På denna sida finns kort information om USA flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till USA

Här kan du läsa om USA sociala förhållande, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

USA flora och fauna

När de europeiska bosättarna kom till dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 – 70 miljoner bisonoxar som fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!

Som tur vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32 miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.

Det finns många spännande däggdjur som man kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget, hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose), prärievarg, bisonoxe mfl.

I sjöar, floder och hav lever till exempel lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman, olika arter av sköldpaddor mm.

Även fågellivet är artrikt och man har registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan och glesare befolkning.

På grund av sin mångskiftande natur är även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer, heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som förstörts mest av människans framfart.

Trots att mycket förstörts av landets ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur och växter bättre levnadsvillkor

USA geografi

USA är till ytan, 9 826 675 km2, världens fjärde största land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i söder mäter USA cirka 2 570 kilometer, avståndet från kust till kust är omkring 4 500 kilometer. Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden räknat från väster: höga bergskedjor (Kordiljärerna), ett vidsträckt låglandsområde, en lägre bergskedja och kustslätten längst i öster

Bergskedjorna i västra USA är en del av ett system av bergskedjor som löper i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile, och ingår i Kordiljärerna. I USA:s del av Kordiljärerna finner man, bland annat Sierra Nevada, The Cascades och Klippiga bergen (Rocky Mountains)

Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 2 500 kilometer. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem i vilket Mississippi-, Missouri- och Ohiofloderna ingår

Appalacherna, väster om den atlantiska kustslätten, är en relativt låg bergskedja som löper i det närmaste i en obruten linje från Kanada ned till Alabama i södra USA. Appalacherna är till stora delar klädda med skog och i dalarna finns betydande tillgångar av kol

Atlantiska kustslätten i östra USA är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanskabukten

Av USA:s 50 delstater bildar 48 stater det kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och en halv gånger så stort som Sverige

USA huvudstad: Washington DC med omkring 613 000 invånare

Andra större städer USA:
New York City 8 175 000 invånare, Los Angeles 3 972 000 invånare, Chicago 2 721 000 invånare

USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i nedanstående sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna

Vart och ett av dessa områden har sina specifika geografiska förutsättningar och egenheter

Mer information om USA       usa-fakta

USA klimat

Största delen av USA:s yta ligger i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt mellan landets olika delar, större delen av landet har dock kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar

I norra delen av Alaska råder arktiskt klimat. På Hawaii och i södra Florida råder delvis tropiskt klimat

Nederbörden kan vara riklig på västkusten samt i östra och syd­östra USA medan de stora slätterna i landets centrala del ofta drabbas av torka. Östkusten, speciellt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner. Ökenområdena i väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga

Medeltemperatur (Celsius)

New York                      Januari / Juli + 2 / + 25
Chicago                          Januari / Juli + 6 / + 23
Los Angeles                   Januari / Juli + 13 / + 22
Anchorage (Alaska)    Januari / Juli – 7 / + 15
Honolulu (Hawaii)       Januari / Juli + 25 / + 26

Genomsnittlig nederbörd (mm)

New York                        Januari / Juli 85 / 101
Chicago                            Januari / Juli 43 / 100
Los Angeles                    Januari / Juli 79 / 0
Anchorage (Alaska)     Januari / Juli 20 / 50
Honolulu (Hawaii)       Januari / Juli 61 / 3

USA befolkning

När de europeiska kolonisatörerna kom till det vi idag kallar för USA på 1500-talet levde här en betydande ursprungsbefolkning. Av kolonisatörerna kom de att kallas för indianer, numera kallas de American Indians eller Native Americans. Sedan dess har ursprungsbefolkningarna trängts undan och minskat i antal. Urfolken, inklusive de i Alaska, uppgår till nära 3 miljoner invånare, omkring 5 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper. Drygt var femte bor i något av över 300 reservat. Det finns också en halv miljon urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet

För att befolka landet har USA tillåtit en stor immigration under olika tidsperioder och idag lever här människor från hela världen. Under invandringsperioden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från Europa. Under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien

Fortfarande utgör den vita befolkningen, till gruppen vita räknas när det gäller folkräkning personer med ursprung i Europa, Mellanöstern och Nordafrika, en klar majoritet, lite drygt 70 % av befolkningen. Dock blir befolkningen alltmer multietniskt och samhället alltmer mångkulturellt. Utvecklingen syns tydligast i storstäderna

Under perioden slavhandeln pågick kom många svarta till USA. Den svarta andelen av befolkningen uppgår idag till lite drygt 12 %

Gruppen hispanics eller latinos, huvudsakligen latinamerikaner, blev i början av 2000-talet större än den svarta och blev därmed landets största minoritetsgrupp

Förutom den officiella invandringen pågår även en omfattande illegal invandring till USA, framför allt från Mexiko och Centralamerika

Efter terrorattackerna den 11 september, 2001 infördes nya immigrationslagar med hårdare kontroller och övervakning av utlänningar, bland annat måste invandrare, som inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Mot gränsen till Mexiko har ett stängsel med elektronisk övervakning uppförts och antalet gränspoliser har successivt ökat. Under president Donald Trumps ämbetsperiod ökade kontrollen och restriktionerna mot den illegala invandringen ytterligare

Mer information om USA       usa-fakta

USA språk

I USA talar de flesta engelska. Engelskan som talas i USA jämfört med de brittiska skiljer sig något när det gäller ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är små

Den stora invandringen har lett till att det talas ett stort antal språk i landet. Det näst största språket i USA är spanska och förstaspråk för drygt 40 miljoner invånare. Spanskans snabba utbredning har lett till att vissa delstater krävt att engelskan skall utses till officiellt språk

USA sociala förhållande

Även om levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen är skillnaderna mellan fattiga och rika större än i de flesta andra industriländer. Finanskrisen 2008, skattesänkningar åt den rika delen av befolkningen och nu senaste coronapandemin har alla slagit hårt mot USA:s fattiga, men även mot medelklassen.

Skillnaderna i fråga om sociala skyddsnät är stora inom landet, en grundläggande filosofi har varit att sociala förmåner och villkor ska regleras i avtal på arbetsplatserna. Det gör att villkoren skiftar stort mellan olika grupper av anställda. Det finns ingen semesterlagstiftning och ingen lagstadgad rätt till betalda helgdagar eller ersättning vid sjukfrånvaro. Två veckors sammanlagd ledighet är vanligt.

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. Barnbidrag finns inte, dock kan familjer ansöka om behovsprövat stöd. Mödrar har rätt till upp till tolv veckors obetald ledighet vid barnafödsel. Vissa företag har betald föräldraledighet som en extra förmån för sina anställda.

Det federala socialförsäkringssystem, Social Security, omfattar främst pensioner och handikappersättning samt vissa socialbidrag. Pensionsåldern för den som vill få ut full pension är 66 år men kommer att höjas till 67 år.

Till skillnad från andra industriländer saknar USA ett nationellt sjukförsäkringssystem som omfattar alla invånare. Dock finns skydd för vissa, som Medicaid för låginkomsttagare, Medicare för ålderspensionärer och Chip för barn i relativt fattiga familjer i vilka man tjänar för mycket för Medicaid. Alla tidigare militärer omfattas också sedan länge av ett sammanhållet och offentligfinansierat sjukvårdssystem VHA, Veterans Health Administration.

Bland de amerikaner som inte omfattas av ovanstående system hade tidigare drygt hälften en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivarna täckte merparten av, men många var helt utan skydd

Sjukförsäkringslagen ”Obamacare” (Affordable Care Act, ACC) som undertecknades 2010 innebar att personer utan vårdförsäkring blev skyldiga att köpa en sådan av privata försäkringsbolag. Vid slutet av president Obamas ämbetsperiod 2017 hade antalet personer utan försäkring minskat med över 20 miljoner människor, eller från 16 % till knappt 8 % av befolkningen. Därefter har både antalet och andelen personer utan sjukförsäkring åter börjat öka. Nästan 30 miljoner amerikaner var utan sjukförsäkring 2019. I slutet av 2017 antogs en skattereform som urholkar ACC genom att straffavgiften, i form av skatt, slopades för personer som inte skaffar sjukförsäkring och därmed hotar en urholkning av finansieringen.

Aborter är en omstridd fråga, men år 1973 blev det lagligt att göra abort i hela landet genom ett utslag i Högsta domstolen. Dock har många delstater lagar som på olika sätt begränsar tillgången till abort

Narkotikamissbruk är ett av USA:s största sociala problem

USA religion

Enligt grundlagen råder religionsfrihet i USA. I landet finns många aktivt troende och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Andelen som inte identifierar sig med någon religion ökar snabbt.

Under de senaste årtiondena har religiösa grupper, inte minst den kristna högern, varit en maktfaktor i amerikansk politik. Tendensen är dock att unga amerikaner ofta är mindre religiösa än sina föräldrar och att religiösa väckelserörelser lockar färre nya medlemmar
Största religiösa gruppen är protestanter som är uppdelade i en mängd olika samfund där baptisterna är flest.

Romersk katolska kyrkan är den näst största religionen med lite drygt 20 %

I USA har flera “egna” religioner skapats och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna, “Shakers” och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste decennierna

Icke-kristna religiösa grupper växer snabbt men de samlar fortfarande färre än var tionde invånare i USA. Störst är den judiska minoriteten som uppgår till knappt 6 miljoner människor, eller 2 % av befolkningen. Det judiska inflytandet är särskilt stort i New York samt i en del städer i Florida och Kalifornien.

Muslimer, buddister och hinduer utgör ungefär 1 % vardera. Även utövandet av ursprungsbefolkningarnas religion har ökat

USA utbildning

Det är delstaterna och lokala myndigheter som till största delen ansvarar för skolväsendet i USA, bara en mindre del, omkring 10 %, finansieras med federala medel. Kvaliteten på undervisningen varierar kraftigt. Fastighetsskatten är ofta en viktig lokal inkomstkälla och därför kan de offentliga skolorna hålla hög standard i välbärgade förorter och låg i storstädernas slumområden

De federala myndigheterna kan dock i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet “No child left behind”, som syftade till att höja utbildningskraven i de sämsta skolorna. Även president Obama försökte höja utbildningsnivån

Majoriteten av eleverna går i avgiftsfria offentligfinansierade skolor till och med gymnasiet. En liten men ökande andel av dem utgörs av friskolor, charter school, privatägda skolor som är skattefinansierade. Andelen elever i friskolor ökade från 1 till 6 % mellan åren 2000 och 2017

Reglerna för skolgången varierar. De flesta barnen går minst ett år i frivillig förskola, kindergarten, innan de börjar första klass, vanligtvis vid sex års ålder. Skolplikten upphör i vissa delstater vid 16 års ålder. Ambitionen är att alla barn på sikt skall gå tolv år i skolan.

Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år. Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp till fyra år. Andelen ungdomar som fullföljer gymnasiet har ökat under en rad år och år 2017 hade omkring 90 % av alla 25-åringar fullföljt studierna i highschool.

Omkring 3 % av barnen får undervisning i hemmet.

Den högre utbildningen inleds med fyra års studier i varierade ämnen som ger en akademisk grundexamen, vanligen Bachelor of Arts (BA) eller Bachelor of Science (BSc). En högre akademisk utbildning på universitetens graduate schools kan ge en specialiserad examen som läkare, jurist mm, eller en masterexamen, (MA eller MSc), vilken efter ytterligare några års utbildning kan följas av doktorsexamen (PhD).

USA hör till de länder i världen som har högst andel högskoleutbildade vuxna

Undervisningen på de högsta akademiska nivåerna brukar räknas som den bästa i världen. USA leder den internationella vetenskapliga utvecklingen och kända och prestigetyngda universitet som Harvard, Stanford, Yale, Princeton, Masschusetts Institute of Technology och University of California at Berkley satsar stora resurser på forskning. Ett stort antal universitetsstudenter läser på något av de stora delstatsuniversiteten.

Kostnaderna för universitetsstudier varierar. Det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda universiteten uppgår till flera hundra tusen kronor men kan i ibland delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd. Många studenter finansierar dock sina högskolestudier med lån.

USA turism

USA är ett fantastiskt och lätt land att resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör landet lättrest om man har tillgång till bil.

Besök gärna USA och känn kroppens reaktion när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone National Park eller i Custer National Park, upplev världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument Valley, njut av Grand Canyon, promenera på ”Walk of Fame” i Hollywood eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!

Det negativa är att det trots all rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets befolkning  lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i världen i sin självpåtagna roll som ”världspolis” kostar. Tänk om man istället använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!

Mer information om USA:

Min resa till USA

Landsfakta USA 

USA historia

USA turistinformation      Visit The USA

Sidan uppdaterad: 250210

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik