Litauen

Litauen,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

vilnius, klaipeda, kuriska näset, nida, ignalina, paluse, siauliai, kernave, aukstaitija national park och visaginas var platser jag besökte i litauen, rainer stalvik

Litauen,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Min 3 293 kilometer långa bilresa genom Baltikum har gett mig en bra uppfattning om vad de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har att erbjuda en resenär. Min resa började och slutade i Lettlands huvudstad Riga.

Här finns inga spektakulära naturupplevelser att göra, men man har mycket skog som det går bra att vandra i, floder att paddla på och en lång kustlinje som kan bjuda på både bad och härlig enslighet. Kulturlivet har också en hel del att erbjuda.

Det som lockade mig till att utforska de tre länderna var att besöka de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista, som de gamla stadsdelarna i Tallin, Riga och Vilnius, Kuriska näset med sina mäktiga sanddyner (Litauen) och Kernave (Litauen) med sina arkeologiska lämningar (Litauen). Men jag ville också komma till platser som ”Korskullen” i Litauen där det finns över 100 000 kors utplacerade av pilgrimer, vandra bland staden Siguldas slott, att besöka ålderdomliga byar, i framför allt, Litauen och Narvas mäktiga borg som spelade en viktig roll under Sveriges storhetsperiod.

Den som är intresserad av arkitektur, gamla stadsmiljöer, platser med historisk anknytning och ålderdomliga byar har en hel del att titta på i dessa länder.

Jag tyckte om att resa i Baltikum för städerna med de gamla stadsmiljöerna, den vackra arkitekturen, de gamla byarna och att det ofta fortfarande är ett lugnare tempo här än hemma i Sverige.

Det som var mindre trevligt på denna resa var att det verkade som om väldigt många balter mentalt fortfarande är kvar i ”det gamla sovjetsamhället”, vilket visar sig i att människor är ohövliga, oartiga, buffliga och ganska ohjälpsamma.

Ett exempel på ohjälpsamhet var det jag råkade ut för i den lilla lettiska byn Mazirbe, där en expedit vägrade att beskriva vägen till en sevärdhet för att HON inte tyckte den var någonting att se!

Värsta otrevligheten jag råkade ut för under resan var mötet med den turisthatande polismannen Gintautas Stepanafas vid entrén till nationalparken på Kuriska näset i Litauen. Först bötfällde han mig för att ha kört över en heldragen linje som inte finns och sedan visade han att han ville skära halsen av mig och ”all tourists”. Jag var väldigt överraskad över hans beteende eftersom det enda jag gjorde var att stanna till för att betala avgiften till nationalparken! Hans polisrapport har jag sparat som en ”souvenir” från Litauen. Första dagen jag var i Litauen stals mitt paraply ur ryggsäcken på marknaden i Klaipeda. Heja Litauen!

Jag har aldrig haft så få kontakter med lokalbefolkningen under en resa som på denna! Fast jag är inte speciellt ledsen för det med tanke på hur otrevliga många balter var!

In the very near future I will have visited 90 countries, all over the world, and have been lucky to meet many nice people, with the people in the Baltic as an exception. Regretfully I met a lot of very rude, unpolite and unhelpful people during this trip. The worst one was the Lithuanian policeman Gintautas Stepanafas who fined me for crossing a line that not exists!!! It seems, regretfully, that many persons still acts as they did during the ”Sovjetperiod”. They should consider that they left this era and now are members of Europe! My first day in Lithuania someone stole my umbrella from the backpack. Lithuania, I love you!

Läs om min resa och se fler bilder litauen-resa

Litauen historia i korthet

Litauen historia, äldre

Forskare antar att det landområde som i dag utgör Litauen befolkades omkring 9 000 före Kristus. Cirka år 2 000 före Kristus bosatte sig baltiska stammar kring sydöstra Östersjön. Balterna omnämns i de romerska krönikorna och år 1009 efter Kristus finns namnet Litauen omnämnt för första gången i en krönika i den preussiska staden Quedlingburgs annaler.

Omkring år 1200

utökade tyska ordensriddare sin makt i Litauen och övriga Baltikum

1236 – 1263

De litauiska stammarna enades sig under kung Mindaugas för att skydda sig mot den erövringspolitik som pågick och undgick därmed att som sina grannfolk kuvas och förslavas under tyska godsherrar

1200- och 1300-talen Under de följande två seklen rådde krigstillstånd mellan de hedniska litauerna och ordensriddarna i Preussen och Livland, nuvarande Estland och Lettland, med ständiga räder in på motståndarens territorium. Samtidigt expanderade Litauen österut. Viktiga delar av det gamla Kievryssland, områden i nuvarande Vitryssland och Ukraina, erkände de litauiska furstarnas överhöghet. Därmed lades grunden för Storfurstendömet Litauen

1316 – 1341 Storfursten Gediminas regerar

1323 Grundades huvudstaden Vilnius

1386

För att undvika ett tvåfrontskrig, med de tyska riddarna i väster och det expansiva moskovitiska storfurstendömet i öster, ingick Litauen en personalunion med Polen. Det skedde då den litauiske storfursten Jogaila gifte sig med den polska drottningen Jadwiga. Samtidigt antogs den romersk-katolska tron

1410

Litauiska och polska härar i förening besegrade tyskarna i slaget vid Grünwald-Tannenberg, på litauiska Zalgiris, vilket blev slutet för den medeltida tyska expansionen österut

1385 – 1430

Under Vytautas den store, Jogailas kusin, nådde Storfurstendömet Litauen sin största utbredning, från Östersjön till Svarta havet. Riket styrdes som en självständig stat, och Vytautas den store har blivit en viktig symbol för litauisk självständighet

1569 Stärktes banden mellan Litauen och Polen genom den så kallade Lublinunionen

15-, 1600-talen

Det polska inflytandet över Litauen blev allt starkare, även om Litauen behöll en egen statsapparat och armé. Riket försvagades genom inre splittring och yttre inblandning, bland annat från Sverige

1772, 1793 och 1795

Genom tre delning upplöstes storfurstendömet Litauen och i det ryska imperiet

1820-talet De ryska härskarna försökte förryska Litauen

1830- 31, 1863

Två litauiska uppror misslyckades. Det ryska förtrycket ökade och det litauiska språkets existens hotades

1865

Infördes förbud på att trycka litauisk litteratur med det latinska alfabetet och litauiska togs bort som undervisningsspråk i skolorna
Förryskningspolitiken stärkte dock det litauiska nationella självmedvetandet. Böcker på litauiska trycktes i Ostpreussen, där det bodde många litauer, och smugglades in i landet

1883 Utkom den första tidskriften ut på litauiska, Ausra (Gryning)

Litauen historia 1900 – 1989 

1900-talets början Kring sekelskiftet utvandrade många litauer, främst till Nordamerika

1914 – 18 Tyskland ockuperade Litauen under första världskriget

1917

Tysk militär, som gav stöd till allt som kunde försvaga Ryssland, tillät att en litauisk konferens sammankallades i Vilnius. Representanter för flera litauiska organisationer valde ett 22 medlemmar starkt råd under ledning av Antanas Smetona. Rådet ställde krav på litauiskt oberoende

1918

Den 16 februari utropade Litauen sin självständighet. Den självproklamerade självständigheten blev dock verklighet först efter Tysklands kapitulation i november

1919

Invaderade Röda armén Litauen för att stödja lokala kommunister som utropat ett styre i Litauen och Vitryssland, men litauerna lyckades med visst tyskt stöd driva ut dem ur landet

1920

Polen, som hade anspråk på Vilniusområdet, anföll Litauen.  Frågan togs upp i Nationernas Förbund, FN:s föregångare, där den avgjordes till Litauens fördel. Trots det annekterade polackerna Vilnius och Litauens regering tvingades flytta till Kaunas, som blev huvudstad under mellankrigstiden

1923 Ockuperade Litauen det tyska Memelområdet (Klaipeda)

1926

Antanas Smetona, ledare för ett litet nationalistparti, tog makten efter en militärkupp. Han införde en auktoritär enpartidiktatur och behöll makten fram till den sovjetiska ockupationen år 1940

1939

I mars införlivades åter Memelområdet med Tyskland
När Tyskland och Sovjetunionen genom en icke-angreppspakt, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, i april delade upp inflytandet över Östeuropa mellan sig hamnade Litauen först i Tysklands intressesfär, men överfördes senare till den sovjetiska

I oktober tvingades Litauen att acceptera sovjetiska militärbaser på sitt territorium. I gengäld ”skänkte” sovjetledaren Josef Stalin Vilniusområdet till litauerna sedan han erövrat det från Polen

1940

I juni invaderade Sovjetunionen Litauen under förevändning att de sovjetiska baserna inte hade fått tillräckligt beskydd. Antanas Smetona flydde utomlands. Sovjetmakten iscensatte val till ett folkparlament som utropade sovjetrepubliken Litauen. Anpassningen till Sovjetunionen inleddes omedelbart

1941

I juni deporterades många tusen människor till Sibirien
När Tyskland samma månad angrep Sovjetunionen hamnade även Litauen under tysk ockupation. Den varade fram till 1944, då sovjetiska trupper åter besatte landet i offensiven mot Berlin. Tyskland genomförde, med hjälp av litauer, massakrer på omkring 200 000 litauiska judar

1944

Sovjetiska trupper invaderade åter Litauen. Området blev en sovjetrepublik där kommunistpartiet hade all makt och oppositionen kvävdes

1949 – 1952

Under dessa år genomfördes en tvångskollektivisering av jordbruket. Samtidigt gjorde partisaner, de så kallade Skogsbröderna, väpnat motstånd mot sovjetmakten i ett gerillakrig som krävde över 20 000 litauers liv

1940 – 1953

Beräknas över 130 000 människor ha deporterats till Sibirien och andra delar av Sovjetunionen.

1936 – 1974 Under dessa år leddes det litauiska kommunistpartiet av Antanas Snieckus

1960-talet, början

Under sovjetledaren Nikita Chrusjtjovs experiment med självstyrande ekonomiska regioner byggdes Litauens vägnät ut, liksom servicesektorn. En industriplan för regionen gjordes också upp. Den elektroniska och mekaniska tillverkningsindustrin var med sovjetiska mått avancerad. Området var dock fortfarande en del av den centralplanerade sovjetekonomin, och jordbruket var inriktat på kött- och mejeriproduktion för ryska städer. Den påtvingade isoleringen från omvärlden satte djupa spår i samhället, såväl politiskt som ekonomiskt och kulturellt

1960 – 1970-talen

Under dessa årtionden växte en dissidentrörelse fram i Litauen, med underjordisk utgivning av skrifter. Den viktigaste var Litauiska katolska kyrkans krönika

1972

Brände sig den 19-årige studenten Romas Kalanta till döds i Kaunas. Det ledde till den första större offentliga demonstrationen mot sovjetstyret. Säkerhetspolisen slog snabbt ned den

1985

Efter att den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs tillträtt inleddes en samhällsomvandling mot större politisk öppenhet och ekonomisk liberalisering i Sovjetunionen vilket även påverkade Litauen

1987

Tilläts dissidentgrupper demonstrera i de baltiska huvudstäderna. Ett år senare bildades den litauiska folkfronten Sajudis, som organiserade massmöten. Musikprofessorn Vytautas Landsbergis blev dess ordförande. Sajudis samlade en rad olika politiska grupperingar i samarbete för Litauens självständighet

1989

I mars vann Sajudis 36 av Litauens 42 platser i valet till den sovjetiska folkkongressen
På 50-årsdagen, den 23 augusti, av Molotov-Ribbentrop-pakten formade över en miljon invånare i Litauen, Lettland och Estland en mänsklig kedja från Vilnius via Riga till Tallinn med krav på frihet och oberoende

Sajudis lyckades övertyga Litauiska kommunistpartiet att stödja självständighetsrörelsen och partiets nye generalsekreterare, Algirdas Brazauskas, drev i december igenom en brytning med det sovjetiska moderpartiet

Litauen historia, modern 1990 – 2020

1990

I januari besökte Michail Gorbatjov Vilnius och gjorde försök att få litauerna att ge upp sin frihetskamp. Försöket misslyckades dock
I valet till Litauens högsta sovjet, parlamentet, på våren (de första flerpartivalen i Sovjetunionen) segrade anhängare till Sajudis och Kazimiera Prunskiene, utsågs till regeringschef

Den 11 mars antog parlamentet en självständighetsförklaring. Den erkändes dock inte av omvärlden, och Litauen utsattes för en ekonomisk blockad från Sovjetunionen

1991

I januari stormades TV-tornet i Vilnius av sovjetiska specialtrupper. Av de tusentals obeväpnade människor som vaktade byggnaden dödades 13, och hundratals skadades. Stormningen var ett kuppförsök i syfte att förhindra Litauens utträde ur Sovjetunionen, men den avbröts efter protester från västvärlden och från den ryska sovjetrepublikens ledare Boris Jeltsin
I en folkomröstning i februari sade en stor majoritet av litauerna ja till full självständighet

Efter ett misslyckat kuppförsök i Moskva i augusti erkändes Litauens självständighet av omvärlden, inklusive Sovjetunionen

I september blev Litauen medlem av FN

Sovjetunionen upplöstes 1991 och den centralstyrda ekonomin bröt ihop vilket ledde till en nedgång i den litauiska produktionen och därmed steg arbetslösheten och inflationen snabbt

1992

Sovjetunionens sammanbrott ledde till nedgång i produktionen, ökad arbetslöshet och inflation vilket visade sig i parlamentsvalet då de reformerade kommunisterna, Litauiska demokratiska arbetarpartiet (LDDP), segrade över den regerande folkfronten

1993

I presidentvalet vann den före detta kommunisten Brazauskas med klar majoritet och en tid av förbättrade relationer med Ryssland följde
Regeringen lyckades till en början vända ekonomin, men läget försämrades åter med bankkris, konkurser, växande budgetunderskott och försenade utbetalningar av pensioner och offentliga löner som följd

1996

De ekonomiska problemen och en rad korruptionsskandaler inom LDDP gjorde att partiet förlorade i parlamentsvalet, som blev en revansch för Landsbergis och Fosterlandsförbundet.  Till regeringschef utsågs Gediminas Vagnorius och Landsbergis blev parlamentets talman

1997

Presidentvalet vanns av miljöexperten Valdas Adamkus, som kom att bli en symbol för Litauens strävan efter medlemskap i EU och försvarsalliansen NATO

1999

President Adamkus konflikt med premiärminister Vagnorius resulterade i att denne avgick och efterträddes av Vilnius borgmästare Rolandas Paksas
Paksas lämnade sin post efter bara några månader, i protest mot att delar av det statliga oljebolaget Mazeikiu Nafta skulle säljas ut utan öppet anbudsförfarande.  Ny premiärminister blev Andrius Kubilius

2000

Höstens parlamentsvalet präglades av de kraftiga budgetnedskärningar regeringen tvingats till varför Fosterlandsförbundet tappade många röster. Rolandas Paksas, som hade lämnat Fosterlandsförbundet för Liberala förbundet, blev åter premiärminister
I februari bjöds Litauen in till förhandlingar om EU-medlemskap sedan regeringen accepterat unionens krav på att avveckla kärnkraftverket Ignalina

2001

Regeringen sprack under tiden man förde förhandlingar om medlemskap i EU. Premiärminister Paksas avgick och grundade ett nytt parti, Liberaldemokraterna. President Adamkus tvingades nu utse sin rival Brazauskas till regeringsbildare

2003

Efter en andra omgången i presidentvalet i januari vann Rolandas Paksas
I folkomröstningen i maj sade 91 % av de röstande ja till medlemskap i EU

I en rapport från säkerhetstjänsten på hösten anklagades president Paksas medarbetare för kopplingar till den ryska maffian och Paksas sades dessutom ha lovat förmåner till den rysk-litauiske affärsmannen Jurij Borisov i utbyte mot finansiering av presidentvalskampanjen. Den politiska eliten uppmanade Paksas att avgå, men han tillbakavisade anklagelserna

2004

I april ställdes president Paksas inför riksrätt och avsattes av parlamentet för brott mot grundlagen och ämbetseden. Talmannen Arturas Paulauskas blev tillfällig president
I mars anslöts Litauen till försvarsalliansen NATO

I maj blev landet medlem av EU

Presidentvalet i juni vanns av Valdas Adamkus

Parlamentsvalet vanns av Arbetarpartiet

2006

På våren tvingades Arbetarpartiet lämna regeringen efter flera korruptionsskandaler, även premiärminister Brazauskas, som också anklagades för korruption, avgick
I juli utsågs socialdemokraten Gediminas Kirkilas till ny premiärminister

2008

Parlamentsvalet vanns av det konservativa Fosterlandsförbundet. Kubilius, som var premiärminister 1999-2000, fick uppdraget att bilda en ny regering och i december tillträdde en koalitionsregering

2009

I januari möts de ekonomiska åtstramningarna av folkliga protester som övergår i upplopp vid en demonstration utanför parlamentet i Vilnius

Ekonomin fortsätter att försvagas snabbt. Detaljhandeln, som bidragit starkt till den tidigare tillväxten, faller i januari med över 31 % på årsbasis

I februari minskar industriproduktionen med över 15 procent på årsbasis. EU:s budgetkommissionär och Litauens förra finansminister Dalia Grybauskaitė kandiderar i presidentvalet i maj

I mars fortsätter industriproduktion att minska snabbt. BNP krymper med 13 % under det första kvartalet, den sämsta siffran sedan jämförande statistik började föras 1995

I maj vinner Dalia Grybauskaitė presidentvalet med över 66 % av rösterna mot den socialdemokratiske kandidaten Algirdas Butkevicius, som får knappt 12 %

I juni faller BNP med drygt 20 % jämfört med samma period året innan. Under samma period stiger arbetslösheten till 13,6 %

I juli beslutar regeringen om lönesänkningar med mellan 5 och 24.5 % inom den offentliga sektorn för att minska budgetunderskottet. Ingrida Simonyte tar över som finansminister efter Algirdas Semeta, som efterträder president Grybauskaitė som EU:s budgetkommissionär

I augusti uppmanar president Grybauskaitė parlamentets talman Arunas Valinskas att avgå sedan han anklagats för kontakter med personer inom den organiserade brottsligheten. Valinskas nekar anklagelserna och vägrar avgå

I september avsätts talman Valinskas i en förtroendeomröstning i parlamentet

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer en dom i lägre instans om förbud mot andra språk än litauiska på gatuskyltar. Kommuner med polsk- eller ryskspråkig befolkning beordras ta ner skyltar med polska eller ryska gatunamn

När Polens tidigare premiärminister och EU-parlamentets talman Jerzy Buzek besöker Litauen i oktober förklarar president Grybauskaitė att landet kan komma att överväga att ge polackerna rätt att skriva sina namn på polska i officiella dokument

I december förklarar författningsdomstolen att holdingbolaget Leo LT måste avvecklas eftersom dess konstruktion bryter mot grundlagen. Det innebär höga kostnader för regeringen. Leo LT skulle ha ansvarat för bygget av ett nytt kärnkraftverk och för en elkabel till Sverige

Efter långa förhandlingar får regeringen igenom nästa års budget i parlamentet. Den innehåller sänkningar av offentliganställdas löner, pensioner och ersättning till arbetslösa

Den andra och sista reaktorn vid kärnkraftverket Ignalina stängs

2010

I januari tvingas utrikesminister Vygaudas Usackas avgå sedan han hamnat i konflikt med president Grybauskaitė om utrikespolitiken gentemot Vitryssland och i frågan om hemliga CIA-fängelser i Litauen
I april avvisar parlamentet premiärminister Kubilius förslag om att den polska minoriteten och andra icke-litauer ska tillåtas stava sina namn enligt originalspråken i passen

I juni avlider förre presidenten och premiärministern Algirdas Brazauskas

I juli stoppas regeringens förslag att höja pensionsåldern i parlamentet, när flera av koalitionspartiernas egna ledamöter röstar nej

I november tvingas en tjänsteman vid inrikesdepartementet avgå, sedan EU-ambassadörer protesterat mot en publicerad artikel där han betecknat Förintelsen som en legend om sex miljoner mördade judar

2011

I mars antar parlamentet en ny skollag som kräver utökad undervisning i litauiska i de språkliga minoriteternas skolor

I maj döms en man till livstids fängelse för morden på sju litauiska poliser och vakter vid den vitryska gränsen i juli 1991. Mannen tillhörde vid tiden för morden det sovjetiska inrikesdepartementets specialtrupper

I juni röstar parlamentet för att stegvis höja pensionsåldern till 65 år från nuvarande 60 år för kvinnor och 62,5 år för män fram till år 2026

I juli uppstår en diplomatisk kris mellan Litauen och Österrike, när myndigheterna i Wien inte utlämnar en före detta KGB-general som anklagas för att ha lett överfallet på gränsvakterna 1991

2012

Aåril

Avgick inrikesminister Raimundas Palaitis sedan han mot premiärminister Kubilius vilja avskedat ledningen för landets ekobrottsmyndighet

Oktober

Stämdes det statskontrollerade ryska olje- och gasbolaget Gazprom av Litauen inför Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut för felaktig prissättning. Enligt Litauen har Gazprom sexfaldigat gaspriserna mellan 2004 och 2012 och kräver bolaget på 1,45 miljarder euro

I parlamentsvalet blir det oppositionella socialdemokratiska LSDP största parti med 38 mandat. Regerande Fosterlandsförbundet blir näst störst med 33 mandat. Tredje största parti blir Arbetarpartiet med 29 mandat

Regeringen förlorar folkomröstningen om en ny kärnkraftsreaktor. Närmare 63 % av valdeltagarna säger nej och 34 % ja till en ny reaktor

November

Fick Socialdemokraternas ledare Algirdas Butkevicius presidentens uppdrag att bilda ny regering

December

Bildade socialdemokrater regering tillsammans med Arbetarpartiet, Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen

2013

Juli

Dömdes Viktor Uspaskitj, Arbetarpartiets förre ledare, till fyra års fängelse för bokförings- och skattebrott begångna inom partiet. Parlamentsledamoten Vitalija Vonžutaitė dömdes till tre års fängelse, partiets förre revisor till ett år och nuvarande partiledaren och vice talmannen i parlamentet Vytautas Gapšys till böter på motsvarande 100 000 kronor även de för bokförings- och skattebrott. Arbetarpartiet fick sitta kvar i regeringen trots domarna mot dess ledande politiker

Blev Litauen EU-ordförande de kommande sex månaderna

September

Genomförde Ryssland informella handelssanktioner mot Litauen dels för landets försök att minska sitt beroende av rysk energi och dels för att Litauen som nuvarande EU-ordförande ledde försöken att dra andra forna sovjetstater politiskt och ekonomiskt närmare EU. Ryssland såg detta som hot mot sitt inflytande i sitt grannskap

Oktober

Blev Litauen invalt som medlem av FN:s säkerhetsråd för första gången

Stoppade Ryssland all import av mejeriprodukter från Litauen, med all sannolikhet som ett straff för Litauens strävan som EU-ordförande att dra länder som Ukraina och Moldavien närmare EU

Efter hårt politiskt tryck från både oppositionen och regeringen avgick parlamentets vice talman Vytautas Gapšys, som dömts till böter för bokförings- och skattebrott som begåtts inom Arbetarpartiet. Även förste talmannen Vydas Gedvilas lämnade sin post i solidaritet med Gapšys. Till ny talman valdes Loreta Graužinienė från Arbetarpartiet

2014

April

Kritiserade FN:s människorättskommitté Litauen för att ha kränkt förre presidenten Rolandas Paksas medborgerliga rättigheter för att 2012 ha stiftat en lag som utestängde honom på livstid från att söka politiska uppdrag. Lagen antogs kort före allmänna val där han skulle kandidera. Paksas avsattes 2004 för att ha sålt ett litauiskt medborgarskap till en rysk affärsman

Maj

I den andra omgången av presidenten fick den sittande presidenten Dalia Grybauskaitė nytt förtroende och fick 58 % av rösterna. Utmanaren socialdemokraten Zigmantas Balčytis fick 42 % av rösterna

I valet till EU-parlamentet, som hölls i anslutning till presidentvalet, fick oppositionspartiet Fosterlandsförbundet–Litauiska kristdemokrater 17,4 % av rösterna. Socialdemokraterna blev näst största partiet och fick 17,3 % av rösterna

Informerade regeringen om att Ryssland ensidigt sagt upp ett avtal från 2001 som gett Litauen rätt att varje år sända militära inspektörer till den ryska enklaven Kaliningrad

Juni

Meddelade EU-kommissionen att Litauen uppfyllde alla krav för att få övergå till euro som sin valuta. Vid årsskiftet 2015 blev landet därmed den nittonde medlemmen av EU:s valutasamarbete

September

Beslagtogs en litauisk fiskebåt av en rysk gränspatrull på internationellt vatten i Barents hav. EU uppmanade Ryssland att frige båten och dess besättning som satt fängslade i Murmansk

Antog parlamentet en lag som tillät rituell slakt för att kunna exportera kött till Israel och muslimska länder. Detta för att kompensera för bortfallet av export till Ryssland. Lagen skulle träda i kraft 2015

Skrev Litauen, Ukraina och Polen under ett avtal om att bygga upp en gemensam brigad för att stärka och modernisera det ukrainska försvaret. Brigaden skulle ha sitt högkvarter i Lublin i östra Polen

Oktober

Beslutade regeringen att bilda en snabbinsatsstyrka på 2 500 man för att bemöta hybridkrigföring som, exempelvis, uppvigling av den ryska minoriteten, väpnade provokationer, attacker av väpnade grupper eller gränskränkningar

November

Var den flera år långa utredningen kring dödsskjutningarna i Vilnius i januari 1991, då sovjetiska soldater stormade TV-tornet och sköt ihjäl 13 obeväpnade civila vakter, klar. Enligt riksåklagarämbetet misstänktes 69 ryska, vitryska och ukrainska medborgare, som då tillhörde den sovjetiska armén, för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Då de flesta av de utpekade levde i andra länder sändes europeiska häktningsorder ut. Rättegångsstart var utsatt till, preliminärt, maj 2015

Meddelade utrikesminister Edgars Rinkēvičs offentligt att han är homosexuell, vilket var ovanligt för en person med så hög officiell ställning

December

Åtalades en litauisk medborgare för spioneri för Vitrysslands räkning, för andra gången på några veckor. Den åtalade är en militärläkare som anklagades för att i fem år ha överlämnat uppgifter om försvarets personal och anläggningar

2015

Januari

På nyårsdagen blev Euro landets nya valuta

Februari

Slöt Litauen avtal om att importera flytande gas från USA för att minska beroendet av ryska gasleveranser

Beslutade presidenten och försvarsrådet att återinföra en begränsad värnplikt. Beslutet måste godkännas av parlamentet innan det kan träda i kraft. Litauen, liksom Estland och Lettland, kände sig hotat den tilltagande aggressiva ryska utrikespolitiken

Frigavs de litauiska fiskare och deras båt som togs tillfånga av Ryssland i september 2014 efter att det litauiska rederiet betalat över en halv miljon kronor i böter och medgivit att besättningen av misstag bedrivit olagligt krabbfiske på ryskt vatten

Maj

Häktades en rysk medborgare som beskrivs som agent för säkerhetstjänsten FSB för misstänkt spionverksamhet

Juli

Utredningen som den ryska riksåklagarmyndigheten inlett om de baltiska staternas självständighet är laglig väckte irritation hos de baltiska staterna. Utredningen skedde på begäran av två parlamentsledamöter för maktpartiet Enade Ryssland, som beskrev Sovjetunionens erkännande av Estland, Lettlands och Litauens självständighet som landsförräderi

Augusti

Väcktes åtal mot 66 ryska, vitryska och ukrainska medborgare för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med att sovjetiska soldater sköt ihjäl 13 civila under den litauiska frigörelsekampen 1991. De åtalade var verksamma i det sovjetiska kommunistpartiet, vid försvars- och inrikesdepartementen och säkerhetstjänsten KGB. Över 1 000 personer skadades också när soldater stormade TV-tornet i Vilnius i januari 1991

2016

Januari

Inleddes en rättegång inleds i Vilnius mot 65 personer som stod åtalade för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med att 14 litauiska demonstranter sköts ihjäl av sovjetiska soldater under stormningen av TV-tornet i Vilnius i januari 1991. De åtalade var vid tidpunkten verksamma i det sovjetiska kommunistpartiet, vid försvars- och inrikesdepartementen, säkerhetstjänsten KGB samt i Röda armén. De åtalades för att bära det yttersta ansvaret för de 14 civilpersonernas död. De åtalade var ryska, vitryska och ukrainska medborgare. Endast två åtalade var närvarande i rättssalen. De övriga befann sig utomlands och representerades av sina advokater

Mars

För första gången i Litauen hölls direkta borgmästarval

Juli

Beslutade Nato att stationera en bataljon på uppemot 1 000 soldater i vart och ett av de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen

Oktober

9 oktober

Litauens ekonomi blev största valfrågan i första omgången av parlamentsvalet

23 oktober

Genomfördes andra omgången av parlamentsvalet. Störst parti blev Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) som vann en sensationellt stor seger och fick 54 mandat, i parlamentsvalet 2012 fick partiet endast 1 mandat. Fosterlandsförbundet–Litauiska kristdemokrater blev näst största parti och fick 31 mandat. Socialdemokraterna fick 17 mandat och Arbetarpartiet fick 2 mandat

December

13 december

Tillträdde den nya koalitionsregeringen ledd av Skvernelis representant för partiet Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) . Socialdemokraten Linas Linkevičius behöll posten som utrikesminister

2017

Januari

16 januari

Meddelade regeringen att landet skulle bygga ett 13 mil långt och två meter högt staket längs gränsen mot ryska Kaliningrad som ska vara klart i slutet av året. Stängslet upprättas dels för att förhindra ryska provokationer och stoppa cigarettsmugglingen från Kaliningrad

Februari

7 februari

Anlände tusen soldater som ingick i en tyskledd Natobataljon stationeras i Litauen som ska bidra till att stärka försvarsalliansens skydd av nordöstra Europa med anledning av Rysslands aktiviteter i Ukraina. Natostyrkor hade även placerats i Estland och Polen

28 februari

Dömdes en rysk medborgare till 10,5 års fängelse och en litauer till 5 år för spioneri för Rysslands räkning

Juli

7 juli

Dömdes en man, anställd vid den ryska säkerhetstjänsten, till fängelse i tio år för spioneri. Den 40-årige mannen anklagades för att ha försökt bugga president Grybauskaités bostad och kontor

17 juli

Bestämde en domstol i Vilnius att en litauisk man, anklagad för att ha svindlat amerikanska datajättar som Facebook och Google på mer än 100 miljoner dollar, ska utlämnas till USA

September

23 september

Förlorade regeringen sin majoritet i parlamentet när Socialdemokratiska partiet bröt samarbetet med dominerande Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) efter mindre än ett år. Landet skulle fortsätta att styras av en minoritetsregering

25 september

Röstade den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet för att stanna kvar i regeringssamarbetet, trots att partiledningen beslutat att lämna regeringen. Gruppen sade i ett pressmeddelande att beslutet att avbryta regeringssamarbetet var förhastat och grundat på känslor. Partiledaren Gintautas Paluckas sade att de som gick emot partiledningen kunde komma att uteslutas ur partiet

Oktober

26 oktober

Skrev regeringen under ett kontrakt med den norska vapentillverkaren Kongsberg om att köpa ett luftvärnssystem för 110 miljoner euro. Enligt försvarsminister Karoblis skulle det nya luftvärnet ge Litauen tillräckligt starkt skydd för att kunna stå emot ett fullskaligt ryskt anfall länge nog för att Nato skulle hinna komma till undsättning

2018

Mars

27 mars

Utvisade Litauen tre ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av månaden, som var koordinerat med utvisningar i ett 20-tal länder, främst i EU. Sammanlagt utvisades över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekade all inblandning i giftattacken och hotade med motåtgärder

Maj

Blev Litauen medlem i OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

November

Antog parlamentet en lag som innebar att personer i andra länder som anklagas för människorättsbrott och korruption kan beläggas med sanktioner som exempelvis inreseförbud. Lagen är baserad på den så kallade Magnitskij-lagen som antogs i USA 2012 för att göra det möjligt att agera mot ryska tjänstemän och oligarker med koppling till Sergej Magnitskijs död år 2009

2019

Maj

12 maj

I den första omgången av presidentvalet segrade den tidigare finansministern Ingrida Šimonytė med mycket knapp marginal som fick 31,4 % av rösterna. På andra plats kom ekonomen Gitanas Nausėda som fick 31,2 % av rösterna

26 maj
I den andra omgången av presidentvalet segrade Gitanas Nausėda som fick drygt 65 % av rösterna. Utmanaren Ingrida Šimonytė fick nästan 33 % av rösterna

26 maj

I valet till Europaparlamentet fick Fosterlandsförbundet nästan 19 % av rösterna och fick tre mandat till parlamentet. Socialdemokratiska LSDP fick cirka 15 % av rösterna vilket gav partiet två mandat i parlamentet, vilket även det tredje största partiet, regerande Litauiska bönders och grönas allians, fick

Juli

12 juli

Tillträdde Gitanas Nausėda som landets nya president

23 juli

Ombildade premiärminister Saulius Skvernelis regeringen. Två nya parter tog in därmed omfattade regeringskoalitionen fyra partier. Förutom Böndernas och de grönas förbund och Socialdemokraterna ingick nu även högerpartiet Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen. Sammanlagt fick fyrpartikoalitionen 75 av parlamentets 141 platser

December

Godkände parlamentet en ny vallag som sänkte spärren för att få ta del av de platser som tillsätts i proportionella val till tre procent för partier och fem procent för partiallianser

2020

Januari

Den förändrade vallagen som röstades igenom i parlamentet i december 2019 gick inte igenom efter att president Gitanas Nauseda lade in sitt veto

April

De restriktioner som infördes i mitten av mars för att bromsa coronapandemin lättades i mitten av månaden. Dock måste restauranger och sportanläggningar fortsatt vara stängda. Skolor och universitet planerades att öppnas till hösten. I Litauen hade till dags dato drygt trettio personer avlidit i covid-19

Maj

15 maj

Öppnade Litauen, Estland och Lettland sina gränser för resenärer från de baltiska länderna. Resenärer från andra länder skulle även fortsättningsvis tillbringa två veckor i karantän

Juni

2 juni

Tog Litauen bort karantäntvånget för resenärer från 24 länder. Dock hade resenärer från Sverige, Storbritannien, Portugal och Belgien fortfarande inreseförbud

Augusti

23 augusti

Bildade omkring 35 000 litauer tillsammans en tre mil lång mänsklig kedja mellan Vilnius och gränsen till Belarus som stöd till oppositionen i Belarus och dess ledare Svetlana Tichanovskaja som flytt till Litauen

31 augusti

Införde Litauen tillsammans med Lettland och Estland sanktioner mot president Lukasjenko och 29 andra befattningshavare i Belarus på grund av fusk i landets presidentval den 9 augusti

Oktober

2 oktober

Kallade Belarus hem sina ambassadörer från Litauen och Polen på grund av de sanktioner länderna infört mot vissa personer i Belarus. Särskilt Litauens agerande har väckt missnöje hos president Lukasjenko, eftersom den belarusiska oppositionens presidentkandidat Svetlana Tichanovskaja har fått en fristad i Litauen. Polen och Litauen svarade med att kalla hem ambassadpersonal från Belarus

11 oktober

I parlamentsvalet vann partiet Fosterlandsförbundet första omgången medan det regerande Litauiska bönders och grönas allians kom på andra plats och det vänsterpopulistiska Arbetarpartiet på tredje. Därefter kom Socialdemokratiska partiet och Frihetspartiet

17 oktober

Meddelade Litauen att man tills vidare fryser utbetalningar till Belarus från ett EU-program som syftade till att utveckla gränsregionerna mellan Belarus och EU-staterna Litauen och Lettland

25 oktober

I parlamentsvalets andra omgång blev partiet Fosterlandsförbundet än en gång störst och fick 50 mandat i parlamentet. Litauiska bönders och grönas allians, som styrt Litauen sedan 2016, blev näst största partiet och fick 32 mandat. Socialdemokratiska partiet och Liberala rörelsen fick vardera 13 mandat och Frihetspartiet fick 11 mandat

November

20 november

Litauen och de övriga länderna i Baltikum införde fler sanktioner mot fler personer i Belarus, fler än 150 personer var nu utsatta för restriktioner

24 november

Godkände parlamentet Ingrida Šimonytė som ny regeringschef som skulle leda en koalition mellan Fosterlandsförbundet, Liberala rörelsen och Frihetspartiet

December

11 december

Tillträdde den nya regeringen bestående av en koalition mellan Fosterlandsförbundet, Liberala partiet och Frihetspartiet. Sju av de femton ministrarna är kvinnor

Litauen flora och fauna

Litauen är till ytan det största av de baltiska länderna och ungefär 25 % av landets yta täcks av skog. Floran är rik och varierande beroende på landets geografiska läge och klimatets variationer, men liknar den nordiska. Skogen består huvudsakligen består av tall, gran, björk och al, men även ek och ask växer här.

I Litauen lever 68 olika arter av däggdjur, som älg, vildsvin, rådjur, räv, varg, lodjur, grävling m fl och man har registrerat 203 regelbundet häckande fågelarter i landet. Vidare finns här 7 olika arter av reptiler, 13 amfibier och cirka 60 fiskarter.

Litauen har fem nationalparker, varav den på det Kuriska näset är så unik att den finns med på UNESCO:s lista över världsarv

Litauen geografi

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna med en totalyta på 65 300 kvadratkilometer. Till större delen är Litauen ett flackt lågland, men vissa landskap, främst det Västlitauiska höglandet, Zemaitija/Samogitien, är vackert kuperat. Ungefär en tredjedel av landets yta täcks av skog. Sjöarna är många och man har 18 floder som är längre än 100 kilometer

Den knappt tio mil långa östersjökusten är en enda långa sandstrand med bland annat Kuriska näset, Kursiu Neringa/Kurische Nehrung,  en smal landtunga som skiljer den stora grunda strandsjön Kuriska lagunen, Kursiu marios/Kurisches Haff, från Östersjön. Kuriska näset finns med på UNESCO:s lista över världsarv

Litauen huvudstad: Vilnius med cirka 540 000 invånare

Andra större städer i Litauen: Kaunas cirka 358 000 invånare, Klaipeda cirka 186 000 invånare, Siauliai cirka 128 400 000 invånare och Panevezys cirka 115 000 invånare.

År 1989 fastställdes att Europas geografiska mittpunkt är belägen i Litauen i en by som ligger 24 kilometer nordväst om Vilnius

Litauen klimat

Nära Östersjön råder kustklimat, Längre österut råder inlandsklimat med kallare vintrar och varmare somrar

I landets västra del faller relativt mycket nederbörd, i synnerhet på sommaren. Längs Östersjökusten och på Kuriska näset är det soligt och soltimmarna många

Medeltemperatur (Celcius)

Vilnius       Januari / Juli     – 05 / +17
Kaunas     Januari / Juli      – 04 / +17

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Vilnius           Januari / Juli 60 / 80
Kaunas         Januari / Juli 50 / 80

Litauen befolkning

Före andra världskriget var en stor del av stadsbefolkningen polsk eller judisk. Klaipėda, Memel på tyska, hade en stor andel tysk befolkning. Befolkningen på landsbygden var till största delen litauer. Judarna hade funnits i landet sedan 1300-talet, framför allt i Vilnius som var ett världscentrum för jiddischkulturen. Men de nazityska ockupanterna och lokala samarbetsmän dödade 1941–1944 över 90 %, omkring 200 000, av den judiska befolkningen. Det blev inledningen på de stora judemassakrerna under andra världskriget

Sedan millennieskiftet har flera hundra tusen litauer emigrerat för att söka jobb i andra EU-länder, de flesta i Storbritannien och Irland. Utvandringen tilltog särskilt i spåren av den finanskris som utbröt 2008. Främst var det unga människor som emigrerade

Litauerna utgör nästan 85 % av befolkningen. Den största minoritetsgruppen är polacker. Den ryska minoriteten uppgår till knappt sex procent av befolkningen. Den judiska minoriteten i Litauen uppgår idag till cirka 4 000 personer. Det finns också en muslimsk-tatarisk minoritet på några tusen personer och en unik tatarisk-judisk folkspillra, karaimerna

Det finns betydande minoriteter av litauer i Polen, Vitryssland, Kaliningrad i Ryssland, USA och Kanada

Litauen språk

Litauiska tillhör den baltiska språkgruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen

I det medeltida litauiska storfurstendömet var vitryska och latin de officiella språken. Efter unionen med Polen blev polska adelns, prästernas och borgarnas språk. Litauiska talades fram till mitten av 1800-talet mest av bönder. En modern litauiskspråkig kultur skapades under 1800-talet och i början av 1900-talet, men den motarbetades av tsarryssland och utvecklades på allvar först under självständighetsperioden 1918–1940.

Under sovjettiden ersatte ryska andra främmande språk i skolundervisningen och blev dominerande språk inom statsförvaltningen

Sedan 1988 är litauiska åter officiellt språk. Enligt en språklag från 1995 ska all officiell dokumentation och korrespondens ske på litauiska. Ortsnamn ska skrivas i litauisk form, och alla som är medborgare och bosatta i landet måste stava sina namn enligt litauiskt alfabet i pass och andra officiella dokument

För mer information     litauen-fakta

Litauen sociala förhållanden 

Sedan de svåra åren i början av 1990-talet har de sociala förhållandena förbättrats avsevärt. Färre litauer är fattiga och folkhälsan har förbättrats. Trots detta ligger runt en tredjedel av befolkningen fortfarande i riskzonen för att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap vid en ny ekonomisk nedgång

Fattigdomen är framför allt utbredd på landsbygden och inkomstskillnaderna mellan stad och landsbygd är stora och det litauiska samhället är ett av de mest ojämlika i EU

Det litauiska socialförsäkringssystemet erbjuder en rad förmåner, inklusive ålderspension, sjukförsäkring, föräldrapenning och arbetslöshetsunderstöd. Ersättningarna är dock låga. En del av dem sänktes under krisåren 2009–2010. Återställning till denna nivå har ännu inte helt genomförts

Män och kvinnor har enligt lag samma rättigheter. Könsdiskriminering är förbjudet i lag men förekommer ändå i såväl privat- som i arbetslivet, med lägre löner och mindre inflytande för kvinnor jämfört med män

Äktenskap eller partnerskap mellan personer av samma kön är inte tillåtet

I februari 2017 förbjöds barnaga

Litauen religion

Efter samerna var litauerna det sista europeiska folket som kristnades vilket skedde så sent som år 1386. På landsbygden levde dock den gamla tron kvar i ytterligare flera sekler. I den förkristliga naturreligionen dyrkades solen, månen och åskguden Perkunas

Numera är nästan 80 % av befolkningen katoliker. Men det finns även religiösa minoriteter som rysk-ortodoxa kyrkan och judendom. Katolska kyrkan var en stark kraft mot den sovjetiska ockupationen av Litauen 1944–1991

Sedan självständigheten 1991 kan kyrkan åter verka fritt och har fått tillbaka egendom som staten hade konfiskerat

Den rysk-ortodoxa kyrkan i landet har traditioner från medeltiden, då storfurstendömet Litauen omfattade ortodoxt kristna områden

För mer information     litauen-fakta

Litauen utbildning

I Litauen gäller skolplikt i tio år för barn mellan 6 och 16 års ålder. Undervisningen under denna period är avgiftsfri. De flesta elever går dock sammanlagt tolv år i skola. Landet har litauisk-, rysk-, polsk- och vitryskspråkiga grundskolor. Det finns också två- och flerspråkiga skolor samt privatskolor

Under sovjettiden, 1944 – 1991, var utbildningsnivån högre i de baltiska staterna än i Sovjetunionen som helhet. Det tidigare sovjetiska utbildningssystemet har reformerats sedan självständigheten men kvaliteten på det diskuteras och debatt pågår om kvaliteten på undervisningen måste höjas ytterligare för att landets utbildning ska bli konkurrenskraftig på EU-nivå

Den polska minoriteten har länge krävt ökade språkliga rättigheter för minoriteternas skolor

I Litauen finns ett 20-tal universitet och ungefär lika många högskolor. Viktigast är Vilnius universitet, som grundades år 1579, och Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas. I Vilnius finns också det vitryska exiluniversitetet European Humanity University, som flyttades till Litauen 2005 sedan det året innan hade stängts av regimen i Vitryssland

I mitten av 2010-talet genomgick drygt hälften av alla litauiska 25- till 34-åringar någon form av högre utbildning, vilket var en betydligt högre andel än EU-genomsnittet på drygt en tredjedel. Bara två EU-länder hade en högre andel, Cypern och Luxemburg

Litauen turism

Det som lockar många turister till Litauen i stor omfattning är det Kuriska näset, den flera mil långa landtungan mellan Kuriska lagunen och Östersjön. Kuriska näset med sina rörliga sanddyner hör till Nordeuropas mest fascinerande naturupplevelser och är med på UNESCO:s lista över världsarv sedan år 2000. Byn Nida, eller Nidden som det hette när näset var tyskt, är den största litauiska bosättningen bara 3 kilometer från gränsen till Ryssland, är en populär turistort med många hotell. Även semesterorten Palanga vid Östersjökusten lockar många turister. Andra turistmål är nationalparker i södra och östra Litauen och den vackert renoverade Gamla stan i Vilnius. De flesta turisterna kommer från Lettland och Ryssland, men även många tyskar besöker Litauen.

Årligen besöks Litauen av cirka 2 000 000 turister

Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Det som delvis förtar nöjet att resa i länderna är människorna som inte inbjuder till kontakter, de är tyvärr väldigt ofta trista att ha kontakt med. Trots mina erfarenheter har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

För mer information     litauen-fakta

Min gamla hemsida        www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerCIA World FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 220113

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email