Läs om min resa till Norge Hurtigruten, från Bergen till Tromsö samt mina cykelturer ovanför polcirkeln. Se bilder från några platser jag besökte, som Geirangerfjorden, Ålesund, Trondheim, Bodö, Svolver, Trollfjorden och Tromsö, Rainer Stalvik

Min resa med Hurtigruten Norge

”Färden i Geirangerfjorden bjuder på vyer över en mäktig fjällnatur med många vattenfall. De två mest kända är Knivsflåforsarna, även kända som ”De sju systrarna” och Friaren. De två vattenfallen ligger på var sin sida av fjorden. Ett tredje känt vattenfall är Brudslöjan.

Under resan in i Geirangerfjorden regnade och blåste det ganska kraftigt, varför vi trodde att de låga molnen skulle förstöra vyerna över fjällen och vattenfallen. Trots busvädret stod vi på däck under nästan hela färden in i fjorden för att uppleva den mäktiga naturen.”

Under många har jag haft en dröm om att resa med Hurtigruten längs Norges vackra kust. När vännen Ulla föreslog att vi i juli 2023 skulle göra denna resa, då hon också önskat göra den här turen sedan många år, bestämde vi oss för att förverkliga våra drömmar 

Vi började med att läsa om Hurtigrutens resor på nätet och när vi bestämt oss kontaktade vi deras kundservice för ytterligare information. Efter att vi gått igenom denna bokade vi resan. Vi bestämde oss för att åka från Bergen till Tromsö. Anledningen till detta upplägg var att vi under några dagar skulle besöka Ullas släktingar i Tromsö, vilket blev en fin och positiv del av resan

Resan blev en fantastiskt fin upplevelse, en härlig båtresa med hög komfort, goda måltider och mäktiga naturupplevelser. Vädret under de två första dagarna var blåsigt och regnigt. Övriga dagar bjöd på strålande solsken, inklusive midnattssol. På fjärde dagen passerade vi polcirkeln

Norges fantastiska natur får man aldrig för mycket av!

Bilder finns under respektive dagsetapp 

Sidans text är skriven av Ulla och Rainer tillsammans

Bilder från vår båt, Richard With

Här kan du läsa om min resa till Norge Hurtigruten, med Hurtigruten från Bergen till Tromsö samt mina cykelturer ovanför polcirkeln. Se bilder från några platser jag besökte, som Geirangerfjorden, Ålesund, Trondheim, Bodö, Svolver, Trollfjorden och Tromsö mfl, Rainer Stalvik

Första dagen: Göteborg – Bergen, start på båtresan norrut 

Första dagen började med en flygresa till Bergen

Vi hade planerat att besöka kvarteret Bryggen, ett av UNESCO utsett världsarv, under dagen. På grund av kraftigt regn var vi tvungna att ställa in detta.

Incheckningen på vårt fartyg, Richard With, började klockan 15 och en timme senare fick vi gå ombord på detta. I väntan på vår hytt passade vi på att orientera oss på fartyget.

Klockan arton serverades en storartad buffe´ med många läckra rätter. Efter middagen fick vi tillgång till vår hytt. När vi installerat oss i denna, gick ut på däck för att se fartyget lämna Bergen klockan halv nio.

Det blev en tidig kväll eftersom vi stigit upp redan vid fyratiden för att hinna med planet.

Vårt fartyg, Richard With, byggdes 1993 på Volkswerft i Tyskland och renoverades 2018. Det har en längd på 121,8 meter och bredd på 19,2 meter, med en maxhastighet på 15 knop. Richard With har 19 sviter och 199 hytter med totalt 458 bäddar och har kapacitet för att ta emot 590 passagerare. Fartyget är uppkallat efter Hurtigrutens grundare. Vi bodde i en utvändig medelklasshytt.

Vi lämnar Bergen!

 

Andra dagen: Florö – Ålesund – Molde, inklusive besök i Geirangerfjorden 

Fartyget Richard With, precis som Hurtigrutens övriga skepp, transporterar både passagerare och gods, varför man anlöper ett flertal hamnar under färden. Under natten passerade vi hamnarna Florö, Målöy och Torvik.

Vid tiotiden kom vi till staden Ålesund, där vi gjorde ett kort stopp, innan färden gick in i den världsarvslistade Geirangerfjorden, som var en av resans höjdpunkter.

Geirangerfjorden ligger i Sunnmöre i Möre och Romsdal fylke. Den är 15 km lång och utgör en arm till Storfjorden. Geirangerfjorden är ett av Norges mest besökta turistmål. Längst in i fjorden ligger samhället Geiranger.

Färden i Geirangerfjorden bjuder på vyer över en mäktig fjällnatur med många vattenfall. De två mest kända är Knivsflåforsarna, även kända som ”De sju systrarna” och Friaren. De två vattenfallen ligger på var sin sida av fjorden. Ett tredje känt vattenfall är Brudslöjan

Under resan in i Geirangerfjorden regnade och blåste det ganska kraftigt, varför vi trodde att de låga molnen skulle förstöra vyerna över fjällen och vattenfallen. Trots busvädret stod vi på däck under nästan hela färden in i fjorden för att uppleva den mäktiga naturen

När vi kom längst in i fjorden, fartyget var för stort för att anlöpa hamnen i samhället Geiranger, fick de som skulle göra en busstur på Örnevejen och Trollstigen kliva ombord på ett mindre fartyg, som tog dem in till land. Vi andra återvände till Ålesund, där vi under en knapp timme kunde besöka staden.

Ålesund, omkring 45 000 invånare i januari 2022, blev stad år 1848. Under natten den 23 januari 1904 drabbades Ålesund av en förödande brand, under vilken 10 000 personer blev hemlösa. Endast en person omkom. Staden återuppbyggdes och är nu känd för sin vackra jugendarkitektur.

Efter den goda middagen bestående av lufttorkad klippfisk, hälleflundra och en osttallrik fick vi tillfälle till ett kort besök i Ålesund, där passade vi på att titta på några av stadens vackra byggnader.

Under stoppet i Molde steg de passagerare på som hade stigit av i Geiranger för att åka Örnevejen och Trollstigen.

Tredje dagen: Kristiansund – Trondheim – Rörvik

Vi passerade Kristiansund under natten och kom fram till Trondheim omkring kvart i nio. I Trondheim fick vi gå i land i tre timmar för att besöka staden.

Det tog oss knappt trettiofem minuter att gå till den mäktiga Nidarosdomen, Trondheims största sevärdhet, som vi hade bestämt oss för att besöka.

Nidarosdomen är nordens näst största domkyrka, efter Uppsala domkyrka, som började byggas omkring år 1070 på en plats där det tidigare funnits ett kapell. Den helgonförklarade kung Olav Haraldsson ligger begrav i kyrkan, vilket gjorde den till ett välbesökt pilgrimsmål. Sedan den 17 maj 1814 är den kröningskyrka för norska regenter.

Efter att vi besökt den storslagna Nidarosdomen i knappt en timme, promenerade vi över den gamla stadsbron från 1861 till Bakkandet. Här finns några av Trondheims äldsta bostadshus.

Från Bakkandet har man fina vyer över de gamla lagerbyggnaderna från 1700-talet, som breder ut sig på båda sidor om Nidälven. Vi fortsatte att gå in mot Trondheims centrala del via Bakkebron. Efter att haft köpt kaffe och skolebröd, satte vi oss på en bänk vid västra kanalen och njöt av fikat i ett härligt solsken, innan det var dags att gå tillbaka till fartyget.

På resan mot Rörvik passerade vi den ensligt belägna fyren på Kjeungsskär.

Efter att vi passerat fyren på Kjeungsskär förändrades naturen och blev mera arktisk.

Efter ännu en utsökt middag deltog vi i en av de många aktiviteter som fartygsbesättningen bjöd på. Denna gång ett intressant föredrag om vikingar.

Fjärde dagen: Brönnöysund – Bodö – Stamsund – Svolver, passage av Polcirkeln och besök i Trollfjorden

Vi vaknade upp till en strålande vacker dag med stora förväntningar, eftersom vi under morgonen skulle passera polcirkeln.

Efter ännu en stadig bufféfrukost gick vi ut på däck för att vara med när fartyget passerade polcirkeln, vilket skedde klockan 07.42. När fartyget kom till den lilla ön Vikingö med sin glob, som markerar polcirkeln, blåstes signal ett flertal gånger. Ulla, som aldrig tidigare varit norr om polcirkeln, tyckte detta var en mycket speciell upplevelse.

Varje gång ett fartyg tillhörande Hurtigruten passerar polcirkeln anordnas en speciell dopceremoni, så även denna gång, under vilken man frivilligt låter sig döpas.

Den inleds med att Njord, som enligt nordisk mytologi bland annat är havets och vädrets gud, håller ett inledningstal innan själva dopet sker. Dopceremonin innebär att den som ska döpas får först en skopa med is hälld på ryggen, innanför kläderna och sedan en på huvudet. Ulla var den som var modigast av oss två och lät sig döpas! Dopet belönades med en speciell dopsnaps. Vi tyckte alla att detta var en rolig ceremoni.

Vid trettontiden ankom vi Bodö, där vi fick möjlighet att under två timmar utforska centrala staden 

Bodö var en av de norska städer som bombades mest under andra världskriget. Ett av de största angreppen skedde den 27 maj 1940, då över 200 sprängbomber och mer än 1 000 brandbomber släpptes över staden. Endast 15 personer omkom under angreppet, men i stort sett förstördes all bebyggelse.

På grund av kriget finns ytterst få gamla hus kvar i stadens centrala del och därför är sevärdheterna få. Vi tog tillfället i akt att besöka den basilikaliknande domkyrkan som ersatte träkyrkan från 1888, som blev totalförstörd under ett flyganfall. Den nya kyrkan stod färdig år 1956.

Från Bodö fortsatte båtresan tvärs över Vestfjorden till Svolver på Lofoten. Detta var enda gången under hela båtresan vi kände av havets rörelser. På vägen till Svolvaer gjorde vi ett kort stopp i Stamsund.

I Svolver stannade vi en timme, vilket gav oss möjlighet att göra en kort promenad i stadens centrum och njuta av de mäktiga vyerna över de omkringliggande bergen, bland annat Djevelporten.

Efter besöket i Svolver väntade ännu en av resans höjdpunkter, besöket i Trollfjorden.

En tur in i Trollfjorden 

Vädret avgör om man har tur att få uppleva en färd in i den mäktiga Trollfjord, eller som den också kallas Trollfjorden. Det är fartygets kapten som avgör om det är möjligt att styra in fartyget i den trånga fjorden.

Trollfjorden, eller Trollfjord, är en fjord i Hadsels kommun i Nordland. Den cirka två och en halv kilometer långa fjorden är bara 200 meter bred vid mynningen och 100 meter vid den smalaste passagen. I slutet av fjorden bildas en bassäng som är 350 meter bred och 60 meter på sin djupaste punkt.

Vi hade turen att få uppleva en färd in i Trollfjorden och valde att stå i fören för att på nära håll följa resan in i den trånga fjorden. Enligt sägnen måste färden i fjorden genomföras i stilla tempo för att inte väcka de sovande trollen.

Det var mäktigt att stå på däck och se de branta fjällväggarna, upp till omkring ettusen meter höga, glida förbi. Eftersom det var en molnig kväll vilade en trolsk stämning inne i fjorden. Längst inne i denna genomförde fartyget en avancerad 180 graders vändning, med mycket små marginaler innan resan ut ur fjorden kunde påbörjas.

Resan ut ur fjorden var precis lika imponerande som resan in.

Femte dagen: Stokmarknes – Sortland – Harstad – Finnsnes – Tromsö 

Under natten passerade vi hamnarna i Stokmarknes, Sortland och Risöyhamn. Stoppet i Harstad upplevde vi genom fönstret i samband med frukosten
Efter stoppet i Finnsnes passerade vi under Gisundbron, som Rainer kört över vid två tillfällen när han besökt ön Senja.

När vi anlände till Tromsö, skulle vår resa med Hurtigruten vara avslutad och nästa fas av denna inledas.

Tromsö, Nordens Paris och Porten till Ishavet 

Richard With, båten vi åkte med, anlände till Tromsö omkring kvart över två på eftermiddagen och det var dags för oss att stiga av, då vi kommit till vår slutdestination 

På kajen väntade Ullas släktingar, Jorunn och Fritz, på oss. Under de sex dagar Tromsö skulle bli vår bas, bodde vi hos dem. Det var fantastiskt att vi nu kommit norr om polcirkeln, där vi skulle få uppleva midnattssolen.

Midnattssol är ett fenomen som uppstår vid polcirkeln under sommaren, då solen aldrig går ner under horisonten, vilket betyder att det är ljust under dygnets alla timmar. I Tromsö kan man se midnattssolen mellan 20 maj och 27 juli.

Tromsös historia i korthet

Tromsö har fått sitt namn efter stadens internationella historia som handels- och nöjesstad och startplats för expeditioner av olika slag. Staden ligger vid Norges nordkust omkring 300 kilometer norr om norra polcirkeln och cirka 2 100 kilometer söder om den geografiska nordpolen.

De första spåren efter bosättningar i området runt Tromsö är omkring 11 000 år gamla. Idag är Tromsö en modern stad med omkring 69 000 invånare (2022).

Stadens första kyrka uppfördes av kung Håkon Håkonsson år 1250. Från 1700-talet var Tromsö ett viktigt centrum för Pomorhandeln, som pågick mellan år 1740 fram till ryska revolutionen år 1917. På 1820-talet växte staden på grund av ishavsfiske. Fortfarande kan man se byggnader från denna period.

Första båten tillhörande Hurtigruten anlände Tromsö den 5 juli 1893.

Från 1 maj till 7 juni 1940 var Tromsö Norges huvudstad, eftersom Oslo och södra Norge var ockuperat av tyskar.

Under andra världskriget upprättades tre större fångläger, ett för politiska fångar, dit alla manliga judar i staden fördes, ett för motståndsmän och ett för ryska krigsfångar. Efter kriget användes två av lägren till bland annat landsförrädare och Gestapomedlemmar.

Den 12 november 1944 sänktes det tyska slagskeppet Tirpitz utanför Tromsö av brittiska Lancaster bombplan, varvid mer än ettusen man omkom. Slagskeppet Tirpitz var det största i sitt slag, som någonsin byggts.

Under åren 1948 och 1969 drabbades Tromsö av förödande bränder, som förstörde många av stadens träbryggor och byggnader. År 1960 invigdes Tromsöbrua, bron mellan fastlandet och Tromsöya.

I Tromsö ligger ett av Norges tio universitet, landets nordligaste, som invigdes 1972. Universitetet med alla sina lärare, civilanställda och studenter är av stor betydelse för staden.

Tromsö har flera sevärdheter av intresse, som vi tittade på. Dessa beskrivs längre ner på sidan under Ullas dagar i Tromsö

Under våra dagar i Tromsö hade jag möjlighet att låna en hybridcykel av Ullas släkting Fritz, vilket gav mig möjlighet att göra tre mycket fina cykelturer ovanför polcirkeln, mina första någonsin. Här är en kort sammanfattning av cykelturerna jag gjorde och några bilder från dessa. Ulla umgicks med sina släktingar medan jag cyklade.

Första cykelturen ovanför polcirkeln: Trondheim – Kvalöy – Håköy, tur och retur (60 km)

Ullas släkting Fritz hade tursamt nog en hybridcykel, som jag fick låna istället för att hyra en. Det var en bra cykel, som gjorde att jag kunde njuta av mina cykelturer på ett komfortabelt sätt.

Första dagen hade jag bestämt mig för att cykla till Håköy, tur och retur, för att titta på monumentet som upprättats till minne av sänkningen av det tyska stridsfartyget Tirpitz i fjorden utanför ön i november, 1944. För att komma till Håköy var jag tvungen att cykla över två broar, Tromsöbron och Kvalöybron.

Jag började med att cykla på lokalgator till Ishavskatedralen, ett av Tromsös landmärken, och vidare över Tromsöbron. På andra sidan bron valde jag att följa cykelbanan, som leder till sydspetsen av Tromsö och vidare till Telegrafbukta med fina vyer över fjällen på Kvalöy och kom så småningom till flygplatsen.

Från flygplatsen tog jag av mot Kvalöy och cyklade efter några kilometer över Kvalöybroa. På Kvalöya följde jag cykelbanan till Eidkjosen.

Från Eidkjosen cyklade jag vidare på Eidvegen tills jag kom till avtagsvägen mot Håköya. Sträckan till minnesmonumentet gick på en fin landsväg med magiska vyer över bergen. Väl framme vid monumentet över sänkningen av Tirpitz läste jag informationstavlorna om händelsen.

Det tyska slagskeppet Tirpitz var uppkallat efter amiral Alfred von Tirpitz och var systerskepp till slagskeppet Bismarck. Tirpitz baserades i Norge 1942 för att kunna anfalla de allierades konvojer till Murmansk. Tirpitz deltog i tre offensiva operationer, Operation ”Nordmeer” 1942 mot konvoj PQ12, Operation ”Rösselsprung” 1942 mot konvoj PQ 17 samt Operation Sizilien 1943 mot de allierades bas på Svalbard. Söndagen den 12 november 1944 lyckades brittiska bombplan från Royal Air Force sänka Tirpitz vid ön Håköya. Mellan 1 000 och 1 200 sjömän omkom.

Jag cyklade samma väg tillbaka till Tromsö, dock med ett pikant inslag. En vacker rentjur sprang in på cykelbanan framför mig, strax innan jag kom tillbaka till Eidkjosen.

På vägen till Tromsö tittade jag på några vackra, gamla norska hus vid Tromsö Museum
Den första cykelturen ovanför polcirkeln gav mersmak!

Andra cykelturen ovanför polcirkeln: Tromsö – Oldervik (40 km) 

Ullas släkting Fritz hade för dagen förslagit en tur till Oldervik, där vägen tar slut och där man får fina vyer över Lygnsalperna. Förslaget lät bra så jag bestämde mig att cykla denna tur. Jag hade tänkt att cykla fram och tillbaka till Oldervik, vilket skulle blivit en dagstur på omkring 80 km.

Jag började med att cykla ned till stora vägen i Tomasjordnes och fortsatte sedan att cykla på cykelbanan norrut längs fjorden. Vädret var lite gråkulet, men jag räknade med bättre under dagen.

Ju längre norrut jag kom desto mäktigare blev vyerna över bergen längs fjorden.

Efter omkring tio kilometer norr om Tromsö tog cykelbanan slut och nu gick turen vidare på en ganska smal, asfalterad väg. Jag passerade ett antal små samhällen/byar med namn på norska såväl som samiska. Det roligaste namnet kanske Skittenelva var, Baikajohka på samiska. Här finns en campingplats och här rinner Skittenelva ner i fjorden.

I närheten av Snarby, Snardut på samiska, väntade Ullas släktingar och Ulla på mig i en husbil för att bjuda på fika. De hade kört hit för att besöka dotterns och hennes familjs ”hytte”, som visade sig vara ett stort och modernt hus vid en strand med vit sand. Jag promenerade tillsammans med dem till huset och längs stranden, innan jag fortsatte att cykla mot Oldervik.

En stund efter fikastoppet började vägen luta svagt upp mot ett fjällområde. Där skulle de andra vandra medan jag cyklade till Oldervik och tillbaka till en överenskommen parkeringsplats
Efter att jag cyklat uppför en lång, svagt sluttande, backe, öppnade sig magiska vyer framför mig. Nu kunde jag njuta av vyer över vackra fjäll och fjällhedar. Uppe på fjället mötte jag dagens ende cyklist!

Uppe på fjället vände vägen till Oldervik ganska brant nedåt och det blev lättcyklat sista biten, varför det inte tog lång tid innan jag var framme i det lilla samhället vid vägs ände. I Oldervik, Leaibbas på samiska, bor bara något hundratal personer. Samhället ligger vid Ullsfjorden och bjuder på fina vyer över Lyngsalperna.

Jag stannade till i Oldervik för att ta bilder. Medan jag gick omkring vid havet kommer en husbil körande mot stranden, det var Ullas släktingar och Ulla som kom!.

Vi promenerade tillsammans ut på sandbankar mot Lyngsalperna tills tidvattnet tvingade oss vända tillbaka.

Ullas släktingar och Ulla skulle efter besöket i Oldervik åka tillbaka till Tromsö och frågade om jag ville följa med. Efter en stunds funderande beslutade jag mig för att följa med dem, då det blivit ganska sent på eftermiddagen och jag inte hade någon mat med mig. Jag hade inte sett ett enda ställe där man kunde fika under cykelturen till Oldervik.

Tillbaka i Tromsö var dagens cykeltur avslutad, som varit mycket fin och lättcyklad.

Den här turen skulle jag gärna cykla en gång till!

Tredje, och sista, cykelturen ovanför polcirkeln: Trondheim – Ramfjordnes, tur och retur (36 km)

Den tredje, och sista cykelturen, ovanför polcirkeln gick från Tromsö till Ramfjordnes där vägen slutade vid en före detta militäranläggning, Olavsvern, som var en flottbas för kärnvapenbestyckade ubåtar som användes under kalla kriget.

Dagens cykeltur började med att jag cyklade ner genom ett vackert villaområde tills jag kom ut på Evjenvegen, som jag fortsatte till en gammal bro över en liten älv. Vid bron finns en stor lagun, som brukar vara full med fåglar.

Strax efter bron cyklade jag mot den vackra Ishavskatedralen. Istället för att cykla upp på Tromsöbrua, cyklade jag rakt fram på Hungervegen för att slippa cykla på den hårt trafikerade Nordlysvegen.

Jag passerade ett flertal nybyggda hus och kom in på Solstrandvegen. Efter en kort cykling på denna kom jag in på Innlandsvegen.

Innlandsvegen leder fram till Sandvika. Där cyklade jag in på Ramfjordnesvegen, som går till den forna militäranläggningen Olavsvern, där vägen tar slut vid en kaj.

Jag var bara inne på det gamla militärområdet en kort stund, innan en man kom emot mig med raska steg och frågade om jag sökte någonting. Han upplyste mig då att det var förbjudet för privatpersoner att vistas här och bad mig cykla härifrån.

Cyklingen utefter Ramfjordnesvegen bjuder på fina vyer över hav och fjäll och är väldigt lite trafikerad.

På vägen tillbaka mot Tromsö lämnade jag vägen och cyklade ned till en badstrand för att fika. Jag stannade också till vid Tromsö Försvarsmuseum i Solligården och fick en tankeställare om tyskarnas ockupation av Norge under andra världskriget. I en skogsbacke kunde jag se flera luftvärnskanoner, en bunkeranläggning, strålkastare som användes för att leta efter båtar med en räckvidd på 20 000 meter, bensinfat märkte ”Wehrmacht 1944” mm. I fjorden nedanför hade det tyska slagskeppet Tirpitz sänkts i november 1944.

Ullas dagar i Tromsö 

Medan Rainer cyklade umgicks jag med mina släktingar som guidade mig i Tromsö, till fots och med bil. En dag utforskade även jag och Rainer centrala Tromsö tillsammans.

En av dagarna körde mina släktingar in till centrum i Tromsö, där vi sedan promenerade runt bland några av stadens sevärdheter, till exempel:

Domkyrkan, Norges enda i trä, invigdes den 1 december 1861. Kyrkklockorna är tillverkade i Hamburg och monterades år 1864, tillsammans med uret, som tidigare suttit i rådhuset. Utanför domkyrkan finns ett minnesmärke där de nästan 200 från Tromsö, som stupade under andra världskriget, är namngivna.

Nära domkyrkan ligger det gamla rådhuset, även det byggt i trä på 1860-talet. Framför rådhuset finns en vacker paviljong och en staty av Håkon VII, Norges kung 1905 – 1957.

Det nya biblioteket med sin pampiga fasad i glas.

Den katolska prästgården som byggdes på 1860-talet. I denna övernattade påve Johannes Paulus II år 1989.

Den gamla biografen, invigd 4 juni 1916, är en av världens äldsta som fortfarande är i drift.

I Tromsö är löparevenemanget Midnattssols Marathon, ett av stadens större idrottsevenemang. Detta uppmärksammas med en staty föreställande två kvinnliga deltagare skapad av den tyske skulptören Leonardo Lustig år 2016.

Skansen, en befästning byggd på 1300-talet i Tromsösundet på en konstgjord ö. Vid denna tid var Norge i konflikt med den ryska republiken Novgorod. Befästningsvallen är den enda medeltida lämningen i Tromsö och byggnaderna är stadens äldsta, som tidigare användes som tullager, bostäder, skola och epidemisjukhus mm.

Tromsö varv byggdes nära Skansen på 1800-talet, men är nu flyttat bort från stadens centrala del.

Rainer och jag tittade även på dessa sevärdheter under vår gemensamma dag i Tromsö centrum.

Under bilturen tittade jag och mina släktingar på bland annat sporthallen och den pampiga Ishavskatedralen, formgiven av arkitekt Jan Inge Hovig, och byggd i betong och aluminium. Katedralen invigdes år 1965. Arkitekten Hovig inspirerades till kyrkans form av en bergsformation på en liten ö nära Sommaröy. Vi besökte även kabinbanan Fjellheisen, som går upp till en platå på 421 meters höjd. Härifrån har man fina vyer över Tromsö med omnejd.

Besök på Sommaröy och vid Hella

Ytterligare en fin naturupplevelse för oss blev rundturen med bil då vi besökte den lilla ön Sommaröy samt den natursköna platsen Hella.

Sommaröy är en liten tätort och ö längst västerut i Tromsö kommun med omkring 350 invånare. Sommaröy är ett betydande fiskeläge och har en omfattande fiskförädling med stor export av sill och torsk. Dessutom har turistnäringen till ön ökat kraftigt och här finns numera ett hotell med tillhörande småstugor vid havet och en campingplats. Det som i stor utsträckning lockar turister är den vackra naturen, de många vita sandstränderna och stillheten.

Vi kom till Sommaröy efter en vacker bilfärd över fjället på Kvalöy. För att komma ut till ön måste man köra över en 522 meter lång bro.

Vi promenerade runt på Sommaröy under ett par timmar och njöt av de vita sandstränderna och det turkosfärgade havet samt vyn över den lilla ön med bergsformationen, som inspirerade arkitekten Hovig till Ishavskatedralens formgivning.

Det är populärt att anordna bröllop på stranden nära hotellet. Här har en av döttrarna till Ullas släktingar gift sig och här pågick ett bröllop under vårt besök. Många av gästerna bar vackra folkdräkter. Till detta bröllop var den kände samiske låtskrivaren och jojkaren Niko Valkeapää inbjuden.

Från Sommaröy följde vi Leirstrandvägen till Hella, där vi stannade till för en promenad vid sundet.

Hella är ett populärt fritidsområde, dit man flyttat gamla trähus från Tromsö och en mycket populär fiskeplats på grund av de fiskrika, kraftiga strömmarna. Från Hella har man fina vyer över ön Ryöya och snöklädda fjäll. Sundet har de kraftigaste strömmarna som Hurtigruten kör genom.

Dagen avslutades med en god och trevlig middag hos Vibeke och Terje, Ullas släktingar.

Allting har ett slut, så även resan med Hurtigruten från Bergen till Tromsö, som överträffade alla våra förväntningar! 

Vi hade fått uppleva en del av Norges vackra natur genom en otroligt fin och komfortabel båtresa, under vilken vi kunde njuta av goda måltider, promenader, utflykter och cykelturer ovanför polcirkeln. En av höjdpunkterna var också mötet med Ullas släktingar i Tromsö, som tog hand om oss på bästa möjliga sätt. Dessutom kunde vi njuta av midnattssolen under våra dagar i Tromsö. Bättre än så här kan knappast en resa i Norge bli! Den här resan var inte den sista i Norge!

Fakta om Norge:

Grundfakta (historia, religion, utbildning mm)

Landsfakta (invånarantal, BNP, läskunnighet, folkgrupper, befolkningspyramid mm)

Andra resor jag gjort i Norge: 

Ålesund, Trollstigen, Geirangerfjorden, Runde mm

Hardangervidda, Rondande, Sognefjorden mm

Vandringar i Jotunheimen mm

Lofoten mm

Setesdalen, Lysefjorden, Predikstolen, Stavanger

Svalbard

Resan gjord i juli, 2023

Hurtigrutens hemsida

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik