På denna sida finns kort information om Syrien flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Syrien

Här kan du läsa om Syrien sociala förhållande, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Syrien flora och fauna

Officiellt lär det finnas varg, hyena, grävling, vildsvin, schakal, hjort, björn och iller i Syrien, men chansen att få se något av dessa djur under en resa i landet är mycket liten.

Antalet registrerade fågelarter är lågt och mängden fåglar är få, mycket beroende på att ökenlandskap dominerar. Det finns några få våtmarker i Syrien som är av stor betydelse för migrerande fåglar. Ornitologiskt bör därför landet vara ganska ointressant.

Även när det gäller floran är Syrien artfattigt mycket beroende på den stora skövling av skogsområdet som fanns utefter kusten. Idag återstår endast cirka3 % av den ursprungliga arealen. I den återstående skogen växer framförallt tall. Artfattigdomen beror även på att landets yta till största delen består av öken, eller ökenliknande områden.

När det gäller naturskydd i form av nationalparker eller naturreservat har Syrien avsatt den minsta ytan av alla länder runt Medelhavet för detta ändamål. Dock har man skyddat det stora våtmarksområdet Sabkhat al-Jabbul, ssom är viktigt för migrerande fåglar. Det ligger nära staden Aleppo

Syrien geografi

Syriens nuvarande gränser är till största delen skapade av de tidigare kolonialmakterna. Landets totala yta uppgår till 185 180 kvadratkilometer, det vill säga något större än Götalands och Svealands sammanlagda ytor.

Längs kusten löper en tre mil bred landremsa vilken i öster avgränsas av Alawitbergen som når över 1 500 meter över havet. Öster om Alawitbergen ligger en bördig dalgång kring floden Orontes (al-Asi). Den avskiljs i sin tur från högplatån längre österut av bergskedjan Jabal al-Zawiyah. Högplatån består till största delen av stäpp och öken men genombryts av en rad låga berg som löper från sydväst mot nordost. Söder om dessa berg, längs gränsen till Jordanien, ligger den syriska öknen, al- Hamad.

Högplatån genomkorsas av floden Eufrat som rinner från Turkiet i norr till Irak i sydöst. Eufrat är med sina bifloder Khabur och Balikh Syriens viktigaste vattenresurs och utnyttjas för konstbevattning.

På 1970-talet avslutades bygget av Eufratdammen, även kallad Tabqa eller Thawra-dammen, vilket gav upphov till en konstgjord sjö, Assadsjön, som är elva kilometer lång och åtta kilometer bred. En bit av floden Tigris i det nordöstra hörnet utgör gräns mot Turkiet.

Längs gränsen mot Libanon löper bergskedjan Antilibanon. I denna ligger landets högsta berg, Jabal al- Shaykh, även kallat Hermon, 2 814 möh. Öster om Antilibanon och söder om Damaskus finns ett delvis svårtillgängligt område med vulkaniska berg, Jabal al Arab, eller Jabal Druze.

Sedan 1967 ockuperar Israel nära 1 300 kvadratkilometer av Golanhöjderna.

Lite drygt 25 % av landytan är åkermark och cirka 2.7 % utgörs av skog.

Syrien huvudstad: Damaskus, 1 569 000 invånare

Andra större städer Syrien:
Aleppo 1 602 000 invånare, Homs 775 000 invånare, Hama 461 000 invånare

Mer information om Syrien      syrien-fakta

Syrien klimat 

Längs Syriens kust är klimatet fuktigt med varma somrar och milda regniga vintrar. Inåt landet blir det allt torrare och varmare. I landets centrala och östra delar är somrarna heta och vintrarna kalla. I sydöst råder ökenklimat.

I Hamad-öknen kan det bli över 40 grader varmt på sommaren och sandstormar är vanliga från februari till maj. I bergen snöar det i regel på vintern och snö är inte heller speciellt ovanligt i Damaskus som ligger 700 meter över havet

Syrien befolkning

Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder.
När kriget bröt ut 2011 hade Syrien drygt 21 miljoner invånare. Sedan dess har mer än 25 % av befolkningen flytt landet. Sommaren 2018 hade FN:s flyktingorgan registrerat över 5,6 miljoner flyktingar i grannländerna, mer än hälften av dessa i Turkiet. Omkring 6,2 miljoner befann sig på flykt inom landet.

Majoriteten av syrierna är araber och de flesta av dem är sunnimuslimer. En viktig minoritet är alawiterna som är araber men tillämpar en egen version av islam. Sedan 1970 styrs Syrien av den alawitiska familjen Assad.

Kurderna utgör den största gruppen av de övriga folkgrupperna. Dessutom finns mindre grupper av armenier, tjerkesser, assyrier och syrianer, turkmener med flera.

I ett historiskt perspektiv har många beduiner, arabiska nomader, levt i Syrien, men antalet har minskat kraftigt. Före kriget utgjorde beduinerna knappast mer än 5 procent av befolkningen.

Folkgrupper: Araber 90.3 %, Kurder Armenier och övriga folkgrupper 9.7 %

Syrien språk 

Arabiska är Syriens officiella språk men flera minoritetsspråk talas också i landet.

Syrierna lär sig den så kallade standardarabiskan, fusha, i skolan som är baserad på Koranens klassiska arabiska och används som skriftspråk, i medierna och i alla formella sammanhang. Däremot inte i vardagen. Den arabiska som talas i hemmet och på gatan påminner starkt om de palestinska och libanesiska dialekterna, dock finns det skillnader inom landet och mellan städer och landsbygd. I östra Syrien liknar dialekten exempelvis den irakiska.

Vid sidan av arabiskan finns minoriteternas språk som kurdiska, turkiska, armeniska, syrianska, med flera.

I tre isolerade byar norr om Damaskus talar ännu några tusen invånare arameiska, det språk som anses ha varit Jesus modersmål och som på den tiden användes i stora delar av Mellersta östern. Mest känd av dessa byar är den kristna klosterbyn Maaloula. Att skriva arameiska behärskas bara av några få.

Syrien sociala förhållande 

I stort sett har samtliga syrier påverkas av kriget i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har även ekonomin fallit samman och många har därför fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller framför allt de cirka 6,6 miljoner som befinner sig på flykt inom landet.

Enligt FN:s beräkningar har över 5,6 miljoner syrier har lämnat landet i slutet av 2018 sedan inbördeskriget startade 2011, som dock enbart omfattar flyktingar registrerade i grannländerna. De flesta befinner sig i Turkiet och Libanon. Särskilt utsatta är statslösa palestinier från Syrien som har diskriminerats eller avvisats av myndigheterna i Jordanien och Libanon.

Redan 2016 räknade FN med att fler än 13 miljoner syrier behövde bistånd för att klara sig.
Inbördeskriget har i stort sett slagit ut sjukvården och därmed lämnat miljoner syrier utan tillgång till adekvat vård. Många sjukhus lider också brist på antibiotika, medel för smärtlindring och förband.

I krigets spår har kriminaliteten ökat. För att klara sin försörjning har somliga som förut bedrev normal affärsverksamhet befattat sig med smuggling och handel på svarta marknaden. Väpnade grupper på både oppositions- och regeringssidan är inblandade i utpressning, rån och plundring för att finansiera sin verksamhet. Vanliga syrier och affärsmän har i sin tur tvingats söka beskydd hos väpnade grupper, och måste ofta betala dem för att trygga sina familjer eller sina företag.

Syrien har ett på papperet relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem som omfattar pensioner, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Systemet finansieras av avgifter som betalas in till staten av både arbetsgivaren och de anställda. Alla anställda inom produktionen ska i princip vara försäkrade, men stora grupper, till exempel lantarbetare, står utanför systemet. För dem som saknar försäkring är en stor familj det bästa skyddsnätet.

Syrien är ett konservativt land med tydliga könsroller. Kvinnor förväntas sköta barnen, familjen och hemmet. Få syriska kvinnor har en egen arbetskarriär. Kvinnor diskrimineras i arvs- och familjerättsliga sammanhang, där staten låter lokala samfund tillämpa religiösa lagar (enligt en sunnimuslimsk tolkning för alla muslimer, men efter kristna traditioner för kristna syrier).

Homo-, bi- och transsexuella personer har låg status i samhället och ”onaturlig sexuell samvaro” kan ge upp till tre års fängelse i regeringskontrollerade områden. Det sker ingen aktiv förföljelse av hbt-personer från regeringens sida, men det förs inte heller någon debatt om deras rätt till frihet från diskriminering. Militanta islamistgrupper har under kriget genomfört offentliga avrättningar av personer som anklagats för homosexualitet.

Syrien religion

Syrien och Libanon de enda arabländer som inte har islam inskrivet som statsreligion i författningen. Statschefen måste dock vara muslim.

Trots att Syrien är starkt dominerat av islam och religiösa frågor har spelat stor roll för landets politik, har staten formellt varit sekulär, icke religiös, ända sedan självständigheten 1941.

Majoriteten av araberna liksom flertalet kurder tillhör islams huvudriktning sunni.

Sunnimuslimska araber är Syriens största etnisk-religiösa grupp. Före kriget utgjorde de ungefär två tredjedelar av befolkningen. Tillsammans motsvarade de arabiska och kurdiska sunnimuslimerna ungefär tre fjärdedelar av landets befolkning. Den styrande minoriteten, alawiterna har en egen tolkning av islam. Alawiterna säger själva att de bekänner sig till shiaislam.

Religionsfriheten respekterades i stort sett före inbördeskriget även om det fanns problem med religiösa motsättningar inom politiken och offentlig diskriminering i vissa sammanhang.

Under åren före inbördeskriget ökade intresset för islam vilket syntes, bland annat, genom att allt fler flickor använde sjal, och att allt fler syrier deltog i fredagsbönen. Regimen såg sunni-islamistiska strömningar som ett hot och moskéerna övervakades av säkerhetstjänsten.

Den konflikt som utbröt 2011 fick snabbt religiösa förtecken, med spänningar särskilt mellan sunnimuslimer och alawiter.

De flesta religiösa minoriteter stödde regeringen medan oppositionen stöddes framförallt av sunnimuslimer. När krisen började utvecklas till en väpnad konflikt under hösten 2011 och våren 2012 vann sunnitiska islamistgrupper i inflytande bland rebellerna, medan sekulära eller religiöst toleranta grupper försvagades. Idag framstår konflikten som ett religiöst inbördeskrig och den religiösa samexistens som rådde före 2011 har rasat samman, även om situationen skiljer sig i olika delar av landet.

Syriens sunnimuslimer har drabbats värst av kriget, särskilt på grund av regeringens bombangrepp och det faktum att det främst är i sunnitiska områden som kriget har utspelat sig.

Det finns även grupper av kristna och andra religioner i Syrien

Syrien utbildning 

Utbildningsväsendet i Syrien har kraftigt påverkats av pågående krig. År 2014 rapporterade FN att nästan 40 procent av Syriens barn inte längre kunde gå i skolan och läget sedan dess har antagligen förbättrats i begränsad omfattning.

I rebellkontrollerade områden har olika oppositionsgrupper och lokala ledare försökt hålla undervisningen vid liv på olika sätt, men ofta hindrats av resursbrist, bombningar eller inbördesstrider, och av dålig och skadad infrastruktur.

I de norra områdena, som kontrolleras av kurder, är ett eget skolsystem under uppbyggnad sedan 2016, med undervisning i kurdiska och andra minoritetsspråk. 2018 uppgavs omkring 210 000 elever gå i dessa skolor. Omkri, g 2 200 av 2 500 skolor bytte läroplan medan de övriga höll fast vid den statliga syriska läroplanen. Med betyg från kurdiska skolor kan studenter söka sig till staden Qamishli, där det finns ett universitet sedan år 2016. I Kobane grundades ett universitet år 2017.

De palestinska flyktingbarnen får undervisning på förskole- och grundskolenivå av FN-organet UNRWA. Många palestinska familjer har dock tvingats på flykt under kriget och skolorna har upplåtits som flyktingförläggningar.

FN och olika biståndsorgan bedriver också skolundervisning för flyktingar i Syriens grannländer.

Syrien hade före kriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten är jämförelsevis hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Inbördeskriget som pågått sedan 2011 har dock raserat delar av skolväsendet. Situationen är värst i de oppositionskontrollerade delarna av Syrien, där skolväsendet ofta slutat fungera och många människor är på flykt.

I de regeringskontrollerade områdena börjar barnen i den sexåriga grundskolan vid sex års ålder. Därefter följer en treårig, obligatorisk mellanskola och en treårig gymnasieskola som båda har teoretiska och praktiska linjer.

I stort sett började alla barn tidigare i grundskolan, men bara omkring två tredjedelar av dem gick vidare till mellanskolan, trots det formellt sett var obligatoriskt. Färre flickor än pojkar gick ut grundskolan. Majoriteten av skolorna i de regeringskontrollerade områden är statliga. Sedan 2001 finns även privata skolor vars verksamhet övervakas av staten, vilket även gäller landets flera hundra koranskolor.

De statliga skolorna är avgiftsfria medan universiteten är avgiftsbelagda.

I Syrien finns ett tiotal statliga universitet eller högskolor och ungefär lika många privata. Sedan 2002 finns också ett ”virtuellt universitet” där studenter kan studera på distans vid universitet i USA. Det finns också tekniska yrkesskolor och jordbruksskolor. Majoriteten av de större universiteten och högskolorna drivs fortfarande av regeringens.

Syrien turism 

Resan till Syrien överträffade mina förväntningar med bred marginal! Jag överraskades av alla de de vänliga och hjälpsamma människor jag dagligen mötte och jag uppskattade att jag fick ströva runt i souqerna utan att försäljaren ville ”dra in” mig i varje butik. Ofta ville de samtala eller bjuda på the istället för att lura på mig någon av deras produkter! Eftersom jag är intresserad av historia var Syrien ett eldorado med sin gamla historia och alla historiska platser att besöka, tyvärr låg de flesta i ruiner.

Besök Syrien. så snart det åter ges tillfälle till det, innan de stora turistmassorna kommit hit och ”förstört” landet. Du kommer absolut inte att ångra dig! 

Mer om information om Syrien: 

Min resa till Syrien

Landsfakta Syrien 

Syrien historia 

Syrien turism     Syrian guides

Sidan uppdaterad: 250206

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik