Kuba

Kuba,
historia, geografi, befolkning, språk, klimat mm

Kuba,
historia, geografi, befolkning, språk, klimat mm

havanna, baracoa, camaguey, cienfuego, el cobre, santa clara, santiago, trinidad och vinales var några platser jag besökte på kuba, rainer stalvik

Kuba är trots sitt politiska system, sin stora fattigdom och slitna miljö, och på flera håll vacker natur,  ett land väl värt att besöka

Många kubaner lever under mycket knappa förhållanden och kämpar hårt för sin dagliga tillvaro. De knappa ekonomiska resurserna tvingar många kvinnor att prostituera sig trots att prostitution är officiellt förbjuden. Tiggeri förekommer överallt. Tekniskt sett är landet, i synnerhet på landsbygden, i många fall lågt utvecklat och man ser ofta ekipage dragna av stora oxar eller bönder som plöjer med hjälp av oxar.

Trots sin svåra situation orkar kubanerna vara glada och vänliga. I deras leende ansikten ser man dock ofta sorgsna och uppgivna ögon. Flera kubaner jag mötte sade: ”Ni ser våra leende ansikten, men inte vårt sorgsna inre”. Jag önskar dessa vänliga människor ett betydligt bättre liv än det de för närvarande har.

Långt innan jag besökte Kuba undrade jag hur svenskar kan försvara den politik som förts av Fidel Castro och andra ledande kubanska politiker. Än mindre förstår jag detta efter mitt besök. De som i Sverige påstår att det råder demokrati och att kubanerna har det bra, undrar jag vilket Kuba de mött?

Mitt nästan fyra veckor långa besök på Kuba, långt bortom charterturismens skyddade hotellområden, blev en händelserik och upplevelsefylld resa. Jag mötte många vanliga kubaner i städer och på landsbygden, vandrade, cyklade och njöt av den rytmiska och vackra kubanska musiken i heta tropiska nätter, och naturligtvis av alla de vackra gamla bilarna som rullade över hela Kuba.

Under min rundresa besökte jag, bland annat, Havanna, Baracoa, Santiago de Cuba, Trinidad, Camaguey, Cienfuegos, Santa Clara, Vinales och Pinar del Rio.

Läs om min resa och se fler bilder kuba-resa

Kuba historia i korthet

Kuba historia, äldre

före år 1492 bebos Kuba av indianfolken Siboney, Arawak och Taino.

Siboney och Arawak var nomadfolk, jägare och samlare, medan Taino även ägnade sig åt åkerbruk och odlade, bland annat, majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak. Forskare tror att dessa indianstammar ursprungligen kom från Centralamerika

 1492

Den 29 oktober landsteg Christofer Columbus på Kuba, man tror att det var utanför dagens stad Baracoa. Han rapporterade att indianerna var fredliga och vänliga

1510

Spanjoren Diego Velásquez inleder erövringen av Kuba. Nu visar det sig att de kubanska indianerna är allt annat än fredliga

1511

Kubas indianer gör motstånd mot den spanska koloniseringen varvid en av deras främsta hövdingar, Hatuey, dödas

1512 Grundas Kubas första stad, Baracoa

1514 Grundas städerna Havanna, Trinidad och Sancti Spiritus

1555 Havanna plundras och bränns av franska buckanjärer

1607 Havanna blir landets huvudstad

1762 Britterna attackerar och ockuperar Havanna

1830 Kuba passerar Haiti som världens största sockerproducent

1837 Invigs den första järnvägslinjen, med start i Havanna

1868 En revolt inleds i oktober under ledning av Céspedes

1886 Slaveriet avskaffas formellt

1895 – 98

José Marti leder upproret mot spanjorerna. Han stupar dock i sitt första slag mot spanjorerna den 19 maj och blir en nationalhjälte

1899 Inledes den amerikanska ockupationen

Kuba historia, modern

1902 Kuba blir formellt självständigt. Landets första president blir Tomás Estrada Palma

1902 – 1906

Var Tomás Estrada Palma Kubas president

1933

En sammanslutning av studenter och militärer störtade diktatorn Gerardo Machado.

1934

I januari tog armésergeanten Fulgencio Batista makten med amerikanskt stöd. Till att börja med stödde många ur medelklassen honom, men även Batistas styre kännetecknades av terror och korruption

1940 – 44 Fulgencio Batista var president

1952 Batista återtog makten genom en militärkupp

1953

Den 26 juli attackeras Moncada-kasernen i Santiago av en grupp upprorsmän under ledning av Fidel Castro. Anfallet misslyckas och Castro döms till 15 års fängelse

1955

Castro friges den 15 maj och går i exil till Mexico. Där byggde han upp 26 juli-rörelsen, som fick sitt namn efter det misslyckade anfallet mot Moncada

1956 – 58

I december återvände Castro till Kuba tillsammans med ett åttiotal rebeller, som fått militär utbildning i Mexiko, i motorbåten Granma, som därmed blev legendarisk. Batista var beredd på Castros ankomst och större delen av styrkan dödades eller tillfångatogs. Bröderna Fidel och Raúl Castro, Che Guevara och en liten grupp rebeller lyckades fly upp i Sierra Maestra-bergen varifrån de inleder ett gerillakrig mot regimen

1958 Santa Clara faller den 31 december och Batista flyr.

1959

Fidel Castro går in i Santiago den 1 januari och därefter i Cienfuegos
Fidel Castro går in i Havanna som segrare den 8 januari

1960

Förstatligandet av många utlandsägda industrier gjorde att regimen kom i konflikt med mäktiga amerikanska intressen och därför införde USA importstopp för kubanskt socker samt förbjöd all handel med Kuba med undantag för livsmedel och mediciner

1961

I december ställde sig Castro öppet bakom marxism-leninismen. Då var de fria val han hade utlovat vid sitt makttillträde sedan länge inställda, brännmärkta som ”kontrarevolutionära”. Castro attraherades av den sovjetiska varianten av socialism
Utrikespolitiskt fungerade Sovjetunionen som en motvikt till USA. Den amerikanska regeringen stödde i sin tur exilkubaner som angrep regimen på Kuba. Denna politik kulminerade i en misslyckad invasion av exilkubaner i Grisbukten på södra Kuba i april

1962

I februari införde USA en fullständig handelsblockad mot landet
Kuba uteslöts ur De amerikanska staternas samarbetsorganisation (OAS)
I oktober utlöstes den så kallade Kubakrisen när USA upptäckte att Kuba höll på att bygga avskjutningsramper för sovjetiska kärnvapen. USA svarade med en sjöblockad av Kuba. Efter 13 dagars nervkrig gick Moskva med på att montera ned ramperna. Detta var en av de allvarligaste internationella kriserna efter andra världskriget

1966 – 1970

Infördes vissa element från maoismen i den kubanska politiken och landsbygden favoriserades på bekostnad av städerna. Dessutom gjordes framsteg på det sociala området med förbättringar inom utbildning och sjukvård

1967 Che Guevara skjuts ihjäl i Bolivia. Kroppen tas till Kuba

1975 Det kubanska kommunistpartiets första kongress

1980 Emigrerar 125 000 kubaner

1989-1992

Kommunismens fall i Östeuropa påverkade inte Kubas utveckling. Castro kallade den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs reformpolitik för ”kontrarevolutionär” och sade att inget skulle få Kuba att avvika från den socialistiska vägen, vilket drabbade kubanerna hårt. Under åren 1989 till 1992 mer än halverades livsmedelsimporten och levnadsstandarden sjönk. Många kubaner tvingades leva på gränsen till svält
Politiska utrensningar genomförs. En grupp officerare anklagas för knarksmuggling via Kuba till USA. Generalen Arnaldo Ochoa och tre andra officerare avrättas. Genom avrättningen av Arnaldo Ochoa gjorde sig Castro av med en populär revolutionshjälte som kunde hota hans ställning

1990

Fem oliktänkande ur Föreningen för de fria konsterna tog sig in på tjeckoslovakiska ambassaden i Havanna och begärde asyl vilket resulterade i en våg av intrång på olika utländska ambassader och diplomatiska kriser uppstod mellan länderna. Spanien kallade hem sin ambassadör och drog in allt bistånd till Kuba. Krisen avblåstes då alla asylsökande gav upp

1991

Sovjetunionen drar tillbaka trupper och tekniker

1992

Förbjöds alla fartyg som handlade med Kuba att gå in i amerikanska hamnar. Den amerikanska politiken kritiserades skarpt av såväl EU som FNs generalförsamling
I december hölls lokala val. Inofficiella rapporter pekade på att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla avlämnade röster var blanka eller ogiltiga, ett tecken på att missnöjet bland kubaner var utbrett

1993

I februari hölls de första direktvalen till nationalförsamlingen och till landets 14 provinsförsamlingar. Det officiella valdeltagandet var 98,8 procent och 87,3 procent röstade för samtliga 589 kandidater på listan till nationalförsamlingen. Drygt 500 000 väljare visade sitt missnöje genom att rösta blankt

1994

De ytterligare försämrade ekonomiska villkoren ledde i augusti till upplopp på Havannas gator. Sammandrabbningar ägde rum mellan polis och demonstranter som försökte tvinga en färja att styra mot USA. Händelsen blev startskottet för en flyktingvåg till USA, då närmare 30 000 kubaner lämnade landet på rangliga flottar och båtar

1996

Fidel Castro besöker påven Johannes Paulus III i Vatikanen
Den amerikanska blockaden mot Kuba skärptes sedan två amerikanska civilflygplan skjutits ned av kubanskt stridsflyg och fyra besättningsmän omkommit. Syftet med överflygningen var att sprida flygblad med Castro-fientlig propaganda

1998

Påven Johannes Paulus III besöker Kuba

2001

När orkanen Michelle ödelade stora delar av skörden på Kuba exporterade USA livsmedel till landet för första gången sedan 1962

2002

Anordnade den kubanske oppositionsmannen Oswaldo Paya en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning om politiska reformer, det så kallade Varela-projektet

2003

Lät Castro fängsla 75 oliktänkande som dömdes till långa fängelsestraff. Flera av dem hade varit aktiva i Valera-projektet
Tre kubaner avrättades som hade kapat en passagerarfärja under ett flyktförsök. Massgripandena och avrättningarna väckte stark kritik i omvärlden, bland annat från EU

2005

I slutet av året inledde Castro en antikorruptionskampanj

2006

Som ett resultat av antikorruptionskampanjen dömdes en högt uppsatt person inom kommunistpartiet till tolv års fängelse för korruption och ett antal statsanställda avskedades och uteslöts ur partiet
Strax före sin 80-årsdag tvingades Fidel att, som det hette officiellt, tillfälligt överlämna sina maktbefogenheter på grund av akuta tarmproblem till sin några år yngre bror Raúl Castro

2008

Några dagar innan nationalförsamlingen skulle samlas i februari för att utse statschef publicerade tidningen Granma ett brev från Fidel Castro där han meddelade att han inte skulle tacka ja till att fortsätta som stats- och regeringschef varför Nationalförsamlingen valde brodern Raúl Castro till ny stats- och regeringschef

Efter sitt tillträde besatte Raúl Castro så gott som alla de viktigaste posterna i det mäktiga statsrådet av veteraner från revolutionen på 1950-talet och gav också militären ökat inflytande i rådet

Flera reformer genomfördes, bland annat, för att stimulera de privata böndernas produktion. Bönderna fick för första gången också möjlighet att själva välja vad de ska odla samt köpa redskap och annan utrustning i nyöppnade affärer. I gengäld skulle en del av skörden gå tillbaka till staten.

2009

I början av året kom tecken på att principen om lika lön åt alla oavsett arbete höll på att omvärderas. Rätten till fri sjukvård, fri utbildning och billiga bostäder skulle också ses över. I ett tal sade Raúl Castro att de fria förmånerna skulle minskas samtidigt som ett bonussystem skulle införas för duktiga arbetare och den övre gränsen för inkomster skulle tas bort

På hösten meddelade regeringen att den hade planer på att avskaffa ransoneringssystemet som ger kubanerna rätt att köpa en viss mängd basvaror till låga priser. Regeringen skulle också låta stänga lunchmatsalarna på många arbetsplatser och istället ge arbetarna ett lönepåslag

2010

Under våren infördes marknadsekonomiska principer i en liten sektor av landets ekonomi. Anställda på mindre frisör- och skönhetssalonger fick då rätt att sköta sina egna affärer. Istället för att få lön av staten kunde en frisör nu hyra en stol i en salong, själv få betalt av kunderna och betala skatt på sin inkomst

I maj införde regeringen vissa lättnader för de fångar som sitter fängslade på politiska grunder. Sjuka fångar skulle flyttas till sjukhus och en del interner skulle få avtjäna sina straff närmare sina hemorter. Lättnaderna kom till stånd efter ett möte mellan president Raúl Castro och höga kyrkliga företrädare

I juli gjordes ännu en eftergift då regeringen efter ett nytt möte med kyrkan beslutade att frige 52 politiska fångar. Spanien som var med vid mötet lovade att ta emot dem som frigavs. I en första omgång den 13 juli flögs sju fångar till Spanien. Två dagar senare frigavs ytterligare två

I augusti sade Fidel Castro att staten skulle börja ta itu med det stora överskottet på arbetskraft inom den offentliga sektorn där 95 % av alla arbetsföra kubaner har sin anställning. Enligt planerna skulle en halv miljon jobb försvinna

Under sommaren började politiska fångar friges, totalt skulle 52 fängslade släppas. I slutet av året hade totalt 40 frigivits

2011

I februari och mars släpptes de sista politiska fångarna utan krav på att de skulle lämna landet

I juli kom tidigare politiska fångar och andra kubanska dissidenter med ett förslag på hur övergång till demokrati skulle kunna gå till i Kuba. Över 40 personer hade undertecknat dokumentet, som fått namnet Folkets väg. Där krävdes en bred nationell dialog som leder till fria val och en ny konstitution

I början av augusti talade Fidel Castro inför parlamentet med Raúl Castro vid sin sida. Det var första gången som bröderna uppträdde offentligt tillsammans sedan Fidel Castro lämnade över makten 2006. Talet varade bara i tio minuter och handlade enbart om utrikespolitik. Fidel Castro kommenterade inte några av de förändringar som ägt rum under broderns styre

I november utlyste Raúl Castro en partikongress för att diskutera landets ekonomiska problem. Kongressen inleddes den 18 november och var den första på fjorton år. Under denna togs viktiga reformbeslut. Efter det att Raul Castro i sitt tal efterlyst en föryngring på alla politiska nivåer beslutade kongressen att införa en tidsgräns för politiska ämbeten på två mandatperioder. Det innebär att Raúl Castro måste avgå senast 2018. Trots talet om föryngring valde ledamöterna att utse Raúl Castro, 79, till ny partiordförande efter Fidel som avgick vid kongressen

När den nya fastighetslagen antogs i november beskrevs händelsen av politiska bedömare i väst som det dittills största steget på väg mot marknadsekonomi. För första gången på över femtio år fick kubanerna nu rätt att köpa och sälja sina bostäder, och kunde därmed, teoretiskt, själva välja var de skulle bo och när de skulle flytta. Lagen begränsade ägandet till en permanentbostad och ett sommarhus per person

I december genomfördes en bankreform som gjorde det möjligt för kubanerna att öppna bankkonton och ta banklån

2012

I mars meddelade människorättsorganisationen Amnesty International att förföljelsen av oliktänkande trappats upp. Mellan januari och september 2011 registrerade Amnesty 2 784 brott mot de mänskliga rättigheterna från statsmaktens sida, vilket var 710 fler incidenter än under hela 2010

I juli omkommer en av landets ledande förkämpar för demokrati, Oswaldo Paya, i en bilolycka. I samband med begravningen av Paya greps ett antal dissidenter. De flesta släpptes efter ett antal timmar i polisens förvar

I augusti dömdes tolv personer till mellan fyra och tolv års fängelser för korruption i samband med utbyggnaden av ett smältverk för nickel och kobolt. Tre av de åtalade var före detta ministrar. Raúl Castro har utsett kampen mot korruption till en av de viktigaste politiska frågorna

I oktober meddelade regeringen att kravet på utresetillstånd ska hävas i januari 2013. Därefter behöver den som vill resa bara ha ett giltigt pass och ett visum från det land dit resan går. Några restriktioner kommer dock att kvarstå för vissa yrkesgrupper som anses särskilt viktiga för samhället, t ex läkare, och regeringen har med hänvisning till allmännyttan möjlighet att vägra att utfärda pass

2013

Januari

Uppgav den oberoende Kubanska människorättskommissionen att antalet gripanden av politiska skäl ökade dramatiskt under föregående år. Enligt kommissionen greps 6 602 regimmotståndare under 2012, mot 4 123 under 2011

Lättades reserestriktionerna upp för utlandsresor. Efter ändring behövdes enbart ett giltigt pass och ett visum från det land dit man skulle resa. Det tidigare specialtillstånd som krävts var därmed slopat. Regeringen hade dock kvar möjligheten att hindra utresa för vissa yrkesgrupper som anses särskilt viktiga för samhället och kan med hänvisning till allmännyttan vägra att utfärda pass. Den nya lagen gjorde det också möjligt för staten att hindra ”oönskade” personer från att återvända till Kuba efter en utlandsvistelse

Februari

Ingick Kuba och Ryssland tio nya samarbetsavtal

Omvaldes Raul Castro till president för en ny femårsperiod. Han meddelade samtidigt att han tänker avgå som president efter mandatperioden år 2018. Till ny vicepresident valdes utbildningsministern Miguel Díaz-Canel

Hölls allmänna val till de drygt 600 platserna i parlamentet, alla kandidater var som alltid utsedda av kommunistpartiet. Valet medförde en föryngring bland ledamöterna då över hälften av dem som valdes till parlamentet var yngre än 35 år. Andelen kvinnor ökade efter valet till 49 %

Juli

Tvingades fem personer lämna Kommunistpartiets centralkommitté, bland dem parlamentets förre talman

Omvandlades mer än 100 statliga företag till oberoende privata kooperativ. De nya kooperativen kunde bestå av hur många medlemmar som helst och får själva avgöra hur de ska fördela eventuella vinster

2014 

Januari

Invigdes en ny stor hamn för djupgående fartyg i staden Mariel, som ligger öster om Havanna. Hamnen byggdes i samarbete med Brasilien i anslutning till en nyupprättad ekonomisk zon där utländska företag erbjöds att etablera sig till förmånliga villkor

September

Sände Kuba 165 läkare och sköterskor till Västafrika för att hjälpa till att bekämpa virussjukdomen ebola

Meddelade regeringen att de nära 9 000 statsägda restaurangerna skulle säljas ut till privata intressenter år 2015

Uppmanade landets katolska biskopar regeringen att införa fler reformer

Oktober

Utökades sjukvårdsstyrkan som hjälpte till med bekämpningen av ebola i Västafrika med ytterligare 83 läkare och sjuksköterskor. Därmed hade Kuba skickat flest hjälparbetare än något annat land eller organisation

Dömdes tre kanadensare och fjorton kubanska tjänstemän till långa fängelsestraff i en korruptionsrättegång. De dömdes för att ha svindlat till sig stora summor vid affärsuppgörelser inom socker- gruv- och turistindustrin

December

I början av december arresterades mer än 30 oppositionella när de försökte genomföra en demonstration för mänskliga rättigheter i Havanna

17 december Meddelade Kuba och USA att de diplomatiska förbindelserna mellan länderna ska återupprättas. Beskedet kom efter mer än ett års samtal i Kanada och Vatikanen, med bland andra påven som medlare. USA:s president Obama sade att han nu kommer att verka för att den handelsblockad mot Kuba som varit i kraft sedan 1960-talet skulle

I slutet av månaden greps ännu fler regimkritiker när de var på väg att genomföra en protest i Havanna för att testa om det politiska klimatet förändrats efter det historiska beslutet den 17 december

2015 

Januari

Lättade USA något på rese- och handelsrestriktionerna i förhållande till Kuba. Möjligheterna att besöka Kuba utan speciellt tillstånd utökades och amerikanska turister fick rätt att använda kreditkort under sina resor till Kuba. Ett undantag från handelsblockaden gjordes för export av viss teknologi såsom mobiltelefoner och datorprogram

Släpptes de sista av de 53 fångar Kuba lovat frige som omfattades av uppgörelsen med USA i december 2014

Februari

Frigavs chefen för den kanadensiska företagsgruppen Tokmakjian som dömdes till 15 års fängelse i oktober 2014

April

Möttes presidenterna Castro och Obama på de amerikanska staternas toppmöte i Panama, vilket var första gången på mer än femtio år som de båda ländernas statschefer höll ett möte

Juli

20 juli Öppnade USA sin ambassad i Havanna vilket innebar att de diplomatiska relationerna mellan Kuba och USA återupprättats formellt. Dock kvarstår handelsembargot mot Kuba

September

Besökte påven Franciskus Kuba och träffar, bland annat Fidel Castro. Påvens utomhusmässa besöktes av tiotusentals kubaner. Inför påvens besök frigavs 3 500 fångar, dock inga som dömts av politiska skäl

December

Beslutade Kuba och USA att återuppta direkt postgång mellan länderna efter 52 års avbrott

2016

Februari

16 februari Beslutade Kuba och USA att återuppta reguljär flygtrafik mellan länderna

Mars

12 mars Slöt Kuba och EU avtal om att normalisera sina inbördes förbindelser vilka bröts 2003 då EU införde sanktioner mot Kuba efter massgripanden av oppositionella

20 mars Besökte USA:s president Obama Kuba och blev därmed den förste amerikanske presidenten på kubansk mark sedan 1928. Några dagar efter besöket skrev ex-president Fidel Castro en kritisk artikel i regeringsorganet Granma. Castro ansåg, bland annat att Obama inte skulle ha uttalat sig om kubansk politik

25 mars Gav den brittiska rockgruppen Rolling Stones en gratiskonsert i Havanna. Deras musik var tidigare förbjuden på Kuba

April

16 april Inledde kommunistpartiet en fyra dagar lång partikongress, den första på fem år. Raul Castro meddelade under kongressen att han kommer att avgå 2018

22 april Beslutade regeringen att kryssningsfartyg åter skulle få angöra kubanska hamnar

Maj

3 maj Införde regeringen priskontroll för ett tjugotal viktiga baslivsmedel. Priserna på jordbruksprodukter hade ökat kraftigt tre år i rad, delvis på grund av ökad efterfrågan från turister

Augusti

14 augusti Fyllde den förre presidenten Fidel Castro 90 år

31 augusti Landade ett reguljärt amerikanskt trafikflygplan på Kuba, det första på 55 år. Det var bolaget JetBlue som genomförde en flygning från Fort Lauderdale i Florida till Santa Clara

September

23 september Besökte Japans regeringschef Shinzo Abe Kuba. Det var första gången någonsin som en japansk premiärminister besökt landet

24 september Besökte den kinesiske regeringschefen Li Keqiang Kuba

Oktober

15 oktober Meddelade USA:s handelsdepartement att flera lättnader i de regler som begränsat handeln mellan USA och Kuba kommer att införas, bland annat gemensam medicinsk forskning och införsel och utförsel av varor med fartyg och flyg

27 oktober Lade USA, för första gången på 25 år, ned sin röst när FN:s generalförsamling röstade om en resolution som krävde att det amerikanska handelsembargot mot Kuba hävs. En sådan resolution har antagits av generalförsamlingen varje år och USA har hittills röstat emot den. Nu godkändes den med 191 av 193 möjliga röster. USA och Israel lade ned sina röster

November

25 november Avled Fidel Castro i en ålder av 90 år. Nio dagars landssorg utlystes

28 november Sade den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump att han kommer att avsluta den pågående öppningen mellan USA och Kuba om Kubas regering inte presterar ett avtal som förbättrar villkoren för sin befolkning, USA och förbindelsen mellan länderna. Enligt Trumps stab har USA:s förre president Obama varit alltför eftergiven gentemot Havanna genom att lätta på sanktionerna utan att Kuba har gjort tillräckliga förbättringar i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska reformer

28 november Började amerikanska flygbolag flyga direkt från USA till Havanna

December

12 december Skrev Kuba ett avtal med Google som skulle ge kubanska internetanvändare bättre uppkoppling till internet

2017 

Januari

13 januari Upphävde USA:s president Obama de regler som gett kubanska flyktingar automatisk rätt att stanna i USA. Obama menade att det nu bör råda samma lagar för kubaner som för andra flyktingar/immigranter. De amerikanska reglerna hade lockat miljoner kubaner att genom åren fly till USA. Kubas regering välkomnade Obamas beslut

Juni

17 juni Presenterade presidenten Donald Trump sin Kubapolitik i Miami i Florida där många exilkubaner bor. President Trump hade kritiserat de öppnare relationerna mellan USA och Kuba och de lättnader i de amerikanska sanktionerna som hans företrädare Barack Obama genomförde, men gjorde inte så stora avsteg från Obamas politik som väntat

Juli

5 juli Godkände EU-parlamentet, med stor majoritet, det avtal om politisk dialog och samarbete med Kuba som undertecknades i december 2016. Avtalet betraktades som ett svar på USA:s nya hårda attityd till Kuba sedan Donald Trump blev president

Augusti

1 augusti Stoppade regeringen utdelningen av nya licenser för egenföretagare i närmare 30 branscher. Senare utökas stoppet till att omfatta totalt 75 näringar. Bakom beslutet ligger dels problem med att driva in skatter från egenföretagare, dels en oro för att enskilda egenföretagare tjänar för mycket pengar och därmed spär på de växande klyftorna i samhället

Oktober

3 oktober Utvisade USA 15 kubanska diplomater sedan ett 20-tal anställda vid den amerikanska ambassaden i Havanna drabbats av hälsoproblem och kallats hem från Kuba. Vad som orsakade hälsoproblemen var det ingen som kunde förklara. Bland spekulationerna förekom tanken att kubanerna skulle ha genererat ljudvågor som påverkat ambassadpersonalen. När diplomaterna undersöktes efter hemkomsten till USA tror läkarna att de snarare hade drabbats av en ny form av hjärnsjukdom

6 oktober Informerade Kubas post att den direkta postgången mellan USA och Kuba som upprättades i mars 2016 är avbruten sedan ett halvår. Avtalet med det charterbolag som flugit posten gick ut i mars, och Kubas förfrågningar om att skicka posten med reguljärflyg besvarades inte av USA. Sedan i mars skickades åter post till Kuba via tredje land

November

1 november Röstade USA åter nej i FN:s generalförsamling till att häva det amerikanska handelsembargot mot Kuba. År 2016 lade USA för första gången ned sin röst vid omröstningen

9 november Trädde de restriktioner i utbytet med Kuba som president Trump presenterade i juni i kraft, som att göra affärer med en rad företag inom turistsektorn som ägs av staten eller militären och att amerikaner inte längre besöka Kuba på egen hand utan måste resa med en grupp och ha ett speciellt syfte med besöket som inte är turism

December

8 december Fick kubanerna för första gången möjlighet att skicka sms till amerikanska mobiler

2018 

April

16 april Fick familjerna till Kanadas diplomater på Kuba order om att resa hem då de uppvisade liknande hälsoproblem som anställda vi den amerikanska ambassaden i Havanna rapporterat i oktober 2017

19 april Utsåg nationalförsamlingen vicepresident Miguel Díaz-Canel att efterträda Raúl Castro som president. I och med skiftet på presidentposten var bröderna Castros nästan 60 år långa styre formellt slut. Raúl Castro fortsatte dock att vara kvar som ledare för kommunistpartiet

Maj

15 maj Undertecknade EU och Kuba ett avtal som ger Kuba 18 miljoner euro i stöd för att öka sin användning av förnyelsebar energi

31 maj Första utlandsresan för president Miguel Díaz-Canels gick till Venezuela där han togs emot av president Nicolás Maduro. Díaz-Canel försäkrade Maduro att Venezuela alltid och ovillkorligen kommer att åtnjuta stöd från Kuba

Juni

1 juni Nu kunde åter post skickas direkt med flyg mellan Kuba och USA och behövde inte ta omvägen över tredje land som tidigare. Direkt postgång mellan länderna inrättades på försök år 2016. Nu blev den permanentad

2019 

Februari

25 februari

Godkändes den nya författningen av en folkomröstning. Den nya författningen fastställde, bland annat att det socialistiska systemet är ”oåterkalleligt” och att Kommunistpartiet även i framtiden är det enda tillåtna partiet. Flera förändringar som var positiva steg för demokrati fanns även med. Den nya grundlagen skulle gälla från den 10:e april

Mars

16 mars

Skärpte USA sina visumregler mot Kuba, bland annat skulle endast tremånaders-visum gällande ett besök i USA gälla mot tidigare möjligheten att få femåriga visum som omfattat flera besök. Enligt USA var åtgärden motiverad av att samma regler skulle gälla för båda nationerna. Amerikaner som sökte visum till Kuba kunde endast få tremånaders-visum för ett besök på Kuba

April 

17 april

Införde USA nya restriktioner mot Kuba, bland annat skärptes resereglerna, amerikaner fick nu bara besöka Kuba för att hälsa på släktingar. Möjligheten att göra gruppresor i utbildningssyfte samt kryssningar reducerades. Skärpning infördes även för penningtransaktioner från USA, ett tak på 1 000 dollar per kvartal för privata överföringar till Kuba infördes

Juni

4 juni

Förbjöd USA utbildningsresor och kryssningar till Kuba. Inte heller privata båtar fick anlöpa kubanska hamnar. Syftet var att strypa Kubas tillgång till amerikanska dollar och enligt amerikanska UD var åtgärderna ett straff för regimens represalier mot det kubanska folket, och Kubas inblandning i krisen i Venezuela där Kuba stödde president Nicolas Maduro

Juli

14 juli

Antog parlamentet de lagar som krävdes för val av president och premiärminister, två poster som inrättats formellt genom vårens grundlagsändring den 10 april. Presidenten som utses av nationalförsamlingen väljer i sin tur premiärminister. Genom lagändringarna bantas också antalet ledamöter i parlamentet från 605 till 474

Oktober

10 oktober

Utsåg parlamentet Miguel Díaz-Canel till president. Därmed fick Kuba formellt sin första president sedan 1976 då posten avskaffades och ordföranden i det styrande statsrådet blev både statschef och regeringschef

24 oktober

Beslutade det amerikanska transportdepartementet att stoppa reguljärflyg till alla kubanska städer utom Havanna. Flygstoppet skulle gälla från den 10 december. Charterflyg tilläts dock även i fortsättningen

December

21 december

Utsåg president Miguel Díaz-Canel, enligt den nya författningen, Manuel Marrero till premiärminister och därmed regeringschef. Utnämningen bekräftades av parlamentet samma dag

2020

Mars

18 mars

Den förste som avled i covid-19 på Kuba var en 61-årig italiensk turist. Hittills hade 10 fall av covidsmittade registrerats i landet. Till skillnad från många andra länder på västra halvklotet hade Kuba förblivit öppet mot omvärlden och tagit emot turister, men sex dagar senare stängdes gränserna och alla turister sattes i karantän i väntan på transport till sina hemländer

April

11 april

I ett försök att stoppa coronapandemin stoppade regeringen kommunala transporter och stängde köpcentrum. Bara varutransporter och transporter av personer i samhällsbärande yrken, som läkare, tilläts. Barer och restauranger måste stänga kl 20. Tillgången på mat som redan tidigare var begränsad blev ännu sämre under pandemin

Maj

13 maj

Satte USA upp Kuba på sin svarta lista över länder som inte samarbetar för att motverka terrorism. Därmed hamnade landet i samma sällskap som Syrien, Iran, Nordkorea och Venezuela. Åtgärden var en del av president Trumps Kubapolitik som gick ut på att genom sanktioner försöka pressa den kubanska regimen att bättra sig när det gäller mänskliga rättigheter

Juni

4 juni

Utvidgade USA sina sanktioner mot Kuba till att omfatta ytterligare sju verksamheter som kontrollerades av Kubas militär däribland några hotell, ett par dykcenter samt företaget Fincimex som exilkubaner använde för att föra över pengar till släktingar på Kuba

Augusti

13 augusti

Stoppade USA den sista flygförbindelsen mellan länderna då privata charterbolag hindrades från att flyga till Havanna. I januari införde departementet förbud för chartertrafik till alla kubanska flygplatser utom Havanna, nu stoppades även denna möjlighet

September

23 september

Införde president Trump än en gång nya restriktioner för resenärer till Kuba. Amerikaner som besökte Kuba fick inte bo på regeringsägda hotell och fick inte heller ta med sig kubanska varor som rom och cigarrer hem

November

20 november

Öppnade åter Kuba landet för turister efter en åtta månader lång nedstängning av turistsektorn på grund av coronapandemin. De turister som besökte Kuba testades vid ankomsten och fick sitta i karantän i väntan på svar

27 november

Demonstrerade mer än 300 kubanska kulturarbetare utanför kulturdepartementet med krav på en dialog med myndigheterna med anledning av att konstnärskollektivet San Isidro-rörelsen vräktes från sin lokal i gamla Havanna. Myndigheterna hänvisade till att en medlem i kollektivet som varit utomlands inte följt karantänsreglerna

2021

Januari

1 januari

Avskaffades systemet med dubbla valutor. Den konvertibla peson som varit knuten till dollarn skall fasa ut under en sexmånaders period

11 januari

Satte den amerikanska administrationen upp Kuba på USA:s svarta lista över stater som anses stödja terrorism, vilket gjordes bland annat med hänvisning till att Kubas stödjer Venezuela

15 januari

Belade USA Kubas inrikesminister Lazaro Alberto Alvarez Casas med sanktioner för, vad de ansåg vara, brott mot mänskliga rättigheter

13 januari

Stängdes åter skolorna i huvudstaden Havanna i ett försök att bromsa smittspridningen av covid-19. Till dags dato hade över 16 000 personer smittats av covid-19 men endast 158 hade avlidit i sjukdomen

Februari

12 februari

Beslutade regeringen att öppna fler ekonomiska sektorer för privat företagsamhet. Tidigare hade egenföretagare tillåtits verka inom 127 näringar. Nu släpptes alla de drygt 2 000 registrerade ekonomiska verksamheterna fria, med undantag för 124 sektorer som fortsatt ska skötas i statlig regi, som hälsovård, utbildning och medier men också vissa ekonomiska verksamheter

April

19 april

Utsåg partikongressen Miguel Díaz-Canel till kommunistpartiets ledare, landets viktigaste position. Därmed avslutades rean Castro

Maj

13 maj

Började Kuba vaccinera hälsoarbetare och riskgrupper med två inhemskt utvecklade vacciner, Abdala och Soberana 2, mot covid-19 trots att de inte hade genomgått alla testfaser

Juni

2 juni

Meddelade regeringen att små och medelstora företag kommer att tillåtas verka inom både den statliga och den privata sektorn

Juli

I början av månaden rapporterades att fler än 224 000 kubaner hade smittats av covid-19 och omkring 1 450 personer hade avlidit av sjukdomen

12 juli

Protesterade tusentals kubaner mot den nöd som uppstått i landet under pandemin. Protester ägde rum i omkring 40-talet städer och var de mest omfattande på närmare trettio år. Presidenten svarade med att stänga ned mobilnätet och uppmana regeringens anhängare att gå till motangrepp. Flera hundra demonstranter greps och en person dödades i sammandrabbningar mellan demonstranter och regeringsanhängare

15 juli

Som en eftergift till demonstranterna som protesterade den 12 juli ändrade regeringen reglerna att låta resenärer som kom till Kuba att ta med sig obegränsat med mat, mediciner och andra nödvändiga varor utan att behöva betala tull

22 juli

Beslutade USA om sanktioner mot Kubas försvarsminister Álvaro López Miera och de specialstyrkor som sorterade under inrikesdepartementet med hänvisning till att de begått människorättsbrott när de kväste de omfattande protester som ägde rum den 12 juli. Senare i månaden utökade USA sanktionerna till att även omfatta två höga polischefer

Augusti

7 augusti

Legaliserade regeringen små och medelstora privata företag. Beslutet sågs som en vändpunkt inom kubansk ekonomi, skrev nyhetsbyrån AFP

Kuba geografi

Republiken Kuba består av cirka 1 600 öar och ligger i den Västindiska ögruppen Stora Antillerna. Landet består av huvudön Kuba, den mindre ön Isla de la Juventud (Ungdomsön) och 1 600 småöar. Sammanlagt motsvarar öarnas yta, 110 860 km2, vilket motsvarar knappt en fjärdedel av Sveriges. Huvudön Kuba är den största i Västindien och har gett landet dess namn

Huvudöns kust består av sandstränder, klippor och korallrev. Två tredjedelar av öns yta består av slättland med låga kullar, en fjärdedel utgörs av berg. Längst i väster ligger karstbergen Guniguanico, mitt på ön ligger bergsmassivet Sierra de Trinidad och i sydöst finns bergskedjan Sierra Maestra, med landets högsta topp Pico Turquino, 2 005 m ö h

Jorden på Kuba är bördig och omkring en fjärdedel av ytan används till åkermark. Knappt en femtedel är täckt av tallskog, olika mahognyarter och palmer

Kuba huvudstad: Havanna, 2 163 000 invånare

Andra större städer på Kuba:
Santiago de Cuba 556 000 invånare, Camagüey 348 000 invånare, Holguin 319 000

För mer information     kuba-fakta

Kuba klimat 

Klimatet på Kuba är tropiskt med varma, fuktiga somrar och milda, torra vintrar

Årsnederbörden uppgår till i medeltal 1 400 mm och faller huvudsakligen under regnperioden, som varar mellan maj och oktober. Mellan juli och oktober drabbas Kuba ofta av tropiska orkaner

Medeltemperatur (Celsius) 

Havanna            Januari / Juli    +21 / + 27

Genomsnittlig nederbörd (mm) 

Havanna          Januari / Juli    20 / 50

Kuba befolkning 

Arawakerna, Kubas ursprungsbefolkning, utrotades i princip under kolonialtiden då Spanien erövrade Kuba. Landets befolkning är en blandning av ättlingar till alla dem som kommit till ön de senaste femhundra åren, däribland slavar från Afrika och arbetare från Asien. Majoriteten är dock av spansk härkomst

I början av 1500-talet, när spanjorerna kom till Kuba, fanns det mellan 80 000 och 100 000 arawaker på ön. Redan efter några decennier hade antalet minskat till ett par tusen på grund av förföljelser, slavarbete och sjukdomar kolonisatörerna förde med sig

Från 1500-talet och framåt förde spanjorerna närmare en miljon afrikanska slavar till Kuba som tvingades arbeta på öns socker- och tobaksplantager. När slaveriet avskaffades på 1800-talet rekryterades över 120 000 kontraktsanställda kineser till Kuba. I början av 1900-talet kom många spanjorer till Kuba, men även från Haiti, Jamaica, Sydamerika och USA

Vid det kommunistiska maktövertagandet 1959 lämnade hundratusentals kubaner landet. Närmare en miljon människor emigrerade eller flydde mellan 1959 och 1980. De flesta av dessa sökte sig till USA. Majoriteten av dem bor idag i Florida. Av dem som utvandrat till Europa lever de flesta i Spanien

Officiellt förekommer ingen rasdiskriminering, men den styrande klassen består huvudsakligen av vita

Kuba språk 

Spanska är landets officiella språk, som delvis påverkats av afrikanska språk. Vissa ord har sitt ursprung i urbefolkningen arawakernas språk

För mer information     kuba-fakta 

Kuba socialt 

Efter den kubanska revolutionen satsade regeringen på social trygghet åt alla. Jämlikhet och rätt till utbildning, jobb och sjukvård var vägledande principer för kommunistpartiets politik. Klyftorna i samhället ökar dock då systemet börjat luckras upp

Alla kubaner har rätt till fri skolgång, fri sjukvård och fri tillgång till sportanläggningar. El och vatten är gratis och hyrorna är mycket låga

Det statliga socialförsäkringssystemet är heltäckande och omfattar alltifrån sjuk- och olycksfallsförsäkring till mödravårdsersättning och pensioner. Ersättningarna är dock låga och räcker inte långt. De senaste årens pressade statsekonomi har också lett till nedskärningar av vissa bidrag. Pensionsåldern har höjts till 65 år för män och 60 år för kvinnor

Den kubanska hälso- och sjukvården är väl utbyggd och sjukvården håller hög klass. Sjukdomar som malaria och tyfus har utrotats genom förbättrad hygien och vaccinationsprogram
Tillgången på läkare är god. Det finns nästan dubbel så många läkare per invånare på Kuba som i Sverige. Dock råder det en viss brist på läkemedel och medicinsk utrustning, och även andra delar av sjukvården har drabbats av nedskärningar

Den välfärd kubaner haft sedan revolutionen är dock i gungning då regeringen håller på att förändra gällande system. Reformerna har skapat en klyfta mellan dem som har tillgång till dollar från släktingar utomlands vilket underlättar bostadsköp och företagande och dem som inte har det. Klyftan ökar också mellan anställda inom den statliga sektorn, där lönerna är låga, och privatanställda som har större möjligheter att tjäna mer

Brottsligheten, särskilt våldsbrott, ligger på en låg nivå även om antalet brott har ökat det senaste decenniet. När det gäller kampen mot droghandel samarbetar Kuba med USA

Kuba utbildning 

Ända sedan Fidel Castro kom till makten år 1959 har utbildningen haft högsta prioritet då analfabetismen var utbredd vid kommunisternas maktövertagande och redan år 1964 förklarades den vara utrotad

Nästan alla kubanska barn börjar numera den obligatoriska sex år långa grundskolan. Omkring 85 % av eleverna fortsätter till högstadiet och en lika stor andel går i gymnasiet, båda omfattar en tre år lång utbildning. Gymnasiestudierna kan antingen vara yrkesförberedande eller ge behörighet för studier på universitet

Alla skolor på Kuba drivs i statlig regi, men privata utbildare får numera arrangera kvälls- eller helgkurser i ämnen som inte står på schemat i de statliga skolorna, till exempel i engelska

På senare år har landets ekonomiska svårigheter tvingat fram nedskärningar inom utbildningsväsendet vilket, i första hand, drabbat administrativ personal men inte lärarkåren

Det finns tolv universitet och sju institut för högre studier på Kuba. Äldst är universitetet i Havanna som grundades redan år 1727. I förhållande till andra u-länder har Kuba en hög andel utbildade läkare, naturvetare och tekniker

Kuba religion 

Majoriteten av kubaner är kristna och de flesta av dessa bekänner sig till den romersk katolska religionen. Många kubaner utövar samtidigt santería, en blandreligion med rötter i Afrika. Enligt författningen råder religionsfrihet i landet, men staten har stark kontroll över de olika samfunden. En stor del av befolkningen är ateister

Vid sidan av kristendomen har afrokubanska religioner varit djupt förankrade på Kuba sedan 1700-talet då afrikanska slavar öppet utövade dem på sockerplantagerna. Särskilt framträdande är santería (Regla de Ocha), palo monte (Regla de Conga) och abakuá

Santería har sitt ursprung i det västafrikanska yorubafolkets religion som blandades med katolicismen när yorubas kom till Kuba som slavar. De fortsatte att dyrka sina gudar, orichas, med de katolska helgonen som ”täckmantel”, det vill säga gudarna fick dubbla identiteter

Palo monte kom till Kuba med de slavar som hämtades från Kongobäckenet i centrala Afrika. Andar och kontakt med döda anhöriga är centrala inslag i denna kult

Abakuá är en sekt för män. Medlemmarna vårdar manliga värderingar och förväntas hjälpa varandra på olika sätt

Kuba turism 

Kuba kan erbjuda sina besökare ett behagligt klimat och fina stränder, kulturhistoriskt intressanta platser med kolonial arkitektur, ett spännande folkliv och ett intressant kulturliv. De fina gamla amerikanska bilarna från 1950-talet inte att förglömma! På Kuba finns även vacker natur att njuta av och flera av UNESCO utsedda världsarv

För mer information     kuba-fakta

Kuba är en juvel, bitvis en mycket sliten sådan. Skönheten lyser dock igenom i form av, bland annat, den koloniala arkitekturen i städerna, den vänliga och glada befolkningen, den vackra och rytmiska kubanska musiken, natursköna platser och underbara stränder. Men här finns även en brutal verklighet i form av armod, ett politiskt oacceptabelt system med angiveri och korruption, en dåligt fungerande ekonomi som skapar problem för landets befolkning och inte minst brist på yttrandefrihet. Trots Kubas negativa sidor är landet väl värt att besöka. Jag upplevde mycket fint på Kuba som kommer att finnas inom mig under hela livet

Min gamla hemsida       www.stalvik.com

Sidan uppdaterad: 240122

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik