lettland-resa

Resa till Lettland,
Riga, Kuldiga, Sigulda, Jurmala, Cape Kolka mm

Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

Resa till Lettland, Riga, Kuldiga, Sigulda, Jurmala, Cape Kolka mm

riga, jurmala, kuldiga, dundava, cape kolka, slitere, irbene, ventspils och sigulda var platser som jag besökte på denna resa till lettland, rainer stalvik

Min 3 293 kilometer långa bilresa genom Baltikum har gett mig en relativt bra uppfattning om vad de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har att erbjuda en resenär. Resan började och slutade i Lettlands huvudstad Riga.

Här finns inga spektakulära naturupplevelser att göra, men man har mycket skog med fina vandringsmöjligheter, floder att paddla på och en lång kustlinje som kan bjuda på både bad och härlig enslighet. Kulturlivet har också en hel del att erbjuda.

Det som lockade mig till att utforska de tre baltiska länderna var i första hand att besöka de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista, de gamla stadsdelarna i Tallin, Riga och Vilnius, Kuriska näset med sina mäktiga sanddyner (Litauen) och Kernave (Litauen) med sina arkeologiska lämningar. Men jag ville också komma till platser som ”Korskullen” i Litauen där det finns över 100 000 kors utplacerade av pilgrimer, vandra bland staden Siguldas slott, att besöka ålderdomliga byar, i framför allt, Litauen, besöka Europas mittpunkt som ligger i Litauen  och ett besök vid Narvas mäktiga borg, som spelade en viktig roll under Sveriges storhetsperiod.

Den som är intresserad av arkitektur, gamla stadsmiljöer, platser med historisk anknytning och ålderdomliga byar har en hel del att titta på i dessa länder.

Jag tyckte om att resa i Baltikum för städerna med de gamla stadsmiljöerna, den vackra arkitekturen, de gamla byarna och att det ofta fortfarande är ett lugnare tempo här än hemma i Sverige.

Det som var mindre trevligt på denna resa var att väldigt många balter mentalt fortfarande verkade vara kvar i ”det gamla sovjetsamhället”, vilket visar sig i att människor var ohövliga, oartiga, buffliga och ohjälpsamma.

Ett exempel på ohjälpsamhet råkade jag ut för i den lilla lettiska byn Mazirbe, där en expedit vägrade att beskriva vägen till en sevärdhet för att HON inte tyckte den var någonting att se! Värsta otrevligheten jag råkade ut för under resan var mötet med den turisthatande polismannen Gintautas Stepanafas vid entrén till nationalparken på Kuriska näset i Litauen. Först bötfällde han mig för att ha kört över en heldragen linje som inte finns och sedan visade han att han ville skära halsen av mig och ”all tourists”. Jag var väldigt överraskad över hans beteende eftersom det enda jag gjorde var att stanna till för att betala avgiften till nationalparken! Hans polisrapport har jag sparat som en souvenir från Litauen!

Jag har aldrig haft så få kontakter med lokalbefolkningen under en resa som på denna! Fast jag är inte speciellt ledsen för det med tanke på hur otrevliga många balter var!

I have now visited 94 countries, all over the world, and have been lucky to meet many nice people, with the people in the Baltic as an exception. Regretfully I met a lot of very rude, unpolite and unhelpful people during this trip. The worst one was the Lithuanian policeman Gintautas Stepanafas who fined me for crossing a line that not exists!!! It seems, regretfully, that many persons still acts as they did during the ”Sovjetperiod”. They should consider that they left this era and now are members of Europe! On the first day in Lithuania someone stole my umbrella from the backpack. Lithuania, I love you!

Allmänt om resan

Reseplanering

Jag har länge tänkt att besöka de baltiska länderna och när jag bestämt mig för att åka dit valde jag att besöka alla tre samtidigt, vilket är möjligt eftersom det handlar om små länder. Som underlag för min planering hade jag guideboken från Lonely Planet och olika webbsidor på nätet. För att få logistiken att fungera på bästa sätt valde jag att börja, och sluta, min resa i Lettlands huvudstad Riga, som har goda flygförbindelser med Göteborg. Dessutom bestämde jag mig för att göra rundresan med bil för att få största möjliga flexibilitet.

Ett besök i respektive lands huvudstad var givet, likaså besök på av UNESCO-klassade världsarv samt i olika nationalparker.

När planeringen var klar hade jag bestämt mig för att besöka följande platser i Lettland; Riga, Jurmala, Cape Kolka, Kuldiga, Ventspils, Irbene och Sigulda. I Litauen skulle jag besöka Klaipeda, Kuriska Näset, Hill of Crosses, Siualia, Kernave, Vilnius, Europas Mittpunkt, Ignalina, Aukstaitija National park med sina gamla byar och Visaginas. I Estland skulle huvudmålen bli Narva, Tallin och Pärnu. Detta upplägg skulle ge mig en bra blandning av besök i städer, byar och naturupplevelser.

Hotell och vandrarhem förbokade jag på nätet.

Flygresan

Den korta flygresan, 1 tim. och 45 min., mellan Göteborg och Riga med Baltic Air gick helt problemfritt, precis som hemresan.

Säkerhet

Enligt Utrikesdepartementet skall det inte vara förknippat med några större säkerhetsrisker att besöka något av de tre baltiska länderna. Normal vaksamhet räcker och lite extra förhöjd på platser där det förekommer mycket folk, bl a buss- och järnvägsstationer, där risk för ficktjuvar finns.

Jag upplevde inga som helst säkerhetsrisker under hela min resa, inte ens i trafiken som på landsbygden var mycket lugn och gles.

För aktuell information se UD:s information   Din resa utomlands

Bilresan

Jag föreställde mig att det skulle bli ett riktigt ”race” att köra runt på dåliga vägar i de baltiska staterna. men huvudvägarna, vissa var byggda med hjälp av EU-pengar, var i gott skick. Mindre landsvägar i något sämre skick och grusvägarna i ganska bedrövligt skick. Skyltningen var god så det var liten risk för felkörningar. Gränspassagerna helt problemfria.

I storstäderna var trafiken tät och intensiv, på landsbygden gles eller mycket gles och lugn. Fortkörningskontroller förekom sporadisk på landsbygden, oftare i städerna. Det fanns gott om bensinstationer.

Min totala körsträcka blev 3 293 kilometer under fyra veckor. Bilen jag körde var en VW Polo av 2010-års modell.

Boende

På denna resa var det lite ”lyxigt” boende för min del. Oftast brukar jag bo på vandrarhem eller enklare hotell. På denna resa bodde jag på ett vandrarhem (i Siualia), i ett privatrum (i Paluse), på två motell (i Sigulda och Pärnu) och resterande nätter på hotell. Dyraste hotellrummet hade jag i Narva där jag betalade nästan SEK 400:-/ natt. De övriga rummen kostade alla strax under SEK 300:-/natt. Billigaste övernattningen hade jag på vandrarhemmet i Siualia där jag betalade strax över SEK 100:-, privatrummet i Paluse låg på ungefär samma nivå, i det var det fruktansvärt kallt då värdinnan vägrade ge mig ett element för att el var dyrt…. Bästa hotellrummen hade jag i Vilnius, Narva och Riga i slutet av resan. De två sista nätterna i Riga fick jag ofrivilligt ta del av ett ungt pars intensiva kärlekslekar genom de tunna väggarna.

Märkligaste ”hotellet” bodde jag på i Klaipeda, som egentligen var en nedervåning på ett stort ”rysshus”.

Samtliga övernattningar hade jag förbokat via nätet.

Kostnader

Prisnivån i de baltiska länderna är acceptabel jämfört med Sverige. Priset på hotellrum är lägre än i Sverige, om man inte bor på lyxhotell. Bensinen kostade SEK 11-12:-/lit beroende på land. Ett bra mål mat på restaurang kostar från cirka SEK 50:- till 60:- och uppåt, en öl cirka SEK 15:- till SEK 20:- och uppåt. Att handla mat i affärer är betydligt billigare än i Sverige. Jag köpte ofta färdiglagad mat i någon av de stora varuhuskedjornas butiker som jag åt till lunch och höll på så sätt nere mina matkostnader.

Resa till Lettland

Lettland – ”Landet som sjunger”

I en broschyr som ges ut av landets turistorganisation beskrivs Lettland vara ”Landet som sjunger”, och då syftar man på vågornas ljud när de slår mot stranden, vindarnas sus, fågelsången, ljudet som floderna skapar när de ringlar genom grönskan, ljudet av steg på kullerstenarna i Rigas Gamla Stad, folkmusiken osv.  Det är en vacker poetisk beskrivning av landet, tycker jag. Hur var min bild av Lettland? Visst stämmer broschyrens beskrivning, men det finns också en del annat som kan tilläggas i form av upplevelser av olika slag.

Det var i Lettland den så kallade ”Den sjungande revolutionen” genomfördes. Den var en styrkedemonstration mot den ryska ockupationen och ledde till landets självständighet 1991.

Riga (med på UNESCO:s världsarvslista)

Min resa ”Baltikum Runt” började, och slutade, i Lettlands huvudstad Riga, som har cirka 732 000 invånare. Staden grundades av tyskar år 1201 som ett nordligt fäste för Svärdsriddarorden som kommit hit för att kristna de få kvarvarande hedningarna i Europa. Riga blev också en handelsplats mellan Moskva och Västvärlden. Svenskarna erövrade staden 1621. Efter att Ryssland erövrat Riga blev den i mitten av 1860-talet världens största utskeppningshamn för timmer och Rysslands tredje största stad efter Moskva och S:t Petersburg.

Under tre dagar var Riga min bas och under dessa besökte jag några av stadens sevärdheter. För den historiskt och arkitektoniskt intresserade finns det mycket att uppleva i Riga. De flesta sevärdheterna finns i Gamla stan, som är med på UNESCO:s lista över världsarv , och dess närhet.

I Gamla Stan´ tittade jag bland annat på The House of the Blackheads (Melngalvju nams), Rigas flaggskepp när det gäller sevärdheter.  Det byggdes 1344 men förstördes 1941 och jämnades definitivt till marken av ryssar 1948. Huset återuppbyggdes från grunden 2001 till Rigas 800-års jubileum. Mentzendorffs hus (Mencendorfa nams) ett vackert köpmanshus från 1600-talet, vid stadshustorget (Ratslaukums) ligger Stadshuset som även det återuppbyggts efter att ha varit totalförstört, statyn av S:t Roland Rigas skyddshelgon, monumentet över lettiska soldater, den mäktiga S:t Peters Lutherska Kyrka (Peter baznica) byggd troligen på 1300-talet, den gotiska S:t Johannes kyrkan (Sv. Jana baznica) med sin vackra innergård (Jana seta) byggd på 1200-talet och ombyggd ett flertal gånger, Dannerstens hus är ett vackert köpmanshus byggt på 1600-talet, The Great Guild (Liela Gilde) är ett hus som byggdes av rika tyska köpmän på 1330-talet, The Small Guild (Maza Gilde) även det byggt på 1300-talet användes som samlingsplats för lokala konstnärer, ”Katthuset” (Kaku maja) är ett vackert gammalt hus med en stor katt på taket, Rigas Katedral (Doma baznica) grundades år 1211 och är fortfarande Baltikums största kyrka. Bakom katedralen ligger tre vackra gamla hus som kallas för ”De tre bröderna” (Tris brali) det äldsta byggt på 1400-talet och är därmed stadens äldsta bostadshus, S:t Jakobs katedral (Jekaba baznica) med sin vackra interiör från 1225, Rigas slott (Rigas Pils) började byggas på 1330-talet och är numera presidentens bostad, Jakobs kaserner (Jekaba kazarmas) byggda på 1700-talet var ursprungligen förrådsbyggnader men inrymmer nu affärer och mysiga restauranger, Svenska porten (Zviedru varti) byggdes i Rigas stadsmur 1698 och är idag den enda återstående stadsporten, Kruttornet (Pulvertornis)är det enda återstående av stadens försvarstorn, i det finns nio kanonkulor som avfyrades av ryssarna i det Nordiska Kriget på 1700-talet. Dessutom tittade jag på många andra vackra hus och flera kyrkor i den gamla staden.

Går man ut ur Gamla stan´ via Kelku iela, Kelkugatan, kommer man in på Brivibas Boulevard via en bro över stadskanalen. Strax efter bron ligger det stora Fredsmonumentet (Brivibas piemineklis) som uppfördes på den plats där det stått en staty av Tsar Peter den Store år 1935. Högst upp på monumentet finns en staty av en kvinna som håller tre stjärnor i sina händer. De representerar Lettlands tre ursprungliga kulturella regioner. Ryssarna lät monumentet vara kvar men omtolkade symboliken i statyn och sade att kvinnan var ”Moder Ryssland” som höll upp symboler för Sovjetunionens nyaste medlemmar Estland, Lettland och Litauen!

Fortsätter man sin vandring bortom Fredsmonumentet kommer man till Vermanesparken där det finns en blomstermarknad som är öppen 24 timmar, man passerar också den vackra rysk ortodoxa kyrkan dit kvinnor och flickor kommer med dukar på huvudena när de skall be. Går man vidare kommer man till området med de vackra husen byggda i jugendstil.

I Riga finns mer än 750 hus uppförda i denna arkitektoniska stil, vilket är flest i Europa. De vackraste husen, byggda i slutet av 1800- / början på 1900-talet, finns på gatorna Alberta iela, Elisabetes iela och Strelnieku iela. Dessutom finns även några av Rigas vackraste jugendhus i Gamla Stan. Det är inte svårt att tillbringa mycket tid på att titta på de fantastiska husen i olika skepnader och dess utsmyckningar.

Några andra sevärdheter jag också besökte var den Centrala marknaden, en av Europas största och äldsta, som är inrymd i fem gigantiska hallar för zeppelinare! Hallarna är fyllda av affärer som säljer allehanda produkter, från livsmedel till husgeråd. Folklivet är livligt och intressant att följa. Även utanför hallarna finns det massvis av stånd där man säljer olika varor. Vid mitt besök var utbudet av svamp, blåbär, hallon, olika frukter och grönsaker stort.

Inte långt från marknaden, i den stadsdel som kallas för ”Lilla Moskva”, ligger Vetenskapsakademin som är inrymd i en gigantisk byggnad uppför under sovjetepoken. I folkmun kallas den för ”Stalins födelsedagstårta” (Zinatnu akademija). Bara något hundratal meter lägre bort ligger ”Förintelsemonumentet” till minne av de judar som omkom i den synagoga som brändes ned under andra världskriget.

Lettlands Nationella Operahus är sevärt då det liknar Moskvas Bolsojteater. Det byggdes på 1860-talet och hette då ”Tyska teatern”. .

Jag njöt även av flanera utefter stadskanalen där båtar i sakta mak kom glidande på vattnet. Kanalen var tidigare en vallgrav som skiljde Gamla Stan och den centrala delen. I en del av parken som ligger nära Frihetsmonumentet kommer ofta brudpar för att fotograferas och att sätta hänglås på en bro för framtida lycka. Oj, så många vackra brudpar jag såg!

Jurmala – ”Vågornas stad”

Jurmala skall kanske närmast beskrivas som Balternas svar på franska Rivieran och är en 32 kilometer lång sträcka av små samhällen med cirka 56 000 invånare. Jurmala med sitt vackra läge vid Riga-bukten bebos av både permanenta bosättare såväl som sommargäster, och besöks av mängder av turister under sommarmånaderna. Under sovjetperioden hade många av de högsta potentaterna sina sommarställen här.

Ett besök i Jurmala är en fin dagstur från Riga. Tåget tar inte mer än lite drygt 30 minuter från Rigas centralstation till Majori, centralorten i Jurmala.

Trots att regnet stundtals vräkte ned fick jag en fin dag bland de vackra trähusen och på stränderna. Det var ytterst få turister här ute varför Majori nästan gav ett spöklikt intryck och dessutom hade många sommargäster redan gett sig iväg härifrån. Men alla de vackra trähusen stod kvar och det var en fröjd att vandra bland dessa, som kunde se ut nästan hur som helst, från gamla vackra med mycket snickarglädje till modernt strama. Några som jag vill nämna är Walkers hus från början av 1900-talet, det gamla postkontoret byggt 1897, Hotell Eiropa byggt i början av 1900-talet, Hotel Pegasa Pils, Konserthallen byggd 1936, Hotell Villa Joma byggt 1896,  Hotel Majori byggt år 1925 och flera otroligt vackra trähus på Juras iela (Havets gata) och det vackra badhuset som byggdes mellan åren 1911 och 1916. Andra sevärdheter är sköldpaddsstatyn och jordgloben.

Jag rekommenderar verkligen ett besök i Jurmala om man befinner sig i Riga!

Kuldiga

Den lilla gamla staden Kuldiga i distriktet Kurzeme var min nästa bas i Lettland. Under sin storhetsperiod, 1596 – 1616, var Kuldiga huvudstad i grevskapet Kurland. Idag är det en liten pittoresk stad med cirka 13 000 invånare. Det är inte speciellt många turister som söker sig hit trots att staden, och dess omgivningar, har en del intressanta sevärdheter.

Här finns, bland annat Ventas Rumba, Europas bredaste vattenfall som under högvattenstånd når en bredd av 290 meter, fallhöjden är dock bara 2-3 meter beroende på vattenflödet. Under många år fångades laxar som vandrade uppför floden när de hoppandes försökte ta sig förbi fallet.  I Kuldiga finns även landets högsta vattenfall med en fallhöjd på lite drygt 4 meter.

Inte långt från fallet Ventas Rumba ligger den vackra tegelbron som byggdes i slutet av 1800-talet. Bron är en av de längsta av sitt slag i Europa. Kuldigas gamla stad och den gamla tegelbron är på väg att tas upp på den prestigefyllda UNESCO:s världsarvslista.  Ruinerna av det gamla slottet ligger också nära fallet.

Vid Rådhusplatsen ligger både det gamla rådhuset och Kurzemes äldsta trähus byggt 1670. Det som kanske fascinerade mig mest var att se var Karl XII:s penningkista (!) som står i före detta borgmästarhuset. Kungen lämnade den kvar här vid sitt besök i Kuldiga år 1701, tom naturligtvis!

Dessutom har Kuldiga många andra vackra gamla hus, bland annat ett korsvirkeshus från 1600-talet, och miljöer att njuta av under en promenad i stadens gamla del.

Cape Kolka (Kolkasrags), Slitere, Dundaga och Talsi

Med Kuldiga som bas gjorde jag ett par olika dagsutflykter.

Den första gick till Kolkasrags, Cape Kolka, som är den nordligaste udden i Rigabukten. Under sovjetperioden var denna trakt inte tillgånglig för allmänheten eftersom den var klassad som militärt område.

Jag valde att köra kustvägen från byn Roja till vägs ände vid udden som skjuter ut i Riga bukten. Den ingår i nationalparken Slitere.  Det blev en vacker bilresa utmed kusten på Rigabukten med mysiga små byar, vacker natur och stillhet. Det var nästan helt omöjligt att hitta ett ställe där man kunde köpa en kopp kaffe utefter denna väg! Till slut lyckades jag hitta en restaurang i byn Kolka.

Vid vägs ände finns ett litet informationscentra , där man också kan fika, med en engelsktalande man. Parkeringen kostar SEK 15:-/tim, trots att man är långt bortom allfarvägarna!

Innan man kommer till stranden passerar man ett stort monument som uppfördes år 2002 till minne av tre svenskar som omkom under en seglats i Rigabukten .

Det var en nästan magisk upplevelse att helt ensam ströva omkring på stranden och se vågorna från Rigabukten krocka med dem som kommer från Östersjön. Stillheten och ljudlösheten, förutom vågornas brus, var en mäktig naturupplevelse, precis som de många döda träden som spöklikt ligger på stranden efter att den kraftiga stormen 2005 slet upp dem med rötterna.

Efter en dryg timmes rundvandring vid Kolkarags tittade jag på den gamla fyren i Slitere innan jag körde vidare till den lilla staden Dundaga där jag besökte slottet samt tittade på ett minnesmärke som upprättats för att hedra minnet över de människor som deporterades till Sibirien under Stalintiden. Den gamla kvinnan på turistbyrån som guidade mig dit var själv ett av offren, men hade haft turen att få återvända hem efter många år i fångenskap. I staden finns också en staty av en stor krokodil som hedrar de män från Dundaga som åkte till Australien och jagade krokodiler. Statyn är också tillägnad Kurzemes alla starka män!

Sista stoppet för dagen gjorde jag i den lilla staden Talsi, cirka 11 500 invånare. En del av staden har ett vackert läge vid en sjö. Talsi är norra Kurzemes affärscentra. Staden har inga direkta sevärdheter mer än den gamla miljön i innerstaden.

Ventspils och Irbene

Näst sista dagen i Kurzeme körde jag ut till Östersjökusten för att besöka staden Ventspils och den före detta ryska bosättningen i Irbene.

Ventspils, cirka 43 500 invånare, var ända tills man fick tillgång till oljepengar en tråkig industristad. Sedan hände nästan ett mirakel och idag är staden en av Lettlands mest dynamiska och vackra städer. Stadens har flera turistattraktioner. Jag besökte, bland annat, det gamla slottet som under sovjettiden fungerade som fängelse, tittade på några av de kostatyer som finns kvar efter den ambulerande världsutställningen, marknaden och den gamla statsmiljön.  Dessutom kunde jag njuta av flera av de vackra blomsterarrangemang man pryder staden med sommartid.

Ryssarna byggde på 1980-talet ett 32 meter högt, och topphemligt, radioteleskop i Irbene, 24 kilometer norr om Ventspils, för att avlyssna västvärldens satellitkommunikation. Själva parabolen lär väga 600 ton! När ryssarna lämnade Lettland 1994 tog de med sig en av antennerna men lät resten vara kvar. Radioteleskopet används nu av Ventspils internationella astronomiska center.

I anslutning till radioteleskopet fanns en bosättning där något tusental ryssar bodde. Husen byggdes djupt inne i skogen, oåtkomliga för allmänheten. Idag är de övergivna, plundrade och till största delen förstörda och minner på ett spökligt sätt om en svunnen period i världshistorien.

Sigulda

Sigulda, eller som invånarna gärna kallar sin egen stad ”Lettlands Schweiz” är en liten trivsam stad med cirka 11 00 invånare. Staden har ett vackert läge vid floden Gauja som slingrar sig genom låga skogsklädda berg och bjuder därför på fina vandringsmöjligheter mellan slott och slottsruiner.

Sigulda var en stad som jag omgående spontant tyckte om och jag tog tillfället i akt att besöka de flesta  av stadens sevärdheter samt njuta av den vackra naturen under en dagsvandring i Gauja National Park.

Jag började med att vandra genom stadens härliga parker och besökte först den gamla kyrkan byggd på 1220-talet, ombyggd på 1600-talet. Härifrån gick jag vidare till det forna nazisthögkvarteret som var inrymt i en vacker byggnad nära Siguldas nya slott, byggt på 1800-talet, I anslutning till nya slottet ligger ruinerna av Siguldas medeltidsborg som byggdes mellan åren 1207  och 1226. Borgen förstördes i de nordiska krigen på 1700-talet. Härifrån hade jag en fin vy över borgen Turaida som var mitt nästa besöksmål.

Till Turaida gick jag på en stig som följde floden Gauja genom vacker lövskog. Underbar vandringsmiljö!

Borgen Turaida grundades år 1214 och har ett magnifikt läge på ett berg med fina vyer över omgivningarna. Borgen är till stora delar förstörd men det som återstår har renoverats, eller håller på, att renoveras. I den ryms också ett museum som berättar om borgen och visar fynd som gjorts vid utgrävningarna. I slottsområdet finns ett flertal gamla byggnader att titta på, bland annat en av Lettlands äldsta träkyrkor från 1700-talet.

Intill kyrkan finns en grav där Maija Roze , Turaidas Ros, vilar. Hon hittades som liten bland stupade soldater på 1600-talet och växte upp till en så vacker kvinna att hennes skönhet blev berömd långt utanför Siguldas gränser. Friare kom långväga ifrån men hon älskade bara sin Viktor, en enkel trädgårdsmästare, vilket gjorde många män förtvivlade. En dag lurade en av friarna henne till en grotta där han dödade henne. Maija var inte mer än 20 år gammal när hon dödades. Soldaten tillfångatogs, ställdes inför rätta och avrättades och sedan dess lever legenden om den vackra Turaidas Ros.

I den välvårdade slottsparken finns många intressanta statyer utplacerade.

Från Turaida gick jag till den stora Gutmana-grottan, Baltikums största, i vilken enligt legenden Maija Roze dödades. Hit kommer förälskade sedan hennes död för att förklara varandra evig kärlek och ristade in sina namn i grottans väggar (förbjudet numera).

Min vandring fortsatte till Krimulda borgruin som ligger högt uppe på ett berg. Borgen uppfördes mellan åren 1255 och 1273 och förstördes på 1700-talet. Inte långt från ruinen ligger den stora och vackra Krimulda herrgården som byggdes i slutet av 1800-talet.

Från herrgården gick jag åter stigar som kom fram till floden Guaja tills jag nådde hängbron över den. Här följde jag på nytt stigen som följer floden fram till en plats där det var lämpligt att vika av mot hotellet, dit jag kom efter att ha vandrat i nästan sju timmar.

Från Lettland körde jag in i Litauen. Se   Litauen-resa

Resa till Lettland

Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadskärnor, som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Utöver dessa finns det begränsat med sevärdheter i respektive land, enligt min uppfattning. Det som delvis förtar nöjet att resa i länderna är människorna som inte inbjuder till kontakter. De är tyvärr väldigt ofta trista att ha kontakt med. Trots mina erfarenheter har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Resan gjord 2010

För mer information        Grundfakta Lettland     Landsfakta Lettland

Min gamla hemsida         www.stalvik.com

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik