Polen

Polen,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Visent. Bialowiesza
    Visent. Bialowiesza

Några platser jag besökte i Polen: bialowiezsa, hajnowka, warszawa, swietka lipa, wigry, masuriska sjöarna, hitlers fd högkvarter varglyan, ketrzyn, gierloz och gdansk, rainer stalvik

Polen,
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Polen är trots närheten till Sverige ett relativt obekant semesterland för många av oss. De flesta tänker säkert på fackföreningsrörelsen Solidaritet och dess ledare Lech Walesa, påven Johannes Paulus II, judegettot i Warszawa eller koncentrationsläger när Polen nämns. För övrigt är landet kanske mer eller mindre okänt för många. Det finns få guideböcker skrivna om landet och det är förhållandevis få svenska turister som besöker Polen. Under en period var det populärt bland svenska män, av olika anledningar, att besöka landet.

Polen är ett land med en lång och brokig, ofta blodig, historia med kopplingar till den svenska historien genom kung Zygmunt III (Sigismund Vasa, son till Johan III). Många av Polens gamla städer och byar har medeltida prägel. Inom landets gränser finns flera intressanta nationalparker, bl a Bialowiesza, i östra Polen vid gränsen till Vitryssland. Här finns ett unikt orört skogsområde som ingår i UNESCO-biosfärens reservat. Till parken hör också ett reservat i vilket man försöker återställa visentbeståndet, den europeiska bisonoxen, liksom beståndet av tarpanhästar, den polska vildhästen. För ornitologer är även områdena runt de Masuriska sjöarna intressanta för sitt rika fågelliv.

Läs om resan under polen-resa

Polen historia i korthet

Polen historia, äldre

Spår av primitivt mänskligt liv kan spåras till mer än 30 000 år bakåt i tiden. Forskare vet dock praktiskt taget ingenting om de människor som levde då. Spåren av de första bosättningarna och av handelsvägar kan daterats till den Neolitiska perioden, 4 000 – 2 000 före Kristus. På 1 000-talet f Kr till de första århundradena e Kr invaderades området som motsvarar dagens Polen av olika stammar, Kelter, Skyter, Balter, Hunner, Germanska grupper m fl Bland dem fanns med all sannolikhet även slaverna, till vilken grupp polackerna hör.

Den förste polske härskaren som omnämns i tidiga källor är Mieszko I, som styrde ett rike vilket ungefär motsvarar dagens Polen. Han lät döpa sig år 966 och från denna tidpunkt räknar man den polska statens födelse. Invånarantalet uppgick vid denna tidpunkt till cirka 1 miljon människor. Riket hotades emellertid tidigt av sönderfall men enades i mitten av 1 000-talet.

Inre oroligheter, från slutet av 1 000-talet, ledde till många byten av kungar och en uppdelning av riket. Ett feodalsystem efterträdde den centrala kungamakten i Polen under 1200-talet.

1200 – 1500-talet

Utanför landets gränser växte hotet mot Polen, den Tyska orden och tartarernas allt starkare ställning. Allianser skapades som ökade hotet och landet angreps av tartarerna. Under 1300-talet enades Polen på nytt och under ledning av kung Kazimierz III Wielki grundades nya städer och flera befästningsverk byggdes. Landets yta utökades genom erövringar österut. Invånarantalet uppgick vid denna tidpunkt till cirka 2 miljoner. Kulturen blomstrade och universitetet i Krakow grundades år 1364, som därmed blev det ett av Europas äldsta.

Blott tio år gammal tillträdde Jadwiga tronen år 1384. Hennes äktenskap med den litauiske fursten Jagiello, som blev polsk kung under namnet Wladyslaw Jagiello lade grunden till en ny kungadynasti, jagellonerna. Äktenskapet ledde också till en union mellan Litauen och Polen. Senare resulterade denna till en gemensam polsk-litauisk stat.

Segern för de polsk-litauiska styrkorna vid medeltidens största slag vid Gruenwald (Tannenberg) i juli 1410 mot den Tyska Orden inledde en ny period i landets historia och den polska staten blev en av Europas mäktigaste.

1500-talet blev Polens ”Gyllene Århundrade” då landet utvecklades på ett positivt sätt.  Städerna växte, läroanstalter inrättades, litteratur, konst och vetenskap fick framträdande roller. Många av Polens förnämsta byggnader kan dateras till denna period. Näringsliv och jordbruk utvecklades och Polen blev leverantör av jordbruks- och hantverksprodukter till andra europeiska länder.

Den jagellonska epoken avslutades när kung Zygmunt II August avled år 1572. Efter hans död beslutades  att kommande kungar skulle tillsättas genom val. Den förste kungen som valdes var Henryk Walezy, en fransk kronprins. År 1587 valdes Zygmunt III Vasa (Sigismund), son till den svenske kungen Johan III, till kung i Polen. 1596 blir Warszawa huvudstad efter Krakow. Härifrån försökte Zygmunt III styra både Sverige och Polen, vilket inte accepterades av svenskarna, som avsatte honom från den svenska tronen.

1600 – 1800-talen

Vid 1600-talets början var Polen en mäktig stat och landet var indraget i flera krig, mot såväl Ryssland som Sverige (1626-29). Man hade även en konflikt med Turkiet. Freden som slöts i Altmark gynnade de svenska intressena. När Sigismund avgick som kung 1632, efter 45 år som regent, var Polen åter inblandat i krig med Sverige, Ryssland och Turkiet i olika omgångar. Kriget mot svenskarna slutade med freden i Oliwa 1660. Detta krig efterlämnade en stor förödelse. I kriget mot turkarna 1672 förlorade Polen delar av Ukraina.

Kung August II besteg den polska tronen år 1697. Samma år blev Karl XII kung i Sverige. Efter olika konflikter bröt ett nytt krig ut mellan Polen och Sverige år 1700 vilket resulterade i en ny svensk invasion. Kung August II avsattes och ersattes av den svenske sympatisören Stansislaw Leszynski. Han tvingades bort från makten efter Karl XII:s nederlag vid Poltava. Därmed var det svenska stormaktsväldet brutet och två nya stormakter tillkom, som hade stor inverkan på polsk politik, Ryssland och Preussen. 1772 invaderades Polen av en rysk-preussisk-österrikisk arme och en 1/3 av landet ockuperades. Den nationella självkänslan växte hos polackerna under denna period. Den liberala konstitutionen som Sejmen antagit uppfattade Ryssland som ett hot 1791 och resulterade i en ny rysk invasion. Polackerna besegrades av ryssarna och landet delades ännu en gång 1795. Ryssland, Preussen och Österrike tog delar av landet och därmed existerade inte längre Polen som land. Denna ofrihet kom att vara ända fram till 1918.

Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet blev Polen en bricka i stormaktsspelet. Oppositionen i landet resulterade i flera uppror med ödesdigra konsekvenser för polackerna

Polen historia 1905 – 1999

1905- 1906

Den ryska revolutionen ledde till beväpnat arbetaruppror även i Polen. I mitten av 1906 hade denna dock slagits ned av tsarens trupper, både i Polen såväl som i Ryssland. Detta blev den tändande gnistan till oktoberrevolutionen 1917

1914 – 1918

Under första världskriget var de polska områdena ett slagfält för de tre ockupationsmakterna Tyskland, Österrike och Ryssland, som alla förlorade kriget. Detta ledde till att Polen den 11 november 1918 återfick sin självständighet. Statsöverhuvud för den nya republiken blev den före detta socialisten och ledaren för befrielsekampen, Jozef Pilsudski

1919

Genom freden i Versailles fastställdes Polens gräns i väster. Efter en folkomröstning erhöll Polen delar av Gorny Slask (Övre Schlesien), samt tillträde till Östersjön genom en landremsa som skar av Ostpreussen från det övriga Tyskland. Gdansk (Danzig) blev en fri hamnstad under delad polsk-tysk förvaltning

1920

 Den östra gränsen fastslogs först efter ett krig med den nya Sovjetstaten, som i ett fälttåg genom Polen var på väg att föra sin revolution till Tyskland. Röda armén stoppades dock av marskalk Pilsudski i ett slag vid Wisla i augusti och drevs tillbaka österut.

1921

Genom den nya författningen inrättades ett parlament med två kamrar samt allmän och lika rösträtt. De politiska partierna var små och splittrade och flera svaga minoritets- och koalitionsregeringar avlöste varandra de kommande åren

1926

Återtog Pilsudski makten i en statskupp och styrde Polen på ett auktoritärt sätt fram till sin död 1935. Trots det odemokratiska styrelsesättet fanns en tämligen fri press och oberoende fackföreningar. Även politiska partier kunde fortsätta att verka

1935   

Avled statschefen Jozef Pilsudski

1939

I augusti ingick Tyskland och Sovjetunionen ett icke-angreppsavtal, den så kallade Ribbentrop-Molotov-pakten. I hemliga tillägg delades Polen, och de baltiska länderna, i tyska respektive sovjetiska intressesfärer.

Den 1 september gick Tyskland till militärt angrepp mot Polen. Två dagar senare, i enlighet med sina försvarsfördrag med Polen, förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade därmed startat

Tre veckor efter Tysklands angrepp hade den polska statens brutit samman. Den polska regeringen gick i exil, först till Frankrike och sedan till till Storbritannien. 17 dagar efter Tysklands angrepp trängde Sovjetunionens Röda armé in österifrån. Ett tysk-sovjetiskt fördrag den 28 september fullbordade Polens fjärde delning. Sovjetunionen behöll östra Polen. Över 20 000 officerare i den polska armén som hamnade i de av Röda armén besatta områden arkebuserades på order av Stalin. Västra Polen införlivades med Tyskland. Ett mindre, av tyskarna ockuperat, område i mitten kallades Generalguvernementet och förvaltades av en tysk guvernör med säte i Wawel, den kungliga borgen i Krakow

Andra Världskriget ledde till att sex miljoner polska medborgare, varav tre miljoner polska judar, miste livet i en systematisk utrotning

1944

Efter att sovjetiska trupper börjat driva ut tyskarna från Polen kunde en grupp ledande polska kommunister från sin exil i Moskva flytta till det polska staden Lublin och där installera sig som den första polska regeringen i befriat område.

I Warszawa försökte motståndsrörelsen AK, som löd under exilregeringen i London, påskynda befrielsen genom att i augusti gå till öppen aktion mot tyskarna. Warszawaupproret slogs ned, eftersom det väntade stödet från de sovjetiska trupperna som stod öster om staden uteblev

Efter Warszawa upproret i augusti började tyskarna en systematisk förstörelse av den polska huvudstaden. Det andra världskriget slutade med ett fruktansvärt facit för Polen. Stora delar av landets städer var totalt förstörda och mer änn sex miljoner människor hade mist livet, varav tre miljoner var polska judar

1945

Ryssarna tågar in i Warszawa

Vid Jalta-konferensen fastställdes landets nya gränser som resulterade i stora folkomflyttningar

Vid stormaktskonferensen i Potsdam under sommaren beslöt de allierade att de tidigare tyska områdena öster om floderna Oder och Neisse skulle ställas under polsk förvaltning. Samtidigt fastställdes den nya polsk-sovjetiska gränsen vid floden Bug. Polen fick avträda ungefär hälften av förkrigstidens territorium till Sovjetunionen

Den nya regeringen som bildades efter kriget var starkt kommunistdominerad och erkändes av såväl Sovjetunionen som av västmakterna

1947

Resultatet av de fria valen manipulerades och en ny författning antogs. Efter utrensningarna som följde drevs landet mot kommunism och utvecklades därefter enligt traditionellt socialistiskt mönster

1948

Den sovjetiska kontrollen över Polen skärptes ytterligare då kommunistledaren Wladyslaw Gomulka, som förespråkat en så kallad polsk väg till socialismen, fängslades. Samtidigt slogs kommunist- och socialistpartierna samman till Polska förenade arbetarpartiet (PZPR). Partiets ledare blev Boleslaw Bierut, tidigare agent för den sovjetiska säkerhetstjänsten

1956

Efter arbetaroroligheter i Poznan återkom Gomulka som förste partisekreterare. En period av liberalisering följde

1968

Krävde studenterna en allmän demokratisering i demonstrationer runt om i landet. Protesterna slogs ned, ett hundratal personer fängslades och tusentals intellektuella tvingades att lämna sina arbeten

Regimens propaganda, som innehöll starka antisemitiska inslag, och utrensningarna drabbade även många polacker av judisk börd som inte hade med protesterna att göra. Omkring 50 000 polska judar lämnade landet

1970

I december strejkade varvsarbetarna i Gdansk och Szczecin i protest mot kraftiga prishöjningar på livsmedel. Gomulka tvingades avgå. Han efterträddes av Edward Gierek. Den nya regimen satsade hårt på att uppnå ökad stabilitet genom att höja befolkningens levnadsstandard

1976

Efter strejker och demonstrationer mot nya prishöjningar på livsmedel i juni bildades Kommittén för arbetarnas försvar (KOR), där arbetare och intellektuella gick samman till de förföljda arbetarnas hjälp

1980

När regimen i juli åter försökte höja priserna utbröt en våg av strejker som spred sig över hela landet. Denna gång krävde arbetarna, med KOR-rådgivarnas stöd, en ny ekonomisk och social politik, ökad demokrati, rätt till fria fackföreningar och fri opinionsbildning, dock inte fria val till parlamentet

Den 31 augusti undertecknades det så kallade Gdanskavtalet, i vilket arbetarna tilläts bilda en från partiet och staten fristående fackföreningsrörelse, Solidaritet (Solidarnosc), med Lech Walesa, en elektriker på Leninvarvet i Gdansk, som dess ledare

Edward Gierek ersattes som partiledare av Stanislaw Kania

1981

General Wojciech Jaruzelski blev ny partiledare. Han hade redan från början intagit en fientlig hållning till förändringarna i Polen. Sovjetunionen utsatte landets ledning för kraftiga påtryckningar, inklusive hot om militär invasion, för att göra slut på Solidaritet. Jaruzelski, som var partichef, regeringschef och försvarsminister, förberedde i hemlighet ett militärt ingripande

Solidaritet, som vid sin första kongress i september räknade tio miljoner medlemmar, framstod allt klarare som en i grunden politisk organisation

Natten till den 13 december infördes undantagstillstånd i Polen. Jaruzelski, som ställde sig i spetsen för ”Militärrådet för nationens räddning”, lät militären överta all makt i landet. Tusentals personer fängslades och all politisk och facklig verksamhet förbjöds. De ickefängslade Solidaritetsaktivisterna klarade dock att upprätthålla viss verksamhet, i underjordiska former.

1983

Undantagstillståndet upphävdes formellt i juli, men de sista politiska fångarna frigavs först i september 1986

1989

Förhandlingarna med det då fortfarande förbjudna Solidaritet inleddes i februari och pågick till april. Solidaritet representerades av Lech Walesa och ett antal nyligen frigivna människorättskämpar. Överenskommelse träffades om att delvis fria val skulle hållas. De ägde rum den 4 juni, samma dag som det kinesiska kommunistpartiet beordrade en blodig massaker på Den himmelska fridens torg i Peking
Meningen med överenskommelsen var att kommunistpartiet skulle behålla den yttersta kontrollen, bland annat över polisen och militären, och att Jaruzelski skulle få en nyinrättad post som president. De oppositionella krafterna skulle beredas plats i de officiella politiska församlingarna och få inflytande över den ekonomiska och sociala politiken. Solidaritetsledarna såg uppgörelsen som ett första betydelsefullt steg mot en fullständig demokratisering

Utgången av de första delvis fria valen i Östeuropa överraskade alla. Solidaritet vann en förkrossande seger. I augusti fick Jaruzelski ge Tadeusz Mazowiecki, Solidaritetsrådgivare och Lech Walesas närmaste medarbetare, i uppdrag att bilda regering
Denna utnämning innebar slutet för kommunisternas 45-åriga maktmonopol i Polen och blev en startsignal för frigörelsen i hela Östeuropa, inklusive Berlinmurens fall två månader senare. Den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov uppmanade offentligt de polska kommunisterna att finna sig i att de förlorat makten

1990

Kommunistpartiet upplöstes i januari och de kommunistiska ministrarna försvann ur regeringen några månader senare. General Jaruzelski, som valts för fem år, avgick redan under hösten. Han lämnade fältet fritt för Lech Walesa, som i ett direktval blev landets förste demokratiskt valde president

1991

Det första helt fria valet hölls under hösten och ledde till ett högerdominerat, men splittrat parlament. De två följande regeringskoalitionerna, under ledning av Jan Olszewski och därefter Hanna Suchocka, som överlevde i 6 respektive 14 månader, hade bräckligt stöd i parlamentet

1993

Ett nyval under året ledde till en storseger för Demokratiska vänsteralliansen (SLD) med det omdanade kommunistpartiet i spetsen. Solidaritet och flera små högerpartier lyckades inte nå den nyinförda spärren på fem procent av rösterna som krävdes för att komma in i Sejmen

1995

Solidaritet miste presidentposten då Lech Walesa förlorade presidentvalet mot Aleksander Kwasniewski, den unge och dynamiske ledaren för SLD

1997

Solidaritet återkom i högeralliansen AWS och vann parlamentsvalet. Premiärminister blev Jerzy Buzek, en inflytelserik aktivist inom Solidaritet. Den nya regeringen ville påskynda och fullborda omvandlingen i landet genom omfattande sociala och ekonomiska reformer. Buzek ledde sin regering mandatperioden ut, 1997–2001, men lyckades inte genomföra alla sina ambitioner. Tillväxten försvagades, arbetslösheten och samhällsklyftorna växte

Polen historia modern 2000 – 2020  

2000

Omvaldes Aleksander Kwasniewski som president

2001

I parlamentsvalet förlorade återtog SLD makten. Leszek Miller blev premiärminister. Under året slutfördes förhandlingarna om polskt medlemskap i EU

2003

En folkomröstning om EU-medlemskapet hölls i juni. Ja-sidan vann med 77,5 procent av rösterna

2005

SLD förlorade makten i parlamentsvalet under hösten. De hade tappat starkt i popularitet sedan valet 2001 på grund av ett flertal korruptionsskandaler. Med lågt valdeltagande vann tvillingarna Lech och Jarosaw Kaczynskis mitten-högerparti Lag och Rättvisa (PiS) med knapp marginal över det liberala Medborgarplattformen (PO), lett av Donald Tusk. Jarosaw Kaczynski fick uppgiften att bilda regering. Lech Kaczynski besegrade Donald Tusk i presidentvalet som hölls samtidigt

PiS bildade regering med två småpartier: det populistiska landsbygdspartiet Självförsvar och det ultranationalistiska Polska Familjernas förbund (LPR). Bröderna Kaczynskis politiska ambition var att inleda en ny epok i Polens historia och, bland annat, rensa ut resterna av kommunisttiden

2007

Efter två år vid makten förlorade tvillingarna Kaczynskis den på grund av spänningar i regeringskoalitionen, som fick den att bryta samman under sommaren. Nyval utlystes

I nyvalet i oktober segrade Medborgarplattformen (PO). PO-ledaren Donald Tusk utsågs till premiärminister. Hans parti bildade därefter en regeringskoalition med bondepartiet PSL, lett av den tidigare premiärministern Waldemar Pawlak, som nu blev ekonomiminister

2009

I maj godkänner IMF en ettårig kredit på 20,6 miljarder dollar till Polen för att hjälpa landet möta den internationella finanskrisen

I september meddelar president Barack Obama att USA lägger ner sina planer på att placera ett omdiskuterat robotförsvar i Polen

I oktober avgår inrikesministern, justitieministern och vice ekonomiministern på grund av motsättningar i parlamentet vilket fick premiärminister Tusk att avskeda CBA-chefen Mariusz Kaminski, som legat bakom anklagelser mot PO-politiker

I december noteras att Polen, som enda EU-land klarar, klarat sig undan ekonomisk nedgång under året i efterdyningarna av den amerikanska banken Leman Brothers konkurs hösten 2008

2010

I april omkommer president Lech Kaczyński i en flygkrasch i ryska Smolensk tillsammans med sin hustru och 94 andra personer, däribland landets högsta militärer, centralbankschefen och flera ledamöter i sejmen. Parlamentets talman Bronisław Komorowski tar tillfälligt över statschefens ämbete

I juni saligförklarar den katolska kyrkan prästen Jerzy Popiełuszko, kritiker av kommunistregimen som mördades av säkerhetspolisen 1984. Omkring 150 000 polacker, bland dem landets regeringschef och EU-parlamentets talman deltar vid ceremonin i Warszawa

Bronisław Komorowski besegrar Jarosław Kaczyński i första omgången av presidentvalet

I juli segrar Solidaritetsmedlemmen och PO:s kandidat Bronisław Komorowski i andra, och avgörande, omgången av presidentvalet

I augusti bojkottar presidentvalets förlorare Jarosław Kaczyński segraren Bronisław Komorowskis installation i ämbetet. Kaczyńskis religiösa anhängare demonstrerar utanför presidentpalatset kring ett träkors, som minner om den avlidne Kaczyński-brodern och de övriga offren för flygkraschen i april

I september flyttas det omstridda träkorset utanför presidentpalatset till ett kapell inne i palatset och senare till St Annas kyrka i Warszawa

2011

I januari lägger den ryska haveriutredningens slutrapport skulden för flygkraschen i Smolensk i april 2010 på de polska piloterna. Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński betecknar rapporten som ett “hån” och får stöd av många polacker, som menar att Ryssland är skyldigt till katastrofen

I juli blir Polen U:s ordförandeland under ett halvår för första gången sedan det polska inträdet i unionen 2004

Den polska haverirapporten om flygkraschen i Ryssland i april 2010 fördelar skulden på de polska piloternas utbildning, de ryska flygledarnas agerande och belysningen vid flygplatsen i Smolensk. Som en följd av rapportens slutsatser om flygvapnets pilotutbildning avgår den polske försvarsministern

I augusti begår den omstridde förre ministern Andrzej Lepper självmord. Lepper hade varit ledare för det EU-kritiska partiet Självförsvar

I oktober vinner Medborgarplattformen, PO, valet till sejmen, polska parlamentet, för andra gången i rad. Premiärminister Donald Tusk gör en smärre regeringsombildning men regerar vidare med PO och Polska bondepartiet

2012

I januari döms förre inrikesministern Czesław Kiszczak till två års fängelse villkorligt för sitt ansvar när Polen införde krigslagar 1981. Förre kommunistpartiledaren Stanisław Kania frikänns. General Wojciech Jaruzelski står också åtalad, men rättegången mot honom har uppskjutits av hälsoskäl

I maj beslutar parlamentet om nya pensionsregler som höjer pensionsåldern till 67 år för både män och kvinnor. Höjningen ska ske stegvis till 67 år för män 2020 och för kvinnor 2040

I september demonstrerar omkring 50 000 människor i Warszawa mot regeringen under mottot ”Vakna Polen”

I november avskedar dagstidningen Rzeczpospolita sin chefredaktör och en journalist efter en artikel som felaktigt hävdat att sprängämnen hittats i vrakresterna efter den polska flygkraschen i Smolensk i Ryssland 2010

2013

Januari

Stoppade EU utbetalning av ett infrastrukturstöd motsvarande 7.7 miljarder kronor till Polen då man misstänker korruption vid stora vägbyggnadsprojekt

September

Genomförde fackförbunden fyra dagars protester mot regeringens arbetsmarknads- och lönepolitik. Under den fjärde dagen samlades omkring 100 000 fackföreningsmedlemmar från hela landet i Warszawa. Demonstranterna protesterade bland annat mot den höjda pensionsåldern och krävde garantier för jobb, sjukvård och pensionsförmåner

Oktober

Avled Tadeusz Mazowiecki, Polens första premiärminister efter kommunismens fall vid en ålder av 86 år

November

Demonstrerade högerextrema nationalister i Warszawa på nationaldagen den 11 november och genomförde våldsamma protester vid den ryska ambassaden. 72 personer greps. Ett par dagar senare framförde president Komorowski en officiell ursäkt till Ryssland, som krävt Polen på en sådan

December

Grep polisen 18 personer misstänkta för inblandning i en korruptionshärva kring regeringens inköp av datasystem, tidigare hade 17 personer åtalats. Bland de nu gripna fanns en tjänsteman på utrikesdepartementet och försäljningschefer på flera IT-företag

2014

Januari

Godkände regeringen en plan för att satsa på kärnkraft med byggnation av en första reaktor vid Östersjökusten år 2019

Maj

Bara knappt 25 % röstade i EU-valet som blev en motgång för regerande Medborgarplattformen. Partiet fick 32 % av rösterna vilket var betydligt lägre andel röster än i parlamentsvalet. Partiet Lag och rättvisa blev näst störst och fick drygt 31 % av rösterna

Juni

Besökte USA:s president Barack Obama Polen i samband med 25-årsdagen av landets första fria val. Under besöket lanserade Obama en säkerhetsplan för Europa i syfte att försäkra sina europeiska allierade om fortsatt militärt stöd

Drabbades premiärminister Tusk av en politisk kris sedan veckotidningen Wprost publicerat en hemlig inspelning av ett samtal där centralbankschefen ska ha lovat inrikesministern att stötta regeringens ekonomiska politik i händelse av en finanskris, på villkor att finansministern avskedades

Juli

Genomfördes en misstroendeomröstning mot regeringen på initiativ av oppositionspartiet Lag och rättvisa. Kravet på att regeringen skulle avgå avvisades dock ed god marginal. Ett försök att avsätta inrikesminister Bartłomiej Sienkiewicz röstades också ned

Fällde europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Polen för att ha låtit den amerikanska spionorganisationen CIA driva ett hemligt fängelse i norra Polen. Domstolen beordrade polska staten att betala 100 000 euro vardera i skadestånd till en palestinier och en saudier som blivit utsatta för tortyr i det hemliga fängelset 2002–2003 innan de överfördes till fånglägret Guantanamo Bay

Augusti

Utsågs premiärminister Donal Tusk till EU:s nästa president

September

Minskade leveranserna av naturgas från Ryssland till Polen med 45 % utan förklaring. Polska bedömare misstänkte att det minskade gasflödet berodde på att Polen sedan en tid sände en del av den ryska gasen vidare till Ukraina

Efterträdde Ewa Kopacz Donald Tusk som premiärminister. Hon blev därmed Polens andra kvinnliga premiärminister

Lade åklagarmyndigheten i Warszawa ned brottmålsundersökningen mot centralbankschefen som anklagades för brott i juni 2020

Skrev Polen, Ukraina och Litauen under ett avtal om att bygga upp en gemensam brigad för att stärka och modernisera det ukrainska försvaret

November

Fick oppositionspartiet Lag och rättvisa (PiS) flest röster i landsomfattande lokalval, men valreglerna gav trots det regerande Medborgarplattformen (PO) flest mandat. Lokalvalen blev omstridda eftersom dataprogrammet som skulle ha räknat rösterna inte fungerade. PiS begärde omval vilket avfärdades

Vann Robert Biedroń borgmästarvalet i staden Słupsk och blev därmed Polens första homosexuella borgmästare

December

Medgav förre presidenten Aleksander Kwaśniewski för första gången att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA hade ett hemligt fängelse på polsk mark under “kriget mot terrorn” i början av 2000-talet

Demonstrerade omkring 60 000 människor i Warszawa mot påstått fusk i lokalvalen i november. Demonstrationen tillkom på initiativ av oppositionspartiet PiS

2015

April

Beslutade Polen att bygga sex bevakningstorn längs den 20 mil långa gränsen mot den ryska exklaven Kaliningrad. Beslutet fattades efter uppgifter om att ryska militären stationerat kortdistansrobotar med kapacitet att bära kärnvapen i området

Skrev president Komorowski under Europarådskonventionen som förbjuder våld mot kvinnor. Katolska kyrkan i Polen kritiserar beslutet och så gjorde även Andrzej Duda, Komorowskis utmanare i presidentvalet i maj

Maj

Genomfördes presidentvalet i två omgångar, 10 och 24 maj. Stor favorit var den sittande presidenten Komorowski, men helt otippat segrade det konservativa partiet PiS kandidat Andrzej Duda i den avgörande valomgången med 51,5 % av rösterna mot 48,5 % för Komorowski

Juni

Avgick Sejmens talman Radosław Sikorski och tre ministrar på grund av skandalen med läckta ljudinspelningar i juni 2014. I en ljudupptagning hör man honom kalla Storbritanniens premiärminister David Cameron inkompetent på grund av dennes hantering av EU-frågor. Han kritiserade också Polens samarbete med USA som värdelöst och anser att Polen visar undergivenhet gentemot USA

Juli

Protesterade den ryska regeringen mot att myndigheterna i den polska staden Nowa Sól rivit ett sovjetiskt krigsmonument

Tilldelades Zjanna Nemtsova, dotter till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov, det polska Solidaritetpriset på en miljon euro för sitt och hennes fars arbete för demokrati och mänskliga rättigheter

Augusti

6 augusti tillträdde Andrzej Duda posten Polens nya president

September

Försämrades Polens relationer med Ryssland ytterligare efter att Rysslands ambassadör i Warszawa sagt att Polen var medskyldigt till andra världskrigets utbrott genom att förhindra bildandet av en “antinazistisk allians”

Oktober

25 oktober Genomfördes parlamentsvalet. Valet resulterade i en stor seger för det konservativa partiet Lag och rättvisa (PiS) som fick 37,58 % av rösterna och därmed 235 av parlamentets 460 platser. Detta var första gången efter kommunismens fall som något parti fick egen majoritet i det polska parlamentet. Det tidigare regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) fick 24,09 % av rösterna vilket gav 138 platser. Ytterligare tre partier klarade femprocentsspärren till parlamentet. Kukiz’15 som fick 8,81 % av rösterna vilket gav 42 mandat, Moderna (Nowoczesna) fick 7,60 % av rösterna vilket gav 28 platser. Jordbrukarpartiet PSL fick 5,13 % av rösterna vilket gav dem 16 parlamentsplatser
Även senatsvalet blev en storseger för Lag och Rättvisa (PiS) som fick 61 av de 100 platserna

Vägrade president Duda att skriva under avtal enligt vilket EU-länderna ska minska sina utsläpp av koldioxid med 20 % till 2020, i förhållande till nivåerna 1990. Hans parti PiS hade lovat att skydda Polens statliga kolgruvor. Han stoppar också ett lagförslag som skulle ha gett de litauiska och tyska minoriteterna ökad rätt att använda sina egna språk på kommunal nivå

November

Efter terrorattacker i Paris den 13 november, då minst 129 människor dödas, sade den tillträdande EU-ministern Konrad Szymański att det blivit politiskt omöjligt för Polen att uppfylla sitt åtagande att ta emot runt 10 000 flyktingar från Mellanöstern. Den tillträdande utrikesministern Waszczykowski sade också att Europa måste ta till nya metoder mot “det muslimska samfundet i Europa som hatar den här kontinenten och vill förgöra den”. Förre presidenten Lech Wałęsa var kritisk till regeringens ställningstagande

16 november Tillträdde den nya regeringen. Bara några dagar senare drev igenom en lag i parlamentet som ger sejmen rätt att tillsätta ytterligare fem domare till författningsdomstolen, trots att det förra parlamentet nyligen utsett fem nya ledamöter. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter vädjade före omröstningen förgäves till parlamentet att inte godkänna denna snabba förändring av landets viktigaste rättsliga instans
Den nya regeringen bytte också ut de fyra högsta cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget. Oppositionspolitiker och analytiker protesterade mot förändringarna

December

Vädjade EU-kommissionen till Polen i ett brev till utrikes- respektive justitieministern att inte låta lagändringarna träda i kraft och tillämpas förrän det grundligt har utretts vilka konsekvenserna kan bli, trots detta röstade senaten igenom lagpaketet om ändrade regler för Författningsdomstolen. Ett par dagar senare skrev president Duda under lagen

Antog parlamentets underhus en lag som bedöms ge regeringen kontroll över de statsägda medierna. Lagen innebär att alla högre tjänstemän vid public service-radio och -TV utses, och kan avskedas, direkt av finansministern. I kraft av den nya lagen sades samtliga högsta chefer och styrelsemedlemmar vid allmän radio och TV upp. Regeringspartiet PiS hade för avsikt att omforma statlig radio och TV samt nyhetsbyrån PAP till “nationella kulturinstitutioner” som ska styras av ett nationellt medieråd. Den nya agen resulterade i protester från olika håll

Antog sejmen, parlamentets underhus, en lag som ändrade beslutsfattandet vid författningsdomstolen. Bland annat krävdes två tredjedelars majoritet för ett utslag, mot tidigare enkel majoritet. I särskilt viktiga frågor måste minst 13 av de 15 domarna delta. Den nya lagen ansågs göra det lättare för regeringen att driva igenom nya lagar

Underkände författningsdomstolen stora delar av den lag om utnämningar till domstolen som det nya parlamentet antog efter tillträdet i november, bland annat fick presidenten inte rätt att utse ny chefsdomare

13 december Demonstrerade 50 000 människor i Warszawa mot regeringens agerande

14 december Demonstrerade 20 000 personer i Warszawa till stöd för regeringen

Underkände författningsdomstolen stora delar av den lag om utnämningar till domstolen som det nya parlamentet antog efter tillträdet i november, bland annat fick presidenten inte rätt att utse ny chefsdomare

Ignorerade president Duda uppmaningen från författningsdomstolen att installera tre av de fem domare som det förra parlamentet utnämnde. Istället ledde han den ceremoni där domare utnämnda av det nya PiS-dominerade parlamentet installerades

2016

Januari

Trots inhemsk och internationell kritik undertecknade president Duda den nya polska medielagen. Bara ett par dagar efteråt demonstrerade mer än 20 000 människor i Warszawa och ytterligare tusentals i andra städer mot medielagen

Beslutade EU-kommissionen att inleda en granskning av Polens respekt för de rättsstatliga principerna. Granskningen skedde främst med anledning av förändringarna av författningsdomstolens sammansättning och verksamhet

Antog parlamentet en lag som gav justitiedepartementet kontroll över riksåklagarmyndigheten. Genom den nya lagen blev justitieministern samtidigt riksåklagare med möjlighet att ingripa i alla åklagares utredningar

Antog parlamentet en lag som gjorde det möjligt för underrättelsetjänsten och polisen att samla in uppgifter från internettrafiken utan att behöva gå via operatörerna

Februari

Tillsatte regeringen en ny utredning om flygkatastrofen i Ryssland 2010 då bland andra den dåvarande presidenten Lech Kaczyński omkom

Godkände president Duda den lag om ökade möjligheter att övervaka internet som parlamentet antog i januari

Antog parlamentet en lag om att barnbidrag skall införas. Familjer med minst två barn skulle varje månad få motsvarande cirka 1 200 kronor per barn från och med april. Barnbidraget var ett av PiS vallöften

Anklagade president Duda förre presidenten Lech Wałęsa för att ha samarbetat med den kommunistiska säkerhetstjänsten från 1970-talet. Wałęsa erkände att han begått misstag men avfärdar anklagelserna

Några dagar efter att förre presidenten Lech Wałęsa utpekats som kommunistagent inledde Riksåklagarmyndigheten en utredning om huruvida kommunistregimens hemliga polis förfalskade dokument som säger att han samarbetat med Ryssland

Sade Venedigkommissionen inom Europarådet att de ändrade reglerna för författningsdomstolen var ett hot mot det polska rättssamhället

Mars

Tillbakavisade regeringen kritiken i Venedigkommissionens rapport från februari och sade att den inte behöver följa dess rekommendationer

Demonstrerade omkring 50 000 demonstranter i Warszawa och krävde att regeringen respekterar författningen

Fick Venedigkommissionen i uppdrag att även granska den nya polska lagen som bland annat gör det lättare för polisen att samla in uppgifter från datatrafik

Efter att 31 människor dödats och flera hundra skadats i islamistiska terrordåd i Bryssel, sade premiärminister Szydło att Polen inte kan ta emot några flyktingar alls enligt EU:s fördelningsplan

Krävde den polska katolska kyrkan ett totalförbud för abort

April

Antog EU-parlamentet med stor majoritet en resolution som anklagade den polska regeringen för att i praktiken lamslå författningsdomstolen, kränka landets författning och undergräva rättsstatens principer genom att ändra reglerna för domstolens verksamhet

Maj

Upplöste regeringen ett statligt råd som haft som uppgift att motverka rasism. Oppositionen protesterar men regeringen sade att nya organ kommer att upprättas som skall arbeta för att motarbeta rasism

Bildade flera oppositionspartier en allians med målet att skydda rättsstaten i Polen. Koalitionen fick namnet ”Frihet, jämlikhet och demokrati”
Deltog omkring 250 000 människor i en regeringskritisk demonstration i Warszawa. Detta var en av de största manifestationerna i huvudstaden sedan kommunistregimen föll 1989
EU-kommissionens granskning av den polska rättsstaten som inleddes i januari var nu klar och Polens regering fick fem dagar på sig att genomföra påtagliga förbättringar. Om så inte skedde kunde EU starta en process som kan leda till att Polen fråntas sin rösträtt i Europeiska rådet. Premiärminister Szydło sade senare i parlamentet att hennes regering aldrig kommer att ge efter för påtryckningar från EU

Juni

1 juni En vecka efter att EU:s tidsfrist för stärkt rättsstatligt skydd löpt ut överlämnade EU en formell varning till den polska regeringen. Så långt har EU-kommissionen aldrig tidigare gått gentemot en medlemsstat. Polens regering sade att EU-kommissionen gav en ensidig och förvrängd bild av läget

Beslutade regeringen att under 2017 utöka försvarsmakten från 100 000 man till 150 000 på grund av det oroliga internationella läget
7 juni Inledde 31 000 soldater från 24 länder den största militärövningen i Natos regi sedan det kalla krigets slut på polsk mark. Övningen kallades för Anaconda och var 10 dagar lång. Nära hälften av soldaterna var från USA

15 juni Kritiserade Europarådets människorättskommissarie den polska regeringen för att hota de mänskliga rättigheterna och undergräva rättsstaten genom sina förändringar av rättssystemet. Den polska regeringen avfärdade kritiken

Tillsatte EU-kommissionen en granskning av polska myndigheters avverkning av skog i Białowieża, ett världsarvsklassat urskogsområde på båda sidor av den polsk-vitryska gränsen. Polska regeringen hävdade att avverkningen sker på grund av skalbaggsangrepp

Juli

Gav EU-kommissionen polska regeringen en frist på tre månader att ändra de förändrade reglerna för författningsdomstolens sammansättning och verksamhet

Antog parlamentet en resolution som klassade ukrainska nationalisters massakrer på 100 000 polacker under andra världskriget som ett folkmord

Beslutade regeringen beslutar att 32 000 personer som arbetade vid den kommunistiska säkerhetstjänsten ska få sina pensioner sänkta till det nationella genomsnittet. Enligt regeringen skulle detta spara mer än 30 miljoner euro per år för staten

I samband med Nato-mötet i Warszawa meddelade USA:s president Barack Obama att USA skall stationera 1 000 soldater i Polen och placera ett brigadhögkvarter i landet. Obama riktade också kritik mot Polens hantering av författningsdomstolen och uppmanar regeringen att göra mer för att trygga demokratin

Efter kritik antog parlamentets underhus en reviderad lag om förändringar av författningsdomstolens verksamhet. I gengäld sade den nya lagen att nya domare ska utses av regeringspartiet

Augusti

Vägrade författningsdomstolen att godkänna de nya regler för domstolens verksamhet som antogs av parlamentet i juli. Enligt domstolen strider de nya lagarna mot landets konstitution

Inledde åklagare en förundersökning om brott mot författningsdomstolens ordförande Andrzej Rzepliński. Han misstänks för tjänstefel, alternativt maktmissbruk, efter att ha vägrat godta de tre nya domare som det PiS-dominerade parlamentet utnämnt

September

Demonstrerade omkring 30 000 människor i Warszawa mot regeringens ändrade regler för författningsdomstolen. Samtidigt deltog omkring 6 000 läkare, sköterskor och annan sjukhuspersonal i en protestmarsch mot de låga lönerna i vårdsektorn och regeringens enligt dem otillräckliga budgetsatsningar på sjukvården

Antog EU-parlamentet en resolution som uppmanade Polen att före oktobers utgång lösa landets författningskris

Oktober

Strejkade tusentals kvinnor mot regeringens planer på närmast totalt abortförbud. Bara några dagar tidigare hade många demonstrerat i Warszawa mot en förändring av abortlagarna

6 oktober Drog regeringen tillbaka förslag på en ny abortlag

Demonstrerade flera tusen lärare över hela landet mot de förändringar av undervisningssystemet som regeringen föreslagit. Enligt regeringsförslaget till nya kursplaner skulle bland annat större tonvikt fästas vid polsk historia och litteratur samt polska språket

Kritiserade Venedigkommissionen, Europarådets författningsexperter, på nytt de förändringar som gjorts av författningsdomstolens verksamhet

Gick PiS-ledaren Jarosław Kaczyński med på att kvarlevorna av hans bror, förre presidenten Lech Kaczyński, grävs upp och obduceras i samband med en utredning av den flygkrasch i ryska Smolensk 2010 då brodern omkom

Meddelade utrikesminister Waszczykowski att regeringen inte tänker följa EU-kommissionens krav på att ändringarna av författningsdomstolens arbete skulle rivas upp

November

14 november Öppnade rättspersonal den förre presidenten Lech Kaczyńskis sarkofag i Kraków för att börja analysera kvarlevorna i samband med en ny utredning om orsaken till flygkraschen i ryska Smolensk 2010, då 96 polacker omkom

December

Antog parlamentet en lag som begränsade rätten att hålla offentliga demonstrationer. Enligt lagen får periodiska möten, offentliga sammankomster som regelbundet hålls på samma plats och samma tid, alltid företräde framför eventuella motdemonstrationer

17 december Utlöste ett regeringsförslag om att begränsa mediernas tillträde till parlamentet och förbjuda fotograferande inne i parlamentsbyggnaden kraftiga protester. Efter tumult i kammaren flyttade regeringen omröstningen om 2017 års statsbudget till en annan lokal, vilket fick oppositionen och medierna att ifrågasätta om omröstningen gått lagligt till. Tusentals demonstranter blockerade utgångarna från parlamentet så att regeringens medlemmar måste få poliseskort för att ta sig ut

20 december Drog regeringen tills vidare tillbaka förslaget om begränsat medietillträde till parlamentet. Ett nytt förslag skulle läggas fram efter årsskiftet. Ledamöter för oppositionen fortsatte sin ockupation av plenisalen och krävde att debatten och omröstningen om budgeten skulle göras om

22 december Sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans att Polen inte fick utnämna någon ny ordförande i författningsdomstolen förrän alla tidigare krav på hur domstolen ska hanteras har uppfyllts. Han gav Polen en ny frist på två månader att sluta undergräva rättsväsendets oberoende. Polska regeringen svarade att den betraktar frågan om författningsdomstolen som avslutad

2017

Januari

Efter många turer antogs statsbudgeten för 2017 efter att president Duda undertecknat den

Stationerades amerikanska soldater och stridsvagnar i Polen som ett led i Natos förstärkning av alliansens östra flank. Ryssland reagerade starkt mot detta

Avbröt den liberala oppositionen bojkotten av parlamentets arbete efter att regerande PiS gått med på att dra tillbaka förslaget om att begränsa mediernas tillträde till parlamentet

Februari

Lämnade regeringen sitt svar till EU-kommissionen om hur landet har garanterat författningsdomstolens grundlagsenliga oberoende. Utrikesminister Waszczykowski sade att regeringen därmed ansåg att konflikten med EU därmed kunde läggas åt sidan

Mars

Godkände författningsdomstolen en lag som gav myndigheterna rätt att förbjuda motdemonstrationer inom mindre än 100 meters avstånd från möten eller demonstrationer som kunde anses vara av nationell eller historisk betydelse. Beslutet fattades av sju domare som utnämnts av den nuvarande PiS-regeringen. Tre domare som tillsattes av den förra regeringen fick inte delta i beslutet och en fjärde tvingades ta kompledigt

Reagerade den polska regeringen negativt på att Donald Tusk omvaldes till Europeiska rådets ordförande. Enligt regeringen visade omröstningen att EU har utvecklats till en union under tysk ledning och att omröstningsresultatet var en följd av tyska påtryckningar på flera av länderna

Bildades det nya politiska partiet Momentum-rörelsen

Lanserade den polska regeringen den polske ledamoten av EU-parlamentet Jacek Saryusz-Wolski som kandidat till posten som ordförande för Europeiska rådet, när nuvarande ordföranden Donald Tusks mandat löpte uti maj

April

Förhördes förre premiärministern Donald Tusk om i samband med utredningen av flygkraschen i ryska Smolensk 2010. Han ansåg att han betraktar hela fallet som politiserat

Sade den nya kommission som utreder flygkatastrofen i Smolensk i Ryssland 2010, då presidenten och 95 andra högt uppsatta polacker omkom, att kraschen troligen orsakades av en explosion ombord. En tidigare utredning skyllde kraschen på misstag av de polska piloterna och de ryska flygledarna

Maj

Avvisade regeringen ännu en begäran från EU om att ta emot flyktingar

Stationerades ett hundratal amerikanska soldater i Poznań där USA byggt upp ett nytt högkvarter för sin nya insatsstyrka på över 6 000 man i Natos östliga medlemsländer

Juni

Protesterade tusentals människor i Warszawa mot att regeringen tillåtit skogsavverkning i det världsarvsklassade urskogsområdet Białowieża vid gränsen mot Vitryssland. EU hade uppmanat polska regeringen att avbryta trädfällningen

13 juni Inledde EU en rättsprocess mot Polen, Ungern och Tjeckien för att länderna vägrat ta emot flyktingar enligt den omfördelningsplan som EU-länderna antagit. Processen inleddes med att EU-kommissionen skickade ett brev till respektive regering och krävde en förklaring

Juli

Anmälde EU-kommissionen Polen till EU:s domstol för trädfällningen i Białowieża-skogen och begärde att domstolen skulle utfärda ett tillfälligt avverkningsförbud

Godkände senaten två nya lagar som berör rättsväsendet, i den ena att parlamentet skulle utse medlemmarna av Nationella domstolsrådet och i den andra att justitieministern skulle utse ordförandena i de lägre domstolarna

Deltog omkring 17 000 personer i en demonstration mot de nya domstolslagarna utanför Högsta domstolen. Tidigare samma dag hade omkring 10 000 personer demonstrerat mot lagarna utanför parlamentet

Hotades Polen av EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans med att unionen nu var nära att tillgripa EU-fördragets artikel 7 och ta ifrån Polen dess rösträtt i ministerrådet. Han kräver att Polen genast stoppade processen med att ställa rättsväsendet under regeringens kontroll. PiS-ledaren Kaczyński sade att EU skulle sluta lägga sig i Polens inre angelägenheter och att varningen från EU var politiskt betingad

Uppmanade EU-kommissionen de polska myndigheterna att sluta hota journalister som kritiserat den högernationalistiska regeringen och att PiS-regeringen respekterar mediernas frihet

Demonstrerade tusentals människor i städer runt om i landet mot att parlamentets underhus antagit den lag som ger sejmen rätt att utse alla ledamöter av Högsta domstolen. President Duda avvisade ett förslag från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om ett möte för att diskutera krisen

Antog senaten lagen om att byta ut Högsta domstolens medlemmar mot ledamöter utnämnda av regeringen. Tusentals människor demonstrerade utan för byggnaden medan senaten diskuterade ärendet. Flera hundra demonstrerade utanför PiS-ledaren Kaczyńskis bostad. Förre presidenten Lech Wałęsa uppmanade polska folket att med alla medel försvara den demokrati som skapades 1989. Även EU och USA kritiserade den polska regeringens försök att ta kontroll över rättsväsendet

Vägrade president Duda att godkänna två av de tre lagar om rättsväsendet som parlamentet nyss antagit. Han läade in sitt veto mot förslaget att parlamentet ska utse medlemmarna av Nationella domstolsrådet och lagen om att regeringen ska utse ledamöterna av Högsta Domstolen och att HD:s nuvarande medlemmar tvingades att avgå. Detta innebar att båda lagarna skickades tillbaka till parlamentet för att omarbetas

Godkände president Duda lagen om att justitieministern har rätt att byta ut chefsdomarna vid lägre instanser och appellationsdomstolarna

Beordrade EU-domstolen polska regeringen att omedelbart avbryta avverkningen av skog i den världsarvsklassade Białowieża-skogen i väntan på ett permanent förbud. Miljöministern svarade att avverkningen ska fortsätta medan regeringen förbereder ett svar till domstolen

Inledde EU-kommissionen en rättslig process mot polska regeringens försök att undergräva domstolarnas självständighet. Kommissionen anser att beslutet att ge justitieministern rätt att utnämna och avskeda domare strider mot EU:s regelverk, att en av de nya lagarna tvingar kvinnliga domare i pension vid 60 års ålder och manliga vid 65

Augusti

Sade Polen åter nej till EU att ändra lagarna om det polska rättssystemet

Anklagade Frankrikes president Emmanuel Macron den polska regeringen för att motarbeta Europas intressen och säger att Polen riskerar att hamna i EU:s utkanter i framtiden

Lade president Duda in sitt veto mot ett regeringsförslag. Han vägrade godkänna ett tiotal generaler som regeringen hade nominerat och hänvisar till oklarheter i befälsordningen i regeringens planerade reform av militärledningen

Hölls ett nytt förhör, det andra i ordningen, med förre premiärministern Donald Tusk av åklagare i Warszawa i samband med den nya utredningen om flygkatastrofen i Smolensk 2010, där 96 högt uppsatta polska medborgare omkom, bland dem den dåvarande presidenten Lech Kaczyński

September

Tillsatte regeringen en parlamentarisk kommission som skulle beräkna hur stora skadeståndskrav Polen ska kunna rikta till Tyskland för förödelsen under andra världskriget. Tyskland har meddelat att landet betraktar skadeståndsfrågan som avslutad genom det avtal som slöts 1953

Antog parlamentets underhus en lag om att inrätta en ny statlig myndighet som ska fördela pengar till frivilligorganisationer

Antydde premiärminister Szydło att Polen kan komma att kräva nytt krigsskadestånd från Tyskland. Tyska regeringen avvisade omedelbart tanken och slog fast att Polen och de andra länderna i dåvarande Warszawapakten 1953 skrev under ett avtal om att acceptera det skadestånd de fått och inte kräva något mer

Oktober

1 oktober Trädde regeringens vallöfte att sänka pensionsåldern i kraft. Den sänktes från 67 år för alla till 60 år för kvinnor och 65 år för män

7 oktober Samlades tiotusentals katoliker vid gränsövergångar och vid den baltiska kusten för att be för Polens och världens räddning. Massbönen hölls på årsdagen av slaget vid Lepanto 1571, när en förenad styrka från kristna länder besegrade den osmanska flottan

November

11 november Firade omkring 60 000 polacker självständighetsdagen med att marschera med fanor och rökbomber genom Warszawa i en manifestation som arrangerats av högernationalister

15 november Röstade EU-parlamentet för att förbereda sanktioner mot Polen på grund av regeringens planer på att stärka den politiska kontrollen över rättsväsendet. Premiärminister Szydło reagerar kraftigt mot beslutet

Beslutade Polen att köpa robotförsvarssystemet Patriot av USA

December

1 december Stämde EU-kommissionen stämmer Polen, Tjeckien och Ungern inför EU-domstolen för att ha vägrat följa det beslut som EU:s ministerråd fattade i september 2015 om att alla medlemsländer skulle dela på ansvaret enligt ett kvotsystem för omkring 160 000 flyktingar som då befann sig i Grekland och Italien

7 december Lämnade premiärminister Beata Szydło in sin avskedsansökan sedan det stått klart att hon saknade tillräckligt stöd inom sitt eget parti PiS

8 december Gav president Duda finansminister Morawiecki i uppdrag att bilda en ny regering efter att premiärminister Szydło lämnat in sin avskedsansökan

12 december Installerades Ekonomi- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki som premiärminister och behöll även ansvaret för ekonomi- och utvecklingsfrågor. Den avgående regeringschefen Beata Szydło blev vice premiärminister. För övrigt genomfördes inga förändringar

13 december Besökte president Duda Ukrainas president Petro Porosjenko i Ukraina. De båda presidenterna enades om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra

20 december Föreslog EU-kommissionen för EU:s ministerråd att artikel 7 i EU-fördraget skulle aktiveras gentemot Polen, vilket innebar att landet kan komma att förlora sin rösträtt i unionens beslutande institutioner. Orsaken är de reformer inom rättsväsendet som Polens parlament antagit. Detta var första gången ett Artikel-7-förfarande initieras mot ett medlemsland. Polen hade nu tre månader på sig att följa EU:s rekommendationer om att inte genomföra reformerna, annars kan medlemsstaterna rösta för att frånta Polen rösträtten. Polens president Duda reagerade starkt på EU:s beslut och sade att han kommer att underteckna de kritiserade rättsreformerna

Antog sejmen, parlamentets underhus, flera vallagar som fått skarp kritik från oppositionen och EU för att undergräva landets demokratiska system

21 december Ingick Polen ett nytt försvarsavtal med Storbritannien som skall reglera det bilaterala samarbetet i samband med britternas utträde ur EU i mars 2019

2018

Januari

Röstades ett förslag på en mer liberal abortlag ned i parlamentet, de vill se en strängare abortlagstiftning istället

Februari

1 februari Röstade parlamentet för en lag som gör det straffbart att anklaga den polska nationen eller staten för att vara skyldig eller medskyldig till Förintelsen under andra världskriget. Lagen gör det också illegalt att beskriva nazisternas dödsläger i Polen som polska. Israel fördömde lagen

6 februari Undertecknade president Duda lagen som gör det straffbart att anklaga den polska staten för medskyldighet till Förintelsen under andra världskriget samt att beteckna den nazityska regimens dödsläger på ockuperad polsk mark för polska

Mars

6 mars Antog parlamentet antar en lag som fråntog befäl som tjänat inom de väpnade styrkorna under den kommunistiska perioden mellan 1943 och 1990 deras militära grader

Utvisade Polen fyra ryska diplomater efter en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Utvisningarna var en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen

Lämnade regeringen ett svar till EU på hur Polen skulle göra för att undvika de sanktioner som unionen kan komma att rikta mot landet på grund av de kritiserade rättsreformerna

Bad president Duda om förlåtelse å den polska republikens vägnar till de judar som drevs ut ur landet av kommunistregimen 1968. Ungefär 15 000 judar, halva den judiska minoriteten i Polen, fråntogs sitt medborgarskap och utvisades

Maj

Erbjuder sig regeringen att betala USA för att ha en permanent militärbas med stridsvagnar i Polen. Syftet skulle vara att förhindra ryska militära angrepp

Juni

28 juni Meddelade ett stort antal domare i Högsta domstolen att de vägrar att lämna sina platser den 3 juli med hänvisning till att regeringens beslut att tvångspensionera dem strider mot författningen

Varnade Europarådets korruptionsbekämpningsorgan, GRECO, i en rapport för att Polens domare inte längre lever upp till de krav på oberoende som gäller för att kunna bekämpa korruption

Juli

2 juli Inledde EU-kommissionen en ny rättsprocess mot Polen, som ett svar på den hårt kritiserade polska rättsreformen, som bland annat innebär att 40 % av domarna i Högsta domstolen kan tvingas lämna sina tjänster. De nya bestämmelserna skulle gälla från 3 juli

4 juli Sade tiotals domare i Högsta domstolen, bland annat chefsdomaren Małgorzata Gersdorf, att de vägrar att lämna sina poster med hänvisning till att regeringens beslut att tvångspensionera dem strider mot författningen. Flera tusen människor demonstrerade som stöd för domarna, bland dem den förre fackföreningsledaren och förre presidenten Lech Walesa

26 juli Demonstrerade tusentals människor i Polen när president Andrzej Duda undertecknade en lagändring som skulle förenkla processen att utse en chefsdomare för Högsta domstolen

September

11 september Tillsatte president Duda Dariusz Zawistowski som tillförordnad chef för Högsta domstolen samtidigt som den sittande chefsdomaren Małgorzata Gersdorf vägrade att lämna sin post efter att hon tvångspensionerats

17 september Uteslöts Polen från ett samarbetsforum för rättsväsendet i EU-länderna, ENCJ

20 september Utsåg president Andrzej Duda tio nya domare som skulle tjänstgöra i Högsta domstolen. De skulle ingå i en nyinrättad domstolskammare för disciplinfrågor

24 september Tog EU-kommissionen frågan om maxålder för domare i Högsta domstolen till EU-domstolen. Polens regering hävdade att lagen som sänker domares pensionsålder är en nationell fråga, medan EU-kommissionen ansåg att den inkräktar på domstolarnas oberoende och därmed på unionens rättsordning

27 september Bad Romuald Kaminski, katolsk ärkebiskop, offer för sexuella övergrepp inom hans stift om ursäkt. I hans stift i östra Warszawa har tolv fall utretts och tio bekräftats under loppet av 26 år. Enligt stiftelsen ”Var inte rädd”, som ger stöd till offren, har 56 präster på senare år fällts för övergrepp eller innehav av barnporr

Oktober

10 oktober Utsåg president Andrzej Duda ytterligare 27 nya domare till Högsta domstolen, trots kritik både inom landet och från EU

19 oktober Beordrade EU-domstolen Polen att med omedelbar verkan dra tillbaka beslutet om sänkt pensionsålder för domare, från 70 till 65 år, som tvingade många domstolsjurister att sluta arbeta i förtid

21 oktober Stärkte regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) sina positioner på landsbygden i lokalvalen och fick majoritet i sex av 16 regionparlament. I storstäderna vann den mer liberala allians som bildats av partierna Medborgarplattformen (PO) och Moderna

Slöt det statliga energibolaget PGNiG ett 20-årigt avtal om leveranser av flytande naturgas från USA. Syftet var att slippa beroendet av ryska leveranser. Avtalet skulle gälla från år 2022

November

4 november I andra omgången av lokalvalen förlorade regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) ytterligare röster i storstäderna. PiS dominerade dock på landsbygden

19 november Under den katolska biskopskonferens bad kyrkan brottsoffren om förlåtelse för sexuella övergrepp som begåtts av präster

20 november Meddelade regeringen att inte heller Polen kommer att underteckna FN:s avtal om globalt samarbete kring migration

21 november Gav regeringen efter för ett krav från EU-domstolen och låter domare som tvingats gå i pension återinträda i tjänst

30 november Enades Polen och Danmark om att bygga en gasledning på Östersjöns botten för naturgas från Norge till Polen. Den 90 mil långa gasledningen ska vara klar leveranser år 2022 när gasleveranserna från det ryska företaget Gazprom upphör

December

15 december avslutades uppföljningsmötet av klimatavtalet som slöts i Paris 2015 i Katowice. Drygt 150 länder enades om hur länder ska mäta och rapportera koldioxidutsläpp

19 december Röstade Polen, och fyra andra länder, mot FN:s internationella avtal om migration i FN:s generalförsamling

21 december Utlystes landssorg för att 13 gruvarbetare dog och tio skadades i en metangasbrand i en kolgruva i tjeckiska Karvina

23 december Avled den 94-årige Simcha ”Kazik” Rotem som var den siste överlevande från den judiska revolten mot nazisterna i Warszawas getto 1943 i Jerusalem

2019

Januari

5 januari Omkom fem tonårsflickor i en brand i en äventyrsanläggning i staden Koszalin

9 januari Besökte Italiens inrikesminister Matteo Salvini Polen. Han träffade även Jaroslaw Kaczynski (PiS) och sade att Italiens regeringskoalition vill ha Polens hjälp att genomdriva ett Europa med ”mer säkerhet och mindre byråkrati”

11 januari Greps en kinesisk affärsman, försäljningschef för IT-bolaget Huawei, misstänkt för spioneri. Även en polack med bakgrund inom bekämpning av cyberbrottslighet för den polska säkerhetstjänsten greps

13 januari Knivhöggs Paweł Adamowicz, borgmästaren i staden Gdańsk, under en insamlingskampanj för inköp av sjukvårdsutrustning. Han avled av sina skador dagen efter attentatet

Februari

1 februari Stängdes ett slakteri i Kalinowo i nordöstra Polen efter att det avslöjats att företaget i hemlighet tagit emot sjuka djur för slakt. Köttet hade sålts i minst 15 länder, bland dem Sverige

14 februari Hölls en konferens om Mellanöstern i Warszawa om Mellanöstern, dock var Iran inte inbjudna då konferensen i första hand handlade om dem

21 februari Överlämnades en rapport till påve Franciskus i Vatikanen om 400 fall av sexuella övergrepp mot barn som begåtts av företrädare för katolska kyrkan i Polen. I rapporten anklagades biskopar och ärkebiskopar för att ha mörklagt övergrepp

Meddelade försvarsminister Mariusz Błaszczak att Polen kommer att investera omkring 450 miljarder i en uppgradering av sitt försvar fram till år 2026

Mars

14 mars Medgav den polska katolska kyrkan i en rapport att 382 företrädare för katolska kyrkan under de senaste 30 åren gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp mot barn och minderåriga. Totalt känner man till 624 offer, varav fler än hälften pojkar

25 mars Kom författningsdomstolen fram till att Polens grundlag tillåter det nya system för rekrytering av domare som regeringen har infört

April

3 april Riktade EU-kommissionen ett nytt hot om böter Polen för de föreslagna ändringarna i rättssystemet

8 april Strejkade lärare för högre löner, omkring 15 000 skolor och förskolor stängdes under strejken

Maj

26 maj Fick det regerande partiet Lag och rättvisa (PiS) drygt 45 % av rösterna och 27 mandat i valet till Europaparlamentet. Oppositionsalliansen Europeiska koalitionen fick drygt 38 % av rösterna och 22 mandat. De återstående 3 mandaten tillföll det nybildade partiet Vår

Juni

12 juni Meddelade USA:s president Donald Trump att USA skulle flytta 1 000 soldater till Polen från Tyskland i samband med att president Duda besökte Vita huset

24 juni Fällde EU-domstolen Polens regering för lagändringen om att domare i Högsta domstolen skulle tvångspensioneras

Juli

Avskaffade en ny lag inkomstskatten för nästan alla under 26 år, omkring två miljoner löntagare under en viss inkomstgräns beräknades vara berörda. Skatten för unga egenföretagare blev dock kvar

Augusti

Avgick talmannen i parlamentet Marek Kuchciński efter att han frekvent använt regeringsplan och militärhelikoptrar för privata resor

September

1 september På 80-årsdagen av andra världskrigets utbrott framförde Tysklands president Frank-Walter Steinmeier en officiell ursäkt till Polen, i staden Wieluń där de första nazityska bomberna fälldes 1939

11 september På begäran av regeringspartiet Lag och rättvisa stängdes parlamentet till efter parlamentsvalet den 13 oktober. PiS motiverar beslutet med att ledamöterna ville ha tid till kampanjmöten i sina valkretsar

30 september Varnade tre tidigare presidenter, Lech Wałęsa, Aleksandr Kwaśniewski och Bronisław Komorowski, i ett öppet brev inför det kommande valet för växande auktoritära tendenser vilka kan leda till diktatur i landet

Oktober

10 oktober Tilldelades den polska författaren Olga Tokarczuk 2018 års Nobelpris i litteratur

13 oktober Blev det regerande partiet Lag och rättvisa (PiS) störst i parlamentsvalet och fick 44 % av rösterna, Liberala Medborgarkoalitionen blir näst störst med 27 % av rösterna och Vänsteralliansen fick 13 % av rösterna

I valet till senaten tappade PiS sin majoritet då oppositionen fick 51 av överhusets 100 mandat

28 oktober Inledde polska och ryska utredare gemensamt en ny granskning av flygkraschen i ryska Smolensk 2010 då 96 människor miste livet. Bland dödsoffren fanns Polens president Lech Kaczyński och stora delar av landets politiska elit

31 oktober Bedömde generaladvokaten vid EU-domstolen att Polen, Ungern och Tjeckien bröt mot EU-rätten när de vägrade ta emot flyktingar 2015. Straffet för detta kunde resultera i böter

November

5 november Kom EU-domstolen fram till att Polen bröt mot EU-lag när pensionsåldern för domare sänktes 2017 och olika pensionsålder infördes för män och kvinnor i domaryrket

December

5 december Bedömde Högsta domstolen att en del av den polska regeringens reformering av rättsväsendet stred mot europeisk och därmed mot polsk lag

14 december Uppmanade förre presidenten Lech Wałęsa till en massprotest mot de ändringar av rättssystemet som Polens konservativa regering är på väg att genomföra

18 december Genomfördes manifestationer i fler än 110 städer mot regeringens planerade ändringar av rättsväsendet

19 december Antog sejmen, parlamentets underhus, den nya lagen som gör det lättare för regeringen att avskeda domare. Lagen måste dock godkännas även i överhuset, senaten, innan den kan träda i kraft

27 december Kallade Polens UD upp Rysslands ambassadör för att framföra en diplomatisk protest efter att Rysslands president Putin hävdat att Polen bar en del av skulden för andra världskriget

2020

Januari

23:e Röstade Sejmen, parlamentets underhus, för den omstridda lag som gör det lättare att bestraffa domare som motsätter sig att regeringen utökar sin makt över rättsväsendet. Därmed gick Sejmen emot senatens nej till lagförslaget den 17:e januari. Oppositionen och Högsta domstolen ifrågasatte lagen

27:e Deltog omkring 200 överlevande av Förintelsen från hela världen i en minnesceremoni i det före detta koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, på dagen 75 år efter att den sovjetiska Röda armén nådde fram till lägret och befriade de fångar som ännu levde

Februari

4:e Undertecknade president Duda den omstridda lag som medger att domare som ifrågasätter rättsreformer kan straffas. Lagen godkändes av Sejmen, parlamentets underhus, den 23 januari

Mars

14:e Stängde Polen gränserna mot de baltiska staterna för att hindra spridning av virussjukdomen covid19 vilket gjorde att baltiska medborgare inte kunde ta sig hem landvägen via Polen utan fick transporteras hem med fartyg och flyg

18:e Lanserade regeringen ett stödpaket på 47 miljarder euro för att rädda jobb, företag och verksamheter som hotades av coronapandemin

24:e Skärpte Polen reglerna för att begränsa spridningen av virussjukdomen covid19, folksamlingar begränsades till två personer, gudstjänster och begravningar till fem. Polen hade nu 800 personer bekräftat smittade med covid19 och nio personer hade avlidit i sjukdomen

31:a Skärptes pandemirestriktionerna ytterligare, barn och unga under 18 fick endast lämna hemmet tillsammans med en vuxen och bara äldre personer fick handla i butik mellan klockan 10 och 12

April

2:a Fälldes Polen, Ungern och Tjeckien i EU-domstolen för att de vägrade ta emot flyktingar under den stora migrantströmmen år 2015. Länderna riskerade nu böter

8:e Presenterade regeringen ett nytt stödpaket på 22 miljarder Euro till små och medelstora företag för att bromsa de negativa effekterna av coronapandemin

19:e Utbröt en stor brand i nationalparken Biebrza. Efter några dagar täckte branden ett 6 000 hektar stort område, en tiondel av nationalparkens yta

29:e Inledde EU-kommissionen ännu en juridisk process mot Polen med anledning av de förändringar av domstolsväsendet som landets regering genomdrivit

Maj

6:e Enades regeringspartierna om att presidentvalet som skulle hållits den 10:e maj skulle skjutas upp på grund av coronapandemin. I Polen hade nu fler än 700 personer avlidit i covod19

Juni

8:e Stängdes 12 gruvor i sydvästra Polen i tre veckor sedan spridning av coronaviruset konstaterats bland gruvarbetare och deras anhöriga. Nu hade drygt 1 150 avlidna i covid19 konstaterats i Polen

25:e Utsåg påve Franciskus en förvaltare till ett polskt stift vars biskop anklagades för att ha dolt sexuella övergrepp som begåtts av företrädare för den katolska kyrkan

28:e Genomfördes presidentval. Den sittande presidenten Andrzej Duda fick flest röster, men inte tillräckligt många för att kunna vinna i den första valomgången

Juli

12:e I andra omgången av presidentvalet vann den sittande presidenten Andrzej Duda över utmanaren Rafał Trzaskowski. Duda fick 51,2 % av rösterna mot 48,8 % för utmanaren Trzaskowski

16:e Hävdade oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), vars kandidat Rafał Trzaskowski förlorade presidentvalet med knapp marginal, att det förekom fusk i valet och att public service-bolaget TVP inte var opartiskt. Medborgarkoalitionen, den valallians där PO ingår, begärde att valet skulle ogiltigförklaras hos Högsta domstolen

Augusti

3:e Godkände Högsta domstolen resultatet i presidentvalet den 12 juli

18:e Avgick sjukvårdsminister Lukasz Szumowski, officiellt på grund av personliga skäl. Men kritik hade riktats mot honom om hur regeringen hanterat coronakrisen. Han efterträddes av Adam Niedzielski

20:e Avgick utrikesminister Jacek Czaputowicz

September

30:e Fick både Polen och Ungern skarp kritik i en EU-rapport om hur rättsstaten respekteras i respektive land

Oktober

2:a Kallade Belarus hem sina ambassadörer från Polen och Litauen i missnöje över att ha blivit utsatta för sanktioner från grannländer och andra EU-länder. Polen och Litauen kallade i sin tur hem sina ambassadörer från Minsk för konsultationer

9:e Infördes tvång på att bära ansiktsmask på offentlig plats från och med den 10 oktober på grund av ökad spridning av covid19. I 38 kommuner, där smittspridningen varit extra hög, infördes starka begränsningar för allmänna evenemang och familjesammankomster. Totalt hade nu nästan 2 900 personer avlidit i covid19

17:e Avgick den katolske biskopen Edward Janiak, som anklagats för att ha mörkat övergrepp mot barn som begåtts av kyrkomän

22:a Genom ett domslut som inte kan överklagas olagligförklarade Författningsdomstolen aborter som sker på grund av att fostret är missbildat, vilket är den vanligaste anledningen till aborter i Polen. Kravet på att skärpa abortlagen har drivits av katolska kyrkan och det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa. Vid graviditet som uppstår genom våldtäkt eller incest kommer abort även i fortsättningen att vara tillåten, liksom när graviditeten innebär att moderns liv är i fara

24:e Offentliggjordes att president Duda var smittad av covid19

25:e Fortsatte proteserna i flera städer mot den skärpta abortlagen. Eftersom katolska kyrkan varit pådrivande för att skärpa abortförbudet störde demonstranter gudstjänster i flera kyrkor

November

14:e Uppgav hälsovårdsdepartementet att antalet avlidna i covid19 nu var fler än 10 000

Polen flora och fauna

När inlandsisen drog sig tillbaka från landets yta för drygt 10 000 år sedan decimerades floran varför den idag inte är speciellt variationsrik, som i flera andra europeiska länder. Skogen täcker drygt 25 % av landets yta

I Polen lever ett 80-tal däggdjursarter. De större är rådjur, hjort, älg, varg, björn, vildsvin och visenter. Visenten, den europeiska buffeln, var tidigare vanlig över hela kontinenten. Idag finns det bara en liten grupp djur som lever kvar i Polen. Arten räddades genom att de var skyddade på tsarens gamla jaktmarker. Idag kan de ståtliga djuren beskådas framför allt i naturreservatet Bialowieza. Här driver man uppfödning av visenter och den polska urhästen – tarpanen

Fågellivet representeras av lite drygt 200 olika arter, allt från de vanliga gråsparvarna till mera sällsynts arter som den svarta storken. Den vita storken är fortfarande en vanlig syn på landsbygden

I Polen finns, för närvarande, 17 nationalparker som utgör cirka 0.6 % av landets yta

Flera djur-, fågel- och växtarter är hotade på grund av den regionsvisa dåliga miljön, som uppstod under kommunistperioden då miljömedvetandet var lågt

Polen geografi

Polens yta uppgår till 312 685 kvadratkilometer vilket motsvarar knappt 70 % av Sveriges yta. Sina nuvarande gränser fick Polen 1945, efter andra världskrigets slut

Polen är till största delen ett lågland, 90 % av landets yta ligger lägre än 300 meter över havet

Polen har mer än 9 000 sjöar, vilket är mer än något annat europeiskt land, med undantag av Finland. Landets största floder är Wisla,1 047 kilometer lång, och Odra (Oder). Odra utgör en del av gränsen i väster mot Tyskland. Alla Polens floder rinner ut i Östersjön

Östersjökusten, i norra delen av landet, är flack och sandig med många grunda strandsjöar. I Gdańskbukten mynnar landets största flod, Wisła (Vistula, Weichsel) som längre söder ut flyter genom några av Polens största städer, till exempel Kraków och Warszawa

I norra Polen löper ett kuperat moränlandskap i öst-västlig riktning, den Baltiska landryggen, som markerar var inlandsisens sydgräns länge låg. Här finns många sjöar såsom de Masuriska sjöarna

I östra delen av Polen, vid gränsen mot Vitryssland ligger Białowieżaskogen, ett av Europas få bevarade urskogsområden. Skogen finns med på Unescos världsarvslista

I södra Polen höjer sig landskapet gradvis mot bergen längs gränsen till Tjeckien och Slovakien. Det bördiga lössjordsområdet Śląsk, som uttalas schlonsk och på tyska Schlesien, i sydväst avgränsas i söder av bergskedjan Sudeterna. Genom Mähriska porten avskiljs Sudeterna från Karpaterna i sydöst. Till Karpaterna hör massivet Höga Tatra, där Polens högsta berg Rysy, 2 499 meter över havet, ligger

Polen huvudstad: Warszawa, cirka 1 776 000 invånare

Andra större städer i Polen:
Kraków 768 000 invånare, Łódź 737 000 invånare, Wrocław 631 000 invånare

För mer information   polen-fakta

Polen klimat

Polen har fyra klart definierade årstider. Sydvästra delen av landet har något mildare vintrar än den nordöstra. I östra delen av landet råder ett kontinentalt klimat och i väster ett maritimt vilket gör den totala väderbilden något instabil

I det inre av landet, kring huvudstaden Warszawa, är vintern vanligtvis ganska kort men temperaturen sjunker ofta under noll. Sommaren brukar vara varm. Våren kan komma redan i mars och den långa hösten varar in i november

Den genomsnittliga årsnederbörden uppgår till cirka 600 mm. Huvuddelen av nederbörden faller under sommarmånaderna

Medeltemperatur (Celsius) 

Gdansk         Januari / Juli -2 / +17
Warszawa    Januari / Juli -2 / +18
Krakow         Januari / Juli -3 / +19

Genomsnittlig nederbörd (mm) 

Gdansk         Januari / Juli 34 / 65
Warszawa    Januari / Juli 30 / 70
Krakow          Januari / Juli 24 / 69

Polen befolkning

Dagens polacker antas stamma från ett par av de slaviska stammar som kom hit för flera tusen år sedan, dels från Polanerna som huvudsakligen bebodde området kring staden Gniezno. En annan betydelsefull slavisk stam var wislanerna som huvudsakligen bebodde området runt dagens Krakow. Polanerna fick sitt namn efter det slaviska ordet pole som betyder fält, vilket indikerar på den betydelse slättlandet och odling hade för denna folkstam

Befolkningens sammansättning ändrades radikalt i samband med andra världskriget. Före kriget utgjorde minoritetsgrupper närmare 30 % av befolkningen. I folkräkningen 2011 definierade sig endast några få procent av invånarna som något annat än polacker

Polackerna beräknas utgöra nästan 97 % av befolkningen. De största minoritetsfolken är ukrainare, vitryssar, schlesier och tyskar. Även små grupper av andra minoriteter lever inom landets gränser

Före andra världskriget levde omkring 3,5 miljoner judar i Polen, världens största population vid den tiden. De grymheter judarna utsattes för under kriget decimerade den judiska befolkningen mycket starkt och idag lever här endast 10 000 – 20 000 personer med judiska rötter

På grund av de nya gränserna efter andra världskriget hamnade stora delar av Polens ukrainska, vitryska och litauiska minoriteter på sovjetiskt område, som idag är delar av Ukraina, Vitryssland och Litauen. Tyskarna i de områden som kom att tillhöra Polen flydde undan Röda armén eller tvångsförflyttades västerut

Polska minoriteter finns idag i Litauen, Vitryssland, Ukraina, Tjeckien och Slovakien. Det finns även stora grupper av polacker i det före detta sovjetiska Centralasien, främst i Kazakstan, dit de deporterades på 1930-talet

Omkring 10 miljoner polacker bor utomlands efter en omfattande emigration, framför allt före och under andra världskriget. Av dem lever cirka 6,5 miljoner i USA

För mer information   polen-fakta

Polen språk 

Polska, landets officiella språk, är ett västslaviskt språk som skrivs med det latinska alfabetet vars äldsta urkunder kan dateras till 1100-talet. Fram till renässansen skrev polackerna främst på latin. Språket och alfabetet förstärker deras bild av sig själva som ett folk tillhörande väst, till skillnad från den östslaviska ryskan som skrivs med det kyrilliska alfabetet. Polskan är det näst största slaviska språket

De största minoritetsspråken i Polen är ukrainska, litauiska, vitryska och tyska

Polen sociala förhållanden

I mitten av 2010-talet låg polackernas levnadsstandard räknad i köpkraft per person på ungefär två tredjedelar av genomsnittet för invånarna inom EU som helhet

I Polen finns ett socialt försäkringssystem med bland annat sjuk- respektive föräldrapenning, barnbidrag och ett särskilt bidrag till ensamstående mödrar. Även arbetslöshetsersättning finns. År 2016 introducerade regeringen programmet ”Familjen 500 plus”. Med syftet att öka befolkningstillväxten skulle 500 zloty utbetalas varje månad för alla barn i en familj utom det förstfödda, upp till barnet fyller 18 år. I familjer med inkomster på mindre än 800 zloty skulle barnbidraget utgå även för det första barnet

All grundläggande sjukvård är gratis eller belagd med en låg avgift men kostnaderna för den offentliga sjukvårdens ökar snabbt och brottas ständigt med resursbrist. Konkurrens finns från många privatpraktiserande läkare och kliniker. Långa köer och dålig service i offentlig sjukvård gör de privata alternativen populära, även om endast de som har det bättre ställt har råd att utnyttja dem

Pensionsåldern för kvinnor är 60 år och för män 65 år. Pensionerna betalas ut direkt från statskassan och finansieras genom arbetsgivaravgifter. Yrkesgrupper som gruvarbetare, militärer, poliser och andra ”uniformerade tjänstemän” är berättigade till att gå i pension tidigare, vilket sänker polackernas faktiska genomsnittliga pensionsålder till 61 år för män och under 58 år för kvinnor

Polen har en strikt abortlagstiftning och abort är endast tillåten i tre undantagsfall, när fostret är gravt skadat eller missbildat, när moderns liv är i fara och när graviditeten skett genom våldtäkt eller incest. Att utföra eller medverka till abort kan ge upp till åtta års fängelse. Kvinnan kan dock inte åtalas

Samkönade äktenskap är inte lagliga och lagar om hatbrott som omfattar sexuell läggning finns inte

Polen religion 

Den katolska religionen är klart dominerande i Polen och katolicismen var länge en viktig del av den nationella identiteten. Den polske påven Johannes Paulus II, 1978–2005, spelade en viktig roll för kommunismens sönderfall i Östeuropa

Polackerna kristnades redan på 900-talet av katolska missionärer från Böhmen, i nuvarande Tjeckien. Under motreformationen på 1600-talet, då Gustav Vasas ättling, Zygmunt III Waza (Sigismund Vasa), satt på den polska tronen stärktes katolicismen betydlig

Under Polens delning på 1800-talet stärkte den katolska tron den nationella identiteten då landet inte längre fanns på Europas politiska karta. Kyrkan behöll också en förhållandevis stark ställning under andra världskriget samt på 1950- och 1960-talen, då kommunistpartiet flera gånger försökte bryta kyrkans makt och underkasta den statens kontroll

Under senare år har den katolska kyrkans auktoritet försvagats av olika anledningar, inte minst på grund av de sexuella övergrepp kyrkliga företrädare begått mot barn och unga

För mer information   polen-fakta

Polen utbildning

Skolväsendet i Polen har under årens lopp genomgått ett flertalförändringar för att hitta en optimal form dock utan att lyckas speciellt väl och både läroplanerna och skolsystemets uppbyggnad har kritiserats. En större förändring genomfördes år 2017 trots namninsamlingar och protester från lärarförbund och föräldraföreningar

Läsåret 2016/2017 höjdes åldern för skolstart från sex till sju år. Inför höstterminen 2017 förlängdes grundskolan från sex till åtta år samtidigt som man avskaffade systemet med en mellanskola, ett påbyggnadsstadium för elever i högstadieålder. De elever som drabbades av förändringen överfördes till grundskolan vilket resulterar i att det tar flera år att fasa ut det gamla systemet

I praktiken betyder det att man återgått till ett system som liknar det Polen hade på kommunisttiden

I det offentliga skolsystemet är undervisningen gratis. Även universitetsutbildningen är gratis för polska medborgare och EU-medborgare. Privata högskolor kan själva fatta beslut om avgifter

I Polen finns flera universitet och högre läroanstalter. Det största universitetet finns i Warszawa och den äldsta bland läroanstalterna är Jagiellońska, ett universitet i Kraków som grundades år 1364

Polska nobelpristagare:

Marie Curie, Czesław Miłosz, Władysław Reymont, Henryk Sienkiewicz, Wisława Szymborska, Olga Tokarczuk, Lech Wałęsa

Polen turism

Polen är ett land som kan erbjuda sina besökare många olika upplevelser, helt beroende på vad man är intresserad av, fina naturupplevelser, intressanta kulturupplevelser, historiska platser, vacker arkitektur, världsarv utsedda av UNESCO, fina sandstränder, god mat, spabehandlingar, nattklubbar mm mm

Jag har besökt Polen två gånger hittills och besökt några av landets stora sevärdheter men känner att jag har mycket kvar att uppleva. Läs om mina upplevelser och få inspiration till egna upplevelser på sidan polen-resa

Under 2018 kom nästan 34 miljoner besökare till Polen 

För mer information   polen-fakta

Hittills har jag bara besökt Polen vid två tillfällen och båda resorna har gett mersmak! Att resa i Polen ger fina natur- och kulturupplevelser. Landet är väl värt att besöka.

Min gamla hemsida         www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerCIA World FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 210403

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email