Kuba

havanna, baracoa, camaguey, cienfuego, el cobre, santa clara, santiago, trinidad och vinales var några platser jag besökte på kuba, rainer stalvik

Fler bilder från Kuba finns på www.stalvik.com

Kuba – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Kuba, Nordamerika, är trots sitt oacceptabla politiska system, sin stora fattigdom och slitna miljö, och på flera håll vacker natur,  ett land väl värt att besöka.

Många kubaner lever under mycket knappa förhållanden och kämpar hårt för sin dagliga tillvaro. De knappa ekonomiska resurserna tvingar många kvinnor att prostituera sig trots att prostitution är officiellt förbjuden. Tiggeri förekommer överallt. Tekniskt sett är landet, i synnerhet på landsbygden, i många fall lågt utvecklat och man ser ofta ekipage dragna av stora oxar eller bönder som plöjer med hjälp av oxar.

Trots sin svåra situation orkar kubanerna vara glada och vänliga. I deras leende ansikten ser man dock ofta sorgsna och uppgivna ögon. Flera kubaner jag mötte sade: “Ni ser våra leende ansikten, men inte vårt sorgsna inre”. Jag önskar dessa vänliga människor ett betydligt bättre liv än det de för närvarande har.

Långt innan jag besökte Kuba undrade jag hur svenskar kan försvara den politik som förts av Fidel Castro och andra ledande kubanska politiker. Än mindre förstår jag detta efter mitt besök. De som i Sverige påstår att det råder demokrati och att kubanerna har det bra, undrar jag vilket Kuba de mött?

Mitt nästan fyra veckor långa besök på Kuba, långt bortom charterturismens skyddade hotellområden, blev en händelserik och upplevelsefylld resa. Jag mötte många vanliga kubaner i städer och på landsbygden, vandrade, cyklade och njöt av den rytmiska och vackra kubanska musiken i heta tropiska nätter, och naturligtvis av alla de vackra gamla bilarna som rullade över hela Kuba.

Under min rundresa besökte jag, bland annat, Havanna, Baracoa, Santiago de Cuba, Trinidad, Camaguey, Cienfuegos, Santa Clara, Vinales och Pinar del Rio.

Läs om min resa och se fler bilder kuba-resa

Kubas historia i korthet

efter Kristus

före år 1492 bebos Kuba av indianfolken Siboney, Arawak och Taino.

Siboney och Arawak var nomadfolk, jägare och samlare, medan Taino även ägnade sig åt åkerbruk och odlade, bland annat, majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak. Forskare tror att dessa indianstammar ursprungligen kom från Centralamerika

 1492

Den 29 oktober landsteg Christofer Columbus på Kuba, man tror att det var utanför dagens stad Baracoa. Han rapporterade att indianerna var fredliga och vänliga

1510

Spanjoren Diego Velásquez inleder erövringen av Kuba. Nu visar det sig att de kubanska indianerna är allt annat än fredliga

1511

Kubas indianer gör motstånd mot den spanska koloniseringen varvid en av deras främsta hövdingar, Hatuey, dödas

1512 Grundas Kubas första stad, Baracoa

1514 Grundas städerna Havanna, Trinidad och Sancti Spiritus

1555 Havanna plundras och bränns av franska buckanjärer

1607 Havanna blir landets huvudstad

1762 Britterna attackerar och ockuperar Havanna

1830 Kuba passerar Haiti som världens största sockerproducent

1837 Invigs den första järnvägslinjen, med start i Havanna

1868 En revolt inleds i oktober under ledning av Céspedes

1886 Slaveriet avskaffas formellt

1895 – 98

José Marti leder upproret mot spanjorerna. Han stupar dock i sitt första slag mot spanjorerna den 19 maj och blir en nationalhjälte

1899 Inledes den amerikanska ockupationen

1902 Kuba blir formellt självständigt. Landets första president blir Tomás Estrada Palma

1902 – 1906

Var Tomás Estrada Palma Kubas president

1933

En sammanslutning av studenter och militärer störtade diktatorn Gerardo Machado.

1934

I januari tog armésergeanten Fulgencio Batista makten med amerikanskt stöd. Till att börja med stödde många ur medelklassen honom, men även Batistas styre kännetecknades av terror och korruption

1940 – 44 Fulgencio Batista var president

1952 Batista återtog makten genom en militärkupp

1953

Den 26 juli attackeras Moncada-kasernen i Santiago av en grupp upprorsmän under ledning av Fidel Castro. Anfallet misslyckas och Castro döms till 15 års fängelse

1955

Castro friges den 15 maj och går i exil till Mexico. Där byggde han upp 26 juli-rörelsen, som fick sitt namn efter det misslyckade anfallet mot Moncada

1956 – 58

I december återvände Castro till Kuba tillsammans med ett åttiotal rebeller, som fått militär utbildning i Mexiko, i motorbåten Granma, som därmed blev legendarisk. Batista var beredd på Castros ankomst och större delen av styrkan dödades eller tillfångatogs. Bröderna Fidel och Raúl Castro, Che Guevara och en liten grupp rebeller lyckades fly upp i Sierra Maestra-bergen varifrån de inleder ett gerillakrig mot regimen

1958 Santa Clara faller den 31 december och Batista flyr.

1959

Fidel Castro går in i Santiago den 1 januari och därefter i Cienfuegos
Fidel Castro går in i Havanna som segrare den 8 januari

1960

Förstatligandet av många utlandsägda industrier gjorde att regimen kom i konflikt med mäktiga amerikanska intressen och därför införde USA importstopp för kubanskt socker samt förbjöd all handel med Kuba med undantag för livsmedel och mediciner

1961

I december ställde sig Castro öppet bakom marxism-leninismen. Då var de fria val han hade utlovat vid sitt makttillträde sedan länge inställda, brännmärkta som ”kontrarevolutionära”. Castro attraherades av den sovjetiska varianten av socialism
Utrikespolitiskt fungerade Sovjetunionen som en motvikt till USA. Den amerikanska regeringen stödde i sin tur exilkubaner som angrep regimen på Kuba. Denna politik kulminerade i en misslyckad invasion av exilkubaner i Grisbukten på södra Kuba i april

1962

I februari införde USA en fullständig handelsblockad mot landet
Kuba uteslöts ur De amerikanska staternas samarbetsorganisation (OAS)
I oktober utlöstes den så kallade Kubakrisen när USA upptäckte att Kuba höll på att bygga avskjutningsramper för sovjetiska kärnvapen. USA svarade med en sjöblockad av Kuba. Efter 13 dagars nervkrig gick Moskva med på att montera ned ramperna. Detta var en av de allvarligaste internationella kriserna efter andra världskriget

1966 – 1970

Infördes vissa element från maoismen i den kubanska politiken och landsbygden favoriserades på bekostnad av städerna. Dessutom gjordes framsteg på det sociala området med förbättringar inom utbildning och sjukvård

1967 Che Guevara skjuts ihjäl i Bolivia. Kroppen tas till Kuba

1975 Det kubanska kommunistpartiets första kongress

1980 Emigrerar 125 000 kubaner

1989-1992

Kommunismens fall i Östeuropa påverkade inte Kubas utveckling. Castro kallade den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs reformpolitik för ”kontrarevolutionär” och sade att inget skulle få Kuba att avvika från den socialistiska vägen, vilket drabbade kubanerna hårt. Under åren 1989 till 1992 mer än halverades livsmedelsimporten och levnadsstandarden sjönk. Många kubaner tvingades leva på gränsen till svält
Politiska utrensningar genomförs. En grupp officerare anklagas för knarksmuggling via Kuba till USA. Generalen Arnaldo Ochoa och tre andra officerare avrättas. Genom avrättningen av Arnaldo Ochoa gjorde sig Castro av med en populär revolutionshjälte som kunde hota hans ställning

1990

Fem oliktänkande ur Föreningen för de fria konsterna tog sig in på tjeckoslovakiska ambassaden i Havanna och begärde asyl vilket resulterade i en våg av intrång på olika utländska ambassader och diplomatiska kriser uppstod mellan länderna. Spanien kallade hem sin ambassadör och drog in allt bistånd till Kuba. Krisen avblåstes då alla asylsökande gav upp

1991

Sovjetunionen drar tillbaka trupper och tekniker

1992

Förbjöds alla fartyg som handlade med Kuba att gå in i amerikanska hamnar. Den amerikanska politiken kritiserades skarpt av såväl EU som FNs generalförsamling
I december hölls lokala val. Inofficiella rapporter pekade på att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla avlämnade röster var blanka eller ogiltiga, ett tecken på att missnöjet bland kubaner var utbrett

1993

I februari hölls de första direktvalen till nationalförsamlingen och till landets 14 provinsförsamlingar. Det officiella valdeltagandet var 98,8 procent och 87,3 procent röstade för samtliga 589 kandidater på listan till nationalförsamlingen. Drygt 500 000 väljare visade sitt missnöje genom att rösta blankt

1994

De ytterligare försämrade ekonomiska villkoren ledde i augusti till upplopp på Havannas gator. Sammandrabbningar ägde rum mellan polis och demonstranter som försökte tvinga en färja att styra mot USA. Händelsen blev startskottet för en flyktingvåg till USA, då närmare 30 000 kubaner lämnade landet på rangliga flottar och båtar

1996

Fidel Castro besöker påven Johannes Paulus III i Vatikanen
Den amerikanska blockaden mot Kuba skärptes sedan två amerikanska civilflygplan skjutits ned av kubanskt stridsflyg och fyra besättningsmän omkommit. Syftet med överflygningen var att sprida flygblad med Castro-fientlig propaganda

1998

Påven Johannes Paulus III besöker Kuba

2001

När orkanen Michelle ödelade stora delar av skörden på Kuba exporterade USA livsmedel till landet för första gången sedan 1962

2002

Anordnade den kubanske oppositionsmannen Oswaldo Paya en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning om politiska reformer, det så kallade Varela-projektet

2003

Lät Castro fängsla 75 oliktänkande som dömdes till långa fängelsestraff. Flera av dem hade varit aktiva i Valera-projektet
Tre kubaner avrättades som hade kapat en passagerarfärja under ett flyktförsök. Massgripandena och avrättningarna väckte stark kritik i omvärlden, bland annat från EU

2005

I slutet av året inledde Castro en antikorruptionskampanj

2006

Som ett resultat av antikorruptionskampanjen dömdes en högt uppsatt person inom kommunistpartiet till tolv års fängelse för korruption och ett antal statsanställda avskedades och uteslöts ur partiet
Strax före sin 80-årsdag tvingades Fidel att, som det hette officiellt, tillfälligt överlämna sina maktbefogenheter på grund av akuta tarmproblem till sin några år yngre bror Raúl Castro

2008

Några dagar innan nationalförsamlingen skulle samlas i februari för att utse statschef publicerade tidningen Granma ett brev från Fidel Castro där han meddelade att han inte skulle tacka ja till att fortsätta som stats- och regeringschef varför Nationalförsamlingen valde brodern Raúl Castro till ny stats- och regeringschef

Efter sitt tillträde besatte Raúl Castro så gott som alla de viktigaste posterna i det mäktiga statsrådet av veteraner från revolutionen på 1950-talet och gav också militären ökat inflytande i rådet

Flera reformer genomfördes, bland annat, för att stimulera de privata böndernas produktion. Bönderna fick för första gången också möjlighet att själva välja vad de ska odla samt köpa redskap och annan utrustning i nyöppnade affärer. I gengäld skulle en del av skörden gå tillbaka till staten.

2009

I början av året kom tecken på att principen om lika lön åt alla oavsett arbete höll på att omvärderas. Rätten till fri sjukvård, fri utbildning och billiga bostäder skulle också ses över. I ett tal sade Raúl Castro att de fria förmånerna skulle minskas samtidigt som ett bonussystem skulle införas för duktiga arbetare och den övre gränsen för inkomster skulle tas bort

På hösten meddelade regeringen att den hade planer på att avskaffa ransoneringssystemet som ger kubanerna rätt att köpa en viss mängd basvaror till låga priser. Regeringen skulle också låta stänga lunchmatsalarna på många arbetsplatser och istället ge arbetarna ett lönepåslag

2010

Under våren infördes marknadsekonomiska principer i en liten sektor av landets ekonomi. Anställda på mindre frisör- och skönhetssalonger fick då rätt att sköta sina egna affärer. Istället för att få lön av staten kunde en frisör nu hyra en stol i en salong, själv få betalt av kunderna och betala skatt på sin inkomst

I maj införde regeringen vissa lättnader för de fångar som sitter fängslade på politiska grunder. Sjuka fångar skulle flyttas till sjukhus och en del interner skulle få avtjäna sina straff närmare sina hemorter. Lättnaderna kom till stånd efter ett möte mellan president Raúl Castro och höga kyrkliga företrädare

I juli gjordes ännu en eftergift då regeringen efter ett nytt möte med kyrkan beslutade att frige 52 politiska fångar. Spanien som var med vid mötet lovade att ta emot dem som frigavs. I en första omgång den 13 juli flögs sju fångar till Spanien. Två dagar senare frigavs ytterligare två

I augusti sade Fidel Castro att staten skulle börja ta itu med det stora överskottet på arbetskraft inom den offentliga sektorn där 95 % av alla arbetsföra kubaner har sin anställning. Enligt planerna skulle en halv miljon jobb försvinna

Under sommaren började politiska fångar friges, totalt skulle 52 fängslade släppas. I slutet av året hade totalt 40 frigivits

2011

I februari och mars släpptes de sista politiska fångarna utan krav på att de skulle lämna landet

I juli kom tidigare politiska fångar och andra kubanska dissidenter med ett förslag på hur övergång till demokrati skulle kunna gå till i Kuba. Över 40 personer hade undertecknat dokumentet, som fått namnet Folkets väg. Där krävdes en bred nationell dialog som leder till fria val och en ny konstitution

I början av augusti talade Fidel Castro inför parlamentet med Raúl Castro vid sin sida. Det var första gången som bröderna uppträdde offentligt tillsammans sedan Fidel Castro lämnade över makten 2006. Talet varade bara i tio minuter och handlade enbart om utrikespolitik. Fidel Castro kommenterade inte några av de förändringar som ägt rum under broderns styre

I november utlyste Raúl Castro en partikongress för att diskutera landets ekonomiska problem. Kongressen inleddes den 18 november och var den första på fjorton år. Under denna togs viktiga reformbeslut. Efter det att Raul Castro i sitt tal efterlyst en föryngring på alla politiska nivåer beslutade kongressen att införa en tidsgräns för politiska ämbeten på två mandatperioder. Det innebär att Raúl Castro måste avgå senast 2018. Trots talet om föryngring valde ledamöterna att utse Raúl Castro, 79, till ny partiordförande efter Fidel som avgick vid kongressen

När den nya fastighetslagen antogs i november beskrevs händelsen av politiska bedömare i väst som det dittills största steget på väg mot marknadsekonomi. För första gången på över femtio år fick kubanerna nu rätt att köpa och sälja sina bostäder, och kunde därmed, teoretiskt, själva välja var de skulle bo och när de skulle flytta. Lagen begränsade ägandet till en permanentbostad och ett sommarhus per person

I december genomfördes en bankreform som gjorde det möjligt för kubanerna att öppna bankkonton och ta banklån

2012

I mars meddelade människorättsorganisationen Amnesty International att förföljelsen av oliktänkande trappats upp. Mellan januari och september 2011 registrerade Amnesty 2 784 brott mot de mänskliga rättigheterna från statsmaktens sida, vilket var 710 fler incidenter än under hela 2010

I juli omkommer en av landets ledande förkämpar för demokrati, Oswaldo Paya, i en bilolycka. I samband med begravningen av Paya greps ett antal dissidenter. De flesta släpptes efter ett antal timmar i polisens förvar

I augusti dömdes tolv personer till mellan fyra och tolv års fängelser för korruption i samband med utbyggnaden av ett smältverk för nickel och kobolt. Tre av de åtalade var före detta ministrar. Raúl Castro har utsett kampen mot korruption till en av de viktigaste politiska frågorna

I oktober meddelade regeringen att kravet på utresetillstånd ska hävas i januari 2013. Därefter behöver den som vill resa bara ha ett giltigt pass och ett visum från det land dit resan går. Några restriktioner kommer dock att kvarstå för vissa yrkesgrupper som anses särskilt viktiga för samhället, t ex läkare, och regeringen har med hänvisning till allmännyttan möjlighet att vägra att utfärda pass

2013

Den oberoende Kubanska människorättskommissionen sade i början av året att antalet  gripanden av politiska skäl ökade dramatiskt under det gångna året. Enligt kommissionen greps 6 602 regimmotståndare under 2012, mot 4 123 under 2011 och 2074 under 2010

I början av februari hölls allmänna val till de drygt 600 platserna i parlamentet. Valet uppmärksammades inte i någon större omfattning i omvärlden eftersom alla kandidater i vanlig ordning hade utsetts av kommunistpartiet. När parlamentet i slutet av månaden omvalde Raúl Castro som president för en ny femårsperiod meddelade han att han avgår 2018 när mandatet löper ut

I juli tvingades fem personer lämna Kommunistpartiets centralkommitté, bland dem parlamentets förre talman, tillika tidigare utrikesministern Ricardo Alarcón som suttit i centralkommittén sedan 1992

Kubas geografi och Kubas klimat

Republiken Kuba består av cirka 1 600 öar i den Västindiska ögruppen Stora Antillerna. Huvudön Kuba är den största i Västindien och har gett landet dess namn.

Landets yta uppgår till 110 860 kvadratkilometer, vilket motsvarar knappt en fjärdedel av Sveriges yta.

Huvudöns kust består av sandstränder, klippor och korallrev. Två tredjedelar av öns yta består av slättland med låga kullar, en fjärdedel utgörs av berg. Längst i väster ligger kartbergen Guniguanico, mitt på ön ligger bergsmassivet Sierra de Trinidad och i sydväst finns bergskedjan Sierra Maestra, med landets högsta topp Turqino ( 2 005 m ö h).

Jorden på Kuba är bördig och omkring en fjärdedel av ytan används till åkermark. Knappt en femtedel är täckt av tallskog, olika mahognyarter och palmer.

Kubas huvudstad heter Havanna och har cirka 2 200 000 invånare. Andra större städer är Santiago de Cuba (440 000 invånare), Camaguey ( 294 000 inv.), Holguin ( 242 000 inv. ) och Guantánamo (208 000 inv.).

Klimatet är tropiskt med varma, fuktiga somrar och milda, torra vintrar.

Årsnederbörden uppgår till i medeltal 1 400 mm och faller huvudsakligen under regnperioden, som varar mellan maj och oktober. Mellan juli och oktober drabbas Kuba ofta av tropiska orkaner.

Kubas befolkning och Språk

När spanjorerna kom till Kuba i början av 1500-talet levde där mellan 80 000 och 100 000 indianer. Redan efter ett par decennier hade dessa minskat till ett par tusen på grund av förföljelse, hårt arbete och europeiska sjukdomar. Idag är så gott som hela den ursprungliga befolkningen utrotad.

Spanjorerna förde in närmare en miljon afrikanska slavar i landet, som tvingades arbeta på socker- och tobaksplantager. Under 1800-talet rekryterades dessutom över 120 000 kontraktsanställda kineser. I början av 1900-talet kom många spanska invånare till Kuba, men även från Haiti, Jamaica, Sydamerika och USA.

Kubas befolkning består idag av en blandning av alla dessa folkgrupper.

En stor utflyttning från Kuba började i samband med Fidel Castros maktövertagande 1959. Närmare en miljon människor lämnade Kuba mellan 1959 och 1980. Majoriteten av dessa utvandrade till USA.

Kuba har en ung befolkning. Ungefär hälften av kubanerna är födda efter revolutionen.

Spanska är landets officiella språk, men såväl intonationen som ordförrådet har påverkats av afrikanska språk. Vissa ord har indianskt ursprung.

För mer information se kuba-fakta

Kuba är en juvel, bitvis en mycket sliten sådan. Skönheten lyser dock igenom i form av, bland annat, den koloniala arkitekturen i städerna, den vänliga och glada befolkningen, den vackra och rytmiska kubanska musiken, natursköna platser och underbara stränder. Men här finns även en brutal verklighet i form av armod, ett politiskt oacceptabelt system med angiveri och korruption, en dåligt fungerande ekonomi som skapar problem för landets befolkning och inte minst brist på yttrandefrihet. Trots Kubas negativa sidor är landet väl värt att besöka. Jag upplevde mycket fint på Kuba som kommer att finnas inom mig under hela livet.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email