På denna sida finns fakta om Litauen som folkmängd, yta, medellivslängd, läskunnighet, bnp, vägnät, internetanvändare, flagga, riksvapen, karta mm.
Litauen landsfakta
Officiellt namn: Lietuvos Republika
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad / Invånare: Vilnius / 542 000
Yta (totalt): 65 300 km2
Andel av landytan som är åkermark: 36.6 % (2022)
Landyta med skog: 35.2 % (2022)
Kustlinje: 90 km
Lägsta punkt: Östersjön 0 möh
Högsta punkt: Aukstojas (294 möh)
Viktigaste floder: Nemunas, Neris
Större sjöar: Druksiai
Andra större städer i Litauen:
Kaunas 375 000 invånare, Klaipeda 192 300 invånare, Siauliai 131 000 invånare
Invånare, totalt: 2 830 000 (2025)
Invånare/km2: 45 (2025)
Procentuell andel invånare i städerna: 68.2 % (2025)
Befolkningstillväxt: -1.01 % (2025)
Folkgrupper:
Litauer 84.6 %, Polacker 6.5 %, Ryssar 5.0 %, Belaruser 1.0 %, övriga folkgrupper och ospecificerade 2.9 %
Religion:
Romersk katolsk 74.2 %, Rysk ortodox 3.7 %, Gammeltroende 0.6 %, Protestanter 0.8 %, övriga religioner 1.7 %, ospecificerade och ateister 19.8 %
Språk:
Litauiska (officiellt språk) 85.3 %, Ryska 6.8 %, Polska 5.1 %, övriga språk 1.1 %, tvåspråkiga 1.7 % (2021)
Spädbarnsdödlighet: 4 (2024)
(per 1 000 levande födda)
Medellivslängd år: Män / Kvinnor 70.8 / 81.7
Befolkning under fattigdomsgräns: 20.9 % (2021)
Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år): 14.1 % (2024)
Andel av befolkning som är undernärd: Uppgift saknas
Alkoholkonsumtion (ren alkohol) per capita (APC) liter: 11.93 (2019)
Läskunnighet % (befolkning över 15 år): Män / Kvinnor 99.0 / 99.0
Andel barn som börjar grundskolan: 98.2 % (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (Sverige 12)
Självständighet: 11 mars, 1990 (ny självständighet)
Nationaldagar: 16 februari, 11 mars
Rösträttsålder: 18 år
BNP/invånare: USD 27 956 (2023)
Valuta: Euro (EUR)
Största handelspartners (export): Lettland, Polen, Tyskland
Antal utländska besökare: 2 284 000 (2020)
Elkonsumtion per person: 3 821 kWh (Sverige 13 480 kWh)
Energikällor (2023):
Fossila bränslen: 16.3 % (Sverige 0.5 %)
Kärnkraft: 0 % (Sverige 28.6 %)
Solenergi: 14.1 % (Sverige 1.9 %)
Vindkraft: 51.0 % (Sverige 21.0 %)
Vattenkraft: 4.8 % (Sverige 40.2 %)
Biomassa och avfall: 13.8 % (Sverige 7.8 %)
Koldioxidutsläpp / invånare (ton): 4.71(2022) (Sverige 3.61) (2022)
Militära utgifter i % av BNP: 2.9 % (2024)
Mobiltelefoner, abonnemang: 3 920 000 (2023)
Internetanvändare: 89.0 % av befolkningen (2023)
Järnvägsnät: 1 911 km (2020)
Vägnät (större vägar): 83 821 km (2022)
Angivna värden är beräknade
Källor:
CIA World Factbook 2025/08
Worldometer, World Population Review mfl
Litauen befolkningspyramid 2025
Litauen befolkningspyramid 2025
Litauen flagga
Litauens flagga antogs den 20 mars 1989, men användes även i den oberoende litauiska statsbildningen mellan åren 1918 och 1940 då landet ockuperades av Sovjetunionen.
När flaggan skapades 1918 kritiserades den eftersom färgerna gult och grönt saknades i tidigare litauisk heraldik, där de traditionella färgerna hade varit rött och vitt. Den gula färgen symboliserar landets jordbruksfält, grönt står för skogarna och rött för det blod som offrats för nationens frihet.
Under den sovjetiska ockupationen var den gamla litauiska flaggan förbjuden.
Den 7 oktober 1988 hissades åter den gul-röd-gröna trikoloren över Vilnius. Litauens Högsta sovjet ändrade senare flagglagen och gjorde trikoloren till officiell flagga den 20 mars 1989, men proportionerna från sovjetrepublikens flagga behölls.
Efter Litauens självständighetsförklaring den 11 mars, 1990 blev flaggan nationsflagga.
Litauen riksvapen
Riksvapnet återger den vite riddaren, ett emblem som tillskrivs storfursten Jagiello av Litauen som levde på 1300-talet.
Litauen karta
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik