På denna sida finns information om Litauen historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Litauen

Här kan du läsa om Litauen historia i sammandrag, från äldre till modern.

Litauen historia i korthet

Litauen historia äldre

Forskare antar att det landområde som i dag utgör Litauen befolkades omkring 9 000 före Kristus. Cirka år 2 000 före Kristus bosatte sig baltiska stammar kring sydöstra Östersjön. Balterna omnämns i de romerska krönikorna och år 1009 efter Kristus finns namnet Litauen omnämnt för första gången i en krönika i den preussiska staden Quedlingburgs annaler.

Omkring år 1200

utökade tyska ordensriddare sin makt i Litauen och övriga Baltikum

1236 – 1263

De litauiska stammarna enades sig under kung Mindaugas för att skydda sig mot den erövringspolitik som pågick och undgick därmed att som sina grannfolk kuvas och förslavas under tyska godsherrar.

1200- och 1300-talen Under de följande två seklen rådde krigstillstånd mellan de hedniska litauerna och ordensriddarna i Preussen och Livland, nuvarande Estland och Lettland, med ständiga räder in på motståndarens territorium. Samtidigt expanderade Litauen österut. Viktiga delar av det gamla Kievryssland, områden i nuvarande Vitryssland och Ukraina, erkände de litauiska furstarnas överhöghet. Därmed lades grunden för Storfurstendömet Litauen.

1316 – 1341

Storfursten Gediminas regerar

1323

Grundades huvudstaden Vilnius

1386

För att undvika ett tvåfrontskrig, med de tyska riddarna i väster och det expansiva moskovitiska storfurstendömet i öster, ingick Litauen en personalunion med Polen. Det skedde då den litauiske storfursten Jogaila gifte sig med den polska drottningen Jadwiga. Samtidigt antogs den romersk-katolska tron.

1410

Litauiska och polska härar i förening besegrade tyskarna i slaget vid Grünwald-Tannenberg, på litauiska Zalgiris, vilket blev slutet för den medeltida tyska expansionen österut.

1385 – 1430

Under Vytautas den store, Jogailas kusin, nådde Storfurstendömet Litauen sin största utbredning, från Östersjön till Svarta havet. Riket styrdes som en självständig stat, och Vytautas den store har blivit en viktig symbol för litauisk självständighet.

1569

Stärktes banden mellan Litauen och Polen genom den så kallade Lublinunionen.

15-, 1600-talen

Det polska inflytandet över Litauen blev allt starkare, även om Litauen behöll en egen statsapparat och armé. Riket försvagades genom inre splittring och yttre inblandning, bland annat från Sverige.

1772, 1793 och 1795

Genom tre delning upplöstes storfurstendömet Litauen och i det ryska imperiet.

1820-talet

De ryska härskarna försökte förryska Litauen.

1830- 31, 1863

Två litauiska uppror misslyckades. Det ryska förtrycket ökade och det litauiska språkets existens hotades.

1865

Infördes förbud på att trycka litauisk litteratur med det latinska alfabetet och litauiska togs bort som undervisningsspråk i skolorna.

Förryskningspolitiken stärkte dock det litauiska nationella självmedvetandet. Böcker på litauiska trycktes i Ostpreussen, där det bodde många litauer, och smugglades in i landet.

1883

Utkom den första tidskriften ut på litauiska, Ausra (Gryning).

Litauen historia äldre

Litauen historia modern 

1900-talets början

Kring sekelskiftet utvandrade många litauer, främst till Nordamerika

1914 – 18

Tyskland ockuperade Litauen under första världskriget

1917

Tysk militär, som gav stöd till allt som kunde försvaga Ryssland, tillät att en litauisk konferens sammankallades i Vilnius. Representanter för flera litauiska organisationer valde ett 22 medlemmar starkt råd under ledning av Antanas Smetona. Rådet ställde krav på litauiskt oberoende.

1918

Den 16 februari utropade Litauen sin självständighet. Den självproklamerade självständigheten blev dock verklighet först efter Tysklands kapitulation i november.

1919

Invaderade Röda armén Litauen för att stödja lokala kommunister som utropat ett styre i Litauen och Vitryssland, men litauerna lyckades med visst tyskt stöd driva ut dem ur landet.

1920

Polen, som hade anspråk på Vilniusområdet, anföll Litauen.  Frågan togs upp i Nationernas Förbund, FN:s föregångare, där den avgjordes till Litauens fördel. Trots det annekterade polackerna Vilnius och Litauens regering tvingades flytta till Kaunas, som blev huvudstad under mellankrigstiden.

1923

Ockuperade Litauen det tyska Memelområdet (Klaipeda).

1926

Antanas Smetona, ledare för ett litet nationalistparti, tog makten efter en militärkupp. Han införde en auktoritär enpartidiktatur och behöll makten fram till den sovjetiska ockupationen år 1940.

1939

I mars införlivades åter Memelområdet med Tyskland.

När Tyskland och Sovjetunionen genom en icke-angreppspakt, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, i april delade upp inflytandet över Östeuropa mellan sig hamnade Litauen först i Tysklands intressesfär, men överfördes senare till den sovjetiska.

I oktober tvingades Litauen att acceptera sovjetiska militärbaser på sitt territorium. I gengäld ”skänkte” sovjetledaren Josef Stalin Vilniusområdet till litauerna sedan han erövrat det från Polen.

1940

I juni invaderade Sovjetunionen Litauen under förevändning att de sovjetiska baserna inte hade fått tillräckligt beskydd. Antanas Smetona flydde utomlands. Sovjetmakten iscensatte val till ett folkparlament som utropade sovjetrepubliken Litauen. Anpassningen till Sovjetunionen inleddes omedelbart.

1941

I juni deporterades många tusen människor till Sibirien
När Tyskland samma månad angrep Sovjetunionen hamnade även Litauen under tysk ockupation. Den varade fram till 1944, då sovjetiska trupper åter besatte landet i offensiven mot Berlin. Tyskland genomförde, med hjälp av litauer, massakrer på omkring 200 000 litauiska judar.

1944

Sovjetiska trupper invaderade åter Litauen. Området blev en sovjetrepublik där kommunistpartiet hade all makt och oppositionen kvävdes.

1949 – 1952

Under dessa år genomfördes en tvångskollektivisering av jordbruket. Samtidigt gjorde partisaner, de så kallade Skogsbröderna, väpnat motstånd mot sovjetmakten i ett gerillakrig som krävde över 20 000 litauers liv.

1940 – 1953

Beräknas över 130 000 människor ha deporterats till Sibirien och andra delar av Sovjetunionen.

1936 – 1974

Under dessa år leddes det litauiska kommunistpartiet av Antanas Snieckus.

1960-talet, början

Under sovjetledaren Nikita Chrusjtjovs experiment med självstyrande ekonomiska regioner byggdes Litauens vägnät ut, liksom servicesektorn. En industriplan för regionen gjordes också upp. Den elektroniska och mekaniska tillverkningsindustrin var med sovjetiska mått avancerad. Området var dock fortfarande en del av den centralplanerade sovjetekonomin, och jordbruket var inriktat på kött- och mejeriproduktion för ryska städer. Den påtvingade isoleringen från omvärlden satte djupa spår i samhället, såväl politiskt som ekonomiskt och kulturellt.

1960 – 1970-talen

Under dessa årtionden växte en dissidentrörelse fram i Litauen, med underjordisk utgivning av skrifter. Den viktigaste var Litauiska katolska kyrkans krönika.

Litauen historia modern

1972

Brände sig den 19-årige studenten Romas Kalanta till döds i Kaunas. Det ledde till den första större offentliga demonstrationen mot sovjetstyret. Säkerhetspolisen slog snabbt ned den.

1985

Efter att den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs tillträtt inleddes en samhällsomvandling mot större politisk öppenhet och ekonomisk liberalisering i Sovjetunionen vilket även påverkade Litauen

1987

Tilläts dissidentgrupper demonstrera i de baltiska huvudstäderna. Ett år senare bildades den litauiska folkfronten Sajudis, som organiserade massmöten. Musikprofessorn Vytautas Landsbergis blev dess ordförande. Sajudis samlade en rad olika politiska grupperingar i samarbete för Litauens självständighet.

1989

I mars vann Sajudis 36 av Litauens 42 platser i valet till den sovjetiska folkkongressen
På 50-årsdagen, den 23 augusti, av Molotov-Ribbentrop-pakten formade över en miljon invånare i Litauen, Lettland och Estland en mänsklig kedja från Vilnius via Riga till Tallinn med krav på frihet och oberoende.

Sajudis lyckades övertyga Litauiska kommunistpartiet att stödja självständighetsrörelsen och partiets nye generalsekreterare, Algirdas Brazauskas, drev i december igenom en brytning med det sovjetiska moderpartiet.

1990

I januari besökte Michail Gorbatjov Vilnius och gjorde försök att få litauerna att ge upp sin frihetskamp. Försöket misslyckades dock.

I valet till Litauens högsta sovjet, parlamentet, på våren (de första flerpartivalen i Sovjetunionen) segrade anhängare till Sajudis och Kazimiera Prunskiene, utsågs till regeringschef.

Den 11 mars antog parlamentet en självständighetsförklaring. Den erkändes dock inte av omvärlden, och Litauen utsattes för en ekonomisk blockad från Sovjetunionen.

1991

I januari stormades TV-tornet i Vilnius av sovjetiska specialtrupper. Av de tusentals obeväpnade människor som vaktade byggnaden dödades 13, och hundratals skadades. Stormningen var ett kuppförsök i syfte att förhindra Litauens utträde ur Sovjetunionen, men den avbröts efter protester från västvärlden och från den ryska sovjetrepublikens ledare Boris Jeltsin.

I en folkomröstning i februari sade en stor majoritet av litauerna ja till full självständighet.

Efter ett misslyckat kuppförsök i Moskva i augusti erkändes Litauens självständighet av omvärlden, inklusive Sovjetunionen.

I september blev Litauen medlem av FN.

Sovjetunionen upplöstes 1991 och den centralstyrda ekonomin bröt ihop vilket ledde till en nedgång i den litauiska produktionen och därmed steg arbetslösheten och inflationen snabbt.

1992

Sovjetunionens sammanbrott ledde till nedgång i produktionen, ökad arbetslöshet och inflation vilket visade sig i parlamentsvalet då de reformerade kommunisterna, Litauiska demokratiska arbetarpartiet (LDDP), segrade över den regerande folkfronten.

1993

I presidentvalet vann den före detta kommunisten Brazauskas med klar majoritet och en tid av förbättrade relationer med Ryssland följde.

Regeringen lyckades till en början vända ekonomin, men läget försämrades åter med bankkris, konkurser, växande budgetunderskott och försenade utbetalningar av pensioner och offentliga löner som följd.

1996

De ekonomiska problemen och en rad korruptionsskandaler inom LDDP gjorde att partiet förlorade i parlamentsvalet, som blev en revansch för Landsbergis och Fosterlandsförbundet.  Till regeringschef utsågs Gediminas Vagnorius och Landsbergis blev parlamentets talman.

1997

Presidentvalet vanns av miljöexperten Valdas Adamkus, som kom att bli en symbol för Litauens strävan efter medlemskap i EU och försvarsalliansen NATO.

1999

President Adamkus konflikt med premiärminister Vagnorius resulterade i att denne avgick och efterträddes av Vilnius borgmästare Rolandas Paksas.

Paksas lämnade sin post efter bara några månader, i protest mot att delar av det statliga oljebolaget Mazeikiu Nafta skulle säljas ut utan öppet anbudsförfarande.  Ny premiärminister blev Andrius Kubilius.

2000

Höstens parlamentsvalet präglades av de kraftiga budgetnedskärningar regeringen tvingats till varför Fosterlandsförbundet tappade många röster. Rolandas Paksas, som hade lämnat Fosterlandsförbundet för Liberala förbundet, blev åter premiärminister.

I februari bjöds Litauen in till förhandlingar om EU-medlemskap sedan regeringen accepterat unionens krav på att avveckla kärnkraftverket Ignalina.

2001

Regeringen sprack under tiden man förde förhandlingar om medlemskap i EU. Premiärminister Paksas avgick och grundade ett nytt parti, Liberaldemokraterna. President Adamkus tvingades nu utse sin rival Brazauskas till regeringsbildare.

2003

Efter en andra omgången i presidentvalet i januari vann Rolandas Paksas
I folkomröstningen i maj sade 91 % av de röstande ja till medlemskap i EU.

I en rapport från säkerhetstjänsten på hösten anklagades president Paksas medarbetare för kopplingar till den ryska maffian och Paksas sades dessutom ha lovat förmåner till den rysk-litauiske affärsmannen Jurij Borisov i utbyte mot finansiering av presidentvalskampanjen. Den politiska eliten uppmanade Paksas att avgå, men han tillbakavisade anklagelserna.

2004

I april ställdes president Paksas inför riksrätt och avsattes av parlamentet för brott mot grundlagen och ämbetseden. Talmannen Arturas Paulauskas blev tillfällig president
I mars anslöts Litauen till försvarsalliansen NATO.

I maj blev landet medlem av EU.

Presidentvalet i juni vanns av Valdas Adamkus.

Parlamentsvalet vanns av Arbetarpartiet.

2006

På våren tvingades Arbetarpartiet lämna regeringen efter flera korruptionsskandaler, även premiärminister Brazauskas, som också anklagades för korruption, avgick
I juli utsågs socialdemokraten Gediminas Kirkilas till ny premiärminister.

2008

Parlamentsvalet vanns av det konservativa Fosterlandsförbundet. Kubilius, som var premiärminister 1999-2000, fick uppdraget att bilda en ny regering och i december tillträdde en koalitionsregering.

2009

I januari möts de ekonomiska åtstramningarna av folkliga protester som övergår i upplopp vid en demonstration utanför parlamentet i Vilnius.

Ekonomin fortsätter att försvagas snabbt. Detaljhandeln, som bidragit starkt till den tidigare tillväxten, faller i januari med över 31 % på årsbasis.

I februari minskar industriproduktionen med över 15 procent på årsbasis. EU:s budgetkommissionär och Litauens förra finansminister Dalia Grybauskaitė kandiderar i presidentvalet i maj.

I mars fortsätter industriproduktion att minska snabbt. BNP krymper med 13 % under det första kvartalet, den sämsta siffran sedan jämförande statistik började föras 1995.

I maj vinner Dalia Grybauskaitė presidentvalet med över 66 % av rösterna mot den socialdemokratiske kandidaten Algirdas Butkevicius, som får knappt 12 %.

I juni faller BNP med drygt 20 % jämfört med samma period året innan. Under samma period stiger arbetslösheten till 13,6 %.

I juli beslutar regeringen om lönesänkningar med mellan 5 och 24.5 % inom den offentliga sektorn för att minska budgetunderskottet. Ingrida Simonyte tar över som finansminister efter Algirdas Semeta, som efterträder president Grybauskaitė som EU:s budgetkommissionär.

I augusti uppmanar president Grybauskaitė parlamentets talman Arunas Valinskas att avgå sedan han anklagats för kontakter med personer inom den organiserade brottsligheten. Valinskas nekar anklagelserna och vägrar avgå.

I september avsätts talman Valinskas i en förtroendeomröstning i parlamentet.

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer en dom i lägre instans om förbud mot andra språk än litauiska på gatuskyltar. Kommuner med polsk- eller ryskspråkig befolkning beordras ta ner skyltar med polska eller ryska gatunamn.

När Polens tidigare premiärminister och EU-parlamentets talman Jerzy Buzek besöker Litauen i oktober förklarar president Grybauskaitė att landet kan komma att överväga att ge polackerna rätt att skriva sina namn på polska i officiella dokument.

I december förklarar författningsdomstolen att holdingbolaget Leo LT måste avvecklas eftersom dess konstruktion bryter mot grundlagen. Det innebär höga kostnader för regeringen. Leo LT skulle ha ansvarat för bygget av ett nytt kärnkraftverk och för en elkabel till Sverige.

Efter långa förhandlingar får regeringen igenom nästa års budget i parlamentet. Den innehåller sänkningar av offentliganställdas löner, pensioner och ersättning till arbetslösa.

Den andra och sista reaktorn vid kärnkraftverket Ignalina stängs.

2010

I januari tvingas utrikesminister Vygaudas Usackas avgå sedan han hamnat i konflikt med president Grybauskaitė om utrikespolitiken gentemot Vitryssland och i frågan om hemliga CIA-fängelser i Litauen.

I april avvisar parlamentet premiärminister Kubilius förslag om att den polska minoriteten och andra icke-litauer ska tillåtas stava sina namn enligt originalspråken i passen.

I juni avlider förre presidenten och premiärministern Algirdas Brazauskas.

I juli stoppas regeringens förslag att höja pensionsåldern i parlamentet, när flera av koalitionspartiernas egna ledamöter röstar nej.

I november tvingas en tjänsteman vid inrikesdepartementet avgå, sedan EU-ambassadörer protesterat mot en publicerad artikel där han betecknat Förintelsen som en legend om sex miljoner mördade judar.

2011

I mars antar parlamentet en ny skollag som kräver utökad undervisning i litauiska i de språkliga minoriteternas skolor.

I maj döms en man till livstids fängelse för morden på sju litauiska poliser och vakter vid den vitryska gränsen i juli 1991. Mannen tillhörde vid tiden för morden det sovjetiska inrikesdepartementets specialtrupper.

I juni röstar parlamentet för att stegvis höja pensionsåldern till 65 år från nuvarande 60 år för kvinnor och 62,5 år för män fram till år 2026.

I juli uppstår en diplomatisk kris mellan Litauen och Österrike, när myndigheterna i Wien inte utlämnar en före detta KGB-general som anklagas för att ha lett överfallet på gränsvakterna 1991.

2012

April

Avgick inrikesminister Raimundas Palaitis sedan han mot premiärminister Kubilius vilja avskedat ledningen för landets ekobrottsmyndighet.

Oktober

Stämdes det statskontrollerade ryska olje- och gasbolaget Gazprom av Litauen inför Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut för felaktig prissättning. Enligt Litauen har Gazprom sexfaldigat gaspriserna mellan 2004 och 2012 och kräver bolaget på 1,45 miljarder euro.

I parlamentsvalet blir det oppositionella socialdemokratiska LSDP största parti med 38 mandat. Regerande Fosterlandsförbundet blir näst störst med 33 mandat. Tredje största parti blir Arbetarpartiet med 29 mandat.

Regeringen förlorar folkomröstningen om en ny kärnkraftsreaktor. Närmare 63 % av valdeltagarna säger nej och 34 % ja till en ny reaktor.

November

Fick Socialdemokraternas ledare Algirdas Butkevicius presidentens uppdrag att bilda ny regering.

December

Bildade socialdemokrater regering tillsammans med Arbetarpartiet, Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen.

2013

Juli

Dömdes Viktor Uspaskitj, Arbetarpartiets förre ledare, till fyra års fängelse för bokförings- och skattebrott begångna inom partiet. Parlamentsledamoten Vitalija Vonžutaitė dömdes till tre års fängelse, partiets förre revisor till ett år och nuvarande partiledaren och vice talmannen i parlamentet Vytautas Gapšys till böter på motsvarande 100 000 kronor även de för bokförings- och skattebrott. Arbetarpartiet fick sitta kvar i regeringen trots domarna mot dess ledande politiker.

Blev Litauen EU-ordförande de kommande sex månaderna.

September

Genomförde Ryssland informella handelssanktioner mot Litauen dels för landets försök att minska sitt beroende av rysk energi och dels för att Litauen som nuvarande EU-ordförande ledde försöken att dra andra forna sovjetstater politiskt och ekonomiskt närmare EU. Ryssland såg detta som hot mot sitt inflytande i sitt grannskap.

Oktober

Blev Litauen invalt som medlem av FN:s säkerhetsråd för första gången.

Stoppade Ryssland all import av mejeriprodukter från Litauen, med all sannolikhet som ett straff för Litauens strävan som EU-ordförande att dra länder som Ukraina och Moldavien närmare EU.

Efter hårt politiskt tryck från både oppositionen och regeringen avgick parlamentets vice talman Vytautas Gapšys, som dömts till böter för bokförings- och skattebrott som begåtts inom Arbetarpartiet. Även förste talmannen Vydas Gedvilas lämnade sin post i solidaritet med Gapšys. Till ny talman valdes Loreta Graužinienė från Arbetarpartiet.

2014

April

Kritiserade FN:s människorättskommitté Litauen för att ha kränkt förre presidenten Rolandas Paksas medborgerliga rättigheter för att 2012 ha stiftat en lag som utestängde honom på livstid från att söka politiska uppdrag. Lagen antogs kort före allmänna val där han skulle kandidera. Paksas avsattes 2004 för att ha sålt ett litauiskt medborgarskap till en rysk affärsman.

Maj

I den andra omgången av presidenten fick den sittande presidenten Dalia Grybauskaitė nytt förtroende och fick 58 % av rösterna. Utmanaren socialdemokraten Zigmantas Balčytis fick 42 % av rösterna.

I valet till EU-parlamentet, som hölls i anslutning till presidentvalet, fick oppositionspartiet Fosterlandsförbundet–Litauiska kristdemokrater 17,4 % av rösterna. Socialdemokraterna blev näst största partiet och fick 17,3 % av rösterna.

Informerade regeringen om att Ryssland ensidigt sagt upp ett avtal från 2001 som gett Litauen rätt att varje år sända militära inspektörer till den ryska enklaven Kaliningrad.

Juni

Meddelade EU-kommissionen att Litauen uppfyllde alla krav för att få övergå till euro som sin valuta. Vid årsskiftet 2015 blev landet därmed den nittonde medlemmen av EU:s valutasamarbete.

September

Beslagtogs en litauisk fiskebåt av en rysk gränspatrull på internationellt vatten i Barents hav. EU uppmanade Ryssland att frige båten och dess besättning som satt fängslade i Murmansk.

Antog parlamentet en lag som tillät rituell slakt för att kunna exportera kött till Israel och muslimska länder. Detta för att kompensera för bortfallet av export till Ryssland. Lagen skulle träda i kraft 2015.

Skrev Litauen, Ukraina och Polen under ett avtal om att bygga upp en gemensam brigad för att stärka och modernisera det ukrainska försvaret. Brigaden skulle ha sitt högkvarter i Lublin i östra Polen.

Oktober

Beslutade regeringen att bilda en snabbinsatsstyrka på 2 500 man för att bemöta hybridkrigföring som, exempelvis, uppvigling av den ryska minoriteten, väpnade provokationer, attacker av väpnade grupper eller gränskränkningar.

November

Var den flera år långa utredningen kring dödsskjutningarna i Vilnius i januari 1991, då sovjetiska soldater stormade TV-tornet och sköt ihjäl 13 obeväpnade civila vakter, klar. Enligt riksåklagarämbetet misstänktes 69 ryska, vitryska och ukrainska medborgare, som då tillhörde den sovjetiska armén, för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Då de flesta av de utpekade levde i andra länder sändes europeiska häktningsorder ut. Rättegångsstart var utsatt till, preliminärt, maj 2015.

Meddelade utrikesminister Edgars Rinkēvičs offentligt att han är homosexuell, vilket var ovanligt för en person med så hög officiell ställning.

December

Åtalades en litauisk medborgare för spioneri för Vitrysslands räkning, för andra gången på några veckor. Den åtalade är en militärläkare som anklagades för att i fem år ha överlämnat uppgifter om försvarets personal och anläggningar.

2015

Januari

På nyårsdagen blev Euro landets nya valuta.

Februari

Slöt Litauen avtal om att importera flytande gas från USA för att minska beroendet av ryska gasleveranser.

Beslutade presidenten och försvarsrådet att återinföra en begränsad värnplikt. Beslutet måste godkännas av parlamentet innan det kan träda i kraft. Litauen, liksom Estland och Lettland, kände sig hotat den tilltagande aggressiva ryska utrikespolitiken.

Frigavs de litauiska fiskare och deras båt som togs tillfånga av Ryssland i september 2014 efter att det litauiska rederiet betalat över en halv miljon kronor i böter och medgivit att besättningen av misstag bedrivit olagligt krabbfiske på ryskt vatten.

Maj

Häktades en rysk medborgare som beskrivs som agent för säkerhetstjänsten FSB för misstänkt spionverksamhet.

Juli

Utredningen som den ryska riksåklagarmyndigheten inlett om de baltiska staternas självständighet är laglig väckte irritation hos de baltiska staterna. Utredningen skedde på begäran av två parlamentsledamöter för maktpartiet Enade Ryssland, som beskrev Sovjetunionens erkännande av Estland, Lettlands och Litauens självständighet som landsförräderi.

Augusti

Väcktes åtal mot 66 ryska, vitryska och ukrainska medborgare för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med att sovjetiska soldater sköt ihjäl 13 civila under den litauiska frigörelsekampen 1991. De åtalade var verksamma i det sovjetiska kommunistpartiet, vid försvars- och inrikesdepartementen och säkerhetstjänsten KGB. Över 1 000 personer skadades också när soldater stormade TV-tornet i Vilnius i januari 1991.

2016

Januari

Inleddes en rättegång inleds i Vilnius mot 65 personer som stod åtalade för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med att 14 litauiska demonstranter sköts ihjäl av sovjetiska soldater under stormningen av TV-tornet i Vilnius i januari 1991. De åtalade var vid tidpunkten verksamma i det sovjetiska kommunistpartiet, vid försvars- och inrikesdepartementen, säkerhetstjänsten KGB samt i Röda armén. De åtalades för att bära det yttersta ansvaret för de 14 civilpersonernas död. De åtalade var ryska, vitryska och ukrainska medborgare. Endast två åtalade var närvarande i rättssalen. De övriga befann sig utomlands och representerades av sina advokater.

Mars

För första gången i Litauen hölls direkta borgmästarval.

Juli

Beslutade Nato att stationera en bataljon på uppemot 1 000 soldater i vart och ett av de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Oktober

9 oktober

Litauens ekonomi blev största valfrågan i första omgången av parlamentsvalet.

23 oktober

Genomfördes andra omgången av parlamentsvalet. Störst parti blev Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) som vann en sensationellt stor seger och fick 54 mandat, i parlamentsvalet 2012 fick partiet endast 1 mandat. Fosterlandsförbundet–Litauiska kristdemokrater blev näst största parti och fick 31 mandat. Socialdemokraterna fick 17 mandat och Arbetarpartiet fick 2 mandat.

December

13 december

Tillträdde den nya koalitionsregeringen ledd av Skvernelis representant för partiet Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) . Socialdemokraten Linas Linkevičius behöll posten som utrikesminister.

2017

Januari

16 januari

Meddelade regeringen att landet skulle bygga ett 13 mil långt och två meter högt staket längs gränsen mot ryska Kaliningrad som ska vara klart i slutet av året. Stängslet upprättas dels för att förhindra ryska provokationer och stoppa cigarettsmugglingen från Kaliningrad.

Februari

7 februari

Anlände tusen soldater som ingick i en tyskledd Natobataljon stationeras i Litauen som ska bidra till att stärka försvarsalliansens skydd av nordöstra Europa med anledning av Rysslands aktiviteter i Ukraina. Natostyrkor hade även placerats i Estland och Polen.

28 februari

Dömdes en rysk medborgare till 10,5 års fängelse och en litauer till 5 år för spioneri för Rysslands räkning.

Juli

7 juli

Dömdes en man, anställd vid den ryska säkerhetstjänsten, till fängelse i tio år för spioneri. Den 40-årige mannen anklagades för att ha försökt bugga president Grybauskaités bostad och kontor.

17 juli

Bestämde en domstol i Vilnius att en litauisk man, anklagad för att ha svindlat amerikanska datajättar som Facebook och Google på mer än 100 miljoner dollar, ska utlämnas till USA.

September

23 september

Förlorade regeringen sin majoritet i parlamentet när Socialdemokratiska partiet bröt samarbetet med dominerande Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) efter mindre än ett år. Landet skulle fortsätta att styras av en minoritetsregering.

25 september

Röstade den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet för att stanna kvar i regeringssamarbetet, trots att partiledningen beslutat att lämna regeringen. Gruppen sade i ett pressmeddelande att beslutet att avbryta regeringssamarbetet var förhastat och grundat på känslor. Partiledaren Gintautas Paluckas sade att de som gick emot partiledningen kunde komma att uteslutas ur partiet.

Oktober

26 oktober

Skrev regeringen under ett kontrakt med den norska vapentillverkaren Kongsberg om att köpa ett luftvärnssystem för 110 miljoner euro. Enligt försvarsminister Karoblis skulle det nya luftvärnet ge Litauen tillräckligt starkt skydd för att kunna stå emot ett fullskaligt ryskt anfall länge nog för att Nato skulle hinna komma till undsättning.

2018

Mars

27 mars

Utvisade Litauen tre ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av månaden, som var koordinerat med utvisningar i ett 20-tal länder, främst i EU. Sammanlagt utvisades över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekade all inblandning i giftattacken och hotade med motåtgärder.

Maj

Blev Litauen medlem i OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

November

Antog parlamentet en lag som innebar att personer i andra länder som anklagas för människorättsbrott och korruption kan beläggas med sanktioner som exempelvis inreseförbud. Lagen är baserad på den så kallade Magnitskij-lagen som antogs i USA 2012 för att göra det möjligt att agera mot ryska tjänstemän och oligarker med koppling till Sergej Magnitskijs död år 2009.

2019

Maj

12 maj

I den första omgången av presidentvalet segrade den tidigare finansministern Ingrida Šimonytė med mycket knapp marginal som fick 31,4 % av rösterna. På andra plats kom ekonomen Gitanas Nausėda som fick 31,2 % av rösterna.

26 maj
I den andra omgången av presidentvalet segrade Gitanas Nausėda som fick drygt 65 % av rösterna. Utmanaren Ingrida Šimonytė fick nästan 33 % av rösterna.

26 maj

I valet till Europaparlamentet fick Fosterlandsförbundet nästan 19 % av rösterna och fick tre mandat till parlamentet. Socialdemokratiska LSDP fick cirka 15 % av rösterna vilket gav partiet två mandat i parlamentet, vilket även det tredje största partiet, regerande Litauiska bönders och grönas allians fick.

Juli

12 juli

Tillträdde Gitanas Nausėda som landets nya president.

23 juli

Ombildade premiärminister Saulius Skvernelis regeringen. Två nya parter tog in därmed omfattade regeringskoalitionen fyra partier. Förutom Böndernas och de grönas förbund och Socialdemokraterna ingick nu även högerpartiet Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen. Sammanlagt fick fyrpartikoalitionen 75 av parlamentets 141 platser.

December

Godkände parlamentet en ny vallag som sänkte spärren för att få ta del av de platser som tillsätts i proportionella val till tre procent för partier och fem procent för partiallianser.

2020

Januari

Den förändrade vallagen som röstades igenom i parlamentet i december 2019 gick inte igenom efter att president Gitanas Nauseda lade in sitt veto.

April

De restriktioner som infördes i mitten av mars för att bromsa coronapandemin lättades i mitten av månaden. Dock måste restauranger och sportanläggningar fortsatt vara stängda. Skolor och universitet planerades att öppnas till hösten. I Litauen hade till dags dato drygt trettio personer avlidit i covid-19.

Maj

15 maj

Öppnade Litauen, Estland och Lettland sina gränser för resenärer från de baltiska länderna. Resenärer från andra länder skulle även fortsättningsvis tillbringa två veckor i karantän.

Juni

2 juni

Tog Litauen bort karantäntvånget för resenärer från 24 länder. Dock hade resenärer från Sverige, Storbritannien, Portugal och Belgien fortfarande inreseförbud.

Augusti

23 augusti

Bildade omkring 35 000 litauer tillsammans en tre mil lång mänsklig kedja mellan Vilnius och gränsen till Belarus som stöd till oppositionen i Belarus och dess ledare Svetlana Tichanovskaja som flytt till Litauen.

31 augusti

Införde Litauen tillsammans med Lettland och Estland sanktioner mot president Lukasjenko och 29 andra befattningshavare i Belarus på grund av fusk i landets presidentval den 9 augusti.

Oktober

2 oktober

Kallade Belarus hem sina ambassadörer från Litauen och Polen på grund av de sanktioner länderna infört mot vissa personer i Belarus. Särskilt Litauens agerande har väckt missnöje hos president Lukasjenko, eftersom den belarusiska oppositionens presidentkandidat Svetlana Tichanovskaja har fått en fristad i Litauen. Polen och Litauen svarade med att kalla hem ambassadpersonal från Belarus.

11 oktober

I parlamentsvalet vann partiet Fosterlandsförbundet första omgången medan det regerande Litauiska bönders och grönas allians kom på andra plats och det vänsterpopulistiska Arbetarpartiet på tredje. Därefter kom Socialdemokratiska partiet och Frihetspartiet.

17 oktober

Meddelade Litauen att man tills vidare fryser utbetalningar till Belarus från ett EU-program som syftade till att utveckla gränsregionerna mellan Belarus och EU-staterna Litauen och Lettland.

25 oktober

I parlamentsvalets andra omgång blev partiet Fosterlandsförbundet än en gång störst och fick 50 mandat i parlamentet. Litauiska bönders och grönas allians, som styrt Litauen sedan 2016, blev näst största partiet och fick 32 mandat. Socialdemokratiska partiet och Liberala rörelsen fick vardera 13 mandat och Frihetspartiet fick 11 mandat.

November

20 november

Litauen och de övriga länderna i Baltikum införde fler sanktioner mot fler personer i Belarus, fler än 150 personer var nu utsatta för restriktioner.

24 november

Godkände parlamentet Ingrida Šimonytė som ny regeringschef som skulle leda en koalition mellan Fosterlandsförbundet, Liberala rörelsen och Frihetspartiet.

December

11 december

Tillträdde den nya regeringen bestående av en koalition mellan Fosterlandsförbundet, Liberala partiet och Frihetspartiet. Sju av de femton ministrarna är kvinnor.

Litauen turism

Det som lockar många turister till Litauen i stor omfattning är det Kuriska näset, den flera mil långa landtungan mellan Kuriska lagunen och Östersjön. Kuriska näset med sina rörliga sanddyner hör till Nordeuropas mest fascinerande naturupplevelser och är med på UNESCO:s lista över världsarv sedan år 2000. Byn Nida, eller Nidden som det hette när näset var tyskt, är den största litauiska bosättningen bara 3 kilometer från gränsen till Ryssland, är en populär turistort med många hotell. Även semesterorten Palanga vid Östersjökusten lockar många turister. Andra turistmål är nationalparker i södra och östra Litauen och den vackert renoverade Gamla stan i Vilnius. De flesta turisterna kommer från Lettland och Ryssland, men även många tyskar besöker Litauen.

Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Trots detta har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Mer information om Litauen:

Min resa till Litauen

Landsfakta Litauen

Litauen socialt mm

Litauen turism      Lithuania Travel  

Sidan uppdaterad: 250124

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik