Bulgarien, historia mm

Bulgarien,
historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

Bulgarien. En sammanfattning av Bulgariens historia, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm. Rainer Stalvik 

Bulgarien historia, geografi, befolkning, språk, religion, socialt mm

På sidan om min resa i Bulgarien finns information om platser jag besökte som sofia, melnik, trigrad, plovdiv, nesebur, sozopol, madara, sveshtari, veliko turnovo, kazanlak, troyan, rila, pirin och perperikon, Rrainer Stalvik 

Bulgarien förknippas nästan alltid med härliga badstränder vid Svarta Havet av semestrande svenskar. Men landet har mycket mer att erbjuda en resenär än detta.

Det land vi idag kallar för Bulgarien har en mycket lång, och ofta dramatisk historia. På 600-talet före Kristus beboddes delar av landet av thraker, ett indoeuropeiskt folk. Sedan intogs det av greker, makedonier, romare och turkar. Det första bulgariska kungariket grundades redan på 680-talet efter Kristus och landet är därmed ett av Europas äldsta. Bulgarien har därför många historiskt intressanta platser och minnesmärken att besöka. Här finns även natursköna platser och ett intressant folkliv, framförallt på landsbygden.

Min resa i Bulgarien började, och slutade, i huvudstaden Sofia.

Under nästan tre veckor besökte jag olika regioner och platser runt om i Bulgarien. Jag hade tillgång till hyrbil i fjorton dagar och körde 2 680 kilometer med denna vilket gav mig tillfälle att besöka platser bortom allfarvägarna; till bergsbyar med flera hundra år gamla trähus där livet verkat stått stilla. Här används fortfarande åsnekärror som transportmedel, i byarna promenerade ofta gässen fridfullt på de kullerstensbelagda bygatorna och från byarna gick fåraherdarna ut med sina hjordar på bete i den tidiga morgontimman. I sydvästra Bulgarien ligger bergsområdena Rila, Pirin och Rhodopi, med goda vandringsmöjligheter. I bergen ligger vackra kloster, flera av dem finns med på UNESCO:s Världskultursarvlista. I städerna trycker det västerländska konsumtionssamhället på allt hårdare, på gott och ont, men än vilar den ”socialistiska filten” tung över landet vilket speglar sig i arkitekturen såväl som i folklivet.

Att köra bil i Bulgarien är en utmaning, ofta med livet som insats, varje gång man sätter sig i bilen!

Bulgarien har mycket intressant att erbjuda en engagerad resenär, mycket mer än enbart badlivet vid Svarta Havet! Tyvärr missar många detta av de nästan 5 miljoner turister som årligen besöker Bulgarien.

Läs om min resa och se fler bilder bulgarien-resa

Bulgarien – Historia i korthet

Äldre historia

Man har hittat spår efter mänsklighet i Bulgarien som dateras till 6 000 år före Kristus. Vid denna tidpunkt var det människor som ägnades sig åt jakt och fiske och var nomadiserande. Senare kom mera bofasta människor till regionen vilket påverkade den framtida utvecklingen.

I slutet av fjärde årtusendet före Kristus vandrade folkgrupper in från Centraleuropa, som slog sig samman med de människor som redan bodde i regionen.

Den första till namnet kända folkgruppen som bebodde delar av det område vi idag kallar för Bulgarien var thrakerna, ett indoeuropeiskt folk. De mest kända lämningarna efter dem är flera berömda gravplatser. Den förnämsta graven har hittats i staden Kazanlak och är mer än 2 000 år gammal. Andra intressanta lämningar är palatsruinerna vid städerna Plovdiv, Pliska och Veliko Tarnovo.

Thrakernas rike nådde sin höjdpunkt på 600-talet före Kristus.

Vissa thrakiska stammar etablerade nära kontakt med de greker som börjat kolonisera kusten vid Svarta Havet under 700-talet före Kr.

I slutet av 600-talet före Kr. invaderade perserna thrakernas rike.

På 300-talet före Kristus erövrades Thrakien av den makedonske kungen Filip II, far till Alexander den Store. Filip grundade staden Philipolis som idag heter Plovdiv. Lämningar finns kvar efter hans stad.

Romarna blev maktfaktorn i regionen efter att de besegrat makedonierna år 168 före Kr. men det tog nästan två hundra år att besegra de upproriska thrakerna helt och hållet. Romarna grundade två provinser i det forna thrakiska riket, en i norra delen och en i den södra. De kom att styra regionen i nästan 400 år. Då romarriket delades år 395 kom Thrakien att lyda under det östromerska riket Bysans.

På 600-talet invaderade ett turkiskt ryttarfolk, bulgarerna, landet från stäpperna norr om Svarta Havet. Inom ett par århundraden hade bulgarerna integrerats i den slaviska befolkningen som trängt in i området på 500-talet.

Det första bulgariska kungariket, som grundades år 681 och varade fram till år 1018, utgjorde periodvis ett hot mot Bysans. På 800-talet antogs den ortodoxa kristendomen som officiell religion under kung Boris I. Under hans son, tsar Simeon I, var kungariket som mäktigast. Efter Simeons regeringsperiod försvagades Bulgarien av återkommande krig. År 1014 led landet ett svårt nederlag i striderna mot Bysans. Den bysantinske härskaren Basileios II gjorde sig känd som Bulgaroktonos, vilket betyder bulgardödaren, sedan han beordrat sina soldater att sticka ut ögonen på 14 000 bulgariska krigsfångar. Fyra år senare stod hela Bulgarien under bysantinsk kontroll och Bysans kom att härska över landet i nästan 200 år.

År 1185 genomförde bulgarerna ett lyckat uppror och bildade ett nytt kungarike med säte i Tarnovo. Men krigen fortsatte; mot bysantiner, mongoler, serber, ungrare och kristna korsfarare. Dessutom försvagades riket av inre strider och bondeuppror.

Turkarna intog det bulgariska kungadömet 1396. Den blev inledningen till en hård och lång ockupation som varade i nästan 500 år och än idag kallar bulgarerna denna period för ”det turkiska oket”.

De nästan 500 åren, 1396 – 1878, av turkiskt (osmanskt) välde innebar en stagnation för den bulgariska kulturen.

Under 1800-talet växte en nationalistisk väckelse sig stark i landet och en bulgarisk resning mot turkarna besvarades med omfattande massakrer. Omvärlden reagerade starkt mot detta.

År 1878 gick Ryssland in i Bulgarien och drev ut turkarna som var försvagade på grund av många krig. Vid freden i San Stefano samma år bestämde Ryssland att ett Storbulgarien, under ryskt beskydd, skulle upprättas. Övriga stormakter, som var rädda för ett alltför starkt ryskt inflytande på Balkan, var emot fredsavtalet. Vid Berlinkongressen år 1878 delades Storbulgarien mellan fem länder. Bulgarerna fick självstyre över ett område, om än formellt under turkisk överhöghet.

I slutet av 1800-talet bildades de första politiska partierna i landet. År 1891 grundades det socialdemokratiska partiet ur vilket senare det bulgariska kommunistpartiet uppstod.

Bulgarien historia, modern 1900 – 1999

1908

Kung Ferdinand utropade Bulgariens självständighet när en statskupp genomfördes i Turkiet

1912

I det första Balkankriget vann landet stora framgångar.

1913

I det andra Balkankriget förlorade Bulgarien de landområden man vunnit 1912

1912 -1918

I hopp om att återerövra Makedonien lierade sig landet med Tyskland och Österrike under första världskriget. När det stod klart att kriget skulle förloras avgick kung Ferdinand. Han ersattes av sin son, Boris III

1919

Aleksander Stambolijski, Agrarpartiets ledare, blev premiärminister. Under hans auktoritära styre genomfördes en jordreform och en progressiv inkomstskatt infördes

1923

Störtades och mördades Aleksander Stambolijski av en högergrupp

1924

Ett kommunistiskt kuppförsök slog ned

1920-talet, slutet och 1930-talet, början

Bulgarien styrdes omväxlande av koalitionsregeringar och militärregimer. Agrarer och kommunister tvingades i exil

1934

Genom en militärstödd statskupp kom en auktoritär regim till makten

1935

Missnöjet mot regimen utnyttjades av kung Boris III och han tog själv tog makten

1940-talet, början

Bulgarerna ger Tyskland tillstånd att använda landet som bas för attacker mot Jugoslavien och Grekland

1941

Bulgarerna ockuperar den jugoslaviska delen av Makedonien och deltar i andra världskriget på axelmakternas sida, men vägrar att deltaga i kriget mot Sovjetunionen

1943

Kung Boris III avlider. Hans sexårige son Simeon II efterträder
Fosterländska fronten, bildad 1942, strider mot tyskarna

1944

Röda armén intar Bulgarien. Fosterländska fronten, dominerad av kommunistpartiet och stött av Sovjet, tillsätter en ny regering.

1946

Bulgarien utropas till Folkrepublik och Kung Simeon II går i landsflykt
Fosterländska fronten får över 70 % av rösterna i de första valen och kommunistpartiets sekreterare Georgi Dimitrov valdes till premiärminister

1947

Införs den nya befattningen efter sovjetisk förebild.
Flerpartisystemet avskaffas. Kommunistpartiet och Agrarpartiet blir enda tillåtna partier
Stora utrensningar genomfördes och över 2 000 människor dömdes till döden

1954

Införs kollektivt ledarskap efter sovjetiskt modell. Partiledarposten gick till Todor Zjivkov. Han kom att dominera landets politik i över 30 år. Bulgarien blir en av Sovjetunionens trognaste allierade. Planekonomi infördes, jorden kollektiviserades och tung industri byggdes upp

1980-talet, början

Landet drabbas av ekonomisk stagnation vilket leder till missnöje med regimen

1980-talet, mitten

Bulgarien påverkades av den nya öppenheten i Sovjetunionen.

1987

Landets ledare Todor Zjivkov lanserar en variant av Michail Gorbatjovs reformpolitik perestrojka, kallad preustrojstvo.

1988

Tilläts för första gången oberoende kandidater i lokalvalen

1980-talet, slutet

Den politiska medvetenheten ökade och nya oppositionsgrupper bildades. Miljörörelsen Ekoglasnost och föreningar för mänskliga rättigheter fick en viktig roll
Den turkiska minoriteten protesterar öppet mot regimens förtryck

1989

En ”palatskupp” genomfördes och Todor Zjivkov störtas. Han ersätts av Petar Mladenov, som lovade omfattande politiska och ekonomiska förändringar
Kommunistpartiet avsade sig maktmonopolet och gav oppositionspartier rätt att verka fritt

1990

Över 200 000 bulgarer krävde vid en demonstration i Sofia i februari att kommunistpartiet lämnar från sig makten. Regeringen tvingas införa flerpartisystem och utlysa val. Kommunistpartiet byter namn till Bulgariens socialistparti
Vid de första demokratiska valen i juni vann socialistpartiet en majoritet av parlamentsplatserna
President Mladenov tvingas avgå efter avslöjanden att han föreslagit militära insatser mot demonstranter 1989
Socialistregeringen avgår i november efter en strejk som hotar att lamslå landet och ersätts av en koalitionsregering

1991

Vid valet i september segrade en antikommunistisk allians. Filip Dimitrov blev premiärminister

1992

Vid det första demokratiska presidentvalet segrade Zjelju Zjelev.

1992-1994

Regeringen leddes av av den partipolitisk obundne Ljuben Berov. Under hans ledning åtalades flera tidigare kommunistiska politiker för förskingring av statens medel, bland annat den förre presidenten Todor Zjivkov som 1994 dömdes till sju års fängelse
I december 1994 hölls parlamentsval för tredje gången på fem år. Partiet BSP, som fortfarande dominerades av forna kommunister, återkom till makten genom löften om ekonomisk återhämtning utan stora nedskärningar i den sociala välfärden

1990-talet, mitten

Bulgarien präglas av demonstrationer och social oro. Inflationen var uppe i flera hundra procent, valutan flöt fritt och statsskulden ökade kraftigt. Bankväsendet befann sig i akut kris. Svält förekom bland landets invånare

1996

I presidentvalet i november segrade Petar Stojanov från UDF stort över regeringskandidaten Ivan Mazarov. Massdemonstrationer pågick över hela landet mot den ekonomsika krisen.

1997

I januari trängde demonstranter in i parlamentet varvid tvåhundra människor skadades
Parlamentsvalet i april vanns av av den borgerliga alliansen Förenade demokratiska krafterna, som omgående satte igång ekonomiska reformer och privatiseringar vilket resulterade i att ekonomin stabiliserades. UDF-ledaren Ivan Kostov utsågs till premiärminister

1999

Trots ekonomisk tillväxt ökade arbetslösheten vilket bidrog till missnöjet med regeringen för att den stödde NATOs ingripande i Kosovokrisen. En följd av kriget där blev att EU ville påskynda medlemskap för länder på Balkan

Bulgarien historia, modern 2000 – 2017

2000

Inleddes förhandlingar med den Europeiska Unionen om bulgariskt medlemskap
2001

Inför parlamentsvalet i juni kom ex-kung Simeon II tillbaka till Bulgarien. Han hade sedan landsflykten 1946 varit bosatt i Spanien. I april bildade han ett politiskt parti, Nationella rörelsen Simeon II (NDSV), som ställde upp i valet och fick 43 % av rösterna. Genom att acceptera posten som premiärminister erkände Simeon Bulgariens ställning som republik. Med sitt kungliga ursprung i furstehusen Sachs-Coburg-Gotha blev hans namn som regeringschef Simeon Sakskoburggotski

I presidentvalet i november besegrade Georgi Parvanov, ledare för BSP, den sittande presidenten Petar Stojanov

2004

April

Blev Bulgarien medlemmar av NATO och förhandlingarna om EU-medlemskap var klara i juni

2005

Vid valet fick Bulgarien en trepartiregering bestående av Bulgariska socialistpartiet (BSP), Nationella rörelsen för stabilitet och framsteg (NDSV) och Rörelsen för rättigheter och friheter (DPS). Premiärminister blev Sergej Stanisjev, ledare för mitten-vänsterregeringens största parti, BSP.

2007

Anslöts Bulgarien som nytt medlemsland till EU

2008

Januari

Undertecknades ett avtal med Ryssland om att i ett samriskprojekt dra en gasledning, South Stream, genom Bulgarien för export av rysk naturgas till Västeuropa. Avtalet skrevs under av president Georgi Parvanov och den ryske presidenten Vladimir Putin i Sofia

April

Avgick inrikesminister Rumen Petkov sedan en parlamentarisk utredning rapporterat om kopplingar mellan högt uppsatta företrädare för inrikesdepartementet och ledare inom organiserad brottslighet inblandad i narkotikahandel

Inrättades en ny vicepremiärministerpost med uppdrag att övervaka hanteringen av EU-stödet, sedan EU-kommissionen påtalat brist på insyn i systemet

Bildades ett nytt politiskt parti, Bulgarisk ny demokrati

Juli

Stoppade EU-kommissionen utbetalningen av cirka 500 miljoner euro i utlovat stöd till Bulgarien på grund av fortsatt hög förekomst av korruption och organiserad brottslighet

Oktober

Beslutade EU att dra tillbaka 220 miljoner euro i utlovat stöd till Bulgarien

2009

Januari

Urartade en demonstration mot regeringen, i protest mot korruption och fattigdom, i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis

April

Godkändes en ny vallag som innebar att 31 av de 240 mandaten i parlamentet från och med kommande val ska tillsättas genom majoritetsval i enmansvalkretsar

Juni

I valet till EU-parlamentet fick det relativt nybildade mitten-högerpartiet Gerb drygt 24 % av rösterna. Koalitionen för Bulgarien, som leddes av socialistpartiet BSP, fick 18 % och bulgarienturkarnas parti DPS 14 %

Juli

I parlamentsvalet vann Gerb med 39,7 % av rösterna. Koalition för Bulgarien, som leds av socialistpartiet BSP, får 17,7 procent och bulgarienturkarnas DPS 14 %. Tsetska Tsatjeva Dangovska från Gerb valdes till ny talman i parlamentet, den första kvinnan på posten

Anklagade EU-kommissionen Bulgarien för att sakna politisk vilja att ta itu med organiserad brottslighet och korruption. EU presenterade en lång lista på områden som kräver åtgärder, som penningtvätt och maffiamord

2010

Januari

Avgick utrikesminister Rumjana Zjeleva och drog tillbaka sin nominering till posten som EU-kommissionär, sedan hennes kompetens ifrågasatts. Ny utrikesminister blev den tidigare försvarsministern Nikolaj Mladenov , och ny försvarsminister blev Anju Angelov

Juli

Åtalades socialistledaren Sergej Stanisjev för att under sin tid som premiärminister ha slarvat bort hemliga dokument. Dokumenten ska ha innehållit viktig information om korruption och annan brottslighet

November

Meddelade President Parvanov att han bildat en ny rörelse: Alternativet för bulgarisk förnyelse

December

Pekade en undersökningskommission ut 45 bulgariska diplomater som agenter för den gamla kommunistiska säkerhetstjänsten. Premiärminister Borisov kräver att samtliga lämnar sina diplomattjänster, men president Georgi Parvanov och den socialistiska oppositionen protesterade

2011

Februari

Exploderade en sprängladdning utanför oppositionstidningen Galerias lokaler. Galeria hade publicerat dokument som pekar på oegentligheter av högt uppsatta regeringsföreträdare, bland dem premiärminister Borisov

Mars

Meddelade Bulgarien sin avsikt att skicka ett fartyg till Medelhavet för att delta i Natos blockad av vapenleveranser till Syrien

Juni

Gav EU-parlamentet klartecken till att låta Bulgarien och Rumänien ansluta sig till passunionen Schengen

Juli

Stoppade regeringen privata donationer till polisen, efter kritik i EU-kommissionens utvärdering av Bulgariens kamp mot korruption

September

Lade Finland och Nederländerna in veto mot att släppa in Bulgarien och Rumänien i Schengen. De hänvisar till problem med bland annat korruption och organiserad brottslighet

Bröt hätska protester och attacker mot romer ut sedan en 19-åring körts över med bil och skulden lagts på en rom med kopplingar till organiserad brottslighet

Oktober

I första omgången av presidentvalet fick Gerbs kandidat Rosen Plevneliev, hitintills minister med ansvar för regional utveckling och offentliga arbeten, 40 % av rösterna. Socialistpartiets kandidat Ivajlo Kalfin fick 29 %

I den andra och avgörande omgången av presidentvalet vann Plevneliev med 52,6 % av rösterna. I kommunalvalen, som hölls samtidigt med presidentvalet, behöll Gerb kontrollen i större städer, däribland i Sofia och Burgas

December

Meddelade Författningsdomstolen att resultatet i presidentvalet gäller, trots att oppositionen hävdat att oegentligheter förekommit

Beslutade regeringen att dra sig ur ett avtal om att bygga en oljeledning som skulle transportera rysk olja från Bulgariens Svartahavskust till Greklands kust vid Egeiska havet. Som skäl anges såväl oro över de finansiella förutsättningarna som miljöhänsyn

2012

Januari

Tillträdde Plevneliev som president

Drog Bulgarien tillbaka Chevrons tillstånd att utvinna naturgas i skifferlager efter omfattande protester i landet

Öppnades en specialdomstol i Sofia för att snabba på rättegångar som har med organiserad brottslighet att göra

Februari

Kritiserade EU-kommissionen åter Bulgarien för otillräckligt arbete mot korruption och organiserad brottslighet, svagheter i landets valsystem och förskingring av EU-medel

Maj

Fastställde högsta domstolen domarna mot ”bröderna Galevi”, två maffiabossar som friats i första instans men sedan dömts till fyra respektive fem år i fängelse. Några dagar efter att domen meddelats försvinner Galevibröderna och blir internationellt efterlysta

Juli

Avled fem israeliska turister och en bulgarisk busschaufför och ett 30-tal personer skadades när en självmordsbombare attackerade en turistbuss vid flygplatsen i Burgas vid Svarta havet

Anklagades ligor i Bulgarien i en EU-rapport för människohandel och annan brottslighet i andra EU-länder

September

Tillsatte parlamentet en kommission som ska utreda korruptionen, efter EU:s kritik om att organiserad brottslighet har ett stort inflytande över ekonomin i landet

November

Uppstod problem efter utnämningen av domaren Veneta Markovska som ledamot av författningsdomstolen. Hon anklagades för korruption och jäv, och premiärminister Borisov uppmanar henne att dra sig tillbaka. Vid installationsceremonin lämnade president Plevneliev salen när det blir dags för Markovska att svära eden, vilket innebar att hon inte kunde tillträda sin befattning. Efter detta avstod hon självmant från posten

2013

Januari

Utsattes ledaren för bulgarienturkarnas parti DPS, Ahmed Doğan, för ett attentat under ett politiskt möte. En man riktade en tårgaspistol mot hans huvud när Dogan stod i talarstolen, men vapnet klickade. I samband med mötet avgick Dogan efter 23 år som partiledare, och efterträddes av Ljotvi Mestan

Februari

Bekräftade bulgariska myndigheter att självmordsattentatet i Burgas utfördes av libanesiska Hezbollah, vilket israeliska säkerhetstjänsten sade omedelbart efter attacken

Avskedades finansminister Simeon Djankov efter det att landet skakats av protester mot höjda elpriser. Protesterna fortsatte dock och efter hårda sammanstötningar i Sofia mellan demonstranter och kravallpolis meddelar premiärminister Bojko Borisov att han och hela regeringen avgår. President Plevneliev meddelade att han ska försöka skapa en interimsregering och att parlamentsvalet ska genomföras den 12 maj

Mars

Avgick borgmästaren i Varna, landets tredje största stad, sedan en man som tänt eld på sig själv i protest mot den låga levnadsstandarden avlidit. Därefter  avled på kort tid tre män genom självbränning i olika städer, en fjärde fick svåra skador

Fick diplomaten Marin Rajkov i uppdrag att leda en partiobunden expertregering fram till valet den 12 maj. Rajkov blev själv utrikesminister medan vice centralbankschefen Kalin Hristov blev finansminister

April

Väcktes åtal mot fyra anställda vid inrikesdepartementet som misstänks ha legat bakom avlyssning av en rad höga politikers och företagsledares telefoner eller kontor

Maj

11:e Dagen före parlamentsvalet påträffades 350 000 falska röstsedlar i ett tryckeri vars ägare uppges stå det konservativa förra regeringspartiet Gerb nära. Socialistpartiet anklagar Gerb för att ha planerat omfattande valfusk

12:e Vid parlamentsvalet fick Gerb flest röster, drygt 30 %, Socialistpartiet fick knappt 27 %. Valdeltagandet var bara drygt 51 %, det lägsta sedan kommuniststyret avskaffades. Det officiella slutresultatet visade att ett totalt dödläge uppstått

Gerbs ledare, förre premiärministern Bojko Borisov, ville att Författningsdomstolen skulle beordra att valet görs om. Han motiverade det med att Socialistpartiet och DPS bedrivit olaglig valkampanj dagen före valet, när de hållit presskonferenser med anledning av uppgifterna om falska röstsedlar. De utspelen kan ha kostat Gerb de mandat som behövts för att bilda regering, hävdade Borisov

29:e Godkändes den nya regeringen i en omröstning i parlamentet

Juni

Lovade den nya regeringen förbättrade villkor för landets alla fattiga. Regeringen meddelade också att statens säkerhetsapparat ska ses över och att det utbredda bruket att övervaka och avlyssna misstänkta ska minskas. Landets nye inrikesminister, Tsvetlin Jovtjev, avskedade polischefen i huvudstaden Sofia samt fem regionala polischefer

Parlamentet godkände regeringens utnämnande av mediemogulen Deljan Peevski till chef för säkerhetstjänsten Dans. Utnämnandet är kontroversiellt på grund av hans stora inflytande över det bulgariska medielandskapet och ledde till stora protestdemonstrationer. Demonstranterna krävde den nya regeringens avgång. Det största partiet, Gerb, sade att det tills vidare bojkottar arbetet i parlamentet

Juli

Sade president Plevneliev, efter tre veckors oavbrutna protester mot regeringen, att det enda rimliga vore att utlysa ännu ett nyval. Det är dock inte han, utan parlamentet, som har befogenhet att besluta att hålla val. Det högerextrema partiet Attack, vars stöd den nya regeringen är beroende av, fördömde uttalandet som författningsstridigt och krävde presidentens avgång. Demonstranter började samla in namnunderskrifter för kravet att presidenten skulle ställas inför riksrätt

Avvisade författningsdomstolen en begäran från partiet Gerb att ogiltigförklara parlamentsvalet. Domstolen fastslog att de oegentligheter som förekommit inte påverkade valresultatet

2017

Januari

22:a Tillträde Rumen Radev som ny president

25:e Beslutade EU-kommissionen att fortsätta hålla Bulgarien under uppsikt under året på 17 punkter där landets regering och offentliga institutioner måste stärka sina insatser mot korruption och öka allmänhetens insyn i myndigheternas arbete

Februari

15:e Installerades hundratals amerikanska soldater med pansarfordon och annan tung utrustning på en militärbas i Novo Selo i östra Bulgarien för att ingå i Natos stärkta närvaro i de nya medlemsländerna i östra Europa med anledning av Rysslands annektering av Krim och militära inblandning i östra Ukraina

Mars

17:e Kallade Bulgarien hem sin ambassadör från Ankara sedan den turkiske ambassadören i Sofia öppet tagit ställning för det nybildade partiet Dost inför nyvalet till det bulgariska parlamentet. Dost är ett utbrytarparti ur DPS och lockade främst väljare ur den bulgarienturkiska minoriteten

24:e Blockerade bulgariska nationalister de tre största gränsövergångarna till Turkiet för att hindra bulgariska medborgare av turkisk börd, bosatta i Turkiet, att ta sig in i landet för att delta i det kommande parlamentsvalet

26:e I parlamentsvalet blev partiet Gerb största partiet och fick närmare 33 % av rösterna och 95 av parlamentets 240 platser. Socialistpartiet blev näst största parti och fick 80 platser i parlamentet

Maj

3:e Presenterade den tillträdande premiärministern Bojko Borisov den nya regeringen. Ny utrikesminister blev Ekaterina Zacharieva, tidigare justitieminister. Hon utsågs även till vice premiärminister med särskilt ansvar för att reformera rättsväsendet

Augusti

1:a Undertecknade premiärminister Borisov och den makedonske premiärministern Zoran Zaev ett vänskapsavtal med mål att avsluta många års meningsskiljaktigheter mellan länderna och bana väg för Makedoniens inträde i EU och Nato

4:e Skapades en ny domstol för att hantera korruptionsärenden på den högsta samhällsnivån. I denna skulle korruptionsanklagade ministrar, viceministrar och borgmästare ställas inför rätta

December

Antog parlamentet ett lagförslag som syftade till att stärka kampen mot korruption på högsta samhällsnivå. EU hade sedan länge krävt att en sådan lag skulle införas i Bulgarien

2018

Januari

2:a Lade president Radev in sitt veto mot den lag som parlamentet antog i december 2017 för att motverka korruption bland politiker och höga statstjänstemän

12:e Antog parlamentet den nya antikorruptionslagen utan några ändringar, trots presidentens invändningar

Maj

22:a Besökte president Radev Vladimir Putin i Sotji vid Svarta havet

Juni

7:e Beslutade parlamentet att återuppta byggandet av ett nytt kärnkraftverk i Belene vid Donau. Bygget stoppades för fem år sedan på grund av finansieringsproblem

Augusti

25:e Omkom 17 personer i en olycka när en turistbuss körde ned i en ravin

December

21:a Antog parlamentet lagändringar som innebar att alla lokaler som används för gudstjänster och bönemöten ska registreras för att, bland annat stävja islamisk extremism

2019

Mars

27:e Avgick Tsvetan Tsvetanov, partiet Gerbs gruppledare i parlamentet, efter att det avslöjats att han fått köpa en lyxlägenhet till långt under marknadspris. Tsvetanov var den fjärde partimedlemmen som avgick inom en vecka på grund av lägenhetsskandalen. Även landets justitieminister Tsetska Tsatjeva samt två biträdande ministrar hade lämnat in sina avskedsansökningar

April

18:e Avgick biträdande finansminister Alexander Manolev efter att medier rapporterat att han utnyttjat EU-medel för egen vinning

22:a Dömdes en 21-årig man till 30 års fängelse för våldtäkt och mord i oktober 2018 på TV-journalisten Viktoria Marinova. Marinova ledde ett program som riktat in sig på att avslöja grova fall av korruption

25:e Åtalades den före detta biträdande finansminister Alexander Manolev för brott mot EU:s finansiella intressen. Enligt åklagarna hade Manolev använt EU- pengar avsedda för landsbygdsutveckling till att bygga ett semesterhem nära staden Sandanski. Semesterhemmet hade inte gynnat lokal turism som var tänkt eftersom den lyxiga villan enbart används av Manolev och hans familj

Maj

22:a Startade projektet som ska binda samman Bulgariens gasnät med Greklands efter stora förseningar. Den 18 mil långa ledningen mellan bulgariska Dimitrovgrad och Komitini i Grekland beräknades vara färdig i slutet av 2020

26:e Fick regeringspartiet Gerb 31 % av rösterna i EU-valet, vilket gav 6 platser i EU-parlamentet, trots de senaste månadernas skandaler som drabbat partiet. Socialistpartiet blev näst störst med drygt 24 % av rösterna. På tredje plats kom partiet Rörelsen för rättigheter och friheter (DPS)

Juli

26:e Röstade parlamentet ned presidentens veto mot inköp av ett antal F16-plan från USA. Köpet av planen beräknades kosta 1,3 miljarder USD och var den största uppgraderingen av landets försvar på trettio år

2020

Mars

8:e Noterade Bulgarien sina två första fall av sjukdomen covid19 och några dagar senare registrerades landets första dödfall. Efter detta infördes hårda restriktioner för att begränsa coronapandemin, bland annat infördes undantagstillstånd till i mitten av april

April

9:e Polisrazzian mot presidentens högkvarter utlöste demonstrationer i Sofia och andra städer med krav på regeringens avgång. Vid razzian greps president Rumen Radevs anitkorruptionshandläggare samt hans säkerhetspolitiske rådgivare. Deras kontor genomsöktes med hänvisning till utredningar rörande otillbörliga påtryckningar samt avslöjande av statshemligheter

17:e Stängdes huvudstaden Sofia för in- och utresor i ett försök att få kontroll över coronapandemin. I Bulgarien hade nu 800 personer bekräftats vara smittade av covid19 och 38 personer hade avlidit i sjukdomen

Juli

23:e Ombildade premiärminister Bojko Borisov regeringen i ett försök att stävja de demonstrationer med krav på hans avgång som drabbat landet under två veckor

November

25:e Röstade parlamentet nej till premiärminister Bojko Borisovs förslag från augusti om att låta omarbeta författningen. Förslaget lades fram för att stoppa demonstrationerna som pågått sedan i mitten av juli

2021

Mars

22 mars

Utvisades två ryska diplomater ur landet några dagar efter att sex bulgarer gripits misstänkta för att ha spionerat åt Ryssland

April

4 april

Regeringspartiet Gerb vann parlamentsvalet och behöll sin ställning som landets största parti trots minskat stöd. Gerb fick knappt 26 % av rösterna. Det nybildade partiet ” Det finns en sådan nation” blev näst störst och fick 17 % av rösterna. Tredje största parti blev Socialistpartiet som fick 14,8 % av rösterna, vilket var den lägsta siffran partiet fått sedan kommunismens fall för trettio år sedan

14 april

Meddelade premiärminister Bojko Borisov att inte tänker försöka bilda någon ny regering efter parlamentsvalet då han ansåg att han inte kunde samla stöd för en koalitionsregering. Några dagar senare utsågs Daniel Mitov till regeringsbildare av president Radev

29 april

Meddelade utrikesdepartementet att ytterligare en rysk diplomat kommer att utvisas. Enligt åklagare finns ett samband mellan diplomaten och några ryska medborgares närvaro i landet kopplade till fyra explosioner vid vapenförråd mellan 2011 och 2020

Maj

11 maj

Upplöste president Rumen Radev parlamentet och utlyste nyval till den 11 juli eftersom inget parti lyckats bilda en regering efter parlamentsvalet den 4 april. Radev utsåg även en expeditionsministär som skulle styra landet fram till valet. Tillfällig regeringschef blev Stefan Yanev som var Radevs rådgivare i försvarsfrågor

21 maj

Uppgav åklagare i Sofia att de startade en utredning för att ta reda på om det förekommit olaglig avlyssning av oppositionspolitiker av den tidigare regeringen som leddes av Boris Boriskov

Juli

11 juli

I nyvalet till parlamentet segrade det nybildade partiet ”Det finns en sådan nation” (ITN) som fick drygt 24 % av rösterna. Center-högerpartiet Gerb, som regerat sedan 2009, fick 23,5 % av rösterna och gjorde sitt sämsta val på många år ITN:s partiledare, Slavi Trifonov, avsåg att regera på egen hand

Augusti

10 augusti

Gav Slavi Trifonov, ledare för partiet ITN, upp sina försök att bilda regering och därmed gick regeringsbildningen över till partiet Gerb, som blev näst största parti vid valet den 11 juli

27 augusti

Gav president Rumen Radev Socialistpartiet Gerb i uppdrag att bilda regering

Oktober

19 oktober

Infördes obligatoriska vaccinpass för att besöka bio, teatrar, museum, nattklubbar, bo på hotell och sitta inne på restauranger. Personer som jobbar inom vården måste visa vaccinpass för att få arbeta. Bulgarerna var skeptiska till att vaccinera sig mot covid-19, hittills hade bara 24 % av blivit fullvaccinerade. Hittills hade drygt 23 000 personer avlidit i covid-19 i landet

November

14 november

I nyvalet till parlamentet, det tredje under året, det nybildade partiet ”Vi fortsätter förändringen” vann valet och fick nästan 26 % av rösterna. Partiet Gerb, som styrt landet i många år, fick knappt 23 % av rösterna. På tredje plats kom den turkiska minoritetens parti ”Rörelsen för rättigheter och friheter” som fick drygt 13 % av rösterna. Socialistpartiets allians fick drygt 10 %. Partiet ”Det finns en sådan nation”, som vann nyvalet i juli, fick endast drygt 9 % av rösterna. Högerpartiet Demokratiska Bulgarien fick drygt 6 %

I presidentvalet fick den sittande presidenten Rumen Radev drygt 49 % vilket inte räckte för att vinna detta. En andra valomgång krävs för att utse en vinnare

21 november

I den andra omgången av presidentvalet vann den sittande presidenten Ruben Radev en klar seger och fick 66 % av rösterna. Utmanaren Anastas Gerdjikov fick 32 %

December

13 december

Efter årets tre parlamentsval kunde en regering slutligen bildas. Partiet ”Vi fortsätter förändringen” (PP), som vann valet i november, bildade en koalitionsregering med Socialistpartiet, högerpartiet Demokratiska Bulgarien samt partiet ”Det finns en sådan nation” (ITN). Till regeringschef utsågs Kiril Petkov från PP. Koalitionen hade tillsammans 134 mandat av parlamentets 240 mandat

2022

Februari

24 februari

Införde Bulgarien tillsammans med övriga EU-länder skärpta sanktioner mot Ryssland på grund av deras invasion av Ukraina

28 februari

Avskedades försvarsminister Stefan Yanev för att han vägrat kalla den ryska invasionen av Ukraina för ett krig. Han valde istället att använda samma formulering som Rysslands president Putin att kalla angreppet för ”en militär operation” vilket utlöste en proteststorm på sociala medier. Ny försvarsminister blev Dragomir Zakov, Bulgariens Nato-ambassadör

Mars

18 mars

Utvisade Bulgarien tio ryska diplomater anklagade för spioneri, vilket var andra gången under mars ryska diplomater utvisades, även den 2 mars utvisades två ryska diplomater. Sedan oktober 2019 hade nu 19 ryska diplomater utvisats

18 mars

Greps Bulgariens före detta premiärminister Bojko Borisov misstänks för att ha missbrukat EU-medel

April

7 april

Godkände EU-kommissionen den plan som Bulgarien lämnat in för att få del av den fond som avsatts för ekonomisk återhämtning med anledning av covid-19-pandemin. Kommissionen godkände därmed en utbetalning till Bulgarien på 6,3 miljarder euro. Närmare 60 % av pengarna ska användas för åtgärder som motverkar klimatförändringarna

27 april

Meddelade det ryska energiföretaget Gazprom att man ska stoppa leveranserna av naturgas till Bulgarien eftersom Bulgarien inte tillgodosåg Rysslands krav att betala i rysk valuta

Juni

8 juni

Lämnade partiet ITN regeringskoalitionen på grund av oenighet gällande budgeten och landets relation till Nordmakedonien vilket ledde till att regeringen ledd av Kiril Petkov förlorade sin majoritet i parlamentet.

Ett av de mindre partierna i regeringen, anti-etablissemangspartiet ITN, lämnar koalitionen efter oenighet om budgeten och landets relation till Nordmakedonien. Petkov meddelade att han skulle regera genom att leda en minoritetsregering

22 juni

Förlorade regeringen en misstroendeomröstning i parlamentet

28 juni

Bad Bulgarien 70 medlemmar ur den ryska diplomatiska kåren att lämna landet senast den 4 juli

Juli

17 juli

Skrev Bulgarien och Nordmakedonien under ett avtal som gjorde slut på en lång intern konflikt mellan länderna genom att Nordmakedonien erkänner landets bulgarer som en minoritet i grundlagen

27 juli

Meddelade Socialistpartiet att deras försök att bilda regering misslyckats, även partierna PP och Gerb hade tidigare misslyckats, och därmed återstod endast nyval till parlamentet

Oktober

2 oktober

Genomfördes nyvalet till parlamentet. Partiet Gerb blev största parti och fick 25 % av rösterna, näst största parti blev PP som fick lite drygt 20 % av rösterna, tredje största parti blev PSD och fjärde största blev det proryska partiet Väckelse

December

8 december

Nederländerna lade in sitt veto mot att släppa in Bulgarien i Schengensamarbetet med hänvisning till den korruption som finns i landet

2023

April

2 april

Partiet Gerb vann nyvalet, det femte valet i landet på två år. Gerb fick 26,5 % av rösterna. Näst störst blev partialliansen PP-DB, som fick knapp 25 % procent. Mest ökade det ultranationalistiska och Rysslandsvänliga partiet Väckelse som gick från 10 % av rösterna till drygt 14 %

Maj

22 maj

Bildade mitten-högerpartiet Gerb, som vann nyvalet i april, en form av allians med den liberala partialliansen PP-DB om att bilda en regering i vilken partierna skulle turas om att leda fram till nästa val hösten 2024. PP:s Nikolai Denkov skulle inleda som premiärminister. Marija Gabriel från Gerb skulle börja som utrikesminister och efter nio månader ta över som regeringschef

Juni

6 juni

Godkände parlamentet landets nya teknokratregering, som bildades genom en överenskommelse mellan mitten-högerpartiet Gerb och den liberala partialliansen PP-DB

Juli

21 juli

Antog parlamentet en lag som skulle göra det lättare att ställa landets riksåklagare till svars vid misstanke om brott

29 juli

Beslutade regeringen att Bulgarien skulle leverera 100 bepansrade fordon till Ukraina

September

21 september

Meddelade myndigheterna att ledaren för den rysk-ortodoxa kyrkan i landet, samt två präster från Belarus, har utvisats. De tre anklagades för att ha agerat till förmån för Moskvas geopolitiska intressen. Ryska UD reagerade kraftigt mot utvisningarna

November

1 november

Utvisades en rysk korrespondent som beskrevs vara ett hot mot landets säkerhet. Journalisten arbetade för den statliga ryska tidningen Rossijskaja Gazeta. Två dagar senare svarar Ryssland med att utvisa en bulgarisk journalist som arbetade för bulgarisk radio i Moskva

Bulgarien flora och fauna

I Bulgarien har registrerats cirka 10 000 olika växtarter, 31 av dem är rödlistade, det vill säga att de är på väg att försvinna. 250 växtarter är endemiska , till exempel det bulgariska blåbäret och Rodopi-tulpanen. En annan växt med små rosa blommor, silivriak, växte före den sista istiden över hela Europa men återfinns nu endast i södra Bulgarien. Rodopi-tulpanen upptäcktes så sent som 1976 och endast ett tjugotal plantor är kända.

I den av UNESCO skyddade nationalparken Pirin har mer än 1 100 olika växtarter registrerats. Totalt finns det sju nationalparker i landet.

Även Bulgariens djurliv är rikt och man har registrerat cirka 56 000 olika arter, varav cirka 400 olika fågelarter vilket utgör ungefär 75 % av samtliga fågelarter funna i Europa. I landet finns dessutom 36 reptilarter, mer än 200 olika fiskarter och cirka 27 000 insektsarter. Bulgarien har en av Europas största stam av brunbjörn. Andra rovdjur som finns här är lodjur och varg. Flera djurarter är hotade

Bulgarien geografi

Bulgarien ligger på den östra delen av Balkanhalvön. I norr utgör floden Donau gräns mot Rumänien, med undantag av sträckan mellan staden Silistra och Svarta Havet. I öster utgör Svarta Havet landet gräns. I söder gränsar Bulgarien mot Turkiet och Grekland och i väster mot Makedonien och Serbien

Ungefär en tredjedel av landets yta utgörs av Donauslätten, som är ett bördigt platålandskap. Söder om Donauslätten ligger Balkanbergen, Stara Planina, som löper i en båge genom landet från nordväst till Svarta Havet. I denna bergskedja finns bergstoppar som är mer än 2 000 meter höga. Söder om Balkanbergen ligger Antibalkan, som är ett område bestående av lägre berg. I sydväst ligger bergsområdena Rila, Pirin och Rodopi med höga bergstoppar. Berget Musala, 2 925 möh, Bulgariens högsta, ligger i Rilabergen. I landets sydöstra del ligger den bördiga Thrakiska slätten.

Vad som överraskade mig under min bilresa genom Bulgarien var hur stor del av landets yta som var uppodlad.

Bulgarien huvudstad: Sofia, 1 153 000 invånare

Andra större städer i Bulgarien: Plovdiv 341 000 invånare, Varna 313 000 invånare, Burgas 196 000 invånare

Bulgarien klimat

Större delen av landet har kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. I södra Bulgarien och vid Svarta Havet liknar klimatet det som finns vid Medelhavet med varma somrar och milda vintrar.

Genomsnittstemperaturen i januari är i Sofia -1 C., i Varna +3 C. och i Plovdiv + 1 C.
I juli är genomsnittstemperaturen i Sofia +23 C., i Varna +24 C. och i Plovdiv +23 C

Bulgarien befolkning, Bulgarien språk och Bulgarien socialt

Bulgarerna, ett slaviskt folk som blandats med med turkiska folkgrupper, utgör majoriteten av landets befolkning (nästan 85 %). Den största minoritetsgruppen är bulgarienturkarna, etniska turkar som utgör nästan 10 % av landets totala befolkning. Romerna (zigenare) utgör knappt 5 % av befolkningen och är därmed den näst största minoritetsgruppen. Den officiella siffran för romernas befolkningsandel kan vara högre i verkligheten då dessa inte alltid registrerar sig som romer i folkräkningar. Andra folkgrupper som lever i Bulgarien är Makedonier, Albaner, Armenier, Ryssar, Greker och Rumäner.

Den bulgariska författningen förbjuder etnisk diskriminering, men som alltid är verkligheten annorlunda.

Romerna har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda i Bulgarien.

Bulgarienturkarna har numera en bättre ställning än romerna. De är i allmänhet integrerade i samhället efter att under större delen av kommunisttiden har varit förtryckta tillsammans med landets cirka 300 000 pomaker, etniska bulgarer som är muslimer. Dock tillhör den region där majoriteten av dem bor till Bulgariens fattigaste med en hög arbetslöshet.

Den kampanj som började under 1980-talet mot bulgarienturkarna gick ut på att utplåna deras etniska särart, tvinga dem att byta namn, förbjuda dem att tala turkiska offentligt och att utöva sin muslimska tro.

Protesterna mot denna kampanj kulminerade i maj 1989 med våldsamma sammandrabbningar som krävde flera människoliv. Efter dessa öppnades gränsövergångarna, som varit stängda under kommunisttiden. När gränserna åter stängdes efter ett par månader hade cirka 360 000 Bulgarienturkar lämnat landet för att bosätta sig i Turkiet. Många trivdes inte i sitt nya hemland varför cirka 120 000 hade återvänt till Bulgarien efter ett år.

Under 1990-talet infördes skolundervisning på turkiska och tidningar på turkiska börjades ges ut

Mer fakta om Bulgarien     bulgarien-landsfakta

Bulgarien språk

Bulgariska är ett sydslaviskt språk som härstammar från fornbulgariskan, ett språk som talades i regionen redan på 800-talet e Kr. Bulgariskan är nära släkt med ryska och skrivs med kyrilliska bokstäver. Bulgariskan är landets modersmål och talas av en majoritet av landets befolkning.

Andra språk som talas i landet är bland annat romani och turkiska. Den makedonska folkgruppen anser sig tala makedonska, men den bulgariska myndigheten hävdar att deras språk är en bulgarisk dialekt, västbulgariska

Bulgarien socialt

Övergången till marknadsekonomi under 1990-talet drabbade många av landets invånare hårt. När det var som värst, under 1997, förekom svält. De som drabbades hårdast var bland annat pensionärer, arbetslösa och romer.

De senaste åren verkar trenden ha vänt och man kan skönja en positiv utveckling i industriella tillväxten. Det kommer dock att dröja innan samtliga landets invånare kan tillgodogöra sig detta och fortfarande lever cirka 14 % av landets befolkning under FN:s fattigdomsgräns (att man lever på under USD 4 om dagen).

I städerna såg många, framför allt yngre, ut att ha det bra. De var välklädda, gick på restauranger, shoppade i stora mängder och på gatorna körde man i fina och dyra bilar.

På landsbygden, vad jag kunde se, levde många människor under knappa förhållanden. Helt olikt livet i städerna.

Medlemskapet i EU den 1.1, 2007 kommer förhoppningsvis att öka välståndet för landets invånare.

Svenska ambassaden i Sofia skriver på sin hemsida att det är relativt tryggt att resa i Bulgarien och att det oftast är fullt tillräckligt att iaktta normal försiktighet. Ficktjuveri förekommer, bilstölder och stöld ur bilar händer och det har hänt att turister drogats med starka lugnande medel som blandats i mat eller dryck. Själv kände jag dock ingen som helst otrygghet eller fara under hela min resa. Ibland beror det på ens egna agerande om man råkar illa ut.

Större är de problem som den organiserade brottsligheten ägnar sig åt; narkotikasmuggling, barn- och kvinnohandel, illegal spelverksamhet, förfalskning och prostitution. Ett sätt att motarbeta denna verksamhet är bl a att inte köpa tjänster av prostituerade.

Bulgarien religion

Religionsfrihet råder i Bulgarien och sedan kommunismens fall har religiositeten haft ett markant uppsving. Den bulgarisk-ortodoxa kyrkan har vuxit starkt, men även flera nya kyrkor och religiösa samfund har etablerat sig, främst protestantiska. Religiösa frikyrkor som Jehovas Vittnen, Pingstkyrkan, Baptistkyrkan och Mormonerna måste registrera sig innan de startar sin verksamhet, vilket ger myndigheterna insyn i verksamheten. För de religioner som anses som traditionella, islam, judendom och katolicism, krävs ingen registrering.

Bulgarien kristnades redan på 200-talet, men avkristnades på 500-talet av de invaderande slaverna. Landet kristnades åter år 865 när fursten Boris lät sig döpas. Under den långa osmanska ockupationen, 1396 – 1878, förföljdes de kristna.

Idag tillhör majoriteten av bulgarerna, knappt 83 %, den bulgarisk-ortodoxa kyrkan och drygt 12 % av landets invånare är muslimer

Mer fakta om Bulgarien     bulgarien-landsfakta

Bulgarien utbildning

Den obligatoriska grundskolan för barn mellan 7 och 16 års ålder är avgiftsfri och är indelad i tre stadier, cirka 98 % av barnen börjar första klass.

Grundskolan brottas med ekonomiska problem, att man har okvalificerade lärare och att många elever slutar i förtid, bland romerna ungefär en tredjedel av barnen. Analfabetismen har under 2 000-talet till och med ökat bland romerna, som redan tidigare har en lägre läs- och skrivkunnighet än genomsnittet.

Gymnasieutbildningen är inriktad på yrkesutbildning, teknisk och ekonomisk utbildning och förberedande utbildning för högre studier, 8 av 10 barn går på gymnasiet.

Majoriteten av eleverna får sin utbildning i offentliga skolor, endast cirka 3 000 barn gick år 2003 i privata skolor. De privata skolor som inriktat sin undervisning i främmande språk har blivit eftertraktade och betraktas som en form av elitskolor.

Bulgarien har fem universitet, det äldsta, grundat 1888, ligger i Sofia. Dessutom har man cirka 40 högskolor

Bulgarien turism

Den resenär som är intresserad av ett folkliv som sedan länge försvunnit i Sverige och i andra delar av Västeuropa, historiskt intressanta platser, gamla stadsmiljöer, bitvis fin natur och härliga badstränder har mycket att uppleva i Bulgarien. Tillgång till bil underlättar besöken vid platser som är svåra att nå med allmänna kommunikationer. Dock får man inte vara rädd för att ge sig ut i den stundtals livsfarliga bulgariska trafikmiljön.

Bulgarerna är inte världens charmigaste folk. De är inte alltid hjälpsamma, speciellt i städerna, mot en vilsekommen turist och verkar inte alltid förstått att den kommunistiska eran är slut utan kör på i gamla socialistiska hjulspår med att vara buttert ovänliga. Trots detta tyckte jag om mötena med bulgarer och jag njöt av de fantastiska miljöer jag vistades i under under min resa. Jag rekommenderar gärna en resa till Bulgarien, men stanna inte enbart vid Svarta Havet utan åk in i landet. Där finns det verkliga Bulgarien! Och det är billigt att semestra i Bulgarien, väldigt billigt!

Mer information om Bulgarien:

Min resa till Bulgarien, foton och reseberättelse

Landsfakta (yta, folkmängd, folkgrupper, läskunnighet, befolkningspyramid, BNP, flagga mm)

För mer information      bulgarien-fakta

Min gamla hemsida      www.stalvik.com

Sidan uppdaterad: 240121

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik