armenien-resa

Bilder markerade (U) visar ett UNESCO listat världsarv

Klicka på bilderna för större format

jerevan, etchmiadzin, garni, klostret geghard, klostret khor virap, klostret noravank, karahunj (armeniens stonehenge), byn khndzoresk, klostret tatev, sevansjön, klostret haghpat var några av de platser jag besökte i armenien.

Armenien – Resa i Kaukasus

För det mesta brukar jag resa i egen regi. Att besöka de tre länderna Armenien, Georgien och Azerbajdzjan på en och samma gång som ensamresenär bedömde jag som relativt svårt varför jag köpte ett färdigt reseupplägg för att komma till dessa länder.

Vi var tjugofem personer som samlades i Moskva för vidare resa till Jerevan, Armeniens huvudstad. Härifrån startade resan genom tre länder i Kaukasus. Med bekväma långfärdsbussar färdades vi genom Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Under resan besökte vi flera av UNESCO utsedda världsarv i denna region och andra intressant platser.

Resan var välarrangerad, reskamraterna trevliga, hotellen höll god standard, maten som ingick var mycket god och de lokala guiderna var mycket duktiga. Den här resan rekommenderar jag till de som vill se länder med gamla kulturer och som ännu inte är “sönderkörda” av turister!

Här nedan kan du läsa om upplägget i Armenien.

Kort om Armeniens historia

Det land vi numera kallar Armenien har en lång historia, längre än de flesta europeiska länders och landet anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet men annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare. Efter ett misslyckat kuppförsök i Moskva utropade Armenien åter sin självständighet den 23 september, 1991.

Det som tynger landets historia är folkmordet som begicks på armenier som levde i Turkiet. Det inleddes år 1894 men nådde sin kulmen under första världskriget. Antalet dödade har aldrig kunnat fastställas varför uppgifterna varierar. Vissa källor säger att omkring 600 000 armenier lär ha dödats eller dog av umbäranden under den fördrivning de utsattes för av turkarna. Andra källor säger att omkring 800 000 till 1 000 000 armenier dödades. Oavsett hur många som dödades var detta en oerhörd tragedi för armenierna.

Resan i Armenien

Uppstigning klockan 04.30 för att komma ut till Landvetters flygplats i god till Stockholmsplanets avgång. På Arlanda gick jag direkt till incheckningen för planen till Moskva och Jerevan. Landade i Jerevan klockan 01.25 lokal tid, det vill säga 23.25 svensk tid. Lång dag!
En svensk guide väntade på gruppen i ankomsthallen för att leda oss till bussen som skulle ta oss till hotellet. Vid 3-tiden lokal tid kunde jag äntligen gå och lägga mig. Nu var resan i Kaukasus igång på riktigt!

Jerevan – Armeniens huvudstad

Jerevan, cirka 1.2 miljoner invånare, anses vara grundat år 872 f Kr när fortet Erebun uppfördes och är därmed en av världens äldsta städer. Jordbävningar har drabbat staden i omgångar vilket gjort att dagens bebyggelse är modern. De flesta husen i Jerevan uppfördes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Genom staden löper breda gator och avenyer.

Eftersom det var sen start efter den sena incheckningen på hotellet hann jag iväg på en kort tur runt hotellet efter frukosten för att ”känna på miljön”. Inte långt från hotellet hittade jag en lokal marknad som gav mig ett litet smakprov på Armenien.

Gruppens första stopp var på höjden ovanför staden där Fredsparken, Haghtanak Parkden, ligger. Härifrån har man fina vyer över Jerevan och vid klart väder ser man även berget Ararat, som ligger i Turkiet.

Den stora sevärdheten på berget är dock den gigantiska statyn Moder Armenien som inrymmer ett militär museum. Statyn av Moder Armenien ersatte år 1967 en staty av Josef Stalin.

Nästa stopp gjordes vid Matenadaran museet som innehåller världens främsta samling av gamla manuskript och böcker, omkring 23 000 olika. En förnämlig och unik samling med vackert illustrerade gamla böcker är speciellt sevärd. Vid foten av byggnaden finns en staty av munken Mashtots när han undervisar en lärjunge i det alfabet som han skapade, och som används än idag.

Efter lunch besökte vi Folkmordsmuseet som uppförts för att minnas, och hedra, de armenier som dödades av turkarna under åren 1915 – 1922. I museet kan man se bilder på och läsa om de grymma övergrepp som begick mot armenierna. Monumentet i anslutning till museet består av en 40 meter hög obelisk som står bredvid 12 basaltpelare som lutar sig över den eviga elden som brinner inne i monumentet. De lutande pelarna symboliserar provinserna i västra Armenien som förlorades till Turkiet i överenskommelsen efter första världskriget mellan Lenin och den turkiske ledaren Ataturk. Folkmordsmuseet ligger på Tsitsernakaberd höjden, ”Svalornas fort”.

Innan vi åkte tillbaka till hotellet inför kvällens middag gjorde vi ett kort besök vid Cafesjian konstcenter som ligger runt en park och en stor trappa. Här finns olika konstverk att beskåda och det är en populär plats dit både Jerevanbor såväl som turister söker sig.

Platsen uppfördes på 1920-talet i ett försök att modernisera Jerevan men fick omfattande skador vid jordbävningen 1988. Restaureringen finansierades av den armenisk-amerikanske medborgaren Gerard Cafesjian.

Efter middagen gjorde gruppen ett besök på det stora Republik-torget för att titta på vattenorgeln som vackert följde tonerna av kända musikstycken. Vackrast var skådespelet när ”Laras theme” ur filmen ”Doktor Zjivago” spelades, tycker jag. Runt Republik-torget finns ett antal imponerande byggnader som är vackert belysta på kvällarna.

Världsarven i Etchmiadzin

Tredje dagen lämnade vi Jerevans centrum för att besöka förstaden Etchmiadzin där det finns flera av UNESCO utsedda världsarv.

Vi började med att titta på det av UNESCO utsedda världsarvet, resans första, Zvartnots templet som byggdes under åren 641 – 661 för att överträffa det tidigare huvudtemplet. Zvartnots templet, det som återstår, har en vacker arkitektur med influens av bysantinsk stil. I början av 1 000-talet förstördes templet av okänd anledning, mest sannolikt berodde det på en jordbävning.

Från Zvartnots fortsatte vi till Moderkatedralen, även den med på UNESCO:s världsarvslista. Kyrkan byggdes i början av 300-talet och är därmed en av världens äldsta kyrkor. Enligt legenden byggdes Moderkatedralen på den plats där Jesus uppenbarade sig för Gregorius den Upplyste i en dröm. Katedralens interiör är täckt med vackra fresker som skapades av familjen Hovnatanyan.

Vi hann med ytterligare ett världsarv denna dag, kyrkan tillägnad helgonet Sankta Hripsime.

Kyrkan är ett utsökt exempel på armenisk kyrkoarkitektur. Den stod färdig år 618 och är därmed en av landets äldsta kyrkor. St Hripsimes kyrka ersatte en tidigare kyrka byggd år 395. I sakristian finns St Hripsimes kista.

Spritprovning i fabriken Ararat, Jerevan

Efter en god lunch var det dags att besöka Armeniens berömda alkoholproducent Ararat. Här tillverkas en dryck som tidigare kallades för konjak och exporterades i första hand till Sovjetunionen. Efter Sovjets fall tappade man största delen av sin export och började därför söka efter nya marknader. Fransmännen protesterade mot att man använde begreppet konjak och tvingade fabriken att byta namn till brandy på sin ”konjak”.

Fabriken startade i slutet av 1880-talet och har framgångsrikt tillverkat alkoholhaltiga drycker sedan dess. År 1900 vann man ett prestigefyllt pris i Paris för sina produkter.

Vår grupp guidades runt av en kunnig ung dam i fabrikens lager medan hon berättade om framställningen. Flera kända politiker och presidenter har köpt hela fat av brandy från fabriken som ligger lagrade för framtida leverans, bland annat Vitrysslands president Lukashenko.

Efter rundturen fick vi provsmaka brandy med olika lång lagringstid. Och den som ville fick köpa fabrikens produkter.

På kvällen gick jag tillbaka till Republik-torget för att åter njuta av det vackra vattenspelet.

Garni templet och det UNESCO-listade Geghard klostret

Så var det dags att lämna Jerevan för en lite längre tur från staden, till bergstrakterna öster om staden. Efter ett stopp där vi kunde njuta av vackra landskapsvyer och vy över berget Ararat, som en gång låg innanför Armeniens gräns, körde bussen vidare till Garni templet.

Garni-templet är den enda återstående byggnaden från förkristen tid i Armenien. Hednatemplet byggdes av grekerna på 100-talet efter Kristus och tillägnat Solguden. Templet kollapsade vid jordbävningen år 1679 men renoverades på 1970-talet.

Det vackra Garnitemplet har en bas av basalt och 24 kolonner. Templet omges av en dramatisk natur.

Efter lunchen, under vilken vi fick se hur man bakar bröd på traditionellt vis, fortsatte färden till det världsarvslistade Geghard klostret. Redan på 300-talet lär det ha funnits ett grottempel på den plats där Geghard klostret byggdes på 1200-talet. Geghard är ett mäktigt klosterkomplex med flera kyrkor omgivet av berg.

Klostret hade ursprungligen ett annat namn men döptes om till Geghard som betyder spjut och syftar på att här, enligt legenden, en gång förvarades det spjut som en romersk soldat stack in i Jesus bröstkorg.

Påföljande dag började vår rundresa i Armenien.

Klostret Khor Virap – I skuggan av berget Ararat

Bussresan bjöd på vackra landskapsvyer och vyer över vinfält. Fyra kilometer från huvudvägen ligger den lila byn Pokr Vedi, som oftast kallas för Khor Virap. Närmare berget Ararat kan man inte komma i Armenien! Tidigare låg berget inom Armeniens gränser men gick förlorat efter första världskriget. Armenierna räknar dock Ararat fortfarande som ”sitt” berg.

Enligt den kyrkliga legenden låg den forna huvudstaden Artashats statsfängelse här. På order av den hedniske kung Trdat III hölls Gregorius den Upplyste fängslad i en mörk håla i fängelset i 13 år för att han förkunnade den kristna läran. Gregorius överlevde på enbart vatten och bröd, men mat lär även ha smugglats till honom av några kvinnor också.

Efter att kung Trdat III gått över till den kristna tron benådades Gregorius och gjordes till den förste ledaren av den armeniska apostoliska kyrkan. År 642 byggde kyrkans överhuvud Nerses III ett kapell över fängelsehålan. Klostret Khor Virap har kontinuerligt renoverats sedan 600-talet och på 1600-talet byggdes en kyrka i klostret.

Efter guidens genomgång gick jag runt i klostret och tittade på arkitekturen och gick naturligtvis ned i hålan där Gregorius enligt legenden suttit fängslad. Jag hann även att gå upp på berget bakom klostret för att njuta av vyerna över Khor Virap och berget Ararat innan avfärden. Härifrån hade man även en fin vy över utgrävningsområdet av den forna huvudstaden Artashat som grundades på 200-talet före Kristus.

Under min rundvandring träffade jag en man som hade den största mustasch jag någonsin sett!

Klostret Noravank

Efter en lång bussresa genom det böljande, men torra landskapet, kom vi till den spektakulära vägen genom ett smalt bergspass skapat av floden Amaghu som leder till Noravank. Vägen byggdes så sent som på 1980-talet har gjort klostret lättillgängligt. I slutet av vägen ligger klostret Noravank, som betyder ”Nya klostret”.

Klostret Noravank byggdes på 1200-talet och ligger spektakulärt i skuggan av höga berg. Klostret är mest känt för den två våningar höga kyrkan St Astvatsatsins kyrka vars andra våning man når via två mycket smala trappor på kyrkans utsida.

På klosterområdet finns även S. Karapets kyrka, även den byggd på 1200-talet, och många vackra gamla gravstenar.

Kyrkornas tak har förstörts av jordbävningar ett flertal tillfällen, senast 1931, men alltid reparerats.

Karahunj – ”Armeniens Stonehenge”

Dagens sista besök vid en sevärdhet blev vid Karahunj, den är även känd som Zorats Karer, Carahunge, och Qarahunj som kan vara ett av världens äldsta astronomiska observatorier och anses vara omkring 3 500 år äldre än Englands Stonehenge.

År 1994 undersöktes Karahunj grundligt av Professor Paris Herouni,medlem av den Armeniska Akademin. Vid undersökningen av området fann man 223 olika stenar som ingick i observatoriet, 84 av dem hade cirkelrunda hål. Med dessa stenar mätte man longitud, latitud och områdets magnetiska avvikelser. Med vissa stenar gjordes observationer av sol, måne och stjärnor.

Den här natten övernattade vi i staden Goris.

Grottbostäderna i byn Khndzoresk

Påföljande dag började med en vandring i byn Khndzoresk som är känd för sin imponerande kanjon och sina grottbostäder. Vissa av grottorna var bebodda ändra fram till slutet av 1950-talet till Sovjetunionen ansåg dem olämpliga som bostäder. Idag används flera grottor som djurstallar.

Förr hade byn två kyrkor och tre skolor. I nedre delen av kanjonen ligger St Hripsimes kyrka som byggdes på 1600-talet och är den enda bevarade kyrkan.

Efter en kort, men fin, vandring lämnade vi Khndzoresk för att köra till Tatev där vi skulle besöka det gamla klostret som ligger cirka 316 kilometer sydost om Jerevan.

En tur på världens längsta linbana till klostret Tatev

Tatev klostret har ett spektakulärt läge på en bergsplatå. Det finns två möjligheter att ta sig dit, att köra på en smal och slingrig bergsväg eller att besöka klostret med en åktur på världens längsta linbana, 5 750 meter lång. Vår grupp tog dig till klostret med linbanan som bjöd på fina vyer över bergslandskapet och den platå klostret ligger på.

Tatevplatån har använts sedan förkristen tid och förr fanns här ett hedniskt tempel som ersattes med en anspråkslös kyrka efter kristnandet av Armenien på 300-talet.

Utvecklingen av klostret Tatev började på 800-talet med uppförandet av en ny kyrka år 848. I början av 1000-talet, hade klostret omkring 1000 munkar och ett stort antal hantverkare. År 1087, byggdes Jungfru Marias kyrka norr om klosterkomplexet.

Klostret Tatev har förstörts och plundrats av olika anledningar under årens lopp; av jordbävningar, av erövringar och av plundringar men alltid byggts upp igen. På 1300-talet var klostret Tatev ett kulturellt centrum. Efter en invasion av Shah Rukhs år 1434 tappade Tatev i betydelse. Under 1600- och 1700-talen återuppbyggdes klostret för än en gång attackeras av persiska styrkor år 1796. Klostret skadades åter svårt av en jordbävning 1931 då kupolen till Sankt Paulus och Peters kyrka och klocktornet förstördes.

De senaste åren har kyrkan rekonstruerats. Klocktornet har dock inte återuppbyggts. Renoveringsarbeten pågick även under mitt besök.

Det jag kommer att minnas bäst från besöket i Tatev är den spektakulära linbaneturen till klostret och de fantastiska bergsvyerna från Tatevplatån.

Från Tatev åkte vi norrut till Armeniens största sjö Sevan. På vägen tittade på en kamelseraj som ligger vid Vardenyatspasset, 2 410 möh. Den byggdes år 1332 för att ge skydd åt de kamelkaravaner som tog sig fram på denna del av Sidenvägen men var även en handelsplats. Kamelserajen är mycket bra skick och Armeniens bäst bevarade.

Sevansjön – Armeniens största sjö

Eftersom det var mörkt när vi anlände till vårt hotell vid Sevansjön hade jag inte kunnat se sjön vid ankomsten. På morgonen sken solen över den spegelblanka sjön varför jag gick ned till stranden och njöt av vyn. I fjärran såg jag berg och från stranden sköt två fiskare ut sin båt för att vittja näten på nattens fångst. Så vackert och fridfullt. När jag njutit av den friska luften och vyerna vid sjön en stund gick jag till restaurangen för att äta frukost. Idag skulle vi passera gränsen till Georgien resan fortsätta in i Georgien.

Sevansjön är Armeniens största sjö och ligger 1 900 meter över havet. Sjön höll på att gå ett liknande öde som Aralsjön till mötes. Vattenivån har sedan en reglering under 1930-talet sjunkit från 1916 meter över havet till 1896 meter över havet. År 2001 stiftades en lag för att återställa vattennivån till 1957 års nivå och man har redan kommit en bit på väg.

Klostret Haghpat – På UNESCO:s världsarvslista sedan 1996

Innan resan skulle fortsätta in i Georgen skulle vi besöka det världsarvslistade klostret Haghpat
Klostret grundades på 900-talet och har ett vackert läge med vyer över floden Debed i den lilla byn Haghpat i Lori regionen.

Klosterkomplexets största kyrka är Surb Nishans katedral som började byggas år 976 och stod klar år 991 i en arkitektur som är typisk för tidens arkitektur. Med undantag av två mindre renoveringar på 1000-talet och 1100-talet har katedralen behållit sitt ursprungliga skick. På medeltiden var klostret Haghpat ett viktigt lärocenter.

Efter besöket av Haghpat klostret kördes vi till gränsen mot Georgien för nu var rundresan i Armenien till ända. Vi tackade av den duktiga guiden och busschauffören som kört oss lugnt och säkert genom Armenien innan vi gick genom gränskorridoren mellan Armenien och Georgien. En snabb och smärtfri tullprocess avslutade resan i Armenien.

Armeniens största sevärdheter är de religiösa monumenten i form av gamla kyrkor och kloster, flera av dem är med på UNESCO:s världsarvslista. Landskapet var böljande och bitvis vackert, men torrt. Hotellen och maten hade varit mycket bra varför detta blev en “glassig” reseupplevelse som jag kan rekommendera. Länderna i Kaukasus kommer säkert att bli populära resmål i framtiden.

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email