Bolivia

Bolivia, Sydamerika; la paz, tiahuanaco, titicacasjön, solön, isla del sol, sucre, potosi, salar de uyuni, cerro rico, cochabamba, rurrenabaque, amazonas, parque nacional de condoriri var några platser jag besökte, rainer stalvik

Fler bilder från Bolivia finns på www.stalvik.com

Bolivia – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Utbildning, Religion mm

Bolivia kallas ofta för “Sydamerikas Tibet” med anledning av landets höga och isolerade läge, utan egen kustlinje. Bolivia domineras av den indianska befolkningen och deras kultur, cirka 65 % av landets befolkning är av indianskt ursprung. Antalet olika indianska grupper uppgår till ett trettiotal. Bolivia är ett mångkulturellt och fascinerande land med inslag av gamla, sedan länga försvunna kulturer som Tiahuanacu och Inka. Naturen omfattar allt från Amazonas ångande regnskog till den vindpinade högplatån Altiplano.

Jag fascinerades och fängslades av detta vackra och spännande land. Sällan eller aldrig brukar jag vara rädd under en resa. I Bolivia var jag riktigt rädd två gånger.

Läs om min resa under bolivia-resa

Bolivia – Historia i korthet

För ungefär 3 500 år sedan invaderade aymaratalande indianer från Perus centrala högland Altiplano, den stora högplatån. Här utvecklade de senare en högkultur med staden Tiahuanaco som centra. De första spåren från denna dateras till cirka år 1 000 före Kristus. Tiahuanaco, var under en period världens största stad och låg vid Titicacasjöns södra strand. Under dess storhetsperiod påverkade de områden ända upp till Ecuador och ner till Chile. Tiahuanco är idag Bolivias mest betydelsefulla arkeologiska centra. Tiahuanaco-kulturen integrerades senare, med all sannolikhet i Inkakulturen, som hade sitt centra i staden Cuzco, Peru.

När Inkahövdingen Atahualpa infångades av spanjorerna i staden Cachamarca år 1532 betydde detta slutet för Inkariket. Spanjorerna expandera genom hela Inkariket och nådde området som idag utgör Bolivia i slutet av 1530-talet. År 1538 grundade de staden La Plata, numera Sucre. År 1545 grundade spanjorerna staden Potosi där man upptäckt enorma silverfyndigheter, som snabbt växte till det spanska imperiets största och rikaste stad, fylld av stora palats och kyrkor. Spanjorerna behandlade den indianska befolkningen mycket brutalt och tvingade dem att arbeta i gruvorna som slavar. Potosís  betydelse minskade snabbt när silvret sinade omkring år 1650. År 1548 grundade spanjorerna La Paz.

Under 16- 0ch 1700-talet förekom flera uppror mot det spanska styret, både bland mestiser och indianer. Först efter 1809 uppstod en stark självständighetsrörelse. General Antonio José de Sucre, en av den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívars närmaste män, besegrade spanjorerna i slagen vid Junin och Ayacuho i Peru 1824 och i slaget vid Tumulsa besegrade styrkor ledda av frihetskämpen Simon Bolivar och General Antonio Jose de Sucre spanjorerna definitivt. Den 6 augusti, 1825 utropade Alto Perú sin självständighet. Landet uppkallades efter frihetshjälten Simon Bolívar och Sucre blev dess förste president.

När Bolivia grundades var det till ytan dubbelt så stort som det är idag. Landet präglades redan från början av instabila regeringar och ständiga militärkupper och försvagades ytterligare av dålig ekonomi och djupa sociala motsättningar. I det så kallade salpeter- eller stillahavskriget 1879-1883 förlorade Bolivia hela sin mineralrika kustremsa till Chile. Ytterligare områden i Amazonas, rika på naturgummi, avträddes till Brasilien på 1860-talet och i början av 1900-talet.

Några viktiga årtal i Bolivias moderna historia

1903

Överlät man ett 100 000 km2 stort område i Amazonas till Brasilien i utbyte mot att de skulle bygga en järnväg utefter floden Rio Madre och att bolivianerna skulle få fritt tillträde till Stillahavskusten

1920-talet

Borrade US Standard Oil efter olja i det bolivianska Chacoområdet. Dessutom trodde man att det skulle finnas olja även i andra delar av detta område

1928

Uppstod många gränskonflikter med paraguayiska militärpatruller. Både Bolivia och Paraguay var intresserade av eventuella nya oljefyndigheter

1932 – 1935

I det så kallade Chackokriget, som delvis startades av rivaliserande utländska oljebolag, förlorade Bolivia merparten av Chacoområdet i sydöst till Paraguay och cirka 55 000 bolivianska soldater miste livet. I den delen som tillföll Paraguay har ingen olja hittats

1930-, 1940-talen

Under denna tidsperiod växte nya nationalistiska och vänsterorienterade politiska rörelser fram som utmanade den traditionella eliten. Särskilt inflytelserik blev den radikala Revolutionära nationaliströrelsen (MNR)

1951

I presidentvalet segrade MNR:s kandidat Victor Paz Estenssoro. Han hindrades dock genom en militärkupp från att tillträda vilket utlöste en folklig resning ledd av MNR

1952

I en blodiga revolution avsattes militärregimen och Paz Estenssoro installerades som som president. Ett stort reformprogram inleddes; gruvorna förstatligades, allmän rösträtt infördes och en jordreform genomfördes. Landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana), dominerad av gruvarbetarfacket, bildades och blev snabbt en maktfaktor

1960

Blev åter Paz Estenssoro president

1964

Paz Estenssoro avsattes av militären i november

1971

Militärkuppen i november 1964 blev inledningen på en lång period av odemokratiskt styre. Med stöd av USA bekämpades gruvarbetarfacket och marxistiska studentrörelser. Efter flera militärkupper tog general Hugo Bánzer makten

1974

Politiska partier och fackförbund förbjöds. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna tilltog. Ekonomin växte, men det skedde till stor del genom utlandslån samtidigt som investeringar i industrin försummades

1978

Tvingades general Banzer bort från makten efter växande motstånd inom landet och påtryckningar från USA. Därefter följde en kaotisk period med flera val och militärkupper följde. Militärregimerna förde landet nära ruinens brant. USA, som länge varit nära allierat, blev alltmer kritiskt mot den bristande demokratin och regimernas inblandning i den snabbt växande kokainhandeln

1982

I oktober lämnade militärregeringen ifrån sig makten och till president utsågs Hernán Siles Zuazo. Trots regeringens vänsterprägel tvingade den ekonomiska krisen ganska omgående fram åtstramningar

1985

I presidentvalet segrade ex-president Victor Paz Estenssoro. Hans tidigare förda vänsterpolitik byttes mot nyliberala reformer för att få ordning på ekonomin. Regeringen utlyste undantagstillstånd för att kunna göra nedskärningar, vilket chockade inte minst den tidigare allierade landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana)

1989 – 1993

Var MIR:s ledare president Jaime Paz Zamora  och

1993 – 1997

Var MNR:s ledare Gonzalo Sánchez de Lozada president

1997

Den kärva ekonomin och de ständiga korruptionsskandalerna resulterade i att Hugo Bánzer valdes till president, trots att han varit diktator på 1970-talet. Hans högerparti ADN bildade koalitionsregering med flera andra partier

2001

Hugo Bánzer tvingades avgå som president på grund av sjukdom. Vicepresident Jorge Quiroga Ramires blev hans efterträdare

2002

Hugo Bánzer avlider i maj på grund av sin cancer. Han klarade sig därmed från en rättegång för de människorättsbrott begångna under diktaturen som han anklagats för
Valet resulterade i att Sánchez de Lozada återkom som president. Han vann efter en andra valomgång, som enligt dåvarande författning hölls i kongressen, över tvåan Evo Morales. Efter valet fördjupades den ekonomiska krisen och de sociala oroligheterna ökade.

2003

Missnöje och en konflikt mellan polis och militär bidrog till att våldsamheter i La Paz i februari krävde 30  människors liv

Det så kallade gaskriget eskalerade i september när massdemonstrationer genomfördes i flera städer. Vägar spärrades av och La Paz belägrades så att det efter några veckor uppstod mat- och bränslebrist. När militär åter sattes in mot demonstranter i oktober dödades över 60 människor

Strax efter kravallerna avgick Sánchez de Lozada och flydde landet. Vicepresidenten Carlos Mesa tog över som president. Han utlovade en folkomröstning om gasexporten och en översyn av författningen och därmed dämpades oroligheterna

2004

Folkomröstningen i juli bidrog till att landets energipolitik förändrades

2005

Under våren ökade åter protesterna, främst i La Paz och El Alto. Drivande kraft bakom demonstrationer och vägblockader var Evo Morales och hans parti Rörelsen för socialism (MAS)

Den 6 juni avgick president Mesa. Han efterträddes av ordföranden för Högsta domstolen, Eduardo Rodríguez. Nyval utlystes till den 18 december

I presidentvalet segrade Evo Morales redan i första omgången med nästan 54 % av rösterna och Bolivia fick därmed sin första president av indiansk härkomst

2006

Den nya regeringen tillträdde i januari och bland ministrarna fanns gruvarbetare och företrädare för både ursprungsbefolkning och näringsliv. Bolivia övergick därmed till en vänsterinriktad politik och Morales förklarade att naturtillgångar skulle övergå i statlig ägo
Konflikterna om den nya grundlagen och frågan om departementens självstyre gjorde den politiska situationen alltmer känslig och splittringen mellan landsdelar och folkgrupper resulterade i gatuprotester, strejker och upplopp i hela landet

2007

I början av året utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan anhängare till president Morales och personer som var lojala mot departementets guvernör Manfred Reyes Villa. Militära styrkor sattes åter in för att lugna ned läget
I november antog en majoritet i den konstituerande församlingen ett förslag om ny grundlag. Nästan hela oppositionen bojkottade mötet då beslutet fattades då de ansåg att det var alltför färgat av Morales politik och skulle ge presidenten alldeles för stor makt

2008

I augusti utlyste Evo Morales en nationell folkomröstning om bolivianernas förtroende för landets president, vicepresident och guvernörerna i åtta av de nio departementen. Morales och vicepresident Álvaro García Linera fick 67 % av rösterna. Guvernörerna i de fyra mest oppositionella departementen fick också folkets stöd för att sitta kvar. Bara två guvernörer tvingades avgå, däribland Reyes Villa i Cochabamba

2009

I januari godkändes en ny grundlag i en folkomröstning som president Evo Morales beskrev som en nystart för landet och en upprättelse för ursprungsfolken. Omröstningen hade föregåtts av våldsamma protester och en hetsig politisk debatt

I februari trädde den nya grundlagen i kraft. Författningen innebar bland annat ökad statlig kontroll över viktiga resurser och ökat självstyre för regionerna

I december fick president Morales stöd av nära två tredjedelar av väljarna i den första omgången av presidentvalet. Han säkrar därmed en andra mandatperiod. Morales parti MAS får två tredjedels majoritet i parlamentet och därmed möjlighet att på egen hand ändra i grundlagen

2010

I april kan väljare, i enlighet med den nya författningen, för första gången utse guvernörer direkt och regionala församlingar i alla nio departement, samt borgmästare och fullmäktige i kommunerna. Stödet för presidentens parti MAS var fortsatt stort. Regeringspartiet segrade i sex av de nio departementen

I juni valdes Morales åter till ordförande för kokaodlarnas fackförening, en post han haft i drygt två årtionden. Valet kritiserades av oppositionen med anledning av växande brottslighet kopplad till narkotikahandeln

Antogs en lag som innebär att ursprungsfolkens sedvanerätt jämställs med det nationella rättsväsendet

I september väckte ett lynchningsfall debatt om krockar mellan lokalsamhällens rättsuppfattning och nationell lagstiftning. Fallet gällde tre bröder som anklagats för mord och därför misshandlats, bundits och begravts levande. Kritiker pekar på otydlighet i var gränsen för sedvanerätten går i förhållande till nationella lagar. Under året rapporteras att 20 lynchningar har ägt rum i Bolivia

I december röstade regionalförsamlingen i Tarija för att stänga av guvernören Mario Cossío, en ledande motståndare till president Morales. Cossío anklagas för korruption och avstängningen sker i enlighet med en ny kontroversiell lag som innebär att politiker som står inför ”officiella anklagelser” förbjuds att inneha ett ämbete. Regionalförsamlingen väljer en ny guvernör som tillhör regeringspartiet MAS. Cossio flyr till Paraguay

En ny lag som innebar sänkning av pensionsåldern från 65 till 58 år antogs
Våldsamma protester bröt ut när regeringen slopade statliga subventioner på bensin och diesel. På nyårsaftonen, efter en knapp vecka av oroligheter, drog president Morales tillbaka beslutet om slopade subventioner

2011

I januari nådde president Morales popularitetssiffror en rekordlåg nivå efter försöket att skrota bränslesubventionerna. Endast 30 % säger sig stödja presidenten

I februari greps en högt uppsatt polis med ansvar för det bolivianska inrikesdepartementets narkotikabekämpning i Panama med 60 kilo kokain. Han utvisades senare till USA

I mars meddelade president Morales att han tänker hänvisa tvisten med Chile till internationella domstolar, för att hävda Bolivias rätt till fri tillgång till havet. Bara några veckor tidigare besökte Chiles utrikesminister La Paz, det första besöket på 60 år. De diplomatiska förbindelserna mellan länderna bröts 1978

I april, efter nästan två veckors protester och strejker, enades landsorganisationen COB och regeringen om nivån på löneökningar för sjukvårdsanställda, lärare, militärer och poliser. Protesterna hade varit de mest omfattande sedan Morales tillträdde som president

I maj placerades guvernör Ernesto Suárez i det oppositionsstyrda departementet Beni i husarrest, anklagad för förskingring, maktmissbruk och ekonomiska brott mot staten

Besöket av Irans försvarsminister Ahmad Vahidi skapar en konflikt med Argentina eftersom Vahidi är efterlyst i Argentina misstänkt för att ligga bakom sprängattentatet mot ett judiskt center i Buenos Aires 1994, då 85 människor dog. Bolivias regering bad om ursäkt och utvisade Vahidi

I augusti inledde hundratals indianer i Amazonas en 50 mil lång protestmarsch mot ett vägbygge genom regnskogen i indian- och naturreservatet Isiboro-Sécure, kallat Tipnis. Indianerna anser att vägen hotar deras urgamla markområden, och andra kritiker menar att bygget leder till illegala bosättningar och skogsavverkning. Protesten är ett politiskt problem för president Evo Morales som hävdat indianers rättigheter och naturskydd

Högsta domstolen dömde fem högt uppsatta militärer till mellan 10 och 15 års fängelse för folkmord i samband med oroligheter 2003. Två tidigare ministrar får samtidigt 3 års fängelse för delaktighet i tillslaget som kostade över 60 människor livet

I september dömdes Bolivias tidigare chef för narkotikabekämpningen, René Sanabria, till 14 års fängelse i USA för kokainhandel. Sanabria greps i Panama i februari 2011

Vägbygget genom Amazonas blev till en akut politisk kris. Protestmarschen stoppades när den kommit ungefär halvvägs, efter en dryg månad. Demonstranterna skingrades under tumultartade former av omkring 500 poliser utrustade med tårgas och batonger. När Morales meddelade att vägbygget avbrutits tillsvidare avgick försvarsministern, inrikesministern, biträdande inrikesministern och chefen av migrationsmyndigheten i protest efter att ha utpekats som ansvariga för polisinsatsen. I La Paz protesterade tiotusentals personer mot vägbygget och den hårdhänta hanteringen av marschdeltagarna

I oktober utsågs för första gången ledamöterna i fyra av landets högsta domstolar, däribland Högsta domstolen och Författningsdomstolen, av folket i allmänna val. Det sker i enlighet med författningen från 2009

President Morales beslutade att inte genomföra det kontroversiella vägbygget genom Amazonas

I november återupptogs de diplomatiska relationerna med USA efter att ha varit avbrutna sedan 2008

2012

I januari slöts ett avtal med USA och Brasilien om samarbete mot den illegala narkotikaproduktionen i landet. Avtalet gav Bolivia tillgång till satelliter för att övervaka kokaodlingar

Kokaodlare avslutade en 40 dagar lång marsch till huvudstaden La Paz där de framförde krav på att det avbrutna vägbygget i Amazonas (Tipnis) skulle återupptas. De ansåg att vägen behövdes för att möjliggöra ekonomisk utveckling i regionen

I februari gav den MAS-dominerade lagstiftande församlingen klartecken för en icke-bindande folkomröstning bland invånarna som berörs av vägbygget genom Amazonas, trots att president Morales i oktober 2011 försäkrade att bygget för alltid stoppats

I mars uppmanade Morales FN att korrigera ett ”historiskt misstag” och häva förbudet mot kokablad som antogs i en konvention 1961. Morales som talade vid ett möte med FN:s narkotikakommission i Wien hävdade att kokan är en del av det bolivianska kulturarvet

Över 2 000 soldater skickades till Bolivias fyra största städer, La Paz, Santa Cruz, Cochabamba och El Alto, för att bistå polisen att stävja den stigande brottsligheten

Vid en partikongress utsåg MAS Morales till sin presidentkandidat i valet 2014, trots att 2009 års författning endast tillåter ett omval. MAS hävdar att regeln inte gäller retroaktivt och att Morales därför kan ställa upp för en tredje mandatperiod. Oppositionen protesterar

I april meddelade Morales att han häver kontraktet med det brasilianska företag som bygger en väg genom Amazonas med hänvisning till att företaget inte uppfyllt villkoren. Tidigare hade det omstridda vägavsnittet genom reservatet stoppats, men nu vill presidenten lägga ned även resten av projektet

I juni förekom sammandrabbningar mellan polis som strejkade för högre lön och regeringsanhängare. Morales anklagade polisen för att ha politiska avsikter och planera en kupp

I augusti inledde regeringen en ”consulta”, en form av rådgivande folkomröstning där befolkningen fick säga sin mening om vägbygget genom Tipnis (Amazonas), i 69 berörda indiansamhällen. Enligt tidiga rapporter röstar i princip alla för att häva byggförbudet och godkänna vägen. Enligt regeringen hade en åsiktsändring ägt rum sedan invånarna fått ordentlig information om byggprojektet

I september väcker ett besked från USA om att inte utlämna den förre presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada till Bolivia vrede. Sánchez de Lozada är misstänkt för folkmord

I oktober skrev president Morales kontrakt med två bolivianska företag som ska bygga den första delen av den omstridda vägen genom Tipnis. Beslutet väckte uppmärksamhet eftersom de lokala folkomröstningar som ska hållas om vägbygget ännu inte är helt genomförda

I november infördes utegångsförbud och allt i landet stannade upp i landet under en dag när en folkräkning genomförs. Över 200 000 personer var utskickade för att genomföra räkningen. Alla bolivianer måste definieras sig som tillhörig en av 40 etniska grupper. “Mestiser” fanns inte med som alternativ

I december meddelade regeringen slutresultatet av sin ”consulta” om Tipnis. Enligt de officiella siffrorna var 80 % av de tillfrågade positiva till vägbygget, d v s 55 av 69 berörda indiansamhällen. Enligt en separat utredning, som genomfördes av katolska kyrkan och människorättsorganisationerna APDHB och FIDH, hade 30 av 36 tillfrågade samhällen sagt nej till projektet

2013

I januari sade en minister att regeringen har otvetydiga bevis på att USA:s ambassad i landet har försökt stabilisera president Morales regering. Bevisen ska överlämnas till USA:s president Barack Obama. Trots att de båda länderna 2011 enades om att återupprätta de diplomatiska förbindelserna hade inga ambassadörer ännu utsetts

Bolivia anslöt sig åter till FN:s konvention om narkotika, med ett särskilt undantag som innebar ett erkännande av att det är lagligt att tugga kokablad i landet

Regeringspartiet MAS led ett valnederlag när partiets kandidat förlorar guvernörsvalet i Beni
I april stämde Bolivia Chile vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag för att få tillgång till Stilla Havskusten
Författningsdomstolen fastställde att Evo Morales får ställa upp i presidentvalet 2014, trots att grundlagen endast tillåter två mandatperioder i rad. Enligt domstolen omfattar begränsningen inte Morales eftersom han bara har valts en gång sedan regeln infördes 2009

I ett tal på 1:a maj meddelade Morales att det amerikanska biståndsorganet Usaid inte längre är välkommet i Bolivia. Han anklagade dem för att konspirera mot landet och blanda sig i politiken

Regeringen hamnade i konflikt med fackföreningsrörelsen. Det inflytelserika gruvarbetarfacket COB krävde en rejäl höjning av pensionerna, till 100 % av den sista lönen i stället för gällande 70 %. En strejk genomfördes och en bro sprängdes. Flera personer skadades i explosionen och ett hundratal personer greps

I juli uppstod en diplomatisk konflikt när president Morales plan var på väg hem från Moskva. Planet tvingades ned i Österrike och hölls kvar i ett halvt dygn. Orsaken är att Frankrike, Italien, Portugal och Spanien stängt sina luftrum på grund av misstankar om att den av USA spionanklagade Edward Snowden skulle finnas på ombord på planet

President Morales meddelade att han slutat använda e-post. Han anklagade amerikanska underrättelsetjänster för att ha hackat sig in på hans och andra högt uppsatta bolivianers e-postkonton. Morales och en rad andra latinamerikanska ledare hade protesterat mot USA:s omfattande övervakningssystem som avslöjats av den spionanklagade amerikanske IT-experten Edward Snowden. Bolivia, Nicaragua och Venezuela erbjöd Snowden politisk asyl

Bolivia – Geografi och klimat

Bolivia är ett stort land. Till ytan är det Latinamerikas femte största land. Bolivia kan delas in i fem geografiskt olika områden; Altiplano (Högplatån), dalarna i Höglandet, Yungas (bördiga dalar på Andernas sluttningar), Gran Chacoområdet och Amazonasområdet. Genom landet löper världens längsta bergskedja Anderna, med sina två förgreningar Cordillera Occidental och Cordillera Real. Mellan dessa ligger högplatån Altiplano. I norra Bolivia ligger Titicacasjön, världen högst belägna navigerbara sjö. I landets södra del ligger den märkliga saltsjön Salar de Uyuni.

Bolivias klimat är mycket varierande beroende på landets topografi. Från högalpint till det tropiska Amazonas, däremellan råder flera olika microklimat anpassade till olika nivåer.

Bolivia – Ekonomi

Bolivia är rikt på olika mineraler, som tyvärr inte utnyttjas på ett framgångsrikt sätt av olika skäl varför landet tillhör de mest underutvecklade i Latinamerika. Coca produktionen är av stor betydelse sedan urminnes tider och utgör fortfarande en viktig del i landets ekonomi. Under en period i början av 1990-talet var Bolivia världens största cocaproducent. Försök har gjorts att få cocaodlarna till alternativ produktion med viss framgång under årens lopp.

Bolivia – Befolkning, språk och sociala förhållanden

I förhållande till ytan har Bolivia en liten befolkningsmängd. Majoriteten, cirka 65 – 70 % av den, är bosatt på Altiplano; högplatån. Mellan 50 – 60 % av befolkningen har indianskt ursprung. De två största indianska grupperna utgörs av Aymara och Quechua. Cirka 35 % av befolkningen utgörs av mestiser, som har ett ursprung av spanjorer och indianer. Ungefär 1 % av befolkningen har afrikanskt ursprung. Deras förfäder var slavar som togs hit för att arbeta i silvergruvorna i Potosi. Resterande del av befolkningen är av europeiskt eller asiatiskt ursprung.

Landets officiella språk är spanska. Det är dock bara 60 – 70 % av befolkningen som talar detta. Resterande del av befolkningen talar endera Quechua eller Aymara, de två största indianspråken, eller något annat indianspråk.

Drygt en tredjedel (34.3 %) av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag. Majoriteten av de fattiga bor på landsbygden och klyftorna mellan stad och land är stora. Det är speciellt ursprungsbefolkningen, indianerna, som lever under svåra förhållanden och de har även sämre hälsa, lägre medellivslängd, lägre inkomster, sämre utbildning än genomsnittet och därmed en högre arbetslöshet än genomsnittligt. Den indianska befolkningens sociala situation och dåliga ekonomi har sitt ursprung i den koloniala historien.

Det finns dock ett socialförsäkringssystem i Bolivia som infördes 1956, men största delen av befolkningen står utanför detta då de saknar anställning.

Under 2006 presenterades en femårsplan mot fattigdom och för bättre folkhälsa av president Evo Morales. Kostnaderna för detta är beräknat att kosta cirka 7 miljarder dollar. Finansieringen skulle främst komma från förstatligande av landets naturtillgångar, men både Kuba och Venezuela har lovat finansieringsbidrag.

Bolivia – Religion

Religionsfrihet råder officiellt, dock är cirka 95 % av befolkningen romerska katoliker. En religion som introducerades med den spanska erövringen av Inkariket.

Bolivia – Utbildning

För alla barn mellan sex och fjorton år råder en åttaårig skolplikt. Många barn slutar dock skolan tidigare eftersom fattigdom tvingar dem att börja arbeta tidigt för att hjälpa till med familjens försörjning.

Det frivilliga gymnasiet är högst fyra år. Endast en liten del av eleverna fullföljer sina gymnasiestudier.

En skolreform genomfördes under åren 1994 till 2002 vilket har förbättrat utbildningen och flera barn börjar skolan. Skolornas standard är högre i städerna än på landsbygden och de privata skolorna är bättre utrustade och har fler lärare än de statliga.

I Bolivia finns flera universitet, både statliga och privata. Dessutom finns olika högskolor; handels-, konst-, musik- och lärarhögskolor.

För mer information se bolivia-fakta

Världens högsta…..

I Bolivia ligger världens högst belägna huvudstad (La Paz), världens högst belägna navigerbara sjö (Titicacasjön), världens högst belägna skidpist (Chacaltaya) och världens högst belägna flygplats (El Alto)!

Besöket i Bolivia bjöd på många fantastiska upplevelser, bland annat ett besök i den gamla staden Tiahuanaco, familjeboende hos en aymaraindianer vid Titicacasjön, ett besök hos de indianska gruvarbetarna i silvergruvan i Potosi, dramatiska naturupplevelser, ett rikt djurliv i Amazonas, en höghöjdsvandring i Parque Nacional de Condoriri och en skräckfylld bussresa i Anderna mellan Cochabamba och Sucre. Upplevelser som gav starka minnen. Bolivia är kanske Sydamerikas mest intressant land att besöka!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email