Läs om min resa till Kap Verde och se bilder från några platser jag besökte, som ön Sal, Santa Maria, Espargos mfl, Rainer Stalvik
Bilder från min resa till Kap Verde
Här kan du läsa om min resa till Kap Verde och se bilder från några platser jag besökte, som ön Sal, Santa Maria, Espargos, Palmeira, Pedra Lume mfl, Rainer Stalvik
Resan till Kap Verde blev besök i mitt 122:a land / autonoma region!
Det land vi idag kallar för Kap Verde var obebott när de portugisiska sjöfararna landsteg år 1456. År 1562 gjordes öarna till en portugisisk koloni och var så fram till år 1975 då öarna blev självständiga och det nya landet utropades.
Läget, på vägen mellan Afrika och Amerika, gjorde den portugisiska kolonin till en viktig knutpunkt för den handeln, främst med slavar. När slaveriet upphörde under 1800-talet minskade Kap Verdes betydelse och dess ekonomi krympte.
Örepubliken Kap Verde ligger i Atlanten, omkring 50 mil utanför Senegal på Afrikas västkust. Landet består av 15 öar med en sammanlagd landyta på 4 033 kvadratkilometer, ungefär lika stort som Gästrikland. Endast nio av öarna är befolkade. Huvudstaden Praia ligger på den största ön, Sao Tiago. Andra större öar är Santo Antao, Boa Vista, Fogo och Sao Nicolau. Den mest turistiska ön är Sal.
Kap Verde är en demokratiskt styrd republik med välskött ekonomi. Stabiliteten har gjort landet till ett av regionens mest utvecklade länder. Invånarna har en relativt hög levnadsstandard, tack vare utländskt bistånd samt inkomster från turism och fiske.
Klimatet på Kap Verde är behagligt året runt och man har hela 350 soldagar per år i genomsnitt vilket gör öarna till en av världens mest solsäkra destinationer. Medeltemperaturen ligger på 25 grader, under sommarmånaderna kan det dock bli väldigt hett.
År 2006 började turismen sakta utvecklas med direktflyg och charterresor från Storbritannien. Ön Sal och staden Santa Maria är den vanligaste turistdestinationen, en hel del turister kommer även till ön Boa Vista. På ön Sal finns landets enda internationella flygplats varför alla som skall besöka Kap Verde landar här. Vill man besöka andra öar får man ta inrikesflyg eller färjor till dessa.
Min resa till Kap Verde
Att jag valde en resa till Kap Verde berodde på ett mejl som kom från en researrangör med erbjudande att åka dit till reducerat pris. Varför inte, tänkte jag och bokade en resa till ön Sal. Kap Verde skulle bli besök i ett nytt land för min del.
De flesta som kommer till ön Sal gör det för att sola, bada och koppla av. Många yngre söker sig även hit för att dyka, kite- eller vindsurfa. Är man nöjd med dessa aktiviteter är det nog inga större svårigheter att få veckan att gå. För den som söker andra former av upplevelser och vacker natur finns inte så mycket att hämta.
Mitt val av resmål påverkades även av att jag såg möjlighet att åka på valsafari och att se karettsköldpaddor, som häckar på ön Sal.
Efter cirka 7 timmar och 20 minuters flygning, cirka 5 400 flygkilometer, landade jag på ön Sals internationella flygplats. Bra ankomsttid eftersom vi startat ”mitt i natten” från Göteborg.
Det jag omedelbart lade märke till när jag kom ut ur planet var den hårda vinden som blåste och som är vanlig från oktober till april.
Transfern från flygplatsen till staden Santa Maria där majoriteten av turisterna bor är bara 18 kilometer lång och går på motorväg. Snabb incheckning på hotellet. Jag fick rum på andra våningen. På vägen dit noterade jag att det låg fullt med folk runt poolen på hotellets innergård och solade.
Efter att jag packat upp gav jag mig iväg för att orientera mig i Santa Maria. Mitt hotell låg centralt, bara lite drygt fem minuters promenad från närmaste sandstrand, och nära stadens huvudgator där man hittar både affärer och restauranger. Hotellet hade ett för mig bra läge då jag inte kommit hit för att sola och bada. Jag ville se vad landet hade att erbjuda en besökare!
Staden Santa Maria- turistcentrat på Kap Verde
Huvudmålet för resenärer till ön Sal, som koloniserades år 1640, är den lilla staden Santa Maria, c:a 6 000 invånare. Santa Maria är Kap Verdes mest utvecklade turistort. Här finns moderna och välskötta hotell som ligger nära vackra sandstränder. I centrum finns en del affärer och trevliga restauranger. inte så många, men fullt tillräckligt. Man åker inte till Santa Maria för att shoppa loss!
”Hur hittar jag till centrum?”, frågade jag en av hotellets receptionister.
”Gå ut genom dörren, sväng till höger, vid andra tvärgatan tar du till höger igen. Då är du i centrum. Här finns restauranger och affärer. Ha en bra dag!”
När jag rundade hotellets entré och kom in i skuggan kände jag hur kall vinden var. Skulle jag gå upp på rummet och hämta en tröja? Nej, jag var ju i Afrika!
Efter knappa fem minuters promenad var jag i centrum och gick direkt till piren, som är samlingsplatsen för både lokalbefolkningen såväl som turister. Piren skjuter rakt ut i havet med en fin sandstrand på varje sida om den.
Eftersom det var tidig eftermiddag var det förhållandevis få människor på piren, några försäljare och en del turister. Några småpojkar surfade med hjälp av frigolitskivor på vågorna.
På båda sidor om piren breder Sals, kanske Kap Verdes, finaste sandstrand ut sig.
Havet skimrade i blått och grönt, sanden, som blåst hit från Sahara, lyste kritvit i solen men det fanns ytterst få människor som låg och solade på stranden eller badade i havet. Varför? Jo, det blåste en kraftig och ganska kall vind. De hårda vindarna gör att det relativt ofta är badförbud i havet på grund av undervattenströmmar.
Efter att jag stått en stund på piren och tittat gick jag mot en av de båda huvudgatorna som gärna frekventeras av turisterna. I början av Rua 1 de Junho finns flera souvenirstånd, precis som på vägen mot piren, som drivs av afrikaner från fastlandet. Försäljarna ser direkt om man är en ny turist och ”uppvaktar” därför flitigt denne. Lite tröttsamt, men dessa människor försöker bara försörja sig varför man får hålla stånd mot dem på ett så vänligt sätt som möjligt. Försäljarna här jobbar dock mycket mindre aggressivt än de jag mött i Egypten, Marocko eller Tunisien.
När jag passerat försäljarna flanerade jag vidare för att orientera mig och passerade både restauranger, affärer och flera souvenirbutiker. Längs gatan finns en del spännande arkitektur också.
Efter en stunds promenerande kom jag till det stora torget där posten ligger. Härifrån gick jag söderut, in på Rua 15 de Agosto och kom till ett välskött hotellområde. I den här delen av Santa Maria pågick en del nybyggnationer av hotell och turistlägenheter.
Norr om Rua de Indepencencia kommer man in stadsbornas bostadsområden. Här pågick också flera nybyggnationer, dock av hyreshus. I dessa områden finns få restauranger och affärer. Intressant att titta på den färgglada arkitekturen. Mitt intryck var att områdena är hyfsat välskötta.
Efter ett par timmars promenad i Santa Maria gick jag tillbaka till hotell för att fräscha upp mig inför kvällens middag. Det fick bli en tidig kväll denna första dag i Santa Maria då jag bara sovit en timme natten innan avresan. Sömnen på ett flygplan är ju inte heller speciellt bra.
Påföljande dag började jag med att gå till piren för att se när fiskarna landade dagens fångster, en av Santa Marias största sevärdheter!
När jag kom till piren vid 9-tiden var det många människor samlade här; fiskare, kvinnor som rensade fisk, män som vägde och rensade fisk och många turister. På bryggan låg många fiskar, både stora och små. Här kunde jag se stora tonfiskar, ett par dorados och flera andra arter som jag inte vet namnen på. Det här var riktigt folkliv!
Underbart att studera allt som pågick och naturligtvis blev det många bilder!
Efter nästan en och en halv timme i vimlet runt fiskarna gick jag till en restaurang där researrangören skulle ha en informationsträff för nyanlända resenärer. Det var inte mycket för mig användbar information som presenterades, mest om vilka restauranger som rekommenderades, shoppingställen och utflyktsprogrammet.
Jag reagerade starkt på prissättningen på ”Öturen”. Arrangören begärde Euro 75 för denna, de lokala arrangörerna begärde Euro 33 för samma upplägg och jag köpte därför min tur hos en annan researrangör för Euro 40. Svagt av svenska arrangörer att lura sina kunder på detta sätt!
Efter informationsträffen gick jag en tur västerut från piren och kom in i ett stort hotellområde, Här ligger Sals bästa hotell, som alla bevakas av vakter. Hade man inte rätt band på armen blev man inte insläppt på hotellet, inte ens om man ville fika e.d. Säkerheten är oerhört hög på hotellen!
Stranden var nästan tom på folk. Ingen ville bada i havet på grund av blåsten. De som solade tryckte bakom stora skärmar för att söka lä mot den kalla vinden.
Efter en lång promenad längs stranden återvände jag så småningom till mitt hotell på eftermiddagen och på kvällen åt jag middag på en liten trevlig restaurang. I Santa Maria kan man njuta av fantastiska fiskrätter!
Tredje dagen på Sal gick österut från piren, till Buddha Beach och kusten bortom denna för att titta på kite- och vindsurfarna. Här höll en grupp yngre män till för att utnyttja den kraftiga vinden som gav dem möjlighet att surfa i höga hastigheter. Det blev en del fina bilder på de surfande männen.
Även vid Buddha Beach, en bra bit bortom centrala Santa Maria, byggdes nya hotellanläggningar! Hur stor förväntas turismen bli?
I och med heldagsturen på Sal, och min tur till Espargos, hade jag sett vad som finns att se på ön. De två sista dagarna på Kap Verde strövade jag runt spontant i Santa Maria, mest för att få tiden att gå då jag tidigare sett allt det staden hade att bjuda på. Båda dagarna gick jag ned till piren. På söndagen fanns det bara souvenir- och turförsäljare här och turister. På måndagen var fiskarna tillbaka på piren och med dem alla som levde på att sälja fisk.
Eftersom vinden fortfarande höll folk, inklusive mig, borta från stranden blev det inget solande eller badande i havet dessa dagar heller. Däremot satt jag i lä vid hotellets pool och läste en stund båda de två sista dagarna.
Espargos –Sals huvudstad
Efter att utforskat Santa Maria i ett par dagar var det dags att besöka Espargos, Sals huvudstad. Espargos ligger cirka 2 kilometer norr om flygplatsen och man kommer lätt dit med en minibuss från Santa Maria. Bussarna avgick strax utanför mitt och hotell och kör iväg så snart de har tillräckligt med passagerare. Har man otur kan man få vänta e stund tills bussen avgår. Priset för en enkelresa är 1 Euro, alltså knappt SEK 10:-.
Espargos, cirka 17 000 invånare, har fått sitt namn efter den sparrisliknande gula växt som växer i sanden över hela ön.
Espargos har inga sevärdheter mer än folklivet och arkitekturen men är väl värd att besöka under en halv dag för att uppleva ett mer genuint kapverdianskt folkliv än det man hittar i Santa Maria. Hit kommer få turister och de som besöker staden gör det för det mesta med en turistbuss under en örundtur.
Jag kom till Espargos vid 10-tiden och steg ur minibussen vid ändhållplatsen i den ”gamla staden”. Här finns en spännande arkitektur med många färgfulla hus och här kommer man nära vardagslivet.
Efter att ha promenerat runt i den gamla staden gick jag upp på berget med telemasten, Espargos kännetecken, som syns över hela staden. Från berget har man en fin vy över staden och det omkringliggande området.
När jag sett tillräckligt, och gått runt toppen, gick jag ned i den nyare delen av Espargos. Här var husen välvårdade och gatorna breda. Än en gång slog det mig hur välmående landet var jämfört med många andra afrikanska länder jag besökt. Dock har Espargos ett stort slumområde norr om staden men dit går man inte som turist.
Innan jag tog en minibuss tillbaka till Santa Maria passade jag på att fika på en uteservering medan jag tittade på folklivet. Då hade jag gått runt i Espargos i lite drygt tre timmar.
Tillbaka i Santa Maria var det dags för en sen lunch.
Turen till Espargos hade inte gett mycket i form av upplevelser men det var ändå kul att ha sett staden.
Rundtur på ön Sal
Så var det dags för resans höjdpunkt, en rundtur på ön Sal.
Istället för att hyra bil och köra runt på egen hand köpte jag en arrangerad rundtur av en stor researrangör efter att ha ”shoppat runt” bland lokala arrangörer och min egen researrangör.
Man får se upp med prissättningen av denna tur då den varierar starkt i pris och kan avvika i innehåll. Lokala arrangörer är billigast. Åker man med dem betalar man omkring Euro 33 men får i regel åka på flaket på en pickup, vilket inte är speciellt roligt en blåsig eller solig dag. Och dessutom blir denna tur säkert både dammig och skakig. Min researrangör begärde Euro 75 för turen vilket gjorde att jag köpte den hos en annan stor researrangör och betalade Euro 40 istället.
Turen som jag åkte med på inkluderade en komfortabel buss, engelsktalande guide, en god lunch i Espargos och entréavgiften till saltbassängerna. Tillkom gjorde entrén till ”Det blå ögat” i Buracona med Euro 3. Denna avgift tillkommer i regel på alla turer.
Bussen jag skulle åka med kom och hämtade mig på hotellet kl 08.45. Efter att jag stigit på skulle ytterligare två personer hämtas. Därefter skulle rundturen på Sal påbörjas. När alla var ombord hälsades vi, ett tjugotal personer, välkomna av den unga kvinnliga lokala guiden.
Första stoppet gjorde vi i Murdeira varifrån vi hade e fin vy över en av öns stoltheter, ”The Lion Rock” – Lejonklippan. Med hjälp av fantasin kunde man se berget framför oss som ett liggande lejon. Vi stannade ungefär 15 minuter på stranden innan vi körde vidare till Espargos.
I Espargos fick vi promenera runt i gamla staden en stund innan vi kördes upp på berget med telemasten för att titta på de fina vyerna över staden och dess omgivningar. Det kändes lite kul att jag gått här på egen hand bara två dagar tidigare!
Nästa stopp på turen blev i Palmeira där vi gjorde en kort promenad genom ett par kvarter i staden och tittade på färgglada hus. Målet med promenaden var hamnen där fiskarna med sina traditionella båtar håller till. Inte mycket till aktivitet när vi kom fram då fiskarna redan landat dagens fångst. Jag gick ensam ned i hamnen och tittade på ett par fiskare som lagade sina nät.
Efter Palmeira kördes vi till Buracona som ligger vid havet. Här gavs möjlighet att titta på ”Det gröna ögat” som är en havsvattenpool och ”Det blå ögat”, en 18 meter djup vattenfylld grotta som har intensiv blå färg när solen står i zenit.
Från Buracona gick turen vidare till en plats i öknen där man kan se hägringar, oftast en ”sjö”.
Lunchen åt vi på en trevlig restaurang i Espargos där vi bjöds på Kap Verdes nationalrätt cachupa som består av bönor, majs, grönsaker, fisk eller kött som sedan görs till en gryta. I vår cachupa ingick kött och vid sidan om grillad fisk samt grönsaker. Kaffe och glass avslutade lunchen.
Sista anhalten på rundturen var saltbassängerna i Pedra Lume som var resans höjdpunkt enligt mig!
Byn Pedra Lume ligger cirka 3 kilometer öster om Sals huvudstad Espargos. I byn ligger Sals största sevärdhet, saltbassängerna som grundades på 1700-talet och var i drift fram till år 1985.
Byn Pedra Lume var ön Sals första bosättning och grundades efter att portugiserna kom till ön år 1640.
På vägen mot saltbassängerna passerar man byns vackra kyrka från 1600-talet. Här ligger också byggnaden där man packade saltet innan det lastades på båtar och skeppades från ön. Rester av transportsystemet som transporterade saltet från bassängerna till laststationen finns också kvar. I hamnen ligger tre gamla båtar som användes för salttransporter.
Saltbassängerna ligger i en vulkankrater som man kommer in i via den tunnel som blev klar år 1805. När man gått genom tunneln möts man av en magnifik vy över bassängerna och vulkankratern som omger dessa. Färgfullt och vackert!
Vi fick trekvart på oss att utforska området. De flesta i gruppen använde tiden till att bada i det salta vattnet, bara Döda havet har saltare vatten! Jag gick runt i kratern och fotograferade den unika miljön och resterna av byggnaderna som använts vid saltframställningen istället.
Med besöket i Pedra Lume var öturen slut och sedan återstod bara returresan till Santa Maria dit vi kom vid 16-tiden.
Jag var väldigt nöjd med den här dagen, som blev den bästa på Sal!
Den som besöker ön bör absolut inte missa att åka med på denna tur!
Det var roligt att ha besökt ön Sal, Kap Verde men någon längtan tillbaka har jag absolut inte. En vecka på ön är mer än tillräckligt om man inte är här för att sola och bada. Det finns betydligt mera intressanta resmål än Sal, Kap Verde!
Mer information Kap Verde landsfakta
Resan gjord 2018
Cape Verde tourism Visit Cape Verde
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik