Nordmakedonien

Nordmakedonien (Makedonien),
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

  • Statyn av St Kliment. Ohrid (U)
    Statyn av St Kliment. Ohrid (U)

skopje, debar, ohrid, ohridsjön och naum var platser jag besökte i makedonien, rainer stalvik

Nordmakedonien (Makedonien),
historia, geografi, befolkning, språk, religion mm

Makedonien bytte namn till Nordmakedonien den 12 februari, 2019

Under tre höstveckor utforskade jag Serbien och Makedonien, två av Balkans länder, med hjälp av bil. Genom min 2 500 kilometer långa bilresa fick jag möjlighet att bilda mig en bra uppfattning om dessa länder som har flera likheter, men också olikheter. Båda länder drabbades av kriget på Balkan i början av 1990-talet och lider fortfarande av sviterna efter detta. Båda länderna kan visa upp böljande, skogsklädda bergsområden, sjöar och historiska platser att besöka. Deras kultur skiljer sig i viss mån åt. Medan det i Makedonien byggdes friskt och andades framtidstro kändes det nästan som om livet stod på “vänt” i Serbien.

Min resa var planerad så att jag skulle komma till några av de platser som finns med på UNESCO:s världsarvslista, till exempel klostren Studenica och Sopocani i Serbien och sjön Ohrid, som tillsammans med Bajkalsjön och Titicacasjön är en av världens äldsta sjöar, samt staden Ohrid med sin fantastiska gamla stadsdel och några av de unika kyrkorna och klostren runt sjön Ohrid i Makedonien. Jag besökte staden Nis (Serbien) där den romerske kejsaren Konstantin den Store som införde kristendomen i romarriket föddes och jag besökte huvudstäderna Belgrad i Serbien och Skopje, Moder Theresas födelsestad, i Makedonien.

Jag mötte en hel del trevliga människor under resan som blev pikanta inslag, ett exempel är inbjudan till en bröllopsfest med cirka 350 gäster i staden Bajina Basta vid floden Drina i Serbien.

Resan började, och slutade, i Belgrad, Serbien huvudstad. Serbien var det 98:e landet jag besökte och Makedonien det 99:e.

Att köra bil i dessa länder var inte helt lätt alla gånger, av olika anledningar; vägarna på landsbygden var ofta i dåligt skick och kunde blockeras av traktorer, hästkärror, motorredskap, kor eller får. Vid ett par tillfällen råkade jag ut för så tjock dimma att jag inte kunde köra fortare än 25 – 30 km då sikten var högst 20 meter. I bergen på gränsen till Kosovo blev jag stoppad av tungt beväpnade militärer som ville veta varför jag körde på de små och slingrande vägarna. Inte alltid helt lätt att komma runt, men alltid spännande!

Läs om min resa och se fler bilder makedonien-resa

Nordmakedonien historia i korthet

Nordmakedonien historia, äldre

Makedonien var i äldsta tider befolkat av grekiska stammar. Med Filip II, som blev kung år 359 f Kr, inleddes en stormaktsperiod. Under Filips son Alexander den Store blev Makedonien centrum i ett världsrike
Alexander upprättade makedonskt styre i Grekland, förde krig mot perserväldet och erövrade Mindre Asien, Levanten, Egypten, Mesopotamien och delar av Indien. Den grekorientaliska blandkultur som blomstrade i hans rike kallas hellenism. Efter Alexanders död år 325 f Kr föll det hellenistiska väldet sönder

395

fter en period som grekisk stat och romersk provins kom Makedonien under Bysans (Östroms) kontroll

500-talet Anlände de första slaverna till regionen

800-talet Blev Makedonien en del av det första bulgariska riket

971 – 1014

Det bulgariska motståndet mot Bysans leddes av tsar Samuil som härskade över ett västbulgariskt eller makedonskt rike (den exakta definitionen diskuteras fortfarande mellan det moderna Bulgarien och republiken Makedonien

1000-talet

Tsar Samuils rike inlemmades i det bulgariska och därefter kämpade bysantiner, bulgarer och serber om makten över Makedonien, som blev en del av det medeltida Serbien

1300-talet Grundade serberna den serbisk-ortodoxa kyrkan i Skopje

1371

Erövrades Makedonien av de muslimska osmanerna (turkarna) och territoriet förblev under turkisk överhöghet i 500 år

1877 – 1878

Efter det rysk-turkiska kriget tillföll större delen av Makedonien Bulgarien

1878 Berlinkongressen återförde Makedonien under turkiskt styre

1912 – 1913

De sociala och ekonomiska missförhållandena och förtrycket från turkarna skapade politisk oro och motsättningar mellan landets folkgrupper och löste ut de så kallade Balkankrigen som förändrade regionens gränser
Det första Balkankriget mellan Turkiet och Balkanförbundet (Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland) slutade med Turkiets nederlag och en delning av Makedonien. I det andra Balkankriget stred Serbien, Grekland och Bulgarien om landet som delades upp mellan dem

1914 – 1918

Under första världskriget försökte Bulgarien lägga beslag på landet genom att ansluta sig till axelmakterna Tyskland och Italien

1929

Efter första världskriget blev den slaviska delen av Makedonien en del av serbers, kroaters och sloveners kungarike, Kungariket Jugoslavien. Grekland fick tillbaka sina tidigare makedonska områden

1939 – 1945

Under andra världskriget erövrade Bulgarien nästan hela den jugoslaviska delen av Makedonien. De västra delarna ingick i det Storalbanien som behärskades av Italien

1945

Vid krigsslutet återställdes 1919 års gränser. Makedonien blev en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien, där kommunistpartiet var det enda tillåtna. Stora delar av näringslivet förstatligades

1970-talet

Långsamt decentraliserades viss politisk makt till delrepublikerna och under detta årtionde fick de egna regeringar och förvaltningar. Som fattigaste delstat var Makedonien dock beroende av hjälp från de rikare delrepublikerna i norr

1980

President Josip Broz ”Tito” hade sedan andra världskriget fungerat som sammanhållande kraft i Jugoslavien. Efter hans död växte rivaliteten mellan delstaterna, en utveckling som frammanades av växande ekonomiska problem och konkurrens om federala medel
1980-talet Serbiens försök från mitten av detta årtionde att återta en del av den makt som centralregeringen tidigare släppt ifrån sig väckte motstånd i övriga delrepubliker. Nationalistiska rörelser växte fram med krav på demokratiska reformer

1990-talet

När Jugoslavien började falla sönder i början av årtiondet skärptes spänningarna inom  Makedonien. Den albanska nationalismen tilltog, liksom motsättningarna mellan albaner och makedonier. Samtidigt såg nationalistiska krafter i grannländerna en chans att åter ifrågasätta Makedoniens status som nation. Många bulgarer och greker betraktar Makedonien som en ”konstgjord stat”, skapad av Tito efter andra världskriget, och hävdar att det inte existerar någon makedonsk nationell identitet. Makedonska betraktas i Bulgarien som en bulgarisk dialekt, medan Grekland hävdar en historisk rätt till namnet Makedonien. Serbiska nationalister kallar Makedonien för ”Sydserbien”
1990 Som ett resultat av förändringarna i det kommunistiska Östeuropa tillät kommunistledningen flerpartisystem och nationalistpartiet VMRO–DPMNE bildades. Det ville ”ena alla tre delarna av Makedonien”, alltså även de makedonska delarna av norra Grekland och västra Bulgarien
VMRO–DPMNE blev största parti vid årets parlamentsval, men fick inte egen majoritet. Näst störst blev det forna kommunistpartiet, som bytt namn till Makedoniens socialdemokratiska allians (SDSM)

Nordmakedonien historia, modern

1991

I januari utsågs den tidigare kommunistledaren Kiro Gligorov till president
I mars bildades en regering av oberoende akademiker och experter
När Slovenien och Kroatien lämnade Jugoslavien i juni kunde Makedonien välja mellan att ingå i ”Rest-Jugoslavien” som dominerades av Serbien, eller att bli självständigt
I september röstade en majoritet av landets befolkning för suveränitet. Albaner och serber bojkottade folkomröstningen

I november förklarade sig Makedonien självständigt

1992

I juli avgick regeringen när omvärlden tvekade att erkänna den nya staten och efter att den förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet
I september tillträdde en ny regering bestående av en koalition av vänsterkrafter och liberaler ledd av SDSM där även det albanska PDP ingick

1994

Vid det första presidentvalet efter självständigheten fick Kiro Gligorov förnyat förtroende
Spänningarna mellan albaner och makedonier fortsatte att öka under 1990-talet och den stora albanska minoriteten upplevde sig diskriminerad och krävde att erkännas som ett statsbärande folk, likställt med makedonierna. President Gligorovs främsta uppgift blev att försöka bevara den sköra samexistensen mellan makedonier och albaner

1995

Utsattes president Gligorov för ett bombattentat, förmodligen av makedonska nationalister, men överlevde

1997

Under sommaren utbröt oroligheter på grund av borgmästaren i staden Gostivar hade hissat den albanska flaggan på stadens kommunalhus, vilket upprörde stadens makedonska invånare. Efter det antogs den så kallade flagglagen, som förbjöd albaner i Makedonien att hissa den albanska flaggan annat än vid privata fester samt kultur- och sportevenemang

1998

Parlamentsvalet vanns av en konservativ koalition, ledd av VMRO–DPMNE. Ny premiärminister blev VMRO:s partiledare Ljubco Georgievski
Den nya regeringens kärva åtstramningsprogram, som kom att leda till en märkbar ekonomisk tillväxt, blev inte populärt hos alla väljare

1999

Vid höstens presidentval vann Boris Trajkovski, medlem i VMRO, tack vare stöd från albanerna

2001

Under vårvintern utbröt strider vid gränsen mot Kosovo mellan albansk gerilla, som kallade sig Nationella befrielsearmén (NLA), och makedonska regeringstrupper. Gerillan sade sig kämpa för att stärka albanernas ställning. Runt 100 000 flyktingar, främst etniska albaner, lämnade stridsområdena och begav sig över gränsen till Kosovo

I juli ökade förhoppningarna om en fredlig lösning. Genom NATO:s förmedling skrev den makedonska regeringen och den albanska gerillan under ett avtal om eldupphör. Samtidigt fördes med hjälp av EU överläggningar inom regeringen om författningsändringar, som skulle få albanerna att känna sig som likställda medborgare

Den 13 augusti skrev parterna under ett fredsavtal i staden Ohrid. Avtalet innebar bl a att albanska blev officiellt språk vid sidan av makedonska i områden med minst 20 % albansk befolkning och att albanska parlamentsledamöter skulle få vetorätt i frågor som rörde den albanska minoriteten. Dessutom skulle 1 000 albanska poliser utbildas, albanerna utgjorde då bara ett par procent av landets poliskår, och resurser avsättas till utbildning i albansk dominerade områden. Som ett led i överenskommelsen upplöstes den albanska gerillan i oktober samtidigt som en allmän amnesti infördes

2002

I september hölls parlamentsval. Ny premiärminister blev SDSM-ledaren Branko Crvenkovski. Trots en del våldsamma incidenter gick valet i stort sett lugnt till men en viss oro fanns ändå för att nya etniska oroligheter skulle bryta ut eftersom Crvenkovski valde att bilda regering med partiet BDI. Förhoppningarna var att denna koalition skulle stärka fredsprocessen

2004

I februari omkom president Trajkovski i en flygolycka varför presidentval hölls i april. Detta  vanns av premiärminister Crvenkovski

Ny premiärminister blev den partilöse ekonomen Hari Kostov. Denne avgick dock i november efter svårigheter att få gehör för nödvändiga ekonomiska reformer. Den tidigare försvarsministern Vlado Buckovski från SDSM utsågs till ny premiärminister

2005

Makedonien blev kandidatland som medlem till EU, men EU ville se framsteg i bland annat kamp mot korruption och reformer av rättsväsendet, innan formella förhandlingar inleddes. Dessutom har Makedonien hindrats av en namnkonflikt med EU-medlemmen Grekland som accepterar bara ett Makedonien, den grekiska provinsen. Landet Makedonien har bytt flagga, ändrat grundlagen och kallar sig officiellt FYROM (Former Yugoslav Republic of Macedonia, Före detta jugoslaviska delrepubliken Makedonien). Trots medling från FN har Grekland dock inte gett med sig

2006

I juli hölls parlamentsval. Valkampanjen till detta präglades av upprepade våldsamheter, främst mellan anhängare till de två största albanska partierna, men sedan företrädare för bl a EU och USA hotat med att makedonskt medlemskap i NATO och EU stod på spel kunde valet genomföras utan allvarligare incidenter. Protester lämnades dock senare in om misstänkt valfusk vilket ledde till att omval skedde i några valkretsar.

Flest röster fick det största oppositionspartiet VMRO–DPMNE under förre finansministern Nikola Gruevski. Han valde att bilda en koalitionsregering med bland annat det albanska DPA

2008

Som ett resultat av NATO:s toppmöte på våren hoppades Makedonien att liksom Albanien och Kroatien få inbjudan om medlemskap men hindrades även där av namntvisten med NATO-medlemmen Grekland
Parlamentsvalet i juni kom att präglas av våld och valfusk. Hot mot väljare rapporterades, och i några distrikt gjordes valet om. Valet vanns av koalitionen För ett bättre Makedonien, ledd av Gruevskis center-högerparti VMRO-DPMNE (Interna makedonska revolutionära organisationen–Demokratiska partiet för makedonsk nationell enhet). Nikola Gruevski valde ett regeringssamarbete med albanska BDI

2009

Fick den konservative premiärministern Nikola Gruevski EU:s klartecken att förhandla om medlemskap i unionen
I mars hölls både presidentval och lokalval. Sedan den sittande statschefen Branko Crvenkovski avböjt omval, var de främsta kandidaterna Gjorge Ivanov från VMRO-DPMNE och Ljubomir Frckovski från SDSM (Makedoniens socialdemokratiska allians). Ingen av de båda kandidaterna fick tillräckligt med röster till en seger i den första valomgången. I den andra, som hölls i april, vann Gjorge Ivanov

På våren lämnade EU en kritisk utvärdering av Makedoniens reformer, och i juni avgick därför vice premiärminister Ivica Bocevski, som ansvarade för att driva landets integration i EU

I oktober förklarade EU att Makedonien gjort framsteg i reformer av polisväsendet och i kamp mot korruptionen. Därför var Bryssel redo att inleda de försenade formella samtalen om makedonskt medlemskap, samtidigt som man förväntade att Makedonien skulle lösa namnkonflikten med Grekland

I december hävde EU visumkravet för medborgare i Makedonien, Serbien, Montenegro och Kosovo

2010

I november uppstod en konflikt mellan opposition och regering, sedan skattemyndighet och polis gjort räder mot flera massmedier som anklagades för skattebrott. Oppositionen menade att orsaken var mediernas regeringskritiska hållning
I december hölls ett protestmöte med tiotusentals deltagare i Skopje. Men flera medierepresentanter, bland dem ägaren till en tv-station, åtalades för bland annat skattebrott

2011

I januari bojkottade den socialdemokratiska oppositionen inom partiet SDSM arbetet i parlamentet i protest mot vad den uppfattar som tillslag mot regeringskritiska medier

I juni blev VMRO-DPMNE åter största parti i ett nyval till parlamentet, fick färre mandat än tidigare och blev därmed mer beroende av sitt albanska samarbetsparti BDI. För första gången utsågs en alban, Fatmir Besimi, till försvarsminister

Morgonen efter valet misshandlades den 22-årige Martin Neškovski till döds i centrala Skopje av en specialstyrka inom polisen som skulle svara för ordningen i huvudstaden när valresultatet firades
I oktober stoppades den planerade folkräkningen tills vidare sedan oenighet uppstått kring vilka som ska räknas som medborgare

I december förklarade den Internationella domstolen i Haag, dit Makedonien vänt sig, att Grekland gjorde fel då det lade in sitt veto mot ett makedonskt Natomedlemskap

2012

I januari avled Kiro Gligorov, det självständiga Makedoniens förste och djupt respekterade president, 94 år gammal

I februari dödades två albaner i Gostivar i ett bråk med en makedonsk polis, vilket utlöste hämndaktioner från albanska ungdomar mot makedonier på en rad platser i landet, främst i Skopje

I mars manade de största albanska politiska partierna till lugn mellan folkgrupperna. I Skopje anordnade en frivilligorganisation en fredsmarsch som samlade omkring 2000 deltagare, däribland president Ivanov

I mars inledde Makedonien och EU preliminära överläggningar för att förkorta den officiella förhandlingstiden om EU-medlemskap, vilken kan komma igång på allvar först när namntvisten med Grekland lösts

I maj grep polisen 20 misstänkta islamister sedan fem etniska makedonier dödats vid en sjö utanför Skopje i april griper polisen 20 misstänkta islamister

I december fick Makedonien inte något datum för en förhandlingsstart om medlemskap vid EU:s utrikesministermöte. Landet måste först lösa namnfrågan med Grekland samt återupprätta goda grannrelationer med Bulgarien

I december bröt en konflikt mellan regering och opposition ut gällande statsbudgeten för 2013. Oppositionen avvisade utlandslån för att klara budgeten och krävde nedskärningar. Under en hetsig budgetdebatt på julafton uppstod tumult i parlamentet, vilket leder till att oppositionsledamöter och journalister kastas ut av säkerhetsvakter. Budgeten antogs då med 64 röster mot 4. Oppositionen bojkottar parlamentet och uppmanar sina anhängare till protester och civil olydnad. I demonstrationer krävs regeringens avgång och nyval

2013

Januari

Oppositionen krävde sedan i december 2012 nyval till parlamentet vilket avvisades av premiärminister Nikola Gruevski. Han anklagade oppositionen för att vilja genomföra en kupp

Februari

Utnämnde premiärminister Gruevski den etniske albanen och förre rebelledaren Talat Xhaferi till försvarsminister. Beslutet var kontroversiellt och möttes av protester från den socialdemokratiska oppositionen

Mars

Skakades huvudstaden Skopje av våldsamma protester mot utnämningen av Talat Xhaferi till försvarsminister. Etniska makedonier angrep etniska albaner, många människor skadas och kravallpolis ingrep. Våldsamheterna fortsatte med albanska motdemonstrationer

April

Vann den socialdemokratiskt ledda oppositionen lokalvalet i Skopje

Juli

Skrev Makedonien och Ryssland avtal om att den planerade gasledningen South Stream ska byggas genom Makedonien

Dömdes den förre polisministern Ljube Boškoski till fängelse i tolv år för att ha skyddat personer som begått ett mord i den undre världen. Boskoski avtjänade redan ett femårigt straff för olaglig finansiering av sin valkampanj. Han hade tidigare varit åtalad vid krigsförbrytardomstolen ICTY i Haag för brott mot de mänskliga rättigheterna under konflikten i Makedonien 2001

September

Avslöjade polisen en spionliga på hög nivå. Ett 20-tal personer anklagades för att ha spionerat för ett icke namngivet grannland. De gripna åtalas för spioneri, bedrägeri, utpressning, avslöjande av statshemligheter och kriminell sammanslutning

December

Antog parlamentet en medielag, som mött starka protester från journalister

Införde regeringen undantagsåtgärder i Sopje-området på grund av svåra luftföroreningar, bland annat uppmanas gravida kvinnor och personer över 60 år att stanna inomhus och tidvis stängdes flygplatsen i Skopje

2014

Februari

Antog parlamentet ändringar i vallagen inför presidentvalet i april. Bland annat infördes begränsningar i hur stora bidrag kandidaterna fick ta emot och missbruk av allmänna medel i valkampanjerna ska kunna leda till fängelse. Ändringarna var en anpassning till EU:s normer

April

Vann den sittande presidenten Gjorge Ivanov valet i en andra valomgång och fick 55 % av rösterna. I nyvalet till parlamentet fick en koalition av partier under VMRO-DPMNE 61 av de 123 platserna i parlamentet medan socialdemokraterna, SDSM fick 34 mandat, BDI 19 mandat och PDSH fick 7 mandat. Regeringspartierna VMRO-DPMNE och BDI gick därmed stärkta ur valet

Maj

Utbröt etniska kravaller i Gjorce Petrov, en förort till Skopje, under två dagar efter mordet på en ung makedonsk man. En etnisk alban anklagades för mordet

När det nyvalda parlamentet samlas var endast 88 av de 123 ledamöterna närvarande. Oppositionspartierna bojkottade mötet då de ansåg att valet i april inte gått rätt till och krävde omval

Juli

Bröt det värsta utbrottet av etniska våldsamheter på många år ut. Flera tusen etniska albaner drabbade samman med polis i Skopje i samband med ett möte som hölls i protest mot att sex albaner dömts till livstids fängelse för mord på fem makedonier

December

Efter två månaders protester gick mer än 12 000 studenter ut i en stor demonstration mot regeringens planerade nya reform av den högre utbildningen. Enligt denna måste alla studenter, för att få ut sin examen, genomgå särskilda av staten anordnade prov som ansågs skulle höja kvaliteten på utbildningen. Studenterna menade att reformen stred mot författningen och hotar universitetens oberoende

2015

Februari

Protesterade tusentals kontraktsarbetare och korttidsanställda i Skopjes mot regeringens beslut att chockhöja inkomstskatten på deras oftast mycket blygsamma löner, från 10 till 35 %. Efter protesterna lovade regeringen att minska den nya skatten. Deonstranterna krävde att den skulle dras tillbaka helt

Offentliggjorde oppositionen bandinspelningar samt utskrifter av avlyssnade telefonsamtal där bland annat en vice premiärminister, inrikes- och finansministrarna och chefen för hemliga polisen hördes göra upp om vilka domar som ska utdömas i pågående rättsfall och vilka personer som ska utses till vilka poster inom rättsväsendet. Regeringen avvisar anklagelserna om att ha tagit kontrollen över rättsväsendet

Mars

Genomfördes nya protester mot de statliga examensproven av gymnasielever och universitetsstuderande

Maj

Dagen efter den stora demonstrationen mot regeringen anordnade regeringstrogna en motdemonstration i Skopje som samlade tiotusentals människor, de var dock färre än demonstranterna som stöttade oppositionen. Premiärminister Gruevski sade i ett tal att inte tänker avgå

Deltog omkring 60 000 människor i en stor demonstration i Skopje mot regeringen. Oppositionsledaren Zoran Zaev upprepade kravet på att hela regeringen skulle avgå

Avgick inrikesministern, transportministern och chefen för den hemliga polisen i ett försök att blidka oppositionen. Oppositionsledaren Zaev förklarade dock att man inte ger sig förrän hela regeringen avgått och en interimsregering upprättats

Dödades 18 personer, varav 8 poliser, i skottlossning mellan polis och beväpnade män under två dagar i staden Kumanovo. Enligt regeringen rör det sig om terrorister som tagit sin in i Makedonien från ett grannland för att anfalla statliga institutioner. Den socialdemokratiska oppositionen hävdade att regeringen låg bakom oroligheterna i ett försök att dra uppmärksamheten från avlyssningsskandalen

Skadades ett tjugotal personer i sammandrabbningar mellan polis och regeringskritiska demonstranter i Skopje. Demonstrationerna utlöstes av att en av de offentliggjorda hemliga inspelningarna sades bevisa att regeringen försökt mörka polismordet på en ung man i samband med firandet av regeringspartiet VMRO-DPMNE:s valseger i juni 2011. Påföljande dag spred sig demonstrationerna till andra städer

Juli

Träffades överenskommelse om övergångsregering och nyval vilket kom att leda till att också förhandlingarna med EU kan gå vidare. Parlamentsvalet bestämdes att hållas i 2016 och att premiärminister Gruevski skulle avgå senast i januari 2016 så att en övergångsregering kunde tillträda. Socialdemokratiska SDSM gick med på att upphöra med sin bojkott av parlamentet och utlovades flera ministerposter

Augusti

Deltog Makedonien i ett EU-toppmöte i Wien om flyktingkrisen
Införde regeringen undantagstillstånd vid gränserna i ett försök att stoppa den allt större flyktingströmmen genom landet

Greps nio makedonska medborgare av olika etnisk bakgrund anklagade för att försöka rekrytera folk till terrororganisationen Islamiska staten, IS, och dess krig i Syrien och Irak. Enligt uppgift hade de själva deltagit i strider på IS sida. Flera hundra makedonska invånare antogs strida för IS och minst 19, samtliga makedonska albaner, ska ha dödats i strid

September

Återkom de 32 parlamentsledamöter från oppositionen, främst det socialdemokratiska SDSM, som i 15 månader bojkottat arbetet i parlamentet. Det skedde enligt den överenskommelse som gjordes under sommaren och som ska leda fram till nyval 2016

November

Bildade ett antal albanska intellektuella oppositionsrörelsen Besa i protest mot de etablerade albanska partierna som de anser inte på allvar försökt förbättra förhållandena för den albanska befolkningen i landet

2016

Januari

Lämnade premiärminister Nikola Gruevski in sin avskedsansökan enligt det avtal som förhandlades fram under 2015 med hjälp av främst EU för att lösa den politiska krisen i Makedonien

Februari

Flera tidigare ministrar, fem domare och fyra medlemmar av valkommissionen anklagades för att ha organiserat fusk i senaste parlamentsvalet

Mars

Makedonien, Kroatien och Serbien stängde den så kallade ”Balkanrutten” för flyktingar

April

Ställde EU in de planerade medlingssamtalen i Wien som skulle försöka lösa Makedoniens politiska problem på grund av oenighet mellan partierna

Bröt kravaller i huvudstaden Skopje efter presidentens benådande av politikerna som riskerade åtal. Demonstranter tog sig in i presidentbyggnaden och satte eld på inredningen

Förvärrades den politiska krisen i Makedonien av att president Gjorge Ivanov i förväg benådade ett drygt femtiotal politiker som riskerade åtal för en rad brott av den specialåklagare som tillsattes hösten 2015 för att komma tillrätta med landets politiska problem

Enligt Läkare utan gränser skadades minst 300 människor när makedonsk polis använde tårgas och gummikulor mot flyktingar och migranter som försökte, men misslyckas, ta sig igenom den stängda gränsen mellan Grekland och Makedonien

Maj

Demonstrerade omkring 20 000 albaner i Skopje mot den diskriminering de anser sig vara utsatta för i samhället

Återupptogs demonstrationerna mot landets politiska kris i Skopje och andra städer. EU kritiserade Makedonien

Juni

Genomfördes en ny massdemonstration med protesteter mot regeringen och förnyade krav på president Ivanovs avgång

Godkände Makedonien, som andra land på Balkan efter Kroatien, användningen av marijuana för medicinskt bruk. Annan användning eller försäljning/innehav av marijuana kan dock ge upp till tio års fängelse

Efter påtryckningar från både den makedonska oppositionen men framför allt från USA och EU återkallade president Ivanov samtliga benådningarna från i april av brottsmisstänkta politiker

Juli

Med hjälp av EU och USA lyckades de fyra största politiska partierna komma överens om ett nytt försök att lösa den långvariga politiska krisen i landet

Augusti

Omkom 22 människor, ett hundratal skadades och ett stort antal byggnader förstördes av ett kraftigt skyfall i Skopje

September

Drabbade en jordbävning av magnituden 5,3 huvudstadsområdet. Ett 50-tal människor skadas och även många byggnader

December

Det flera gånger uppskjutna nyvalet till parlamentet genomfördes. Det styrande VMRO-DPMNE fick drygt 38 % av rösterna, vilket gav 51 mandat, och det socialdemokratiska SDSM fick knappt 37 % av rösterna vilket gav 49 mandat. Partiet BDI fick 10 mandat och det nybildade albanska partiet Besa fick 5 mandat

2017

Mars

Mer än tre månader efter parlamentsvalet hölls första sammanträdet i parlamentet. Majoriteten bestod av SDSM och tre albanska partier som hoppades kunna välja talman för att sedan också kunna utse regering trots presidentens motstånd

April

Efter att ha hindrat valet av ny talman i parlamentet tvingades ledamöterna från VMRO-DPMNE gå med på att den etniske albanen, Talat Xhaferi, utsågs till ny talman. Strax därefter stormades parlamentet av anhängare till VMRO-DPMNE, utan att polisen ingrep. Ett hundratal människor skadades, däribland Zoran Zaev och ett tiotal andra från den nya socialdemokratiskt ledda majoriteten

Maj

Nästan ett halvår efter valet den 11 december 2016 godkände det makedonska parlamentet en ny regering som leddes av socialdemokraternas Zoran Zaev, ingår förutom hans parti SDSM två albanska partier, BDI och Alliansen för albaner. Det näst största albanska partiet, Rörelsen Besa, valde att inte ingå i regeringen

Mer än fem månader efter parlamentsvalet fick SDP-ledaren Zoran Zaev i uppdrag av president Gjorge Ivanov att försöka bilda en ny regering. Det skedde efter påtryckningar från bland annat USA och efter att Zaev garanterat att hans regering ska hålla ihop Makedonien

Juni

Återupptogs förhandlingar med Grekland om namnet Makedonien. Konflikten med Grekland gällande namnfrågan har pågått sedan självständigheten 1991. Grekland har blockerat Makedoniens möjligheter att bli medlem i Nato och EU så länge namnfrågan var olöst

Juli

Fråntas förre premiärministern Nikola Gruevski, och flera av hans nära medarbetare och ministrar sina pass i väntan på rättegång för anklagelserna mot dem gällande kriminella förbindelser, missbruk av statliga medel och valfusk 2014

Augusti

Undertecknades ett vänskapsavtal med Bulgarien i syfte att underlätta handel med varandra genom enklare gränsformaliteter och Bulgarien lovar ge sitt stöd till Makedoniens försök att bli medlem i Nato och EU

Oktober

Efter den andra omgången av lokalvalen hade det socialdemokratiska regeringspartiet SDSM vunnit en storseger och fått kontroll över 57 av de 81 kommunerna, däribland huvudstaden Skopje. Oppositionen med VMRO-DPMNE i spetsen förklarade att den inte kommer att godkänna valresultatet eftersom valfusk förekommit. Enligt oberoende valövervakare hade dock inga allvarliga oegentligheter förekommit

November

Grep polisen den förre inrikesministern Mitko Cavkov och flera parlamentsledamöter som hör till oppositionspartiet VMRO-DPMNE, med anledning av oroligheterna när parlamentet stormades i april. De anklagades för allvarliga brott mot staten

December

Utsågs Hristijan Mickoski till ny partiledare för partiet VMRO-DPMNE

Avgick förre premiärministern Nikola Gruevski in sin avskedsansökan som partiledare för VMRO-DPMNE efter de misslyckade lokalvalen. Han utreds, bland annat för illegal avlyssning och annat maktmissbruk under sin tid som premiärminister

2018 

Januari

Lade president Gjorge Ivanov in sitt veto mot ett parlamentsbeslut om att göra albanska till officiellt språk i hela landet jämte makedonskan

Genomfördes nya samtal i FN:s regi om namntvisten med Grekland

Röstade parlamentet för det vänskapsavtal som ingicks med Bulgarien i augusti 2017 trots att oppositionspartiet VMRO-DPMNE bojkottade valet

Mars

Utvisade Makedonien en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars vilket sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU. En makedonsk diplomat utvisas senare från Ryssland

Antog parlamentet på nytt den lag som gör albanska till officiellt språk i hela landet som presidenten lade in sitt veto mot i januari

Inleddes rättegången mot premiärminister Zoran Zaev rörande misstankar om att han tagit emot drygt 160 000 euro i mutor under sin tid som borgmästare i Strumica 2013. Han säger sig icke vara skyldig till detta

April

Rekommenderade EU-kommissionen i sin årliga utvidgningsrapport att medlemskapsförhandlingar kan inledas med Makedonien och Albanien

Alla EU-stater måste ge klartecken för att förhandlingar ska kunna inledas. EU:s utrikeschef Federica Mogherini betonar också att omfattande reformer behövs för att medlemskap ska bli ett faktum. EU har som mål att eventuellt ta in nya medlemmar 2025, men alla gränstvister måste vara lösta först. Serbien och Montenegro anses stå först på tur, båda länder har redan inlett medlemskapsförhandlingar

Maj

Dömdes den före detta premiärministern Nikola Gruevski till två års fängelse för maktmissbruk

Juni

Beslutade EU:s ministerråd att medlemskapsförhandlingar ska inledas med Makedonien och Albanien i juni 2019, under förutsättning att vissa villkor uppfylls, till exempel namnbyte på landet

Undertecknades ett preliminärt avtal med Grekland om ett namnbyte på landet, från Republiken Makedonien till Republiken Nordmakedonien

Juli

Godkände parlamentet uppgörelsen med Grekland om namnbyte på landet. Premiärminister Zoran Zaev utlovade en folkomröstning om namnbytet

Augusti

Inleddes en rättegång mot 33 personer som en följd av stormningen av parlamentet i april 2017. Bland dessa finns fem parlamentsledamöter för oppositionspartiet VMRO-DPMNE och en tidigare inrikesminister

September 

27 september Uppmanade president Gjorge Ivanov väljarna att bojkotta folkomröstningen om namnbytet på landet

30 september Både ja- och nej-sidan till namnbytet på landet utropade sig som segrare i folkomröstningen, ja-sidan för att drygt 91 % av väljarna röstade för förslaget och nej-sidan för att valdeltagandet bara är knappt 37 %. Premiärminister Zoran Zaev betonade vid en presskonferens att folkomröstningen bara var rådgivande

Oktober 

Under en omröstning i parlamentet blev det stor majoritet för namnbyte till Nordmakedonien. Ytterligare omröstningar krävdes innan namnändringen kan genomföras. Oppositionspartiet VMRO-DPMNE motsatte sig namnändringen och hotade utesluta de ledamöter som röstat ja

Uppmanade Greklands premiärminister Alexis Tsipras de makedonska parlamentsledamöterna att godkänna uppgörelsen om namnbytet och sade att det inte blir någon andra chans. Uppmaningen kom efter att Greklands utrikesminister avgått på grund av oenighet inom den grekiska regeringen om namnuppgörelsen

Fastställde en appellationsdomstol det tvååriga fängelsestraffet för den före detta premiärministern Nikola Gruevski

November

Flydde den före detta premiärministern Nikola Gruevski till Ungern för att slippa sitt fängelsestraff. Enligt en tidning som står nära den ungerska regeringen skall han ha fått asyl i landet

En särskild åklagare såg till att oppositionspartiet VMRO-DPMNE:s tillgångar spärrades med anledning av en korruptionsutredning. Partiets ledning misstänktes för illegal finansiering till ett uppskattat värde av 4,9 miljoner euro mellan 2009 och 2015. Bland de tillgångar som spärrades fanns partiets huvudkontor. Utredningen rörde 14 personer, bland dem den förre premiärministern Nikola Gruevski som redan dömts i ett annat korruptionsmål och som beordrats infinna sig i fängelse

December

Antog parlamentet en lag som ger en möjlighet att söka amnesti för en del av dem som deltog i stormningen av parlamentsbyggnaden i april 2017. Chansen till benådning omfattade inte organisatörerna eller personer som utövade fysiskt våld

2019

Januari

11 januari Antog parlamentet de grundlagsändringar som krävdes för att landet ska kunna byta namn till Republiken Nordmakedonien. Detta skedde i enlighet med det avtal som Makedonien och Grekland slöt i juni 2018. Nationalistpartiet VMRO-DPMNE som var emot namnbytet bojkottade hela processen

15 januari Började den nya språklagen som ger albanska förstärkt status gälla. Albanska blev nu officiellt språk i hela landet. Makedonska har fortfarande status som primärt officiellt och nationellt språk

25 januari Godkände Greklands parlament med knapp marginal uppgörelsen som innebar att Makedonien byter namn till Republiken Nordmakedonien och därmed avslutades en konflikt som pågått i 27 år

Februari

12 februari Bytte Makedonien formellt namn till Nordmakedonien

Undertecknade Makedonien och Natos medlemsstater ett avtal om att Makedonien ska bli försvarsalliansens 30:e medlem vilket var en direkt följd av överenskommelse med Grekland i namnfrågan

Grep polis den tidigare talmannen Trajko Veljanoski samt förre utbildningsministern Spiro Ristovski och förre transportministern Mile Janakieski, samtliga misstänkta för inblandning i stormningen av parlamentet i april 2017. Veljanoski var dock fortfarande parlamentsledamot och hade därmed åtalsimmunitet

Mars

Dömdes sexton personer till fängelse i mellan 7 och 18 år för stormningen av parlamentet i april 2017. Den förre inrikesministern och chefen för allmän säkerhet Mitko Chavkov fick 18 års fängelse

April

Första omgången av presidentvalet gav en mycket knapp seger för socialdemokraternas kandidat Stevo Pendarovski som fick 42,8 % av rösterna mot huvudmotståndaren, oppositionspartiets VMRO-DPMNE:s Gordana Siljanovska-Davkova, som fick 42,2 % av rösterna. Då ingen av kandidaterna fick majoritet måste en andra valomgång hållas

Maj

Uppmanade EU-kommissionen EU:s medlemsstater att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Enligt kommissionen har båda stater levt upp till de reformkrav som EU har ställt

I andra omgången av presidentvalet segrade den socialdemokratiske kandidaten Stevo Pendarovski som fick 52 % av rösterna. Den andra kandidaten till presidentposten Gordana Siljanovska fick 45 % av rösterna. Oppositionspartiet VMRO-DPMNE hävdade att oegentligheter förekommit men valobservatörer hade inga invändningar mot hur valet genomförts

Juni

Trots EU-kommissionens rekommendation i maj 2019 att förhandlingar om Nordmakedoniens medlemskap kan inledas beslutade EU:s medlemsländer att den formella förhandlingsstarten skjuts upp en tid

Augusti

Begärde president Stevo Pendarovski att landets ledande politiker och åklagare skulle avbryta sina sommarsemestrar för att hantera en korruptionsskandal som han menade riskerar att allvarligt skada förtroendet för statsmakten

Oktober

EU-länderna kunde inte komma överens om när förhandlingarna om medlemskap i EU för Nordmakedonien skulle inledas. Frankrike med stöd av Danmark och Nederländerna var de som var mest negativa till förhandlingsstart

December

Bojkottade Nordmakedonien Nobelprisceremonin i Stockholm i protest mot att 2019 års litteraturpris tilldelats den österrikiske författaren Peter Handke för hans stöd till serberna under 1990-talets krig på Balkan och sin beundran för den serbiske ledaren Slobodan Milosević. Prisceremonin bojkottas också av Albanien, Bosnien, Kosovo, Kroatien och Turkiet

Nordmakedonien flora och fauna

På grund av sitt läge mellan medelhavsregionen och europeisk-sibiriska är floran och faunan riklig och varierande. Här lever, bland annat, björn, varg och andra däggdjur. I Makedonien har registrerats 17 olika ormarter, mer än 330 fågelarter och över 3 500 växtarter

Nordmakedonien geografi

Republiken Nordmakedonien, yta 25 713 kvadratkilometer, är till ytan något mindre än Dalarna. Landet utgjorde den sydligaste av de sex delrepublikerna i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien

Vid utropandet av landets självständighet år 1991 kallade man sig Makedonien vilket fick Grekland av historiska skäl att protestera kraftigt. Efter många års förhandlingar kom Grekland och Makedonien överens om ett namn som accepterades av båda länderna. Den 12 februari, 2019 ändrade Makedonien landets namn till Nordmakedonien efter överenskommelse med Grekland

Det nordmakedonska landskapet är övervägande bergigt. I nordväst ligger Šarbergen, där landets högsta toppar finns. I landets södra del finns bergskedjan Jablanica. Berglandskapet delas av floden Vardar som flyter från nordväst till sydöst och via Grekland ut i Egeiska havet. Vid gränsen mot Albanien och Grekland i sydväst ligger sjöarna Ohrid och Prespa

Nordmakedonien saknar kust mot havet

Nordmakedonien ligger i ett seismiskt oroligt område. Av och till förekommer mindre jordskalv, men ingen större jordbävning har drabbat landet sedan huvudstaden Skopje förstördes 1963

Landets högsta berg heter Korab och är 2 764 meter högt. Vardar är en av landets viktigaste floder och de största sjöarna heter Ohrid och Prespa

Nordmakedonien huvudstad: Skopje med cirka 584 000 invånare
Andra större städer i Nordmakedonien: Kumanovo cirka 105 000 invånare, Bitola c:a 75 000 invånare, Tetovo c:a 53 000 invånare

För mer information    makedonien-fakta

Makedonien klimat

Makedoniens klimat är till stor del kontinentalt med heta och torra somrar. I floden Vardars dalgång råder ett närmast milt Medelhavsklimat. I bergsområdena kan vintermånaderna bli kalla med mycket snö. Nederbörden är jämnt fördelad över året. Dalgångarna får för det mesta mindre än 500 millimeter nederbörd per år varför jordbruket behöver konstbevattnas

Medeltemperatur 

Skopje (Celsius): Januari / Juli +0.8 / +22.6

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Skopje     Januari / Juli 42 mm / 38 mm

Nordmakedonien befolkning 

Makedonier utgör cirka 64 % av landets befolkning, omkring 25 % är albaner. Utöver dessa två folkgrupper finns mindre grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker och vlacher
Uppgifter om befolkningens storlek bygger på uppskattningar, någon folkräkning har inte hållits sedan 2002. En ny folkräkning skulle ha påbörjats 2011 men den har skjutits upp tills vidare eftersom oenighet råder bland annat kring vilka som ska räknas in i befolkningen

Makedonierna är i huvudsak koncentrerade till huvudstaden Skopje samt till floden Vardars dalgångar i norra och centrala Nordmakedonien. Albanerna lever främst i egna samhällen på landsbygden i väster, men det finns också en stor grupp albaner i Skopje. I gränsområdena mot Albanien är albanerna i klar majoritet

Den albanska minoritetens ställning har länge varit en källa till konflikt. Albanska ledare har protesterat mot att albanerna inte varit jämställda med makedonierna, till exempel när det gäller rätten att få använda sitt eget språk i kontakter med myndigheterna och i utbildningen eller möjligheten att få en offentlig tjänst. Makedonierna å sin sida ser albanernas krav på likaberättigande som början till en albansk utbrytning ur Nordmakedonien och därmed ett hot mot landets sammanhållning. Albanernas situation har dock förbättrats genom det så kallade Ohridfördraget

Vlacherna är en folkgrupp av omdiskuterat ursprung. De talar ett språk som är släkt med latin och rumänska och tros vara ett av de äldsta folken i Sydösteuropa. I Nordmakedonien bor de huvudsakligen kring städerna Bitola, Resen och Kruševo

Muslimska makedonier och bulgarer kallas pomaker. De utgör en egen folkgrupp, som även den har ett omdiskuterat ursprung

Nordmakedonien folkgrupper:
Makedonier 64.2 %, Albaner 25.2 %, Turkar 3.9 %, Romer 2.7 %, Serber 1.8 %, övriga folkgrupper 2.2 % (Folkbokföring 2002)

Nordmakedonien språk

Enligt författningen är makedonska nationellt och officiellt språk men i januari 2019 fick albanska status som officiellt språk vid sidan av makedonskan i hela landet, dock med vissa begränsningar

Makedonska är ett sydslaviskt språk som har stora likheter framför allt med bulgariska men också med serbiska

Makedonska infördes som skriftspråk, skrivs kyrilliska alfabetet, efter andra världskriget, bland annat som ett försök från jugoslaviska myndigheters sida att stärka den makedonska identiteten och motverka starka probulgariska stämningar

Det albanska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen utan att vara nära släkt med dess andra språk. Det har inslag av turkiska, grekiska och italienska och skrivs med latinska bokstäver

I kommuner i Nordmakedonien där en minoritet utgör minst 20 % av invånarna är också minoritetens språk officiellt språk

Nordmakedonien religion 

I Nordmakedonien råder religionsfrihet. Stat och religiösa samfund är skilda åt men den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och engagerar sig ibland i politiska beslut

Majoriteten av makedonierna, främst etniska makedonier, nästan 65 % av befolkningen tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som bildades år 1958 efter en utbrytning ur den serbisk-ortodoxa kyrkan. Helt självständig blev den makedonska kyrkan dock först 1967 men förhållandet till den serbisk-ortodoxa kyrkan har förblivit spänt

De flesta av Nordmakedoniens albaner är muslimer, cirka 33 %, men i huvudstaden Skopje finns också ett litet antal albanska katoliker. En av dem var Moder Teresa som föddes i Skopje 1910 och kom att grunda en nunneorden i Indien 1950. Hon fick Nobels fredspris 1979 för sitt omfattande välgörenhetsarbete bland de fattiga i Calcutta (Kolkata), och helgonförklarades av katolska kyrkan efter sin död 1997
Därutöver lever små grupper anhängare till andra ortodoxt kristna och muslimska inriktningar i landet

Nordmakedonien sociala förhållanden

Så länge som Makedonien ingick i f d Jugoslavien omfattades alla makedonier med arbete samt deras familjer av ett relativt väl utbyggt socialt skyddsnät, delvis finansierat av de rikare delrepublikerna. Vid självständigheten 1991 tog Makedonien över hela ansvaret för socialförsäkringssystemen, som sedan dess urholkats på grund av ekonomiska problem och har nu kraftigt urholkats

Den statligt finansierade sjukvården har fått allt mindre resurser vilket lett till att läkarna strejkat i protest mot låga löner och tuffare arbetsvillkor. Det är vanligt att betala läkaren lite extra för att få bättre och snabbare vård. Delar av sjukvården har privatiserats med god omsorg för den som har råd att betala

Den höga arbetslösheten har även gjort att staten haft svårt att betala ut arbetslöshetsersättning

En stor del av befolkningen räknas nu som fattig, men fattigdomen är ojämnt fördelad. Hårdast drabbade är den romska befolkningen men även många albaner. Fattigdomen i sig har gett upphov till dålig hälsa hos många. 2014 införde regeringen skattelättnader och skuldavskrivningar för de allra fattigaste

Pensionsåldern är för mån 64 år för män och 62 år för kvinnor

Synen på hbtq-personer är ofta fördomsfull och de som arbetar för deras rättigheter riskerar att drabbas av våld och trakasserier, både från allmänheten, politiker och journalister

Genom landet går den så kallade Balkanrutten för smuggling av narkotika från Asien till andra länder i Europa. Den organiserade brottsligheten är omfattande och det finns många vapen i omlopp

Nordmakedonien utbildning

Formellt är både grundskolan och gymnasiet obligatoriska i Nordmakedonien. Trots det är det många barn som inte fullföljer hela utbildningen. Det länge eftersatta utbildningssystemet håller dock på att moderniseras

För Nordmakedonska barn råder skolplikt från sex års ålder till 17–19-års ålder, beroende på skolform

Kommunerna ansvarar för den nioåriga grundskolan men finansieras av staten. Efter grundskolan kan ungdomarna välja olika yrkesinriktade gymnasieformer i två, tre eller fyra år alternativt fyraårigt högskoleförberedande gymnasium. Flertalet gymnasier är offentliga och avgiftsfria, men det finns ett mindre antal privata och avgiftsbelagda alternativ

Majoriteten av barnen börjar grundskolan. På landsbygden och bland minoritetsgrupperna, inte minst romerna, hoppar många elever av skolan i förtid

Skolan är nästan helt segregerad. Kvaliteten på undervisningen och sådant som storleken på klasserna varierar mycket. Undervisningen sker på fyra språk, makedonska, albanska, turkiska och serbiska

Utbildningen har länge varit dåligt anpassad till dagens behov och i internationella jämförelser fanns makedonska elever bland dem som hade sämst baskunskaper. Satsningar har på senare tid gjorts och numera prioriteras utbildning högt av regeringen. Med finansiellt stöd från Världsbanken moderniserades utbildningen i hela landet under perioden 2005–2015. Fortsatta satsningar görs för att utbildningen ska bli mer anpassad till arbetsmarknaden och samhället i stort

I regeringens reform av den högre utbildningen ingår också att alla studenter, för att få ut sin examen, måste genomgå särskilda statliga examensprov vilket ledde till stora demonstrationer i slutet av 2014 och början av 2015

I Skopje och Bitola finns statliga universitet där undervisning sker enbart på makedonska och få albaner studerar i dessa. I Tetovo, som har en stor albansk majoritet, startade albanerna 1995, trots myndigheternas förbud, ett privat universitet med undervisning på albanska. I ett försök att lösa motsättningen upprättades i Tetovo 2001 ett privatfinansierat universitet med undervisning på främst albanska och engelska. Efter ändringar i lagen om högre utbildning kunde dock det inofficiella albanska universitetet i Tetovo 2004 omvandlas till en statligt finansierad läroanstalt

Under 2000-talet har flera privata högskolor startats, men låga intagningskrav för att dra till sig så många studenter som möjligt gör att utbildningen vid dessa inte alltid håller så hög standard. Ett problem är också korruptionen inom utbildningsväsendet som gör att vissa kan köpa sig bra betyg och en högre utbildning

Nordmakedonien turism

Före 1991 var Makedonien ett populärt turistmål. Jugoslaviens sönderfall, följt av krig och oroligheter i området, skrämde bort turisterna. Dessa har dock börjat återvända och 2008 hade landet cirka 255 000 besökare. Främsta dragplåster är Ohridsjön, vars unika växt- och djurliv samt omgivande gamla kyrkor och kloster har gett den en plats på UNESCO:s världsarvslista. I bergen finns möjligheter till skidåkning

År 2018 hade Nordmakedonien lite drygt 971 000 besökare

För mer information se   makedonien-fakta

Nordmakedonien är ett litet land som har en del del att erbjuda en besökare. Jag reste runt i landet i en vecka och hann därför bara besöka huvudstaden Skopje och en del av trakten runt sjön Ohrid. Jag upptäckte att landet har vacker natur, magnifika bergsområden och många historiskt intressanta platser att besöka. Hit kommer jag gärna tillbaka för ytterligare upptäcktsfärder!

Fler bilder från Makedonien      www.stalvik.com

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Sidan uppdaterad: 200908

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email