På denna sida finns information om Serbien historia i korthet, från äldre till modern, Rainer Stalvik.

Några bilder från min resa till Serbien.

Här kan du läsa om Serbien historia i sammandrag, från äldre till modern.

Spåren av de första bosättningarna i det land vi nu kallar för Serbien har hittats vid Lepinski Vir vid floden Donau och är Europas äldsta bosättningar från den yngre stenåldern.

Serbien historia i korthet, från äldre till modern 

Serbien historia äldre, före Kristus

6 000-talet f Kr

Spåren av de första bosättningar i det land vi nu kallar för Serbien har hittats vid Lepinski Vir vid floden Donau och är Europas äldsta bosättningar från den yngre stenåldern

500-talet f Kr

Under järnåldern invaderades Balkan av Illyrierna från väster och Trakerna från öster

400-talet f Kr

Invandrade kelterna till Balkan från norr

100-talet f Kr

Invaderade romarna Balkan och var strax efter Kristi födelse härskare över hela regionen

Serbien historia äldre, efter Kristus 

395 efter Kristus

Efter romarrikets delning i en västlig och en östlig del bildade olika folk i kamp med varandra och med det östromerska riket, Bysans, nya stater på Balkan av skiftande omfång och livslängd.

600-talet efter Kristus, mitten

Hade slaverna, som kommit från nordöst, koloniserat nästan hela Balkan

1000-talet, början

Uppstod det medeltida serbiska riket

1187

Erkändes det serbiska riket av den bysantinske kejsaren

1219

Den serbiska staten fick en egen serbisk-ortodox ärkebiskop med säte i Pec i dagens Kosovo. Kyrkan blev en samlande kraft och fick stor betydelse för serbernas nationella och kulturella identitet

1346

Stefan Dusan kröntes till serbernas kung och riket upplevde en storhetstid. I Kosovo, som serberna räknar som sitt urhem, byggdes under denna epok många kyrkor och kloster

1300-talet, andra hälften

Det serbiska riket föll samman och kunde inte stå emot de osmanska turkarna när dessa började rycka fram över Balkan

1389

Ägde ett stort slag mellan serber och turkar rum på Trastfältet vid Kosovo Polje

1396

Serbien blev en turkisk lydstat

1459

Det serbiska riket integreras i det osmanska och efter detta kom serberna att leva under turkisk och muslimsk dominans i över fyrahundra år. Befolkningen höll dock fast vid den serbisk-ortodoxa religionen och sin kultur.

1500-talet, slutet

Upprättade den habsburgske kejsaren ett militärt gränsområde mot turkarna i nuvarande Kroatien, det så kallade Krajina vilket betyder gräns. Därmed skapades de serbiska enklaverna i Kroatien.

1877-1878

Efter det rysk-turkiska kriget tvingades den turkiske sultanen ge serberna full självständighet

1882

Blev Serbien ett kungadöme.

Serbien historia modern 

1908

Bosnien-Hercegovina annekterades av den habsburgska dubbelmonarkin. Tronföljaren Franz Ferdinand tänkte ge den sydslaviska befolkningen självstyre för att minska dess vilja att ansluta sig till Serbien. När Serbien ville befria de bosniska serberna från österrikiskt styre kom landet i direkt konflikt med Österrike-Ungern.

1912-1913

I första Balkankriget besegrade Serbien, Montenegro, Bulgarien och Grekland turkarna

1913

I det andra Balkankriget stred segrarna om de fria länderna. Serbien och Grekland delade på Makedonien, Serbien och Montenegro delade på Sandzak-området

1914

Vid ett besök i Sarajevo i Bosnien den 28 juni sköts Franz Ferdinand av Gavrilo Princip, medlem i den serbnationalistiska organisationen Svarta handen. Mordet blev upptakten till första världskriget

1918

I december utropades Serbers, Kroaters och Sloveners kungarike under Serbiens regent Aleksandar Karadjordjevic efter att den Habsburgska monarkin kollapsat i oktober. Men spänningar folken emellan uppstod omedelbart.

1920

De partier som ville ha en centralstyrd enhetsstat vann en knapp majoritet i valen
I slutet av 1920-talet stod landet på randen till inbördeskrig

1929

I januari upplöste kung Aleksandar parlamentet, författningen sattes ur spel och kungen gjorde sig själv till diktator. Samtidigt döptes landet om till kungariket Jugoslavien

1934

Mördades kung Aleksandar i Marseille av en VMRO-terrorist men ustasja ansågs ligga bakom mordet. Det förmyndarstyre som tog över efter den mördade kungen eftersom hans äldste son var omyndig stödde tyskarna i början av andra världskriget. Jugoslavien var då redan starkt ekonomiskt beroende av Nazityskland.

1941

I slutet av mars gjorde de officerare som stödde de allierade mot tyskarna en statskupp.

Den 6 april överfölls därför Jugoslavien av axelmakterna Tyskland och Italien och dess anhängare Ungern och Bulgarien. Montenegro införlivades med det fascistiska Italien, som också förde samman Albanien, Kosovo och delar av Makedonien till ett Storalbanien under sitt styre. Merparten av Serbien ockuperades av tyskarna, som tillsatte en marionettregering. I större delen av Kroatien och Bosnien-Hercegovina bildades med tyskt stöd en fascistisk lydstat, det så kallade Fria Kroatien.

Två rivaliserande motståndsgrupper kämpade mot inkräktarna; de kungatrogna cetnikerna under överste Mihajlovic, som stöddes av den jugoslaviska exilregeringen i London, och den nationella befrielsearmén, under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz (Tito). Försöken att ena rörelserna resulterade i en blodig inbördesfejd mellan cetniker och vänsterpartisaner.

1943

De allierade, som först stött de kungatrogna, gav nu istället Tito sitt stöd och i november utropade Tito i staden Jajce i Bosnien en partisanregering i de befriade områdena. Samtidigt pågick politisk och religiös terror i delar av Jugoslavien. Ustasjaregimen i Kroatien ägnade sig åt förföljelse av judar, romer och politiska motståndare. Man försökte också med våld tvinga ortodoxa serber att gå över till katolicismen. Många kroatiska serber lyckades fly till Serbien. Serbiska grupper, bland annat cetnikerna, svarade med brutala överfall på kroater.

1943-1944

De värsta striderna drabbade Bosnien. När kriget var slut hade en tiondel av Jugoslaviens befolkning dödats och 3,5 miljoner blivit hemlösa. Fler människor hade dödats i de interna striderna än i kampen mot ockupationsmakterna

1944     Besegrades de kungatrogna slutgiltigt då kungen formellt avsattes

1945

Den 7 mars upprättade Tito en regering. Serbien blev en, den största, av sex delrepubliker i den kommuniststyrda Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Den serbiska huvudstaden Belgrad blev säte för all gemensam förvaltning och huvudstad i den nya republiken. Till att börja med följde Josip Tito den sovjetiska ideologin och Jugoslavien hade en författning som byggde på den sovjetiska från 1936. Kommunistpartiet var det enda tillåtna och all opposition undertrycktes. Stora delar av näringslivet förstatligades.

1948

Titos ambition att bilda ett förbund av de kommuniststyrda staterna på Balkan med sig själv som ledare fick Josef Stalin, som inte ville ha någon konkurrens om det internationella kommunistiska ledarskapet, att utesluta Jugoslavien ur den kommunistiska gemenskapen och Tito tvingades vända sig till väst. Han ändrade inriktning på inrikespolitiken och lät decentralisera det ekonomiska beslutsfattandet. Efter detta fick Jugoslavien omfattande ekonomisk och militär hjälp från USA och andra västländer.

1956

Efter att Nikita Chrusjtjov kommit till makten i Sovjetunionen återupptog Sovjetunionen och Jugoslavien sina förbindelser

1970-talet

De ekonomiska framgångarna och Titos sammanhållande kraft hade dolt systemets motsättningar. Under 1970-talet började Jugoslavien få ekonomiska problem som förvärrades allt mer under 1980-talet. Samtidigt ökade de inre motsättningarna. Författningen från 1974, som tillkommit efter ett kroatiskt uppror, gav delrepublikerna vidsträckt självstyre med egna regeringar och förvaltningar. Centralmakten i Belgrad ansvarade för utrikespolitik, försvar och delar av ekonomin, men delrepublikerna kunde lägga in veto i viktiga frågor och för det mesta kom federationens bästa i andra hand.

1980

Den nya författningen försvagade Serbiens inflytande och de serbiska provinserna Kosovo och Vojvodina fått långtgående självstyre. Efter Titos död började serberna öppet arbeta för en omfördelning av makten inom den egna republiken och federationen som helhet

1987

I slutet av året blev Slobodan Milosevic ledare för det serbiska kommunistpartiet. Han stred för att återupprätta serbernas betydelse och gjorde Kosovo till en symbolfråga.

1989     Slobodan Milosevic valdes till president

1990-talet

Det ekonomiska och politiska förfallet i Jugoslavien fortsatte under detta årtionde och vissa av delstaterna utropade sin självständighet (först ut var Slovenien och Kroatien den 25 juni, 1991) vilket ledde till att den serbdominerade jugoslaviska folkarmén (JNA) gick till angrepp. Detta ledde till ett blodigt krig i det forna Jugoslavien. Kriget blev oerhört grymt och krävde många dödsoffer och många övergrepp mot de olika folkgrupperna begicks. Flera av ledarna kom senare att utlämnas till domstolen i Haag där de dömdes för sina roller i kriget. Kriget upphörde inte förrän NATO ingrepp och genomförde bombattacker mot flera städer i Serbien. Kosovo ville bli självständigt, men Serbien nekar.

2000

Under detta år försökte Slobodan Milosevic på olika sätt hålla sig kvar vid makten och bli omvald som Serbiens president för ytterligare en åtta års period men vid valet den 24 augusti lyckades oppositionens kandidat Vojislav Kostunica vinna detta efter omfattande politiska stridigheter.

Den 6 oktober gratulerade den ryske utrikesministern Igor Ivanov Serbiens nye president Vojislav Kostunica på president Putins vägnar till segern vid sitt besök i Belgrad, vilket innebar slutet för epoken Milosevic. Milosevic trädde då fram i TV och erkände sig besegrad

Den 7 oktober svors Vojislav Kostunica in som Jugoslaviens nye president

Vid valet till det serbiska delstatsparlamentet blev Zoran Djindjic ny premiärminister. Den under Milosevic valde socialistiske presidenten Milan Milutinovic, precis som Milosevic anklagad för krigsförbrytelser av Haag-tribunalen, fick tills vidare sitta kvar på sin post.

Den 4 november godkände det federala jugoslaviska parlamentet en ny regering. Den leddes av den montenegrinske socialisten Zoran Zizic

2001

I april greps Milosevic anklagad för förskingring av statliga medel, korruption och maktmissbruk. För att Jugoslavien skulle få ekonomiskt bistånd krävde USA att han skulle utlämnas till Haag. Kostunica var tveksam över detta men den serbiske premiärministern Zoran Djindjic beslutade på egen hand, och utan att först informera Kostunica, att Milosevic skulle utlämnas och han fördes till Haag. Han framträdde för första gången inför tribunalen den 3 juli och förklarade då att han inte erkände domstolens kompetens.

2002

I februari inleddes rättegången mot Milosevic i Haag och han valde att vara sin egen försvarsadvokat.

För att betala ut bistånd krävde USA att fler misstänkta krigsförbrytare skulle utlämnas till Haagdomstolen. Efter ett nytt lagförslag beslutade det jugoslaviska parlamentet att 23 misstänkta, däribland den serbiske presidenten Milan Milutinovic, bosnienserbernas före detta ledare Radovan Karadzic och före detta överbefälhavare Ratko Mladic, skulle kunna gripas och föras till Haag.

2003

I början av året omvandlades den jugoslaviska federationen till den lösare statsbildningen Unionen Serbien och Montenegro. De viktigaste uppgifterna för unionen var relationerna inom unionen; dels förhållandet mellan de två delrepublikerna, dels framtiden för Kosovo. Montenegros regering hade endast motvilligt gått med på att ingå i unionen och vänta tre år med att hålla en folkomröstning om självständighet.

2005

Under våren föreslog den montenegrinska regeringen att unionen i förtid skulle upplösas på fredlig väg, ungefär som skett med Tjeckoslovakien, eftersom den inte fungerade vare sig politiskt eller ekonomiskt att samarbeta med Serbien. Serbien avvisade förslaget.

I början av juni röstade först Montenegros parlament och två dagar senare Serbiens parlament för självständighet för respektive delrepublik och den 15 juni erkände Serbien Montenegros självständighet.

Serbien antog en ny författning som är mer anpassad till EU:s normer

I oktober inledde EU förhandlingar med Serbien och Montenegro om ett stabiliserings- och associeringsavtal, ett första steg på vägen mot ett EU-medlemskap

2006

I januari inleds förhandlingar om Kosovos status i Wien under ledning av finländaren Martti Ahtisaari. Han föreslår senare ett självständigt Kosovo, ett förslag som stöds av USA men som Ryssland lade in sitt veto emot i FN:s säkerhetsråd.

2007

Parlamentsval hölls i januari men först i maj bildades en ny koalitionsregering under ledning av Koštunica. Ett ett nytt departement för Kosovo skapades, och frågan om provinsens framtida status blev den nya regeringens svåraste problem.

I november hölls parlaments- och kommunval i Kosovo. Den serbiska minoriteten bojkottade valet efter uppmaning av politiker och ortodoxa kyrkan i Serbien. Valen vanns av Kosovos demokratiska parti under ledning av förre gerillaledaren Hashim Thaqi, som utsågs till premiärminister och aviserade en självständighetsförklaring för Kosovo utan FN-resolution.

2008

Kosovos utbrytning och självständighet skapade politisk kris, men Serbiens demokrati överlevde och den 17 februari förklarade sig Kosovo självständigt från Serbien. Enligt premiärminister Koštunica skulle Serbien aldrig acceptera ”den falska staten”. USA och en majoritet av EU-länderna erkände dock snabbt Kosovo, medan länder som Ryssland och Kina inte gjorde det. På ett år erkändes Kosovos självständighet av ett 50-tal länder.

I mars avgick premiärminister Koštunica på grund av Kosovofrågans utveckling. Han kritiserade president Tadićs parti DS, som trots motståndet mot Kosovos självständighet sökte närmande till EU och USA. Parlamentet upplöstes och nyval hölls i maj. Dessa vanns av Tadićs EU-vänliga partiallians.

Den nya koalitionsregeringen tillträdde i början av juli under ledning av förre finansministern Mirko Cvetković från Demokratiska partiet. Cvetković förklarade att EU-anslutning skulle bli regeringens viktigaste fråga.

I juli greps Radovan Karadžić, tidigare ledare för den Bosnienserbiska republiken, som i nästan 13 år lyckats hålla lyckats hålla sig undan gripande trots efterlysning för krigsbrott av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag. Karadžić, som greps i Belgrad, fördes till Haag och ställdes inför rätta.

2009

I september ratificerade Serbiens parlament ett avtal om närmare förbindelser med EU och banade därmed väg för framtida EU-medlemskap

I december slopade EU visumkravet för serbiska medborgare till Schengenområdet och Serbien ansökte formellt om EU-medlemskap, vilket tvingades landet att på allvar ta itu med delar av sitt förflutna. Ett hinder på vägen mot EU var att den Bosnienserbiske tidigare generalen Ratko Mladić inte gripits, trots att han varit efterlyst av krigsförbrytartribunalen i Haag i nästan tio år, misstänkt för massakern på muslimer i Srebrenica 1995.

2010

I mars antog det Serbiska parlamentet en resolution som fördömde massakern i Srebrenica. Den väckte starka känslor i Serbien, där ledande politiker tidigare förnekat att massakern ägt rum. Serbiska nationalister protesterade. Men inte heller muslimska företrädare var nöjda utan krävde starkare ordval och beteckningen folkmord.

Regeringen utlovade tio miljoner euro för tips som skulle kunna leda till att den efterlyste Ratko Mladić kunde gripas. Dessutom förbättrade president Tadić relationerna med Kroatien, som länge varit mycket ansträngda. Han förklarade även också ”krig” mot Serbiens växande organiserade brottslighet, hinder på väg mot EU.

2011

I mars inleder regeringarna i Serbien och Kosovo direkta samtal i Bryssel under EU:s överinseende för att nå en lösning på sina motsättningar. Detta är de första samtalen av det slaget sedan Kosovo ensidigt utropade sin självständighet 2008

I maj grips den sedan länge efterlyste bosnienserbiske förre överbefälhavaren Ratko Mladić och förs till Haag för rättegång vid krigsförbrytartribunalen

I juli leder samtalen mellan Serbien och Kosovo till avtal om fri gränspassage mellan länderna samt att universitetsexamina från respektive land ska vara giltiga både i Serbien och Kosovo.

Den siste av de serbiska ledare som varit efterlysta misstänkta för krigsförbrytelser, kroatienserben Goran Hadzić, grips i Serbien och förs till Haagdomstolen

I september avbryts samtalen mellan Serbien och Kosovo under EU:s ledning sedan 16 etniska serber och 4 soldater ur Natos fredsstyrka skadas i sammandrabbningar kring den kosovoserbiska gränsen.

I oktober rekommenderar EU-kommissionen unionen att ge Serbien status som kandidatland, men nu med förbehållet att landets relationer med Kosovo först måste förbättrats. Däremot kräver inte EU att Serbien erkänner Kosovos självständighet.

2012

I mars ger EU Serbien status som kandidatland för medlemskap i unionen

I maj vinner nationalistledaren Tomislav Nikolić presidentvalets andra omgång över den sittande presidenten Boris Tadić. Nationalistiska partiet blir också åter störst i parlamentsvalet, som hölls samtidigt med presidentvalets första omgång

Socialistpartiets ledare Ivica Dacić blir premiärminister för en koalitionsregering där president Nikolićs SRS är största parti

I november blir Dragan Dilas, borgmästare i Belgrad, ny ledare för Demokratiska partiet, efter att Boris Tadić avgått efter valförlusten i maj

2013

Februari

Serbiens president Tomislav Nikolić och Kosovos president Atifete Jahjaga träffades i ett symboliskt viktigt möte i Bryssel under EU:s ledning

Mars

Krävde kommuner med albansk befolkningsmajoritet i södra Serbien att få bilda en sammanslutning, vilket avvisades av regeringen. Premiärminister Ivica Dačić förklarade att det fattiga och etniskt splittrade området var i behov av strategiska utvecklingsprojekt. Omkring 50 000 etniska albaner är bosatta i regionen.

April

Framförde Serbiens president Tomislav Nikolić I en intervju med en bosnisk TV-station en ursäkt för massakern i staden Srebrenica i Bosnien 1995 då omkring 8 000 muslimer mördades

Slöt Serbien och Kosovo ett avtal om norra Kosovo, som innebar att serberna där ska lyda under kosovansk lag men ha ett visst självstyre. EU öppnade därmed för förhandlingar om serbiskt medlemskap. Serbiska nationalister protesterade och ansåg att Serbien gav upp Kosovo. Chefen för regeringens kontor för Kosovo avgick i protest mot avtalet, som man enligt honom borde ha folkomröstat om.

Maj

Begravdes kvarlevorna av Serbiens sista kung Petar II och tre andra medlemmar av den forna kungaätten i den serbiska staden Topola. Kung Petar gick i exil vid naziockupationen av Serbien 1941, då han var 17 år gammal. Han avled i USA år 1970.

Erkände förre polis- och säkerhetschefen Vlastimir Đorđević att krigsbrott begåtts mot kosovoalbaner under kriget 1999. Erkännandet kom i överklagandet av fängelsedomen på 27 år mot honom vid krigsförbrytartribunalen i Haag. Đorđević, som dömdes för delaktighet i mord på över 700 kosovoalbaner, har tidigare nekat till anklagelserna men framförde nu en ursäkt till de civila albanska offren, deras familjer och flyktingarna.

Kom regeringen överens med serberna i norra Kosovo om hur det EU-förhandlade avtalet om norra Kosovo ska genomföras, trots att parterna var oeniga om avtalets innehåll. Detta avtal var det viktigaste villkoret för att Serbien skulle få ett startdatum för förhandlingar om EU-medlemskap. I Belgrad demonstrerade tusentals högernationalister mot avtalet.

September

Upplöste Serbien de fyra serbiska kommunstyrelser som landet finansierat i norra Kosovo. Beslutet ingick i den uppgörelse om normaliserade relationer som Serbien och Kosovo slöt i april och som var en förutsättning för att Serbien skulle få börja förhandla om EU-medlemskap i januari 2014

November

Slöt Serbien avtal med Ryssland om strategiskt partnerskap och militärt samarbete, som bland annat innebar gemensamma militärövningar

2014

Januari

Upplöste president Tomislav Nikolić parlamentet och utlyste nyval

21 januari Inleddes de officiella förhandlingarna i Bryssel mellan Serbien och EU om ett serbiskt EU-medlemskap inleds i Bryssel. Viktiga krav på Serbien i förhandlingarna, som beräknas pågå i flera år, är reformer inom rättsväsen och offentlig förvaltning, bekämpande av korruption och organiserad brottslighet och, inte minst, upprättande av normala förbindelser med Kosovo.

Mars

16 mars I nyvalet gick det nationalistiska SNS starkt framåt och fick nästan hälften av rösterna, vilket gav partiet 158 av de 250 platserna i parlamentet. Socialistpartiet (SPS) fick 13 % procent av rösterna och fick 44 platser i parlamentet. Endast två oppositionspartier klarade femprocentsspärren till parlamentet: Demokratiska partiet (DS) som fick19 platser i parlamentet och Nya demokratiska partiet (NDS) som fick18 platser. Valdeltagandet uppgick till drygt 53 %.

April

22 april Gav president Tomislav Nikolić formellt ledaren för SNS Aleksandar Vučić i uppdrag att bilda ny serbisk regering. Regeringen består av SNS, Socialistpartiet och Vojvodina-ungrarnas allians (SVM)

Maj

Drabbades Serbien och Bosnien-Hercegovina av de svåraste översvämningarna på ett sekel efter att tre månaders regnmängd föll på endast några dagar. Staden Obrenovac i Serbien drabbades värst. I Serbien omkom ett 50-tal människor som en följd av katastrofen.

Augusti

Antog regeringen en ny informations- och medielag, som innebar att alla statliga medier skulle privatiseras till 15 juli 2015, senare förlängt till 31 oktober 2015

September

Hölls, för första gången sedan 2010, en prideparad i Belgrad utan större incidenter till skillnad mot år 2010. De omkring 1 000 deltagarna skyddades av flera tusen kravallpoliser. Dagen före paraden protesterade högerextremister och anhängare av ortodoxa kyrkan.

Oktober

14 oktober Avbröts en EM-kvalmatch mellan Serbien och Albanien, den första fotbollsmatchen mellan de båda länderna sedan 1976, sedan tumult utbrutit efter att en drönare med en flagga som visar ett Storalbanien sändes in över fotbollsplanen.

16 oktober Besökte den ryske presidenten Vladimir Putin Belgrad för att delta i 70-årsfirandet av huvudstadens befrielse från nazisterna, i vilken den sovjetiska Röda armén hade stor del. Flera avtal tecknades mellan länderna, bland annat rörande militärt och tekniskt samarbete, järnvägar och energifrågor.

November

10 november Kom den albanske premiärministern Edi Rama på ett historiskt officiellt besök i Serbien. Förhoppningarna var att ländernas relationer skulle bli bättre genom besöket, som har tillkommit på uppmaning av EU.

Ingick Serbien ett treårigt kreditprogram med Internationella valutafonden IMF som skulle förbättra landets ekonomi

Fick den krigsbrottsåtalade Vojislav Šešelj resa hem från Krigsförbrytartribunalen i Haag då han insjuknade i cancer. Han stod åtalad för krigsförbrytelser under Balkankrigen på 1990-talet

2015

Februari

Efter tio månaders uppehåll återupptogs de EU-ledda samtalen i Bryssel mellan Serbien och Kosovo om detaljerna i den principöverenskommelse som gjordes 2014 mellan länderna

Mars

Greps åtta bosnienserber för inblandning i massakern på omkring 8 000 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica 1995. De åtta var före detta milismän inom den bosnienserbiska poliskåren som var i tjänst under kriget och antogs ha dödat runt 1 000 bosniaker i en lada utanför staden.

Maj

Besökte Aleksandar Vučić Albanien, som förste serbiske premiärminister någonsin, där han hade överläggningar med sin albanske kollega, Edi Rama

Juli

Deltog premiärminister Aleksandar Vučić i högtidlighållandet av 20-årsminnet av massakern på 8 000 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica i Bosnien. Han hälsades med burop och tvingades söka skydd undan stenkastare

Besökte de tre ledamöterna i det styrande presidentrådet i Bosnien, bosniaken Bakir Izetbegović, serben Mladen Ivanić och kroaten Dragan Čović, till Belgrad i ett försök att tona ner motsättningarna mellan Bosnien-Hercegovina och Serbien veckan efter händelserna i Srebrenica.

Augusti

25 augusti Slöts fyra viktiga avtal mellan Serbien och Kosovo i de EU-ledda samtalen i Bryssel mellan Serbien och Kosovo gällande telekommunikationer, energi och användandet av bron över floden Ibar i den delade staden Mitrovica. Allra viktigast för serbisk del var upprättandet av en sammanslutning av tio serbiskdominerade kommuner i norr, Zajednica srpskih opština, ZSO, som fick ett långtgående självstyre inom sjukvård, utbildning, stadsplanering och ekonomisk utveckling. Området skulle också att få sin egen president, vice-president, beslutande organ och flagga.

27 augusti Deltog Serbien i ett EU-toppmöte i Wien om flyktingkrisen. EU utlovade 1,7 miljarder kronor i akut stöd till Makedonien och Serbien men länderna ville också se en gemensam EU-politik, där alla EU-länder delade på ansvaret för flyktingarna

September

30 september Kom Serbien och Kosovo överens om att erkänna examina från varandras gymnasieskolor, universitet och högskolor

Ingick Serbien och Kosovo en överenskommelse om att Serbien skulle få förse serbiska elever i Kosovo med serbiska läroböcker och albanskspråkiga elever i södra Serbien ska kunna få läroböcker på albanska från Kosovo.

Oktober

24 oktober Efter ett möte i Bulgarien förklarade Aleksandar Vučić och hans bulgariska och rumänska premiärministerkollegor att de tänker stänga sina länders gränser för flyktingar om andra EU-länder slutar ta emot dessa. De tre länderna vägrade att bli ”en buffert” mellan Turkiet och övriga Europa. Sedan mitten av september hade närmare 250 000 flyktingar passerat genom länderna på Balkan.

November

Meddelade Aleksandar Vulin, arbetsmarknadsminister och ansvarig för flyktingfrågor, att Serbien skulle skärpa migrantbestämmelserna och nu endast skulle släppa in människor som kom från ”krigszoner”, det vill säga Syrien, Irak och Afghanistan. Migranter från Asien och Afrika som framför allt är ekonomiska flyktingar skulle fortsättningsvis avvisas detta för att dessa inte skulle stanna i Serbien eftersom Slovenien och Kroatien vägrade ta emot dem.

December

14 december Inleddes förhandlingar om Serbiens medlemskap i EU

26 december Greps 79 personer i en omfattande antikorruptionsinsats, bland dem en tidigare minister, två biträdande ministrar, företagare och affärsmän. Till de gripna hör också chefen för den serbiska antikorruptionsmyndigheten mellan 2009 och 2012, människorättsadvokaten Zorana Marković. Anklagelserna gällde förutom korruption också pengatvätt och missbruk av offentlig tjänst med mera

2016 

Januari

28 januari Återupptogs de EU-ledda samtalen mellan Serbien och Kosovo om en normalisering av relationerna

Mars

9 mars Efter att EU och Turkiet arbetat fram ett förslag till överenskommelse i flyktingfrågan och Slovenien stängt sina gränser för alla utom dem som har giltiga resedokument, söker internationellt skydd eller har humanitära skäl, följde Serbien efter tillsammans med Kroatien och Makedonien vilket innebar att den så kallade Balkanrutten för migranter stängdes.

16 mars Besökte den brittiske tronföljaren Charles och hans hustru Camilla Serbien som del i en officiell rundresa på Balkan

31 mars Frikände FN:s krigsförbrytartribunal i Haag den serbnationalistiske politikern Vojislav Šešelj på alla nio åtalspunkter, däribland krigsbrott och brott mot mänskligheten under krigen i Jugoslavien på 1990-talet

April

15 april Köpte HBIS, Kinas största ståltillverkare och världens tredje största, det serbiska stålverket Železara Smederevo, för 46 miljoner euro

24 april I nyvalet segrade det Serbiska framstegspartiet (SNS) och fick drygt 48 % av rösterna vilket gav 131 av 250 parlamentsplatser. Serbiens socialistiska parti (SPS) blev näst största parti och fick nästan 11 % av rösterna och 29 parlamentsplatser. Partiet SRS blev tredje största parti med drygt 8 % av rösterna procent och 22 parlamentsplatser. Valdeltagandet var drygt 56 %.

Maj

26 maj Besökte premiärminister Aleksandar Vučić den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva

Juni

17 juni Inledde den kinesiske presidenten Xi Jinping ett tredagarsbesök i Serbien. I samband med besöket undertecknades 22 olika samarbetsavtal inom bland annat byggverksamhet och infrastruktur, telekommunikationer, handel, försvar och medier.

20 juni Träffades den kroatiske presidenten Kolinda Grabar Kitarović och den serbiske premiärministern Aleksandar Vučić i staden Subotica i norra Serbien där de skrev under ett sexpunktsavtal om bättre relationer mellan länderna.

Juli

17 juli Beslutade Serbien att de skulle upprätta en gemensam polis- och arméstyrka som skulle patrullera gränsen mot Bulgarien och Makedonien för att stoppa illegala migranter från att ta sig in i landet

19 juli Gick Serbien med på att ta emot två frigivna fångar från Guantánamofängelset på Kuba. De båda skall integreras i det serbiska samhället

21 juli Stängde bilfabriken Zastava i staden Kragujevac för alltid

Augusti

9 augusti Tre och en halv månad efter nyvalet den 24 april presenterade premiärminister Aleksandar Vučić förslag till ny regering för parlamentet

Oktober 

29 oktober Upptäcktes en stor vapengömma nära premiärminister Aleksandar Vučićs hem

December

21 december Undertecknade premiärminister Aleksandar Vučić och den ryske försvarsministern ett avtal om vapenleveranser från Ryssland i Moskva

2017 

Februari

7 februari Inleddes en rättegång mot åtta bosnienserbiska män i Belgrad som var anklagade för att 1995 ha mördat mer än 1 300 bosniaker i Srebrenica. Rättegången var den första i sitt slag i Serbien och ingick i kraven från EU på Serbien att ställa misstänkta krigsförbrytare inför rätta.

April

2 april Vann premiärminister Aleksandar Vučić presidentvalet redan i första omgången. Han fick 55 % av rösterna, vilket var nästan mer än 40 % valets tvåa, den tidigare ombudsmannen Saša Janković

Maj

31 maj Svor Aleksandar Vučić eden som Serbiens nye president

Juni

29 juni Godkände parlamentet premiärminister Ana Brnabićs nya regering

Augusti

10 augusti Invigde president Aleksandar Vučić det första Ikea-varuhuset i Belgrad, vilket också var det första i landet

31 augusti Vid de återupptagna förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo kom de båda presidenterna, Aleksandar Vučić och Hashim Thaҫi, överens om att ett rättsavtal dem emellan som ska vara helt genomfört den 17 oktober 201, vilket innebar att alla domare, åklagare och annan juridisk personal i Kosovo, också de i det serbdominerade norra Kosovo, kommer att integreras i Kosovos rättssystem.

Oktober

10 oktober Besökte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan Serbien, bland annat diskuterades ett ekonomiskt samarbete och ökat handelsutbyte mellan länderna

26 oktober Protesterade hundratals pensionärer i Belgrad med krav på höjda pensioner. De serbiska pensionerna sänktes med 5 – 15 % efter krav från IMF

December

11 december Breddades Serbiens förhandlingar om medlemskap i EU med två nya kapitel, som handlade om ekonomiska relationer med andra länder

2018 

Februari

12 februari Besökte president Aleksandar Vučić den kroatiske presidenten Kolinda Grabar Kitarovič i Zagreb för at finna en lösning på ländernas tvist gällande en gränsdragningsfråga längs floden Donau. Gränsfrågan var en fråga som måste lösas om Serbien skulle kunna gå vidare mot ett framtida EU-medlemskap.

April 

11 april Slog FN-domstolen fast att den serbiske nationalistledaren Vojislav Šešelj gjorde sig skyldig till krigsförbrytelser under 1990-talets konflikter, och ändrade därmed den friande domen i lägre instans den 31 mars, 2016. Domstolen dömde Šešelj för brott mot mänskligheten till tio års fängelse. Han behövde dock inte avtjäna någon ytterligare tid i fängelse då han tidigare suttit häktad i elva år.

18 april Avbröt en delegation från Kroatien ett officiellt besök i Serbien i förtid efter att den serbiske ultranationalisten Vojislav Šešelj smädat Kroatien och trampat på en kroatisk flagga utanför parlamentsbyggnaden i Belgrad. Serbiens premiärminister Ana Brnabić och talmannen Maja Gojković fördömde Šešeljs utbrott som kom bara en vecka efter det att han dömts för krigsförbrytelser. Šešelj var parlamentsledamot för Radikala partiet.

26 april Förklarade regeringen att Kroatiens försvarsminister Damir Krstičević inte var välkommen i Serbien vilket var ett svar på att den serbiske försvarsministern Aleksandar Vulin en vecka tidigare nekats inresa i Kroatien. Zagrebs agerande var en reaktion på Vojislav Šešeljs agerande den 18 april.

November

6 november Undertecknade Serbien, tillsammans med Bosnien, Kosovo, Kroatien och Montenegro, en överenskommelse om att samarbeta för att identifiera offer för 1990-talens krig i det forna Jugoslavien. Omkring 12 000 av de 40 000 som rapporterats saknade efter krigen har fortfarande inte hittats enligt Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP).

21 november Införde Kosovo tullavgifter på 100 procent på import från Serbien och Bosnien. Serbien varnade för ett totalstopp för handeln mellan länderna. EU krävde att beslutet omgående skulle dras tillbaka.

2019 

Januari

17 januari Besökte Rysslands president Vladimir Putin Serbien och hyllas av tusentals serbier. Putin utlovade stöd och samarbete på flera områden

19 januari Demonstrerade tusentals människor mot president Aleksandar Vučićs styre för sjunde lördagen i rad. Protesterna var arrangerade av oppositionen. President Vučić anklagades av oppositionen och frivilligorganisationer för att styra enväldigt och för att ha tagit total kontroll över medierna.

Februari

2 februari Samlades åter tiotusentals människor i Belgrad och en flera andra orter för att protestera mot president Aleksandar Vučić

11 februari Inledde oppositionsalliansen Allians för Serbien (SZS) en bojkott av arbetet i både det nationella parlamentet och flera lokala församlingar, som ett led i de pågående protesterna mot president Aleksandar Vučić och kommer att pågå tills dess att han uppfyllde demonstranternas krav om fria och rättvisa val.

Mars

9 mars Demonstrerade, för 14:e lördagen i rad, mot president Aleksandar Vučić i Belgrad och på andra platser i landet

17 mars Omringade tusentals demonstranter presidentpalatset i Belgrad under flera timmar. Aktionen var en upptrappning av protesterna mot president Aleksandar Vučić som anklagades för auktoritärt styre och för att tysta medierna.

April

5 april Dömdes fyra före detta underrättelseofficerare till långa fängelsestraff för mordet på journalisten Slavko Curuvija år 1999. Curuvija var redaktör för och ägare av två oberoende tidningar och en hård kritiker av den dåvarande presidenten Slobodan Milošević.

19 april Demonstrerade tiotusentalspersoner i Belgrad till stöd för Aleksandar Vučić. Förutom från Serbien deltar demonstranter från Bosnien, Kosovo, Kroatien, Nordmakedonien och Montenegro

22 april Utlovade regeringen en miljon euro till återuppbyggnaden av katedralen Notre-Dame i Paris, som brandskadades svårt under påskveckan

Maj

21 maj Godkände parlamentet en lagändring som innebär att livstidsstraff utan möjlighet till frigivning införs i brottsbalken. Ändringen införs trots kritik från Europarådet då lagen strider mot Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna, som slår fast att alla livstidsstraff måste kunna omvandlas vid någon tidpunkt. Enligt den nya lagen kan livstidsfångar få straffet omvandlat efter 27 år i fängelse, utom när det gäller våldtäkt följt av mord eller allvarliga brott mot barn eller gravida kvinnor.

Augusti

17 augusti Genomfördes den 37:e lördagsdemonstrationen mot regeringen med krav på fria och demokratiska val

Oktober

10 oktober Beslutade Serbien, Albanien och Nordmakedonien att bilda vad som kallas ett mini-Schengen, med EU:s passfria zon som modell. Avtalet undertecknas vid ett möte i Novi Sad av president Vučić samt premiärministrarna Edi Rama och Zoran Zaev från Albanien respektive Nordmakedonien. Från 2021 ska det gå att resa mellan länderna med bara ID-kort, och fri rörlighet ska uppnås även för varor, kapital och tjänster.

25 oktober Undertecknade Serbien ett avtal som innebär att landet ansluter sig till den ryskledda Eurasiatiska ekonomiska unionen (EEU). Det sker trots invändningar från EU. Förutom Ryssland ingår Vitryssland, Armenien, Kazakstan och Kirgizistan i EEU

November

19 november Skrev regeringen och EU under ett avtal som gav EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex rätt att arbeta i Serbien, som gränsar till fyra EU-länder.

Mer information om Serbien: 

Min resa till Serbien 

Serbien landsfakta

Serbien socialt mm

Serbien turism     Visit Serbia

Sidan uppdaterad: 250203

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik