Litauen

vilnius, klaipeda, kuriska näset, nida, ignalina, paluse, siauliai, kernave, aukstaitija national park och visaginas var platser jag besökte i litauen, europa, rainer stalvik

Fler bilder från Litauen finns på www.stalvik.com

Litauen – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Min 3 293 kilometer långa bilresa genom Baltikum har gett mig en relativt bra uppfattning om vad de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har att erbjuda en resenär. Min resa började och slutade i Lettlands huvudstad Riga.

Här finns inga spektakulära naturupplevelser att göra, men man har mycket skog som det går bra att vandra i, floder att paddla på och en lång kustlinje som kan bjuda på både bad och härlig enslighet. Kulturlivet har också en hel del att erbjuda.

Det som lockade mig till att utforska de tre länderna var att besöka de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista, som de gamla stadsdelarna i Tallin, Riga och Vilnius, Kuriska näset med sina mäktiga sanddyner (Litauen) och Kernave (Litauen) med sina arkeologiska lämningar (Litauen). Men jag ville också komma till platser som ”Korskullen” i Litauen där det finns över 100 000 kors utplacerade av pilgrimer, vandra bland staden Siguldas slott, att besöka ålderdomliga byar, i framför allt, Litauen och Narvas mäktiga borg som spelade en viktig roll under Sveriges storhetsperiod.

Den som är intresserad av arkitektur, gamla stadsmiljöer, platser med historisk anknytning och ålderdomliga byar har en hel del att titta på i dessa länder.

Jag tyckte om att resa i Baltikum för städerna med de gamla stadsmiljöerna, den vackra arkitekturen, de gamla byarna och att det ofta fortfarande är ett lugnare tempo här än hemma i Sverige.

Det som var mindre trevligt på denna resa var att det verkade som om väldigt många balter mentalt fortfarande är kvar i ”det gamla sovjetsamhället”, vilket visar sig i att människor är ohövliga, oartiga, buffliga och ganska ohjälpsamma.

Ett exempel på ohjälpsamhet var det jag råkade ut för i den lilla lettiska byn Mazirbe, där en expedit vägrade att beskriva vägen till en sevärdhet för att HON inte tyckte den var någonting att se!

Värsta otrevligheten jag råkade ut för under resan var mötet med den turisthatande polismannen Gintautas Stepanafas vid entrén till nationalparken på Kuriska näset i Litauen. Först bötfällde han mig för att ha kört över en heldragen linje som inte finns och sedan visade han att han ville skära halsen av mig och ”all tourists”. Jag var väldigt överraskad över hans beteende eftersom det enda jag gjorde var att stanna till för att betala avgiften till nationalparken! Hans polisrapport har jag sparat som en “souvenir” från Litauen. Första dagen jag var i Litauen stals mitt paraply ur ryggsäcken på marknaden i Klaipeda. Heja Litauen!

Jag har aldrig haft så få kontakter med lokalbefolkningen under en resa som på denna! Fast jag är inte speciellt ledsen för det med tanke på hur otrevliga många balter var!

In the very near future I will have visited 90 countries, all over the world, and have been lucky to meet many nice people, with the people in the Baltic as an exception. Regretfully I met a lot of very rude, unpolite and unhelpful people during this trip. The worst one was the Lithuanian policeman Gintautas Stepanafas who fined me for crossing a line that not exists!!! It seems, regretfully, that many persons still acts as they did during the “Sovjetperiod”. They should consider that they left this era and now are members of Europe! My first day in Lithuania someone stole my umbrella from the backpack. Lithuania, I love you!

Läs om min resa och se fler bilder litauen-resa

Litauens historia i korthet

Äldre historia

Forskare antar att det landområde som i dag utgör Litauen befolkades omkring 9 000 före Kristus. Cirka år 2 000 före Kristus bosatte sig baltiska stammar kring sydöstra Östersjön. Balterna omnämns i de romerska krönikorna och år 1009 efter Kristus finns namnet Litauen omnämnt för första gången i en krönika i den preussiska staden Quedlingburgs annaler.

Några viktiga årtal i Litauens historia

Omkring år 1200

utökade tyska ordensriddare sin makt i Litauen och övriga Baltikum

1236 – 1263

De litauiska stammarna enades sig under kung Mindaugas för att skydda sig mot den erövringspolitik som pågick och undgick därmed att som sina grannfolk kuvas och förslavas under tyska godsherrar

1200- och 1300-talen Under de följande två seklen rådde krigstillstånd mellan de hedniska litauerna och ordensriddarna i Preussen och Livland, nuvarande Estland och Lettland, med ständiga räder in på motståndarens territorium. Samtidigt expanderade Litauen österut. Viktiga delar av det gamla Kievryssland, områden i nuvarande Vitryssland och Ukraina, erkände de litauiska furstarnas överhöghet. Därmed lades grunden för Storfurstendömet Litauen

1316 – 1341 Storfursten Gediminas regerar

1323 Grundades huvudstaden Vilnius

1386

För att undvika ett tvåfrontskrig, med de tyska riddarna i väster och det expansiva moskovitiska storfurstendömet i öster, ingick Litauen en personalunion med Polen. Det skedde då den litauiske storfursten Jogaila gifte sig med den polska drottningen Jadwiga. Samtidigt antogs den romersk-katolska tron

1410

Litauiska och polska härar i förening besegrade tyskarna i slaget vid Grünwald-Tannenberg, på litauiska Zalgiris, vilket blev slutet för den medeltida tyska expansionen österut

1385 – 1430

Under Vytautas den store, Jogailas kusin, nådde Storfurstendömet Litauen sin största utbredning, från Östersjön till Svarta havet. Riket styrdes som en självständig stat, och Vytautas den store har blivit en viktig symbol för litauisk självständighet

1569 Stärktes banden mellan Litauen och Polen genom den så kallade Lublinunionen

15-, 1600-talen

Det polska inflytandet över Litauen blev allt starkare, även om Litauen behöll en egen statsapparat och armé. Riket försvagades genom inre splittring och yttre inblandning, bland annat från Sverige

1772, 1793 och 1795

Genom tre delning upplöstes storfurstendömet Litauen och i det ryska imperiet

1820-talet De ryska härskarna försökte förryska Litauen

1830- 31, 1863

Två litauiska uppror misslyckades. Det ryska förtrycket ökade och det litauiska språkets existens hotades

1865

Infördes förbud på att trycka litauisk litteratur med det latinska alfabetet och litauiska togs bort som undervisningsspråk i skolorna
Förryskningspolitiken stärkte dock det litauiska nationella självmedvetandet. Böcker på litauiska trycktes i Ostpreussen, där det bodde många litauer, och smugglades in i landet

1883 Utkom den första tidskriften ut på litauiska, Ausra (Gryning)

1900-talets början Kring sekelskiftet utvandrade många litauer, främst till Nordamerika

1914 – 18 Tyskland ockuperade Litauen under första världskriget

1917

Tysk militär, som gav stöd till allt som kunde försvaga Ryssland, tillät att en litauisk konferens sammankallades i Vilnius. Representanter för flera litauiska organisationer valde ett 22 medlemmar starkt råd under ledning av Antanas Smetona. Rådet ställde krav på litauiskt oberoende

1918

Den 16 februari utropade Litauen sin självständighet. Den självproklamerade självständigheten blev dock verklighet först efter Tysklands kapitulation i november

1919

Invaderade Röda armén Litauen för att stödja lokala kommunister som utropat ett styre i Litauen och Vitryssland, men litauerna lyckades med visst tyskt stöd driva ut dem ur landet

1920

Polen, som hade anspråk på Vilniusområdet, anföll Litauen.  Frågan togs upp i Nationernas Förbund, FN:s föregångare, där den avgjordes till Litauens fördel. Trots det annekterade polackerna Vilnius och Litauens regering tvingades flytta till Kaunas, som blev huvudstad under mellankrigstiden

1923 Ockuperade Litauen det tyska Memelområdet (Klaipeda)

1926

Antanas Smetona, ledare för ett litet nationalistparti, tog makten efter en militärkupp. Han införde en auktoritär enpartidiktatur och behöll makten fram till den sovjetiska ockupationen år 1940

1939

I mars införlivades åter Memelområdet med Tyskland
När Tyskland och Sovjetunionen genom en icke-angreppspakt, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, i april delade upp inflytandet över Östeuropa mellan sig hamnade Litauen först i Tysklands intressesfär, men överfördes senare till den sovjetiska

I oktober tvingades Litauen att acceptera sovjetiska militärbaser på sitt territorium. I gengäld ”skänkte” sovjetledaren Josef Stalin Vilniusområdet till litauerna sedan han erövrat det från Polen

1940

I juni invaderade Sovjetunionen Litauen under förevändning att de sovjetiska baserna inte hade fått tillräckligt beskydd. Antanas Smetona flydde utomlands. Sovjetmakten iscensatte val till ett folkparlament som utropade sovjetrepubliken Litauen. Anpassningen till Sovjetunionen inleddes omedelbart

1941

I juni deporterades många tusen människor till Sibirien
När Tyskland samma månad angrep Sovjetunionen hamnade även Litauen under tysk ockupation. Den varade fram till 1944, då sovjetiska trupper åter besatte landet i offensiven mot Berlin. Tyskland genomförde, med hjälp av litauer, massakrer på omkring 200 000 litauiska judar

1944

Sovjetiska trupper invaderade åter Litauen. Området blev en sovjetrepublik där kommunistpartiet hade all makt och oppositionen kvävdes

1949 – 1952

Under dessa år genomfördes en tvångskollektivisering av jordbruket. Samtidigt gjorde partisaner, de så kallade Skogsbröderna, väpnat motstånd mot sovjetmakten i ett gerillakrig som krävde över 20 000 litauers liv

1940 – 1953

Beräknas över 130 000 människor ha deporterats till Sibirien och andra delar av Sovjetunionen.

1936 – 1974 Under dessa år leddes det litauiska kommunistpartiet av Antanas Snieckus

1960-talet, början

Under sovjetledaren Nikita Chrusjtjovs experiment med självstyrande ekonomiska regioner byggdes Litauens vägnät ut, liksom servicesektorn. En industriplan för regionen gjordes också upp. Den elektroniska och mekaniska tillverkningsindustrin var med sovjetiska mått avancerad. Området var dock fortfarande en del av den centralplanerade sovjetekonomin, och jordbruket var inriktat på kött- och mejeriproduktion för ryska städer. Den påtvingade isoleringen från omvärlden satte djupa spår i samhället, såväl politiskt som ekonomiskt och kulturellt

1960 – 1970-talen

Under dessa årtionden växte en dissidentrörelse fram i Litauen, med underjordisk utgivning av skrifter. Den viktigaste var Litauiska katolska kyrkans krönika

1972

Brände sig den 19-årige studenten Romas Kalanta till döds i Kaunas. Det ledde till den första större offentliga demonstrationen mot sovjetstyret. Säkerhetspolisen slog snabbt ned den

1985

Efter att den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs tillträtt inleddes en samhällsomvandling mot större politisk öppenhet och ekonomisk liberalisering i Sovjetunionen vilket även påverkade Litauen

1987

Tilläts dissidentgrupper demonstrera i de baltiska huvudstäderna. Ett år senare bildades den litauiska folkfronten Sajudis, som organiserade massmöten. Musikprofessorn Vytautas Landsbergis blev dess ordförande. Sajudis samlade en rad olika politiska grupperingar i samarbete för Litauens självständighet

1989

I mars vann Sajudis 36 av Litauens 42 platser i valet till den sovjetiska folkkongressen
På 50-årsdagen, den 23 augusti, av Molotov-Ribbentrop-pakten formade över en miljon invånare i Litauen, Lettland och Estland en mänsklig kedja från Vilnius via Riga till Tallinn med krav på frihet och oberoende

Sajudis lyckades övertyga Litauiska kommunistpartiet att stödja självständighetsrörelsen och partiets nye generalsekreterare, Algirdas Brazauskas, drev i december igenom en brytning med det sovjetiska moderpartiet

1990

I januari besökte Michail Gorbatjov Vilnius och gjorde försök att få litauerna att ge upp sin frihetskamp. Försöket misslyckades dock
I valet till Litauens högsta sovjet, parlamentet, på våren (de första flerpartivalen i Sovjetunionen) segrade anhängare till Sajudis och Kazimiera Prunskiene, utsågs till regeringschef

Den 11 mars antog parlamentet en självständighetsförklaring. Den erkändes dock inte av omvärlden, och Litauen utsattes för en ekonomisk blockad från Sovjetunionen

1991

I januari stormades TV-tornet i Vilnius av sovjetiska specialtrupper. Av de tusentals obeväpnade människor som vaktade byggnaden dödades 13, och hundratals skadades. Stormningen var ett kuppförsök i syfte att förhindra Litauens utträde ur Sovjetunionen, men den avbröts efter protester från västvärlden och från den ryska sovjetrepublikens ledare Boris Jeltsin
I en folkomröstning i februari sade en stor majoritet av litauerna ja till full självständighet

Efter ett misslyckat kuppförsök i Moskva i augusti erkändes Litauens självständighet av omvärlden, inklusive Sovjetunionen

I september blev Litauen medlem av FN

Sovjetunionen upplöstes 1991 och den centralstyrda ekonomin bröt ihop vilket ledde till en nedgång i den litauiska produktionen och därmed steg arbetslösheten och inflationen snabbt

1992

Sovjetunionens sammanbrott ledde till nedgång i produktionen, ökad arbetslöshet och inflation vilket visade sig i parlamentsvalet då de reformerade kommunisterna, Litauiska demokratiska arbetarpartiet (LDDP), segrade över den regerande folkfronten

1993

I presidentvalet vann den före detta kommunisten Brazauskas med klar majoritet och en tid av förbättrade relationer med Ryssland följde
Regeringen lyckades till en början vända ekonomin, men läget försämrades åter med bankkris, konkurser, växande budgetunderskott och försenade utbetalningar av pensioner och offentliga löner som följd

1996

De ekonomiska problemen och en rad korruptionsskandaler inom LDDP gjorde att partiet förlorade i parlamentsvalet, som blev en revansch för Landsbergis och Fosterlandsförbundet.  Till regeringschef utsågs Gediminas Vagnorius och Landsbergis blev parlamentets talman

1997

Presidentvalet vanns av miljöexperten Valdas Adamkus, som kom att bli en symbol för Litauens strävan efter medlemskap i EU och försvarsalliansen NATO

1999

President Adamkus konflikt med premiärminister Vagnorius resulterade i att denne avgick och efterträddes av Vilnius borgmästare Rolandas Paksas
Paksas lämnade sin post efter bara några månader, i protest mot att delar av det statliga oljebolaget Mazeikiu Nafta skulle säljas ut utan öppet anbudsförfarande.  Ny premiärminister blev Andrius Kubilius

2000

Höstens parlamentsvalet präglades av de kraftiga budgetnedskärningar regeringen tvingats till varför Fosterlandsförbundet tappade många röster. Rolandas Paksas, som hade lämnat Fosterlandsförbundet för Liberala förbundet, blev åter premiärminister
I februari bjöds Litauen in till förhandlingar om EU-medlemskap sedan regeringen accepterat unionens krav på att avveckla kärnkraftverket Ignalina

2001

Regeringen sprack under tiden man förde förhandlingar om medlemskap i EU. Premiärminister Paksas avgick och grundade ett nytt parti, Liberaldemokraterna. President Adamkus tvingades nu utse sin rival Brazauskas till regeringsbildare

2003

Efter en andra omgången i presidentvalet i januari vann Rolandas Paksas
I folkomröstningen i maj sade 91 % av de röstande ja till medlemskap i EU

I en rapport från säkerhetstjänsten på hösten anklagades president Paksas medarbetare för kopplingar till den ryska maffian och Paksas sades dessutom ha lovat förmåner till den rysk-litauiske affärsmannen Jurij Borisov i utbyte mot finansiering av presidentvalskampanjen. Den politiska eliten uppmanade Paksas att avgå, men han tillbakavisade anklagelserna

2004

I april ställdes president Paksas inför riksrätt och avsattes av parlamentet för brott mot grundlagen och ämbetseden. Talmannen Arturas Paulauskas blev tillfällig president
I mars anslöts Litauen till försvarsalliansen NATO

I maj blev landet medlem av EU

Presidentvalet i juni vanns av Valdas Adamkus

Parlamentsvalet vanns av Arbetarpartiet

2006

På våren tvingades Arbetarpartiet lämna regeringen efter flera korruptionsskandaler, även premiärminister Brazauskas, som också anklagades för korruption, avgick
I juli utsågs socialdemokraten Gediminas Kirkilas till ny premiärminister

2008

Parlamentsvalet vanns av det konservativa Fosterlandsförbundet. Kubilius, som var premiärminister 1999-2000, fick uppdraget att bilda en ny regering och i december tillträdde en koalitionsregering

2009

I januari möts de ekonomiska åtstramningarna av folkliga protester som övergår i upplopp vid en demonstration utanför parlamentet i Vilnius

Ekonomin fortsätter att försvagas snabbt. Detaljhandeln, som bidragit starkt till den tidigare tillväxten, faller i januari med över 31 % på årsbasis

I februari minskar industriproduktionen med över 15 procent på årsbasis. EU:s budgetkommissionär och Litauens förra finansminister Dalia Grybauskaitė kandiderar i presidentvalet i maj

I mars fortsätter industriproduktion att minska snabbt. BNP krymper med 13 % under det första kvartalet, den sämsta siffran sedan jämförande statistik började föras 1995

I maj vinner Dalia Grybauskaitė presidentvalet med över 66 % av rösterna mot den socialdemokratiske kandidaten Algirdas Butkevicius, som får knappt 12 %

I juni faller BNP med drygt 20 % jämfört med samma period året innan. Under samma period stiger arbetslösheten till 13,6 %

I juli beslutar regeringen om lönesänkningar med mellan 5 och 24.5 % inom den offentliga sektorn för att minska budgetunderskottet. Ingrida Simonyte tar över som finansminister efter Algirdas Semeta, som efterträder president Grybauskaitė som EU:s budgetkommissionär

I augusti uppmanar president Grybauskaitė parlamentets talman Arunas Valinskas att avgå sedan han anklagats för kontakter med personer inom den organiserade brottsligheten. Valinskas nekar anklagelserna och vägrar avgå

I september avsätts talman Valinskas i en förtroendeomröstning i parlamentet

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer en dom i lägre instans om förbud mot andra språk än litauiska på gatuskyltar. Kommuner med polsk- eller ryskspråkig befolkning beordras ta ner skyltar med polska eller ryska gatunamn

När Polens tidigare premiärminister och EU-parlamentets talman Jerzy Buzek besöker Litauen i oktober förklarar president Grybauskaitė att landet kan komma att överväga att ge polackerna rätt att skriva sina namn på polska i officiella dokument

I december förklarar författningsdomstolen att holdingbolaget Leo LT måste avvecklas eftersom dess konstruktion bryter mot grundlagen. Det innebär höga kostnader för regeringen. Leo LT skulle ha ansvarat för bygget av ett nytt kärnkraftverk och för en elkabel till Sverige

Efter långa förhandlingar får regeringen igenom nästa års budget i parlamentet. Den innehåller sänkningar av offentliganställdas löner, pensioner och ersättning till arbetslösa

Den andra och sista reaktorn vid kärnkraftverket Ignalina stängs

2010

I januari tvingas utrikesminister Vygaudas Usackas avgå sedan han hamnat i konflikt med president Grybauskaitė om utrikespolitiken gentemot Vitryssland och i frågan om hemliga CIA-fängelser i Litauen
I april avvisar parlamentet premiärminister Kubilius förslag om att den polska minoriteten och andra icke-litauer ska tillåtas stava sina namn enligt originalspråken i passen

I juni avlider förre presidenten och premiärministern Algirdas Brazauskas

I juli stoppas regeringens förslag att höja pensionsåldern i parlamentet, när flera av koalitionspartiernas egna ledamöter röstar nej

I november tvingas en tjänsteman vid inrikesdepartementet avgå, sedan EU-ambassadörer protesterat mot en publicerad artikel där han betecknat Förintelsen som en legend om sex miljoner mördade judar

2011

I mars antar parlamentet en ny skollag som kräver utökad undervisning i litauiska i de språkliga minoriteternas skolor

I maj döms en man till livstids fängelse för morden på sju litauiska poliser och vakter vid den vitryska gränsen i juli 1991. Mannen tillhörde vid tiden för morden det sovjetiska inrikesdepartementets specialtrupper

I juni röstar parlamentet för att stegvis höja pensionsåldern till 65 år från nuvarande 60 år för kvinnor och 62,5 år för män fram till år 2026

I juli uppstår en diplomatisk kris mellan Litauen och Österrike, när myndigheterna i Wien inte utlämnar en före detta KGB-general som anklagas för att ha lett överfallet på gränsvakterna 1991

2012

I april avgår inrikesminister Raimundas Palaitis sedan han mot premiärminister Kubilius vilja avskedat ledningen för landets ekobrottsmyndighet

I oktober stäms det statskontrollerade ryska olje- och gasbolaget Gazprom av Litauen inför Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut för felaktig prissättning. Enligt Litauen har Gazprom sexfaldigat gaspriserna mellan 2004 och 2012 och kräver bolaget på 1,45 miljarder euro

I parlamentsvalet i oktober blir det oppositionella socialdemokratiska LSDP största parti med 38 mandat. Regerande Fosterlandsförbundet blir näst störst med 33 mandat. Tredje största parti blir Arbetarpartiet med 29 mandat

Regeringen förlorar folkomröstningen om en ny kärnkraftsreaktor. Närmare 63 % av valdeltagarna säger nej och 34 % ja till en ny reaktor

I november får Socialdemokraternas ledare Algirdas Butkevicius presidentens uppdrag att bilda ny regering

I december bildar socialdemokrater regering tillsammans med Arbetarpartiet, Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen

2013

I februari hotar Valaktionen för polacker i Litauen att lämna regeringen om inte den nya skollagen ändras och testerna i det litauiska språket förenklas för minoritetsskolorna
I maj beslutar regeringen att inleda samtal med Lettland och Estland om nya villkor för bygget av en kärnkraftreaktor i Visaginas

I juli övertar Litauen ordförandeskapet för EU för ett halvår framåt. Landets främsta ambition för dessa sex månader är att uppnå associations- och frihandelsavtal med de före detta Sovjetrepublikerna Ukraina, Armenien, Georgien och Moldavien

Arbetarpartiets förre ledare Viktor Uspaskitj döms i juli till fyra års fängelse för bokförings- och skattebrott begångna inom partiet. Parlamentsledamoten Vitalija Vonzutaite döms till tre års fängelse, partiets förre revisor till ett år och nuvarande partiledaren Vytautas Gapsys till böter på motsvarande 100 000 kronor. Samtliga domar överklagas. Arbetarpartiet sitter kvar i regeringen trots domarna mot dess ledande politiker

Litauens geografi

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna med en totalyta på 65 300 kvadratkilometer. Till större delen är Litauen ett flackt lågland, men vissa landskap, främst det Västlitauiska höglandet, Zemaitija/Samogitien, är vackert kuperat. Ungefär en tredjedel av landets yta täcks av skog. Sjöarna är många och man har 18 floder som är längre än 100 kilometer.

Den knappt tio mil långa östersjökusten är en enda långa sandstrand med bland annat Kuriska näset, Kursiu Neringa/Kurische Nehrung,  en smal landtunga som skiljer den stora grunda strandsjön Kuriska lagunen, Kursiu marios/Kurisches Haff, från Östersjön. Kuriska näset finns med på UNESCO:s lista över världsarv.

Huvudstaden heter Vilnius och har cirka 553 000 invånare. Andra större städer är Kaunas cirka 362 000 invånare, Klaipeda cirka 189 000 invånare, Siauliai cirka 129 000 invånare och Panevezys cirka 116 000 invånare.

År 1989 fastställdes att Europas geografiska mittpunkt är belägen i Litauen, för att vara exakt ligger den vid byn ???? som ligger 24 kilometer nordväst om Vilnius.

Litauens klimat

Litauen ligger ungefär på Skånes breddgrad och trots detta är klimatet mer kontinentalt än i Sverige med kalla vintrar och varma somrar. Kustklimat råder bara nära Östersjön.

Medeltemperaturen i juli ligger på +17 grader C och i januari på -4.9 grader C.

Flora och Fauna

Litauen är till ytan det största av de baltiska länderna och ungefär 25 % av landets yta täcks av skog. Floran är rik och varierande beroende på landets geografiska läge och klimatets variationer, men liknar den nordiska. Skogen består huvudsakligen består av tall, gran, björk och al, men även ek och ask växer här.

I Litauen lever 68 olika arter av däggdjur, som älg, vildsvin, rådjur, räv, varg, lodjur, grävling m fl och man har registrerat 203 regelbundet häckande fågelarter i landet. Vidare finns här 7 olika arter av reptiler, 13 amfibier och cirka 60 fiskarter.

Litauen har fem nationalparker, varav den på det Kuriska näset är så unik att den finns med på UNESCO:s lista över världsarv.

Litauens befolkning, språk och socialt

Före andra världskriget var en stor del av stadsbefolkningen polsk eller judisk. I Klaipeda, som hette Memel på tyska, var befolkningen till stor del tysk, på landsbygden dominerade litauer. Judar har funnits i landet sedan 1300-talet, framför allt i Vilnius, som var ett världscentrum för jiddischkulturen. Av landets fler än 200 000 judar förintades nästan alla under den tyska ockupationen, 1941 – 1944. Litauer deltog i dödandet av judar som anses ha utgjort inledningen på judemassakrerna under andra världskriget.

Trots omvärldens påtryckningar har en rättslig uppgörelse med judeförföljelserna gått trögt. Även på senare år har utbrott av öppen antisemitism förekommit.

Litauerna drabbades hårt av andra världskriget och av förföljelser under den efterföljande kommunisttiden. Under andra världskrigets slutskede flydde de tyskspråkiga invånarna i västra Litauen och hundratusentals litauer västerut. Många polacker flyttade efter krigsslutet till Polen. Under åren mellan 1947 och 1949 beräknas cirka 250 000 litauer ha deporterats till Sibirien eller Centralasien. Många litauer avrättades på Sovjetregimens order.

Det finns betydande minoriteter av litauer i Polen, Vitryssland, Kaliningrad, USA och Kanada.

Först 1968 nådde landet upp till förkrigstidens befolkningstal, bland annat genom invandring av ryssar, vitryssar och ukrainare.

Mellan åren 1990 och 2007 minskade Litauens befolkning med cirka 8 % på grund av utvandring, försämrad folkhälsa och sjunkande födelsetal.

Som folkgrupp dominerar litauerna och de största minoriteterna tillhör de polskspråkiga och ryskspråkiga invånarna.

Vid självständigheten 1991 valde Litauen att ge medborgarskap till alla fast bosatta invånare som så önskade, även de som kom till landet under sovjettiden, det vill säga under åren från 1940 till 1990.

Den judiska minoriteten i Litauen uppgår idag till cirka 4 000 personer. Det finns också en muslimsk-tatarisk minoritet på några tusen personer.

Litauiska tillhör, precis som lettiska, den baltiska språkgruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Skillnaden mellan litauiska och lettiska är ungefär lika stor som den mellan  svenska och isländska.

I det medeltida litauiska storfurstendömet var vitryska och latin de officiella språken. Efter unionen med Polen blev polska adelns, prästernas och borgarnas språk. Litauiska talades fram till mitten av 1800-talet mest av bönder. En modern litauiskspråkig kultur skapades under 1800-talet och i början av 1900-talet, men den motarbetades av tsarryssland och utvecklades på allvar först under självständighetsperioden 1918–1940.

Under sovjettiden ersatte ryska andra främmande språk i skolundervisningen och blev dominerande språk inom statsförvaltningen. Sedan 1988 är litauiska åter officiellt språk.

Enligt en språklag från 1995 ska all officiell dokumentation och korrespondens ske på litauiska. Orts- och personnamn ska skrivas i litauisk form.

De flesta vuxna litauer förstår och talar ryska, många äldre kan även tyska. Ungdomar använder sig främst av engelska.

Efter sovjetperioden, 1940 – 1990, har en ny medelklass vuxit fram i Litauen, medan många andra har fått det materiellt sämre, speciellt pensionärer och människorna på landsbygden som förlorat på omställningen till marknadsekonomi.

De försämrade levnadsförhållandena för stora grupper påverkade medellivslängden negativt och av den anledningen sjönk den under 1990-talet. Männens livslängd har även påverkats negativt av deras omfattande alkoholkonsumtion. Våldet mot kvinnor är omfattande. Enligt statistik är Litauen det europeiska land i vilket det förekommer flest självmord.

Efter självständigheten drabbades landet av en ekonomisk tillbakagång som gjorde att Hälso- och sjukvården försämrades. Den är numera förhållandevis väl utbyggd, men de ekonomiska resurserna är knappa och lönerna låga varför det är vanligt att patienter betalar “tacksamhetsgåvor” eller mutor till läkare. Efter sovjetperioden har en decentralisering av vården från specialistsjukhus till primärvård genomförts.

Socialförsäkringssystemet rymmer en rad förmåner, men ersättningarna är låga.  Pensionsåldern för män är 65 år och för kvinnor 60 år.

Religion

Efter samerna var litauerna det sista europeiska folket som kristnades vilket skedde så sent som år 1386. På landsbygden levde dock den gamla tron kvar i ytterligare flera sekler. I den förkristliga naturreligionen dyrkades solen, månen och åskguden Perkunas.

På grund av en stark jesuitisk kampanj som höll stånd mot den protestantiska reformationen på 1500-talet blev Litauen blev ett av katolicismens starkaste fästen i Europa. Under sovjetperioden, 1940 – 1990, utsattes dock den katolska kyrkan för förföljdes och olika trakasserier. På 1970-talet blev den underjordiskt publicerade katolska kyrkans krönika ett av få synliga tecken på politiskt motstånd mot regimen. Religionen hade, precis som kulturen och språket, en stark symbolisk roll i självständighetskampen.

Sedan självständigheten 1991 kan kyrkan åter verka fritt och har fått tillbaka egendom som staten konfiskerat.

Den rysk-ortodoxa kyrkan i landet har traditioner från medeltiden, då storfurstendömet Litauen omfattade slaviska, ortodoxt kristna områden. Det finns också lutherska och reformerta församlingar. Vilnius och Kaunas har synagogor. I Kaunas finns också en tatarisk moské.

Ungefär 80 % av landets befolkning är romerska katoliker.

Utbildning

För alla litauiska barn är skolgång obligatoriskt mellan 7 och 16 års ålder, men de flesta går sammanlagt tolv år i skola. Litauen har litauisk-, rysk-, polsk- och vitryskspråkiga grundskolor. Här finns också två- och flerspråkiga skolor samt privatskolor.

Under efterkrigstiden var utbildningsnivån högre i Baltikum än i Sovjetunionen generellt sett då det tidigare sovjetiska utbildningssystemet, som var auktoritärt och ideologiskt färgat, har reformerats sedan självständigheten 1991. Nya läromedel har tagits fram, men sovjetiska läroböcker har länge funnits kvar inom matematik och naturvetenskapliga ämnen.

Litauen har ett tiotal högskolor och ungefär lika många universitet. Viktigast är Vilnius universitet, grundat 1579, och Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas. 2006 öppnades European Humanity University i Vilnius sedan det flyttats från Vitryssland där regimen stängt universitetet.

Turism

Det som lockar många turister till Litauen i stor omfattning är det Kuriska näset, den flera mil långa landtungan mellan Kuriska lagunen och Östersjön. Kuriska näset med sina rörliga sanddyner hör till Nordeuropas mest fascinerande naturupplevelser och är med på UNESCO:s lista över världsarv sedan år 2000. Byn Nida, eller Nidden som det hette när näset var tyskt, är den största litauiska bosättningen bara 3 kilometer från gränsen till Ryssland, är en populär turistort med många hotell. Även semesterorten Palanga vid Östersjökusten lockar många turister. Andra turistmål är nationalparker i södra och östra Litauen och den vackert renoverade Gamla stan i Vilnius. De flesta turisterna kommer från Lettland och Ryssland, men även många tyskar besöker Litauen.

Årligen besöks Litauen av cirka 2 000 000 turister.

För mer information se litauen-fakta

Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Det som delvis förtar nöjet att resa i länderna är människorna som inte inbjuder till kontakter, de är tyvärr väldigt ofta trista att ha kontakt med. Trots mina erfarenheter har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email