På denna sida finns kort information om Nordmakedonien flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Nordmakedonien

Här kan du läsa om Nordmakedonien sociala förhållande, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Nordmakedonien flora och fauna

På grund av sitt läge mellan medelhavsregionen och europeisk-sibiriska är floran och faunan riklig och varierande. Här lever, bland annat, björn, varg och andra däggdjur. I Makedonien har registrerats 17 olika ormarter, mer än 330 fågelarter och över 3 500 växtarter

Nordmakedonien geografi

Republiken Nordmakedonien, yta 25 713 kvadratkilometer, är till ytan något mindre än Dalarna. Landet utgjorde den sydligaste av de sex delrepublikerna i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien

Vid utropandet av landets självständighet år 1991 kallade man sig Makedonien vilket fick Grekland av historiska skäl att protestera kraftigt. Efter många års förhandlingar kom Grekland och Makedonien överens om ett namn som accepterades av båda länderna. Den 12 februari, 2019 ändrade Makedonien landets namn till Nordmakedonien efter överenskommelse med Grekland.

Det nordmakedonska landskapet är övervägande bergigt. I nordväst ligger Šarbergen, där landets högsta toppar finns. I landets södra del finns bergskedjan Jablanica. Berglandskapet delas av floden Vardar som flyter från nordväst till sydöst och via Grekland ut i Egeiska havet. Vid gränsen mot Albanien och Grekland i sydväst ligger sjöarna Ohrid och Prespa.

Nordmakedonien saknar kust mot havet.

Nordmakedonien ligger i ett seismiskt oroligt område. Av och till förekommer mindre jordskalv, men ingen större jordbävning har drabbat landet sedan huvudstaden Skopje förstördes 1963.

Landets högsta berg heter Korab och är 2 764 meter högt. Vardar är en av landets viktigaste floder och de största sjöarna heter Ohrid och Prespa.

Nordmakedonien huvudstad: Skopje 475 000 invånare

Andra större städer i Nordmakedonien:
Bitola 87 000 invånare, Kumanovo 76 000 invånare, Prilep 74 000 invånare

Makedonien klimat

Makedoniens klimat är till stor del kontinentalt med heta och torra somrar. I floden Vardars dalgång råder ett närmast milt Medelhavsklimat. I bergsområdena kan vintermånaderna bli kalla med mycket snö. Nederbörden är jämnt fördelad över året. Dalgångarna får för det mesta mindre än 500 millimeter nederbörd per år varför jordbruket behöver konstbevattnas.

Medeltemperatur

Skopje (Celsius): Januari / Juli +0.8 / +22.6

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Skopje     Januari / Juli 42 mm / 38 mm

Nordmakedonien befolkning 

Makedonier utgör cirka 64 % av landets befolkning, omkring 25 % är albaner. Utöver dessa två folkgrupper finns mindre grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker och vlacher
Uppgifter om befolkningens storlek bygger på uppskattningar, någon folkräkning har inte hållits sedan 2002. En ny folkräkning skulle ha påbörjats 2011 men den har skjutits upp tills vidare eftersom oenighet råder bland annat kring vilka som ska räknas in i befolkningen.

Makedonierna är i huvudsak koncentrerade till huvudstaden Skopje samt till floden Vardars dalgångar i norra och centrala Nordmakedonien. Albanerna lever främst i egna samhällen på landsbygden i väster, men det finns också en stor grupp albaner i Skopje. I gränsområdena mot Albanien är albanerna i klar majoritet.

Den albanska minoritetens ställning har länge varit en källa till konflikt. Albanska ledare har protesterat mot att albanerna inte varit jämställda med makedonierna, till exempel när det gäller rätten att få använda sitt eget språk i kontakter med myndigheterna och i utbildningen eller möjligheten att få en offentlig tjänst. Makedonierna å sin sida ser albanernas krav på likaberättigande som början till en albansk utbrytning ur Nordmakedonien och därmed ett hot mot landets sammanhållning. Albanernas situation har dock förbättrats genom det så kallade Ohridfördraget.

Vlacherna är en folkgrupp av omdiskuterat ursprung. De talar ett språk som är släkt med latin och rumänska och tros vara ett av de äldsta folken i Sydösteuropa. I Nordmakedonien bor de huvudsakligen kring städerna Bitola, Resen och Kruševo.

Muslimska makedonier och bulgarer kallas pomaker. De utgör en egen folkgrupp, som även den har ett omdiskuterat ursprung.

Nordmakedonien folkgrupper:
Makedonier 64.2 %, Albaner 25.2 %, Turkar 3.9 %, Romer 2.7 %, Serber 1.8 %, övriga folkgrupper 2.2 % (Folkbokföring 2002)

Nordmakedonien språk

Enligt författningen är makedonska nationellt och officiellt språk men i januari 2019 fick albanska status som officiellt språk vid sidan av makedonskan i hela landet, dock med vissa begränsningar.

Makedonska är ett sydslaviskt språk som har stora likheter framför allt med bulgariska men också med serbiska.

Makedonska infördes som skriftspråk, skrivs kyrilliska alfabetet, efter andra världskriget, bland annat som ett försök från jugoslaviska myndigheters sida att stärka den makedonska identiteten och motverka starka probulgariska stämningar.

Det albanska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen utan att vara nära släkt med dess andra språk. Det har inslag av turkiska, grekiska och italienska och skrivs med latinska bokstäver.

I kommuner i Nordmakedonien där en minoritet utgör minst 20 % av invånarna är också minoritetens språk officiellt språk.

Nordmakedonien religion 

I Nordmakedonien råder religionsfrihet. Stat och religiösa samfund är skilda åt men den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och engagerar sig ibland i politiska beslut

Majoriteten av makedonierna, främst etniska makedonier, nästan 65 % av befolkningen tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som bildades år 1958 efter en utbrytning ur den serbisk-ortodoxa kyrkan. Helt självständig blev den makedonska kyrkan dock först 1967 men förhållandet till den serbisk-ortodoxa kyrkan har förblivit spänt

De flesta av Nordmakedoniens albaner är muslimer, cirka 33 %, men i huvudstaden Skopje finns också ett litet antal albanska katoliker. En av dem var Moder Teresa som föddes i Skopje 1910 och kom att grunda en nunneorden i Indien 1950. Hon fick Nobels fredspris 1979 för sitt omfattande välgörenhetsarbete bland de fattiga i Calcutta (Kolkata), och helgonförklarades av katolska kyrkan efter sin död 1997
Därutöver lever små grupper anhängare till andra ortodoxt kristna och muslimska inriktningar i landet.

Nordmakedonien sociala förhållande

Så länge som Makedonien ingick i f d Jugoslavien omfattades alla makedonier med arbete samt deras familjer av ett relativt väl utbyggt socialt skyddsnät, delvis finansierat av de rikare delrepublikerna. Vid självständigheten 1991 tog Makedonien över hela ansvaret för socialförsäkringssystemen, som sedan dess urholkats på grund av ekonomiska problem och har nu kraftigt urholkats.

Den statligt finansierade sjukvården har fått allt mindre resurser vilket lett till att läkarna strejkat i protest mot låga löner och tuffare arbetsvillkor. Det är vanligt att betala läkaren lite extra för att få bättre och snabbare vård. Delar av sjukvården har privatiserats med god omsorg för den som har råd att betala.

Den höga arbetslösheten har även gjort att staten haft svårt att betala ut arbetslöshetsersättning.

En stor del av befolkningen räknas nu som fattig, men fattigdomen är ojämnt fördelad. Hårdast drabbade är den romska befolkningen men även många albaner. Fattigdomen i sig har gett upphov till dålig hälsa hos många. 2014 införde regeringen skattelättnader och skuldavskrivningar för de allra fattigaste.

Pensionsåldern är för mån 64 år för män och 62 år för kvinnor.

Synen på hbtq-personer är ofta fördomsfull och de som arbetar för deras rättigheter riskerar att drabbas av våld och trakasserier, både från allmänheten, politiker och journalister.

Genom landet går den så kallade Balkanrutten för smuggling av narkotika från Asien till andra länder i Europa. Den organiserade brottsligheten är omfattande och det finns många vapen i omlopp.

Nordmakedonien utbildning

Formellt är både grundskolan och gymnasiet obligatoriska i Nordmakedonien. Trots det är det många barn som inte fullföljer hela utbildningen. Det länge eftersatta utbildningssystemet håller dock på att moderniseras.

För Nordmakedonska barn råder skolplikt från sex års ålder till 17–19-års ålder, beroende på skolform.

Kommunerna ansvarar för den nioåriga grundskolan men finansieras av staten. Efter grundskolan kan ungdomarna välja olika yrkesinriktade gymnasieformer i två, tre eller fyra år alternativt fyraårigt högskoleförberedande gymnasium. Flertalet gymnasier är offentliga och avgiftsfria, men det finns ett mindre antal privata och avgiftsbelagda alternativ.

Majoriteten av barnen börjar grundskolan. På landsbygden och bland minoritetsgrupperna, inte minst romerna, hoppar många elever av skolan i förtid.

Skolan är nästan helt segregerad. Kvaliteten på undervisningen och sådant som storleken på klasserna varierar mycket. Undervisningen sker på fyra språk, makedonska, albanska, turkiska och serbiska.

Utbildningen har länge varit dåligt anpassad till dagens behov och i internationella jämförelser fanns makedonska elever bland dem som hade sämst baskunskaper. Satsningar har på senare tid gjorts och numera prioriteras utbildning högt av regeringen. Med finansiellt stöd från Världsbanken moderniserades utbildningen i hela landet under perioden 2005–2015. Fortsatta satsningar görs för att utbildningen ska bli mer anpassad till arbetsmarknaden och samhället i stort.

I regeringens reform av den högre utbildningen ingår också att alla studenter, för att få ut sin examen, måste genomgå särskilda statliga examensprov vilket ledde till stora demonstrationer i slutet av 2014 och början av 2015.

I Skopje och Bitola finns statliga universitet där undervisning sker enbart på makedonska och få albaner studerar i dessa. I Tetovo, som har en stor albansk majoritet, startade albanerna 1995, trots myndigheternas förbud, ett privat universitet med undervisning på albanska. I ett försök att lösa motsättningen upprättades i Tetovo 2001 ett privatfinansierat universitet med undervisning på främst albanska och engelska. Efter ändringar i lagen om högre utbildning kunde dock det inofficiella albanska universitetet i Tetovo 2004 omvandlas till en statligt finansierad läroanstalt.

Under 2000-talet har flera privata högskolor startats, men låga intagningskrav för att dra till sig så många studenter som möjligt gör att utbildningen vid dessa inte alltid håller så hög standard. Ett problem är också korruptionen inom utbildningsväsendet som gör att vissa kan köpa sig bra betyg och en högre utbildning.

Nordmakedonien turism

Före 1991 var Makedonien ett populärt turistmål. Jugoslaviens sönderfall, följt av krig och oroligheter i området, skrämde bort turisterna. Dessa har dock börjat återvända och 2008 hade landet cirka 255 000 besökare. Främsta dragplåster är Ohridsjön, vars unika växt- och djurliv samt omgivande gamla kyrkor och kloster har gett den en plats på UNESCO:s världsarvslista. I bergen finns möjligheter till skidåkning

Nordmakedonien är ett litet land som har en del del att erbjuda en besökare. Jag reste runt i landet i en vecka och hann därför bara besöka huvudstaden Skopje och en del av trakten runt sjön Ohrid. Jag upptäckte att landet har vacker natur, magnifika bergsområden och många historiskt intressanta platser att besöka. Hit kommer jag gärna tillbaka för ytterligare upptäcktsfärder!

Mer information om Nordmakedonien:

Min resa till Nordmakedonien

Landsfakta Nordmakedonien 

Nordmakedonien historia

Nordmakedonien turism   Macedonia Travel

Sidan uppdaterad: 250128

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik