förblev center-vänsteralliansen störst. Landets goda ekonomi bidrog till dess valseger

2002

Dömdes tolv fd juntamedlemmar för mordet på en fackföreningsledare 1982 och den förre chefen för arméns underrättelsetjänst för att ha beordrat mordet

2003

Åtalades fem högt uppsatta befäl inom Pinochets hemliga polis för att ha planerat mordet 1974 i Buenos Aires på Carlos Prats, som var överbefälhavare under Allende

2004

Under hösten, då stödet för Pinochet börjat minska, träffade regeringsalliansen Concertación och högeroppositionen en överenskommelse om att ändra Pinochets författning från 1981
Armén tog kollektivt på sig skulden för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks under diktaturen och i slutet av året antog parlamentet en lag om skadestånd till 28 000 tortyroffer

2005

Enligt officiella uppgifter dödades drygt tre tusen människor av Pinochets regim och många tusen greps på godtyckliga grunder, en del ”försvann” och andra utsattes för tortyr
Efter flera olika turer beslöt Högsta Domstolen att Pinochet var för gammal och sjuk för att klara en rättegång

Under hösten hävde HD Pinochets rättsliga immunitet och gav också klartecken för att åtala honom för morden på ett hundratal personer i en utredning om Operation Colombo, täcknamnet för säkerhetspolisens tillslag och mord på 119 vänsteroppositionella år 1975. Läkarna hade då funnit den då 90-årige Pinochet vid tillräckligt god hälsa för att klara en rättegång

2006

Michelle Bachelet, center-vänsterkoalitionen Concertacións kandidat, vann presidentvalet och Chile fick därmed sin första kvinnliga president

I oktober sattes Pinochet i husarrest i samband med en rättsutredning om kidnappningar, tortyr och mord vid säkerhetspolisens ökända tortyrcentrum, Villa Grimaldi

I november släpps han mot borgen, men sätts åter i husarrest efter några veckor i samband med en ny rättsutredning

Den 10 december avled Pinochet i sviterna av en hjärtinfarkt

2007

I mars bryter omfattande protester ut sedan införandet av ett nytt transportsystem i huvudstaden orsakar kaos

I juni beslutar regeringen att ge familjerna till tolv av diktaturens offer ekonomisk kompensation

2008

I januari vänder sig Peru sig till Internationella domstolen i tvisten med Chile om var havsgränsen mellan länderna ska gå

I april avsattes utbildningsministern Yasna Provoste, anklagad för korruption sedan skolor fått drygt femhundra miljoner dollar för mycket i bidrag. Hon var den första minister på mer än trettio år som avsatts av parlamentet

I maj får vulkanen Chaiten, som varit vilande i 9 000 år, ett utbrott och två städer i Patagonien måste evakueras

2009

I maj besöker president Bachelet Kuba vilket är det första besöket på ön av en chilensk ledare på 40 år
I oktober försämras relationerna med Peru efter det att Chile hållit en militärövning nära den omtvistade gränsen

I november anklagas en peruansk officer för att ha sålt militära hemligheter till Chile, något som den chilenska regeringen tillbakavisar

I december greps sex personer anklagade för inblandning i giftmordet Chiles president Eduardo Frei år 1982. Han stöttade till en början Pinochets militärkupp men kom efter regimens många brott mot mänskliga rättigheter att i början på 1980-talet att bli en av de främsta motståndarna till denna

Sebastian Piñera vinner första omgången av presidentvalet med 44 %, men det räcker inte för att avgöra valet. Samtidigt med presidentvalet utses ett nytt parlament. Utgången blir mycket jämn. Koalitionen för förändring får 58 platser i deputeradekammaren och 16 i senaten, medan vänster-centeralliansen Concertación får 57 respektive 19 platser

2010

I januari vinner Piñera andra omgången av presidentvalet med % av rösterna mot 48 % för utmanaren Eduardo Frei. Det är första gången som högern kommer till makten sedan demokratins återinförande 1989

I februari skakas Chile av en kraftig jordbävning som mäter 8,8 på Richterskalan, ett av de kraftigaste skalv som uppmätts. Skalvet utlöser en tsunami som drabbar flera orter längs den chilenska kusten. Över 800 människor omkommer och tusentals människor förlorar sina hem. Chiles näst största stad Concepción tillhör de värst drabbade

I mars tillträder Sebastian Piñera som president

I sitt tal till nationen den 21 maj framhåller Piñera att hans viktigaste mål är att utrota fattigdomen till 2020, att motverka könsdiskriminering samt att förbättra pensionssystemet

I september lovar Piñera mapuche-folket att genomföra utvecklingsprojekt i den sydliga regionen Araucania, där många mapuche-indianer bor, för motsvarande 4 miljarder dollar

I oktober räddas 33 gruvarbetare som varit instängda under jord i 69 dagar genom en specialborrad flera hundra meter lång tunnel

I december lovar president Piñera att reformera fängelsesystemet efter det att en brand i ett överfullt fängelse krävt 81 fångars liv

2011

I maj organiserar fackföreningar i staden Valparaíso en strejk i protest mot regeringens politik i frågor som rör miljö, utbildning och arbetsmarknadsfrågor

I juli genomför gruvarbetarna i den statliga gruvjätten Codelco sin första generalstrejk på 18 år. Strejken äger rum parallellt med studentprotester mot universitetsreformer och protester mot bygget av en enorm damm för vattenkraft i Patagonien

I spåren av protesterna genomför Piñera en stor regeringsombildning, och byter bland andra ut ekonomi-, energi- och justitieministrarna. Även utbildningsminister Joaquín Lavín avgår

Experter som undersökt kvarlevorna av ex-presidenten Salvador Allende konstaterar att han tog sitt eget liv i samband med kuppen mot honom i september 1973

I augusti fortsatte studentprotesterna mot president Piñera och regeringen med minst 70 000 deltagare. Polisen sätter in tårgas mot våldsamma demonstranter. Över 270 personer grips och många skadas

I oktober inleds en ny landsomfattande strejk sedan förhandlingar mellan regeringen och studenterna strandat. Polisen tvingas sätta in tårgas och vattenkanoner mot demonstranter i huvudstaden Santiago den 18 oktober och ett 60-tal människor grips

I december avgår utbildningsminister Felipe Bulnes efter bara fem månader. Det är Bulnes som har lett förhandlingarna med de protesterande studenterna

2012

I mars demonstrerar tusentals studenter på nytt i Santiago, med fortsatta krav på en högskolereform
I april ger Högsta domstolen klartecken för det omstridda och jättelika dammprojektet Hidro Aysén i Patagonien

President Piñera utser sin femte energiminister på två år. Den fjärde avgick i protest mot att han inte fått delta i förhandlingar som satt stopp på protester mot dammprojektet i Aysén

Deputeradekammaren antar med knappa röstsiffror en antidiskrimineringslag, kort efter det att en homosexuell man avlidit efter att brutalt ha misshandlats av misstänkta nynazister

President Piñera presenterar en skattereform som han säger ska ge pengar till högre utbildning och göra den tillgänglig för alla. Tiotusentals studenter deltar samtidigt i nya protester i Santiago

I juli skriver president Piñera under en ny lag mot diskriminering som dragits i långbänk i parlamentet i sju år

I augusti grips 139 personer, de flesta studenter, när polisen går till aktion för att få slut på en flera veckor lång ockupation av tre skolor i huvudstaden Santiago

I september avgör en domstol slutligt att Allende begick självmord

Högsta domstolen stoppar bygget av ett koleldat värmekraftverk, Castilla, i Antofagasta i norra delen av landet. Även bygget av en hamn stoppas och domstolen kräver att en ny miljöstudie görs. Beslutet kritiseras av regeringen

I oktober avgår en katolsk biskop, sedan han anklagats för sexuella övergrepp på en 15-årig pojke

I november ändrar åter president Piñera i regeringen. Två ministrar, Andrés Allamand och Laurence Golborne, lämnar sina poster för att satsa på att bli regeringskoalitionens kandidat inför presidentvalet i slutet av 2013

2013

Mars Michelle Bachelet bekräftade att hon avser att ställa upp i presidentvalet i november

Mars Tusentals studenter deltog i nya demonstrationer med krav på utbildningsreformer. Ett 60-tal personer grips och en polis uppges ha skadats i sammandrabbningar

April En domare beordrade att poeten Pablo Nerudas kvarlevor ska grävas upp, för att utreda uppgifter om att han förgiftades. Nobelpristagaren Neruda dog tolv dagar efter militärkuppen 1973. Enligt familjen och Nerudastiftelsen dog han i cancer, men hans chaufför hävdar att han förgiftades på uppdrag av Pinochet. Efter en undersökning av 15 chilenska och utländska experter rapporterades i slutet av året att inga spår av gift hittats i kvarlevorna

April Den nya valalliansen Ny majoritet (Nueva Mayoría) presenterades. Den har bildats mitten-vänsteralliansen Concertación i samarbete med flera små vänsterpartier

April Utbildningsminister Harald Beyer avsattes av kongressen, eftersom han inte har utrett övervinster som olagligt tagits ut av ett privat universitet

April Deltog omkring 250 000 människor i nya studentprotester på flera håll i landet. Demonstrationen i huvudstaden uppges vara en av de största på tjugo år

Juni Blev Michelle Bachelet utsedd till vänsterns presidentkandidat

Juli Arbetsmarknadsminister Evelyn Matthei utsågs till högerns presidentkandidat

September 11 september På dagen 40 år efter militärkuppen 1973 drabbade demonstranter och polis samman i Santiago. Ett drygt 40-tal poliser skadades och över 250 personer greps

November Tilldömde Interamerikanska människorättsdomstolen (IACHR), med säte i Costa Rica, för första gången en chilenare skadestånd för att han utsattes för tortyr under Pinochetdiktaturen

November Den 17 november I presidentvalets första omgång fick vänsterkandidaten Michelle Bachelet flest röster, 47 %, mot tvåan Evely Matthei som fick 25 %. I kongressvalet ökade vänsterblocket till totalt 67 mandat i deputeradekammaren och 21 i senaten, vilket innebar egen majoritet i båda kamrar

December Den 15 december segrade Michelle Bachelet i presidentvalets andra omgång och därmed den första presidenten som sitter mer än en mandatperiod sedan Pinochets styre, 1973 – 1990

2014

Januari I den långdragna tvisten mellan Chile och Peru om en gemensam havsgräns kom den Internationella domstolen i Haag (ICJ) med ett avgörande i. Domslutet, som fastställer en ny havsgräns mellan länderna, kan beskrivas som en kompromiss. Peru får rätt till ett nytt havsområde, medan Chile får behålla fiskrika vatten nära kusten. Båda länderna har lovat att rätta sig efter domstolens beslut

Mars Knappt två veckor efter Michelle Bachelets tillträde som president demonstrerade tiotusentals personer i Santiago med krav på att hon sätter fart med sitt reformprogram, inte minst på en ny författning

Mars Den nya regeringen meddelade att det kontroversiella dammprojektet i Aysén ska ses över. Efter ett par månaders utredning meddelar regeringen att det läggs ned på grund av miljöskäl

April Den 1 april inträffade jordbävning, med magnitud 8.2, i havet utanför landets norra del. Sex personer omkom och tiotusentals människor evakuerades. Ett dygn senare inträffade ett kraftigt efterskalv med magnitud 7.6

April Antogs en författningsändring som gör det möjligt för chilener som bor utomlands att rösta i nationella val

April En skogsbrand orsakade stor ödeläggelse i Valparaiso. Minst 15 människor omkom och omkring 2 000 familjer får sina hem förstörda

Juli Besökte president Michelle Bachelet USA för möte med USA:s president Barck Obama

Juli Skrev president Michelle Bachelet under en lag som innebär att en statlig pensionsfond skall inrättas, som ett alternativ till privata fonder. Detta är ett led i de strukturförändringar regeringen tänker genomföra för ökad social och ekonomisk jämlikhet

September Kongressen godkände ändrade finansregler som är tänkta att höja skatteuttaget, bland annat genom ändringar i bolagsskatten. De extra pengarna ska användas till utlovad kostnadsfri utbildning och på andra sätt öka jämlikheten i landet

September Fjorton personer skadades när en sprängladdning exploderar i en galleria vid en tunnelbanestation i Santiago

Oktober Tiotusentals föräldrar demonstrerade i Santiago i protest mot planerade lagändringar som de hävdar kommer att leda till att 4 000 friskolor tvingas stänga. Enligt regeringen syftar lagförslaget till att stoppa vinstuttaget från friskolorna och öka insynen i hur de skattefinansierade skolorna drivs

Oktober Högsta domstolen stoppade exploatering av guld och koppar i norra Chile efter att ursprungsfolk i trakten klagat över att de inte har blivit tillfrågade och att en ordentlig miljöprövning inte gjorts

November En domstol beordrade staten att betala cirka 7,5 miljoner dollar i ersättning till 31 personer som hölls som politiska fångar på en ö i Eldslandet efter statskuppen 1973. Fångarna hade utsatts för tortyr, tvångsarbete och svåra umbäranden. Högsta domstolen fastställde senare beslutet

December Tvingades sjukvårdsminister Helia Molina avgå sedan hon gjort ett uttalande i den känsliga abortfrågan som upprörde katolska kyrkan och högerpartiet UD

2015 

Januari Antog kongressen en lag som gör det möjligt för människor av samma kön att ingå registrerat partnerskap. Lagen skall träda i kraft i oktober

Januari En delvis ny vallag antogs av kongressen som ändrar på den vallag som infördes av Pinochet 1989

Februari Sebastián Dávalos, son till president Michelle Bachelet, avgick som chef för en välgörenhetsorganisation efter anklagelser från oppositionen om att han använt sitt inflytande för att ordna ett banklån på miljonbelopp till sin hustru. Pengarna användes till att köpa mark som sedan såldes med vinst. Finansinspektionen har friat honom, men anses ändå vara en politisk skandal

Mars Den 11 mars tvingades ledaren för det konservativa partiet UDI, Ernesto Silva, lämnar sin post på grund av avslöjanden om illegala kampanjbidrag i valet 2013

Mars Svåra översvämningar drabbade norra Chile och krävde tiotals människors liv samt lämnar hela samhällen utan dricksvatten. Översvämningarna är ett resultat av de kraftigaste regnen i Anderna på 80 år

April Vulkanen Calbuco i södra Chile fick ett oväntat utbrott och över 6 000 människor tvingas överge sina hem

Maj Hölls nya studentdemonstrationer med krav på ytterligare utbildningsreformer

Maj President Bachelet uppmanade alla ministrar att avgå, något som aldrig har skett i Chile tidigare. Väljarnas förtroende för Bachelet har rasat efter avslöjandena om sonens misstänkta maktmissbruk

Juni Beslutade president Bachelet att byta ut utbildningsministern i ett försök att dämpa de fortsatta protesterna mot regeringen, i första hand mot utbildningsreformerna

Juni Konstaterades att Santiagos luftföroreningar är så höga att det krävs åtgärder mot dem. Körförbud infördes för 40 % av alla bilar och 3 000 fabriker och andra företag tvingas hålla stängt. En av orsakerna var det ovanligt torra vädret

Augusti Inrättades en ny region, Nuble, i landets mellersta del. Chile har i och med ändringen 16 regioner

Augusti Antogs en ny lag som skulle stärka åklagarväsendet

September Ännu en jordbävning inträffar, med magnitud 8.3, utanför Chiles kust. Tretton människor omkommer, 9 000 blir hemlösa och runt en miljon tvingas tillfälligt lämna sina hem. Skalvet uppges vara det sjätte starkaste som uppmätts i Chile och känns även i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Ändå är skadorna mindre än befarat, vilket uppges bero på förebyggande åtgärder efter den svåra jordbävningen 2010

Oktober Beslutade kongressen om en engångsbetalning av skadestånd till politiska fångar och tortyroffer från Pinocheteran

Oktober Enligt president Bachelet har arbetet med att skriva en ny författning inletts. Presidenten säger att den nuvarande grundlagen har sitt ursprung i diktatur och inte uppfyller behoven för demokratin. Arbetet beräknas pågå i ett par år

December Författningsdomstolens beslut var ett bakslag för Bachelets utbildningsreform. Domstolen ogiltigförklarar att statliga medel endast ska gå till vissa högskolor och därmed är presidentens löften om gratis högre utbildning i fara

December President Bachelet undertecknade ett dekret som godkände marijuana för medicinsk användning

December Dömdes den förre senatorn, och en av grundarna till det konservativa partiet UDI, Jovino Novoa, till tre års fängelse för deltagande i illegala kampanjbidrag

2016

Januari 26 januari beordrade Högsta domstolen staten att betala motsvarande 1,3 miljoner dollar i skadestånd till anhöriga till fyra män som försvann under 1970-talets diktatur
Januari 29 januari anklagades president Michelle Bachelets svärdotter Natalia Compagnon formellt för skattefusk

Februari 2 februari undertecknade presidenten en lag som är tänkt att förenkla inslag i den stora skattereformen 2014, speciellt för små och medelstora företag

Maj 21 maj störde demonstranter president Michelle Bachelets årliga tal om tillståndet i nationen i Valparaiso. Ilskan riktades mot den ekonomiska nedgången och korruptionsskandalen inom presidentens familj

Maj 26 maj studenter demonstrerade åter och krävde att löftena om gratis högskoleutbildning infrias. Över 100 personer greps och ett 30-tal poliser skadades

Juni 6 juni meddelade utrikesminister Heraldo Muñoz att regeringen har begärt att Internationella domstolen (ICJ) slår fast att vattendraget Silala är internationellt vattendrag och att Chile därmed har rätt att använda sig av dess vatten. Bolivia hävdar att Silala är ett bolivianskt vattendrag och att Chile har avlett vattnet in på sitt territorium genom bygget av en kanal

Juni 7 juni grävdes kvarlevorna efter Eduardo Frei, president 1964–1970, upp för andra gången, som ett försök att fastställa vad det var för gift som tog livet av honom. Kvarlevorna grävdes också upp 2004 och en utredning slog då fast att han giftmördats i samband med att han vårdades på sjukhus 1982. Orsaken skulle ha varit hans motstånd mot Pinochetregimen

Juni 8 juni lämnade inrikesminister Jorge Burgos sin post, officiellt av hälsoskäl. Han ersattes av den tidigare Uruguay-ambassadören Mario Fernández BaezaJuni 27 juni dömdes en chilensk före detta arméofficer skyldig i en civilrättslig process i USA till mordet på sångaren Víctor Jara 1973. Domstolsjuryn i Florida tilldömde också Víctor Jaras familj skadestånd på 28 miljoner dollar

Juli 5 juli Demonstrerade hundratals universitetsstudenter efter att regeringen presenterat det sista lagförslaget i den omfattande utbildningsreformen

Augusti 21 augusti demonstrerade flera hundratusen chilenare mot låga pensioner

September 23 september mottog president Bachelet tidigare hemligstämplade dokument från amerikanska myndigheter som visar att Pinochet personligen beordrade mordet i Washington på oppositionsledaren Orlando Letelier

Oktober 23 oktober gick oppositionsalliansen Chile Vamos framåt i kommunalvalen och återtog, bland annat kontrollen i Santiago, som högern förlorade 2012. Regeringskonstellationen gick tillbaka på grund av korruptionsskandalerna, förhalning av löftet om valreform, samt det fortsatt dåliga ekonomiska läget

November President Michelle Bachelet genomförde sin sjätte förändring på tre år av sin regering efter förlusten i kommunalvalen

2017

Januari 23 januari stoppade USA:s president Donald Trump stopp för frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som undertecknades i februari 2016 men ännu inte ratificerats av flertalet deltagare Chile är ett av tre latinamerikanska länder i TTP

Januari 23 januari förstörde omkring 150 skogsbränder 130 kvadratkilometer skogsmark i mellersta och södra Chile. Bränderna lär vara den största skogskatastrofen i landets historia

Februari 26 februari blev drygt 60 % Santiagos hushåll utan dricksvatten sedan floden Maipo förorenats efter kraftiga regn och jordskred

Mars 22 mars dömde Högsta domstolen 33 personer till mellan 5 och 15 års fängelse för att ha fört bort fem dissidenter 1987. De fem vars lik tros ha kastats i havet var de sista som försvann under Pinochetdiktaturen

Mars 26 mars deltog tiotusentals personer, enligt arrangörerna var det mer än två miljoner som deltog, i demonstrationer runtom i landet med krav på att det privatiserade pensionssystemet rivs upp

April 11 april genomförde studenter årets första demonstration i Santiago med tiotusentals deltagare för gratis utbildning

Juni 2 juni En domare dömde 106 tidigare underrättelseofficerare för kidnappning och mord på 16 vänsteraktivister 1974 och 1975, till mellan 1,5 och 20 år i fängelse. Domaren dömer också staten att betala motsvarande 7,5 miljoner dollar i skadestånd till offrens anhöriga

Augusti 21 augusti godkände Författningsdomstolen ett förslag om lättnader i abortlagstiftningen som president Bachelet lade fram redan 2015. Ändringen innebär att abort blir tillåtet efter våldtäkt, vid risk för moderns liv och om fostret inte är livskraftigt

Augusti 28 augusti presenterade president Bachelet ett lagförslag om att ge homosexuella par rätt att gifta sig och att adoptera barn. En partnerskapslag antogs 2015 men presidenten hoppas på att rättigheterna för samkönade par ska komma vidare innan hennes mandatperiod är slut

Oktober 21 oktober visade en ny expertundersökning att författaren och Nobelpristagaren Pablo Neruda inte avled av cancer. Något besked om vad som låg bakom dödsfallet 1973 kunde inte fastställas varför undersökningen av kvarlevorna fortsätter

November 19 november I presidentvalets första omgång fick expresidenten Sebastian Pinera, högeralliansen Chile Vamos kandidat, 36,6 % av rösterna. Vänsterblocket Ny majoritets kandidat Alejandro Guillier fick 22,7 %. Dessa båda kandidater kommer att mötas i en andra omgång i december

December 17 december vann högerkandidaten Sebastian Pinera residentvalet i andra omgången. Han fick 55 % av rösterna mot 45 % för vänsterkandidaten Alejandro Guillier

2018

Januari 13 januari Riktade regeringen skarp kritik mot Världsbanken sedan dess chefsekonom Paul Romer sagt att politiska motiv sannolikt legat bakom Chiles försämrade rankning i fråga om företagsklimat och konkurrenskraft under den socialdemokratiska regeringen

Januari 16 januari bad påven Franciskus om ursäkt för skandaler som skakat katolska kyrkan i Chile i samband med sitt besök då det framkommit att många barn utsatts för sexuella övergrepp av präster

Mars 8 mars undertecknade Chile tillsammans med tio andra länder frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership) i Santiago. Avtalet kallas också TPP-11 och är en något reviderad version av det tidigare avtalet. Ändringarna är en följd av att USA drog sig ur TPP innan det trätt i kraft

Mars 11 mars Tillträdde Sebastian Pinera som president efter valsegern i december. Pinera var också president under åren 2010 – 2014

Maj 18 maj Lämnade samtliga av landets 34 biskopar in sin avskedsansökan, på grund av den pedofilskandal inom kyrkan som varit hett omdebatterad sedan påvens besök i januari. Biskoparna som befinner sig i Rom säger att det nu är upp till påven att besluta i frågan

Juni 13 juni Genomförde polisen en razzia i lokaler som tillhör katolska kyrkan i Santiago och Rancagua, samtidigt som två sändebud från Vatikanen besöker landet med anledning av pedofilskandalen. Totalt har ett 80-tal katolska präster i Chile anmälts till myndigheterna för sexuella övergrepp sedan 2000

Juni 28 juni Godkände påve Franciskus avskedsansökningarna från två av de 34 biskopar som i maj begärde att få lämna sina poster på grund av anklagelser om sexuella övergrepp. Därmed har han godkänt fem av avskedsansökningarna

Juli 4 juli Dömdes åtta före detta militärofficerare till fängelse i 15 år för mordet på protestsångaren Victor Jara 1973. En nionde ex-officer får fem års fängelse för medhjälp till mordet. En annan officer har tidigare dömts i USA för mordet

Augusti 31 augusti Uppgav statsåklagaren att antalet fall av sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan ökat till 119, sammanlagt 167 biskopar, präster och andra inom kyrkan är nu under utredning för sexövergrepp från 1960-talet och framåt. Bland dem som utpekas finns ärkebiskopen i Santiago, Ricarco Ezzati, kyrkans högsta företrädare i Chile

September 1 september tillträdde den förra presidenten Michelle Bachelet som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter

September 21 september accepterade påve Franciskus avskedsansökningarna från ytterligare två biskopar. Därmed har sammanlagt sju biskopar fått gå

November 9 november dömdes den före detta arméchefen Juan Emilio Cheyre till tre år och en dag i husarrest för sin roll i 15 personers död 1973. Cheyre var arméchef 2002–2006 och är den högst uppsatta personen hittills som dömts för övergrepp under diktaturen. Hans chef vid tiden för morden, Aristo Lapostol, dömdes samtidigt till 15 års fängelse för morden på vänsteraktivister i staden La Serena

2019

xxxx

Chile geografi 

Chile är världens längsta och smalaste land och sträcker sig längs Sydamerikas västra kust. Från norr till söder är landet cirka 4 200 kilometer långt vilket är jämförbart med sträckan motsvarande från Spetsbergen till södra Italien. Bredden på Chile är i genomsnitt mindre än 200 kilometer

Chiles totala yta uppgår till 756 102 kvadratkilometer, inklusive Påskön (Papa Nui) och Juan Fernándezöarna. Ytan av fastlandet är nästan lika stor som Sveriges och Norges tillsammans. Landet gör också anspråk på en del av Antarktis

Två bergskedjor löper genom Chile i nord-sydlig riktning. Den ena bergskedjan utgörs av de chilenska Anderna som längs den östra delen har toppar på mer än 5000 meter över havet i norr. Den andra, som sträcker sig längs Stillahavskusten, har bergstoppar som är lägre än 2000 meter över havet. Mellan bergen ligger en lång dal, som längst i norr bildar en smal platå på upp till 1200 meters höjd. Vid staden Puerto Montt i södra delen av landet övergår dalen i en skärgård

Fastlandet kan delas in i fem zoner. I norra delen av landet finns ett av jordens torraste ökenlandskap. Söder om detta öknen, mellan städerna Copiago och Illapel, ligger en konstbevattnad halvöken och stäpp. I mellersta Chile är jorden bördig med bevattning från Andernas sluttningar under regniga vintrar. Längre söderut kommer ytterligare ett jordbruksområde rikt på sjöar och snabbväxande skog som övergår i slätter och glaciärer längst i syd

Jordskalv och jordbävningar förekommer i landet och år 2010 skakades Chile av en kraftig jordbävning som mätte 8,8 på Richterskalan, vilket var ett av de kraftigast skalv som uppmätts. Minst 500 människor omkom

Chile huvudstad: Santiago de Chile, cirka 6 680 000 invånare
Andra större städer: Concepción, cirka 865 000 invånare, Valparaiso cirka 770 000 invånare

Chile klimat

Chile har tre olika klimatzoner med olika väderförhållanden:

a) Ökenområdena i norr med ett extremt torrt klimat och nästan helt utan regn. Där finns världens torraste öken, Atacama, med en yta på 180 000 kvadratkilometer

b) De centrala delarna, som sträcker sig över ca 1 100 kilometer, har ett medelhavsklimat med markerade årstider; kalla och regniga vintrar med mycket dimma, torra och varma somrar, soliga och regnfattiga höstar och vintrar med snö

c) De södra delarna påverkas av polarfronter och lågtryck. Västvindarna mildrar temperaturen men orsakar kraftiga regnväder. Vid Kap Horn råder svåra strömförhållanden

Medeltemperaturen
i Santiago är i juli / januari cirka +15 C / +30 C,
i Punta Arenas +5 C / +15 C,
i Puerto Montt +10 C / +20 C
i Iquique +18 C / +22 C

Chile Flora och Fauna

Chiles omväxlande geografi och klimat möjliggör en rik flora och fauna varierande med naturens förutsättningar. Här finns det unika Araucaria-trädet (Paraná pine), en sorts tall som växer i landets södra del och kan bli upp till 4 000 år gammalt och nå en höjd upp till 50 meter. Bland de mest ovanliga fågelarterna i landet hör kondoren, tre olika arter flamingo, den svartnackade svanen och världens flesta varianter av kolibrin

Bland däggdjuren i bergen finner man puma och huemul, lamadjur, guanaco och alpaca (alla tre släkt med kamelen), silverräven och pudún (världens minsta rådjur). Den antarktiska faunan är också rik. Chile har ett stort system av nationalparker och naturreservat som skyddar värdefulla miljöer

Chile befolkning

Majoriteten av Chiles befolkning lever i landets mellersta del och till största delen i städer, främst i huvudstaden Santiago med förstäder. Befolkningen består främst av personer med europeiskt ursprung eller av blandad härkomst från både ursprungsfolk och européer. Endast cirka 11 % av invånarna tillhör ursprungsbefolkningen. Den största enskilda gruppen av ursprungsbefolkningen tillhör mapuche, Jordens folk, som är ättlingar till den ursprungliga indianbefolkningen, araukanerna

De av befolkningen som tillhör folkgruppen mapuche lever omkring hälften i Santiago eller i andra städer, framför allt i söder. Mindre grupper bor i Anderna. De som är kvar på landsbygden livnär sig främst på småjordbruk. Mark har återlämnats till ursprungsbefolkningen i omgångar men äger ändå endast en liten del av den mark folket hade när spanjorerna invaderade deras land på 1500-talet

Sedan 1990-talet har grupper av mapuche organiserat kampanjer eller ockuperat land i protest mot dammbyggen, skogsavverkning och industrianläggningar på mark som urfolken tidigare kontrollerade. De mest radikala vill se en självstyrande nation

På Påskön, i Stilla havet, nära 400 mil väster om Chile, bor drygt 4 000 polynesier

Folkgrupper:
Vita och icke ursprungsbefolkning 88.9 %, Mapuche 9.1 %, Aymara 0.7 %, övrig ursprungsbefolkning 1.0 % (inklusive Rapa Nui, Likan Antai, Quechua, Colla, Diaguita, Kawesqar, Yagan or Yamana), ospecificerade folkgrupper 0.3 %

Befolkning under fattigdomsgräns: 14.4 %
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 17.2 %

Chile språk

Landets officiella språk är spanska. Mapuche-språket mapudungun talas av ursprungsbefolkningen i söder och quechua av dem i norr. En lag från 1993 ger ursprungsbefolkningarna rätt till undervisning på både det egna språket och spanska.

Det finns flera teorier om var namnet Chile kommer från, en är att det härstammar från ordet ”chilli”, som på indianspråket aymará betyder ”där landet tar slut”

Chile socialt

Det chilenska socialförsäkringssystemet omfattar, bland annat arbetarskydd, arbetslöshetsunderstöd, moderskapspenning och familjebidrag

Redan 1980 började Pinochetregimen införa ett privat pensionssystem, vilket tjänat som modell för många länder långt senare. Systemet tyngdes dock av problemet att en stor andel av befolkningen inte klarade ekonomiskt att göra sina inbetalningar, ens för en pension på miniminivå

Under 2008 började därför pensionssystemet reformeras under den dåvarande Bachelet-regeringen. På rekommendation av Världsbanken infördes ett skattefinansierat “solidariskt pensionssystem”, baserat på momsintäkter. Det är tillgängligt för alla över 65 år som levt i Chile i minst 20 år och som inte har en privatfinansierad pension över en definierad miniminivå
Under en övergångsperiod fram till 2015 ska även egenföretagare inlemmas i detta system
Idag betalar varje chilenare in motsvarande 10 % procent av sin lön till pensionssystemet. Hur stor pensionen blir varierar emellertid med svängningarna på finansmarknaden, vilket har gjort många besvikna när de inte fått ut så mycket som de hoppats på. Den officiella pensionsåldern, alltså när man har rätt att börja ta ut pension, är 65 år för män och 60 år för kvinnor. I praktiken arbetar män i genomsnitt till över 69 år och kvinnor till över 70 år innan de anser sig ha råd att sluta arbeta

Standarden på sjukvården varierar kraftigt. Den offentliga vården lider av resursbrist och långa köer, medan den privata vården har högre standard. År 1997 hade nästan var fjärde chilenare en privat sjukförsäkring

År 2005 införde regeringen en lag som tvingar alla sjukförsäkringsbolag att betala vårdkostnaderna för 56 utvalda åkommor

Hälsoläget i Chile har dock förbättrats de senaste tjugo åren, inte minst tack vare satsningar på förebyggande åtgärder som vattenrening, bättre avlopp och vaccineringsprogram

Chile är med all sannolikhet det rikaste landet i Latinamerika och de flesta chilenare har fått det bättre under de senaste 20 årens starka ekonomiska tillväxt men samtidigt är Chile ett av de länder där klassklyftorna fortfarande är som störst

Skilsmässa är tillåtet sedan 2004 och 2015 antogs en lag om registrerat partnerskap för samkönade par. Den 28 augusti, 2017 presenterade den dåvarande presidenten Bachelet ett lagförslag om att ge homosexuella par rätt att gifta sig och att adoptera barn

År 2017 infördes lättnader i abortlagstiftningen som tillåter abort om efter våldtäkt, vid risk för moderns liv och om fostret inte är livskraftigt

Medellivslängd (beräknad) år: Män / Kvinnor 75.9 / 82.1

Chile religion

Omkring två tredjedelar av chilenarna är katoliker. Sedan början av 1970-talet har protestantiska samfund, främst pingstkyrkor, fått många nya medlemmar. En mindre grupp indianer har fortsatt att utöva sin ursprungsreligion som liknar schamanism, tron att naturen är besjälad

Katolicismen kom till Chile med spanjorerna på 1500-talet och blev så småningom statsreligion. Stat och kyrka skildes åt i 1925 års författning och full religionsfrihet råder. Dock har den katolska kyrkan fortfarande stort inflytande i samhället

Förbindelserna mellan den katolska kyrkan och militären har traditionellt varit goda och de flesta biskopar och präster sympatiserade med militärkuppen 1973, då den socialistiska Allende-regeringen störtades. Snart växte dock kritiken inom kyrkan mot general Augusto Pinochets regim med Santiagos ärkestift som ett motståndscentrum

De kyrkliga insatserna kom att betyda mycket för den fredliga övergången till demokrati 1990. Engagerade biskopar lyckades under sista hälften av 1980-talet få till stånd en koalition av partier som opponerade sig mot militärregimen

Religion:
Romersk katolsk 66.7 %, Protestanter 16.4 %, Jehovas vittnen 1.0 %, övriga religioner 3.4 %, ingen religionstillhörighet 11.5 %, ospecificerad religion 1.1%

Chile utbildning

De chilenska barnen börjar den åttaåriga obligatoriska grundskolan vid sex års ålder. Efter det följer ett fyraårigt obligatoriskt gymnasium. Även om det sker en del avhopp från gymnasiet fullföljer majoriteten av eleverna alla tolv åren i skolan

Utbildningen under gymnasiets två första år är lika för alla. Under de sista två åren kan eleverna välja mellan praktiska respektive estetiska program, eller inriktningar som förbereder för fortsatta studier

Under Pinochetregimen genomfördes en stor skolreform. Den innebar bland annat att kommunerna fick ansvar för de offentliga skolorna, att föräldrarna fick rätt att fritt välja skolor och att staten subventionerade de flesta skolor via en skolpeng för varje elev samt att det blev fritt fram för privata intressenter att öppna skolor

Kommunaliseringen av skolorna ledde till ökade klyftor mellan landets elever enligt många. Klyftan mellan stad och landsbygd är särskilt stor, generellt sett är undervisningen överlag sämre i allmänna skolor i fattiga kommuner eller stadsdelar. Numera går en majoritet av eleverna i statligt subventionerade privatägda skolor. Mellan åren 1992 och 2012 stängdes över 860 allmänna skolor medan det öppnades över 2 900 privata skolor vilket har lett till att standarden på de statliga stadigt blivit sämre

Ekonomiska problem och brister i undervisningen har lett till att många skolor tvingats stänga efter att ha blivit fråntagna sina licenser

Studenter och skolelever har sedan år 2006 upprepade gånger demonstrerat för bättre kvalitet på och större jämlikhet i undervisningen. Trots regeringens satsningar de senaste åren har undervisningsstandarden knappast förbättrats

År 2011 tog lärarna elevernas parti och krävde att de kommunala skolorna skulle förstatligas och att anslagen skulle höjas kraftigt. Regeringen lovade att förbättra skolelevers och studenters ekonomi och att skriva in i författningen att alla ska garanteras undervisning av god kvalitet. Protesterna mot den långsamma förändringen av utbildningsväsendet har dock fortsatt

I Chile finns ett 60-tal universitet. Det äldsta är Chiles universitet, Universidad de Chile, i Santiago, som grundades år 1842

Chile turism

De långa stränderna och skidsportorterna i Anderna har gjort Chile till ett populärt turistmål. Öknen i norra delen av landet med idag öde städer som byggdes upp kring nitratindustrin i slutet av 1800-talet har även de blivit turistattraktioner. I söder finns en vacker skärgård och fjordar som lockar turister och som lämpar sig för jakt och fiske. Den avlägset belägna Påskön är ett exklusivt turistmål i landet

Satsningar har gjorts för att öka antalet turister och under 1990- och 2000-talen har stora investeringar gjorts i turist- och skidcentra. Turister som söker sig till Chile kommer främst från Argentina, Europa och USA, även antalet turister från Asien ökar

Antal besökare: 5 641 000 (2016)

För mer information se chile-fakta

Det var trevligt att besöka Chile och här finns en del intressant och vackert att titta på, men ändå lyfte aldrig resan helt. Det kändes tryggt och lätt att resa i Chile för här finns en förnämlig infrastruktur som gör det lätt att komma runt i landet. Det märks att Chile är Sydamerikas mest utvecklade land. Människor var i regel trevliga och hjälpsamma. Att resa i Chile upplevde jag ungefär som att handla på Konsum, ”här finns en del delikatesser, men det mesta var ungefär som att handla ”blå-vita produkter”, det vill säga “lite tråkigt”. Chile är inte Sydamerikas mest intressanta eller spännande land, enligt min uppfattning.

Fler bilder från Chile     www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterades 190411

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email