Läs om min resa till Spanien Madrid Toledo Segovia. Se bilder från några platser jag besökte, som Madrid, Toledo, Segovia och El Escorial mfl, Rainer Stalvik
Min resa till Spanien, Madrid, Toledo och Segovia
Bilder från min resa till Spanien Madrid Toledo Segovia och Escorial
Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv
Här kan du läsa om min resa till Spanien, Madrid, Toledo, Segovia och El Escorial mfl och se bilder från några platser jag besökte, Rainer Stalvik
Huvudsyftet med denna resa var att besöka Spanien under Semana Santa, Den Heliga veckan, för att titta på några av de mäktiga och vackra påskprocessionerna, att besöka Spaniens huvudstad Madrid, de gamla städerna Toledo och Segovia samt besöka klostret San Lorenzo de El Escorial. Alla dessa platser har byggnader som finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Och det blev många världsarv jag fick chansen att besöka, fler än 50 stycken.
Resan överträffade mina förväntningar med råge och blev så bra att jag kommer att resa tillbaka till Spanien under ”Den Heliga veckan”, dock till nya platser än de jag besökte på denna resa.
Spanien har oerhört många sevärdheter att besöka för den som inte kommer till landet enbart för att sola och bada. Res dig ur solstolen nästa gång du kommer hit och ge dig in i landet. Du kommer att få uppleva ett helt annat Spanien än det som utvecklats runt badorterna.
Min resa började, och slutade, i Madrid. Med buss tog jag mig till städerna Toledo och med tåg till San Lorenzo de El Escorial.
Innan avresan hade jag kontaktat den spanska turistbyrån i Stockholm som skickade mig förträffliga guider över Madrid, Toledo och Segovia som jag använde mig av under min resa.
Följ med och njut av bilder jag tagit!
Hasta luego, Espana!
Resa till Spanien, Madrid, Toledo, Segovia och El Escorial
Madrid – Huvudstaden
Madrid, cirka 6.2 miljoner invånare inklusive förstäder, grundades av morerna på 800-talet under namnet Majrit som en morisk by med fästning. År 1083 erövrade spanjorerna Madrid från muslimerna. År 1202 erhöll staden sina rättigheter (fuero). År 1309 hade det spanska parlamentet möte i Madrid för första gången. År 1561 flyttades det kungliga residenset till Madrid från Toledo och 1606 blev staden officiellt Spaniens huvudstad och centrum för ett världsimperium. Mellan 1808 och 1813 kontrollerade fransmännen staden och Napoleon I:s bror Joseph Bonaparte blev kung.
Under spanska inbördeskriget kom Madrid att bli den republikanska sidans starkaste fäste. Redan 1936 belägrade Francisco Francos trupper huvudstaden, men motståndarna hade förskansat sig i bergen och lyckades avvärja alla stormningsförsök. Först i mars 1939, dagar innan inbördeskriget officiellt upphört, föll staden för Falangen.
Efterkrigstiden har inneburit en stark expansion för Madrid, något som tilltagit de senaste decennierna speciellt sedan Spaniens inträde i EU 1986. 1992 var Madrid Europas kulturhuvudstad.
Den 11 mars 2004 skakades staden av ett terrordåd på pendeltågslinjerna, då 190 personer dödades vid Estación de Atocha.
Under två dagar utforskade jag Madrid till fots och hann med att besöka de flesta av stadens stora sevärdheter. För sin storlek har Madrid förhållandevis få sevärdheter.
Mitt hotell låg bara två minuters promenadväg från stadens centrum det stora torget Plaza Mayor och Puerta del Sol en av en av Madrids mest kända och mest trafikerade platser varför jag hade nära till de flesta sevärdheterna. Jag hann med att besöka, bland annat nedanstående under min tid i staden. Följ med mig på en tur i Madrid!
Plaza Mayor, det stora och vackra torget ritades år 1619 av Juan Gomez de Mora. Ett besök på Plaza Mayor är ett måste om man kommer till Madrid! År 1790 förstördes stora delar av torget men återuppbyggdes i den form vi ser idag. Plaza Mayors vackraste byggnad är Real Casa de la Panaderia, Det kungliga bageriet, med sina vackra fasadbilder.
Plaza Mayor är alltid fullt av folk, spanjorer och turister blandas här. På torget förekommer massor av aktiviteter och här finns många uteserveringar som man kan sätta sig på för att följa folklivet på torget.
Mercado de San Miguel är en gammal marknad där det numera finns fler restauranger än affärer. Populär bland spanjorer och många turister söker sig hit för en fika och för att titta på den vackra byggnaden som ligger bra ett par hundra meter från Plaza Mayor.
Plaza de la Villa anses vara ett av Madrids vackraste torg och ligger bara några hundra meter från Plaza Mayor. Torget omges på tre sidor av vackra 1500-tals byggnader som under 1600-talet modifierades med arkitektur i den så kallade Madridbarocken. Nämnas kan det vackra stadshuset. Mitt emot stadshuset ligger Casa de los Lujanes i vars torn den franske kungen Francois I satt fången efter att han blivit tillfångatagen under slaget vid Pavia år 1525. Sevärt är också Casa de Cisneros som byggdes år 1537.
Puerta del Sol, Solporten, är Madrids officiella mittpunkt. Torget är omgivet av eleganta husfasader. På 1400-talet låg den östligaste av stadsportarna här. I mer än 200 år var Puerta del Sol en stadens mest betydelsefulla marknadsplatser. Än idag är Puerta del Sol en plats med ett intensivt folkliv. I torgets närhet finns stora varuhus. De underjordiska metro- och järnvägsstationerna drar också till sig mycket folk. På torget finns en platta som visar 0-kilometerpunkten för det spanska riksvägnätet. Direkt från torget utgår nio stora gator.
Kung Carlos I beordrade redan år 1518 att Catedral de la Almudena, Madrids katedral, skulle börja byggas. Men det dröjde ända tills 1880-talet innan byggnationen kom igång! Nu är den färdigbyggd och Madrid kan äntligen ståta med en magnifik katedral.
Katedralens fullständiga namn lyder Santa María La Real de La Almudena och är belägen mittemot Palacio Real, det kungliga palatset.
Katedralen är 102 meter lång och 73 meter hög och har en blandning av olika byggnadsstilar; Nyklassicism i exteriören, nygotik i interiören och nyromantik i kryptan.
Den 15 juni 1993 välsignades katedralen av påven Johannes Paulus II på hans fjärde resa till Spanien. Det är den första spanska katedralen som har välsignats av en påve och den första som har välsignats av Johannes Paulus II utanför Rom.
Palacio Real, Det kungliga palatset. När det gamla slottet Alcazar brann ned den 25 december, 1734 beslutade kung Felipe V att bygga ett slott som överskuggade alla andra i Europa. Felipe V hann tyvärr aldrig uppleva dagen då palatset var färdigbyggt eftersom han avled innan dess.
Palacio Real det spanska kungahusets officiella residens, även om kungen numera inte bor i detta utan enbart använder det för olika statsceremonier.
Palacio Real, med en yta på 135 000 kvadratmeter och 3 418 rum är slottet det största kungliga slottet i Europa.
Den siste monarken som bodde i slottet var Alfons XIII av Spanien och Manuel Azana var den siste statschefen som bodde där.
Palatset kallas också för Orientpalatset.
Muralla Arabe, Den arabiska muren. Bakom Catedral de la Almudena, på gatan Cuesta de la Vega, kan man beskåda en liten bit av den en gång så mäktiga stadsmuren som omgav det tidiga Madrid. Muren uppfördes av de islamska härskarna med början från 800-talet.
Det finns inte mycket kvar att se av muren men för den historiskt intresserade är platsen ändå värd ett kort besök.
Plaza de Oriente är en av Madrids vackraste platser med vy över Palacio Real, de magnifika bostadshusen, Operan och en grönskande trädgård med ett tjugotal statyer av tidigare regenter. Enligt legenden skall statyerna kliva ned från sina piedestaler på natten för att sträcka på benen!
Convento de las Descalzas Reales, Klostret Convento de las Descalzas Reales, grundades år 1559. Det var länge ett av Spaniens rikaste kloster. Enkel exteriör men en magnifik interiör. Besök i klostret bör förbokas då man endast tillåter ett begränsat antal besökare per dag.
Iglesia San Nicolas de los Servitas, Kyrkan Iglesia de San Nicolas de los Servitas, anses vara Madrids äldsta kvarvarande kyrka. Den uppfördes på den plats där de arabiska härskarnas näst största moské legat. Största delen av kyrkan består av delar från 1400-talet. Kyrkan har ett magnifikt klocktorn i mudejararkitektur som uppfördes på 1100-talet.
Gran Via, den stora boulevarden, är en av Madrids viktigaste gator. Gran Via sträcker sig från Plaza de Espana till Calle de Alcala och kantas av affärer och magnifika byggnader. De två finaste byggnaderna anses Telefonica och Metropolis vara. En tur till Gran Via är ett Eldorado för den shoppingsugne. Själv njöt jag av alla de vackra husen som kantade Gran Via.
Plaza de la Cibeles är kanske det mest spektakulära torget i Madrid med sitt stora palats och vackra fontän. Plaza de la Cibels stod klart år 1917 efter att arkitekten Antonio Palacio kompletterat det. Runt torget finns några av stadens vackraste byggnader; Palacio de Comunicacones, Palacio de Linares, Casa de America och Banco de Espana.
Mitt på torget finns den vackra fontänen med gudinnan Cybele sittandes i en kärra som dras av två lejon. Fontänen är en populär samlingsplats för fotbollslaget Real Madrids spelare och supportrar.
Puerta de Alcala, Alcalaporten. När kung Karl III tågade in i Madrid den 9 december 1759 genom den dåvarande Puerta de Alcala tyckte han inte den var tillräckligt pampig varför han beordrade rivning och att en ny skulle byggas. Den gamla triumfbågen byggdes 1599 i tegel och låg lite längre åt väster än de nuvarande.
Den första Puerta de Alcala tjänade som ingång till Madrid längs den kungliga leden från Aragon och Cataluna. Den revs 1764 då Calle de Alcala breddades för att ge plats åt Retiroparken och ersattes av den nuvarande Puerta de Alcala som blev ett av de mest representativa monumenten från kung Karl III regeringsperiod.
Museo del Prado, Pradomuseet är ett av världens förnämsta konstmuseer som innehåller en av världens förnämsta konstsamlingar och ligger vid promenadstråket Paseo del Prado.
Pradomuseet byggdes 1785 och innehåller mer än 2 200 tavlor, många mästerverk av berömda målare. Samlingarna räknas som de främsta i Europa. Museets samling av äldre spanskt måleri är enastående men museet omfattar även bland annat italienskt och nederländskt måleri. Skulpturgalleriet innehåller verk som tillhört den svenska Drottning Kristina.
Några av de konstnärer som finns representerade på Pradomuseet är Francisco de Goya, Diego Velázquez, Rubens, Bosch och Rembrandt.
Detta var andra gången jag besökte Pradomuseet och jag var lika imponerade den här gången som den första.
Iglesia de San Jeronimo el Real, den kungliga kyrkan, ligger på en höjd bakom Pradomuseet. Kyrkan skadades svårt under inbördeskriget men har nu återställts till ursprungligt skick. Kyrkan har länge varit kungligheternas favorit och i kapellet kröntes Juan Carlos I till kung år 1975.
Iglesia de San Jeronimo el Real byggdes i början av 1500-talet och har under årens lopp genomgått flera renoveringar och ombyggnationer.
Plaza de Espana, är ett stort torg i den historiska delen av Madrid. I mitten av torget finns Monumento a Miguel de Cervantes, ett monument och fontän som tillägnas författaren.
Gestalterna som förärats monumentet är Cervantes, sittande vid foten av en piedestal, med bronsstatyer av Don Quijote till häst och Sancho Panza sittande på sin åsna, vid basen av monumentet.
Monumentet kröns av en jordglob med de fem kontinenterna. På baksidan av monumentet finns en staty av Isabella av Portugal mfl
Två byggnader dominerar torget, Torre de Madrid och Edificio Espana.
Edificio Espana började byggas 1948 och stod klar 1953. Det byggdes i nybarock arkitektur. Byggnaden är 127 meter hög och har 25 våningar.
Torre de Madrid är en av Madrids högsta byggnader med sina 142 meter. Byggnaden uppfördes mellan åren 1954 och 1957. Torre de Madrid ritades av arkitekterna Julian and Jose María Otamendi Machimbarrena. År 1967 var Torre de Madrid Västeuropas högsta byggnad.
Templo de Debod, Det egyptiska templet, Ursprungligen låg detta tempel omkring 15 kilometer söder om Assuan i Egypten, nära Nilens första katarakt. När egyptierna byggde templet i början av 200-talet före Kristus tillägnades det gudinnan Isis.
På 1960-talet, under Assuandammens byggnation, hotades många tempel av översvämning. UNESCO uppmanade då världens nationer att hjälpa till att bevara flera av dessa. Som ett tack för Spaniens insatser med att bevara templen i Abu Simbel donerade Egyptens regering Debod-templet till landet år 1968.
Debod-templet demonterades och transporterades till Madrid där det återuppbyggdes i parken Parque del Oeste. År 1972 kunde Templo de Debod öppnas för allmänheten.
Efter två dagars rundvandringar i Madrid var det dags att lämna staden. Första anhalten blev den gamla staden Toledo.
TOLEDO – En stad med många världsarv
Den stad som idag kallas för Toledo, cirka 84 000 invånare, har varit bebodd sedan bronsåldern. Romarna, som ansåg regionen ha en viktig strategisk betydelse, erövrade området år 192 före Kristus och grundade en stad här som de kallade för Tolentum.
När romarriket föll samman intog Västgoterna staden på 600-talet efter Kristus. När deras kung Recaredo konverterade till kristendom år 587 kristnades västgoterna. Den västgotiske kungen Atangild gjorde Toledo till sin huvudstad efter att han valt att lämna Sevilla, den tidigare huvudstaden.
De stora motsättningarna inom Västgoternas adel gjorde det lätt för araberna, som korsade Gibraltar sund år 711, att inta staden. Araberna kallade staden för Toleitola.
Under den arabiska epoken blev Toledo snabbt en betydelsefull stad. När kalifatet i Cordoba föll år 1031 blev Toledo huvudstad i ett litet stad arabiskt kungadöme.
Den 25 maj, 1085 intog den spanske kungen Alfonso VI Toledo och kort därefter förklarade Vatikanen att staden tillhörde den spanska kyrkan. År 1492 tvingades alla judar och araber att konvertera till kristendom, eller lämna staden.
Under 1500-talet tänkte kung Carlos I göra Toledo till sin huvudstad. Hans efterträdare kung Felipe II valde istället att göra Madrid till huvudstad och därmed förlorade Toledo i betydelse.
Under det spanska inbördeskriget drabbades Toledo hårt.
År 1986 förklarade UNESCO Toledos gamla stad som världsarv. Idag är Toledo en av Spaniens mest besökta städer på grund av sina många vackra byggnader.
Jag kom till Toledo med en lokalbuss från Madrid, en kort och behaglig tur på omkring 50 minuter. Direkt efter incheckningen på mitt hotell gav jag mig ut på upptäcktsfärd i Toledo.
Och här finns mycket att se för den som är intresserad av historia och arkitektur. Under mina två och en halv dagar i Toledo besökte jag på bland annat nedanstående sevärdheter. Deflesta av byggnaderna är med på UNESCO:s världsarvslista.
Plaza de Toros är stadens tjurfäktningsarena som jag passerade varje dag när jag gick från mitt hotell in till den gamla staden. Tjurfäktningsarenan är en vacker byggnad men det som ibland pågår där inne är grymt!
Med guiden från den spanska turistbyrån i hand vandrade jag iväg från hotellet för att uppleva Toledos gamla stad. Dessa sevärdheter besökte jag första hela dagen i Toledo.
Hospital de Tavera är också känt under namnet Hospital de San Juan eller Hospital de Afuera. Ursprungligen byggdes det som ett katolskt sjukhus och barnhem. Byggnationen av Hospital de Tavera påbörjades år 1541 under ledning av den spanske arkitekten Alonso de Covarrubias men stod klar först år 1603.
Idag fungerar Hospital de Tavera som museum med fina konstverk. Här finns mästare som El Greco, Ribera, Tintoretto, Luca Giordano, Titian med flera representerade.
Jag fortsatte med att besöka Circo Romano, platsen där den romerska arenan låg. Endast några få lämningar återstår idag från den arena som var den största av dem alla, i stil påminnande om Circus Maximus i Rom.
Lämningarna ligger bara cirka tio minuters promenad från Puerta de Bisagra och det kan vara trevligt med en promenad i parken där de ligger.
Även om inte mycket återstår av det forna Circo Romano kan vara intressant att besöka platsen som en gång sjöd av liv och skådespel.
Efter ett kort besök vid Circo Romano kan det vara dags att gå in i Toledos gamla stad där de stora sevärdheterna finns.
Lämpligt är att gå in genom Puerta de Bisagra, eller som den också kallas Alfonso VI port, en gång stadens huvudport. Den byggdes på 830-talet av de arabiska härskarna. Strax intill ligger Nueva Puerta de Bisagra som uppfördes av den spanske kungen Carlos V på 1550-talet. På porten finns hans familjevapen. De flesta av den gamla stadens besökare går in genom Nueva Puerta de Bisagra.
Strax innanför Puerta de Bisagara ligger Iglesia de Santiago del Arrabal som anses vara en av de finaste exemplen på blandningen av spansk/arabisk arkitektur i Toledo. Kyrkan byggdes på 1200-talet och i den ingår delar av en tidigare moské. Det vackra kyrktornet dateras till 1100-talet. Iglesia de Santiago del Arrabal har en vacker, arabisk influerad, interiör.
Några hundra meter bortom Iglesia de Santiago del Arrabal ligger Puerta de Sol, en av Toledos vackraste stadsportar. Byggd på 1300-talet av Malteserriddarna.
Från Puerta del Sol fortsatte jag promenaden genom den gamla staden till Plaza de Zocodover, stadens stora torg. Araberna kallade torget Sul-al-dawad och här ägde tisdagsmarknaderna rum ända fram tills att de flyttades till parken strax utanför Nueva Puerta de Bisagra.
Alltid mycket folk på Plaza de Zocodover och fina vyer mot borgen Alcazar.
Från Plaza de Zocodover gick jag gatan Cuesta de Carlos V till borgen Alcazar de Toledo som ligger på en höjd och kan ses nästan överallt var man än befinner sig i staden. Ursprungligen byggdes borgen som ett romerskt palats på 200-talet efter Kristus. Alcazar restaurerades av kung Carlos I och hans son Philip II på 1540-talet.
I Alcazar togs Hernan Cortez emot av kung Carlos I efter att Cortez besegrat Aztekerna. År 1936 skadades Alcazar svårt under det spanska inbördeskriget.
Alcazar de Toledo är en vacker och imponerande byggnad som allmänheten dock inte har tillträde till.
Från Alcazar gick jag till Hospital de Santa Cruz som idag är ett museum med fina målningar av El Greco och andra spanska mästare.
Hospital de Santa Cruz, idag Museo de Santa Cruz, byggdes över det arabiska Aliana-palatset efter vilket det numera inte finns några lämningar. Ursprungligen fungerade Hospital de Santa Cruz som barnhem under beskydd av den spanska drottningen Isabella. Hospital de Santa Cruz stod klart år 1524.
Förutom konstsamlingarna är den imponerande entrén sevärd.
Från Hospital de Santa Cruz gick jag vidare till La Catedral, Toledos katedral.
Toledos katedral, Catedral Primada, är mäktig och en av Europas förnämsta byggnader i gotisk arkitektur. Den började som en västgotisk kyrka på 600-talet och omvandlades av de moriska härskarna till Toledos huvudmoské. När kung Alfons VI:s kristna styrkor intog Toledo år 1085 lovade kungen att bevara moskén åt den stora muslimska befolkningen men löftet bröts och år 1226 började man bygga katedralen på samma plats som moskén fanns. År 1493 stod den nya katedralen klar, nästan 300 år efter att den påbörjats vilket har avspeglat sig i arkitekturen.
Katedralens huvudingång består av tre stora dörrar; Helvetets dörr, Förlåtelsens dörr och Domens dörr.
Katedralens höjd uppgår till 120 meter, längden till 59 meter och bredden till 44 och en halv meter.
En av Catedral de Toledos stora sevärdheter är det vackra kapellet Capilla Mayor som stod klart år 1498 med sin enorma altartavla. En annan är museet i sakristian i vilken man kan se konstverk av berömda målare som El Greco, Raphael, Rubens, Goya, Titian med flera
Framför katedralen ligger Plaza del Ayuntamiento där man kan beskåda stadshuset, Ayuntamiento, och Palacio Arzobispal, Ärkebiskopens palats som båda är vackra renässansbyggnader.
Från katedralen gick jag tillbaka till Plaza de Zocodover. Därifrån gick jag ned till floden Tajo för att som dagens sista sevärdhet titta på Puente de Alcantara som byggdes av romarna på 200-talet efter Kristus för att förbinda Toledo med flodens östra strand. Den förstärktes av morerna och byggdes till under den spanska perioden.
Går man ett par kilometer västerut på den östra stranden av floden Tajo, när man gått över Puente de Alcantara, kommer man till en utsiktsplats med en fantastisk vy över Toledo. Missa inte denna!
Efter åtta timmars rundvandring bland Toledos sevärdheter var jag mer än nöjd med vad dagen erbjudit! Så många fantastiska byggnader det finns i Toledos ”Gamla stad” och vilken miljö att vandra omkring i! Det var knappt att jag ville gå tillbaka till hotellet trots att jag visste att även kommande dag i Toledo skulle bjuda på mycket spännande!
Dag två lämnade jag hotellet lika tidigt som dagen innan för att få ut mesta möjliga av dagen. Det fanns mycket kvar att uppleva i Toledos ”Gamla stad” som jag inte hunnit med under min första dag. ”Bättre färre saker per dag, men bättre”, brukar jag ha som riktmärke.
Nedanstående är några av de sevärdheter jag besökte under den andra dagen.
Jag började dagen med att gå igenom stadsporten Puerta de Bisagra, passerade kyrkan Iglesia de Santiago del Arrabal och gick igenom Puerta del Sol och kom strax därefter in på gatan Calle del Cristo de la Luz där en av Toledos förnämsta sevärdheter finns, Mezquita Cristo de la Luz.
Mezquita Cristo de la Luz stod klar år 999 och var då en av stadens viktigaste moskéer. Förebilden var moskén i Cordoba. Mezquita del Cristo de la Luz har en annorlunda planlösning med ett fyrkantigt golv som täcks av nio hästskoformade valv.
Öppettiderna är oregelbundna så det är svårt att se interiören. Den vackra exteriören är dock alltid tillgänglig.
Iglesia Santa Isabel de los Reyes ligger i klostret Santa Isabel de los Reyes som grundades år 1477. Kyrkan har en vacker interiör.
Iglesia de San Andres är en av Toledos mest intressanta byggnader som har ett ursprung i 1100-talet med influenser av olika arkitektur; västgotisk, arabisk och sengotisk.
Från Iglesia de San Andres gick jag ned mot floden Tajo för att titta på Casa del Diamantista, som är ett unikt hus i Toledo som ägdes av en förmögen köpman. Idag används huset som konstskola.
Efter besöket vid floden Tajo gick jag upp för branta gator för att komma tillbaka till ”Gamla staden”.
Iglesia de San Lucas är en av Toledos tidigaste kyrkor byggd av västgoterna på 800-talet. Senare användes den av araberna och efter att de besegrats blev det åter en kyrka av byggnaden. På 1600-talet fick kyrkan ett vackert barockaltare.
Posada de la Hermandad, Brödraskapets värdshus, byggdes i slutet av 1400-talet. Byggnaden har använts som värdshus och fängelse. Fängelset är bevarat och kan besökas.
Mezquita de las Tornerias är en moské som ligger undanskymd på gatan Calle de las Tornerias. I bottenvåningen finns lämningar efter romarna och ett gammalt bevattningssystem. På övervåningen ligger moskén. Jag kunde bara titta på moskén från utsidan då den var stängd vid mitt besök. Husets fasad har en vacker arkitektur med tydlig arabisk prägel.
Taller de Moro är en byggnad från 1500-talet som användes som verkstad av konstnärer som arbetade med utsmyckning av katedralen. Taller de Moro är ett av de finaste exemplen på civil arabisk arkitektur. Idag används byggnaden som museum för arabisk konst.
Iglesia de Santo Tomé var ursprungligen en moské byggd på 1100-talet. Kyrkan har ett magnifikt torn i arabisk inspirerad arkitektur och västgotiska inslag runt kyrkporten. Kyrkans stora attraktion är målningen ”Begravningen av greven av Orgaz” målad av El Greco, som anses vara ett av hans absolut förnämsta verk.
Från Iglesia de Santo Tomé gick jag vidare till El Greco museet som är inrymt i ett hus tidstypiskt för den tid konstnären verkade.
El Greco House museum, byggnaden i vilken El Greco museet befinner sig i upprättades i början av 1900-talet genom att använda en från 1500-talet och sammanfoga den med ett renässanspalats. I den nya byggnaden skulle några av konstnären El Grecos verk visas för allmänheten. Initiativtagare till detta var markisen av Vega-Inclán som köpte in fastigheterna och tidsenliga möbler och föremål för inredningen. El Greco museet öppnades år 1912.
Eftersom El Greco är en intressant konstnär, som jag tycker, besökte jag naturligtvis museet för att beundra några av hans fina verk.
Från El Greco museet fortsatte jag min rundvandring i det gamla Toledo och nästa besöksmål var en judisk synagoga.
Sinagoga del Transito, synagogan El Transito är också ett sefardiskt museum. Synagogan uppfördes omkring år 1357 och i denna finns ett av de vackraste taken i mudejararkitektur. Väggarna är vackert dekorerade med blommor och löv i gips och hebreiska inskriptioner.
En liten bit bortom synagogan El Tranisto ligger en annan synagoga som också är värd att besöka.
Sinagoga Santa Maria la Blanca Synagogan byggdes på 1100-talet och har en vacker interiör av mudejararkitektur med hästskoformade valv. Även den är väl värd att besöka.
En av de vackraste byggnaderna i gamla Toledo ligger bara några steg från synagogan de Santa Maria la Blanca. Om man besöker Toledo utan att ha sett på klostret de San Juan de los Reyes har man missat en juvel!
Monasterio de San Juan de los Reyes Klostret San Juan de los Reyes grundades av kung Ferdinand av Aragonien och drottning Isabella av Kastilien efter födelsen av deras barn samt för att fira segern över portugiserna i slaget vid Toro år 1476.
Uppdraget som arkitekt fick Juan Guasa år 1477 då även byggandet av klostret började. Det kom att pågå i flera decennier. Tanken var att Monasterio de San Juan de los Reyes skulle bli den kungliga begravningsplatsen. Detta kom dock att ändras och Ferdinand och Isabella begravdes i Granada istället.
Klostret San Juan de los Reyes är ett magnifikt exempel på gotisk arkitektur med inslag som är typiska för mudejararkitektur. Kyrkan har formen av ett latinskt kors med en vacker interiör. Väggarna är dekorerade med bilder av örnar och vapensköldar tillhörande den kungliga dynastin. Det praktfulla huvudaltaret skapades på 1600-talet av skulptören Felipe Bigarni och dekorerade med scener av Kristi lidande och uppståndelse Kristus.
Klostret har vackra korsgångar och en vacker innergård.
Från Monasterio de San Juan de los Reyes gick i riktning mot floden Tajo, ut genom den mäktiga stadsporten Puerta del Cambron.
Puerta del Cambron Stadsporten Puerta del Cambron, även känd som Judarnas port, byggdes ursprungligen av västgoterna och byggdes om av de arabiska härskarna. Sitt nuvarande utseende i renässans fick porten år 1576.
Puerta del Cambron är på insidan dekorerad med kung Felipe II:s familjevapen och på utsidan med Toledos stadsvapen.
Porten har fått sitt namn av brakvedsbusken som tidigare växte här.
Puerta del Cambron är den enda stadsporten som är tillåten för biltrafik.
Den vackra bron Puente de San Martin är en av de få broar i Toledo som har sina försvarstorn bevarade. Bron byggdes på 1200-talet i gotisk arkitektur.
Tillbaka i den gamla staden gick jag först till Convento de Santo Domingo ”El Antiguo”.
Convento de Santo Domingo ”El Antiguo” Klostret Convento de Santo Domingo ”El Antiguo” uppfördes på order av kung Alfonso VI direkt efter att man erövrat Toledo från araberna och blev därmed det första klostret innanför stadsmuren.
Klostrets nuvarande kyrka stod klar år 1577 i renässansarkitektur. I kyrkans krypta finns kistan tillhörande El Greco.
Jag besökte jesuiternas kyrka Iglesia de San Ildefonso så snart de öppnade för dagen för att komma upp i kyrktornen varifrån man har fantastiska vyer över Toledos gamla stad och stadens omgivningar.
Iglesia de San Ildefonso tog omkring 150 år att färdigställa och invigdes år 1718. Kyrkans förebild är kyrkan Il Gesú i Rom och den är tillägnad biskopen San Ildefon som verkade i Toledo på 600-talet.
Många av mästarna som var med och byggde Toledos katedral deltog i arbetet med byggandet av San Ildefonso. Exteriören och kyrkans torn formgavs av arkitekten Bartolomé Zumbigo y Salcedo, som var en av de stora arkitekterna i Toledo vid denna tidpunkt.
Trots att kyrkan är intressant att besöka kommer de flesta hit för att gå upp i kyrktornen för att njuta av vyerna över Toledo. Jag gick den mödosamma trappan upp till tornen två gånger för att få möjligheten att se Toledo belyst på två olika sätt.
Kommer man till Toledo skall man absolut inte missa att besöka Iglesia de San Ildefonso för vyernas skull!
De romerska baden, Termas romanas, upptäcktes så sent som år 1986. Termerna byggdes efter den senaste teknologin och visar en del av romarnas levnadsvanor.
Det som återstår av termas romanas, de romerska termerna, kan beskådas under markplan i ett litet museum. Inte speciellt spektakulära men man kan lägga tio minuters besök på dem bara för att få en vision av den romerska epoken.
Jag passerade helt oplanerat Collegio Infante på väg från floden Tajo till katedralen. Det som fångade mitt intresse var den vackra fasaden som pryddes av två kolonner formade som två kvinnor med fruktkorgar på huvudena.
På 1400-talet var detta en körskola vars elever ofta gick till katedralskören. Idag är Collegio Infante ett museum för textilier.
Sålunda hade jag även fyllt den andra hela dagen i Toledo med intressanta kulturella upplevelser. Det här var en stad som jag tyckte om från första stund och jag kände att jag kunde ha tillbringat ytterligare tid i denna fantastiska stad. Kanske kommer jag tillbaka?
Påföljande dag tog jag bussen tillbaka till bussterminalen på Plaza Eliptica i Madrid varifrån jag tog tunnelbanan till stationen Moncloa där bussarna till Segovia avgår och därmed var det dags för nya äventyr!
Segovia – staden med akvedukten
Segovia grundades av kelterna. År 80 före Kristus ockuperade romarna staden som byggde ut den till en av den romerska provinsens viktigaste städer. På 800-talet intog araberna staden och år 1085 erövrade de spanska, kristna trupperna Segovia. De spanska kungligheterna hade länge Segovia som stad och här kröntes Isabella till drottning år 1474.
Efter att Segovia valt fel sida i kriget som kallas Guerra de Comunidades år 1520 tappade staden i betydelse och återfick inte någon form av större dignitet förrän på 1960-talet när turismen började utvecklas. Idag har Segovia omkring 57 000 invånare och är en av Spaniens populäraste turistdestinationer.
Segovia har smeknamnet ”Stenskeppet” på grund av borgen El Alcazars läge längst ut på en klippa symboliskt likt fören på ett skepp. Den högt placerade katedralen symboliserar ”skeppets” mast.
Jag kom till Segovia från Toledo via Madrid. Efter en behaglig bussresa på drygt en timme steg jag ur bussen vid terminalen relativt nära akvedukten. Då jag inte visste var mitt hotell låg hjälpte mig en ung kvinna mig med att peka ut riktningen och informerade mig att det skulle ta maximalt 15 minuter att komma dit. Det tog cirka 20 minuter då jag ännu en gång fick fråga efter vägen.
Hotellet låg bara fem minuters gångväg från den berömda akvedukten varför jag hade nära till den världsarvsklassade ”Gamla staden”. Nu hade jag två och en halv dagar på mig att utforska Segovia!
Ankomstdagen orienterade jag mig genom en planlös rundvandring i trakten runt hotellet och i den ”Gamla staden” och fick på så sätt en fin överblick över stadens sevärdheter och naturligtvis uppehöll jag mig vid en av Segovias största sevärdheter, akvedukten, där det alltid är mycket folk.
Min andra dag i Segovia flödade solen från en klarblå himmel och jag njöt av att se storkarna på taket på kyrkan Iglesia de El Salvador. Efter att ha tittat på dem en stund gick jag till akvedukten varför det blev flera nya bilder tagna på den vackert solbelysta akvedukten än de jag tagit i föregående dags gråa och platta ljus.
Jag var på benen tidigt så det vara ganska kyligt när jag började min rundvandring bland stadens UNESCO-listade sevärdheter.
Akvedukten – Världens bäst bevarade
Den romerska akvedukten, var antagligen ett av de viktigaste byggnadsverken i det romerska riket.
Man antar att akvedukten troligen byggdes under den Flaviska dynastin, någon gång mellan år 69 och början av 100-talet, då Vespasianus och Trajanus var kejsare. Syftet var att leda vatten från floden Acebeda till staden Segovia.
På 1100-talet förstörde de moriska erövrarna delar av akvedukten men i slutet av 1500-talet lät kung Ferdinand och drottning Isabella restaurerade den genom att bygga 36 nya spetsbågar.
Acueducto Romano, Den romerska akvedukten, börjar nära palatset Palacio de la Granja med enkla bågar som leder vattnet till en vattenreservoar som är känd under namnet El Caserón. Sedan förs vattnet vidare via en kvaderstenskanal till det andra tornet och när akvedukten når fram till torget Plaza de Díaz Sanz växer den till två rader av bågar, den ena ovanpå den andra. Akveduktens 20 400 granitblock hålls ihop utan murbruk eller krampor. Istället trycks de ihop av brons egen tyngd i en perfekt jämvikt mellan krafter.
Akveduktens högsta punkt finns på Plaza del Azoguejo där den når en höjd på 28,10 m och har totalt 167 bågar.
Akvedukten i Segovia är världens bäst bevarade romerska akvedukt och togs upp på UNESCO:s världsarvslista år 1985.
Mitt hotell låg en bit bortom akvedukten så jag passerade den varje gång jag skulle gå och äta eller in till den ”Gamla staden”. Jag var lika fascinerad av den varje gång jag passerade den eller promenerade längs den.
Jag började dagarna med ett besök vid den magnifika romerska akvedukten som låg fem minuters promenad från mitt hotell. Den fascinerade mig lika mycket varje gång jag såg den!
Några av Segovias andra sevärdheter, alla med på UNESCO:s världsarvslista, som jag tittade på var nedanstående.
Casa de los Picos, Diamanthuset, byggdes på 1400-talet. Byggnaden har en mycket speciell fasad som fungerade både som utsmyckning såväl som en del av husets skydd. I anslutning till Casa de los Picos låg en gång stadsport San Martin som revs i slutet av 1800-talet.
Palacio del Conde Alpuente, Conde Alpuentes palats byggdes på 1400-talet på en plats där det tidigare låg hus byggda under den arabiska perioden. Arkitekturen är gotisk-flamländsk. Idag används palatset som kontor.
Torreon de Lozoya, Lozoya-tornet, byggdes på 1400-talet som en del av försvaret av huset det tillhörde. På 1500-talet byggdes det om av den dåvarande ägaren Francisco do Eraso, som var sekreterare åt Kung Filip II.
Iglesia de San Martin, kyrkan San Martin, är en magnifik kyrka byggd på 1100-talet med en vacker interiör. Kyrktornet byggdes till på 1300-talet.
Carcel Real, Det kungliga fängelset, byggdes på 1600-talet och byggdes om på 1700-talet. Det var i bruk ändra till 1900-talet. Idag ryms ett av stadens bibliotek i byggnaden.
Convento de Corpus Christi, klostret Corpus Christi, var ursprunglig stadens stora synagoga fram till år 1410. Byggnaden uppfördes på 1300-talet och eldhärjades år 1899.
Puerta de San Andres, San Andres-porten, är en bastant port i den gedigna stadsmuren. En gång var detta huvudporten in i staden innanför murarna. Första dokumentationen om San Andres-porten dateras till 1120. Sitt nuvarande utseende fick porten efter en ombyggnad i slutet av 1400-talet/början 1500-talet.
Juderia – Den judiska stadsdelen
Den judiska befolkningens historia i Segovia kan spåras tillbaka till år 1215. Vid denna tid var det få restriktioner var judarna fick bosätta sig i staden. År 1412 ändrades villkoren och de blev hänvisade till ett begränsat område runt katedralen. År 1481 skärptes restriktionerna ytterligare då den judiska befolkningen hänvisades till ett område som idag kallas för ”Juderia”, den judiska stadsdelen.
Morerna besegrades slutgiltigt i Granada den 31 mars 1492. Bara några månader senare utfärdade de båda monarkerna Ferdinand och Isabella ett dekret som sade att judarna och araberna hade fyra månader på sig att lämna Spanien, eller konvertera till kristendom. Detta innebar i stort sett slutet för den 300 år långa judiska epoken i Segovia, och Spanien.
I Segovia, och i flera andra spanska städer, finns delar av deras bostadsområden kvar som minner om deras historia.
I kvarteren runt San Andres- porten kan man se delar av den forna judiska stadsdelen men sina vackra gamla hus.
Casa del Sol, Solens hus, är ett gammalt hus som är integrerat i stadsmuren. Idag fungerar det som museum inrättat år 1842 efter att tidigare ha varit ett slakthus. Casa del Sol är med på UNESCO:s världsarvslista.
Segovias magnifika katedral, Catedral Nuestra Senora de la Asuncion y San Frutos började byggas år 1525 på order av kung Charles V men var inte färdigbyggd förrän år 1768. Den byggdes för att ersätta en tidigare katedral som låg närmare borgen Alcazar och är den sista som byggdes i gotisk arkitektur i Spanien. Katedralen byggdes på den plats där Isabella I utropades till drottning av Kastilien.
Kyrkan Iglesia de San Andres byggdes på 1200-talet och har ett vackert torn i mudejararkitektur.
Segovias stadsmurar, muralla, är mäktiga men inte så starka som stadsmurar brukar vara för att stå emot fientliga angrepp. Anledningen till detta är Segovias höga läge vilket bidrog till att det var förhållandevis lätt att försvara staden och därför gjordes stadsmurarna enklare. Vill man se en del av stadsmuren ovanifrån kan man gå till besökscentrat vid San Andres-porten där man köper biljett.
Casa de la Quimica, Kemihuset, ligger nära borgen Alcazar. Huset byggdes i slutet av 1700-talet och var det kungliga laboratoriet.
Borgen Alcazar har sitt ursprung i ett arabiskt fort, som i sin tur grundades på en romersk försvarsanläggning, dock återstår knappt något av de första försvarsanläggningarna. Första noteringarna om den spanska borgen dateras till 1120, omkring 32 år efter de kristnas erövring.
Grunden till sitt nuvarande utseende fick Alcazar under perioden då kung Alfonso VIII regerade med sin brittiska drottning Eleonor (1155 – 1214). På 1700-talet var Alcazar stadsfängelse. År 1862 drabbades borgen av en kraftig eldsvåda och förstördes till stora delar. Under åren 1882 till 1896 renoverades borgen efter eldsvådan.
Alcazar är en mäktig borg med ett spektakulärt läge och förbild för slottet där Törnrosa bodde i Walt Disneys film.
Iglesia de San Esteban Kyrkan byggdes på 1100-talet och fick sitt vackra torn tillbyggt på 1200-talet. Kyrkan som har en vacker korsgång gjordes till nationalmonument redan år 1896.
Palacio Episcopal, Biskopens palats, ligger mitt emot iglesia de San Esteban. Ursprungligen var detta en adelsfamiljs palats men gjordes om till biskopspalats omkring år 1750. På 1700-talet fick det sin vackra renässansfasad. Idag är palatset ett museum.
Casa del Secretario, Sekreterarhuset, är byggt på 1500-talet. Huset har en vacker fasad och i detta bodde Gonzalo Perez, sekreterare åt kungarna Carlos I och Philip II.
Convento de Santo Domingo de Guzman, byggdes på 1200-talet. Den tillhörande kyrkan byggdes på 1600-talet. Klostret är stängt för allmänheten men den vackra kyrkan får besökas. Bakom de höga väggarna kan man se Herkules-tornet som var ett försvarstorn tillhörande en medeltida försvarsbyggnad. Inte heller tornet får besökas av allmänheten.
Iglesia San Quirce, kyrkan San Quirce, kyrkan byggdes på 1100-talet i romansk arkitektur. År 1927 renoverades kyrkan och idag är den huvudkontor för Segovias Akademi för Konst och Historia.
Antiguo Convento de Capuchinos, det forna Kapucinerklostret, grundades år 1637. Byggnaden har imponerande dekorationer över huvudentrén. Fram till år 1996 drevs klostret av nunnor. Idag är det forna klostret ombyggt till ett lyxhotell.
Iglesia de la Santisima Trinidad, Den heliga Treenighetens kyrka, byggdes på 1100-talet i romansk arkitektur. Kyrkan har en vacker pelargång och vackra fönster. Det gotiska kapellet som tillhörde familjen Campo är också sevärt.
Iglesia de San Nicolas , kyrkan Iglesia de San Nicolas, byggdes på 1100-talet i romansk arkitektur. Idag har den lokala teatern sin verkstad i kyrkan.
Iglesia de San Miguel, kyrkan Iglesia de San Miguel, byggdes i slutet av 1500-talet för att ersätta en tidigare kyrka på samma plats som kollapsade år 1532. I den första kyrkan utropades Isabella I till drottning år 1474. Dagens kyrka har flera vackra kapell i barock.
Torre de Arias Davila, Arias Davila-tornet, tillhör familjen Davilas palats som byggdes på 1400-talet. Idag används palatset av Segovias finansdepartement.
Casa del Hidalgo, Hidalgohuset, är ett fint exemplar på urban renässansarkitektur och byggdes i mitten av 1400-talet. Idag fungerar huset som museum.
Casa de las Cadenas , Kedjehuset, är även känt som Markisen av Moyas hus. Det byggdes på 1200-talet och renoverades på 1500-talet. Casa de las Cadenas är integrerat i stadsmuren och var en gång stöd åt San Juan-porten, en av Segovias stadsportar.
Nära Casa de las Cadenas ligger Palacio de la Floresta de Trifonte, Palcio de Conde de Cheste, Palacio Uceda-Peralta och La Casa de la Marquise Lozoya som alla är vackra byggnader uppförda under 12- till 1600-talen.
Iglesia de San Sebastian, kyrkan San Sebastian, byggdes på 1100-talet i romansk arkitektur och fick ett vackert barockaltare år 1705. Härifrån utgick den påskprocession som jag följde under några timmar.
Iglesia de San Juan de los Caballeros, kyrkan Iglesia San Juan de los Caballeros, har sitt ursprung i 1 000-talet. Kyrkan har en vacker port och korsgång. Inne i kyrkan finns rester av en kyrka från 500-talet byggd av Västgoterna. Iglesia San Juan de los Caballeros var riddarnas kyrka. Idag fungerar kyrkan som museum.
Första hela dagen i Segovia gick jag den fina promenadvägen från San Andres-porten runt borgen El Alcazar. En härlig promenad i skog längs en liten å och på några ställen fina vyer över borgen.
Under promenaden såg jag kyrkan Iglesia de la Vera Cruz byggd på 1200-talet. Kyrkan har fått sin design efter ”Den heliga gravens kyrka” i Jerusalem och tillhör Malteserorden. Den blev klassat som nationalmonument år 1919.
Monastario de Santa Maria del Parral, klostret grundades av kung Henrik IV på 1400-talet. Klostret ligger vackert omgivet av skog en bit utanför stadsmuren och har varit nationalmonument sedan 1914.
På vägen tillbaka till den gamla staden passerade jag Real Casa de la Moneda, det gamla myntverket,
Real Casa de la Moneda, det gamla myntverket, togs i bruk år 1583 och var Europas första mekaniserade myntverk. Real Casa de la Moneda har också en av Europas äldsta industriella arkitektur. Idag ryms ett museum i det forna myntverket.
Nära mitt hotell fanns flera kyrkor som är med på UNESCO:s världsarvslista.
Mitt emot mitt hotell låg kyrkan Iglesa de El Salvador som byggdes på 1100-talet. Kyrkan har en vacker korsgång och ett vackert barockaltare. På kyrkans tak häckade flera storkpar som jag alltid stannade till för att studera en stund.
Lite längre ned på gatan låg kyrkan Iglesia de los Santos Justo y Pastor som uppfördes på 1100-talet. Kyrkan har unika romanska muralmålningar från slutet av 1100-talet. Även på denna kyrkas tak häckade flera storkpar.
Iglesia San Clemente, kyrkan byggdes på 1200-talet i romansk arkitektur. Kyrkan har en unik arkitektur och muralmålningar från 1300-talet. Dessa kunde jag dock inte titta på eftersom kyrkan var låst vid mitt besök.
Iglesia de San Millan, kyrkan Iglesia de San Millan, är en imponerande kyrka byggd mellan åren 1111 – 1124 i romansk arkitektur. Kyrkan har två vackra korsgångar och ett mozarabiskt torn. Interiören är huvudsakligen barock. Iglesia de San Millan är en av Segovias äldsta kyrkor.
Real Monasterio de San Lorenzo de El Escorial – El Escorial
Det mäktiga palatset och klostret Real Monasterio de San Lorenzo de El Escorial togs upp på UNESCO:s världsarvslista år 1984 och är en symbol för den spanska makten under 1500-talet.
Den imponerande byggnaden i grå granit uppfördes under åren 1563 till 1584. Frontfasaderna i öst och väst mäter vardera hela 206 meter. Palatset byggdes av kung Filip II som ett mausoleum till sina föräldrar Charles V och Isabella av Portugal.
El Escorial är byggd i italiensk högrenässansarkitektur med inspiration av Michelangelos skapelser. Slottskyrkan har hämtat sin plan från Peterskyrkan i Rom.
Trots åtskillig förstörelse under krig och av eldsvådor har slottet bevarat en mängd skatter, bland annat ett berömt bibliotek med klassiska och arabiska handskrifter. En särskild tavelsamling omfattar värdefulla verk av nederländska och spanska mästare som Rogier van der Weyden, Hieronymus Bosch, El Greco med flera.
Under kyrkans högkor finns ett ”panteon”, ett gravrum för den kungliga familjen, med guldbeslagna kistor av svart marmor.
Jag besökte El Escorial under en dagstur från Madrid. Tåget dit steg jag på vid Puerta del Sol och resan tog en knapp timme.
Det här var ett av de mäktigaste världsarv jag besökt!
Dagen efter turen till Real Monasterio de San Lorenzo de El Escorial – El Escorial flög jag hem.
Semana Santa – ”Den heliga veckan”
En del av syftet med denna resa, förutom att besöka huvudstaden och världsarv, var att komma till Spanien under den så kallade Semana Santa då jag tidigare endast sett spanska påskprocessioner på bild. Nu fick jag möjlighet att se sådana i Madrid, Toledo och Segovia.
När Santa Semana, påskveckan, skall infalla under kalenderåret bestämdes på kyrkomötet i Nicea år 323 där man beslutade att Jesus uppståndelse skulle firas ”söndagen efter den första fullmånen, som följde efter vårdagjämningen den 21 mars”. Veckan börjar med Palmsöndagen, Domingo de Ramos, och slutar med Påskdagen, Domingo de Pascua.
Förberedelserna för en påskprocession är långa och minutiösa och många människor deltar i dessa.
Redan före palmsöndagen märker man av förberedelserna när statyer av Jesus och Maria fräschas upp och de stora tunga plattformarna, tronos, som de ska bäras på, målas och dekoreras med mängder av blommor.
Under hela veckan brinner väldoftande rökelser som en symbol för att visa ära och respekt för Gud, Jesus och Maria, men också för att höja feststämningen. Och det luktar smältande vaxljus, som bränns i stora mängder särskilt under processionerna.
Las procesiones, processionerna är kanske det viktigaste och mest spektakulära inslaget under veckan. I städerna kan man nästan varje dag och framför allt kväll, se en procession, när den sakta, mycket sakta, med pauser, värdigt vaggar fram anförd av en ledare och en orkester.
Statyer av Jesus och Jungfru Maria, la Virgen, är de vanligaste statyerna. I dag som för 2 000 år sedan följer Maria efter sin son på smärtans väg.
Det är medlemmar från respektive cofradía, församling, som är bärare, costaleros. Att få vara med och bära är ett hedersuppdrag. En plattform som man bär statyerna på kan vara mycket tung, någon väger upp till sex ton!
Redan första kvällen i Madrid fick jag möjlighet att se min första påskprocession när jag på måfå strövade runt i staden.
Först i processionen kom en orkester som spelade en vemodiga musik. Sedan kom en grupp figurer tyst gående. Det är de så kallade Los Nazarenos som har sina huvuden och ansikten täckta av strutar, capirotes, med hål endast för ögonen. Los Nazarenos är troende botgörare. Vissa av dem gick barfota. Några håller standar eller silverstavar i händerna. En rit för att fira minnet av Jesu död och en symbolisk framställning av hans lidande på sin väg mot korset.
Varje ”cofradía”, varje enskild procession, representerar ett avsnitt i historien om Jesus födelse, liv och död.
Bakom Los Nazrenos kommer en stor staty av Jungfru Maria, eller Jesus, som bärs fram genom gatorna på en plattform täckt med blommor och brinnande vaxljus.
Efter statyn av Jungfru Maria gick en grupp svartklädda damer, sista dagen i Segovia var de vitklädda, och efter dem kom vanliga människor.
Jag fascinerades av detta ”skådespel” och tog sedan flera tillfällen i akt att närvara där processioner skulle genomföras. Det är lätt att få redan var, och vid vilken tidpunkt de äger rum då det finns tryckta häften med information som kan fås på turistbyråer eller på hotell.
Totalt såg jag sju processioner under denna resa i Madrid, Toledo och Segovia.
Nästa år kommer jag att vara tillbaka i Spanien under Semana Santa för att titta på fler påskprocessioner, fast på andra platser.
Trots att detta var en förhållandevis kort resa, endast tio dagar på plats, upplevde jag så oerhört mycket att den kändes mera som att jag varit här flera veckor.
Resa till Spanien, Madrid, Toledo, Segovia och El Escorial
Spanien är ett land som har väldigt mycket att erbjuda en besökare, oavsett vad man är intresserad av. De flesta som besöker Spanien gör det för att komma till Medelhavet. Jag besöker Spanien för dess kulturskatter. Spanien! Jag kommer tillbaka!
Resan gjord 2016
Andra resor jag gjort i Spanien:
Resa till Avila, Salamanca, Cuenca och Madrid
Resa till Barcelona och Spanska Pyrenéerna
Resa till Teneriffa (Kanarieöarna)
Resa till La Palma (Kanarieöarna)
Resa till Fuerteventura (Kanarieöarna)
För mer information Spanien Landsfakta
Spain tourism Spanish tourism
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik