tyskland-resa-potsdam

Resa till Potsdam, Tyskland

Vandring bland världsarv

Klicka på bilden för större format
Samtliga bilder visar ett av UNESCO utsett världsarv

Resa till Potsdam, Tyskland

Vandring bland världsarv i Potsdam

Potsdam är huvudstad och största stad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland. Folkmängden uppgick till drygt 175 000 invånare år 2018

Potsdam är en stad med gamla anor. Omkring år 700 efter Kristus bosatte sig en vendisk, västslavisk, stam, heveller, i det område som idag utgör staden. År 928 besegrade Henrik I slaverna och intog fortet Brandenburg, som senare kom att kallas för Brandenburg an der Havel. Namnet Potsdam, Locus Poztupimi, omnämns första gången år 993. År 1317 fick Potsdam stadsrättigheter. Under medeltiden hade staden ingen viktigare funktion då adeln valde att bosätta sig i Berlin-Cölln

Potsdams verkliga storhetstid började med kejsaren Fredrik II:s, Fredrik den store, regeringstid (1740-1786) då staden fick många slott, palats och andra vackra byggnader. Många av dem finns nu med på UNESCO:s världsarvslista. Det var de många världsarven som gjorde att jag valde att besöka staden. Fördelen med världsarven i Potsdam är att de ligger inom förhållandevis nära avstång till varandra. Nackdelen under mitt besök var att de allra flesta var stängda för säsongen vilket ger mig en anledning att komma tillbaka

Världsarv i Potsdam

Potsdams och Berlins palats och trädgårdar lades till på UNESCO: s världsarvslista den 12 december 1990 på grund av deras unika inflytande på konsthistorien och kulturlandskap under 1700- och 1800-talen

Världsarvet Berlin-Potsdam täcker idag ett område på mer än 2 064 hektar, som sträcker sig från Pfaueninsel i öster till bortom Neues Palais i väster. Det inkluderar slotten och parkerna Sacrow, Glienicke, Babelsberg, Sanssouci och Charlottenhof, Schloss och Park Lindstedt och Neuer Garten

Under åren 1992 och 1999 lades andra delar av kulturlandskapet till världsarvslistan. Dessa inkluderar Lindenallee väster om det nya slottet, den tidigare Kaiserbahnhof, Lindstedt slott, Bornstedt bykomplex med kyrka och kyrkogård, Alexandrowka kolonin och observatoriet i Babelsberg

Regenter som uppfört byggnader i Potsdam som nu finns på UNESCO:s världsarvslista

Friedrich II = Friedrich der Große =
Fredrik II = Fredrik den Store med smeknamnet ”Alter Fritz”
Född 24 januari 1712 i Berlin
Död 17 augusti 1786 i Potsdam
Kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 31 maj, 1740 – 17 augusti, 1786
Gemål: Elisabet Kristina av Braunschweig-Bevern

Friedrich der Große efterträddes av Friedrich Wilhelm II

Friedrich Wilhelm II = Fredrik Vilhelm II
Född 25 september 1744 i Berlin
Död 16 november 1797 i Potsdam
Kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 17 augusti, 1786 – 16 november, 1797
Gemål: Elisabet Kristina av Braunschweig, Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt, Julie von Voss (genom bigami), Sophie von Dönhoff (genom bigami)

Friedrich Wilhelm II efterträddes av Friedrich Wilhelm III

Friedrich Wilhelm III = Fredrik Vilhelm III
Född 3 augusti 1770 i Potsdam
Död 7 juni 1840 i Berlin
Kung av Preussen från 16 november, 1797 – 7 juni, 1840, samt kurfurste av Brandenburg
från trontillträdet till det tysk-romerska rikets avskaffande 1806
Gemål: Louise av Mecklenburg-Strelitz och Auguste von Harrach

Friedrich Wilhelm III efterträddes av Friedrich Wilhelm IV

Friedrich Wilhelm IV = Fredrik Vilhelm IV
Född den 15 oktober 1795 i Berlin
Död den 2 januari 1861 i Potsdam
Kung av Preussens under åren 7 juni, 1840 – 2 januari, 1861
Gemål: Elisabeth Ludovika av Bayern

Friedrich Wilhelm IV efterträddes av Wilhelm I

Wilhelm I (Wilhelm Friedrich Ludwig) = Vilhelm I
Född 22 mars, 1797
Död 9 mars, 1888
Kung av Preussen 2 januari, 1861 – 9 mars, 1888
Kejsare 18 januari, 1871 – 9 mars, 1888
Gemål: Augusta av Sachsen-Weimar

Wilhelm I efterträddes av Friedrich III

Friedrich III (Friedrich Wilhelm Nikolaus Karl) = Fredrik III
Född 18 oktober, 1831 på slottet Neues Palais i Potsdam
Död 15 juni 1888 på slottet Neues Palais i Potsdam
Kejsare och kung av Preussen 9 mars, 1888 – 15 juni, 1888
Gemål: Viktoria av England

Friedrich III efterträddes av Wilhelm II

Wilhelm II (Friedrich Wilhelm Victor Albert) = Vilhelm II
Född 27 januari, 1859 i Berlin
Död 4 juni 1941 i Doorn i Nederländerna
Kejsare och den siste kungen av Preussen 15 juni, 1888 – 9 november, 1918 då monarkin avskaffades
Gemål: Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg

Min resa till Potsdam

I början av december 2019 bokade jag en rabatterad julmarknadsresa hos en arrangör vilket gjorde att jag fick en billig resa till Potsdam som gav mig möjlighet att besöka några av stadens många världsarv

I resan ingick en guidad busstur till några av stadens sevärdheter. Jag åkte med bussen från hotellet till det första världsarvet, Schloss Cecilienhof, som ligger i en område kallat för Neuer Garten. Här lämnade jag gruppen och började min lite drygt sex timmar långa rundvandring på egen hand

Första dagens rundvandring tog mig till följande världsarv

Schloss Cecilienhof – Slottet Cecilienhof

Schloss Celcilienhof byggdes mellan åren 1913 och 1917 i brittisk stil och är det sista slottet som uppfördes av dynastin Hohenzollern. Arkitekt för bygget var Paul Schultze. Cecilienhofs 180 rum är grupperade runt fem innergårdar och var hem för kronprinsen och prinsessan, William och Cecilie av Preussen fram till år 1945. Det var det första slottet i Potsdam som var byggt för året runt vistelse. Slottet har 55 skorstenar, alla olika

Från 17 juni till 2 augusti, 1945 möttes andra världskrigets segermakter i slottet under den så kallade Potsdam-konferensen då Churchill, Truman och Stalin skrev världshistoria när man diskuterade Tysklands delning och undertecknade det upprättade delningskontraktet. Potsdam-konferensen är en världsomfattande symbol för slutet av andra världskriget och början av kalla kriget, vilket ledde till uppdelningen av Europa och uppförandet av Berlinmuren

I dag är slottet ett historiskt minnesmärke där konferensrummet och arbetsrummen för deltagarna i Potsdamkonferensen kan besökas

Shcloss Cecilienhof ligger i Neuer Garten, Den nya trädgården, som fick ny design av Peter Joseph Lenné år 1891

Från Schloss Cecilienhof promenerade jag till nästa sevärdhet i ”Den nya trädgården”, Marmorpalais, Marmorpalatset. Under promenaden hade jag fina vyer tvärs över Heiliger see 

Marmorpalais – Marmopalatset

Maramorpalatset byggdes som sommarresidens av kung Friedrich Wilhelm II under åren 1787 – 1791 i Den nya trädgården vid stranden av Heiligen See

Marmorpalatset är byggt i strikt tidig klassisk stil och kläddes med schlesisk marmor. Den arkitektoniska planeringen av palatset ansvarade först Carl von Gontards för och senare av Carl Gotthard Langhans, som också planerade den berömda Brandenburger Tor i Berlin

Efter att kung Friedrich Wilhelm II avlidit tjänade Marmorpalatset flera gånger som ett bostadspalats för medlemmar av huset Hohenzollern

År 1945 föll palatset tillsammans med parken och det angränsande herrgårdsområdet under sovjetisk administration. År 1961 tog DDR över Marmorpalatset och omvandlade det till ett armémuseum som år 1972 flyttades till Dresden

Idag är Marmorpalatset / Marmorpalais tillsammans med Schloss Cecilienhof huvudattraktionerna i ”Den nya trädgården”

Min promenad genom ”Den nya trädgården” fortsatte mot gatan Am Neuen Garten för att besöka den ryska kolonin. På vägen dit tittade jag på den grupp av vackra gamla holländska hus som ligger i trädgården

Ryska kolonin Alexandrowka

Den ryska kolonin Alexandrowka grundades år 1826 av kung Friedrich Wilhelm III till minne av sin nära vän, Tsar Alexander I, med vilken kung Friedrich hade stridit tillsammans med i krigen mot den franske kejsaren Napoleon. Kolonin består av en samling timmerhus med halvstammar som fasad

Husen byggdes i rysk stil typisk för denna tidsperiod som hem för de ryska sångarna från det första preussiska regementet. De gröna ytorna mellan husen hade som syfte att ge de ryska körsångarna en inspirerande atmosfär för musik och fritid

Kolonin består av tretton timmerstugor, ett kapell och ett ”kungligt hus”

Jag gillade att promenera runt bland de gamla ryska husen!

Nu kunde jag njuta av en betydligt behagligare temperatur jämfört med starten vid Schloss Cecilienhof på morgonen. Då var det grått och ruggigt. Nu hade temperaturen stigit och solen tittade fram ibland. Från Alexandrowka kolonin gick jag norrut. Mitt mål var först Kapellenberg och sedan Pfingsteberg 

I ett skogsområde på Kapellenberg, strax norr om Alexandrowka kolonin, ligger det vackra Alexander Newski kapellet, en kyrka i rysk ortodox arkitektur från 1800-talet. Kyrkan var låst vid mitt besök men det gick bra att studera exteriören

Den ryska Alexandrowka kolonin och Alexander Newski-kapellet togs upp på UNESCO:s världsarvslista år 1999

Från Alexander Newski-kapellet gick jag vidare mot Pfingstberg. Runt kyrkan ligger flera gamla ryska hus undangömda bland träden. Skogspartiet upp mot Pfingstberg är en del av den kungliga parken och även den tillhör världsarvet i Potsdam

Pfingstberg är Potsdams högsta naturliga höjd där ännu ett av stadens världsarv ligger, Belvedere Pfingstberg

Belvedere Pfingstberg – Utsiktspalatset på Pfingstberg

Pfingstberg kröns av det vackra utsiktsslottet Belvedere från 1800-talet som finns med på UNESCO:s världsarvslista. Utsiktsslottet Belvedere byggdes mellan åren 1847 och 1863 efter en skiss av kung Friedriech Wilhelm IV. Flera av de arkitektoniska idéerna kom från hans resa till Rom 1829

Nästan hela året används Belvedere regelbundet för konserter och andra evenemang. Det går också att hyra Belvedere för privata evenemang och mottagningar. Eftersom Belvedere är en av Potsdams mest populära plats för bröllop har “Standesamt Potsdam” (registerkontor) ett kontor här

Vid mitt besök höll man på att förbereda en julmarknad vilket begränsade mina möjligheter att vandra runt i det vackra komplexet. Jag fick dock tillstånd att gå in en liten bit i byggnaden, men fick inte gå upp i tornen för att njuta av vyerna över Potsdam

Under flera år fick Belvedere Pfingstberg förfalla men idag är byggnaden renoverad och åter i fint skick

Det blev en lång promenad på några av Potsdams gator från Pfingstberg till Ruinenberg som var nästa världsarv jag skulle titta på

Från Pfingstberg gick jag tillbaka till Kolonie Alexandrowka och fortsatte sedan att gå gatan Pushkinallé till Reiterweg som jag fortsatte på tills jag kom till Voltaireweg. Den gick jag fram till Jägervorstadt där jag vek in på en väg som leder fram till parken runt Ruinenberg. Här hittade jag en vacker skogsväg att gå på och kom så småningom fram till en öppning i skogen där jag kunde se byggnaderna på Ruinenberg. Jag fortsatte mot toppen av höjden där det finns rester efter några gamla byggnader

Ruinenberg – Den historiska utsiktspunkten

Det normandiska tornet på Ruinenberg är en av Potsdams historiska utsiktspunkter som bjuder sina besökare på fantastiska vyer. Vyer som sträcker sig från palatset på Pfaueninsel (Påfågelsön), över hela Sanssouci-parken, till Wilhelmshöhe nära Werder

I mitten av 1700-talet lät kung Friedrich der Grosse, Frederick den Store,  bygga en vattenreservoir på Ruinenberg för att förse fontänerna i Sanssouci Park med vatten. Vattnet skulle pumpas från floden Havel till bassängen med hjälp av väderkvarnar. Kejsaren lät omge bassängen med ett konstnärligt arrangemang av gigantiska kolumner, en dorisk rotunda och en mur som skulle reflekteras i vattenspegeln, en mur av ruiner som såg ut som en gammal teater och en naturlig bakgrund av träd. Inspiration till arkitekturen hämtades från miljöer i England

Anläggningen fungerade dock inte fullt ut förrän kung Friedrich Wilhelm IV fick nya möjligheter att pumpa vatten från Havel med hjälp av ångteknik. Under åren 1841-1843 lät han bygga en pumpstation vid floden och även ett modernt rörsystem för att transportera vattnet

Pumphuset fick formen av en moské och finns bevarat

Det nästan 23 meter höga normandiska tornet, inspirerat av ett medeltida vakttorn, byggdes år 1846 av kung Friedrich Wilhelm IV

I början av 2 000-talet var byggnaderna på Ruinenberg i starkt förfall men räddades till eftervärlden av en omfattande renovering under åren 2013-2014 genom bidrag ur det tyska investeringsprogrammet för UNESCO: s världsarvsländer

Jag mötte bara 5-6 personer på väg till, eller från, Ruinenberg under mitt besök på Ruinenberg, vilket säkert berodde på det kulna vädret som toppades med ett lätt regn

Vyerna var inte speciellt imponerande på grund av diset och det normandiska tornet var stängt. Men jag tyckte ändå att det blev ett bra besök här för att titta på byggnaderna och känna av den historiska miljön

Från Ruinenberg gick jag ned till Bornstedterstrasse. Jag korsade gatan och gick in i Park Sanssouci. Väl inne i parken sökte jag upp de två sista världsarven jag skulle besöka för dagen, Orangerieschloss och Chinesisches Haus 

Orangerieschloss – Orangerieslottet

Orangerieschloss, Orangerieslottet, är ett av de största palatsen som byggdes i Park Sanssouci. Slottet byggdes av kung Friedrich Wilhelm IV. Det är en imponerande byggnad med sina växthallar, ett centralt palats, skulpturer, fontäner, arkader och terrasser i medelhavsinspirerad arkitektur

Orangerieschloss byggdes under åren 1851 – 1864. Byggnadsfasen var ovanligt lång och den långa byggtiden berodde dels på kungens tveksamheter om utförandet av den mittersta byggnaden och dels på Wilhelm IV:s ohälsa

Än idag fungerar de över 300 meter långa växthallarna som vinterlagring för frostkänsliga krukväxter och delvis som kontor

Orangerieslottet har också två utkikstorn från vilka man har en fin vy över parken och dess historiska byggnader

Byggnationen av Orangerieschloss utfördes under övervakning av arkitekterna Friedrich August Stüler och Ludwig Ferdinand Hess, som båda i huvudsak höll sig till kung Wilhelms önskningar om att byggnaden skulle uppföras i italiensk renässansarkitektur

Efter att jag studerat Orangerieschloss en stund och tagit mina bilder promenerade jag ned för trappan som leder till Maulbeerallé. Efter att ha korsat den har man en fin vy över slottet. Härifrån fortsatte jag att promenera djupare in i Park Sanssouci för att gå till det kinesiska huset, dagens sista världsarv. Nu hade det börjat skymma och det var även dags att gå tillbaka till hotellet. Dock skulle jag först besöka ännu en av parkens sevärdheter, Det kinesiska tehuset

Chinesisches Haus – Kinesiska tehuset i Park Sanssouci 

Det kinesiska huset är en pittoresk trädgårdspaviljong i den vackra Park Sanssouci. På uppdrag av kung Fredrik den Store uppfördes det kinesiska huset av byggmästaren Johann Gottfried Büring under åren 1755-1764. Att byggtiden blev så lång berodde på sjuårskriget och dess inverkan på den preussiska ekonomin

Det kinesiska tehuset är utformat som ett klöverblad och interiören har vackra målningar. Även exteriören är mycket påkostad med guldfärgade dekorationer

När jag beundrat det vackra kinesiska huset en stund gick jag ut ur Park Sansoucci och promenerade tillbaka till hotellet på gator i Brandenburger Vorstadt

Efter sex timmars promenad bland några av Potsdams världsarv var jag tillbaka på hotellet där en god middag med reskamraterna väntade senare på kvällen

Dagens rundvandring bland några av Potsdams många sevärdheter hade varit trevlig och intressant och jag kunde efter denna pricka av åtta nya världsarv

Andra dagen i Potsdam besökte jag följande världsarv

När jag lämnade hotellet strax för klockan 09.00 sken solen och det var frost på marken. Temperaturen låg på minus 2 grader enligt mannen i receptionen

Jag började med att gå Zeppelinstrasse västerut till Kastanienalleé. Här gick jag norrut till Geschwister Scholl strasse och därefter gick jag in i Park Sanssouci  för att påbörja dagens vandring bland världsarv. Bara få människor hade kommit ut på gatorna eller promenerade i parken denna tidiga morgon

Park Sanssouci – Den sorglösa parken

Ingen annanstans i Tyskland, som i den tidigare preussiska staden Potsdam, finns en park med så många vackra byggnader och palats med olika arkitektoniska stilar, som i Park Sanssouci. Sanssouci är franska och betyder sorglös

Det ursprungliga slaviska namnet på staden Potsdam Poztupimi betyder ”under ekarna”. Under lång tid dominerades platsen där Potsdam nu ligger av de mäktiga träden. Soldatkungen Friedrich Wilhelm I tog till vara på ekarna, ofta som byggnadsmaterial, när han utökade staden Potsdam. År 1744 började Frederick den Store att anlägga en terrasserad vingård på den så kallade Bornstedterrryggen” och därmed hade Park Sanssouci grundats

Nästan varje monark fram till kejsaren Wilhelm II satte på något sätt sina avtryck i parken de följande decennierna

Den vackra och välvårdade Park Sanssouci har en yta av 290 hektar är öppen för allmänheten varje dag, året runt, från klockan 06.00 till solnedgången. Entrén till parken är kostnadsfri. Att besöka de olika byggnaderna är dock avgiftsbelagt. Det finns flera entréer till Park Sanssouci
År 1990 togs Park Sanssouci upp på UNESCO:s världsarvslista

Jag besökte Park Sanssouci i olika omgångar och tyckte om att promenera i den stora parken, för att njuta av friden i den och för att besöka de världsarvslistade byggnaderna

Schloss Charlottenhof – Slottet Charlottenhof

Schloss Charlottenhof, slottet Charlottenhof, ligger inne i Park Sanssouci och har haft flera olika ägare, bland annat Charlotte von Getzhow, efter vilken palatset blivit uppkallat. Kung Friedrich Wilhelm III köpte slottet som en present till sin son Friedrich Wilhelm och hans hustru Elisabeth Ludovika av Bayern som julklapp år 1825. Paret använde slottet som sitt sommarresidens i Potsdam

Arkitekten Karl Friedrich Schinkel fick i uppdrag att bygga om Charlottenhof baserat på de befintliga grunderna. Det kom att få en arkitektur i romersk stil och var färdigbyggt år 1829

Den omgivande trädgården skapades av Peter Joseph Lenné

En lugn och skön promenad i Park Sanssouci tog mig till nästa sevärdhet, Kaiserbahnhof, den före detta kejserliga järnvägsstationen 

Kaiserbahnhof – Kejsarens järnvägsstation 

Under 1846 utvidgades järnvägslinjen Berlin-Potsdam till Magdeburg och rutten söder om Neues Palais fick en järnvägsstation på tillträdesvägen från djurparken till Neues Palais, som främst var avsedd för kungafamiljens och deras gäster, men också för dagsturister från Berlin och Potsdam dock med två olika entréer

De första utkasten till den nya stationen presenterades för kejsaren Wilhelm II år 1904. Efter flera års byggande togs den nya byggnaden i drift år 1909. Alla resor som Wilhelm II gjorde fram till slutet av första världskriget, började han från denna station. Den 19 april 1921, var sista gången ett specialtåg stannade vid stationsbyggnaden

Efter år 1952 ägdes byggnaden av Deutsche Reichsbahn i DDR som bland annat , använde byggnaden som förråd. Efter att den stängdes år 1977 på grund av risken för kollaps öppnades stationen åter år 2005 efter en omfattande restaurering

Kaiserbahnhof är inte tillgänglig för allmänheten

Från Kaiserbahnhof gick jag gatan Am Neuen Palais vidare till det stora och vackra palatset. Trots att solen sken var det lite kyligt att promenera i den tidiga morgonen. När jag kom fram till Neues Palais kunde jag njuta av de vackra byggnaderna i flödande solljus

Neues Palais – Nya Palatset 

Efter att ”Sjuårskriget” avslutades med undertecknandet av Hubertusburgfördraget år 1763 återupptog kung Frederick den Store sin byggverksamhet. Det nya palatset, Neues Palais, uppfördes i den västra delen av Park Sanssouci under åren 1763 – 1769. Det nya palatset markerar det symboliska slutet på en era, eftersom det efter dess slutförande inte byggdes ytterligare barockslott i Preussen

Fredrik den Store använde sällan det nya palatset som bostad. Istället fick hans gäster bo i detta. Av efterträdarna var det bara kejsaren Frederick III och hans son William II som användes Neues Palais som deras personliga bostäder. Idag används Neues Palais av Potsdams universitet

Neues Palais och de omkringliggande byggnader är vackra och imponerande byggnader som jag stannade länge vid för att beundra och ta bilder av. Tyvärr hade museet inte öppnats vid mitt besök och jag hann inte vänta på att det skulle öppna då jag hade många världsarvslistade byggnader kvar att titta på

Från Nya Palatset gick jag vidare mot Belvedere auf dem Klausberg genom Park Sanssouci fram till Maulbeerallé som jag korsade och gick vidare till det vackra utsiktstornet

Belvedere auf dem Klausberg – Utsiktstornet på Klausberg

Trots att det funnits planer på att försköna området på Klausberg under en tid fanns det bara två byggnader klara här på 1770-talet, utsiktstornet Belvedere och Drakhuset

Belvedere, som betyder vacker utsikt, hade fått fuktskador under årens gång och renoverades år 1839, då byggnaden också fick sin nuvarande form. En andra, mera omfattande renovering fick Belvedere på Klausberg år 1903. I samband med denna byggdes även bostäder och sanitära anläggningar för personal som arbetade här

Under andra världskriget förstördes Belvedere nästan fullständigt, i april 1945 brann byggnaden ned. Inte förrän på 1990-talet återuppbyggdes Belvedere

Bara några minuters promenad från Belvedere auf dem Klausberg finns en annan arkitektonisk pärla värd ett besök, Drachenhaus – Drakhuset 

Drachenhaus – Drakhuset 

I överensstämmande med den tidens arkitektoniska strömningar skapades det kinesiskt inspirerade Drachenhaus, Drakhuset, under åren 1770 – 1772. Kung Fredrik den Store gav arkitekten Carl von Gontard i uppdrag att utforma en byggnad som påminner om en pagod. Byggnadens namn kommer från de sexton drakar som pryder husets takspetsar

Drachenhaus, Drakhuset, är inspirerat av Ta-Ho-pagoden i den kinesiska provinsen Guangdong. Huset var ursprungligen tänkt som hem åt lokala vinodlare. Så blev dock aldrig fallet

Idag är Drachenhaus en intressant sevärdhet som rymmer en liten restaurang öppen under säsongen. Den var dock stängd under mitt besök

Från Drachenhaus var det dags för en lite längre promenad. Jag skulle nu besöka Kronengut Bornstedt, Kronogodset Bornstedt, där det väntade ett nytt världsarv. Den Italienska byn. Jag valde att promenera genom skogen från Drachenhaus och fick på så sätt en fin vandring till Bornstedt 

Krongut Bornstedt är en av de mest populära utflyktsdestinationerna i Berlin-Brandenburg-regionen. Vid mitt besök pågick en julmarknad som lockat till sig många besökare

Italienisches Dorff Bornstedt – Den italienska byn Bornstedt 

Byn Bornstedt grundades antagligen mellan åren 1160 och 1200. Det finns flera teorier om namnet Bornstedts ursprung. En säger att namnet har slaviskt ursprung, annan att namnet har sitt ursprung i familjen Bornstedt från Grafschaft Mansfed som bosatte sig här på 1100-talet
Krongut Bornstedt, kronogodset Bornstedt, tillhörde länge adelsfamiljen Hohenzollern och är ett stort gods med vackert läge norr om Park Sanssouci

Idag är godset en del av Potsdams världsarv och här drivs fortfarande gamla näringar som bryggeriverksamhet. I Krongut Bornstedt har det bryggts öl sedan 1689. Det kungliga bageriet vilar också på gamla traditioner. Här passade jag på att avnjuta av en god kopp kaffe och en ”Pflaumengrapfen”

Berömda är också de italienska byggnaderna i byn, som kyrkan med sin kampanil, flera hus i italiensk arkitektur och flera vackra byggnader i själva gårdsområdet i italiensk arkitektur

När jag var här pågick en julmarknad på godset med ett ganska stort antal besökare. Jag strövade runt en stund på marknadsområdet, gick ner till den lilla sjön som ligger i anslutning till godset och gick runt i byn innan jag gick tillbaka till Park Sanssouci

Från Krongut Bornstedt kunde jag se silhuetten av Orangerieschloss, som ligger söder om Krongut Bornstedt. Dit styrde jag mina steg efter besöket i den italienska byn. Jag stannade till vid Orangerischloss en stund och tog en del nya bilder innan jag promenerade till den historiska kvarnen

Historische Mühle – Den historiska holländska väderkvarnen 

Mitt emot Sanssouci-palatset ligger en holländsk väderkvarn som dominerar landskapsbilden och som även bildar en vacker bakgrund till slottet Neuer Kammern om man står i slottets trädgård och tittar norrut

Det har funnits en väderkvarn på kullen nära slottet Sanssouci sedan år 1738. Den ersattes av en större väderkvarn som byggdes under åren 1787 – 1791 på uppdrag av kung Friedrich Wilhelm II. Bönder från byn Bornstedt kom till kvarnen för att mala spannmål. Huruvida säden till det kejserliga brödet också maldes här är inte känt

Kung Friedrich II stördes så mycket av ljudet från väderkvarnen att han beordrade mjölnaren att bygga en kvarn långt från slottet istället. Mjölnaren Gravenitz vägrade dock och hotade med att lämna in en stämning till myndigheterna i Berlin vilket fick Friedrich II att acceptera kvarnen

Kvarnen användes fram till år 1858 och år 1861 förklarades den som skyddat monument. I slutet av andra världskriget år 1945 skadades kvarnen och brann ned. En återuppbyggnad av den gamla holländska kvarnen påbörjades och år 1993 stod den rekonstruerade kvarnen klar

Sedan 2003 används kvarnen åter till att mala spannmål

Schloss Neue Kammern – Slottet Nya Kammaren 

År 1747 stod byggnaden som senare kom att kallas för Schloss Neue Kammern klar som orangeri enligt ritningar upprättade av arkitekten Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff. Under åren1771 – 1774 byggdes orangeriet om till gästpalats på uppdrag av Friedrich II. Arkitekten Georg Unger fick ansvaret för detta. Efter ombyggnaden kom byggnaden att kallas för Slottet Nya Kammaren. Rummen i det nya slottet blev lyxigt inredda i rokoko-stil

Schloss Sanssouci – Slottet Sanssouci 

Schloss Sanssouci, Slottet Sanssouci är Potsdams mest besökta sevärdhet. Schloss Sanssouci är också den byggnad som mest förknippas med Kung Friedrich der Grosse, Fredrik den Store. Namnet Sanssouci kommer från franskan och betyder sorglös

Sommarslottet Schloss Sanssouci byggdes under åren 1745 – 1747. Ansvarig arkitekt var Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff som såg till att slottet blev en formfulländad skapelse

Kung Friedrich der Grosse ville begravas i slottet men det dröjde ända tills år 1991 innan hans önskan uppfylldes, 205 år efter sin död

Under kejsaren Friedrich Wilhelm IV förlängdes palatsets sidovingar efter att de blivit skadade av väder och vind under årens lopp

Den sista kungligheten som bodde i slottet Sanssouci var änkan till Friedrich Wilhelm IV. Efter hennes död gjordes Schloss Sanssouci om till museum som öppnades för allmänheten i april 1927

Många konstverk försvann från Potsdams palats under andra världskriget. Efter Tysklands återförening lämnades Friedrich der Grosses boksamling och 36 oljemålningar som stulits från slottet tillbaka

Bildergalerie – Bildgalleriet

Kung Friedrich den Grosse, Fredrik den Store, behövde en separat byggnad för sin älskade konstsamling och gav därför arkitekten Gottfried Büring från Potsdam i uppdrag att bygga denna. På en plats i Park Sanssouci där det fanns ett tropiskt växthus uppfördes under åren 1755 – 1764 det som kom att bli Bildergalerie

I Bildergalerie, Bildgalleriet, finns nu en samling av ovärderlig konst som är tillgänglig för allmänheten

Friedenskirche – Fredskyrkan

Fredskyrkan är en protestantisk kyrka som byggdes på uppdrag av den kejsaren Friedrich Wilhelm IV. Byggnadstiden blev kort. Det tog bara tre år att bygga kyrkan som invigdes den 24 september, 1848. Uppförandet av andra byggnader tillhörande kyrkan pågick fram till år 1854

Arkitekten Ludwig Persius fick i uppdrag att ansvara för uppförandet. Han fick dock aldrig se Friedenskiche, Fredskyrkan, färdigställd då han omkom samma år som kyrkans grundsten lades. Arkitekten Friedrich August Stüler fick därför i uppdrag att slutföra byggnationen

Kyrkans design är baserad på en medeltida kopparplatta som visar kyrkan San Clemente i Rom. Fredskyrkan är en basilika med en angränsande 42 meter hög kampanil, ett av Park Sanssoucis landmärken

Under helgedomen ligger det kungliga valvet med gravarna av Friedrich Wilhelm IV och hans fru Elisabeth Ludovika

Dampfmascinenhaus – Ångmaskinhuset 

Ångmaskinhuset som byggdes på uppdrag av kung Friedrich Wilhelm IV i Neustädter Havelbukten under åren 1841 – 1843 i skepnad av en moské skulle fungera som pumpstation för fontänerna i Park Sanssouci. Ansvarig för byggnationen var Ludwig Persius. Även om införlivandet av utländska arkitekturstilar var ganska vanligt vid den tiden, är det den enda byggnaden av detta slag i Potsdam. Dampfmaschinenhaus blev den högsta i området vid dess konstruktion och kan ses från terrassen av slottet Sanssouci

Ångmotorn i ”moskén” togs i drift första gången i oktober 1842 och fick vattenstrålen från den stora fontänen framför Sanssouci-palatset att höja sig till en imponerande 38 meter. Idag drivs fontänerna i Park Sanssouci med vatten som levereras av moderna elektriska pumpar

Jag passerade Dampfmaschinenhaus, Ångmaskinhuset, flera gånger på vägen till eller från mitt hotell och fascinerades av arkitekturen varje gång jag passerade

För den som är intresserad av vacker arkitektur eller världsarv är Potsdam en bra plats att besöka. Här finns många världsarv på liten yta som är lätta att besöka, till fots eller med hjälp av lokala transporter 

Tyvärr kunde jag bara titta på de vackra byggnadernas exteriörer då de flesta var stänga för besökare för säsongen. Detta ger mig en bra anledning till att besöka Potsdam flera gånger, vilket jag kommer att göra så snart det blir möjligt! 

Jag tyckte omedelbart om Potsdam och tog staden till mitt hjärta! 

Resan gjord i december 2019

Mer information     Tyskland landsfakta

Visit Potsdam

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik