På denna sida finns information om Montenegro historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Montenegro

Här kan du läsa om Montenegro historia i sammandrag, från äldre till modern.

Montenegro historia i korthet, från äldre till modern

Många olika folk har kämpat om herraväldet i vad som idag är Montenegro, främst illyrier, romare och serber, med vilka montenegrinerna är nära släkt

Montenegro historia äldre

100-talet före Kristus erövrades området av romarna

395 efter Kristus

Efter romarrikets delning i en västlig och en östlig del bildade olika folk i kamp med varandra och med det östromerska riket, Bysans, nya stater på Balkan av skiftande omfång och livslängd

600-talet, mitten

Hade slaverna koloniserat nästan hela Balkan. Området som idag är Montenegro kallades först Duklja, sedan Zeta och därefter Crna Gora (svarta berget), mer känt i den venetianska formen – Montenegro

1000-talet

Uppstod det mäktiga medeltida serbiska riket

1100-talet

Blev Montenegro en del av det serbiska kungariket

1187

Erkändes det serbiska riket av den bysantinske kejsaren

1219

Fick det serbiska riket egen serbisk-ortodox ärkebiskop. Kyrkan blev en samlande kraft och fick stor betydelse för serbernas nationella och kulturella identitet

1300-talet, slutet

Montenegro frigjorde sig från Serbien och lyckades under ledning av ortodoxa biskopar, vladika, stå emot försök till erövring från bland annat venetianare och osmaner.

Montenegro historia äldre

1878

Erkändes Montenegros självständighet på Berlinkongressen

Montenegro historia modern

1910 Utropades Montenegro som kungadöme under Nikola I

1912 – 1913 och 1914 – 1918

Montenegro stödde Serbien i Balkankrigen, 1912–1913, och i första världskriget, 1914–1918

1916

Ockuperade Habsburgarna, österrikare, Montenegro

1918

När Habsburgska riket kollapsade ockuperades landet av Serbien och kung Nikola tvingades abdikera

I december utropade Serbers, kroaters och sloveners kungarike, från 1929 kungariket Jugoslavien

1939 – 1945

Under andra världskriget ockuperades Montenegro av Italien men bekämpade ockupanterna tillsammans med Titos partisaner och blev efter kriget en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien.

1974

Författningen, som tillkommit efter ett kroatiskt uppror, gav delrepublikerna ett omfattande självstyre med egna regeringar och förvaltningar. Centralmakten i Belgrad ansvarade för utrikespolitik, försvar och delar av ekonomin, men delrepublikerna kunde lägga in veto i viktiga frågor och för det mesta kom federationens bästa i andra hand.

1980

Efter Titos död började motsättningarna inom Jugoslavien bli tydliga. Montenegro kom dock länge att lojalt sluta upp bakom Serbien under alla de krig och kriser som följde på Jugoslaviens sönderfall, först som en del i ett ”Restjugoslavien” tillsammans med Serbien, därefter som en del i en lösare union med Serbien. Så småningom blev dock förhållandet mellan Serbien och Montenegro alltmer ansträngda.

2003

I början av året upprättades Unionen Serbien och Montenegro. Det skedde med hjälp av och påtryckningar från EU och var en kompromiss för att hålla ihop de båda länderna. Inom EU var man orolig att ett självständigt Montenegro skulle inspirera andra grupper på Balkan, som serberna i Bosnien och albanerna i Kosovo, att kräva suveränitet.

Montenegros regering hade endast motvilligt gått med på att ingå i unionen och vänta tre år med att hålla en folkomröstning om självständighet, en folkomröstning som troligtvis skulle leda till ett självständigt Montenegro. Där fanns dock också en stark opinion för att behålla unionen med Serbien, även om den var i minoritet.

2005

Under våren föreslog den montenegrinska regeringen att unionen i förtid skulle upplösas på fredlig väg, ungefär som skett med Tjeckoslovakien, eftersom den inte fungerade vare sig politiskt eller ekonomiskt men Serbien avvisade förslaget. Även i Serbien ville dock alltfler se två självständiga stater.

2006

I en folkomröstning den 21 maj röstade en majoritet av Montenegros medborgare ja till självständighet.

I början av juni röstade först Montenegros parlament och två dagar senare Serbiens parlament för självständighet för respektive delrepublik.

Den 3:e I juni förklarade sig Montenegro som självständigt och blev FN:s 192:a medlemsland

I september hölls det första parlamentsvalet efter självständighetsförklaringen. Milo Dukanović valdes till premiärminister.

I oktober avgick Milo Dukanović som premiärminister och efterträddes i november av Željko Šturanović

I december blev Montenegro medlem i Natos samarbetsprogram Partnerskap för fred

2007

I januari blev landet medlem i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken
I mars skrev Montenegro under ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU vilket var fösta steget på vägen mot ett medlemskap i unionen.

I oktober antogs landets första konstitution efter självständigheten

2008

I februari blev åter Milo Dukanović premiärministerposten efter att Željko Šturanović avgått av hälsoskäl

I mars omvaldes Filip Vujanović, från DPS som president

I november erkände Montenegro och Makedonien Kosovos självständighet

I december lämnade Montenegro in en formell ansökan om medlemskap i EU

2009

I mars vann premiärminister Milo Dukanovićs center-vänsterkoalition parlamentsvalet
I december fick montenegrinerna tillstånd till visumfria resor inom Schengenområdet

2010

I mars beviljades Thailands tidigare premiärminister Thaksin Shinawatra medborgarskap. Han befann sig då i landsflykt undan en korruptionsdom

I maj trädde Montenegros stabiliserings- och associeringsavtal med EU formellt i kraft

I december gav EU Montenegro formell status som medlemskandidat till unionen och Dukanović lämnade åter premiärministerposten, enligt vissa efter påtryckningar från EU på grund av påstådd men obevisad inblandning i organiserad brottslighet. Han efterträddes av finansministern Igor Luksić.

2011

I december slöts avtal mellan Montenegro, Makedonien och Albanien om att avskaffa gränskontrollen mellan länderna för respektive lands medborgare.

2012

I januari förekom omfattande demonstrationer i huvudstaden Podgorica mot höjda priser på elektricitet och bränsle

I april blev Montenegro fullvärdig medlem av världshandelsorganisationen WTO

I juni inledde EU och Montenegro förhandlingar om medlemskap. EU krävde åtgärder mot den omfattande korruptionen och den organiserade brottsligheten

I oktober vann den styrande center-vänsterkoalitionen parlamentsvalet, men får inte egen majoritet i den lagstiftande församlingen

I december utsågs Milo Dukanović till premiärminister för sjunde gången. Hans företrädare, Igor Luksić, blir utrikesminister.

2013

I januari erbjöd Montenegro den landsflyktige, undan höga skatter, franske skådespelaren Gérard Depardieu medborgarskap.

I april vann den sittande presidenten Filip Vujanović presidentvalet. Oppositionen protesterar mot valutgången och hävdade valfusk.

I maj bojkottade oppositionen ceremonin i parlamentet när president Filip Vujanović installeras för sin tredje mandatperiod

I juli underkände Författningsdomstolen en uppgörelse mellan regering och oppositionen om att serbiska ska få samma status som montenegrinska i landets skolundervisning

2014

I juni gick Aluminiumtillverkaren KAP, en gång Montenegros största industriföretag, i konkurs. Företaget ägdes av en rysk oligark som ansågs ha drivit det i konkurs. Det montenegrinska metallföretaget Uniprom köper upp bolaget och hoppas kunna driva det vidare.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Montenegro geografi

Montenegro, Crna gora (Svarta berget), ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet är, som namnet antyder, bergigt. Nationalparken Durmitor, i landets nordvästra del, ingår i de Dinariska alperna och har bergstoppar på över 2 500 meter. Här har floden Tara skapat Europas djupaste raviner. Durmitor Nationalpark är med på UNESCO:s lista över världsnatursarv.

Montenegro har en knappt 20 mil lång kust utmed Adriatiska havet. Runt huvudstaden Podgorica breder ett slättlandskap ut sig, som sträcker sig ned mot Skadarsjön. Sjön utgör en stor del av gränsen mot Albanien. Slätten fortsätter upp mot Kotorbukten, Europas sydligaste fjord, nära gränsen mot Kroatien

Montenegro huvudstad: Podgorica, 136 000 invånare

Andra större städer i Montenegro: Niksic 58 000 invånare, Herceg-Novi 20 000 invånare, Pljevlja 19 000 invånare

Montenegros högsta berg heter Bobotov kuk, cirka 2 523 m ö h)

Landets största sjö är Skadarsjön och de viktigaste floderna är Tara och Moraca

För mer information om Montenegro     montenegro-fakta

Montenegro klimat

Montenegros inre del har inlandsklimat med kalla vintrar och varma, fuktiga somrar med jämnt fördelad nederbörd. Vid kusten råder medelhavsklimat med heta, torra somrar och relativt milda vintrar.

Medeltemperatur(Celsius)

Podogrica     januari / Juli   +5 °/ +26

Medelnederbörden i Podgorica (mm) 

Juli  18 mm  / november 147 mm

Montenegro befolkning

År 2011 genomfördes en folkräkning som visar att knappt hälften av invånarna är montenegriner. Den största minoritetsgruppen i Montenegro är serberna, följt av bosniaker, albaner, romer och andra.

I samband med krigen i ex-Jugoslavien på 1990-talet lämnade många invånare landet för att undkomma militärtjänstgöring, ekonomiska svårigheter och en osäker framtid. Samtidigt fick Montenegro ta emot ett stort antal flyktingar, som mest uppgick de till 160 000 år 1999.

Montenegro språk

Landets officiella språk är, enligt författningen från 2007, montenegrinska vilket är ett sydslaviskt språk. Det kan skrivas både med det kyrilliska alfabetet, som en gång infördes av den ortodoxa kyrkan, och med latinsk skrift, som blir allt vanligare.

Språket i Montenegro ligger i uttalet många gånger närmare kroatiska än serbiska som det talas i Serbien. I grunden är dock allt samma språk, med lokala skillnader (det som under den jugoslaviska tiden kallades serbokroatiska). Albanska är viktigaste minoritetsspråk.

Montenegro sociala förhållande

I teorin finns ett omfattande socialförsäkringssystem för statligt anställda och deras familjer, Balkankrigen på 1990-talet och Natos bombkrig 1999 bidrog dock till att rasera välfärdssystemen, särskilt sjukvården, som idag lider av stora brister.

Även om många nya privatkliniker har startats har de flesta montenegriner har inte råd att använda sig av dessa. Det är vanligt att betala mutor till läkare, även inom den offentliga vården, för att försäkra sig om bästa möjliga omhändertagande.

År 2000, vid Milosević-regimens fall, levde en tredjedel av invånarna under fattigdomsgränsen och stora delar av befolkningen, inklusive de många flyktingarna, var beroende av humanitär hjälp från internationella organisationer. Sedan dess har situationen förbättrats, men fattigdomen är ännu utbredd. Till de mest utsatta grupperna hör romerna.

Inkomstklyftorna är stora mellan invånarna på landsbygden i norr med sina föråldrade eller nedlagda industrier, och de mer välmående kustområdena, med goda inkomster från turismen.

I krigens spår har en omfattande brottslighet vuxit fram; människohandel, smuggling av droger, cigaretter och vapen, korruption och tvätt av svarta pengar.

Montenegro religion

I Montenegro råder religionsfrihet.

Majoriteten montenegriner är ortodoxt kristna och omkring 70 % av dessa är medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan. År 1993 återupprättade en liten del av de ortodoxa den självständiga montenegrinsk-ortodoxa kyrkan, som upplösts och uppgått i den serbisk-ortodoxa år 1920
Största andelen av den albanska minoriteten bekänner sig till islam (sunni). I Sandžak i nordöstra delen av landet, i gränsområdet mellan Montenegro och Serbien, finns dessutom en betydande slavisk muslimsk minoritet.

Den serbisk-ortodoxa kyrkan har stort inflytande i samhället, vilket ibland lett till kontroverser. Bland annat har kyrkan anklagats för att ha konfiskerat och förändrat montenegrinska kulturarv för att stärka sin ställning och man har en tvist med den montenegrinsk-ortodoxa kyrkan om legitimitet och egendomsfrågor. Den har också kritiserats för att uttala sig och agera politiskt.

Montenegro utbildning

De montenegrinska barnen börjar skolan vid sex års ålder. Den nioåriga grundskolan är i princip obligatorisk och avgiftsfri. Alla skolpliktiga barn skrivs dock inte in i skolan och man får ofta får betala för skolböckerna. Efter grundskolan kan eleverna välja fatt gå i ett fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, alternativt någon yrkesskola eller teknisk utbildning på två till fyra år.

Sedan 1974 finns det ett universitet i Podgorica, men många montenegriner sökte sig under unionstiden till högre utbildning även i Serbien. Under 1990-talet sjönk standarden på den högre utbildningen genom isoleringen och de ekonomiska problemen i spåren av krigen och omvärldens sanktioner.

Enligt den montenegrinska lagen ska alla garanteras lika rätt till utbildning och ett reformprogram ska anpassa skolsystemet till EU:s standard, i verklighet saknas dock resurser, både när det gäller pengar och personal. Kvaliteten på utbildningen påverkas också negativt av undermåliga skollokaler, och låga lärarlöner bidrar till korruption.

Montenegro turism

Redan innan Jugoslavien löstes upp sökte sig många turister till den montenegrinska kusten där det finns fina badstränder och vackra, gamla orter som Budva och Sveti Stefan, men även till Skadarsjön och Kotorbukten, som idag finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Ett annat vackert område som turister söker sig till, både sommar såväl som vinter, är Durmitor Nationalpark i nordvästra delen av landet. Durmitor Nationalpark tillsammans med Tara-kanjonen är med på UNESCO:s lista över världsnaturarv. I bergsområdena finns goda möjligheter till vandring och skidåkning, och i de djupa ravinerna kan man ägna sig åt forsränning.

År 2013 utsåg reseguideföretaget Lonely Planet Montenegro till ett av årets hetaste resmål.

Mer information om Montenegro:

Min resa till Montenegro 

Montenegro landsfakta 

Montenegro socialt mm

Montenegro turism             Visit Montenegro

Sidan uppdaterad: 250127

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik