Bolivia

Bolivia,
historia, geografi, befolkning, språk, utbildning, socialt mm

Fakta om Bolivia som historia, geografi, befolkning, språk, utbildning, religion, socialt mm

Några platser jag besökte i Bolivia under min resa: la paz, tiahuanaco, titicacasjön, solön, isla del sol, sucre, potosi, salar de uyuni, cerro rico, cochabamba, rurrenabaque, amazonas, parque nacional de condoriri, rainer stalvik 

Bolivia kallas ofta för ”Sydamerikas Tibet” med anledning av landets höga och isolerade läge, utan egen kustlinje. Bolivia domineras av den indianska befolkningen och deras kultur, cirka 65 % av landets befolkning är av indianskt ursprung. Antalet olika indianska grupper uppgår till ett trettiotal. Bolivia är ett mångkulturellt och fascinerande land med inslag av gamla, sedan länga försvunna kulturer som Tiahuanacu och Inka. Naturen omfattar allt från Amazonas ångande regnskog till den vindpinade högplatån Altiplano.

Jag fascinerades och fängslades av detta vackra och spännande land. Sällan eller aldrig brukar jag vara rädd under en resa. I Bolivia var jag riktigt rädd två gånger.

Läs om min resa     bolivia-resa

Bolivia historia i korthet

För ungefär 3 500 år sedan invaderade aymaratalande indianer från Perus centrala högland Altiplano, den stora högplatån. Här utvecklade de senare en högkultur med staden Tiahuanaco som centra. De första spåren från denna dateras till cirka år 1 000 före Kristus. Tiahuanaco, var under en period världens största stad och låg vid Titicacasjöns södra strand. Under dess storhetsperiod påverkade de områden ända upp till Ecuador och ner till Chile. Tiahuanco är idag Bolivias mest betydelsefulla arkeologiska centra. Tiahuanaco-kulturen integrerades senare, med all sannolikhet i Inkakulturen, som hade sitt centra i staden Cuzco, Peru.

När Inkahövdingen Atahualpa infångades av spanjorerna i staden Cachamarca år 1532 betydde detta slutet för Inkariket. Spanjorerna expandera genom hela Inkariket och nådde området som idag utgör Bolivia i slutet av 1530-talet. År 1538 grundade de staden La Plata, numera Sucre. År 1545 grundade spanjorerna staden Potosi där man upptäckt enorma silverfyndigheter, som snabbt växte till det spanska imperiets största och rikaste stad, fylld av stora palats och kyrkor. Spanjorerna behandlade den indianska befolkningen mycket brutalt och tvingade dem att arbeta i gruvorna som slavar. Potosís  betydelse minskade snabbt när silvret sinade omkring år 1650. År 1548 grundade spanjorerna La Paz.

Under 16- 0ch 1700-talet förekom flera uppror mot det spanska styret, både bland mestiser och indianer. Först efter 1809 uppstod en stark självständighetsrörelse. General Antonio José de Sucre, en av den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívars närmaste män, besegrade spanjorerna i slagen vid Junin och Ayacuho i Peru 1824 och i slaget vid Tumulsa besegrade styrkor ledda av frihetskämpen Simon Bolivar och General Antonio Jose de Sucre spanjorerna definitivt. Den 6 augusti, 1825 utropade Alto Perú sin självständighet. Landet uppkallades efter frihetshjälten Simon Bolívar och Sucre blev dess förste president.

När Bolivia grundades var det till ytan dubbelt så stort som det är idag. Landet präglades redan från början av instabila regeringar och ständiga militärkupper och försvagades ytterligare av dålig ekonomi och djupa sociala motsättningar. I det så kallade salpeter- eller stillahavskriget 1879-1883 förlorade Bolivia hela sin mineralrika kustremsa till Chile. Ytterligare områden i Amazonas, rika på naturgummi, avträddes till Brasilien på 1860-talet och i början av 1900-talet.

Några viktiga årtal i Bolivias moderna historia

1903

Överlät man ett 100 000 km2 stort område i Amazonas till Brasilien i utbyte mot att de skulle bygga en järnväg utefter floden Rio Madre och att bolivianerna skulle få fritt tillträde till Stillahavskusten

1920-talet

Borrade US Standard Oil efter olja i det bolivianska Chacoområdet. Dessutom trodde man att det skulle finnas olja även i andra delar av detta område

1928

Uppstod många gränskonflikter med paraguayiska militärpatruller. Både Bolivia och Paraguay var intresserade av eventuella nya oljefyndigheter

1932 – 1935

I det så kallade Chackokriget, som delvis startades av rivaliserande utländska oljebolag, förlorade Bolivia merparten av Chacoområdet i sydöst till Paraguay och cirka 55 000 bolivianska soldater miste livet. I den delen som tillföll Paraguay har ingen olja hittats

1930-, 1940-talen

Under denna tidsperiod växte nya nationalistiska och vänsterorienterade politiska rörelser fram som utmanade den traditionella eliten. Särskilt inflytelserik blev den radikala Revolutionära nationaliströrelsen (MNR)

1951

I presidentvalet segrade MNR:s kandidat Victor Paz Estenssoro. Han hindrades dock genom en militärkupp från att tillträda vilket utlöste en folklig resning ledd av MNR

1952

I en blodiga revolution avsattes militärregimen och Paz Estenssoro installerades som som president. Ett stort reformprogram inleddes; gruvorna förstatligades, allmän rösträtt infördes och en jordreform genomfördes. Landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana), dominerad av gruvarbetarfacket, bildades och blev snabbt en maktfaktor

1960

Blev åter Paz Estenssoro president

1964

Paz Estenssoro avsattes av militären i november

1971

Militärkuppen i november 1964 blev inledningen på en lång period av odemokratiskt styre. Med stöd av USA bekämpades gruvarbetarfacket och marxistiska studentrörelser. Efter flera militärkupper tog general Hugo Bánzer makten

1974

Politiska partier och fackförbund förbjöds. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna tilltog. Ekonomin växte, men det skedde till stor del genom utlandslån samtidigt som investeringar i industrin försummades

1978

Tvingades general Banzer bort från makten efter växande motstånd inom landet och påtryckningar från USA. Därefter följde en kaotisk period med flera val och militärkupper följde. Militärregimerna förde landet nära ruinens brant. USA, som länge varit nära allierat, blev alltmer kritiskt mot den bristande demokratin och regimernas inblandning i den snabbt växande kokainhandeln

1982

I oktober lämnade militärregeringen ifrån sig makten och till president utsågs Hernán Siles Zuazo. Trots regeringens vänsterprägel tvingade den ekonomiska krisen ganska omgående fram åtstramningar

1985

I presidentvalet segrade ex-president Victor Paz Estenssoro. Hans tidigare förda vänsterpolitik byttes mot nyliberala reformer för att få ordning på ekonomin. Regeringen utlyste undantagstillstånd för att kunna göra nedskärningar, vilket chockade inte minst den tidigare allierade landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana)

1989 – 1993

Var MIR:s ledare president Jaime Paz Zamora

1993 – 1997

Var MNR:s ledare Gonzalo Sánchez de Lozada president

1997

Den kärva ekonomin och de ständiga korruptionsskandalerna resulterade i att Hugo Bánzer valdes till president, trots att han varit diktator på 1970-talet. Hans högerparti ADN bildade koalitionsregering med flera andra partier

2001

Hugo Bánzer tvingades avgå som president på grund av sjukdom. Vicepresident Jorge Quiroga Ramires blev hans efterträdare

2002

Hugo Bánzer avlider i maj på grund av sin cancer. Han klarade sig därmed från en rättegång för de människorättsbrott begångna under diktaturen som han anklagats för
Valet resulterade i att Sánchez de Lozada återkom som president. Han vann efter en andra valomgång, som enligt dåvarande författning hölls i kongressen, över tvåan Evo Morales. Efter valet fördjupades den ekonomiska krisen och de sociala oroligheterna ökade.

2003

Missnöje och en konflikt mellan polis och militär bidrog till att våldsamheter i La Paz i februari krävde 30  människors liv

Det så kallade gaskriget eskalerade i september när massdemonstrationer genomfördes i flera städer. Vägar spärrades av och La Paz belägrades så att det efter några veckor uppstod mat- och bränslebrist. När militär åter sattes in mot demonstranter i oktober dödades över 60 människor

Strax efter kravallerna avgick Sánchez de Lozada och flydde landet. Vicepresidenten Carlos Mesa tog över som president. Han utlovade en folkomröstning om gasexporten och en översyn av författningen och därmed dämpades oroligheterna

2004

Folkomröstningen i juli bidrog till att landets energipolitik förändrades

2005

Under våren ökade åter protesterna, främst i La Paz och El Alto. Drivande kraft bakom demonstrationer och vägblockader var Evo Morales och hans parti Rörelsen för socialism (MAS)

Den 6 juni avgick president Mesa. Han efterträddes av ordföranden för Högsta domstolen, Eduardo Rodríguez. Nyval utlystes till den 18 december

I presidentvalet segrade Evo Morales redan i första omgången med nästan 54 % av rösterna och Bolivia fick därmed sin första president av indiansk härkomst

2006

Den nya regeringen tillträdde i januari och bland ministrarna fanns gruvarbetare och företrädare för både ursprungsbefolkning och näringsliv. Bolivia övergick därmed till en vänsterinriktad politik och Morales förklarade att naturtillgångar skulle övergå i statlig ägo
Konflikterna om den nya grundlagen och frågan om departementens självstyre gjorde den politiska situationen alltmer känslig och splittringen mellan landsdelar och folkgrupper resulterade i gatuprotester, strejker och upplopp i hela landet

2007

I början av året utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan anhängare till president Morales och personer som var lojala mot departementets guvernör Manfred Reyes Villa. Militära styrkor sattes åter in för att lugna ned läget
I november antog en majoritet i den konstituerande församlingen ett förslag om ny grundlag. Nästan hela oppositionen bojkottade mötet då beslutet fattades då de ansåg att det var alltför färgat av Morales politik och skulle ge presidenten alldeles för stor makt

2008

I augusti utlyste Evo Morales en nationell folkomröstning om bolivianernas förtroende för landets president, vicepresident och guvernörerna i åtta av de nio departementen. Morales och vicepresident Álvaro García Linera fick 67 % av rösterna. Guvernörerna i de fyra mest oppositionella departementen fick också folkets stöd för att sitta kvar. Bara två guvernörer tvingades avgå, däribland Reyes Villa i Cochabamba

2009

I januari godkändes en ny grundlag i en folkomröstning som president Evo Morales beskrev som en nystart för landet och en upprättelse för ursprungsfolken. Omröstningen hade föregåtts av våldsamma protester och en hetsig politisk debatt

I februari trädde den nya grundlagen i kraft. Författningen innebar bland annat ökad statlig kontroll över viktiga resurser och ökat självstyre för regionerna

I december fick president Morales stöd av nära två tredjedelar av väljarna i den första omgången av presidentvalet. Han säkrar därmed en andra mandatperiod. Morales parti MAS får två tredjedels majoritet i parlamentet och därmed möjlighet att på egen hand ändra i grundlagen

2010

I april kan väljare, i enlighet med den nya författningen, för första gången utse guvernörer direkt och regionala församlingar i alla nio departement, samt borgmästare och fullmäktige i kommunerna. Stödet för presidentens parti MAS var fortsatt stort. Regeringspartiet segrade i sex av de nio departementen

I juni valdes Morales åter till ordförande för kokaodlarnas fackförening, en post han haft i drygt två årtionden. Valet kritiserades av oppositionen med anledning av växande brottslighet kopplad till narkotikahandeln

Antogs en lag som innebär att ursprungsfolkens sedvanerätt jämställs med det nationella rättsväsendet

I september väckte ett lynchningsfall debatt om krockar mellan lokalsamhällens rättsuppfattning och nationell lagstiftning. Fallet gällde tre bröder som anklagats för mord och därför misshandlats, bundits och begravts levande. Kritiker pekar på otydlighet i var gränsen för sedvanerätten går i förhållande till nationella lagar. Under året rapporteras att 20 lynchningar har ägt rum i Bolivia

I december röstade regionalförsamlingen i Tarija för att stänga av guvernören Mario Cossío, en ledande motståndare till president Morales. Cossío anklagas för korruption och avstängningen sker i enlighet med en ny kontroversiell lag som innebär att politiker som står inför ”officiella anklagelser” förbjuds att inneha ett ämbete. Regionalförsamlingen väljer en ny guvernör som tillhör regeringspartiet MAS. Cossio flyr till Paraguay

En ny lag som innebar sänkning av pensionsåldern från 65 till 58 år antogs
Våldsamma protester bröt ut när regeringen slopade statliga subventioner på bensin och diesel. På nyårsaftonen, efter en knapp vecka av oroligheter, drog president Morales tillbaka beslutet om slopade subventioner

2011

I januari nådde president Morales popularitetssiffror en rekordlåg nivå efter försöket att skrota bränslesubventionerna. Endast 30 % säger sig stödja presidenten

I februari greps en högt uppsatt polis med ansvar för det bolivianska inrikesdepartementets narkotikabekämpning i Panama med 60 kilo kokain. Han utvisades senare till USA

I mars meddelade president Morales att han tänker hänvisa tvisten med Chile till internationella domstolar, för att hävda Bolivias rätt till fri tillgång till havet. Bara några veckor tidigare besökte Chiles utrikesminister La Paz, det första besöket på 60 år. De diplomatiska förbindelserna mellan länderna bröts 1978

I april, efter nästan två veckors protester och strejker, enades landsorganisationen COB och regeringen om nivån på löneökningar för sjukvårdsanställda, lärare, militärer och poliser. Protesterna hade varit de mest omfattande sedan Morales tillträdde som president

I maj placerades guvernör Ernesto Suárez i det oppositionsstyrda departementet Beni i husarrest, anklagad för förskingring, maktmissbruk och ekonomiska brott mot staten

Besöket av Irans försvarsminister Ahmad Vahidi skapar en konflikt med Argentina eftersom Vahidi är efterlyst i Argentina misstänkt för att ligga bakom sprängattentatet mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994, då 85 människor dog. Bolivias regering bad om ursäkt och utvisade Vahidi

I augusti inledde hundratals indianer i Amazonas en 50 mil lång protestmarsch mot ett vägbygge genom regnskogen i indian- och naturreservatet Isiboro-Sécure, kallat Tipnis. Indianerna anser att vägen hotar deras urgamla markområden, och andra kritiker menar att bygget leder till illegala bosättningar och skogsavverkning. Protesten är ett politiskt problem för president Evo Morales som hävdat indianers rättigheter och naturskydd

Högsta domstolen dömde fem högt uppsatta militärer till mellan 10 och 15 års fängelse för folkmord i samband med oroligheter 2003. Två tidigare ministrar får samtidigt 3 års fängelse för delaktighet i tillslaget som kostade över 60 människor livet

I september dömdes Bolivias tidigare chef för narkotikabekämpningen, René Sanabria, till 14 års fängelse i USA för kokainhandel. Sanabria greps i Panama i februari 2011

Vägbygget genom Amazonas blev till en akut politisk kris. Protestmarschen stoppades när den kommit ungefär halvvägs, efter en dryg månad. Demonstranterna skingrades under tumultartade former av omkring 500 poliser utrustade med tårgas och batonger. När Morales meddelade att vägbygget avbrutits tillsvidare avgick försvarsministern, inrikesministern, biträdande inrikesministern och chefen av migrationsmyndigheten i protest efter att ha utpekats som ansvariga för polisinsatsen. I La Paz protesterade tiotusentals personer mot vägbygget och den hårdhänta hanteringen av marschdeltagarna

I oktober utsågs för första gången ledamöterna i fyra av landets högsta domstolar, däribland Högsta domstolen och Författningsdomstolen, av folket i allmänna val. Det sker i enlighet med författningen från 2009

President Morales beslutade att inte genomföra det kontroversiella vägbygget genom Amazonas

I november återupptogs de diplomatiska relationerna med USA efter att ha varit avbrutna sedan 2008

2012

I januari slöts ett avtal med USA och Brasilien om samarbete mot den illegala narkotikaproduktionen i landet. Avtalet gav Bolivia tillgång till satelliter för att övervaka kokaodlingar

Kokaodlare avslutade en 40 dagar lång marsch till huvudstaden La Paz där de framförde krav på att det avbrutna vägbygget i Amazonas (Tipnis) skulle återupptas. De ansåg att vägen behövdes för att möjliggöra ekonomisk utveckling i regionen

I februari gav den MAS-dominerade lagstiftande församlingen klartecken för en icke-bindande folkomröstning bland invånarna som berörs av vägbygget genom Amazonas, trots att president Morales i oktober 2011 försäkrade att bygget för alltid stoppats

I mars uppmanade Morales FN att korrigera ett ”historiskt misstag” och häva förbudet mot kokablad som antogs i en konvention 1961. Morales som talade vid ett möte med FN:s narkotikakommission i Wien hävdade att kokan är en del av det bolivianska kulturarvet

Över 2 000 soldater skickades till Bolivias fyra största städer, La Paz, Santa Cruz, Cochabamba och El Alto, för att bistå polisen att stävja den stigande brottsligheten

Vid en partikongress utsåg MAS Morales till sin presidentkandidat i valet 2014, trots att 2009 års författning endast tillåter ett omval. MAS hävdar att regeln inte gäller retroaktivt och att Morales därför kan ställa upp för en tredje mandatperiod. Oppositionen protesterar

I april meddelade Morales att han häver kontraktet med det brasilianska företag som bygger en väg genom Amazonas med hänvisning till att företaget inte uppfyllt villkoren. Tidigare hade det omstridda vägavsnittet genom reservatet stoppats, men nu vill presidenten lägga ned även resten av projektet

I juni förekom sammandrabbningar mellan polis som strejkade för högre lön och regeringsanhängare. Morales anklagade polisen för att ha politiska avsikter och planera en kupp

I augusti inledde regeringen en ”consulta”, en form av rådgivande folkomröstning där befolkningen fick säga sin mening om vägbygget genom Tipnis (Amazonas), i 69 berörda indiansamhällen. Enligt tidiga rapporter röstar i princip alla för att häva byggförbudet och godkänna vägen. Enligt regeringen hade en åsiktsändring ägt rum sedan invånarna fått ordentlig information om byggprojektet

I september väcker ett besked från USA om att inte utlämna den förre presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada till Bolivia vrede. Sánchez de Lozada är misstänkt för folkmord

I oktober skrev president Morales kontrakt med två bolivianska företag som ska bygga den första delen av den omstridda vägen genom Tipnis. Beslutet väckte uppmärksamhet eftersom de lokala folkomröstningar som ska hållas om vägbygget ännu inte är helt genomförda

I november infördes utegångsförbud och allt i landet stannade upp i landet under en dag när en folkräkning genomförs. Över 200 000 personer var utskickade för att genomföra räkningen. Alla bolivianer måste definieras sig som tillhörig en av 40 etniska grupper. ”Mestiser” fanns inte med som alternativ

I december meddelade regeringen slutresultatet av sin ”consulta” om Tipnis. Enligt de officiella siffrorna var 80 % av de tillfrågade positiva till vägbygget, d v s 55 av 69 berörda indiansamhällen. Enligt en separat utredning, som genomfördes av katolska kyrkan och människorättsorganisationerna APDHB och FIDH, hade 30 av 36 tillfrågade samhällen sagt nej till projektet

2013

Januari

Bildade landsorganisationen COB ett nytt politiskt parti, Arbetarpartiet (PT) efter flera onflikter med regeringenAnslöt sig åter Bolivia till FN:s konvention om narkotikabekämpning, med ett särskilt undantag som innebär ett erkännande av att det är lagligt att tugga kokablad i landet

Anklagade regeringen USA för att ha försökt destabilisera Morales regering och bevis skulle överlämnas till den amerikanske presidenten Barack Obama

Mars

Antogs en ny lag som gjorde det obligatoriskt för alla kyrkor och ideella organisationer att på nytt registrera sig hos myndigheterna och som tvingade dem att lämna detaljerade uppgifter om medlemskap, ekonomi och organisationens ledning

April

Beslutade Författningsdomstolen att president Evo Morales fick ställa upp i valet 2014, trots att grundlagen endast tillät två mandatperioder i rad. Enligt domstolen omfattade begränsningen inte Morales eftersom han bara hade valts en gång sedan regeln infördes 2009

Stämde Bolivia Chile vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag för att få tillgång till kusten vid Stilla havet

Maj

Strejkade Gruvarbetarfacket för höjda pensioner

Antogs en ny lag som gjorde det möjligt för Evo Morales att ställa upp i nästa presidentval. april. Oppositionspolitiker fördömde lagen som grundlagsstridig

Augusti

Genomförde Protestanter stora demonstrationer i fem städer i protest mot den nya lagen som kräver registrering av religiösa samfund hos myndigheterna

Oktober

Dödades fyra medlemmar av en insatsstyrka i samband med att kokaodlingar skulle förstöras i departementet La Paz

Greps Luis Cutipa, chefen för den myndighet som övervakar kokaodlingen i landet, misstänkt för att ha sålt koka till narkotikaligor. Han anklagades också för att ha förfalskat dokument för att få sitt arbete

December

Utfärdade president Morales ett dekret om att en andra årlig bonus skulle betalas ut till anställda, förutsatt att BNP-tillväxten var minst 4,5 procent på årsbasis

2014

Januari

Meddelade president Morales att man planerar att bygga landets första kärnkraftsreaktor. Iran, Frankrike och Argentina har erbjudit sig att hjälpa Bolivia

April

Demonstrerade omkring 1 000 soldater i La Paz mot dåliga arbetsvillkor och mot diskriminering som gör det svårt för medlemmar av ursprungsfolken att bli officerare

Meddelade president Morales att minimilönerna i Bolivia ska höjas med 20 % efter samtal med landsorganisationen COB

Ändringar i en gruvlag utlöste oroligheter i Cochabamba. Två gruvarbetare dödas och ett drygt 50-tal personer, främst poliser, skadades

Juni

Bildade de båda oppositionspartierna UN och MDS en valallians inför valet i oktober

Juli

Sänktes åldersgränsen för arbete till tio år, under förutsättning att barnen också går i skolan och arbetar i egen regi. För att vara anställd måste man vara tolv år. Enligt regeringen innebar lagändringen en anpassning till landets behov och realitet

Oktober

12 oktober Vann Evo Morales presidentvalet för tredje gången och blev därmed historisk då ingen annan president suttit vid makten lika länge. Morales fick 61 % av rösterna i första omgången av valet. Regeringspartiet MAS fick två tredjedelars majoritet i parlamentet och hade därmed kvar möjligheten att ändra författningen på egen hand

2015

Mars

Avskedade president Morales försvarsminister Jorge Ledezma efter att han flög till Chile i ett av flygvapnets plan för att leverera dricksvatten till ett översvämningsdrabbat område. Han bar en väst med texten ”Havet tillhör Bolivia” vilket utlöste kritik från den chilenska regeringen. Ny försvarsminister blev Reymi Ferreira

Greps den tidigare rikspolischefen Oscar Nina, som också varit ansvarig för narkotikabekämpning, misstänkt för samröre med knarkhandlare. Även hans hustru, son och dotter greps, misstänkta för att ha berikat sig på olaglig väg

Maj

Gick bagare ut i en tvådagarsstrejk i protest mot ett regeringsbeslut om att slopa subventioner på vetemjöl. Soldater sattes in för att baka bröd

Juli

Genomfördes en stor blockad av vägarna till staden Potosí på grund av en konflikt med staten om infrastrukturinvesteringar

Greps det bolivianska fotbollsförbundets ordförande Carlos Chávez anklagad för korruption inom Internationella fotbollsförbundet (Fifa). Tidigare greps generalsekreteraren Alberto Lozada

Besökte påve Franciskus Bolivia. Han välkomnades av president Morales med en påse kokablad

2016 

Februari

Drygt 51 % röstade mot förslaget i en folkomröstning om att låta presidenter ställa upp till omval två gånger

Omkom sex personer och tio skadades av rökförgiftning när demonstrerande Moralesanhängare bröt sig in i borgmästarens kansli i El Alto

Juni

Ordnade landsorganisationen COB en tre dagar lång strejk, den tredje på nio dagar, i protest mot regeringens beslut att lägga ned det statligt textilbolaget Enetex, vilket skulle göra 800 personer arbetslösa

Augusti

Uppgav regeringen att vice inrikesminister Rodolfo Illanes slagits ihjäl av strejkande gruvarbetare i Panduro söder om La Paz. Två gruvarbetare sköts ihjäl av polis och över 100 greps i samband vid vägspärren som rests två dagar tidigare i vilken inrikesministern och hans livvakter tog tillfånga. De strejkande arbetarna protesterade mot ett lagförslag och krävde fler gruvlicenser, rätt att arbeta för privata företag och mer fackligt inflytande

Invigde president Morales en ny ”antiimperialistisk” militärakademi som enligt honom skulle utgöra ett svar på den akademi i USA som sedan länge erbjudit militär utbildning till latinamerikanska regeringsföreträdare

November

Förklarade regeringen att nödläge råder på grund av den värsta torkan på ett kvartssekel drabbat landet. Vattenbrist rådde nu i sju av de tio största städerna. Ransonering förekom och på en del håll kördes vatten ut i tankbilar

2017 

Januari

Dömdes Bolivias expresident Luis García Meza, president 1980–1981, till livstids fängelse i Italien för sitt deltagande i Operation Condor, en kampanj som högerjuntor i Sydamerika drev mot vänsterkrafter från 1975. Den 87-årige García Meza avtjänade redan ett 30-årigt fängelsestraff för människorättsbrott

Mars

Antogs en ny lag som nästan fördubblade ytan som får användas till laglig odling av koka, från 12 000 hektar till 22 000 hektar med förhoppning om att staten skulle kunna utöka exporten av kokabladsprodukter

September

Meddelade försvarsdepartementet att Chile har grävt upp och oskadliggjort 80 % av de minor som landet lagt ut längs gränsen till Bolivia, efter röjningen beräknades det dock att det skulle finnas omkring 26 000 chilenska minor kvar vid gränsen. Minorna lades ut under 1970-talet av Chiles dåvarande militärdiktatur

Vände sig kongressledamöter från det regerande partiet MAS till författningsdomstolen för att få grundlagen ändrad så att president Morales kan kandidera i kommande presidentval

Oktober

Protesterade tusentals bolivianer mot president Morales försök att 2019 bli omvald för fjärde gången genom att avskaffa begränsningen i författningen på hur många mandatperioder en och samma person kan vara president

November

I början av månade demonstrerade tusentals människor i La Paz med krav på att president Morales ska tillåtas ställa upp för en fjärde mandatperiod trots att folkomröstningen i februari 2016 avslog möjligheten

28 november Ogiltigförklarade författningsdomstolen resultatet i folkomröstningen i februari 2016 om hur många gånger en person får ställa upp i presidentval och slog fast att president Morales har rätt att ställa upp i presidentvalet 2019. Domstolen ogiltigförklarade resultatet i folkomröstningen med motiveringen att det berodde på en olaglig smutskastningskampanj. Därmed fick Morales möjlighet att bli omvald för fjärde gången

2018

Mars

Dödades sju fångar när 2 000 poliser stormade ett fängelse i Santa Cruz efter ett uppror. De intagna hade gjort uppror mot försämrade villkor

September

Benådades två tidigare presidenter, Carlos Mesa (2003–2005) och Jorge Quiroga (2001–2002) av president Evo Morales. De tillbakavisade amnestin och hävdade att de är oskyldiga till det de anklagas för

Meddelade president Morales att en allmän sjukförsäkring ska införas från 2019 vilket skulle ge alla bolivianer tillgång till gratis sjukvård

Oktober

Avslog Internationella domstolen (ICJ) Bolivias krav på att få en landkorridor genom Chile till Stilla havet. Utslaget som kom efter fem års överläggningar var slutgiltigt och kunde inte överklagas

December

Gav högsta valdomstolen (TSE) klartecken för president Evo Morales att ställa upp i presidentvalet under 2019. Domstolen godkände nio kandidater till primärval som ska hållas i slutet av januari, däribland Morales. Valdomstolens besked följdes av gatuprotester ett par dagar senare

2019

Januari

Hölls primärval inför presidentvalet i oktober för första gången i landet enligt en lag som antogs i september 2018. Oppositionspartierna har protesterat mot lagen och har uppmanat sina medlemmar att avstå från att rösta som en protest mot att Morales ställer upp för en fjärde gång

Februari

Godkände senaten en lagändring som innebar att allmän primärsjukvård infördes i landet

Augusti

Omfattande skogsbränder drabbade Bolivia, närmare 10 000 kvadratkilometer mark ödelades. Bränderna antogs bero på utökat svedjebruk

September

De fortsatta omfattande skogsbränderna har dödat mer än 2,3 miljoner vilda djur säger miljöexperter. Bränderna bekämpades av 5 000 brandmän, poliser och soldater med hjälp av flygplan och helikoptrar. Bränderna omfattade över 4 miljoner hektar, 40 000 kvadratkilometer, mark, varav en stor del utgör naturskyddsområden. Kritiker ansåg att regeringens jordbrukspolitik bidrog till bränderna, medan regeringen hävdade att torka och hårda vindar var orsaken

Oktober

4 oktober

Deltog hundratusentals människor i en demonstration i Santa Cruz de la Sierra, Bolivias största stad, i protest mot regeringens hantering av de omfattande bränder som pågått i flera veckor. Oppositionen krävde att regeringen utlyste nationellt katastroftillstånd och vädjade om internationellt bistånd för att bekämpa bränderna. Efter långvarigt och intensivt regn slocknade bränderna bara dagar efter demonstrationen

20 oktober

När 84 % av presidentvalets röster var räknade avbröts publiceringen av rösträkningen. Evo Morales hade då fått 45 % av rösterna och utmanaren den före detta presidenten Carlos Mesa som hade fått 38 % av rösterna. I det samtidiga parlamentsvalet backar Morales parti Rörelsen för socialism (MAS) rejält jämfört med valet 2014 men behöll dock egen majoritet i båda kamrar, 67 platser i deputeradekammaren och 21 platser i senaten. Medborgargemenskap (CC) fick 50 respektive 14 platser, Kristdemokratiska partiet (PDC) 9 respektive 0 och Sociala demokratiska rörelsen 4 respektive 1. Valdeltagandet uppgick till 88 %

21 oktober

Dagen efter presidentvalet utbröt våldsamheter ut i minst nio städer runt om i landet, på grund av vad som uppfattades som försök att fuska med valresultatet. Efter att publiceringen av valresultatet legat nere i ett dygn börja röstsiffror på nytt publiceras. Nu visade en snabbräkning av drygt 95 % av rösterna att Morales var nära att få de 10 procentenheters försprång som krävdes för seger

23 oktober

Utlyste oppositionen en genralstrejk i protest mot det omstridda valresultatet efter presidentvalet. President Morales kallade protesterna en ”högerkupp” och sade sig vara övertygad om att ha vunnit redan i första valomgången. Valobservatörer från den regionala organisationen OAS ansåg att den stora resultatändringen i rösträkningen är svårförklarlig och att en andra valomgång bör hållas

25 oktober

Utropades president Evo Morales formellt till vinnare i presidentvalet när det slutgiltiga resultatet offentliggjordes. Evo Morales fick 47,08 % av rösterna och därmed mer än 10 procentenheter fler röster än tvåan, Carlos Mesa, som fick 36,5 %

November

10 november

Avgick president Evo Morales, tre veckor efter det omstridda valet, bland annat för att den utredning som gjordes av representanter för OAS fastslog att det förekommit fusk i presidentvalet den 20 oktober. Evo Morales vill att presidentvalet skulle göras men militären uppmanade honom att avgå. Även vicepresident Álvaro García Linera avgick, liksom talmännen i den lagstiftande församlingens båda kamrar

11 november

Uppgav Evo Morales att han godtagit ett erbjudande om politisk asyl i Mexiko

12 november

Utropade sig senatorn Jeanine Anez från Beni till interimspresident. Anez var medlem av Sociala demokratiska rörelsen (MDS) och sade att hon i egenskap av vice talman i senaten stod i tur att ta över som stats- och regeringschef då presidenten, vicepresidenten och båda kamrars talmän hade lämnat sina poster. Författningsdomstolen godkände Anez, som utropade sig som president under en session i senaten

Landade den förre presidenten Evo Morales i Mexiko där han fått politisk asyl

15 november

Sköts nio bönder ihjäl i samband med att kokaodlare i Cochabamba drabbar samman med polis och militär. Sammanlagt hade 23 personer dödats och många skadats sedan oroligheterna bröt ut efter presidentvalet den 20 oktober

17 november

Började myndigheterna flyga in förnödenheter till La Paz på grund av brist på mat och bränsle som har uppstått på grund av vägspärrar som rests av anhängare till den förre presidenten Evo Morales

19 november

Dödades åtta personer och ett 30-tal skadades när säkerhetsstyrkor sköt skarpt för att bryta en blockad av bränsleanläggningen Senkata i El Alto

December

4 december

I sin slutrapport om presidentvalet den 20 oktober uppgav OAS att det finns överväldigande bevis för att valmanipulation förekommit

12 december

Begav sig den avsatte presidenten Evo Morales från Mexiko till Argentina där den nytillträdda vänsterregeringen beviljade honom asyl. Med honom reste den förre vicepresidenten Álvaro García, utrikesministern Diego Pary, hälsoministern Gabriela Montano och OAS-ambassadören José Alberto Gonzáles som även de fick asyl

2020 

Januari

21 januari

Godkände parlamentet förre presidenten Evo Morales avgång, två månader efter det att han flydde från landet

24 januari

Avbröt regeringen de diplomatiska förbindelserna med Kuba, som länge varit allierat med Bolivia. Tidigare hade president Anez beordrat över 700 kubanska läkare och andra att lämna landet, personer som varit del av Kubas medicinska biståndsarbete. Regeringen avbröt också relationerna med Venezuela och dess socialistpresident Nicolás Maduro. Bolivia anslöt sig till de länder som erkände oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas president

Februari

3 februari

Inleddes valrörelsen inför det extra val som ska hållas den 3 maj formellt. Den förre presidenten Evo Morales anmälde sig som kandidat till senaten för departementet Cochabamba. Han var dock förbjuden att ställa upp i presidentvalet och befann sig fortfarande i landsflykt i Argentina. Trots att en arresteringsorder är utfärdad mot honom tänker han återvända till Bolivia

20 februari

Meddelade högsta valdomstolen (TSE) att Luis Arce godkänns som presidentkandidat för socialistpartiet MAS. Den förre presidenten Evo Morales diskvalificeras från att delta i senatsvalet som hålls samtidigt, i maj. Som orsak angavs att Morales, som lever i landsflykt i Argentina, inte uppfyller krav i fråga om var han bor

21 februari

Greps César Cocarico , före detta ministern för landsbygdsutveckling, anklagad för maktmissbruk under sin tid i den tidigare MAS-regeringen. Cocarico, som också varit guvernör i La Paz, var den andra före detta MAS-ministern som greps. I januari greps den förre inrikesministern Carlos Romero

Mars

Beslutade valmyndigheten att skjuta upp det planerade valet i maj på obestämd tid på grund av den pågående coronapandemin. Flertalet presidentkandidater i valet hade redan förespråkat en senareläggning av valet. Den tillförordnade presidenten Jeanine Anez meddelade att ett landsomfattande utegångsförbud skulle införas

Maj

Greps hälsominister Marcelo Navajas av polis i La Paz, misstänkt för korruption kopplat till överpriser på respiratorer. Ytterligare två anställda i hälsodepartementet greps också. Omkring 4 500 fall av coronafall hade fastställts i landet och 190 personer bekräftades avlidna i covid-19

Juni

10 juni

Bolivia hade nu cirka 15 000 konstaterat smittade av covid-19. Antal avlidna i sjukdomen uppgick till färre än 500

Juli

7 juli

Tillsattes Oscar Ortiz till ny ekonomiminister. Han ersatte José Luis Parada som fick lämna posten utan att skäl angavs

9 juli

Konstaterades att interimspresident Jeanine Anez blivit smittad av covid-19. I landet var nu närmare 43 000 människor bekräftat vara coronasmittade och drygt 1 500 personer hade avlidit i covid-19

Augusti

2 augusti

Beslutade regeringen att stänga landets skolor resten av terminen på grund av coronapandemin

14 augusti

Bolivia hade nu 96 000 bekräftade fall av coronasmitta och 3 800 personer hade avlidit i sjukdomen covid-19

24 augusti

Anklagades den förre presidenten Evo Morales för att ha haft sex med minderåriga. Morales befann sig fortfarande i landsflykt i Argentina

September

7 september

Stängdes den förre presidenten Evo Morales av från att delta i kommande senatsval eftersom han befann sig i landsflykt

18 september

Meddelade interimspresident Jeanine Áñez att hon inte ställer upp i kommande presidentval

Oktober

18 oktober

Vann Socialistpartiets kandidat Luis Arce presidentvalet redan i första omgången. Arce fick 55 % av rösterna, på andra plats kom Carlos Mesa som fick knappt 29 % av rösterna. På tredje plats kom Luis Fernando Camacho som fick 14 % av rösterna. I parlamentsvalet fick MAS 73 mandat i deputeradekammaren och 21 i senaten. Medborgargemenskap fick 41 respektive 11 mandat och Camachos högerallians fick 16 respektive 4 mandat

26 oktober

Hävdes den preventiva häktningsordern mot den före detta presidenten Evo Morales, som har anklagats för både terrorism och våldtäkt

30 oktober

Röstade det avgående parlamentet igenom en motion som rekommenderar att övergångspresident Jeanine Anez och elva av hennes ministrar ställs inför rätta för oroligheterna valhösten 2019, då ett 30-tal människor dödades i oroligheter

November

8 november

Tillträdde Luis Arce som stats- och regeringschef

9 november

Återvände den förre presidenten Evo Morales till Bolivia efter sin landsflykt i Argentina

2021

Februari 

9 februari

Gick läkare och andra sjukvårdsanställda ut i en 48-timmar lång strejk med krav på att landet skulle stänga ned i syfte att hejda spridningen av coronaviruset. Akutmottagningar och sjukhus med covidpatienter var undantagna från strejken. I Bolivia hade nu nästan 11 000 personer registrerats som avlidna av covid-19

12 februari

Utfärdade kongressen en allmän amnesti för dem som dömdes för våldsyttringar i samband med oroligheterna efter valet i oktober 2019. Benådningen omfattade alla som dömdes för politiskt våld under den konservativa presidenten Jeanine Anez årslånga styre

Mars

13 mars

Greps den tidigare interimspresidenten Jeanine Anez och två av hennes ministrar. Enligt åklagare greps de för att ha deltagit i en kupp mot den förre presidenten Evo Morales i november 2019. Förutom Anez greps också den tidigare energiministern Rodrigo Guzmán och förre justitieministern Alvaro Coimbra, som även anklagades för terrorism, uppror och sammansvärjning

15 mars

Deltog tiotusentals invånare i protester ledda av oppositionen i flera städer mot gripandet av den förra presidenten Jeanine Anez

April

15 april

Greps Edwin Characayo, ministern för landsbygdsutveckling, sedan han filmats när han tog emot en väska med 20 000 dollar i mutor. Characayos advokat sade att ministern lurats och att han inte tog emot pengarna

Augusti

20 augusti

Åtalades den förra presidenten Jeanine Anez för folkmord och andra brott, uppgav statsåklagarämbetet. Åtalet gällde två incidenter under oroligheterna i november 2019, då sammanlagt 22 demonstranter dog. Dagen efter beskedet uppgavs att Anez försökt ta livet av sig

Bolivia geografi 

Bolivia är ett stort land, helt utan gräns mot havet . Till ytan, 1 098 581 km2, är det Latinamerikas femte största land och dubbelt så stort som Sverige

Bolivia kan delas in i fem geografiskt olika områden; Altiplano (Högplatån), dalarna i höglandet, Yungas (bördiga dalar på Andernas sluttningar), Gran Chacoområdet och Amazonasområdet

Genom Bolivia löper världens längsta bergskedja Anderna, med sina två förgreningar Cordillera Occidental och Cordillera Real. I båda grenarna finns bergstoppar högre än 6 000 meter över havet. Mellan förgreningarna ligger högplatån Altiplano som är världens näst högsta högplatå, bara Tibets ligger högre

I norra Bolivia ligger Titicacasjön, Latinamerikas största insjö och världen högst belägna navigerbara insjö. I landets södra del ligger Salar de Uyuni som är världens största saltöken

Bolivia har två huvudstäder, La Paz som är administrativ huvudstad med omkring 1 882 000 invånare, inklusive och Sucre som är formell huvudstad med cirka 278 000 invånare

Andra större städer Bolivia:

Santa Cruz 1 749 000 invånare, Cochabamba 1 337 000 invånare

Bolivia klimat

Bolivias klimat varierar mycket beroende på landets topografi, från högalpint till det tropiska Amazonas. I områdena mellan högplatån och Amazonas råder flera olika microklimat anpassade till olika nivåer

Medeltemperatur (Celcius) 

La Paz (högplatån) :                   Januari / Juli +9 / +5
Rurrenabaque (Amazonas):     Januari / Juli +27 / + 22

Genomsnitt antal regndagar 

La Paz (högplatån):                       Januari / Juli 22 / 2
Rurrenabaque (Amazonas):      Januari / Juli 1 / 0

Bolivia befolkning

Inget annat land i Sydamerika har en större andel ursprungsfolk bland invånarna än Bolivia. I en folkräkning 2012 identifierade sig drygt 40 % av invånarna tillhörande något av 36 officiellt erkända ursprungsfolken. Gränserna mellan folkgrupperna är flytande eftersom en del invånare identifierar sig med fler än en kategori

Bland ursprungsfolken hör de flesta till någon av de två stora grupperna quechua och aymara. Quechua är ättlingar till det folk som styrde över inkariket. Aymaras förfäder antas ha gett upphov till en av Sydamerikas tidigaste högkulturer i Tiahuanaco. De största av många mindre ursprungsfolk i låglandet i öster är chiquitano och guarani

Tidigare var befolkningen koncentrerad till högplatån i väster och de högt belägna dalgångarna i Anderna. På senare tid har dock befolkningstillväxten i huvudsak skett i landets östra delar där Bolivias största stad Santa Cruz ligger. Santa Cruz är en av de snabbast växande städerna i världen. Det folkrikaste storstadsområdet finns dock fortfarande på högplatån, där La Paz och El Alto ligger

För mer information     bolivia-fakta

Bolivia språk

Omkring hälften av landets befolkning har spanska som förstaspråk, många fler behärskar det dock. Nästan häften av invånarna har quechua eller aymara som modersmål.

Enligt 2009-års författning räknas spanska och 36 ursprungsspråk som officiella språk, vissa av ursprungsspråken talas dock bara av ett litet antal invånare

Statens företrädare och departementsregeringarna måste använda minst två officiella språk, varav ett ska vara spanska

Bolivia socialt

Även om levnadsvillkoren förbättrats för bolivianerna lever mer än var tredje invånare under fattigdomsgränsen. Värst är fattigdomen på landsbygden. Särskilt svår är situationen bland ursprungsfolken som har sämre hälsa än genomsnittet bland befolkningen, kortare medellivslängd, lägre inkomster, sämre utbildning och högre arbetslöshet. De sociala och ekonomiska klyftorna mellan stad och land är djupa

Ett relativt utvecklat socialförsäkringssystem byggdes upp år 1956 med ålderspension, olycksfalls- och invaliditetsförsäkring, moderskapspenning och allmän sjukförsäkring

I slutet av år 2010 ändrades pensionssystemet då regeringen beslutade att förstatliga pensionsfonderna och bygga ut systemet så att det även skulle täcka en stor del av dem som arbetar inom den informella sektorn, det vill säga med svartjobb av olika slag. Pensionsåldern sänktes allmänt från 65 till 58 år och ytterligare för gruvarbetare och kvinnor med fler än tre barn

Sjukvården är bristfällig och har huvudsakligen varit koncentrerad till städerna. Hälsotillståndet hos befolkningen är generellt dålig, framför allt på landsbygden. Förutom undernäringen är dåliga hygieniska förhållanden ett problem. Förbättringar har dock skett, till exempel har spädbarnsdödligheten halverats mellan åren 1997 och 2012

Kvinnor diskrimineras trots att lagen föreskriver lika rättigheter för män och kvinnor. Ju lägre socialgrupp en kvinna tillhör, desto vanligare blir diskrimineringen. År 2013 antogs en ny lag mot våld mot kvinnor. Brottet kan numera ge 30 års fängelse och sexuella övergrepp kan ge 20 års fängelse

Aborträtten är begränsad

Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet i lag. Äktenskap kan dock bara ingås mellan man och kvinna

Bolivia religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Bolivia. Kyrka och stat skiljdes med 2009-års författning

Majoriteten av befolkningen bekänner sig till den romersk-katolska kyrkan. Det är vanligt med inslag av traditionella trosuppfattningar i religionsutövningen. Katolska kyrkan var tidigare statskyrka

Bland ursprungsbefolkningen är katolicismen ofta starkt uppblandad med traditionell religion. I den hyllas Pachamama, Moder Jord på quechua, fruktbarhetens gudinna som identifieras med Jungfru Maria. Även Välståndets och välgångens gud Ekeko spelar en viktig roll i det religiösa livet

För mer information     bolivia-fakta

Bolivia utbildning

Skolgång för bolivianska barn är formellt obligatoriskt sedan 2010 och avgiftsfri i 14 år, från förskola vid 4 års ålder till och med gymnasiet. I verkligheten går ungefär tre av fyra barn i förskolan. Nästan alla barn börjar den vanliga skolan och runt 95 % av dem slutför det första sexåriga stadiet. Omkring en tredjedel av barnen når aldrig gymnasiet

Barnen börjar skolan vid 6 års ålder och majoriteten av dem går numera både det första grundläggande stadiet och motsvarande högstadiet. Kvaliteten på undervisningen är ofta låg på grund av lokal- och materialbrist. Många barn, omkring vart femte mellan 7 och 14 års ålder, arbetar samtidigt som de går i skolan på grund av fattigdom

Regeringen har också satsat resurser på att lära vuxna bolivianer att läsa och skriva för att få bukt med analfabetism

Statliga universitet finns i vart och ett av de nio departementen, samt ett par till. Landets äldsta universitet, är Universidad de San Francisco Xavier, finns i Sucre. Det grundades av den katolska kyrkans år 1624. Störst är Universidad de San Andrés i La Paz som grundades 1830. Det finns också flera privata universitet och många yrkeshögskolor. Några av de privata högskolorna drivs av religiösa institutioner

För mer information     bolivia-fakta

Bolivia – Världens högsta…..

I Bolivia ligger världens högst belägna huvudstad (La Paz), världens högst belägna navigerbara sjö (Titicacasjön), världens högst belägna skidpist (Chacaltaya) och världens högst belägna flygplats (El Alto)!

Besöket i Bolivia bjöd på många fantastiska upplevelser, bland annat ett besök i den gamla staden Tiahuanaco, familjeboende hos en aymaraindianer vid Titicacasjön, ett besök hos de indianska gruvarbetarna i silvergruvan i Potosi, dramatiska naturupplevelser, ett rikt djurliv i Amazonas, en höghöjdsvandring i Parque Nacional de Condoriri och en skräckfylld bussresa i Anderna mellan Cochabamba och Sucre. Upplevelser som gav starka minnen. Bolivia är kanske Sydamerikas mest intressant land att besöka!

Min gamla hemsida  www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerCIA World FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 220117

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email