Mexiko

mexico city, agua azul, chamula, chichen itza, merida, oaxaca,  palenque, progreso, san cristobal de las casas, canyon del sumidero, teotihuacan, monte alban, chiapas, yucatan och tulum var några platser jag besökte i mexiko, rainer stalvik

Fler bilder från Mexiko finns på www.stalvik.com

Mexiko – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm 

Mexiko, Centralamerika, har mycket att erbjuda sina besökare; historiska platser, ett intressant folkliv, vackra bergstrakter,  snöklädda vulkaner,  tropiska stränder och världens största stad, huvudstaden Mexico City med mer än 20 miljoner invånare. I Mexiko kan man stanna länge och ändå inte hinna med allt det intressanta som finns att uppleva.

Min nästan fyra veckor långa rundresa i södra Mexiko bjöd på många intressanta och fascinerande upplevelser.

Resan förde mig via huvudstaden Mexico City till den gamla koloniala bergsstaden Oaxaca och vidare till Puerto Escondido vid Stilla Havet, jag besökte den dramatiska Canon del Sumidero med sitt spännande fågel- och djurliv och den gamla staden San Cristobal de las Casas. Jag fick möjlighet att besöka den lilla byn Oventic och möta några av de zapatister som under ledning av Subcomandante Marcos kämpar för att förbättra den fattiga indianbefolkningens villkor. Jag fascinerades av de färgsprakande marknaderna med många färgfullt klädda indianska folkgrupper och jag kom till den lilla staden Chamula med sin vackra kyrka i vilken besökare sitter och rapar för att bli kvitt onda andar. Jag besökte historiska platser som Teotihuacan, Monte Alban, Palenque, Chichen Itza, Tonina och Tulum, mayafolkets enda stad vid havet och jag mötte många intressanta människor, bland annat en man som sade sig vara 140 år (!) gammal .

Läs om min resa och se fler bilder mexiko-resa

Mexikos historia i korthet

Mexikos historia är lång, intressant och ofta blodig. Här har flera olika indianska högkulturer utvecklats. Den aztekiska kulturen stod på sin höjdpunkt när landet erövrades av spanjorerna under ledning av Hernán Cortés år 1521 efter Kristus. Den spanska erövringen blev en katastrof för ursprungsbefolkningen, som förtrycktes och drabbades hårt av de sjukdomar européerna förde med sig.

Ursprungsbefolkningen levde inget lyckligt liv före européernas ankomst heller. Krig och tillfångatagande av människor hörde till vardagslivet. De flesta av fångarna offrades senare till gudarna, som endast kunde blidkas med hjälp av människohjärtan som slets direkt ur kroppen medan offret fortfarande levde! Spanjorerna tvingade indianerna att upphöra med sina människooffer och så tillvida fick vissa det bättre än innan deras ankomst.

År 1821 blir landet självständigt. Den radikala författningen som infördes 1917, och som i stort sett gäller än idag, har påverkat landets utveckling sedan dess.

Några viktiga årtal i Mexikos historia

före Kristus

25 000 – 20 000

De första bosättarna, jägare och samlare, anländer till Mexikodalen där de bosätter sig i grottor. De tillhör den grupp migranter som invandrat till den Nordamerikanska kontinenten från Asien via den passage vi idag kallar för Berings sund.

7 000

Vid denna tidpunkt bodde människor i primitiva bosättningar och bedrev jordbruk, tidigare än någon annanstans på den amerikanska kontinenten. Indianfolken odlade majs, bönor, peppar och squash. Grödor som senare spreds över världen.

1 500

De första Olmekiska bosättningarna etableras och därmed grundas Mesomamerikas (Mexikos) första högkultur. Denna blir sedan basen i alla andra högkulturer som utvecklas i landet

900 Den Olmekiska staden San Lorenzo förstörs

500

De första större mayasamhällena börjar byggas längs gränsen mellan Mexiko och Guatemala

600

De första bosättarna kommer till Monte Albán, som utvecklas till den största av zapotekernas städer. Som mest har Monte Albán 25 000 invånare

200

Staden Teotihuacán grundas, som kom att dominera regionen i mer än 500 år. Här levde som mest 125 000 människor

100 Mayafolket bosätter sig i Palenque, som utvecklas till ett viktigt maktcentrum

efter Kristus

615 – 683 Mayakungen Pakal regerar i Palenque

650 Teotihuacán faller och överges. Staden kan ha förstörts av sina egna invånare

799 Staden Palenque förstörs

900 En toltekisk stat bildas med Tula som huvudstad

1100 Tula, toltekernas huvudstad, faller

1200

Den mäktiga mayastaden Chichen Itza faller. Staden hade som mest 35 000 invånare

1325

Aztekerna grundar staden Tenochtitlán, som kommer att utvecklas till dagens huvudstad Mexico City

1426 -1440

Aztekerna blir den härskande folkgruppen i Mexikodalen. Deras imperium, som expanderar på grund av erövringar och att man kuvar andra folkgrupper, blir mesoamerikas sista stora rike

1500-talet, början

Aztekerna för krig mot folkgruppen Tlaxcala, som senare blir spanjorernas allierade

1502 Montezuma II blir aztekernas siste kejsare

1521

Spanjorerna intar Tenochtitlán, aztekernas huvudstad, och det aztekiska imperiet faller

1546 Stora silverfyndigheter görs i Zapateca

1571 Spanska inkvisitationen kommer till Mexiko

1629

Mexiko City drabbas av en stor översvämning. Det tar hela fem år innan vattnet drar sig tillbaka

1692 Revolt i Mexico City på grund av matbrist och etniska motsättningar

1765 Spanien stärker sitt grepp om landet

1767 Jesuiterna drivs ut ur Mexiko

1810

Miguel Hidlago startar en revolt mot det spanska styret den 16 september. Upproret slås ned och Hidalgo fängslas. Han avrättas 1811

1814

José Maria Morales gör ett andra försök till uppror mot det spanska styret. Även detta slås ned och Morales avrättas 1815

1821 Utropas Mexikos självständighet

1824 Bildas den Federala Republiken Mexiko

1836 Texas gör uppror mot mexikanskt styre och vill ansluta sig till USA

1840 – 1846 Mayarevolt på Yucatanhalvön

1846 – 1848 Krig mellan Mexiko och USA

1848

Fredsfördraget mellan Mexiko och USA leder till att Mexiko förlorar nästan hälften av landets yta

1857 Införs en liberal demokratisk konstitution

1864 – 1867

Fransk ockupation av landet. Ockupationen får stöd av konservativa krafter. Kejsar Maximilliam av Habsburg installeras som Mexikos kejsare

1867

Avrättas kejsar Maximilliam, som blir landets siste monark. Republik återinförs under ledning av Benito Juarez

1876 Porfirio Diaz tar makten och blir Mexikos president

1894 Järnvägen som förbinder Mexikanska Golfen med Stilla Havet invigs

1910

Francisco I. Madero startar en revolt i landet för att Porfirio Diaz blivit omvald som Mexikos president sju gånger. Madero ansåg att valet genomförts på ett ohederligt sätt

1911 Francisco I. Madero väljs till president

1913 Madero mördas av militären i februari

1917

Införs den liberala, revolutionära konstitutionen, som i stort sett, fortfarande gäller. Den avskaffade livegenskap, statligt övertagande av storgodsen och fördelning av marken till småbönderna, beskar den katolska kyrkans makt, landets invånare fick organisations- och strejkrätt mm

1913 – 1915 Inbördeskrig. Kända revoltledare är Emilio Zapata och Pancho Villa

1919 Mördas revoltledaren Emilio Zapata

1920 Genomförs en militärrevolt. President Carranza avsätts och avrättas

1923 Mördas revoltledaren Pancho Villa

1929

Bildas Partido Nacional Revolucinario (PNR) som blir föregångare till det parti (PRI) som styrt landet sedan dess

1934 Lázaro Cárdenas väljs till Mexikos president

1938 Landets oljeindustri nationaliseras

1940 Den ryske revolutionären Lev Trotskij, som flytt från Ryssland, mördas i Mexico City

1956

Byggs Torre Latinoamericana, som med sina 182 meter är en av Mexico Citys högsta byggnader

1968 Hålls de olympiska spelen i Mexico City

1983 Oppositionen vinner betydande framgångar i kommunvalen

1985

Drabbas Mexico City av en jordbävning, över 20 000 människor omkommer och över
300 000 blir hemlösa

1986

Prisfallet på olja tvingade fram en omläggning av den ekonomiska politiken under vilken protektionism byttes mot frihandelssträvanden, och delar av den stora statliga industrisektorn såldes ut till privata ägare

1988

Blir Carlos Salinas landets nya president och genomförde flera nyliberala reformer. PRI förlorar makten

1991 PRI återtar makten i kongress- och guvernörsvalen

1994

Presidentvalet vanns av Ernesto Zedillo
Ett tusental personer ur rörelsen zapatistas invaderar staden San Cristóbal de las Casas i delstaten Chiapas och kräver en jordreform, demokrati och sociala förbättringar för den fattiga befolkningen. Under den påföljande tolv dagar långa striden dödas 145 människor

Fem månader före presidentvalet mördades PRI-partiets presidentkandidat Luis Donaldo Colosio och några veckor efter valet mördades PRI:s generalsekreterare José Francisco Ruiz Massieu. Man antog att de föll offer för sammansvärjningar inom partiledningen. Presidentvalet vanns av Ernesto Zedillo, PRI:s kandidat

I december drabbas Mexiko av en akut valutakris i landet, bland annat på grund av Chiapasupproret, olika våldsdåd och att utländska investerare blivit avskräckta

1995 USA beviljade Mexiko miljardkrediter för att hejda den så kallade “tequilakrisen”

1996

Ekonomin började återhämta sig och Mexiko kunde ganska snabbt betala tillbaka stora delar av krislånen

1997

PRI förlorar många mandat i parlamentsvalet och förlorar därmed för första gången sin absoluta majoritet i deputeradekammaren
2 000 Presidentvalet vanns av Vicente Fox, ledare för oppositionspartiet PAN. I kongressen förblev dock PRI största parti, om än med knapp marginal
President Vicente Fox svär presidenteden den 1 december och anses därmed vara den förste presidenten som valts i fria och ärliga val i landets historia

2001

Upproret i Chiapas blommade åter upp när en stor grupp zapatister med sin mytomspunne ledare ”subcomendante” Marcos i spetsen genomförde en tre veckor lång marsch mot huvudstaden med krav på ökade rättigheter för indianbefolkningen. De demonstrerande hade stort stöd under protestmarschen och i huvudstaden Mexico City samlades 150 000 personer för att hylla Marcos

2003

I valet till deputeradekammaren förlorade PAN nästan en fjärdedel av sina mandat och PRI blev åter största parti

2006

På våren ledde en demonstration i San Salvador Atenco utanför Mexico City till oroligheter och flera dödsfall, och en lärarstrejk i Oaxaca resulterade i ett socialt uppror med flera döda och många arresterade
Presidentvalet den 2 juli blev jämnt och båda huvudkandidaterna, Lopez Obrador och Felipe Calderon, utropade sig till segrare varför ett spänt politiskt läge uppstod. Vänstern krävde att alla röster skulle räknas om och massprotester på gatorna orsakade kaos i huvudstaden. Knappt 10 % av rösterna räknades om och det officiella resultatet blev att Calderon segrat mycket knappt. Trots detta höll López Obrador i november en inofficiell ceremoni där han svors in som president och utsåg en skuggregering. Stora protestaktioner startade åter i Mexico City, men efter hand förlorade protesterna i kraft

Den 1 december tog Felipe Calderón över som president. En av hans första åtgärder var att sänka lönerna för sig själv, regeringen och högt uppsatta regeringstjänstemän som ett led i ett åtstramningspaket

2007

 Antogs en ändring av pensionssystemet och ny skattelagstiftning som skulle öka statens skatteintäkter
Ett av Calderóns huvudlöften var att förbättra säkerhetsläget. Kampen mot narkotikaligorna, poliskorruption och det droghandelsrelaterade våldet fick högsta prioritet vilket har lett till stora problem med många dödoffer

2008

Under året mer än fördubblades antalet mord kopplade till knarkhanteringen jämfört med året innan, cirka 6 200 människor anats ha dödats, varav ungefär en fjärdedel enbart i staden Ciudad Juárez. Våldet förekommer i hela Mexiko, men värst drabbade är dock de norra delstaterna vid gränsen till USA
Under hösten upptäcktes att en drogkartell infiltrerat myndigheten för narkotikabekämpning och betalat ut hundratusentals dollar till tjänstemän och poliser i utbyte mot information

Till att börja med fick presidenten starkt stöd för kriget mot knarkkartellerna , men efter hand blev många alltmer oroade av det ökande våldet

2009

I början av året drabbades Mexiko hårt av den internationella finanskrisen och i april kom landet att förknippas med den så kallade svininfluensan, H1N1. Ett åttiotal personer rapporterades ha dött och under tio dagar hölls i stort sett hela Mexico City stängt, i ett försök att hindra fortsatt spridning
I juli hittas elva män och en kvinna mördade i president Calderóns hemstat Michoacan, som var federala narkotikapoliser. Alla hade torterats. Mordet antogs vara en hämnd för att en högt uppsatt person i narkotikakartellen La Familia gripits några dagar tidigare

I slutet av oktober grep amerikansk polis 300 personer med anknytning till mexikanska narkotikakarteller verksamma i USA. Insatsen var i hög grad riktad mot knarkligan La Familia

I mitten av december hittades sex avhuggna huvuden utanför en kyrka i delstaten Durango i norra delen av landet. Huvudena tillhörde polismän och polisen misstänker att avrättningarna var en hämnd för att tio medlemmar av en narkotikakartell, den så kallade Gulfkartellen, dödats av armésoldater

Samma månad dödas en av landets mest eftersökta knarkkungar, Arturo Beltrán Leyva, och några av hans anhängare i en våldsam sammandrabbning med polisen i staden Cuernavaca

I december presenterade president Calderón ett förslag om att förändra landets valsystem i grunden. Presidenten ville att ledamöterna i parlamentet skulle kunna omväljas och han föreslog även att det skulle hållas en andra omgång i presidentvalen om ingen kandidat fick mer än 50 procent av rösterna

2010

I februari avgår inrikesminister Fernando Gómez Mont från PAN efter en skandal kring partiets bildande av valallianser

I juni mördas Rodolfo Torre Cantú, PRI:s kandidat och favorit i guvernörsvalet i delstaten Tamaulipas. Delstaten är en av dem som drabbats hårdast av narkotikakartellernas våld. Även en borgmästarkandidat i Tamaulipas mördas

I slutet av juli når president Calderón ännu en framgång i kampen mot landets drogkarteller. En av de högsta medlemmarna i den mäktiga Sinaloakartellen, Nacho Coronel, uppgavs ha skjutits av militären
I augusti grips ännu en mäktig knarkledare, född i USA och kallad La Barbie på grund av sitt ljusa hår och blåa ögon, av mexikansk polis

I augusti påträffas 72 mördade män och kvinnor vid en ranch i delstaten Tamaulipas. De antas vara migranter från Syd- och Centralamerika som kidnappats och mördats av en narkotikakartell. Många illegala migranter, enligt människorättsorganisationer flera tusen årligen, kidnappas av knarkligor och tvingas jobba för dessa

2011

Den 7 april demonstrerar tusentals människor i ett tjugotal städer mot narkotikavåldet i landet.  Samma dag påträffas en massgrav med ett 60-tal kroppar i delstaten Tamaulipas. Ytterligare ett fyrtiotal lik påträffas kort därefter i samma delstat, efter förhör med en misstänkt gärningsman. Narkotikakartellen Zetas uppges ligga bakom morden

I slutet av april har antalet påträffade lik stigit till 177. Även i delstaten Durango hittas en massgrav med 30 döda

I juni griper den federala polisen José de Jesús Méndez Vargas, alias El Chango, ledare för den sektliknande La Familia-kartellen. Enligt myndigheterna är det en stor framgång i kampen mot den organiserade brottsligheten i västra Mexiko med bland annat mord, kidnappningar och utpressning

I juli behåller oppositionen PRA makten i delstatsvalet i den folkrika och inflytelserika delstaten México, som omger landets huvudstad. Vänsterpartiet PRD:s kandidat anklagade PRI för valfusk och förklarade att han skulle överklaga resultatet

Militären uppger att man gjort det dittills största fyndet av en marijuana-odling i Mexiko, belägen cirka 30 mil söder om gränsen mot USA. Odlingen är 120 hektar stor och beräknas ge en skörd värd omkring 160 miljoner dollar, en dryg miljard kronor

Över 1 000 personer grips i tillslag mot människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor i staden Ciudad Juárez på gränsen till USA. År 2010 mördades över 3 000 människor i staden

Polis griper José Antonio Acosta Hernández, alias El Diego, som erkänt att han beordrat mord på mer än 1 500 människor. El Diego var tidigare säkerhetschef och sedan andreman i Juárezkartellen, som har många avhoppade poliser och som kontrollerar en huvudrutt för narkotikasmuggling värd miljarder av dollar från Mexiko till USA

I november grips Ovidio Limón Sánchez, misstänkt för att vara en av ledarna inom den ökända Sinaloakartellen

Inrikesminister Francisco Blake Mora dör i en helikopterkrasch. Alejandro Poiré utses till hans efterträdare
I december grips en av de viktigaste ledarna inom Zetakartellen, Raúl Lucio Hernández Lechuga med smeknamnet El Lucky, av polis. I och med gripandet sitter 22 av de 37 mest efterspanade knarkkungarna nu bakom lås och bom uppger myndigheterna

2012

I januari uppger myndigheterna att 13 000 personer miste livet i knarkrelaterat våld under perioden januari till och med september 2011. Det betyder att över 47 000 människor dödats sedan slutet av 2006 då president Calderón inledde sin kampanj mot knarkmaffian

I februari griper polisen ytterligare en knarkkung, Jaime Herrera Herrera, som varit ledare över den växande tillverkningen av syntetiskt amfetamin

I maj grips fyra höga militärer misstänkta för att ha samarbetat med den organiserade brottsligheten i landet. En av de gripna, Tomas Angeles Dauahare, var tidigare biträdande försvarsminister
Hittas 49 mördade personer nära Monterrey, i en av de värsta massakrer som inträffat under kriget mellan narkotikagäng. Offren har fått huvuden och händer avhuggna. Under årets första fyra månader har morden ökat med 16 % jämfört med samma period 2011

I juni antar Mexiko en lag om att minska utsläppen av växthusgaser med 30 % till 2020 och med 50 % till 2050. Enligt den bindande lagen måste 35 % av energin komma från förnybara energikällor 2024

I juli beslutar valmyndigheten att drygt hälften av rösterna i presidentvalet ska räknas om efter anklagelser från López Obrador om att PRI skulle ha ägnat sig åt röstköp. Peña Nieto förnekar att valfusk förekommit. Efter omräkningen fastslås resultatet till 38,2 % för Peña Nieto och 31,5 % för López Obrador. Beskedet möts av protester från tiotusentals demonstranter i Mexico City och López Obrador överklagar resultatet

I kongressvalen, som hölls samtidigt som presidentvalen, förlorar PRI 30 mandat i underhuset men vinner 19 i överhuset. Tillsammans med allianspartnern Mexikos gröna ekologiska parti (PVEM) får PRI 240 av de 500 mandaten i deputeradekammaren och 62 av de 128 platserna i senaten. Den stora vinnaren i parlamentsvalet blir PRD

Även guvernörsvalen blir ett bakslag för PAN som bara vinner i en delstat medan PRI och PRD segrar i tre delstater vardera

I slutet av augusti fastslår landets högsta valdomstol att det saknas bevis för att Peña Nieto skulle ha ”köpt” röster och fördelaktig mediebevakning

I september vägrar López Obrador att godta resultatet i presidentvalet och erkänner inte Peña Nietos seger. Han uppmanar till fortsatta protester, och meddelar att han nu lämnar vänsteralliansen MP för att bilda en ny ungdomsrörelse

Narkotikakartellen Zetas antas ligga bakom en massrymning då 131 fångar försvinner från ett fängelset  i delstaten Coahuila i norra Mexiko

Grips ledaren för den rivaliserande Golfokartellen, Jorge Eduardo Costilla

Militären griper 35 poliser som misstänks för samröre med Zetakartellen, i delstaterna San Luis Potosí och Veracruz. Många av de värsta massakrerna i Mexiko de senaste åren har inträffat i Veracruz, där rivaliserande karteller kämpar om kontrollen över narkotikahandeln

I slutet av september uppger polisen att man gripit en av landets mest efterspanade män, Iván Velázquez Caballero, även känd som El Talibán eller Z-50, i San Luis Potosí

I oktober rapporteras att Zetas högsta ledare Heriberto Lazcano ha dödats i en eldstrid med militär i delstaten Coahuila i norra Mexiko. Enligt president Calderón har nu 25 av de 37 mest efterspanade brottslingarna i landet gripits under hans presidenttid

Den 1 december tillträder Enrique Peña Nieto presidentposten. Han upprepar sina vallöften om att stärka tillväxten och stoppa det våldet i narkotikahanteringens spår, som beräknas ha krävt 70 000 liv under företrädarens sex år vid makten. Fred i landet blir regeringens högsta prioritet, säger Peña Nieto och meddelar att han skall skapa en ny halvmilitär nationell polisstyrka, för att bekämpa grov brottslighet och våld

2013

I januari dödas 37 personer och över 100 skadas i en explosion som inträffar i oljebolaget Pemex huvudkontor i Mexico City. Enligt myndigheterna orsakades explosionen av en gasläcka

I februari väcker ett brutalt överfall på en grupp spanjorer nära Acapulco stor bestörtning även i det våldsvana Mexiko. Beväpnade män intar huset spanjorerna har hyrt och binder ett antal personer innan de våldtar sex kvinnor

Militären uppger att man gripit den misstänkte säkerhetschefen för Mexikos mest efterspanade narkotikakung, Sinaloakartellens ledare Joaquín Guzmán. Den gripne, Jonathan Salas, antas ha ansvar för att skydda Guzmán som greps 1993 men rymde ur ett högsäkerhetsfängelse 2001

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch finns bevis på att säkerhetsstyrkor var inblandade i flera hundra fall av försvinnanden under Felipe Calderóns regeringstid. Kort därefter uppger regeringen att 26 000 människor försvunnit i Mexiko sedan december 2006

Presidenten undertecknar en lag om reformer i utbildningssystemet som flera lärarfack protesterar mot. Regeringen vill försöka komma åt korruption i utbildningsväsendet, som bland annat inbegriper trakasserier och mutor när lärartjänster tillsätts. Men lärarfacken befarar uppsägningar, och kritiker tror att reformerna kan leda till en privatisering av utbildningssystemet

I april utbryter oroligheter i delstaten Guerrero när maskerade lärare går till attack mot byggnader som tillhör såväl regeringspartiet PRI som PAN och PRD, som stödjer utbildningsreformerna

I juni kritiserar Amnesty International regeringen för att inte göra tillräckligt för att utreda de 26 000 fallen med människor som försvunnit sedan armén sattes in i kampen mot narkotikakartellerna

I juli griper marinkårssoldater Miguel Ángel Treviño Morales, ledare för en av landets mäktigaste och mest våldsamma narkotikaligor, Zetas. Treviño Morales, alias Z-40, har gjort sig beryktad för en osedvanlig brutalitet. Mexikanska staten hade utlyst en belöning på 2,3 miljoner US dollar för gripandet av honom, medan USA erbjudit 5 miljoner dollar för att få honom fast. Gripandet av Treviño Morales är mexikanska statens största framgång i kampen mot narkotikaligorna sedan president Peña Nieto tillträdde i december 2012

I augusti grips ännu en av landets mest efterspanade narkotikabrottslingar, Mario Ramírez Treviño, alias X-20, som är ledare för Golfokartellen. USA och Mexiko hade utlovat belöning för Ramirez Treviño i samma storleksordning som för Treviño Morales, och betraktas som minst lika brutal som denne

En lärarstrejk i augusti resulterar i att över en miljon barn inte kan börja skolan när terminen inleds. Runt 50 000 strejkande lärare samlas i Mexico City. De spärrar av parlamentsbyggnaden i flera dagar, i ilska över de ändringar i utbildningssystemet som det fattats beslut om. Reformerna syftar till att minska fackets inflytande och bland annat förbjuda att lärartjänster köps och säljs

Mexikos geografi och Mexikos klimat

Mexiko utgör den sydligaste delen av den nordamerikanska kontinenten och förbinder denna med Centralamerika.

Mexiko har en totalyta på 1 972 550 kvadratkilometer, vilket motsvarar drygt fyra gånger Sveriges yta. Landet har en kustlängd på nästan 10 000 kilometer mot Stilla Havet i väster och mot Atlanten i öster.

Från den cirka 3 000 kilometer långa gränsen mot USA i norr smalnar Mexiko gradvis av mot sydost. Vid landets smalaste punkt, Tehuantepec-näset, är landet endast cirka 200 kilometer brett.

Huvuddelen av landets yta upptas av en högplatå, La  Mesa, som omges i öster, väster och söder av bergskedjorna Sierra Madre Oriental, Sierra Madre Occidental och Sierra Madre del Sur. Högplatåns norra del ligger drygt 1 000 meter över havet. De södra delarna, Mesa Central, är belägna på drygt 2 000 meters höjd. Här finns landets befolkningsmässiga och ekonomiska centrum, Mexikodalen, med huvudstaden Mexico City. Genom Mesa Central löper ett geologiskt instabilt bälte, där vulkaner kan uppstå och jordbävningar är vanligt förekommande.

Öster och söder om huvudstaden Mexico City ligger en vulkankedja med landets högsta bergstoppar; Pico de Orizaba (5 700 meter över havet), Popocatépetl och Iztaccíhuatl.

Bergskedjorna i söder planar ut i Tehuantepec-näset, som är den geologiska skiljelinjen mellan Nord- och Centralamerika. Näset har varit täckt av tropisk skog, som nu till största delen är avverkad. Stora oljefyndigheter har gjorts i området.

Landets befolkning uppgår till drygt 106 miljoner invånare. Huvudstaden Mexico City har en befolkningsmängd på över 20 miljoner invånare, inklusive förstäder, vilket gör den till är världens största stad när det gäller invånarantal. Andra större städer är Guadalajara (3.5 miljoner invånare), Monterrey ( 3 miljoner) och Puebla (1.6 miljoner).

Landets viktigaste floder är Rio Bravo/Rio Grande ( 1 400 kilometer) och Rio Usumacinta (800 kilometer).

Mexiko indelas traditionellt i tre olika klimatzoner; Tierra caliente (den heta regionen) sträcker sig upp till 1 000 meters höjd. Här är medeltemperaturen över 22 grader Celcius. Tierra templada (den tempererade regionen) omfattar regionen mellan 1 000 och 2 000 meters höjd med 15-22 graders medeltemperatur. Tierra fria (den kalla regionen) börjar på 2 000 meters höjd. Här ligger medeltemperaturen under 15 grader C.

Nederbörden är ojämnt fördelad över landet med torka i norr och tropisk fuktighet i söder.

För mer information klicka på länken Landsfakta.

Mexikos befolkning

Landets befolkning uppgår till drygt 106 miljoner invånare. Befolkningstillväxten är hög, cirka 1.2 % årligen. Omkring 40 % av landets befolkning lever i fattigdom. Ungefär 75 % av befolkningen bor i städerna.

Befolkningssammansättningen består av mestiser (60 %) som är av europeisk och indiansk härkomst, ungefär 30 % är av indianskt ursprung och cirka 10 % av befolkningen är invandrare med framför allt spansk härkomst. Ursprungsbefolkningen är troligtvis talrikare idag än vid tiden för spanjorernas erövring beroende på att de olika folkgrupperna ofta låg i krig med varandra och att omfattande människooffer förekom.

Officiellt värnar Mexiko om sitt indianska förflutna. I praktiken har de indianska folken en låg status.

Utvandringen från landet överstiger klart invandringen. Flera hundratusen mexikaner utvandrar illegalt till USA varje år, där minst 10 miljoner mexikaner bor. Invandrarna kommer främst från andra länder i Latinamerika. Landets största språk är spanska. Vidare talas ett 50-tal olika indianspråk i Mexiko.

Den beräknade medellivslängden för män är nästan 72 och ett halvt år och för kvinnor är den lite drygt 78 år.

Religion

Före spanjorernas erövring av Mexiko på 1500-talet var ursprungsbefolkningen anhängare till de olika indianska religionerna. Med spanjorerna kom den romerska katolicismen till landet. Den katolska kyrkan har sedan dess haft starka band med kolonialmakten Spanien, vilket framkallade antikyrkliga stämningar under revolutionsperioderna. Prästerskapet förföljdes och restriktioner mot kyrkan infördes i 1917 års författning. De hävdes först 1992 då prästerna bland annat fick rösträtt och rätt att bedriva undervisning i skolorna.

I den folkliga katolicismen förekommer inslag av de traditionella indianska religionerna.

Under senare år har protestantiska samfund, bland andra pingströrelsen, vunnit många anhängare, vilket skapat motsättningar med den katolska kyrkan som anklagas för trakasserier av andra religiösa grupper.

Utbildning

Landets sjuåriga grundskola är obligatorisk och avgiftsfri.

De flesta barn börjar skolan vid sex års ålder, men alla fullföljer inte grundskolan.

Efter grundskolan erbjuds möjligheter att fortsätta i yrkesförberedande eller högskoleförberedande utbildning.

Undervisning bedrivs i första hand på spanska , men det finns några gymnasier med undervisning även på indianspråk.

Det finns ett stort antal universitet och andra högre läroanstalter i landet, men mindre än 20 % av ungdomarna studerar på högskolenivå.

Mexikos viktigaste universitet ligger i Mexico City. Det grundades redan år 1551 och har idag flera hundratusen studenter.

Läs och skrivkunnigheten hos befolkningen överstigande 15 års ålder är drygt 92 %.

Flora och Fauna

Mexikos fauna är rik, med många arter unika för landet. Trots allvarliga miljöproblem hör landets flora och fauna till de mest artrika på jorden. Här finns mer än 30 000 olika växtarter och nästan 450 däggdjursarter samt mer än 1 000 fågelarter. Flera växt-, djur- och fågelarter är endemiska, det vill säga unika för Mexiko. Anledningen till artrikedomen är det omväxlande landskapet, från torra öknar till snöklädda vulkaner och från mangroveträsk, tropiska skogar till högalpin flora. I Mexiko finns några av världens största korallrev.

Bland de rovdjur som lever i Mexiko kan nämnas jaguar, puma, prärievarg och skunk.

För mer information se mexiko-fakta

En resa i Mexiko bjuder på många fantastiska upplevelser i form av vacker natur, dramatiska bergsregioner, soldränkta, paradisiska stränder, vackra koloniala städer, unika lämningar efter landets ursprungsbefolkningar och ett synnerligen intressant folkliv. Människor är mycket vänliga och hjälpsamma, infrastrukturen fungerar bra, långfärdsbussarna komfortabla, maten och den mexikanska ölen god. Jag tror inte det finns något man kan vara missnöjd med under ett besök i detta land! Viva Mexico!!!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email